Är det dags för folkets kommunala polis?
”Landsbygdens problem och möjligheter måste tydligare uppmärksammas i maktens korridorer. I dag presenterar vi Kristdemokrater vårt landsbygdsuppror, med ett brett grepp på de frågor som befolkningen i lands- och glesbygd brottas med”, sa Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund när han idag besökte Landsbygdsriksdagen i Borås.
I Kristdemokraternas program finns bland annat förslag om att kommunalisera polisen för att öka närheten och skapa möjlighet till snabba och förebyggande insatser. Kristdemokraterna är också negativa till att de små tingsrätterna läggs ner.
Förra året framförde bland annat den fd rikspolischefen, numera landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson, i en artikel i Svenska Dagbladet att det är Tid för folkets polis.
Av en enkät genomförd av Ekot förra året framgick att många kommuner vill kommunalisera polisen och att 29 kommuner diskuterat frågan.
En undersökning från Riksdagens utredningstjänst visade förra året att över 100 polisstationer hade lagts ner under de senaste tio åren – Nedlagda polisstationer och närpolisstationer 1994-2004.
I Kristdemokraternas program finns bland annat förslag om att kommunalisera polisen för att öka närheten och skapa möjlighet till snabba och förebyggande insatser. Kristdemokraterna är också negativa till att de små tingsrätterna läggs ner.
Som bekant har förslag om en kommunal polis diskuterats till och från under årens lopp, men även om det finns intresse på kommunalt håll på olika platser har ingenting hänt som tyder på en utveckling i den riktningen.
Förra året framförde bland annat den fd rikspolischefen, numera landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson, i en artikel i Svenska Dagbladet att det är Tid för folkets polis.
Av en enkät genomförd av Ekot förra året framgick att många kommuner vill kommunalisera polisen och att 29 kommuner diskuterat frågan.
En undersökning från Riksdagens utredningstjänst visade förra året att över 100 polisstationer hade lagts ner under de senaste tio åren – Nedlagda polisstationer och närpolisstationer 1994-2004.
Är det dags för folkets kommunala polis?
Torgny Peterson
Torgny Peterson
Heroin till heroinister - om det tyska heroinprogrammet
I början av 90-talet började man i Schweiz lansera den något besynnerliga idén om att heroinister skulle få hjälp med sitt missbruk genom att få - just det – heroin. Tämligen omgående, och efter kritik, från andra länder insåg de schweiziska initiativtagarna, under ledning av professor A. Uchtenhagen och läkaren A. Seidenberg, att idén kanske var för vansinnig för att få allmän acceptans. Inte ens en professorstitel duger till att försöka slå i allmänheten att ett bra botemedel mot heroin missbruk skulle vara heroin.
Så vad hände? Jo, efter en kort period ändrade man den ursprungliga målsättningen och meddelade istället att projektet avsåg att utveckla ”pragmatiska och innovativa” metoder för behandling av heroinmissbruk. Uttrycket ”pragmatiska och innovativa” är till intet förpliktigande och det är kanske just därför som de två orden tillsammans fortfarande används för att rättfärdiga diverse drogpolitiska galenskaper.
Nåväl – det schweiziska projektet - med legal utdelning av heroin till heroinister, startade officiellt 1992 och avslutades formellt 1995, men då projektet avslutades tyckte den dåvarande ansvarige ministern, Ruth Dreifuss, att det skulle vara oetiskt att upphöra med distributionen av heroin till de som ingått i det treåriga projektet så även om projektet formellt avslutats så fortsatte distributionen av heroin.
Schweiziska tjänstemän tillsammans med Uchtenhagen, Seidenberg och Ueli Locher från Zürich for land och rike runt för att propagera för den schweiziska ’heroinmodellen’ och galenskapen med att dela ut heroin till heroinister spred sig så småningom till Holland och också till Tyskland.
I ett antal artiklar kommer jag så småningom att ge en kort repetitionskurs i schweizisk narkotikapolitik, dels för att fräscha upp minnet hos läsarna, dels för att peka på de metoder som användes då och som används på annat håll idag, för att försöka övertyga medborgare om att distribution av narkotika är ”pragmatiskt och innovativt”.
Tillbaka till Tyskland. I förra veckan samlades läkare och psykologer från Tyskland, Kanada, Schweiz och Belgien i Köln för att informeras om det tyska heroinprogrammet. I Köln deltar 42 ’patienter’, som får sina doser av sin statliga langare tre gånger dagligen för egenhändig injektion under medicinsk uppsikt.
Köln utgör, tillsammans med Bonn, Hamburg, Hannover, Karlsruhe, Frankfurt och München de städer i Tyskland vars heroinprogram varit föremål för utvärdering av heroinprogrammet, som pågått i Tyskland under de senaste fyra åren. Utvärderingen, som presenterades förra helgen, ska sedan ligga till grund för fortsatta beslut om heroin till heroinister ska betraktas som medicin.
Inom ramen för den tyska heroinstudien får deltagarna alltså heroin. En kontrollgrupp får parallellt metadon. Båda grupperna får medicinskt och psykologiskt stöd. I de sju städerna nämnda ovan får totalt 1.120 heroinister statligt heroin. Ansvarig för planeringen och genomförandet av studien är Das Hamburger Zentrum für Interdisziplinäre Suchtforschung (ZIS).
Vid kongressen i Köln sa ledaren för studien, Dr Christian Haasen att ”Studien bekräftar entydigt heroinets effektivitet vid behandling av grava missbrukare.” Inte så konstigt. Patienternas deltagande är näst intill 100%-igt och vem skulle förvänta sig något annat då vilken heroinist som helst skulle vara tacksam över att få statskontrollerat heroin tre gånger dagligen.
Haasen avvaktar nu myndigheternas beslut om tillstånd för fortsatt distribution av heroin, men han oroas av det som han betecknar som det största hindret, nämligen finansieringen eftersom heroinverksamheten är dyrare än andra ”terapier” (Haasens benämning).
Den tyska regeringens ’drogtsar’, den tyska varianten på Björn Fries, socialdemokraten Sabine Bätzing, som hälsade välkommen till konferensen i Köln, yttrade sig positivt om studien men gjorde samtidigt klart att ”behandling med heroin kan aldrig vara förstahandsval och kan bara komma ifråga för de som man inte lyckats nå genom andra terapier.”
Frågan om heroin ska tillåtas som medicin ska nu i första hand avgöras av det tyska läkemedelsverket, Bundesinstitut für Arzneimittel und Medizinprodukte (BfArM). Även om heroindistribution tillstyrks är det inte säkert att det blir något av med en fortsättning av verksamheten. Innan en sådan mer permanent verksamhet sjösätts måste lagar ändras, beslut om finansiering måste fattas mellan de olika delstaterna, kommunerna och sjukkassorna. Beslut kan förväntas tidigast under senhösten i år.
Mer detaljerad information (på tyska) om heroinstudien hittar du här.
Så vad hände? Jo, efter en kort period ändrade man den ursprungliga målsättningen och meddelade istället att projektet avsåg att utveckla ”pragmatiska och innovativa” metoder för behandling av heroinmissbruk. Uttrycket ”pragmatiska och innovativa” är till intet förpliktigande och det är kanske just därför som de två orden tillsammans fortfarande används för att rättfärdiga diverse drogpolitiska galenskaper.
Nåväl – det schweiziska projektet - med legal utdelning av heroin till heroinister, startade officiellt 1992 och avslutades formellt 1995, men då projektet avslutades tyckte den dåvarande ansvarige ministern, Ruth Dreifuss, att det skulle vara oetiskt att upphöra med distributionen av heroin till de som ingått i det treåriga projektet så även om projektet formellt avslutats så fortsatte distributionen av heroin.
Schweiziska tjänstemän tillsammans med Uchtenhagen, Seidenberg och Ueli Locher från Zürich for land och rike runt för att propagera för den schweiziska ’heroinmodellen’ och galenskapen med att dela ut heroin till heroinister spred sig så småningom till Holland och också till Tyskland.
I ett antal artiklar kommer jag så småningom att ge en kort repetitionskurs i schweizisk narkotikapolitik, dels för att fräscha upp minnet hos läsarna, dels för att peka på de metoder som användes då och som används på annat håll idag, för att försöka övertyga medborgare om att distribution av narkotika är ”pragmatiskt och innovativt”.
Tillbaka till Tyskland. I förra veckan samlades läkare och psykologer från Tyskland, Kanada, Schweiz och Belgien i Köln för att informeras om det tyska heroinprogrammet. I Köln deltar 42 ’patienter’, som får sina doser av sin statliga langare tre gånger dagligen för egenhändig injektion under medicinsk uppsikt.
Köln utgör, tillsammans med Bonn, Hamburg, Hannover, Karlsruhe, Frankfurt och München de städer i Tyskland vars heroinprogram varit föremål för utvärdering av heroinprogrammet, som pågått i Tyskland under de senaste fyra åren. Utvärderingen, som presenterades förra helgen, ska sedan ligga till grund för fortsatta beslut om heroin till heroinister ska betraktas som medicin.
Inom ramen för den tyska heroinstudien får deltagarna alltså heroin. En kontrollgrupp får parallellt metadon. Båda grupperna får medicinskt och psykologiskt stöd. I de sju städerna nämnda ovan får totalt 1.120 heroinister statligt heroin. Ansvarig för planeringen och genomförandet av studien är Das Hamburger Zentrum für Interdisziplinäre Suchtforschung (ZIS).
Vid kongressen i Köln sa ledaren för studien, Dr Christian Haasen att ”Studien bekräftar entydigt heroinets effektivitet vid behandling av grava missbrukare.” Inte så konstigt. Patienternas deltagande är näst intill 100%-igt och vem skulle förvänta sig något annat då vilken heroinist som helst skulle vara tacksam över att få statskontrollerat heroin tre gånger dagligen.
Haasen avvaktar nu myndigheternas beslut om tillstånd för fortsatt distribution av heroin, men han oroas av det som han betecknar som det största hindret, nämligen finansieringen eftersom heroinverksamheten är dyrare än andra ”terapier” (Haasens benämning).
Den tyska regeringens ’drogtsar’, den tyska varianten på Björn Fries, socialdemokraten Sabine Bätzing, som hälsade välkommen till konferensen i Köln, yttrade sig positivt om studien men gjorde samtidigt klart att ”behandling med heroin kan aldrig vara förstahandsval och kan bara komma ifråga för de som man inte lyckats nå genom andra terapier.”
Frågan om heroin ska tillåtas som medicin ska nu i första hand avgöras av det tyska läkemedelsverket, Bundesinstitut für Arzneimittel und Medizinprodukte (BfArM). Även om heroindistribution tillstyrks är det inte säkert att det blir något av med en fortsättning av verksamheten. Innan en sådan mer permanent verksamhet sjösätts måste lagar ändras, beslut om finansiering måste fattas mellan de olika delstaterna, kommunerna och sjukkassorna. Beslut kan förväntas tidigast under senhösten i år.
Mer detaljerad information (på tyska) om heroinstudien hittar du här.
Torgny Peterson
Generaladvokatens yttrande underkänner inte svenska regler om internethandel med alkohol
Generaladvokaten har idag lagt fram sitt yttrande i målet om det svenska principiella förbudet för en privatperson att själv importera alkoholdrycker i annat fall än då man själv medföljer transporten står i överensstämmelse med EG-fördraget.
I en kommentar till yttrandet säger folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson:
Min övergripande bild av yttrandet är att det på avgörande punkterstödjer Sveriges uppfattning. Jag vill peka på tre omständigheter i yttrandet som ger denna bild
- Jag kan konstatera att generaladvokaten inte kritiserar de regler som gäller idag. Hans yttrande görs utifrån ett regelverk som gällde före år 2005. Sedan den 1 januari år 2005 har Systembolaget skyldighet att på begäran av kund anskaffa alkoholdrycker som inte hålls i lager. Vid privatimporten utlämnas de beställda dryckerna av Systembolaget efter det att mottagaren har betalat kostnaden för skatt och hantering. Systembolaget kontrollerar också att mottagaren har uppnått 20 års ålder. Därmed har den invändning som generaladvokaten har redan åtgärdats.
- Generaladvokaten underkänner också kommissionens uppfattning om att förbudet missgynnar varor från andra medlemsstater. Tvärtom, försätts dessa varor i samma situation som de inhemska varorna.
- Generaladvokat menar att importförbudet och Systembolagets försäljningsorganisation står i proportion till syftet att skydda hälsan hos dem som inte fyllt 20 år. Med detta underkänner också generaladvokaten kommissionens bedömning att skyddet för folkhälsan skulle kunna göras lika effektivt genom till exempel posten eller enskild transportör.
- Sammantaget ser jag generaladvokatens yttrande som en delseger för svensk alkoholpolitik. Den uppfattning som vi länge haft, att alkohol inte ska betraktas som vilken vara som helst, börjar slå rot också i det europeiska samarbetet.
I en kommentar till yttrandet säger folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson:
Min övergripande bild av yttrandet är att det på avgörande punkterstödjer Sveriges uppfattning. Jag vill peka på tre omständigheter i yttrandet som ger denna bild
- Jag kan konstatera att generaladvokaten inte kritiserar de regler som gäller idag. Hans yttrande görs utifrån ett regelverk som gällde före år 2005. Sedan den 1 januari år 2005 har Systembolaget skyldighet att på begäran av kund anskaffa alkoholdrycker som inte hålls i lager. Vid privatimporten utlämnas de beställda dryckerna av Systembolaget efter det att mottagaren har betalat kostnaden för skatt och hantering. Systembolaget kontrollerar också att mottagaren har uppnått 20 års ålder. Därmed har den invändning som generaladvokaten har redan åtgärdats.
- Generaladvokaten underkänner också kommissionens uppfattning om att förbudet missgynnar varor från andra medlemsstater. Tvärtom, försätts dessa varor i samma situation som de inhemska varorna.
- Generaladvokat menar att importförbudet och Systembolagets försäljningsorganisation står i proportion till syftet att skydda hälsan hos dem som inte fyllt 20 år. Med detta underkänner också generaladvokaten kommissionens bedömning att skyddet för folkhälsan skulle kunna göras lika effektivt genom till exempel posten eller enskild transportör.
- Sammantaget ser jag generaladvokatens yttrande som en delseger för svensk alkoholpolitik. Den uppfattning som vi länge haft, att alkohol inte ska betraktas som vilken vara som helst, börjar slå rot också i det europeiska samarbetet.
Ruttna politiker och tjänstemän
Operation ’Malaya’ i Spanien visade sig vara en mycket framgångsrik operation. Under gårdagen greps borgmästaren i Marbella, Marisol Yagüe och 18 tjänstemän i en massiv insats mot korruption.
Insatsen var ett led i arbetet med att undersöka stöld av allmänna medel, mutor mm och också kopplingar till organiserad brottslighet.
Utöver de nu anhållna undersöks en välkänd affärsman i Marbella och ett flertal jurister och borgmästare i närliggande områden.
Med början ikväll kl. 20.00 deltar medlemmar från PSOE, PA (Partido Andalucista), Partido Popular och IU (vänstern) och invånare i en demonstration, organiserad av 20 organisationer i Marbella, där man kommer att ställa krav på att hela den politiska ledningen för Marbella lämnar sina poster. De regionala andalusiska partierna kräver att kommunfullmäktige upplöses och att man utlyser nytt kommunalval.
Att Costa del Sol, och inte minst Marbella, länge varit ett tillhåll för ett stort antal suspekta individer med kopplingar till organiserad brottslighet, inklusive omfattande handel med narkotika, är ingen hemlighet, inte heller att korruptionen bland de styrande är så utbredd.
Temat för kvällens demonstration är ’För vår värdighet och mot korruption och för hela den kommunala ledningens avgång.”
Torgny Peterson
Insatsen var ett led i arbetet med att undersöka stöld av allmänna medel, mutor mm och också kopplingar till organiserad brottslighet.
Utöver de nu anhållna undersöks en välkänd affärsman i Marbella och ett flertal jurister och borgmästare i närliggande områden.
Med början ikväll kl. 20.00 deltar medlemmar från PSOE, PA (Partido Andalucista), Partido Popular och IU (vänstern) och invånare i en demonstration, organiserad av 20 organisationer i Marbella, där man kommer att ställa krav på att hela den politiska ledningen för Marbella lämnar sina poster. De regionala andalusiska partierna kräver att kommunfullmäktige upplöses och att man utlyser nytt kommunalval.
Att Costa del Sol, och inte minst Marbella, länge varit ett tillhåll för ett stort antal suspekta individer med kopplingar till organiserad brottslighet, inklusive omfattande handel med narkotika, är ingen hemlighet, inte heller att korruptionen bland de styrande är så utbredd.
Temat för kvällens demonstration är ’För vår värdighet och mot korruption och för hela den kommunala ledningens avgång.”
Torgny Peterson
Är frågor som rör barns och ungdomars liv viktiga?
Idag överlämnar Barnombudsmannen (BO) Lena Nyberg Barnombudsmannens årsrapport, ’Röster som räknas’, till socialminister Berit Andnor.
Hur ser barn och unga på sin möjlighet att påverka sin vardag och den miljö där de bor? Resultat från Barnombudsmannens kontaktklassundersökning presenteras. Hur långt har arbetet med barnkonventionen kommit i kommuner, landsting och regioner? Ny heltäckande undersökning presenteras.
Beträffande barns och ungas inflytande konstaterar BO att ” 61 procent av eleverna i Barnombudsmannens kontaktklasser svarar att de vuxna som bestämmer i kommunen inte har frågat dem vad de tycker i någon fråga. 39 procent tror inte heller att de vuxna beslutsfattarna är särskilt intresserade av vad de tycker, 15 procent tror inte alls att de vuxna vill veta deras åsikter.
Det går att spåra en viss uppgivenhet hos dem som svarat. Frågor som rör barns liv är inte viktiga ur de vuxnas ögon, resonerar de. Beslutsfattarna sätter inte av pengar, bryr sig inte, har inte tid eller sviker löften, skriver eleverna.
47 procent anser att de har ganska små eller mycket små möjligheter att säga vad de tycker till dem som bestämmer i kommunen. Nästan hälften svarar att de inte vet vart de ska vända sig för att ändra eller påverka något, medan 28 procent svarar att de vet det.
Endast 2 procent svarar att de har fått lära sig väldigt mycket om hur de ska bära sig åt för att påverka något i kommunen där de bor, medan sammanlagt 31 procent har fått veta väldigt lite om hur man gör. Det är ovanligt att vuxna berättar vad de gör med förslag som barn och unga lämnar. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna svarar att de vuxna inte berättar vad de gör av förslaget.
Bara 13 procent av eleverna har lämnat in förslag till sin kommun. På frågan om de är intresserade av att få säga vad de tycker till dem som bestämmer svarade 43 procent att de inte är särskilt intresserade. Det är tydligt att viljan att påverka är inte så självklar. Om vuxna inte tar sig tid att lyssna och återkoppla när barn och ungdomar föreslår något finns det risk att många tappar lusten att försöka påverka.”
Barn och ungdomar har uppenbarligen svårt att acceptera vuxnas (brist på) ’engagemang’ i ungdomsfrågor, vilket är mycket allvarligt.
På Gotland verkar inte ungdomars möjlighet att påverka ges någon högre prioritet.
I Visby pågår nu vad som kallas ’Dialog hela Visby’, ett samrådsforum som äger rum under perioden 24 mars - 21 maj och där kommunen har bjudit in gotlänningarna att påverka Visbys kommande översiktsplan som kommunfullmäktige ska besluta om.
I dialogen ingår följande diskussionskvällar:
Onsdag 5 april: "Holmen och hamnen" - om återbruk av hamnmiljöer
Onsdag 12 april: "P18 - vad händer?" - om vår nya stadsdel Visborg
Tisdag 18 april: "Fötter, cykel, bil eller buss?" - om att röra sig i Visby
Onsdag 3 maj: "Attraktivt boende" - om det faktiska bostadsbehovet
Onsdag 10 maj: "Tryggt, jämställt, tillgängligt?" - om det hållbara samhället
Onsdag 17 maj: "Stadens gröna rum" - om värdet av närhet till grönska.
Dessutom ska en temakväll om ungdomsfrågor hållas - "Vad vill Visbys unga?". Datum är inte bestämt ännu.
Kanske är det sistnämnda symptomatiskt för det BO uttalar ovan.
Du kan läsa rapporten 'Röster som räknas' här
Torgny Peterson
Hur ser barn och unga på sin möjlighet att påverka sin vardag och den miljö där de bor? Resultat från Barnombudsmannens kontaktklassundersökning presenteras. Hur långt har arbetet med barnkonventionen kommit i kommuner, landsting och regioner? Ny heltäckande undersökning presenteras.
Beträffande barns och ungas inflytande konstaterar BO att ” 61 procent av eleverna i Barnombudsmannens kontaktklasser svarar att de vuxna som bestämmer i kommunen inte har frågat dem vad de tycker i någon fråga. 39 procent tror inte heller att de vuxna beslutsfattarna är särskilt intresserade av vad de tycker, 15 procent tror inte alls att de vuxna vill veta deras åsikter.
Det går att spåra en viss uppgivenhet hos dem som svarat. Frågor som rör barns liv är inte viktiga ur de vuxnas ögon, resonerar de. Beslutsfattarna sätter inte av pengar, bryr sig inte, har inte tid eller sviker löften, skriver eleverna.
47 procent anser att de har ganska små eller mycket små möjligheter att säga vad de tycker till dem som bestämmer i kommunen. Nästan hälften svarar att de inte vet vart de ska vända sig för att ändra eller påverka något, medan 28 procent svarar att de vet det.
Endast 2 procent svarar att de har fått lära sig väldigt mycket om hur de ska bära sig åt för att påverka något i kommunen där de bor, medan sammanlagt 31 procent har fått veta väldigt lite om hur man gör. Det är ovanligt att vuxna berättar vad de gör med förslag som barn och unga lämnar. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna svarar att de vuxna inte berättar vad de gör av förslaget.
Bara 13 procent av eleverna har lämnat in förslag till sin kommun. På frågan om de är intresserade av att få säga vad de tycker till dem som bestämmer svarade 43 procent att de inte är särskilt intresserade. Det är tydligt att viljan att påverka är inte så självklar. Om vuxna inte tar sig tid att lyssna och återkoppla när barn och ungdomar föreslår något finns det risk att många tappar lusten att försöka påverka.”
Barn och ungdomar har uppenbarligen svårt att acceptera vuxnas (brist på) ’engagemang’ i ungdomsfrågor, vilket är mycket allvarligt.
På Gotland verkar inte ungdomars möjlighet att påverka ges någon högre prioritet.
I Visby pågår nu vad som kallas ’Dialog hela Visby’, ett samrådsforum som äger rum under perioden 24 mars - 21 maj och där kommunen har bjudit in gotlänningarna att påverka Visbys kommande översiktsplan som kommunfullmäktige ska besluta om.
I dialogen ingår följande diskussionskvällar:
Onsdag 5 april: "Holmen och hamnen" - om återbruk av hamnmiljöer
Onsdag 12 april: "P18 - vad händer?" - om vår nya stadsdel Visborg
Tisdag 18 april: "Fötter, cykel, bil eller buss?" - om att röra sig i Visby
Onsdag 3 maj: "Attraktivt boende" - om det faktiska bostadsbehovet
Onsdag 10 maj: "Tryggt, jämställt, tillgängligt?" - om det hållbara samhället
Onsdag 17 maj: "Stadens gröna rum" - om värdet av närhet till grönska.
Dessutom ska en temakväll om ungdomsfrågor hållas - "Vad vill Visbys unga?". Datum är inte bestämt ännu.
Kanske är det sistnämnda symptomatiskt för det BO uttalar ovan.
Du kan läsa rapporten 'Röster som räknas' här
Torgny Peterson
Socialstyrelsen föreslår en oberoende granskning av den sociala barnavården
Det går inte att med nuvarande kunskap bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den svenska sociala barnavården under tiden 1950-1980. Socialstyrelsen föreslår därför bland annat att regeringen tar initiativ till en oberoende kommitté eller myndighet som ska granska vården och stödja dem som blivit utsatta. Det är också viktigt med ett långsiktigt forskningsprogram om villkoren för samhällets vård av barn och ungdomar, för att öka kunskapen och för att lära för framtiden.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag, studerat frågan om den sociala barnavården åren 1950- 1980. Denna rapport bör ses som en förstudie på området. Socialstyrelsen har tagit del av de norska erfarenheterna, sammanställt samtal och brev från enskilda, gjort stickprov i arkiv, samtalat med representanter för tidigare barnhemsbarn och intervjuat forskare. Det har inte ingått i Socialstyrelsens uppdrag att överväga eventuella ansvarsfrågor eller ekonomisk kompensation till de drabbade.
Socialstyrelsen föreslår regeringen att
• ta initiativ till en oberoende kommitté eller myndighet.som ska granska övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården. I det sammanhanget bör alla bjudas in att berätta om sina upplevelser, oberoende av när i tid de inträffade.
• arbeta med en nationell hjälptelefon för stöd till tidigare barnhemsbarn och fosterbarn.
• ekonomiskt stödja utgivningen av självbiografiska berättelser från tidigare barnhemsbarn.
• ta initiativ till ett långsiktigt forskningsprogram om villkor för samhällsvård av barn och ungdomar när det gäller organisering, kompetens, barnens villkor och skydd samt effekter av vården.
• ge EpC vid Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en registerstudie där man undersöker dödlighet och självmord bland människor placerade i samhällsvård under perioden 1950-1980. Då uppdraget är omfattande bör extra medel tilldelas.
• genom tilläggsdirektiv till utredningen om tillsyn av socialtjänsten (S2004:12) betona att dess förslag bör syfta till att särskilt stärka och uppmärksamma barnens situation på institutioner och i fosterhem.
• ge Riksarkivet uppdraget att ge ut vägledande information om hur man söker efter sina uppgifter om beslut och vistelse i barnhem och fosterhem.
• i förordning förtydliga socialnämndernas skyldighet att bistå med efterforskning av uppgifter omkring placering och vistelse i barnhem.
Hela rapporten kan du läsa här.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag, studerat frågan om den sociala barnavården åren 1950- 1980. Denna rapport bör ses som en förstudie på området. Socialstyrelsen har tagit del av de norska erfarenheterna, sammanställt samtal och brev från enskilda, gjort stickprov i arkiv, samtalat med representanter för tidigare barnhemsbarn och intervjuat forskare. Det har inte ingått i Socialstyrelsens uppdrag att överväga eventuella ansvarsfrågor eller ekonomisk kompensation till de drabbade.
Socialstyrelsen föreslår regeringen att
• ta initiativ till en oberoende kommitté eller myndighet.som ska granska övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården. I det sammanhanget bör alla bjudas in att berätta om sina upplevelser, oberoende av när i tid de inträffade.
• arbeta med en nationell hjälptelefon för stöd till tidigare barnhemsbarn och fosterbarn.
• ekonomiskt stödja utgivningen av självbiografiska berättelser från tidigare barnhemsbarn.
• ta initiativ till ett långsiktigt forskningsprogram om villkor för samhällsvård av barn och ungdomar när det gäller organisering, kompetens, barnens villkor och skydd samt effekter av vården.
• ge EpC vid Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en registerstudie där man undersöker dödlighet och självmord bland människor placerade i samhällsvård under perioden 1950-1980. Då uppdraget är omfattande bör extra medel tilldelas.
• genom tilläggsdirektiv till utredningen om tillsyn av socialtjänsten (S2004:12) betona att dess förslag bör syfta till att särskilt stärka och uppmärksamma barnens situation på institutioner och i fosterhem.
• ge Riksarkivet uppdraget att ge ut vägledande information om hur man söker efter sina uppgifter om beslut och vistelse i barnhem och fosterhem.
• i förordning förtydliga socialnämndernas skyldighet att bistå med efterforskning av uppgifter omkring placering och vistelse i barnhem.
Hela rapporten kan du läsa här.
Fria sprutor stoppar inte HIV!
Folkhälsominister och socialtjänstminister Morgans Johansson förslag till riksdagen om laglig utdelning av sprutor till narkomaner i hela Sverige, kommer inom kort att behandlas av riksdagen. Syftet uppges vara att förhindra HIV och Hepatit C bland narkomaner. Förslaget uppvisar stor okunnighet om kulturen i missbruksmiljöer. Här blandas sprutor sked, narkotikalösning, bomullstussar i en salig röra med varandra. Fria sprutor kan då inte förhindra smitta eftersom smittan finns i lösningen och i bomullstussen.
Sverige har, jämfört med andra länder, flest amfetaminmissbrukare. Inom den gruppen spelar sexuell smitta en större roll tillsammans med sexuellt överförbara infektioner. Kondomer är ett önsketänkande. Flera timmars samlag förekommer. Håller en kondom för det? Många psykiskt störda missbrukare har dessutom svårt att hålla reda på egna och andras sprutor. Hur kan man då tro att dessa missbrukare, styrda av drogens effekter, skall hantera lagliga sprutor ansvarsfullt?
Sverige har ett lågt antal HIV-smittade internationell sett. Missbrukarna är inte den största gruppen smittspridare i landet. Det finns inga godtagbara skäl till att Sverige måste följa WHOs rekommendationer om sprututdelning eftersom det finns vård och behandling.
Satsa istället på narkomanvård med statligt öronmärkta vårdpengar, återinför Länsstyrelsens LVM-enhet, bygg ut narkomanvårdsklinikerna. Uppsökande verksamhet och HIV-tester med information och en fungerande vårdkedja har tidigare visat sig vara effektivt.
Narkotikan dödar, ibland snabbt och brutalt i rännstenen, ibland outhärdligt långsamt med passiva myndigheter i bakgrunden. Är det någon som tänkt på hur missbrukarnas barn har det? Alla anhöriga? Alla narkotikans brottsoffer? Ett ökande antal allvarliga våldsbrott begångna av psykiskt störda missbrukare har skakat om Sverige under de gångna åren. Psykiatrin och narkomanvården hade inte fungerat. Resurserna har skurits ned.
Det var så här det började i Holland och i Schweiz. När problemen blev för stora att greppa, då blev staten human. Harm Reduction introducerades och utvecklades till ett katastrofområde. Nu är vi där. Vilken väg kommer regering och riksdag att välja?
I Sverige är det förbjudet att knarka och då skall inte staten tillhandahålla verktygen att begå brott. Varje narkoman kostar staten oerhörda pengar. Vård och behandling är billigare.
Sprututbyte räddar inte liv och stoppar inte HIV-smitta. I Skåne har de högsta narkotikarelaterade dödsfallen noterats, trots sprututdelning under 20 år.
Internationell forskning har inte kunnat påvisa att sprututbyte förhindrar HIV-smitta bland injektionsnarkomaner. Värst av allt, Morgan Johansson stöder sig bland annat på en WHO- rapport skriven av Alex Wodak, en känd förespråkare för legalisering av all narkotika.
Wodak agerar även för sprutrum och att FNs narkotikakonventioner skall ändras, vilket är en förutsättning för att kunna legalisera narkotikan.
Är det så här Sveriges restriktiva narkotikapolitik skall se ut i framtiden?
Gun Nordin
Sverige har, jämfört med andra länder, flest amfetaminmissbrukare. Inom den gruppen spelar sexuell smitta en större roll tillsammans med sexuellt överförbara infektioner. Kondomer är ett önsketänkande. Flera timmars samlag förekommer. Håller en kondom för det? Många psykiskt störda missbrukare har dessutom svårt att hålla reda på egna och andras sprutor. Hur kan man då tro att dessa missbrukare, styrda av drogens effekter, skall hantera lagliga sprutor ansvarsfullt?
Sverige har ett lågt antal HIV-smittade internationell sett. Missbrukarna är inte den största gruppen smittspridare i landet. Det finns inga godtagbara skäl till att Sverige måste följa WHOs rekommendationer om sprututdelning eftersom det finns vård och behandling.
Satsa istället på narkomanvård med statligt öronmärkta vårdpengar, återinför Länsstyrelsens LVM-enhet, bygg ut narkomanvårdsklinikerna. Uppsökande verksamhet och HIV-tester med information och en fungerande vårdkedja har tidigare visat sig vara effektivt.
Narkotikan dödar, ibland snabbt och brutalt i rännstenen, ibland outhärdligt långsamt med passiva myndigheter i bakgrunden. Är det någon som tänkt på hur missbrukarnas barn har det? Alla anhöriga? Alla narkotikans brottsoffer? Ett ökande antal allvarliga våldsbrott begångna av psykiskt störda missbrukare har skakat om Sverige under de gångna åren. Psykiatrin och narkomanvården hade inte fungerat. Resurserna har skurits ned.
Det var så här det började i Holland och i Schweiz. När problemen blev för stora att greppa, då blev staten human. Harm Reduction introducerades och utvecklades till ett katastrofområde. Nu är vi där. Vilken väg kommer regering och riksdag att välja?
I Sverige är det förbjudet att knarka och då skall inte staten tillhandahålla verktygen att begå brott. Varje narkoman kostar staten oerhörda pengar. Vård och behandling är billigare.
Sprututbyte räddar inte liv och stoppar inte HIV-smitta. I Skåne har de högsta narkotikarelaterade dödsfallen noterats, trots sprututdelning under 20 år.
Internationell forskning har inte kunnat påvisa att sprututbyte förhindrar HIV-smitta bland injektionsnarkomaner. Värst av allt, Morgan Johansson stöder sig bland annat på en WHO- rapport skriven av Alex Wodak, en känd förespråkare för legalisering av all narkotika.
Wodak agerar även för sprutrum och att FNs narkotikakonventioner skall ändras, vilket är en förutsättning för att kunna legalisera narkotikan.
Är det så här Sveriges restriktiva narkotikapolitik skall se ut i framtiden?
Gun Nordin
RNS - Stockholm
The Stockholm Prize in Criminology
För sina insatser att utveckla teorier som förebygger återfall i brott har John Braithwaite vid Australiens nationella universitet och Friedrich Lösel vid universitetet i Cambridge, Storbritannien belönats med The Stockholm Prize in Criminology. De får dela på priset om 1 miljon kronor.
Vinnarna tillkännagavs idag vid en presskonferens i Rosenbad.
Vinnarna tilldelades priset för deras teoretiska och empiriska forskning om åtgärder för att förebygga återfall i brott. Särskilt uppmärksammade juryn John Braithwaites teorier om ’reintegrative shaming’ (skammen som förutsättning för återanpassning) och ’responsive regulation’ (individualiserade påföljder som ökar stegvis). Friedrich Lösel uppmärksammades för sina systematiska studier av empiriska belägg på effektiviteten för hur kriminalvården lyckas lösa sin uppgift. Juryn nämner särskilt deras forsknings framstående vetenskapliga kvaliteter och växande inflytande på offentliga handlingsprogram. Handlingsprogram som sannolikt kan leda till minskad brottslighet och främja mänskliga rättigheter.
The Stockholm Prize in Criminology inrättades år 2005 för att belöna insatser inom den kriminologiska forskningen eller för praktisk tillämpning av forskningsresultat när det gäller brottsbekämpning och främjande av mänskliga rättigheter. Priset finansieras geom donationer från amerikanska, japanska och svenska stiftelser. Vinnarna har utsetts av en oberoende jury bestående av elva kriminologer från Asien, latinamerika, Nordamerika, Afrika, Australien och Europa. Ordförandena i juryn är Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet och Lawrence Sherman vid The University of Pennsylvania. Båda tillkönnagav vinnarna vid presskonferensen i Rosenbad.
Priset delas ut den 16 juni 2006 vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Samtidigt arrangeras en internationell konferens, The Stockholm Criminology Symposium den 15-17 juni.
Vinnarna tillkännagavs idag vid en presskonferens i Rosenbad.
Vinnarna tilldelades priset för deras teoretiska och empiriska forskning om åtgärder för att förebygga återfall i brott. Särskilt uppmärksammade juryn John Braithwaites teorier om ’reintegrative shaming’ (skammen som förutsättning för återanpassning) och ’responsive regulation’ (individualiserade påföljder som ökar stegvis). Friedrich Lösel uppmärksammades för sina systematiska studier av empiriska belägg på effektiviteten för hur kriminalvården lyckas lösa sin uppgift. Juryn nämner särskilt deras forsknings framstående vetenskapliga kvaliteter och växande inflytande på offentliga handlingsprogram. Handlingsprogram som sannolikt kan leda till minskad brottslighet och främja mänskliga rättigheter.
The Stockholm Prize in Criminology inrättades år 2005 för att belöna insatser inom den kriminologiska forskningen eller för praktisk tillämpning av forskningsresultat när det gäller brottsbekämpning och främjande av mänskliga rättigheter. Priset finansieras geom donationer från amerikanska, japanska och svenska stiftelser. Vinnarna har utsetts av en oberoende jury bestående av elva kriminologer från Asien, latinamerika, Nordamerika, Afrika, Australien och Europa. Ordförandena i juryn är Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet och Lawrence Sherman vid The University of Pennsylvania. Båda tillkönnagav vinnarna vid presskonferensen i Rosenbad.
Priset delas ut den 16 juni 2006 vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Samtidigt arrangeras en internationell konferens, The Stockholm Criminology Symposium den 15-17 juni.
Mer information om vinnarna, utförliga motiveringar och också information om symposiet hittar du här.
Säkrare psykiatrisk tvångsvård
Riksdagen beslutade idag om lagändringar som ska göra den psykiatriska tvångsvården säkrare. En del patienter är till följd av sin psykiska störning farliga för sig själva, andra patienter, vårdpersonal eller personer ute i samhället.
Lagändringarna innebär framför allt följande: Det införs krav på god säkerhet i verksamheten. På varje vårdinrättning ska det finnas någon som har ansvar för säkerhetsfrågorna. Den nuvarande ordningen med krav på tillstånd från regeringen att bedriva rättspsykiatrisk vård avskaffas och ersätts med en allmän anmälningsskyldighet.
Ändringarna innebär också att Socialstyrelsens tillsynsansvar utvidgas till att även omfatta frågor om säkerhet inom den psykiatriska tvångsvården.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Dålig missbruksutbildning för socionomer
Göteborgs-Posten rapporterar idag om att två tredjedelar av de blivande socionomerna på Göteborgs universitet inte får någon utbildning om missbruk.
Förhållandet kan enklast beskrivas med ett enda ord – Skandal! Förhållandet innebär att flera av de som på sikt eventuellt kommer att arbeta med missbrukare riskerar att ha mycket bristfälliga kunskaper.
Om man studerar de olika listor över litteratur som används vid landets socionomutbildningar så utgör de föga imponerande läsning. Sålunda förekommer knappast någon uppdaterad litteratur om det internationella narkotikapolitiska läget, vilket påverkar såväl det svenska åsiktsmaskineriet om narkotika som missbrukssituationen i sig. Organiserad brottslighet och narkotikaterrorism verkar inte heller vara frågor som anses väsentliga nog för att ägnas något större utrymme.
Svensk narkotikapolitisk historia, preparatkännedom, definitioner av missbruk och beroende är i och för sig intressant och kan, i bästa fall, resultera i viss insikt om de nämnda områdena. Men det räcker inte med insikt. Idag behövs i allra högsta grad utsikt – en utsikt som inte får begränsas av för låga krav på vare sig lärare eller studenter.
Den svenska narkotikapolitiska utvecklingen hör obönhörligen ihop, oavsett om vi tycker om det eller ej, med de diskussioner, projekt, utvecklingstendenser och politiska beslut som fattas i en mängd länder.
Utan kunskap om detta kommer de blivande socionomerna att stå sig tämligen slätt i arbetet med missbrukare.
Artikeln i Göteborgs-Posten hittar du här.
Torgny Peterson
Förhållandet kan enklast beskrivas med ett enda ord – Skandal! Förhållandet innebär att flera av de som på sikt eventuellt kommer att arbeta med missbrukare riskerar att ha mycket bristfälliga kunskaper.
Om man studerar de olika listor över litteratur som används vid landets socionomutbildningar så utgör de föga imponerande läsning. Sålunda förekommer knappast någon uppdaterad litteratur om det internationella narkotikapolitiska läget, vilket påverkar såväl det svenska åsiktsmaskineriet om narkotika som missbrukssituationen i sig. Organiserad brottslighet och narkotikaterrorism verkar inte heller vara frågor som anses väsentliga nog för att ägnas något större utrymme.
Svensk narkotikapolitisk historia, preparatkännedom, definitioner av missbruk och beroende är i och för sig intressant och kan, i bästa fall, resultera i viss insikt om de nämnda områdena. Men det räcker inte med insikt. Idag behövs i allra högsta grad utsikt – en utsikt som inte får begränsas av för låga krav på vare sig lärare eller studenter.
Den svenska narkotikapolitiska utvecklingen hör obönhörligen ihop, oavsett om vi tycker om det eller ej, med de diskussioner, projekt, utvecklingstendenser och politiska beslut som fattas i en mängd länder.
Utan kunskap om detta kommer de blivande socionomerna att stå sig tämligen slätt i arbetet med missbrukare.
Artikeln i Göteborgs-Posten hittar du här.
Torgny Peterson
Forskning om cannabis kan ge polisen nya redskap
Just nu pågår intressant forskning i USA som på sikt kan bereda vägen för produktion av en totalt drogfri industrihampa.
Forskarna arbetar med att identifiera de genetiska markörer som skiljer industrihampan från den cannabis som missbrukas, vilket på sikt kan komma att innebära att DNA från plantorna kan ge polisen nya redskap i arbetet mot narkotika.
I studien konstaterar forskarna, Shannon L. Datwyler och George D. Weiblen att de genetiska markörerna kan vara av praktisk användning för att
1. konstatera kriminella kopplingar mellan odlare och distributörer av hasch/marijuana
2. identifiera från vilket geografiskt område beslagtagna droger kommer
3. skilja illegal odling av marijuanavarianter från tillåten odling av industrihampa
Forskarna konstaterar att det dom har visat är att det förekommer stor genetisk variation inom arten cannabis och att informationen om den genetiska variationen är värdefull när det gäller att skilja ’drogplantor’ från ’icke-drogplantor’. Tidigare forskning har med andra metoder visat på kemiska skillnader mellan olika plantor medan den här nya forskningen använder genetiska markörer.
Studien, ’ Genetic Variation in Hemp and Marijuana (Cannabis sativa L.) According to Amplified Fragment Length Polymorphisms’, är publicerad i J Forensic Sci, March 2006, Vol. 51, No. 2.
Du kan läsa mer om forskningen här .
Torgny Peterson
Forskarna arbetar med att identifiera de genetiska markörer som skiljer industrihampan från den cannabis som missbrukas, vilket på sikt kan komma att innebära att DNA från plantorna kan ge polisen nya redskap i arbetet mot narkotika.
I studien konstaterar forskarna, Shannon L. Datwyler och George D. Weiblen att de genetiska markörerna kan vara av praktisk användning för att
1. konstatera kriminella kopplingar mellan odlare och distributörer av hasch/marijuana
2. identifiera från vilket geografiskt område beslagtagna droger kommer
3. skilja illegal odling av marijuanavarianter från tillåten odling av industrihampa
Forskarna konstaterar att det dom har visat är att det förekommer stor genetisk variation inom arten cannabis och att informationen om den genetiska variationen är värdefull när det gäller att skilja ’drogplantor’ från ’icke-drogplantor’. Tidigare forskning har med andra metoder visat på kemiska skillnader mellan olika plantor medan den här nya forskningen använder genetiska markörer.
Studien, ’ Genetic Variation in Hemp and Marijuana (Cannabis sativa L.) According to Amplified Fragment Length Polymorphisms’, är publicerad i J Forensic Sci, March 2006, Vol. 51, No. 2.
Du kan läsa mer om forskningen här .
Torgny Peterson
Endast idag - gratis hasch på Sergels Torg
Knappast, men inte omöjligt. Sergels Torg börjar bli en plats där privata entreprenörer försöker skapa maximal medieuppmärksamhet genom diverse mer eller mindre spektakulära upptåg.
För några dagar sedan var det dags för spelbord på 'Plattan' och häromda´n fick missbrukare totalt 64 sprutor av ett privat par som fått tag i sprutorna hos en missbrukarförening i Danmark.
Resultat? Massmedial uppmärksamhet som står i förhållande till det som populärt kallas allmänintresset. Spelbordet fick stor uppmärksamhet. Eftersom sprutor inte intresserar allmänheten i någon större utsträckning så bidde det bara några små notiser.
Skulle däremot gratis hasch delas ut på Sergels Torg idag skulle det bli livat värre. Många intresserade 'kunder', bevakning av media, polisiär närvaro och en och annan legaliseringsflummare som skulle passa på tillfället till en enmansdemonstration för mänskliga rättigheter.
Vi kan för säkerhets skull meddela att vi inte har några planer på att dela ut hasch på Sergels Torg. Vår enda insats i det sammanhanget skulle vara att se till att det kom därifrån så snabbt som möjligt, till en lämpligare lokal hos polisen.
Torgny Peterson
För några dagar sedan var det dags för spelbord på 'Plattan' och häromda´n fick missbrukare totalt 64 sprutor av ett privat par som fått tag i sprutorna hos en missbrukarförening i Danmark.
Resultat? Massmedial uppmärksamhet som står i förhållande till det som populärt kallas allmänintresset. Spelbordet fick stor uppmärksamhet. Eftersom sprutor inte intresserar allmänheten i någon större utsträckning så bidde det bara några små notiser.
Skulle däremot gratis hasch delas ut på Sergels Torg idag skulle det bli livat värre. Många intresserade 'kunder', bevakning av media, polisiär närvaro och en och annan legaliseringsflummare som skulle passa på tillfället till en enmansdemonstration för mänskliga rättigheter.
Vi kan för säkerhets skull meddela att vi inte har några planer på att dela ut hasch på Sergels Torg. Vår enda insats i det sammanhanget skulle vara att se till att det kom därifrån så snabbt som möjligt, till en lämpligare lokal hos polisen.
Torgny Peterson
Regeringens satsningar på förstärkt och effektivare integrationspolitik
Vid en presskonferens i dag presenterade integrationsminister Jens Orback regeringens nya satsningar på förstärkt och effektivare integrationspolitik.
Regeringen avser att i vårpropositionen presentera den största enskilda satsningen på integration någonsin. Det sker i ett tiopunktsprogram inriktat på framför allt skola, utbildning och egen försörjning samt utveckling av segregerade områden och krafttag mot diskriminering. Satsningen innebär en miljard kronor i ökade resurser för integrationspolitiken. Dessutom tillförs kommunerna kraftigt ökade resurser för flyktingmottagandet under 2006.
Bakgrund
Det stora ekonomiska bakslaget under första halvan av 90-talet innebar att 100 000-tals anställda fick lämna sina jobb. Främst drabbades de som kommit in sent på arbetsmarkanden, inte minst utrikes födda. Samtidigt tog Sverige emot ett stort antal flyktingar som sökte skydd från det krigshärjade före detta Jugoslavien. Sedan mitten av 90-talet har utvecklingen vänt. Det går bra för Sverige och när det gäller integrationen ligger Sverige väl till om man ser till jämförbara länder. Arbetslösheten bland utrikes födda har sjunkit, behovet av långvarit försörjningsstöd likaså. Områden med lång sysselsättning har halverats. Sedan mitten av 90-talet har sysselsättningen ökat bland såväl inrikes födda som utrikes födda. Förbättringen har relativt sett varit större bland utrikes födda. Skillnaderna i sysselsättning är ändå oacceptabelt stor och mer behöver göras:
- för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund
- för att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ska närma sig den för inrikes födda
- för att skolor med de tuffaste utmaningarna ska få fler elever med fullständiga slutbetyg
- för att de negativa verkningarna av segregationen i utsatta stadsdelar ska brytas
I vårt land bor människor med bakgrund från nästan 200 olika länder som med sina språkkunskaper, erfarenheter och andra kunskaper är en viktig tillgång för Sverige.
Nedanstående punkter beskriver kort de insatser som regeringen avser att föreslå för att ta tillvara tillväxtpotentialen hos hela den svenska befolkningen.
Satsning på skolor med stora behov
1. 100 skolor - 1000 resurspersoner
Många barn och ungdomar som kommit till Sverige sent under skoltiden har behov av att få ett extra stöd för att nå utbildningsmålen. För att uppnå likvärdiga möjligheter för alla elever krävs att skolor med hög andel elever som inte når målen får extra resurser. Under en fyraårsperiod kommer sammanlagt 1000 resurspersoner, gärna med en akademisk utbildning, som har särskild språkkompetens att anställas i de hundra skolorna med de tuffaste utmaningarna med start under innevarande år.
Resurspersonerna ska fungera som ett stöd i undervisningen och därigenom bidra till att fler barn och ungdomar kan gå ut skolan med fullständiga betyg. Resurspersonerna ska också hjälpa eleverna med läxläsning och i kontakterna mellan hem och skola. Myndigheten för Skolutveckling ska dessutom ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar.
2. Stöd till lärlingsutbildning
Tidigare försök med lärlingsutbildning i gymnasieskolan har inte fått tillräcklig omfattning. En ny lärlingsutbildning införs under 2007. Utbildningen ska utformas så att den blir ett attraktivt alternativ för ungdomar. Ett utvecklingsstöd för etablering av en gymnasial lärlingsutbildning lämnas till 20 kommuner med hög andel gymnasieelever med utländsk bakgrund och där andelen med slutbetyg från de yrkesinriktade programmen är särskilt låg. Satsningen beräknas omfatta 500 lärlingsplatser på olika arbetsplatser.
Insatser för ökad sysselsättning och utbildning
3. Satsningen på arbetsplatsintroduktion för invandrare fortsätter
Den försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för långtidsarbetslösa invandrare och flyktingar som bedrivits har visat sig framgångsrik. En majoritet av dem som deltagit i programmet har fått anställning. Satsningen ska därför förlängas under 2007.
4." Jobbagenter"
Bristande erfarenhet av svensk arbetsmarknad innebär också en brist på kontakter. Som ett komplement till kommunernas arbetsförberedande insatser och Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter kommer en försöksverksamhet med "jobbagenter" att bedrivas i samarbete med ideella föreningar. Det kan vara en idrottsförening eller förening bildad på etniskt grund som anlitas av arbetsförmedlingen för att genom sina nätverk leta upp arbets- och praktikplatser för personer med långvarit socialbidragsberoende. Försöksverksamheten inleds i Stockholm, Göteborg, Malmö och några andra kommuner och planeras pågå under i första hand 2007 och 2008.
5. Fler nya företagare
Många utrikes födda personer vill starta och utveckla egna företag men upplever att det är svårt att få stöd och lån. Därför kommer en förstärkning av Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) lån- och rådgivningskompetens att ske under en treårsperiod. Genom att IFS integreras i ALMI:s verksamhet blir den också rikstäckande. En satsning görs också för att utveckla ett nationellt mentorprogram med särskild inriktning på utrikes födda personer som är eller vill bli företagare.
6. Snabbare etablering av nyanlända invandrare
Etableringen för vuxna nyanlända invandrare behöver fokusera mer på snabbt arbetsmarknadsinträde och vikten av att komma i egen försörjning. En försöksverksamhet bör starta redan den 1 juli 2006 där Arbetsförmedlingen får ett sammanhållande ansvar för nyanlända invandrare som står nära arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade insatser ska börja tidigare än idag och ske parallellt med utbildningen i svenska.
7. Kompletterande högskoleutbildningar och validering
Många akademiker med utländsk utbildning saknar arbete som motsvarar nivån på deras utbildning. Den framgångsrika satsningen som gjorts på bland annat läkare med utländsk examen bör användas förebild för utbildning av andra yrkesgrupper. Det gäller bl.a. lärare, jurister och personer med olika förvaltningsutbildningar. Därför genomförs en tvåårig satsning på utbildning för lärare, en tvåårig kompletterande utbildning för jurister samt en förlängning av satsningen på högre praktisk förvaltningsutbildning för att öka den etniska mångfalden i statsförvaltningen. Dessutom ges Verket för högskoleservice extra resurser för att förbättra valideringen av utländska gymnasiebetyg så att personer med utländska gymnasiebetyg, som inte avser att studera vidare på högskola, snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden.
8. Bättre utbildning i svenska för utrikes födda
För att utrikes födda ska få så goda kunskaper i svenska att de snabbt kan gå vidare till reguljär utbildning och arbete ska svenskutbildningen för utrikes födda kvalitetsutvecklas. Som ett led i detta föreslås en satsning på kompetensutveckling av de verksamma lärarna. Satsningen innefattar både kompetensutveckling i svenska som andraspråk och i alfabetisering av vuxna.
Förstärkt antidiskrimineringsarbete
9. Förstärkt antidiskrimineringsarbete
Diskrimineringen i samhället måste upphöra om målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla ska kunna uppnås. Vi måste lämna vår likhetslängtan och utvidga vår syn på vad som är "vi". Lagstiftningen mot diskriminering har skärpts ordentligt på senare år och en rad andra åtgärder har genomförts. Men arbetet mot diskriminering behöver förstärkas ytterligare. Ombudsmannen mot etnisk diskriminerings får en kraftig ökning av sina medel för att förbättra tillsynen av gällande lagstiftning, nå utsatta grupper och följa upp användningen av antidiskrimineringsklausuler. Dessutom kommer strategiskt viktiga statliga myndigheter att åläggas att utveckla antidiskrimineringsstrategier. Behovet av arbete mot diskriminering kommer också att förtydligas i ägarpolicyn för de statligt ägda bolagen.. Bidrag kommer också att ges till frivilligorganisationer för ömsesidigt mentorskap mellan inrikes och utrikes födda.
Insatser för utveckling av segregerade områden
10. Insatser för utveckling av segregerade områden
Sedan 1998 har staten bedrivit ett framgångsrikt storstadsarbete i sju storstadskommuner. Arbetet breddas nu och regeringen kommer att erbjuda ytterligare 20 kommuner med liknande behov möjlighet att teckna lokala utvecklingsavtal.
För att förbättra insatserna mot segregationen behöver den kunskap som vunnits i storstadsarbetet aktivt spridas och regeringen avser att ge Södertörns högskola resurser och uppdrag att ta tillvara och sprida kunskaper om urbant utvecklingsarbete såväl nationellt som internationellt.
För att ta vara på ungdomars kreativitet och få dem mer delaktiga i samhället behövs bra allmänna samlingslokaler. Regeringen avser därför att ytterligare öka stödet till allmänna samlingslokaler så att dessa i större utsträckning ska kunna nyttjas av ungdomar.
En satsning på tidigare och tydligare insatser för ungdomar som begår brott genomförs för att öka tryggheten i förorterna.
Extra ersättning för flyktingmottagande
Den tillfälliga lagstiftningen om ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut kommer att öka kommunernas flyktingmottagande i år. Regeringen kommer därför i vårpropositionen att föreslå ett extra stöd lämnas till kommuner som under 2006 antingen ökar sitt flyktingmottagande eller nytecknar ett avtal om flyktingmottagande. Kommuner som uppfyller vissa villkor ska kunna få en tillfällig ersättning med ett engångsbelopp för varje person som tas emot under 2006. Totalt avsätts över 700 miljoner kronor.
Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet!
Regeringen avser att i vårpropositionen presentera den största enskilda satsningen på integration någonsin. Det sker i ett tiopunktsprogram inriktat på framför allt skola, utbildning och egen försörjning samt utveckling av segregerade områden och krafttag mot diskriminering. Satsningen innebär en miljard kronor i ökade resurser för integrationspolitiken. Dessutom tillförs kommunerna kraftigt ökade resurser för flyktingmottagandet under 2006.
Bakgrund
Det stora ekonomiska bakslaget under första halvan av 90-talet innebar att 100 000-tals anställda fick lämna sina jobb. Främst drabbades de som kommit in sent på arbetsmarkanden, inte minst utrikes födda. Samtidigt tog Sverige emot ett stort antal flyktingar som sökte skydd från det krigshärjade före detta Jugoslavien. Sedan mitten av 90-talet har utvecklingen vänt. Det går bra för Sverige och när det gäller integrationen ligger Sverige väl till om man ser till jämförbara länder. Arbetslösheten bland utrikes födda har sjunkit, behovet av långvarit försörjningsstöd likaså. Områden med lång sysselsättning har halverats. Sedan mitten av 90-talet har sysselsättningen ökat bland såväl inrikes födda som utrikes födda. Förbättringen har relativt sett varit större bland utrikes födda. Skillnaderna i sysselsättning är ändå oacceptabelt stor och mer behöver göras:
- för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund
- för att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ska närma sig den för inrikes födda
- för att skolor med de tuffaste utmaningarna ska få fler elever med fullständiga slutbetyg
- för att de negativa verkningarna av segregationen i utsatta stadsdelar ska brytas
I vårt land bor människor med bakgrund från nästan 200 olika länder som med sina språkkunskaper, erfarenheter och andra kunskaper är en viktig tillgång för Sverige.
Nedanstående punkter beskriver kort de insatser som regeringen avser att föreslå för att ta tillvara tillväxtpotentialen hos hela den svenska befolkningen.
Satsning på skolor med stora behov
1. 100 skolor - 1000 resurspersoner
Många barn och ungdomar som kommit till Sverige sent under skoltiden har behov av att få ett extra stöd för att nå utbildningsmålen. För att uppnå likvärdiga möjligheter för alla elever krävs att skolor med hög andel elever som inte når målen får extra resurser. Under en fyraårsperiod kommer sammanlagt 1000 resurspersoner, gärna med en akademisk utbildning, som har särskild språkkompetens att anställas i de hundra skolorna med de tuffaste utmaningarna med start under innevarande år.
Resurspersonerna ska fungera som ett stöd i undervisningen och därigenom bidra till att fler barn och ungdomar kan gå ut skolan med fullständiga betyg. Resurspersonerna ska också hjälpa eleverna med läxläsning och i kontakterna mellan hem och skola. Myndigheten för Skolutveckling ska dessutom ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar.
2. Stöd till lärlingsutbildning
Tidigare försök med lärlingsutbildning i gymnasieskolan har inte fått tillräcklig omfattning. En ny lärlingsutbildning införs under 2007. Utbildningen ska utformas så att den blir ett attraktivt alternativ för ungdomar. Ett utvecklingsstöd för etablering av en gymnasial lärlingsutbildning lämnas till 20 kommuner med hög andel gymnasieelever med utländsk bakgrund och där andelen med slutbetyg från de yrkesinriktade programmen är särskilt låg. Satsningen beräknas omfatta 500 lärlingsplatser på olika arbetsplatser.
Insatser för ökad sysselsättning och utbildning
3. Satsningen på arbetsplatsintroduktion för invandrare fortsätter
Den försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för långtidsarbetslösa invandrare och flyktingar som bedrivits har visat sig framgångsrik. En majoritet av dem som deltagit i programmet har fått anställning. Satsningen ska därför förlängas under 2007.
4." Jobbagenter"
Bristande erfarenhet av svensk arbetsmarknad innebär också en brist på kontakter. Som ett komplement till kommunernas arbetsförberedande insatser och Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter kommer en försöksverksamhet med "jobbagenter" att bedrivas i samarbete med ideella föreningar. Det kan vara en idrottsförening eller förening bildad på etniskt grund som anlitas av arbetsförmedlingen för att genom sina nätverk leta upp arbets- och praktikplatser för personer med långvarit socialbidragsberoende. Försöksverksamheten inleds i Stockholm, Göteborg, Malmö och några andra kommuner och planeras pågå under i första hand 2007 och 2008.
5. Fler nya företagare
Många utrikes födda personer vill starta och utveckla egna företag men upplever att det är svårt att få stöd och lån. Därför kommer en förstärkning av Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) lån- och rådgivningskompetens att ske under en treårsperiod. Genom att IFS integreras i ALMI:s verksamhet blir den också rikstäckande. En satsning görs också för att utveckla ett nationellt mentorprogram med särskild inriktning på utrikes födda personer som är eller vill bli företagare.
6. Snabbare etablering av nyanlända invandrare
Etableringen för vuxna nyanlända invandrare behöver fokusera mer på snabbt arbetsmarknadsinträde och vikten av att komma i egen försörjning. En försöksverksamhet bör starta redan den 1 juli 2006 där Arbetsförmedlingen får ett sammanhållande ansvar för nyanlända invandrare som står nära arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade insatser ska börja tidigare än idag och ske parallellt med utbildningen i svenska.
7. Kompletterande högskoleutbildningar och validering
Många akademiker med utländsk utbildning saknar arbete som motsvarar nivån på deras utbildning. Den framgångsrika satsningen som gjorts på bland annat läkare med utländsk examen bör användas förebild för utbildning av andra yrkesgrupper. Det gäller bl.a. lärare, jurister och personer med olika förvaltningsutbildningar. Därför genomförs en tvåårig satsning på utbildning för lärare, en tvåårig kompletterande utbildning för jurister samt en förlängning av satsningen på högre praktisk förvaltningsutbildning för att öka den etniska mångfalden i statsförvaltningen. Dessutom ges Verket för högskoleservice extra resurser för att förbättra valideringen av utländska gymnasiebetyg så att personer med utländska gymnasiebetyg, som inte avser att studera vidare på högskola, snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden.
8. Bättre utbildning i svenska för utrikes födda
För att utrikes födda ska få så goda kunskaper i svenska att de snabbt kan gå vidare till reguljär utbildning och arbete ska svenskutbildningen för utrikes födda kvalitetsutvecklas. Som ett led i detta föreslås en satsning på kompetensutveckling av de verksamma lärarna. Satsningen innefattar både kompetensutveckling i svenska som andraspråk och i alfabetisering av vuxna.
Förstärkt antidiskrimineringsarbete
9. Förstärkt antidiskrimineringsarbete
Diskrimineringen i samhället måste upphöra om målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla ska kunna uppnås. Vi måste lämna vår likhetslängtan och utvidga vår syn på vad som är "vi". Lagstiftningen mot diskriminering har skärpts ordentligt på senare år och en rad andra åtgärder har genomförts. Men arbetet mot diskriminering behöver förstärkas ytterligare. Ombudsmannen mot etnisk diskriminerings får en kraftig ökning av sina medel för att förbättra tillsynen av gällande lagstiftning, nå utsatta grupper och följa upp användningen av antidiskrimineringsklausuler. Dessutom kommer strategiskt viktiga statliga myndigheter att åläggas att utveckla antidiskrimineringsstrategier. Behovet av arbete mot diskriminering kommer också att förtydligas i ägarpolicyn för de statligt ägda bolagen.. Bidrag kommer också att ges till frivilligorganisationer för ömsesidigt mentorskap mellan inrikes och utrikes födda.
Insatser för utveckling av segregerade områden
10. Insatser för utveckling av segregerade områden
Sedan 1998 har staten bedrivit ett framgångsrikt storstadsarbete i sju storstadskommuner. Arbetet breddas nu och regeringen kommer att erbjuda ytterligare 20 kommuner med liknande behov möjlighet att teckna lokala utvecklingsavtal.
För att förbättra insatserna mot segregationen behöver den kunskap som vunnits i storstadsarbetet aktivt spridas och regeringen avser att ge Södertörns högskola resurser och uppdrag att ta tillvara och sprida kunskaper om urbant utvecklingsarbete såväl nationellt som internationellt.
För att ta vara på ungdomars kreativitet och få dem mer delaktiga i samhället behövs bra allmänna samlingslokaler. Regeringen avser därför att ytterligare öka stödet till allmänna samlingslokaler så att dessa i större utsträckning ska kunna nyttjas av ungdomar.
En satsning på tidigare och tydligare insatser för ungdomar som begår brott genomförs för att öka tryggheten i förorterna.
Extra ersättning för flyktingmottagande
Den tillfälliga lagstiftningen om ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut kommer att öka kommunernas flyktingmottagande i år. Regeringen kommer därför i vårpropositionen att föreslå ett extra stöd lämnas till kommuner som under 2006 antingen ökar sitt flyktingmottagande eller nytecknar ett avtal om flyktingmottagande. Kommuner som uppfyller vissa villkor ska kunna få en tillfällig ersättning med ett engångsbelopp för varje person som tas emot under 2006. Totalt avsätts över 700 miljoner kronor.
Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet!
Hasch- och marijuanarök innehåller mer tjära, koloxid, bensen och toulene än vanliga cigaretter
Enligt ny forskning, som publiceras i Frankrike idag, innehåller tre ’joints’ (cannabiscigaretter) lika mycket tjära som ett helt paket cigaretter.
Cannabisrök innehåller sju gånger mer tjära och koloxid konstaterar det franska konsumentinstitutet, Institut national de la consommation, i aprilutgåvan av institutets månatliga magasin.
Institutet testade vanliga Marlboro-cigaretter och 280 ’joints’ av såväl hasch som marijuana i en konstgjord rökmaskin.
Vid testerna undersöktes röken med avseende på förekomst av tjära, koloxid, nikotin, bensen och toulene.
Av studien framgår vidare att en person som röker en ’joint’ bestående av hasch rullat tillsammans med tobak inhalerar dubbelt så stor mängd bensen och tre gånger så mycket toulene jämfört med rökning av en vanlig cigarett.
Torgny Peterson
Cannabisrök innehåller sju gånger mer tjära och koloxid konstaterar det franska konsumentinstitutet, Institut national de la consommation, i aprilutgåvan av institutets månatliga magasin.
Institutet testade vanliga Marlboro-cigaretter och 280 ’joints’ av såväl hasch som marijuana i en konstgjord rökmaskin.
Vid testerna undersöktes röken med avseende på förekomst av tjära, koloxid, nikotin, bensen och toulene.
Av studien framgår vidare att en person som röker en ’joint’ bestående av hasch rullat tillsammans med tobak inhalerar dubbelt så stor mängd bensen och tre gånger så mycket toulene jämfört med rökning av en vanlig cigarett.
Torgny Peterson
Slumpmässiga drogtester av personalen vid hälso- och sjukvården i Medelpad
Medelpad är ett av de områden i Sverige där man lagt ned mest arbete på att skapa drogfria arbetsplatser i nätverket ’Arbetsplatser mot droger’. En av förgrundsgestalterna i det arbetet har varit Nils Gärdegård, som tillsammans med flera stora företag drivit frågan om drogpolitiska program och insatser på arbetsplatserna.
I höst införs nu också slumpmässiga drogtester av personalen inom hälso- och sjukvården i Medelpad. Drogtesterna ingår som ett led i det program för en alkohol- och narkotikafri arbetsmiljö som antogs förra året.
Man har fört diskussioner med samtliga fackliga representanter och alla är överens om att drogtesterna ska införas.
Karin Westin, personalchef vid Sundsvalls sjukhus säger till Dagbladet, ”Vi testar för de vanligast förekommande drogerna, det vill säga alkohol, cannabis, opiater, amfetamin och bensodiazepiner…Vår policy är att missbruket ska bort – inte personen ifråga.” De personer som uppvisar positiva test får möjlighet till rehabilitering.
Ett lovvärt initiativ som manar till efterföljd.
Ytterligare information om det drogpolitiska arbetet på arbetsplatser i Sundsvall hittar du här.
I höst införs nu också slumpmässiga drogtester av personalen inom hälso- och sjukvården i Medelpad. Drogtesterna ingår som ett led i det program för en alkohol- och narkotikafri arbetsmiljö som antogs förra året.
Man har fört diskussioner med samtliga fackliga representanter och alla är överens om att drogtesterna ska införas.
Karin Westin, personalchef vid Sundsvalls sjukhus säger till Dagbladet, ”Vi testar för de vanligast förekommande drogerna, det vill säga alkohol, cannabis, opiater, amfetamin och bensodiazepiner…Vår policy är att missbruket ska bort – inte personen ifråga.” De personer som uppvisar positiva test får möjlighet till rehabilitering.
Ett lovvärt initiativ som manar till efterföljd.
Ytterligare information om det drogpolitiska arbetet på arbetsplatser i Sundsvall hittar du här.
Torgny Peterson
Telefonavlyssning i Danmark, organiserad brottslighet i Norge och narkotikabrottslighetens organisationsmönster i Sverige
Danmark
I Danmark föreslår nu landets polismästare att de nya bestämmelserna om telefonavlyssning inte bara bör kunna användas i samband med utredning av terroristärenden utan också vid annan brottslighet och inte minst vid narkotikabrottslighet.
I dagsläget kan dansk polis, i domstol, få tillåtelse att avlyssna de nummer de begär avlyssning för. I förslaget till nya bestämmelser för telefonavlyssning i samband med misstänkt terroristverksamhet föreslås polisen få möjlighet att vid ett enda tillfälle i domstolen få tillåtelse att avlyssna telefon- och internetkommunikation som den terroristmisstänkte har eller kommer att ha.
Eftersom kriminella individer är väl medvetna om att deras telefoner riskerar att bli utsatta för avlyssning vill dansk polis sålunda ha möjligheten att avlyssna nummerändrade telefoner utan att varje gång ansöka om sådant tillstånd. Dansk polis vill också ha möjlighet till samma tillvägagångssätt vid annan brottslighet och då, som sagt, inte minst i samband med narkotikabrottslighet.
Danska polisens önskemål i det här avseendet har redovisats i ett remissvar till justitieministern.
Norge
I Norge blir det allt tydligare att kriminella nätverk blir mer och mer etablerade och ägnar sig åt allt grövre organiserad brottslighet. Uppgifterna framgår av den första kartläggningen som norsk polis har gjort om den organiserade kriminaliteten i landet.
Enligt rapporten finns det idag 125 olika kriminella nätverk med totalt 2.763 aktörer, som är verksamma i Norge. I rapporten sägs det att ”centrala nätverk har stora delar av Norge som ’arbetsområde’ och cirka 30 procent av dom arbetar internationellt.”
Merparten av de 2.763 aktörerna är män i 30-årsåldern och de flesta har varit föremål för polisens intresse i flera år.
Rapporten om organiserad brottslighet i Norge är intressant och informativ läsning, som förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse för att kampen mot den organiserade brottsligheten måste kompletteras med innovativa metoder.
Du hittar rapporten, ’Prosjekt organisert kriminalitet’ här.
Sverige
I Sverige och utomlands finns en kriminell miljö som utgör grogrunden för den organiserade narkotikabrottsligheten. I en svensk nätverksanalys undersöktes 127 personer som år 2003 hade dömts för grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling i Stockholm.
Det visade sig att dessa hade direkt eller indirekt kontakt med minst 7 000 kriminellt misstänkta personer. Till dessa kommer alla de personer som polisen inte känner till.
I denna kriminella miljö känner alltså alltid en person någon annan, som i sin tur känner någon ytterligare. Dessa personer ingår i ett nätverk.
Från Stockholm sträcker sig de kriminella kontakterna över hela landet, men främst till Göteborgs och Malmös storstadsområden. Särskilt viktigt är att ha kontakter i Skåne län till följd av det strategiska smugglingsläget. Av stor betydelse är också att ha internationella kontakter.
Den svenska rapporten ’Narkotikabrottslighetens organisationsmönster’ hittar du här.
Torgny Peterson
I Danmark föreslår nu landets polismästare att de nya bestämmelserna om telefonavlyssning inte bara bör kunna användas i samband med utredning av terroristärenden utan också vid annan brottslighet och inte minst vid narkotikabrottslighet.
I dagsläget kan dansk polis, i domstol, få tillåtelse att avlyssna de nummer de begär avlyssning för. I förslaget till nya bestämmelser för telefonavlyssning i samband med misstänkt terroristverksamhet föreslås polisen få möjlighet att vid ett enda tillfälle i domstolen få tillåtelse att avlyssna telefon- och internetkommunikation som den terroristmisstänkte har eller kommer att ha.
Eftersom kriminella individer är väl medvetna om att deras telefoner riskerar att bli utsatta för avlyssning vill dansk polis sålunda ha möjligheten att avlyssna nummerändrade telefoner utan att varje gång ansöka om sådant tillstånd. Dansk polis vill också ha möjlighet till samma tillvägagångssätt vid annan brottslighet och då, som sagt, inte minst i samband med narkotikabrottslighet.
Danska polisens önskemål i det här avseendet har redovisats i ett remissvar till justitieministern.
Norge
I Norge blir det allt tydligare att kriminella nätverk blir mer och mer etablerade och ägnar sig åt allt grövre organiserad brottslighet. Uppgifterna framgår av den första kartläggningen som norsk polis har gjort om den organiserade kriminaliteten i landet.
Enligt rapporten finns det idag 125 olika kriminella nätverk med totalt 2.763 aktörer, som är verksamma i Norge. I rapporten sägs det att ”centrala nätverk har stora delar av Norge som ’arbetsområde’ och cirka 30 procent av dom arbetar internationellt.”
Merparten av de 2.763 aktörerna är män i 30-årsåldern och de flesta har varit föremål för polisens intresse i flera år.
Rapporten om organiserad brottslighet i Norge är intressant och informativ läsning, som förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse för att kampen mot den organiserade brottsligheten måste kompletteras med innovativa metoder.
Du hittar rapporten, ’Prosjekt organisert kriminalitet’ här.
Sverige
I Sverige och utomlands finns en kriminell miljö som utgör grogrunden för den organiserade narkotikabrottsligheten. I en svensk nätverksanalys undersöktes 127 personer som år 2003 hade dömts för grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling i Stockholm.
Det visade sig att dessa hade direkt eller indirekt kontakt med minst 7 000 kriminellt misstänkta personer. Till dessa kommer alla de personer som polisen inte känner till.
I denna kriminella miljö känner alltså alltid en person någon annan, som i sin tur känner någon ytterligare. Dessa personer ingår i ett nätverk.
Från Stockholm sträcker sig de kriminella kontakterna över hela landet, men främst till Göteborgs och Malmös storstadsområden. Särskilt viktigt är att ha kontakter i Skåne län till följd av det strategiska smugglingsläget. Av stor betydelse är också att ha internationella kontakter.
Den svenska rapporten ’Narkotikabrottslighetens organisationsmönster’ hittar du här.
Torgny Peterson
Kjell-Olof Feldts och Hjärnfondens bluff om antidepressiva läkemedel
Det är förbjudet för läkemedelsbolag i Sverige att i direktreklam till allmänheten sälja antidepressiva medel. Men bolagen kan i stället låta Kjell-Olof Feldt och Hjärnfonden sköta försäljningen.
I en 12-sidig annonsbilaga [1] i DN säger ordförande Feldt och Hjärnfonden allt det som läkemedelsbolagen enligt lag är förbjudna att säga själva. Bolagen får alltså ut sin falska marknadsföring indirekt – genom att köpa in sig i stiftelser som Hjärnfonden.
Tack gode Gud för antidepressiva medel ropar en kändis på framsidan, i bästa amerikanska stil [2]. Hur många ungdomar ska behöva dö, skriker Feldt, för att det finns personer som inte accepterar att alla depressioner är hjärnsjukdomar. Hör av er till oss lockar läkemedelsbolagen Wyeth (Efexor) och Lundbeck (Cipramil och Cipralex), på en helsida i bilagan.
Europakommissionen gav i höstas direktiv om att alla antidepressiva medel ska förses med starka varningar om att de hos barn och unga kan ge ”självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska)”. ”[De] skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år.” [3] Det här är inget som bekymrar Feldt och Hjärnfonden. Tvärtom, skulle man kunna säga. Bekymren rör sig i stället om att fakta runt antidepressiva medel (som de ovanstående) riskerar att förstöra vinster och karriärmöjligheter för läkemedelsbolag och psykiatriker. Det finns ett stort behov just nu att undanhålla fakta om medlens destruktiva effekter; det finns extra stor anledning att bluffa.
Och bluffar är vad Feldt och Hjärnfonden gör.
Feldt beskyller i sin artikel de politiker, som ser sociala orsaker till hur människor mår för att ligga bakom ungdomars självmord. Han anser att människor som ser saker på det sättet ”skambelägger” psykisk sjukdom och säger att så länge detta synsätt får råda ”kommer vi inte att se någon minskning i antalet drabbade som begår självmord”. I ingressen till artikeln på framsidan kan man läsa: ”Okunskapen kring dessa sjukdomar är stor. Det är vanligt att man inte förstår att till exempel depression är en hjärnsjukdom.”
Försäljningsargumenten ovan kan bäst kategoriseras som utpressning av politiker: Se saken på vårt sätt och satsa pengar på våra projekt, annars kommer vi att sprida ut att ni är ansvariga för att ungdomar begår självmord.
Hjärnfonden måste skrika högt om man ska kompensera den totala bristen på bevis för att deprimerade människor lider av en sjuklig förändring i hjärnan. Det som kallas ”depression” är nämligen ingen hjärnsjukdom, det är ingen ”biokemisk obalans”, ingen brist på någon form av signalsubstans. Feldt och övriga intressenter vet att det är så, vet att det inte finns någon fastställd ”normalbalans”, vet att det inte för en person som får diagnosen depression finns något sätt att mäta upp en påstådd obalans i hjärnan. Uttalandet att ”depression” är en hjärnsjukdom är en ren bluff. (Ett flertal av de tillstånd som nämns i skriften är naturligtvis neurologiska sjukdomar. Personer med dessa sjukdomar utnyttjas dock till att ge trovärdighet till rena propagandalögner om depressioner och antidepressiva medel.)
Utpressningsförsöket mot patienter går ut på att påstå att det finns stor risk att de kommer att dö om de inte får behandling med antidepressiva medel. Osakligheten känner inga gränser. Häften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män kommer enligt bilagans ”faktaruta” att drabbas av en ”svår depression” – som sägs vara är en dödlig hjärnsjukdom där ”ett betydande antal drabbade tar sina liv”. Hjärnfondens propagandamakare för fram budskapet: ”Fysiska förändringar i hjärnan – viktigt att söka hjälp i tid.” Man lurar alltså de personer som känner sig nere till att tro att det de känner är effekterna av en ”fysisk förändring” i hjärnan – en potentiellt dödlig sjukdom som det gäller att behandla i tid.
Fakta är att vi långsiktigt haft en nedgång i antalet självmord i Sverige och att den startade långt före den otroliga utskrivningen av antidepressiva medel; det finns inga som helst bevis för att den ofantliga ökningen i bruket av psykofarmaka på något sätt fått självmordsstatistiken att sjunka (se Socialstyrelsens rapporter om folkhälsan). Att var och varannan blir deprimerad (får en ”hjärnsjukdom”) och då löper stor risk att ta livet av sig, och snabbt måste komma under långtidsbehandling är ett vedervärdigt utpressningsförsök mot personer som i de allra flesta fall spontant skulle komma tillbaka i normala gängor igen efter ett kortare tag.
Orden ”skadeverkning”, ”biverkning”, ”abstinenssymtom”, ”vanebildande”, lyser helt med sin frånvaro i Hjärnfondens 12-sidiga skrift [4]. Det gör också ordet ”beroende”, i alla fall i koppling till antidepressiva medel. Det är bara när det kan användas för att klassificera ytterligare en hjärnsjukdom (som behöver behandlas med psykofarmaka) som ordet ”beroende” är användbart för Hjärnfonden och psykiatrin; narkomaner och alkoholister lider enligt skriften alla av hjärnsjukdomen ”beroende”. Men för alla de som är fast på antidepressiva medel, som inte kan sluta för att de då får så djävulska abstinenssymtom, finns det inget ”beroende”, inga skador [5]. Dessa personer får inte plats i någon annonsbilaga – de finns inte ens.
Av alla vilseledande och förödande alster som prånglats ut av den antidepressiva industrin under årens lopp hamnar Hjärnfondens senaste på en absolut topplats.
Janne Larsson
[1] Hjärnfonden, nr 9, Tema: Depression.
[2] Se boken Selling Sickness av Moynihan/Cassels, 2005, för exempel på läkemedelsbolagens väl utvecklade strategi att sälja piller med hjälp av celebriteter.
[3] Atomoxetine, Citalopram, Escitalopram, Fluoxetine, Fluvoxamine, Mianserine, Milnacipran, Mirtazapine, Paroxetine, Reboxetine, Sertraline and Venlafaxine
http://pharmacos.eudra.org/F2/register/ho2183.htm (Ladda ner beslut och bilagor under Decision till höger; finns på 19 olika språk, Bilaga II-IV i bilagedelen innehåller de begärda ändringarna, sista 10 sidorna.) Se i övrigt FASS, under exempelvis Zoloft
Se också British Medical Journal 18 mars 2005, Antidepressants double suicidality in children, says FDA
[4] Se artikeln Bitter Pills i TIME South Pacific, från den 14 november 2005 för information som inte alls ges av Hjärnfonden ; Se Breggin Suicidality, violence and mania caused by selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs): A review and analysis för en full genomgång av skadeverkningarna av antidepressiva medel.
[5] Se Social Audit, bland annat för redogörelser från personer som blivit fast på antidepressiva medel, och för de abstinenssymtom som läkemedelsindustrin säger inte finns.
I en 12-sidig annonsbilaga [1] i DN säger ordförande Feldt och Hjärnfonden allt det som läkemedelsbolagen enligt lag är förbjudna att säga själva. Bolagen får alltså ut sin falska marknadsföring indirekt – genom att köpa in sig i stiftelser som Hjärnfonden.
Tack gode Gud för antidepressiva medel ropar en kändis på framsidan, i bästa amerikanska stil [2]. Hur många ungdomar ska behöva dö, skriker Feldt, för att det finns personer som inte accepterar att alla depressioner är hjärnsjukdomar. Hör av er till oss lockar läkemedelsbolagen Wyeth (Efexor) och Lundbeck (Cipramil och Cipralex), på en helsida i bilagan.
Europakommissionen gav i höstas direktiv om att alla antidepressiva medel ska förses med starka varningar om att de hos barn och unga kan ge ”självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska)”. ”[De] skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år.” [3] Det här är inget som bekymrar Feldt och Hjärnfonden. Tvärtom, skulle man kunna säga. Bekymren rör sig i stället om att fakta runt antidepressiva medel (som de ovanstående) riskerar att förstöra vinster och karriärmöjligheter för läkemedelsbolag och psykiatriker. Det finns ett stort behov just nu att undanhålla fakta om medlens destruktiva effekter; det finns extra stor anledning att bluffa.
Och bluffar är vad Feldt och Hjärnfonden gör.
Feldt beskyller i sin artikel de politiker, som ser sociala orsaker till hur människor mår för att ligga bakom ungdomars självmord. Han anser att människor som ser saker på det sättet ”skambelägger” psykisk sjukdom och säger att så länge detta synsätt får råda ”kommer vi inte att se någon minskning i antalet drabbade som begår självmord”. I ingressen till artikeln på framsidan kan man läsa: ”Okunskapen kring dessa sjukdomar är stor. Det är vanligt att man inte förstår att till exempel depression är en hjärnsjukdom.”
Försäljningsargumenten ovan kan bäst kategoriseras som utpressning av politiker: Se saken på vårt sätt och satsa pengar på våra projekt, annars kommer vi att sprida ut att ni är ansvariga för att ungdomar begår självmord.
Hjärnfonden måste skrika högt om man ska kompensera den totala bristen på bevis för att deprimerade människor lider av en sjuklig förändring i hjärnan. Det som kallas ”depression” är nämligen ingen hjärnsjukdom, det är ingen ”biokemisk obalans”, ingen brist på någon form av signalsubstans. Feldt och övriga intressenter vet att det är så, vet att det inte finns någon fastställd ”normalbalans”, vet att det inte för en person som får diagnosen depression finns något sätt att mäta upp en påstådd obalans i hjärnan. Uttalandet att ”depression” är en hjärnsjukdom är en ren bluff. (Ett flertal av de tillstånd som nämns i skriften är naturligtvis neurologiska sjukdomar. Personer med dessa sjukdomar utnyttjas dock till att ge trovärdighet till rena propagandalögner om depressioner och antidepressiva medel.)
Utpressningsförsöket mot patienter går ut på att påstå att det finns stor risk att de kommer att dö om de inte får behandling med antidepressiva medel. Osakligheten känner inga gränser. Häften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män kommer enligt bilagans ”faktaruta” att drabbas av en ”svår depression” – som sägs vara är en dödlig hjärnsjukdom där ”ett betydande antal drabbade tar sina liv”. Hjärnfondens propagandamakare för fram budskapet: ”Fysiska förändringar i hjärnan – viktigt att söka hjälp i tid.” Man lurar alltså de personer som känner sig nere till att tro att det de känner är effekterna av en ”fysisk förändring” i hjärnan – en potentiellt dödlig sjukdom som det gäller att behandla i tid.
Fakta är att vi långsiktigt haft en nedgång i antalet självmord i Sverige och att den startade långt före den otroliga utskrivningen av antidepressiva medel; det finns inga som helst bevis för att den ofantliga ökningen i bruket av psykofarmaka på något sätt fått självmordsstatistiken att sjunka (se Socialstyrelsens rapporter om folkhälsan). Att var och varannan blir deprimerad (får en ”hjärnsjukdom”) och då löper stor risk att ta livet av sig, och snabbt måste komma under långtidsbehandling är ett vedervärdigt utpressningsförsök mot personer som i de allra flesta fall spontant skulle komma tillbaka i normala gängor igen efter ett kortare tag.
Orden ”skadeverkning”, ”biverkning”, ”abstinenssymtom”, ”vanebildande”, lyser helt med sin frånvaro i Hjärnfondens 12-sidiga skrift [4]. Det gör också ordet ”beroende”, i alla fall i koppling till antidepressiva medel. Det är bara när det kan användas för att klassificera ytterligare en hjärnsjukdom (som behöver behandlas med psykofarmaka) som ordet ”beroende” är användbart för Hjärnfonden och psykiatrin; narkomaner och alkoholister lider enligt skriften alla av hjärnsjukdomen ”beroende”. Men för alla de som är fast på antidepressiva medel, som inte kan sluta för att de då får så djävulska abstinenssymtom, finns det inget ”beroende”, inga skador [5]. Dessa personer får inte plats i någon annonsbilaga – de finns inte ens.
Av alla vilseledande och förödande alster som prånglats ut av den antidepressiva industrin under årens lopp hamnar Hjärnfondens senaste på en absolut topplats.
Janne Larsson
[1] Hjärnfonden, nr 9, Tema: Depression.
[2] Se boken Selling Sickness av Moynihan/Cassels, 2005, för exempel på läkemedelsbolagens väl utvecklade strategi att sälja piller med hjälp av celebriteter.
[3] Atomoxetine, Citalopram, Escitalopram, Fluoxetine, Fluvoxamine, Mianserine, Milnacipran, Mirtazapine, Paroxetine, Reboxetine, Sertraline and Venlafaxine
http://pharmacos.eudra.org/F2/register/ho2183.htm (Ladda ner beslut och bilagor under Decision till höger; finns på 19 olika språk, Bilaga II-IV i bilagedelen innehåller de begärda ändringarna, sista 10 sidorna.) Se i övrigt FASS, under exempelvis Zoloft
Se också British Medical Journal 18 mars 2005, Antidepressants double suicidality in children, says FDA
[4] Se artikeln Bitter Pills i TIME South Pacific, från den 14 november 2005 för information som inte alls ges av Hjärnfonden ; Se Breggin Suicidality, violence and mania caused by selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs): A review and analysis för en full genomgång av skadeverkningarna av antidepressiva medel.
[5] Se Social Audit, bland annat för redogörelser från personer som blivit fast på antidepressiva medel, och för de abstinenssymtom som läkemedelsindustrin säger inte finns.
Brå satsar på forskning om kriminella pengar
Det är viktigt att inrikta insatser mot den kriminella ekonomin för att bekämpa kriminella nätverk. Det gäller till exempel penningtvätt och kapital från brottslig verksamhet. Därför planerar Brottsförebyggande rådet (Brå) ytterligare forskningsprojekt inom området. Redan i nästa vecka publiceras rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism.
För knappt ett år sedan publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. I rapporten uppmärksammades den kriminella ekonomin som ett viktigt område att rikta insatser mot för att bekämpa de kriminella nätverken. Det gäller såväl penningtvätt som kapital som kommer från brottslig verksamhet.
Nu går Brå vidare med ytterligare forskningsprojekt. Dels släpps i nästa vecka rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism som är en sammanställning av kunskapsläget över betalningssystemens användning för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dels pågår ett projekt som kartlägger narkotikabrottslighetens ekonomihantering, det projektet är finansierat av Mobilisering mot narkotika.
”Projektet strävar efter att kartlägga hela vidden av ekonomifunktioner i de kriminella nätverken från löneutbetalningar, krediter och penningtransaktioner till investeringar i reguljär affärsverksamhet”, säger Daniel Vesterhav, utredare vid Brå.
Brå har även lämnat in en ansökan om forskningsanslag till EU för ett omfattande internationellt projekt. Brå ska tillsammans med forskningspartners i Tyskland, England och Wales undersöka vilken effekt som ländernas lagstiftning och strategier när det gäller konfiskering av kriminella pengar har på narkotikamarknadens kriminella nätverk.
”Tidigare forskning om insatser mot pengar som härrör från kriminell verksamhet har i princip endast fokuserat på själva införandet av lagstiftningen och inte undersökt i vilken utsträckning det påverkar själva brottsligheten”, säger Daniel Vesterhav. ”Kriminella nätverk har en förmåga att anpassa sin verksamhet efter myndigheternas insatser och därför är det viktigt att undersöka vilken effekt olika insatser har på de kriminella nätverkens verksamhet och strategier.”
De tre ländernas lagstiftning skiljer sig åt, vilket gör dem särskilt lämpliga för en jämförande studie. England ligger långt fram i arbetet med att introducera nya verktyg för att komma åt pengar från kriminell verksamhet. Sverige har däremot i ett internationellt perspektiv en svagare lagstiftning med mer traditionella instrument. Tyskland hamnar mittemellan dessa länder med ett mixat system som både baseras på traditionella instrument och mer innovativa åtgärder.
För knappt ett år sedan publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. I rapporten uppmärksammades den kriminella ekonomin som ett viktigt område att rikta insatser mot för att bekämpa de kriminella nätverken. Det gäller såväl penningtvätt som kapital som kommer från brottslig verksamhet.
Nu går Brå vidare med ytterligare forskningsprojekt. Dels släpps i nästa vecka rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism som är en sammanställning av kunskapsläget över betalningssystemens användning för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dels pågår ett projekt som kartlägger narkotikabrottslighetens ekonomihantering, det projektet är finansierat av Mobilisering mot narkotika.
”Projektet strävar efter att kartlägga hela vidden av ekonomifunktioner i de kriminella nätverken från löneutbetalningar, krediter och penningtransaktioner till investeringar i reguljär affärsverksamhet”, säger Daniel Vesterhav, utredare vid Brå.
Brå har även lämnat in en ansökan om forskningsanslag till EU för ett omfattande internationellt projekt. Brå ska tillsammans med forskningspartners i Tyskland, England och Wales undersöka vilken effekt som ländernas lagstiftning och strategier när det gäller konfiskering av kriminella pengar har på narkotikamarknadens kriminella nätverk.
”Tidigare forskning om insatser mot pengar som härrör från kriminell verksamhet har i princip endast fokuserat på själva införandet av lagstiftningen och inte undersökt i vilken utsträckning det påverkar själva brottsligheten”, säger Daniel Vesterhav. ”Kriminella nätverk har en förmåga att anpassa sin verksamhet efter myndigheternas insatser och därför är det viktigt att undersöka vilken effekt olika insatser har på de kriminella nätverkens verksamhet och strategier.”
De tre ländernas lagstiftning skiljer sig åt, vilket gör dem särskilt lämpliga för en jämförande studie. England ligger långt fram i arbetet med att introducera nya verktyg för att komma åt pengar från kriminell verksamhet. Sverige har däremot i ett internationellt perspektiv en svagare lagstiftning med mer traditionella instrument. Tyskland hamnar mittemellan dessa länder med ett mixat system som både baseras på traditionella instrument och mer innovativa åtgärder.
Forskning: Örter och naturmedel och kopplingen till bruk av tobak, alkohol och droger hos ungdomar
Ny forskning från University of Rochester i USA tar upp ett intressant perspektiv inom missbruksforskningen, nämligen om bruket av örter och naturmedel har någon koppling till bruk av tobak, alkohol och droger hos ungdomar.
I undersökningen av 2,006 elever definierades ”bruk av örter eller andra naturmedel…för att må bättre eller prestera bättre resultat inom idrotten eller i skolan.”
Av de rapporterade resultaten framgår att 28,6 procent använde naturmedel och användningen ökade med ökad ålder. Den här gruppen tonåringar hade också en närmare koppling till illegala preparat än resten av de tillfrågade. Den största kopplingen fanns mellan bruk av naturmedel och bruk av steroider, heroin, kokain (i den ordningen).
Forskarna fann också en koppling mellan användning av naturmedel och användning av cigaretter, alkohol, marijuana och annan narkotika.
Eftersom man funnit den här kopplingen säger forskarna att det är angeläget att fråga elever om deras bruk av örter och naturmedel och, om sådant bruk förekommer, föra ingående diskussioner om förekomst av eventuellt bruk av andra, också illegala, droger.
Du kan läsa mer om forskningen här och i The Journal of Adolescent Health (2006 Apr;38(4):395-400).
Torgny Peterson
I undersökningen av 2,006 elever definierades ”bruk av örter eller andra naturmedel…för att må bättre eller prestera bättre resultat inom idrotten eller i skolan.”
Av de rapporterade resultaten framgår att 28,6 procent använde naturmedel och användningen ökade med ökad ålder. Den här gruppen tonåringar hade också en närmare koppling till illegala preparat än resten av de tillfrågade. Den största kopplingen fanns mellan bruk av naturmedel och bruk av steroider, heroin, kokain (i den ordningen).
Forskarna fann också en koppling mellan användning av naturmedel och användning av cigaretter, alkohol, marijuana och annan narkotika.
Eftersom man funnit den här kopplingen säger forskarna att det är angeläget att fråga elever om deras bruk av örter och naturmedel och, om sådant bruk förekommer, föra ingående diskussioner om förekomst av eventuellt bruk av andra, också illegala, droger.
Du kan läsa mer om forskningen här och i The Journal of Adolescent Health (2006 Apr;38(4):395-400).
Torgny Peterson
Forskning: Om ecstasy och påverkan på minnes- och inlärningsfunktionerna
Forskare vid University of Toronto at Scarborough redovisar i senaste numret av Neurology (2006;66:740-741) intressanta forskningsresultat om användning av ecstasy och påverkan på minnes- och inlärningsfunktionerna.
Forskarna konstaterar dels att intag av ecstasy kan försämra minnes- och inlärningsfunktionerna, dels att försämringen kan upphöra om intaget av ecstasy upphör. Men, och detta är väsentlig information för de som använder ecstasy mer frekvent, forskarna fann också bevis för att även om de som använt ecstasy regelbundet slutar använda ecstasy, kan försämringen av de nämnda funktionerna bestå.
De mest omfattande förändringarna gäller korttidsminnet. Sedan tidigare känner vi väl till att ecstasymissbruk också kan leda till mycket allvarliga depressioner.
Du kan läsa mer om den aktuella forskningen här.
Torgny Peterson
Forskarna konstaterar dels att intag av ecstasy kan försämra minnes- och inlärningsfunktionerna, dels att försämringen kan upphöra om intaget av ecstasy upphör. Men, och detta är väsentlig information för de som använder ecstasy mer frekvent, forskarna fann också bevis för att även om de som använt ecstasy regelbundet slutar använda ecstasy, kan försämringen av de nämnda funktionerna bestå.
De mest omfattande förändringarna gäller korttidsminnet. Sedan tidigare känner vi väl till att ecstasymissbruk också kan leda till mycket allvarliga depressioner.
Du kan läsa mer om den aktuella forskningen här.
Torgny Peterson
Forskning: Om cannabis och neuropsykologiska brister hos de som använt cannabis under lång tid
Grekiska forskare rapporterar i marsnumret av Neurology (2006;66:737-739) om ny forskning om bruket av cannabis och kopplingen till försämring av kognitiva funktioner.
Regelbundet användande av cannabis under lång tid kan påverka vissa kognitiva funktioner, speciellt förmågan att lära in och komma ihåg ny information men också kognitiva funktioner av betydelse för beslutsfattande.
I studien har forskarna studerat män och kvinnor i åldrarna 17-49 år, som delades in i tre grupper utifrån deras användning av cannabis.
Forskarna drar slutsatsen att hur länge man använt cannabis förefaller vara kopplat till vissa kognitiva funktioner.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
Regelbundet användande av cannabis under lång tid kan påverka vissa kognitiva funktioner, speciellt förmågan att lära in och komma ihåg ny information men också kognitiva funktioner av betydelse för beslutsfattande.
I studien har forskarna studerat män och kvinnor i åldrarna 17-49 år, som delades in i tre grupper utifrån deras användning av cannabis.
Forskarna drar slutsatsen att hur länge man använt cannabis förefaller vara kopplat till vissa kognitiva funktioner.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
10 år för sent börjar försök med effektiv, samordnad och operativ myndighetskamp mot organiserad brottslighet
För tio år sedan, närmare bestämt i oktober 1996 Irland såg Criminal Assets Bureau (CAB) i Irland dagens ljus, en verksamhet startad för att med kraftfulla och effektiva medel försöka krossa den organiserade brottslighetens käraste ägodel – plånboken. Byråns aktiviteter har resulterat i omfattande beslag av illegalt förvärvade medel i form av kontanter, fastigheter, båtar, bilar mm till mycket stora värden. Byrån har vidare genom sitt arbete oskadliggjort ett flertal framträdande kriminella entreprenörer, medverkat vid brottsutredningar, konfiskerat och/eller frusit tillgångar. Sist, men inte minst, CAB har ett omfattande internationellt nätverk.
Jag har i olika sammanhang fört fram att detta är en modell som Sverige borde ha startat för flera år sedan och jag har också förmedlat såväl information som kontakter med CAB till ’de det berör’, bland annat vid en konferens, med flera svenska deltagare, i Cork på Irland i maj 2000. Hittills har dock inga initiativ av omfattande betydelse tagits.
Som framgår av studier som omnämnts tidigare på den här sidan idag ligger Sverige inte i framkant när det gäller att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten och detta faktum sammanfattas enklast genom de uttryck som forskare vid Uppsala universitet använder i en debattartikel om kriminella nätverk i Dagens debatt i DN – Svenska insatser karakteriseras alltför ofta av ” uppenbara brister när det gäller både lagstiftning, förebyggande regleringar, teknologiska hjälpmedel, expertkunskap, bemanning och politiskt ledarskap.”
Kanske är något trots allt på gång i Sverige nu då myndigheter i Göteborg ska bygga upp ett lokalt underrättelsecentrum av annorlunda slag. KUT-verksamhet, med större eller mindre effektivitet, finns redan inom polismyndigheterna landet runt – det nya med ’Göteborgskontoret’ är en satsning där polis, tull, ekobrottsmyndighet, kronofogde och skatteverk ska samlokaliseras för operativt arbete med att kartlägga brottslingar och leta efter ’okända’ tillgångar. En styrgrupp bestående av fem myndighetschefer och en åklagare bestämmer vilken kriminell gruppering man ska arbeta mot. Senare i år väntas två liknande centra vara i drift i Malmö respektive Stockholm. Ett liknande arbete i Danmark står som förebild.
Att jaga de kriminellas pengar är utan tvekan en framgångsrik väg, vilket inte minst den irländska verksamheten är ett lysande exempel på. Grovt kriminella är ofta personer med dålig utbildning och en grundläggande dålig självbild. Genom att omge sig med snabba bilar, pengar från brottslig verksamhet, som möjliggör inköp av ännu flottare fordon, exklusiva lägenheter och sommarhus, en och annan segelbåt eller yacht eller någon egen strand i en annan världsdel upplever sig denne ’nobody’ helt plötsligt som en ’somebody’. Men hela bilden denne ’somebody’ har av sig själv och som han (oftast är det en han) ger andra är baserad på köp av ägodelar, levande eller döda, för att markera ’somebody-status’. Att beröva en sådan person hans käraste ägodelar i form av cash i plånboken, medel på bankkonton, båtar, bilar, hus, juveler, vapen, narkotika mm innebär att man återför honom till ruta 0 där den fejkade självbilden rasar sönder och samman.
Irland står, som sagt, utan tvekan i en klass för sig och vill du veta mer om hur ’nobody>somebody>nobody-processen fungerar där kan du med fördel titta på följande:
Criminal Assets Bureau
Criminal Assets Bureau Annual Report 2004
Criminal Assets Bureau Act 1996
Criminal Assets Bureau in Ireland
För övrigt kan noteras att ett liknande samordnat och operativt arbete borde startas för att bekämpa narkotikaproblemet och hjälpa missbrukare på den lokala gatunivån.
Operativt samarbete mellan socialtjänst, polis, skola och frivilligorganisationer skulle med fördel kunna utgöra basen i ett sådant arbete. Det förutsätter dock minskat behov av reviprinkande, översyn av lagstiftning och därefter kunskap, strategi, samordning och ett effektivt ledarskap. Man kan alltid hoppas att det inte ska ta ytterligare tio år innan ett sådant system sjösätts.
Politik är att vilja – folkets vilja. Och hör och häpna, en absolut majoritet av svenska folket vill ha bort såväl grov organiserad brottslighet som narkotikaproblemet på lokal, regional och nationell nivå.
Torgny Peterson
Jag har i olika sammanhang fört fram att detta är en modell som Sverige borde ha startat för flera år sedan och jag har också förmedlat såväl information som kontakter med CAB till ’de det berör’, bland annat vid en konferens, med flera svenska deltagare, i Cork på Irland i maj 2000. Hittills har dock inga initiativ av omfattande betydelse tagits.
Som framgår av studier som omnämnts tidigare på den här sidan idag ligger Sverige inte i framkant när det gäller att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten och detta faktum sammanfattas enklast genom de uttryck som forskare vid Uppsala universitet använder i en debattartikel om kriminella nätverk i Dagens debatt i DN – Svenska insatser karakteriseras alltför ofta av ” uppenbara brister när det gäller både lagstiftning, förebyggande regleringar, teknologiska hjälpmedel, expertkunskap, bemanning och politiskt ledarskap.”
Kanske är något trots allt på gång i Sverige nu då myndigheter i Göteborg ska bygga upp ett lokalt underrättelsecentrum av annorlunda slag. KUT-verksamhet, med större eller mindre effektivitet, finns redan inom polismyndigheterna landet runt – det nya med ’Göteborgskontoret’ är en satsning där polis, tull, ekobrottsmyndighet, kronofogde och skatteverk ska samlokaliseras för operativt arbete med att kartlägga brottslingar och leta efter ’okända’ tillgångar. En styrgrupp bestående av fem myndighetschefer och en åklagare bestämmer vilken kriminell gruppering man ska arbeta mot. Senare i år väntas två liknande centra vara i drift i Malmö respektive Stockholm. Ett liknande arbete i Danmark står som förebild.
Att jaga de kriminellas pengar är utan tvekan en framgångsrik väg, vilket inte minst den irländska verksamheten är ett lysande exempel på. Grovt kriminella är ofta personer med dålig utbildning och en grundläggande dålig självbild. Genom att omge sig med snabba bilar, pengar från brottslig verksamhet, som möjliggör inköp av ännu flottare fordon, exklusiva lägenheter och sommarhus, en och annan segelbåt eller yacht eller någon egen strand i en annan världsdel upplever sig denne ’nobody’ helt plötsligt som en ’somebody’. Men hela bilden denne ’somebody’ har av sig själv och som han (oftast är det en han) ger andra är baserad på köp av ägodelar, levande eller döda, för att markera ’somebody-status’. Att beröva en sådan person hans käraste ägodelar i form av cash i plånboken, medel på bankkonton, båtar, bilar, hus, juveler, vapen, narkotika mm innebär att man återför honom till ruta 0 där den fejkade självbilden rasar sönder och samman.
Irland står, som sagt, utan tvekan i en klass för sig och vill du veta mer om hur ’nobody>somebody>nobody-processen fungerar där kan du med fördel titta på följande:
Criminal Assets Bureau
Criminal Assets Bureau Annual Report 2004
Criminal Assets Bureau Act 1996
Criminal Assets Bureau in Ireland
För övrigt kan noteras att ett liknande samordnat och operativt arbete borde startas för att bekämpa narkotikaproblemet och hjälpa missbrukare på den lokala gatunivån.
Operativt samarbete mellan socialtjänst, polis, skola och frivilligorganisationer skulle med fördel kunna utgöra basen i ett sådant arbete. Det förutsätter dock minskat behov av reviprinkande, översyn av lagstiftning och därefter kunskap, strategi, samordning och ett effektivt ledarskap. Man kan alltid hoppas att det inte ska ta ytterligare tio år innan ett sådant system sjösätts.
Politik är att vilja – folkets vilja. Och hör och häpna, en absolut majoritet av svenska folket vill ha bort såväl grov organiserad brottslighet som narkotikaproblemet på lokal, regional och nationell nivå.
Torgny Peterson
Sverige är ett bra land för penningtvätt?!
Den 2 mars rapporterade vi att FATF (Financial Action Task Force)* har genomfört en detaljerad granskning av Sveriges insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten innehåller mycket intressant material, som både levererar bakgrundsinformation, information om de svenska juridiska redskapen och ansvariga myndigheter, nationellt och internationellt samarbete. Rapporten avslutas med en genomgång om Sveriges position i förhållande till var och en av de 40 FATF-rekommendationerna.
Rapporten rekommenderas till läsning av alla som är intresserade av att lära sig mer om penningtvätt och dess koppling till olika former av brottslighet, inklusive terrorism.
I de olika avsnitten om preventiva åtgärder riktar FATF i sin granskning en del kritik mot delar av den svenska tillämpningen av de rekommendationer som FATF utvecklat.
En 20-sidig sammanfattning av rapporten om Sverige finns på adressen
http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/30/5/36210440.pdf
I en debattartikel i Dagens Nyheter idag, ’Kriminella nätverk föredrar Sverige för att tvätta pengar’, skriver forskare vid Programmet för Sidenväggsstudier, Institutionen för euroasiatiska studier vid Uppsala universitet att ”Sveriges finansiella säkerhet är idag oroväckande eftersatt med uppenbara brister när det gäller både lagstiftning, förebyggande regleringar, teknologiska hjälpmedel, expertkunskap, bemanning och politiskt ledarskap.”
Debattartikeln innehåller referenser, dels till den FATF-studie vi rapporterade om den 2 mars, dels till en studie om penningtvätt och finansiell brottslighet i Östersjöområdet som genomförts vid Programmet för Sidenvägsstudier.
Debattartikeln i Dagens Nyheter hittar du här.
* FATF etablerades i samband med ett G7-möte i Paris 1989. I april 1990 utfärdade FATF en rapport med de idag välkända 40 rekommendationerna i arbetet mot penningtvätt. Mer information om FATF hittar du på organisationens hemsida på adressen http://www.fatf-gafi.org
Torgny Peterson
Rapporten rekommenderas till läsning av alla som är intresserade av att lära sig mer om penningtvätt och dess koppling till olika former av brottslighet, inklusive terrorism.
I de olika avsnitten om preventiva åtgärder riktar FATF i sin granskning en del kritik mot delar av den svenska tillämpningen av de rekommendationer som FATF utvecklat.
En 20-sidig sammanfattning av rapporten om Sverige finns på adressen
http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/30/5/36210440.pdf
I en debattartikel i Dagens Nyheter idag, ’Kriminella nätverk föredrar Sverige för att tvätta pengar’, skriver forskare vid Programmet för Sidenväggsstudier, Institutionen för euroasiatiska studier vid Uppsala universitet att ”Sveriges finansiella säkerhet är idag oroväckande eftersatt med uppenbara brister när det gäller både lagstiftning, förebyggande regleringar, teknologiska hjälpmedel, expertkunskap, bemanning och politiskt ledarskap.”
Debattartikeln innehåller referenser, dels till den FATF-studie vi rapporterade om den 2 mars, dels till en studie om penningtvätt och finansiell brottslighet i Östersjöområdet som genomförts vid Programmet för Sidenvägsstudier.
Debattartikeln i Dagens Nyheter hittar du här.
* FATF etablerades i samband med ett G7-möte i Paris 1989. I april 1990 utfärdade FATF en rapport med de idag välkända 40 rekommendationerna i arbetet mot penningtvätt. Mer information om FATF hittar du på organisationens hemsida på adressen http://www.fatf-gafi.org
Torgny Peterson
Ny cannabisrapport från Australien
19 mars rapporterade vi om en ny rapport från New South Wales i Australien där man konstaterar att cannabismissbruk, utöver kända problem med den psykiska hälsan, också allvarligt kan påverka den fysiska hälsan.
Rapporten konstaterar bland annat att cannabismissbruk kan leda till hjärtproblem, problem i luftvägarna och med immunsystemet; cannabismissbruk kan vidare leda till försämring av korttidsminnet och försena utvecklingen av hjärnan i unga år – fenomen som också beskrivits i olika sammanhang tidigare.
Vi har nu tillgång till rapporten från Australien.
Vill du ha rapporten, ’Cannabis and Associated Physical and Mental Health Risks: A Survey of Research Evidence’ från Centre for Drug and Alcohol Alcohol, NSW Health, skickar du bara ett meddelande till [email protected] så får du den via e-post – som vanligt är den servicen gratis.
Du rekommenderas också att ta del av den svenska skriften ’Skador av hasch och marijuana’, utgiven av Folkhälsoinstitutet.
Torgny Peterson
Rapporten konstaterar bland annat att cannabismissbruk kan leda till hjärtproblem, problem i luftvägarna och med immunsystemet; cannabismissbruk kan vidare leda till försämring av korttidsminnet och försena utvecklingen av hjärnan i unga år – fenomen som också beskrivits i olika sammanhang tidigare.
Vi har nu tillgång till rapporten från Australien.
Vill du ha rapporten, ’Cannabis and Associated Physical and Mental Health Risks: A Survey of Research Evidence’ från Centre for Drug and Alcohol Alcohol, NSW Health, skickar du bara ett meddelande till [email protected] så får du den via e-post – som vanligt är den servicen gratis.
Du rekommenderas också att ta del av den svenska skriften ’Skador av hasch och marijuana’, utgiven av Folkhälsoinstitutet.
Torgny Peterson
Ytterligare en kommunal knarkarkvart i Oslo
Oslo står i begrepp att inrätta ytterligare en kommunal knarkarkvart, dvs ett utrymme dit missbrukare är välkomna med sin narkotika för att kunna injicera den i en mer ombonad miljö än vad en kall gata i ett vintrigt Oslo kan erbjuda.
En adress som varit aktuell är Maridalsveien 3 med närmaste granne ungdomsklubben X-ray. Men i stadsdelen Grünerlökka där Maridalsveien ligger protesterar man eftersom det finns uppenbara risker att ungdomar som besöker klubben kan få nya, oönskade kontakter med aktiva missbrukare.
Kommunaldirektören Björg Månum Andersson, tillika Oslos representant i ECAD (European Cities Against Drugs), säger till NRK att man föredrar en placering på Storgata.
Storgata ligger ett stenkast från Oslos paradgata Karl Johans Gate.
I paragraf 590 i den senaste rapporten från FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board) upprepar INCB:s styrelse återigen sin hållning att "injektionsrum eller andra utrymmen där personer kan missbruka droger som förvärvats illegalt underlättar det illegala bruket av internationellt kontrollerade substanser och står i strid med bestämmelserna i de internationella fördragen för kontroll av droger. Injektionsrum står i strid med huvudprincipen i fördragen, nämligen att bruket av droger ska begränsas till att omfatta medicinska och vetenskapliga ändamål. INCB:s styrelse beklagar öppnandet av ett injektionsrum i Norge i januari 2005 och uppmanar regeringen att vidta omedelbara och nödvändiga steg för att garantera överensstämmelse i enlighet med de internationella fördragen för drogkontroll."
Det nya socialborgarrådet i Oslo, Sylvi Listhaug, struntar i FN:s kritik och sa tidigare den här månaden till norska Aftenposten, "för mitt vidkommande är användarna viktigast. Sprutrummet fungerar bra och vi vill fortsätta tills den treåriga prövoperioden är över."
Torgny Peterson
En adress som varit aktuell är Maridalsveien 3 med närmaste granne ungdomsklubben X-ray. Men i stadsdelen Grünerlökka där Maridalsveien ligger protesterar man eftersom det finns uppenbara risker att ungdomar som besöker klubben kan få nya, oönskade kontakter med aktiva missbrukare.
Kommunaldirektören Björg Månum Andersson, tillika Oslos representant i ECAD (European Cities Against Drugs), säger till NRK att man föredrar en placering på Storgata.
Storgata ligger ett stenkast från Oslos paradgata Karl Johans Gate.
I paragraf 590 i den senaste rapporten från FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board) upprepar INCB:s styrelse återigen sin hållning att "injektionsrum eller andra utrymmen där personer kan missbruka droger som förvärvats illegalt underlättar det illegala bruket av internationellt kontrollerade substanser och står i strid med bestämmelserna i de internationella fördragen för kontroll av droger. Injektionsrum står i strid med huvudprincipen i fördragen, nämligen att bruket av droger ska begränsas till att omfatta medicinska och vetenskapliga ändamål. INCB:s styrelse beklagar öppnandet av ett injektionsrum i Norge i januari 2005 och uppmanar regeringen att vidta omedelbara och nödvändiga steg för att garantera överensstämmelse i enlighet med de internationella fördragen för drogkontroll."
Det nya socialborgarrådet i Oslo, Sylvi Listhaug, struntar i FN:s kritik och sa tidigare den här månaden till norska Aftenposten, "för mitt vidkommande är användarna viktigast. Sprutrummet fungerar bra och vi vill fortsätta tills den treåriga prövoperioden är över."
Torgny Peterson
Starka cannabisprodukter stort problem bland unga holländare
Igår handlade programmet ’Bij uns Thuis’ i TV-kanalen Nederland 2 i Holland om de problem cannabisprodukter med hög THC-halt åstadkommer.
Den holländske läkaren Romeo Ashruf, chef för Parnassia-kliniken i Haag berättade bland annat att holländska skolbarn i 12-årsåldern nu behandlas för missbruk av den hemodlade marijuanan, ’Nederwiet’, som är upp till 20 gånger starkare än andra, importerade varianter av cannabis.
Dr. Ashruf menar att det är ett stort problem att föräldrar inte är medvetna om den kraftfulla ökningen av THC-halten i de produkter som deras barn röker. ”Flera föräldrar tänker tillbaka på 1960-talet och ’flower power’-rörelsen när en pipa passerades laget runt. Men det var då det”, säger Ashruf, ”och föräldrar tror att det går till på samma sätt idag och att det bara är en kul grej under uppväxtåren.Vad dom inte inser är att det är ljusår mellan då och nu. Idag går inte pipan laget runt; var och en tänder sin egen pipa och den drog de använder idag är mycket starkare än på den tiden. Föräldrar undervärderar, olyckligtvis, i mycket hög grad den effekt hemodlad ’Nederwiet’har på deras barn och den potential ’Nederwiet’ har för att skapa beroende och hälsorisker.”
I programmet berättade Dr Ashruf vidare om att de åldersgrupper som tidigare var aktuella för behandling var 16-21 år, men att det nu skett en förändring då merparten är i åldrarna 14-19 år. ”Också barn, 12-13 år gamla, kommer in för behandling. Det är en oroväckande utveckling.”
”Cannabis orsakar beroende; det råder inga som helst tvivel om det”, säger Ashruf. ”De barn jag behandlar som är ’tunga’ missbrukare visar en försenad utveckling. En del som är 18 år gamla är mentalt utvecklade som en 15-åring. De blir apatiska, de gör dåligt ifrån sig i skolan, de har svårt att upprätthålla sina kamratkontakter, de har problem i sina dagliga relationer med andra, de sover dåligt, de är introverta. Större delen av tiden är det inte någon, vare sig föräldrar eller lärare, som inser att orsaken är deras användande av ’lätta’ droger.”
I programmet intervjuas också en tidigare cannabisrökare, 19-årige Bela Willems, som berättar att han blev fast på drogen när han var mycket ung. Då han var 16 rökte han åtta ’joints’ dagligen. Nu när han slutat med cannabis besöker han skolor med unga elever för att prata om farorna med att röka cannabis.
Förstår du holländska kan du se hela programmet via Internet genom att klicka här . Programmet är cirka 25 minuter långt och ses bäst med bredbandsuppkoppling.
Torgny Peterson
Den holländske läkaren Romeo Ashruf, chef för Parnassia-kliniken i Haag berättade bland annat att holländska skolbarn i 12-årsåldern nu behandlas för missbruk av den hemodlade marijuanan, ’Nederwiet’, som är upp till 20 gånger starkare än andra, importerade varianter av cannabis.
Dr. Ashruf menar att det är ett stort problem att föräldrar inte är medvetna om den kraftfulla ökningen av THC-halten i de produkter som deras barn röker. ”Flera föräldrar tänker tillbaka på 1960-talet och ’flower power’-rörelsen när en pipa passerades laget runt. Men det var då det”, säger Ashruf, ”och föräldrar tror att det går till på samma sätt idag och att det bara är en kul grej under uppväxtåren.Vad dom inte inser är att det är ljusår mellan då och nu. Idag går inte pipan laget runt; var och en tänder sin egen pipa och den drog de använder idag är mycket starkare än på den tiden. Föräldrar undervärderar, olyckligtvis, i mycket hög grad den effekt hemodlad ’Nederwiet’har på deras barn och den potential ’Nederwiet’ har för att skapa beroende och hälsorisker.”
I programmet berättade Dr Ashruf vidare om att de åldersgrupper som tidigare var aktuella för behandling var 16-21 år, men att det nu skett en förändring då merparten är i åldrarna 14-19 år. ”Också barn, 12-13 år gamla, kommer in för behandling. Det är en oroväckande utveckling.”
”Cannabis orsakar beroende; det råder inga som helst tvivel om det”, säger Ashruf. ”De barn jag behandlar som är ’tunga’ missbrukare visar en försenad utveckling. En del som är 18 år gamla är mentalt utvecklade som en 15-åring. De blir apatiska, de gör dåligt ifrån sig i skolan, de har svårt att upprätthålla sina kamratkontakter, de har problem i sina dagliga relationer med andra, de sover dåligt, de är introverta. Större delen av tiden är det inte någon, vare sig föräldrar eller lärare, som inser att orsaken är deras användande av ’lätta’ droger.”
I programmet intervjuas också en tidigare cannabisrökare, 19-årige Bela Willems, som berättar att han blev fast på drogen när han var mycket ung. Då han var 16 rökte han åtta ’joints’ dagligen. Nu när han slutat med cannabis besöker han skolor med unga elever för att prata om farorna med att röka cannabis.
Förstår du holländska kan du se hela programmet via Internet genom att klicka här . Programmet är cirka 25 minuter långt och ses bäst med bredbandsuppkoppling.
Torgny Peterson
Laila Freivalds avgår - för andra gången
Assisterad av utrikesminister Laila Freivalds meddelade Göran Persson i morse att Freivalds begärt entledigande från sin tjänst. Det är andra gången som Freivalds avgår. Förra gången skedde det i samband med en omdiskuterad lägenhetsaffär.
Med början i tsunamikatastrofen har Freivalds under flera månader utsatts för omfattande kritik av de insatser som Utrikesdepartementet (inte) gjorde under tsunamikatastrofens inledande skede. När nu Freivalds anklagas för att ha haft ett finger med i spelet kring 'nedsläckningen' av en hemsida på Internet har Freivalds, med all säkerhet i samråd med Göran Persson, beslutat sig för att begära entledigande från tjänsten.
Tills vidare tjänstgör Bo Ringholm som utrikesminister. Göran Persson gjorde vid presskonferensen för en stund sedan klart att Ringholm inte blir permanent på posten.
Många undrar antagligen varför en blogg som primärt handlar om drogpolitiska frågor tar upp det faktum att Freivalds avgår. Skälet är enkelt. Frågor om ansvarsutkrävande måste belysas betydligt bättre och oftare än vad som sker nu. Det är precis lika viktigt som att kräva större öppenhet och ökad kompetens hos de som utses till statliga topposter.
Se presskonferensen med Persson & Freivalds i efterhand på adressen
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/04/56/9cd523c1.ram
Torgny Peterson
Med början i tsunamikatastrofen har Freivalds under flera månader utsatts för omfattande kritik av de insatser som Utrikesdepartementet (inte) gjorde under tsunamikatastrofens inledande skede. När nu Freivalds anklagas för att ha haft ett finger med i spelet kring 'nedsläckningen' av en hemsida på Internet har Freivalds, med all säkerhet i samråd med Göran Persson, beslutat sig för att begära entledigande från tjänsten.
Tills vidare tjänstgör Bo Ringholm som utrikesminister. Göran Persson gjorde vid presskonferensen för en stund sedan klart att Ringholm inte blir permanent på posten.
Många undrar antagligen varför en blogg som primärt handlar om drogpolitiska frågor tar upp det faktum att Freivalds avgår. Skälet är enkelt. Frågor om ansvarsutkrävande måste belysas betydligt bättre och oftare än vad som sker nu. Det är precis lika viktigt som att kräva större öppenhet och ökad kompetens hos de som utses till statliga topposter.
Se presskonferensen med Persson & Freivalds i efterhand på adressen
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/04/56/9cd523c1.ram
Torgny Peterson
Alkohol - vad är problemet?
Pressmeddelande från Arbetsmiljöupplysningen
Alkoholkonsumtionen i Sverige är den högsta på 100 år. Vi ser en liberalare inställning till alkohol än vi tidigare haft i Sverige, med bland annat lördagsöppna systembolag och högre införselkvoter från utlandet. Arbetsmiljöupplysningen har nu samlat information om hur denna förändring även ger påverkan på arbetet, och om hur man kan hantera den förändrade problembilden.
Det är ju inte bara människors privatliv som påverkas av en förändrad inställning till alkohol. Även inom arbetslivet förändras våra alkoholvanor. Idag är det vanligare med after-work och andra aktiviteter där det förekommer alkohol i samband med arbetet och i en del branscher är detta extra tydligt.
I takt med att alkoholkonsumtionen stiger, ökar också företagens kostnader för de skador som orsakas av till exempel sjukfrånvaro, ineffektivitet, produktionsbortfall och risker för arbetsolyckor. För att minimera alkoholproblemen på en arbetsplats är det viktigt att arbeta förebyggande och lära sig att upptäcka och ge stöd till personer med hög alkoholkonsumtion.
Idag talar man mycket om riskbrukare, personer som har en ohälsosamt hög konsumtion av alkohol, men ändå inte är att beteckna som missbrukare. Undersökningar från bland annat Karolinska Institutet visar att det är just denna grupp som orsakar företagen de största skadorna. Genom preventiva insatser kan man får dessa personer att reflektera över sitt eget drickande och förhoppningsvis minska sitt drickande på egen hand.
Problemet - som det ser ut idag - är alltså inte det fåtal som dricker alldeles för mycket, snarare de betydligt fler som dricker lite för mycket. Att hantera alkoholfrågor på ett bra sätt, till exempel genom en tydlig alkoholpolicy, är inte bara en medmänsklig insats, det är även ett effektivt sätt att reducera de alkoholrelaterade kostnader företaget eller organisationen kan drabbas av.
På Arbetsmiljöupplysningens temasidor ”Alkohol - vad är problemet?” presenteras vad man konkret kan göra i sin respektive roll på arbetsplatsen, vilka förebyggande verktyg man kan använda, och hur andra organisationer gör och har gjort i sitt arbete med alkoholfrågor.
Om Arbetsmiljöupplysningen:
På Arbetsmiljöupplysningen hittar du Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. Du kan söka fakta, ställa frågor till experter, delta i diskussioner samt bygga personliga nätverk. AFA Försäkring är värd för Arbetsmiljöupplysningen www.afa.se Mer information om den problembild kring alkohol vi här beskriver finns i det innehåll Arbetsmiljöupplysningens medaktörer publicerat på www.arbetsmiljoupplysningen.se .
Följande organisationer deltar i samarbetet:
AFA Försäkring, Almega, Alna, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöforum, Arbetsmiljöverket, FAS, HTF, Hälsoakademikerna, IPM, IVL, JämO, LO, Ledarna, Lärarförbundet, OFR, Prevent, PTK, SACO, SKTF, Yrkes- och Miljömedicinska kliniken i Örebro, Statens folkhälsoinstitut, Suntliv.nu, Svensk Företagshälsovård, Svenska ESF-rådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Skolledarförbund, Teknikföretagen, TCO, TCO Development, Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Vårdförbundet
För ytterligare information:
Ebba Wallin, Arbetsmiljöupplysningen
08-696 48 74, [email protected]
Alkoholkonsumtionen i Sverige är den högsta på 100 år. Vi ser en liberalare inställning till alkohol än vi tidigare haft i Sverige, med bland annat lördagsöppna systembolag och högre införselkvoter från utlandet. Arbetsmiljöupplysningen har nu samlat information om hur denna förändring även ger påverkan på arbetet, och om hur man kan hantera den förändrade problembilden.
Det är ju inte bara människors privatliv som påverkas av en förändrad inställning till alkohol. Även inom arbetslivet förändras våra alkoholvanor. Idag är det vanligare med after-work och andra aktiviteter där det förekommer alkohol i samband med arbetet och i en del branscher är detta extra tydligt.
I takt med att alkoholkonsumtionen stiger, ökar också företagens kostnader för de skador som orsakas av till exempel sjukfrånvaro, ineffektivitet, produktionsbortfall och risker för arbetsolyckor. För att minimera alkoholproblemen på en arbetsplats är det viktigt att arbeta förebyggande och lära sig att upptäcka och ge stöd till personer med hög alkoholkonsumtion.
Idag talar man mycket om riskbrukare, personer som har en ohälsosamt hög konsumtion av alkohol, men ändå inte är att beteckna som missbrukare. Undersökningar från bland annat Karolinska Institutet visar att det är just denna grupp som orsakar företagen de största skadorna. Genom preventiva insatser kan man får dessa personer att reflektera över sitt eget drickande och förhoppningsvis minska sitt drickande på egen hand.
Problemet - som det ser ut idag - är alltså inte det fåtal som dricker alldeles för mycket, snarare de betydligt fler som dricker lite för mycket. Att hantera alkoholfrågor på ett bra sätt, till exempel genom en tydlig alkoholpolicy, är inte bara en medmänsklig insats, det är även ett effektivt sätt att reducera de alkoholrelaterade kostnader företaget eller organisationen kan drabbas av.
På Arbetsmiljöupplysningens temasidor ”Alkohol - vad är problemet?” presenteras vad man konkret kan göra i sin respektive roll på arbetsplatsen, vilka förebyggande verktyg man kan använda, och hur andra organisationer gör och har gjort i sitt arbete med alkoholfrågor.
Om Arbetsmiljöupplysningen:
På Arbetsmiljöupplysningen hittar du Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. Du kan söka fakta, ställa frågor till experter, delta i diskussioner samt bygga personliga nätverk. AFA Försäkring är värd för Arbetsmiljöupplysningen www.afa.se Mer information om den problembild kring alkohol vi här beskriver finns i det innehåll Arbetsmiljöupplysningens medaktörer publicerat på www.arbetsmiljoupplysningen.se .
Följande organisationer deltar i samarbetet:
AFA Försäkring, Almega, Alna, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöforum, Arbetsmiljöverket, FAS, HTF, Hälsoakademikerna, IPM, IVL, JämO, LO, Ledarna, Lärarförbundet, OFR, Prevent, PTK, SACO, SKTF, Yrkes- och Miljömedicinska kliniken i Örebro, Statens folkhälsoinstitut, Suntliv.nu, Svensk Företagshälsovård, Svenska ESF-rådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Skolledarförbund, Teknikföretagen, TCO, TCO Development, Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Vårdförbundet
För ytterligare information:
Ebba Wallin, Arbetsmiljöupplysningen
08-696 48 74, [email protected]
Ordning och reda i det tyska haschtorpet
I ett uttalande till tyska ddp (Deutsche Depeschendienst) lovordar det tyska hampaförbundets ordförande Georg Wurth den liberala hållningen till hasch- och marijuanarökarna i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein. Däremot är Wurth extremt negativ till den hållning den sydtyska delstaten Bayern intar till nämnda rökare. (O)Rättvisan i Bayern i detta avseende betraktar Wurth som ”omänsklig” och ”odemokratisk”.
Om det kan betraktas som omänskligt och odemokratiskt att göra det svårt att använda cannabis så torde en absolut majoritet av Europas invånare utgöra ett sällsynt djävulskt släkte för samma kontinents hasch- och marijuanarökare.
Hur som haver – sagde Wurth vill nu att den federala regeringen i Berlin beslutar om enhetliga regler för hela landet och dessa regler ska inte, enligt Wurth, baseras på bayersk omänsklighet, utan på den liberala hållning som finns i Schleswig-Holstein.
Wurth anser vidare att definitionen av vad som avses med ’ringa mängd’ för innehav för personligt bruk ska sättas relativt högt. Uppenbarligen vill Wurth garantera möjligheten för rökaren att, om andan faller på, kunna få röka flera dagliga holkar i fred.
Som stöd för denna insats för den haschrökande populationen åberopar Wurth en studie från Max-Planck-institutet, som konstaterar att det finns stora regionala skillnader när det gäller straffpåföljderna för hasch- och marijuanakonsumenter i olika delar av landet.
Det kan tilläggas att Schleswig-Holstein sedan länge är ett känt fäste för den knarksekterism som förespråkar ökade möjligheter för den som önskar att bli stenad, en primitiv form av bestraffning som också tillämpas på annat håll.
Torgny Peterson
Om det kan betraktas som omänskligt och odemokratiskt att göra det svårt att använda cannabis så torde en absolut majoritet av Europas invånare utgöra ett sällsynt djävulskt släkte för samma kontinents hasch- och marijuanarökare.
Hur som haver – sagde Wurth vill nu att den federala regeringen i Berlin beslutar om enhetliga regler för hela landet och dessa regler ska inte, enligt Wurth, baseras på bayersk omänsklighet, utan på den liberala hållning som finns i Schleswig-Holstein.
Wurth anser vidare att definitionen av vad som avses med ’ringa mängd’ för innehav för personligt bruk ska sättas relativt högt. Uppenbarligen vill Wurth garantera möjligheten för rökaren att, om andan faller på, kunna få röka flera dagliga holkar i fred.
Som stöd för denna insats för den haschrökande populationen åberopar Wurth en studie från Max-Planck-institutet, som konstaterar att det finns stora regionala skillnader när det gäller straffpåföljderna för hasch- och marijuanakonsumenter i olika delar av landet.
Det kan tilläggas att Schleswig-Holstein sedan länge är ett känt fäste för den knarksekterism som förespråkar ökade möjligheter för den som önskar att bli stenad, en primitiv form av bestraffning som också tillämpas på annat håll.
Torgny Peterson
Bolivia jobbar för legalisering av koka
Politiker, odlare och konsumenter i Bolivia har nu på allvar börjat sitt lobbyarbete för en legalisering av kokabusken på temat "Koka är inte kokain".
De riktiga kokafansen menar att kokabladet är en fantastisk gröda som med fördel kan användas för att tillverka kokaté, youghurt, bröd, tandkräm, shampoo och tvål för att nämna några exempel. Resonemanget känns igen från cannabisförespråkarnas lobbyverksamhet för fler cannabisbaserade produkter i form av hampabröd, hampadressing och hampaöl.
Evo Morales, Bolivias nytillträdde president, som tidigare var ordförande för landets kokaodlare, har hamnat i skottlinjen mellan kokaodlarnas krav på ökade arealer för tillverkning av ovannämnda produkter och den amerikanska administrationen, som gett ut hundratals miljoner dollar på bekämpning av samma kokabuske, och som är oroad över vad som kan hända. Att tänka sig att omfattande odlingar av koka enbart skulle användas för att tillverka några av ovanstående produkter kan knappast ens den som tror på jultomten gå på.
Redan idag kan hugade spekulanter köpa kokabaserade energidrycker, småkakor, bröd och youghurt i såväl Bolivia som Colombia och Peru - dvs i de tre länder som idag är världens största odlare av koka och också världens största producenter av den kokabaserade produkten kokain.
För att rikta världens blickar bort från produktion av kokain betonar den framväxande kokalobbyn kokabladets betydelse som näringsfaktor och också som hjälp vid bantning. Bolivias främsta 'kokakock', Maria Eugenia Tenorio, säger till såväl inhemska som utländska media att hon gick ner strax över 12 kilo på åtta månader tack vare att hon satt i sig mängder av små kokakakor. Voilà - lösningen för såväl småfeta som smällfeta. Tänk vad man kan använda kokabusken till! De som snortar kokain har dock för länge sedan upptäckt att deras metod är en betydligt snabbare väg att gå ner i vikt än att smälla i sig hundratals små kokakakor. Att deras minskade omfång i vikt går i takt med deras minskade förmåga till samhällsansvar och egen utveckling är också en upptäckt som gjordes för länge sedan.
Nu är det inte många fler än de som kackar i det egna boet som är övertygade om det förträffliga i att äta kokakakor, dricka kokaté eller borsta tänderna med kokatandkräm är lösningen på lokala eller globala näringsproblem.
Men, som sagt, från Bolivia kan vi inför FN:s gneralförsamlings toppmöte 2008 om narkotika (UNGASS) förvänta oss att politiker, odlare och konsumenter i Bolivia, Peru och Colombia ingår (o)helig(a) allians(-er) med andra välfinansierade kampanjer som arbetar för att legalisera hasch och marijuana, cannabisbaserade varor och för att utveckla den medicinska nonsensmetoden med rökning av marijuana.
De riktiga kokafansen menar att kokabladet är en fantastisk gröda som med fördel kan användas för att tillverka kokaté, youghurt, bröd, tandkräm, shampoo och tvål för att nämna några exempel. Resonemanget känns igen från cannabisförespråkarnas lobbyverksamhet för fler cannabisbaserade produkter i form av hampabröd, hampadressing och hampaöl.
Evo Morales, Bolivias nytillträdde president, som tidigare var ordförande för landets kokaodlare, har hamnat i skottlinjen mellan kokaodlarnas krav på ökade arealer för tillverkning av ovannämnda produkter och den amerikanska administrationen, som gett ut hundratals miljoner dollar på bekämpning av samma kokabuske, och som är oroad över vad som kan hända. Att tänka sig att omfattande odlingar av koka enbart skulle användas för att tillverka några av ovanstående produkter kan knappast ens den som tror på jultomten gå på.
Redan idag kan hugade spekulanter köpa kokabaserade energidrycker, småkakor, bröd och youghurt i såväl Bolivia som Colombia och Peru - dvs i de tre länder som idag är världens största odlare av koka och också världens största producenter av den kokabaserade produkten kokain.
För att rikta världens blickar bort från produktion av kokain betonar den framväxande kokalobbyn kokabladets betydelse som näringsfaktor och också som hjälp vid bantning. Bolivias främsta 'kokakock', Maria Eugenia Tenorio, säger till såväl inhemska som utländska media att hon gick ner strax över 12 kilo på åtta månader tack vare att hon satt i sig mängder av små kokakakor. Voilà - lösningen för såväl småfeta som smällfeta. Tänk vad man kan använda kokabusken till! De som snortar kokain har dock för länge sedan upptäckt att deras metod är en betydligt snabbare väg att gå ner i vikt än att smälla i sig hundratals små kokakakor. Att deras minskade omfång i vikt går i takt med deras minskade förmåga till samhällsansvar och egen utveckling är också en upptäckt som gjordes för länge sedan.
Nu är det inte många fler än de som kackar i det egna boet som är övertygade om det förträffliga i att äta kokakakor, dricka kokaté eller borsta tänderna med kokatandkräm är lösningen på lokala eller globala näringsproblem.
Men, som sagt, från Bolivia kan vi inför FN:s gneralförsamlings toppmöte 2008 om narkotika (UNGASS) förvänta oss att politiker, odlare och konsumenter i Bolivia, Peru och Colombia ingår (o)helig(a) allians(-er) med andra välfinansierade kampanjer som arbetar för att legalisera hasch och marijuana, cannabisbaserade varor och för att utveckla den medicinska nonsensmetoden med rökning av marijuana.
Torgny Peterson
Anders Milton och Eli Lilly - när banden blir för täta
En historia om myndigheter och tjänstemän i knät på läkemedelsindustrin
Opartiskhet och saklighet, trovärdiga och allsidiga utredningar, hårda jävsregler, är lagstadgade krav för statliga myndigheter. Men inte för Anders Milton, den nationella psykiatrisamordnaren. Milton lämnar det i stället till läkemedelsbolaget Eli Lilly att bestämma att skattebetalarnas pengar ska investeras i psykiatriska droger.
Den 17 november delade Anders Milton och Socialstyrelsen ut en välkommen present till Eli Lilly. Man gav då bolagets inhyrda läkare Björn Kadesjö 2 miljoner och uppdraget att se till att alla landsting och kommuner tar till sig den biologiska psykiatrins ”kunskap om ADHD-behandling” av vuxna [1].
Eli Lilly vill få det antidepressiva medlet Strattera godkänt i Sverige. Det ska användas till behandling av barn och vuxna ”med ADHD”. Björn Kadesjö och Christopher Gillberg har av bolaget fått i uppdrag att leda de tester av psykofarmakan som ska leda till att Läkemedelsverket godkänner medlet i Sverige.
Kadesjö och Lilly såg i sin ansökan till etikprövningsnämnden i Göteborg den 29 oktober 2004 inga etiska problem med att testa det antidepressiva medlet Strattera på barn. Strattera sades vara ”mycket välundersökt och vältolererat av de allra flesta patienter” [2] . Den enda allvarliga biverkning som föräldrarna fick veta (i föräldrainformationen, ett tillägg till ansökan) var att Strattera ”kan orsaka leverskador i mycket sällsynta fall”.
Idag vet vi att Kadesjö/Lilly egentligen visste bättre: I april 2005 varnade det europeiska läkemedelsverket (EMEA) för att Strattera kunde skapa ”fientlighet och emotionell labilitet” hos barn [3]. I slutet av september tvingades Lilly ge ut en så kallad black box-varning (allvarligaste varningstext) om att Strattera kunde ge självmordsbeteende hos barn som fick medlet [4] . I februari i år kunde man i ett opublicerat underlag till Läkemedelsverkets bedömning av Stratterabehandling läsa att det internationellt inkommit 431 rapporter om självmordsbenägenhet (inklusive 20 fullbordade självmord), 766 rapporter om hjärtstörningar och 172 om leverskador. På bara en månad (september-oktober 2005) hade det inkommit 130 rapporter om självmordsbenägenhet [5]. Och den här veckan publicerade det amerikanska läkemedelsverket FDA en rapport om kopplingen mellan ”ADHD-mediciner” och psykotiska tillstånd (med hallucinationer), våldsbeteenden, och självmordsbenägenhet. För Strattera fanns rapporterat 900 fall av aggression och våldsbeteende, 350 fall av psykos eller mani, och 400 fall av självmordsbeteende, fram till juni 2005 (på tre år). En stor del av rapporterna om psykoser med hallucinationer gällde barn under 10 år. En sak som noga framhölls i rapporten var att 80-90 procent av fallen med psykotiska reaktioner och med våldsbeteenden i samband med Stratterabehandling inte hade en tidigare historia av sådant beteende. Med andra ord, beteendet uppkom som ett resultat av ”behandlingen” [6].
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det ovanstående att Eli Lilly väl kände till ett antal mycket allvarliga skadeverkningar av Strattera vid den tidpunkt man tillsammans med Kadesjö lurade föräldrarna till barnen i Göteborgsstudien att den enda allvarliga skadeverkningen var att Strattera ”kan orsaka leverskador i mycket sällsynta fall”.
Eli Lilly har investerat 3 200 000 kronor (32 000 per barn) i Kadesjös prövning och vill se resultat – att prövningen leder till att Strattera kommer ut på marknaden i Sverige. Det är ingen risk för att Kadesjö i media – eller för psykiatrisamordnaren Anders Milton – ska berätta om några skadliga effekter av Strattera. Han har nämligen i början av förra året skriftligen lovat Lilly att hålla tyst. Han ska om någon ställer frågor, ”direkt underrätta Lilly och inte avslöja någon information utan Lillys på förhand givna skriftliga godkännande” [7]. Det här är heller inget nytt för Kadesjö, som redan 2002 skrivit på ett liknande tysthetslöfte med läkemedelsföretaget [8]. Under sina uppdrag för Socialstyrelsen, som bland annat innefattade att ta fram riktlinjerna för skolhälsovården och en ”kort kunskapsöversikt” om ADHD (2004) har Kadesjö sålunda varit bunden av tysthetslöften om Strattera. Naturligtvis måste Socialstyrelsens förra generaldirektör Kerstin Wigzell ha vetat om det när hon presenterade den av Kadesjö författade ”kunskapsöversikten” om ADHD våren 2004. I tillägg till detta är Kadesjö också ”kvalitetsansvarig” för Eli Lillys utbildningar om ADHD i Sverige [9]. Han ingår också i Advisory Board i bolagets marknadsföringsprojekt EINAQ [10].
Kadesjö står också som ansvarig verksamhetschef för Christopher Gillbergs katastrofala försök med Strattera till vuxna [11]. Ansökan gällde 40 personer. Man lyckades emellertid inte få 40 personer till prövningen – en mycket märklig omständighet med tanke på allt som skrivits om de långa utredningstiderna och det omöjliga i att få behandling. Man fick ihop bara 20 personer. Och vad hände med dem? Tio (10) personer ”försvann” – 3 med den direkt uppgivna anledningen att medlet inte hade någon effekt, 2 kom aldrig till återbesöken, 1 patient avbröt på eget initiativ och utan angiven anledning – och 4 kom aldrig igång! [12] Av de 10 som återstod fick 5 (!) avbryta behandlingen på grund av skadeverkningar: 1 patient fick tas bort på grund av förhöjda levervärden, 2 på grund av aggressivitet/fientlighet och 2 på grund av depressivitet. Vi kan i Gillbergs rapport också läsa: ”En pat har genomfört hela studien.” Och i tillägg till denna enda patient, får vi veta, finns fyra (4) som fortfarande (vid tidpunkten i fråga) fanns kvar [13]. Resultatet, att 10 personer (hälften av dem som deltog) försvann, kan väl inte hur man än räknar, anses som positivt. Speciellt inte om man betänker att i tillägg till detta 25 procent av de ursprungliga deltagarna fick tas bort ur prövningen på grund av skadeverkningar – och att det till sist bara återstod en (1) patient som genomfört hela studien, som det var tänkt (och 4 andra som fortfarande fanns kvar)!
Men Anders Milton, nationell samordnare av psykiatrin, tyckte uppenbarligen att Björn Kadesjö – med alla hans avtal och kontrakt med Eli Lilly – var rätt person att leda landet mot ”målet” att få en omfattande ”ADHD-behandling” med psykofarmaka av vuxna i alla landets kommuner och landsting – och fängelser.
Den 23-24 mars ska Anders Milton och Björn Kadesjö uppträda i en av intresseföreningen Attention anordnad ADHD-konferens. Till saken hör att föreningen Attention fått 1 miljon kronor av Eli Lilly år 2004-2005 [14].
Man kan utan några överdrifter säga läkemedelsbolaget Eli Lilly ligger bakom det mesta på denna konferens.
Man kan också säga att Anders Miltons uppdrag till Björn Kadesjö helt strider mot de lagstadgade kraven på opartiskhet och objektivitet för statliga utredningar och uppdrag. Det är med andra ord olagligt.
Janne Larsson
Referenser:
[1] Nationell psykiatrisamordning, Socialstyrelsen, Kadesjö, Uppdragskontrakt av den 17 november 2005, inkom Socialstyrelsen 7 december 2005, Dnr 11264/2005.
[2] Lilly/Kadesjö, Ansökan om etikprövning, 29 oktober 2004, inkom etikprövningsnämnden i Göteborg den 9 december 2004.
[3] EMEA, pressmeddelande, European Medicines Agency finalises review of antidepressants in children and adolescents, 25 april 2005.
[4] Associated Press, Lilly to Add Suicide Warning to ADHD Drug Label, 29 september 2005.
[5] MHRA, Preliminary Assessment Report Strattera, 9 december 2005, (ej publicerad, skickas på begäran).
[6] FDA, Psychiatric Adverse Events Associated with Drug Treatment of ADHD: Review of Postmarketing Safety Data, 3 mars 2006,
[7] Lilly, Kadesjö, Confidentiality agreement, 8 februari 2005
[8] Lilly, Kadesjö, Confidentiality agreement, 26 november 2002.
[9] ADHD utbildning, EINAQ.
[10] EINAQ Resources
[11] Gillberg/Kadesjö/Lilly, Ansökan till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet, 29 november 2002, inkom 14 januari 2003.
[12] Läkemedelsverket, e-postsvar av den 12 december 2005.
[13] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning, 11 oktober 2005, inkom Läkemedelsverket den 13 oktober 2005.
[14] Avtal Eli Lilly – Attention.
Opartiskhet och saklighet, trovärdiga och allsidiga utredningar, hårda jävsregler, är lagstadgade krav för statliga myndigheter. Men inte för Anders Milton, den nationella psykiatrisamordnaren. Milton lämnar det i stället till läkemedelsbolaget Eli Lilly att bestämma att skattebetalarnas pengar ska investeras i psykiatriska droger.
Den 17 november delade Anders Milton och Socialstyrelsen ut en välkommen present till Eli Lilly. Man gav då bolagets inhyrda läkare Björn Kadesjö 2 miljoner och uppdraget att se till att alla landsting och kommuner tar till sig den biologiska psykiatrins ”kunskap om ADHD-behandling” av vuxna [1].
Eli Lilly vill få det antidepressiva medlet Strattera godkänt i Sverige. Det ska användas till behandling av barn och vuxna ”med ADHD”. Björn Kadesjö och Christopher Gillberg har av bolaget fått i uppdrag att leda de tester av psykofarmakan som ska leda till att Läkemedelsverket godkänner medlet i Sverige.
Kadesjö och Lilly såg i sin ansökan till etikprövningsnämnden i Göteborg den 29 oktober 2004 inga etiska problem med att testa det antidepressiva medlet Strattera på barn. Strattera sades vara ”mycket välundersökt och vältolererat av de allra flesta patienter” [2] . Den enda allvarliga biverkning som föräldrarna fick veta (i föräldrainformationen, ett tillägg till ansökan) var att Strattera ”kan orsaka leverskador i mycket sällsynta fall”.
Idag vet vi att Kadesjö/Lilly egentligen visste bättre: I april 2005 varnade det europeiska läkemedelsverket (EMEA) för att Strattera kunde skapa ”fientlighet och emotionell labilitet” hos barn [3]. I slutet av september tvingades Lilly ge ut en så kallad black box-varning (allvarligaste varningstext) om att Strattera kunde ge självmordsbeteende hos barn som fick medlet [4] . I februari i år kunde man i ett opublicerat underlag till Läkemedelsverkets bedömning av Stratterabehandling läsa att det internationellt inkommit 431 rapporter om självmordsbenägenhet (inklusive 20 fullbordade självmord), 766 rapporter om hjärtstörningar och 172 om leverskador. På bara en månad (september-oktober 2005) hade det inkommit 130 rapporter om självmordsbenägenhet [5]. Och den här veckan publicerade det amerikanska läkemedelsverket FDA en rapport om kopplingen mellan ”ADHD-mediciner” och psykotiska tillstånd (med hallucinationer), våldsbeteenden, och självmordsbenägenhet. För Strattera fanns rapporterat 900 fall av aggression och våldsbeteende, 350 fall av psykos eller mani, och 400 fall av självmordsbeteende, fram till juni 2005 (på tre år). En stor del av rapporterna om psykoser med hallucinationer gällde barn under 10 år. En sak som noga framhölls i rapporten var att 80-90 procent av fallen med psykotiska reaktioner och med våldsbeteenden i samband med Stratterabehandling inte hade en tidigare historia av sådant beteende. Med andra ord, beteendet uppkom som ett resultat av ”behandlingen” [6].
Det framgår med all önskvärd tydlighet av det ovanstående att Eli Lilly väl kände till ett antal mycket allvarliga skadeverkningar av Strattera vid den tidpunkt man tillsammans med Kadesjö lurade föräldrarna till barnen i Göteborgsstudien att den enda allvarliga skadeverkningen var att Strattera ”kan orsaka leverskador i mycket sällsynta fall”.
Eli Lilly har investerat 3 200 000 kronor (32 000 per barn) i Kadesjös prövning och vill se resultat – att prövningen leder till att Strattera kommer ut på marknaden i Sverige. Det är ingen risk för att Kadesjö i media – eller för psykiatrisamordnaren Anders Milton – ska berätta om några skadliga effekter av Strattera. Han har nämligen i början av förra året skriftligen lovat Lilly att hålla tyst. Han ska om någon ställer frågor, ”direkt underrätta Lilly och inte avslöja någon information utan Lillys på förhand givna skriftliga godkännande” [7]. Det här är heller inget nytt för Kadesjö, som redan 2002 skrivit på ett liknande tysthetslöfte med läkemedelsföretaget [8]. Under sina uppdrag för Socialstyrelsen, som bland annat innefattade att ta fram riktlinjerna för skolhälsovården och en ”kort kunskapsöversikt” om ADHD (2004) har Kadesjö sålunda varit bunden av tysthetslöften om Strattera. Naturligtvis måste Socialstyrelsens förra generaldirektör Kerstin Wigzell ha vetat om det när hon presenterade den av Kadesjö författade ”kunskapsöversikten” om ADHD våren 2004. I tillägg till detta är Kadesjö också ”kvalitetsansvarig” för Eli Lillys utbildningar om ADHD i Sverige [9]. Han ingår också i Advisory Board i bolagets marknadsföringsprojekt EINAQ [10].
Kadesjö står också som ansvarig verksamhetschef för Christopher Gillbergs katastrofala försök med Strattera till vuxna [11]. Ansökan gällde 40 personer. Man lyckades emellertid inte få 40 personer till prövningen – en mycket märklig omständighet med tanke på allt som skrivits om de långa utredningstiderna och det omöjliga i att få behandling. Man fick ihop bara 20 personer. Och vad hände med dem? Tio (10) personer ”försvann” – 3 med den direkt uppgivna anledningen att medlet inte hade någon effekt, 2 kom aldrig till återbesöken, 1 patient avbröt på eget initiativ och utan angiven anledning – och 4 kom aldrig igång! [12] Av de 10 som återstod fick 5 (!) avbryta behandlingen på grund av skadeverkningar: 1 patient fick tas bort på grund av förhöjda levervärden, 2 på grund av aggressivitet/fientlighet och 2 på grund av depressivitet. Vi kan i Gillbergs rapport också läsa: ”En pat har genomfört hela studien.” Och i tillägg till denna enda patient, får vi veta, finns fyra (4) som fortfarande (vid tidpunkten i fråga) fanns kvar [13]. Resultatet, att 10 personer (hälften av dem som deltog) försvann, kan väl inte hur man än räknar, anses som positivt. Speciellt inte om man betänker att i tillägg till detta 25 procent av de ursprungliga deltagarna fick tas bort ur prövningen på grund av skadeverkningar – och att det till sist bara återstod en (1) patient som genomfört hela studien, som det var tänkt (och 4 andra som fortfarande fanns kvar)!
Men Anders Milton, nationell samordnare av psykiatrin, tyckte uppenbarligen att Björn Kadesjö – med alla hans avtal och kontrakt med Eli Lilly – var rätt person att leda landet mot ”målet” att få en omfattande ”ADHD-behandling” med psykofarmaka av vuxna i alla landets kommuner och landsting – och fängelser.
Den 23-24 mars ska Anders Milton och Björn Kadesjö uppträda i en av intresseföreningen Attention anordnad ADHD-konferens. Till saken hör att föreningen Attention fått 1 miljon kronor av Eli Lilly år 2004-2005 [14].
Man kan utan några överdrifter säga läkemedelsbolaget Eli Lilly ligger bakom det mesta på denna konferens.
Man kan också säga att Anders Miltons uppdrag till Björn Kadesjö helt strider mot de lagstadgade kraven på opartiskhet och objektivitet för statliga utredningar och uppdrag. Det är med andra ord olagligt.
Janne Larsson
Referenser:
[1] Nationell psykiatrisamordning, Socialstyrelsen, Kadesjö, Uppdragskontrakt av den 17 november 2005, inkom Socialstyrelsen 7 december 2005, Dnr 11264/2005.
[2] Lilly/Kadesjö, Ansökan om etikprövning, 29 oktober 2004, inkom etikprövningsnämnden i Göteborg den 9 december 2004.
[3] EMEA, pressmeddelande, European Medicines Agency finalises review of antidepressants in children and adolescents, 25 april 2005.
[4] Associated Press, Lilly to Add Suicide Warning to ADHD Drug Label, 29 september 2005.
[5] MHRA, Preliminary Assessment Report Strattera, 9 december 2005, (ej publicerad, skickas på begäran).
[6] FDA, Psychiatric Adverse Events Associated with Drug Treatment of ADHD: Review of Postmarketing Safety Data, 3 mars 2006,
[7] Lilly, Kadesjö, Confidentiality agreement, 8 februari 2005
[8] Lilly, Kadesjö, Confidentiality agreement, 26 november 2002.
[9] ADHD utbildning, EINAQ.
[10] EINAQ Resources
[11] Gillberg/Kadesjö/Lilly, Ansökan till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet, 29 november 2002, inkom 14 januari 2003.
[12] Läkemedelsverket, e-postsvar av den 12 december 2005.
[13] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning, 11 oktober 2005, inkom Läkemedelsverket den 13 oktober 2005.
[14] Avtal Eli Lilly – Attention.
Metadonrelaterade dödsfall inom EU och narkotikarelaterade dödsfall i Sverige 1990-2003
I de nationella Reitox-rapporterna för 2004 rapporterade flera länder att metadon förekommit i en stor del av de narkotikarelaterade dödsfallen.
Informationen har lämnats i enlighet med nationell terminologi och i vissa fall är det svårt att bedöma exakt vilken betydelse metadonet hade för dödsfallet. Vissa fall är rena metadonförgiftningar, men i andra fall noteras det endast att drogen förekommer.
Danmark rapporterade att metadon förekom vid 49 % av de dödsfall som orsakats av förgiftning (97 av 198 fall, varav metadon var den enda substansen i 64 fall). Tyskland rapporterade att 23 % av fallen tillskrivs ”substitutionsämnen” och av dessa orsakades 3 % endast av sådana ämnen (55 fall). 20 % orsakades av substitutionsämnen i kombination med alkohol och narkotika (354 fall), medan dessa siffror var 30 % totalt (7 % endast substitutionsämnen och 23 % i kombination med annat) år 2002. Storbritannien redovisade 418 fall där metadon ”omnämns”, men detta innebär inte att metadon orsakade dödsfallet. Andra länder rapporterade en lägre frekvens av metadon i narkotikarelaterade dödsfall: Frankrike (åtta fall orsakade av enbart metadon eller i kombination med annat), Österrike (hittades i 10 % av dödsfallen), Portugal (hittades i 3 % av fallen) och Slovenien (fyra dödsfall orsakade av metadon). I de nationella Reitox-rapporterna för 2003 redovisade även Irland och Norge ett stort antal fall där metadon förekommit.
Information om antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige under perioden 1990-2003 hittar du
Informationen har lämnats i enlighet med nationell terminologi och i vissa fall är det svårt att bedöma exakt vilken betydelse metadonet hade för dödsfallet. Vissa fall är rena metadonförgiftningar, men i andra fall noteras det endast att drogen förekommer.
Danmark rapporterade att metadon förekom vid 49 % av de dödsfall som orsakats av förgiftning (97 av 198 fall, varav metadon var den enda substansen i 64 fall). Tyskland rapporterade att 23 % av fallen tillskrivs ”substitutionsämnen” och av dessa orsakades 3 % endast av sådana ämnen (55 fall). 20 % orsakades av substitutionsämnen i kombination med alkohol och narkotika (354 fall), medan dessa siffror var 30 % totalt (7 % endast substitutionsämnen och 23 % i kombination med annat) år 2002. Storbritannien redovisade 418 fall där metadon ”omnämns”, men detta innebär inte att metadon orsakade dödsfallet. Andra länder rapporterade en lägre frekvens av metadon i narkotikarelaterade dödsfall: Frankrike (åtta fall orsakade av enbart metadon eller i kombination med annat), Österrike (hittades i 10 % av dödsfallen), Portugal (hittades i 3 % av fallen) och Slovenien (fyra dödsfall orsakade av metadon). I de nationella Reitox-rapporterna för 2003 redovisade även Irland och Norge ett stort antal fall där metadon förekommit.
Liksom alla andra opiater kan metadon vara giftigt, men forskningen visar att substitutionsbehandling minskar risken att dö av en överdos. Det finns flera studier som tyder på att de dödsfall där metadon är inblandat oftare hänger samman med olaglig än läkarförskriven användning av ämnet, och i andra studier har det konstaterats att risken är större i de tidiga skedena av underhållsbehandling med metadon. Dessa rön tyder på att man måste se till att substitutionsprogrammen håller hög kvalitet.
Du kan läsa mer om narkotikarelaterade dödsfall inom EU här.
Källa: ECNN – Årsrapport 2005: Situationen på narkotikaområdet i EuropaDu kan läsa mer om narkotikarelaterade dödsfall inom EU här.
Information om antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige under perioden 1990-2003 hittar du
här.
Maffian på universitetet
Maffian eller snarare olika maffiagrupperingar intresserar en bred allmänhet – alltifrån BMW-åkande ynglingar på socialbidrag i 20-årsåldern, via ’snabba-klipp-grupper’ till kanske mer seriösa studenter av fenomenet maffia.
Det är just studenter det här handlar om för nu kan, sedan förra året, intresserade juridikstudenter delta i utbildning om maffian, dels vid juridiska fakulteten vid Università di Roma Tre, och från och med i år också vid universitetet i Rimini. Kurserna startar nu i mars.
Den tidigare parlamentsledamoten för Partito Comunista Italiano, tillika historiker och välrenommerad expert på maffiarelaterade frågor, Enzo Cicone, är ansvarig för kursen.
Om du inte vill, kan eller får delta i kursen kan du ändå skaffa dig ytterligare kunskaper om Cosa Nostra (den sicilianska maffian), Camorran (maffian i Kampanien), ’Ndrangheta (Kalabrien) eller Sacra Corona Unita (Puglien).
De två bästa böckerna, på svenska i ämnet, är Maffia av Tomas Lappalainen och den senare utgivna Maffians värld – Historien om Cosa Nostra av Maud Webster.
På engelska finns det ett lättillgängligt, om än omfattande (485 sidor), verk av John Dickie, A history of the Sicilian Mafia – Costa Nostra. Den intresserade kan få ytterligare tips.
Är du intresserad av ’maffiakursen’ i Italien och vill ha mer information om den skickar du ett email till [email protected]
Torgny Peterson
Det är just studenter det här handlar om för nu kan, sedan förra året, intresserade juridikstudenter delta i utbildning om maffian, dels vid juridiska fakulteten vid Università di Roma Tre, och från och med i år också vid universitetet i Rimini. Kurserna startar nu i mars.
Den tidigare parlamentsledamoten för Partito Comunista Italiano, tillika historiker och välrenommerad expert på maffiarelaterade frågor, Enzo Cicone, är ansvarig för kursen.
Om du inte vill, kan eller får delta i kursen kan du ändå skaffa dig ytterligare kunskaper om Cosa Nostra (den sicilianska maffian), Camorran (maffian i Kampanien), ’Ndrangheta (Kalabrien) eller Sacra Corona Unita (Puglien).
De två bästa böckerna, på svenska i ämnet, är Maffia av Tomas Lappalainen och den senare utgivna Maffians värld – Historien om Cosa Nostra av Maud Webster.
På engelska finns det ett lättillgängligt, om än omfattande (485 sidor), verk av John Dickie, A history of the Sicilian Mafia – Costa Nostra. Den intresserade kan få ytterligare tips.
Är du intresserad av ’maffiakursen’ i Italien och vill ha mer information om den skickar du ett email till [email protected]
Torgny Peterson
Tjänstemän och politiker blir helt förvirrade av alkohol
Alkoholfrågan i Stockholm och Borlänge har stigit tjänstemän och politiker åt huvudet så till den milda grad att man undrar hur det egentligen står till med den alkoholpolitiska insikten.
Exempel 1:
I Stockholm kan Hammarby nu glädja sig åt möjligheten att inte bara se till att fotbollsfans blir segerrusiga utan också rusiga av alkohol. Socialtjänstnämndens tillståndsutskott i Stockholm har nämligen fattat beslut om att Hammarby får servera öl, vin och sprit, (det sistnämnda har dom inte ens ansökt om), på hemmaarenan Söderstadion.
Den som tidigare trott att fotboll och alkohol inte hör ihop uppmanas att revidera sin inställning.
Exempel 2:
I Borlänge bestämde sig elva krogar för ett minimipris på 'en stor stark' i syfte att få ner ölkonsumtionen. Vad hände? Konsumentverket tyckte det luktade kartellbildning och utfärdade förbud. Tafatta politiker finner sig antagligen i förbudet istället för att fortsätta det nykterhetspolitiska arbetet och låta det hela gå vidare till domstol för att sätta det nykterhetspolitiska arbetet på kartan ordentligt.
Hyckleriet när det gäller regelverk, producenter och konsumenternas hälsa är omfattande. Samtidigt som den socialdemokratiska regeringen är mån om att inte svenskarna ska bli en nation av spelberoende pokerentusiaster informerades vi nyligen om att socialdemokraterna i syfte att få in pengar till det partipolitiska arbetet tillsammans med Ungdomsförbundet SSU, Korpen och Cykelförbundet vill starta "laglig,trygg, ansvarstagande och säker" pokerverksamhet på Internet. Eller vad sägs om EU:s kamp mot tobaksproblemet å ena sidan och massiva EU-bidrag till europeisk tobaksodling? För att inte tala om den tidigare EU-kommissionären Emma Bonino som gick i spetsen för att få bort farliga leksaker för barn samtidigt som hon förespråkade legalisering av narkotika. Exemplen kan mångfaldigas. Politik är att vilja, sägs det. Frågan är vad man vill, när man vill och för vem man vill.
Torgny Peterson
Exempel 1:
I Stockholm kan Hammarby nu glädja sig åt möjligheten att inte bara se till att fotbollsfans blir segerrusiga utan också rusiga av alkohol. Socialtjänstnämndens tillståndsutskott i Stockholm har nämligen fattat beslut om att Hammarby får servera öl, vin och sprit, (det sistnämnda har dom inte ens ansökt om), på hemmaarenan Söderstadion.
Den som tidigare trott att fotboll och alkohol inte hör ihop uppmanas att revidera sin inställning.
Exempel 2:
I Borlänge bestämde sig elva krogar för ett minimipris på 'en stor stark' i syfte att få ner ölkonsumtionen. Vad hände? Konsumentverket tyckte det luktade kartellbildning och utfärdade förbud. Tafatta politiker finner sig antagligen i förbudet istället för att fortsätta det nykterhetspolitiska arbetet och låta det hela gå vidare till domstol för att sätta det nykterhetspolitiska arbetet på kartan ordentligt.
Hyckleriet när det gäller regelverk, producenter och konsumenternas hälsa är omfattande. Samtidigt som den socialdemokratiska regeringen är mån om att inte svenskarna ska bli en nation av spelberoende pokerentusiaster informerades vi nyligen om att socialdemokraterna i syfte att få in pengar till det partipolitiska arbetet tillsammans med Ungdomsförbundet SSU, Korpen och Cykelförbundet vill starta "laglig,trygg, ansvarstagande och säker" pokerverksamhet på Internet. Eller vad sägs om EU:s kamp mot tobaksproblemet å ena sidan och massiva EU-bidrag till europeisk tobaksodling? För att inte tala om den tidigare EU-kommissionären Emma Bonino som gick i spetsen för att få bort farliga leksaker för barn samtidigt som hon förespråkade legalisering av narkotika. Exemplen kan mångfaldigas. Politik är att vilja, sägs det. Frågan är vad man vill, när man vill och för vem man vill.
Torgny Peterson
Ny rapport avslöjar hälsorisker med cannabis
En ny rapport från New South Wales i Australien konstaterar att cannabismissbruk, utöver kända problem med den psykiska hälsan, också allvarligt kan påverka den fysiska hälsan.
Rapporten konstaterar att cannabismissbruk kan leda till hjärtproblem, problem i luftvägarna och med immunsystemet; cannabismissbruk kan vidare leda till försämring av korttidsminnet och försena utvecklingen av hjärnan i unga år.
Hälsovårdsministern i News South Wales, John Hatzistergos, som idag öppnar delstatens fjärde klinik för behandling av patienter med cannabisproblem, säger till media i Australien att även om bruket av cannabis har minskat, så medför mer potent (högre THC-halt) marijuana ökade hälsorisker.
Hälsovårdsministern säger till tidningen Sydney Morning Herald att "Cannabis är ofta en del i ett större missbruksmönster med cigaretter, alkohol och andra droger." Beträffande rapporten konstaterar han, "Den här rapporten kommer att tysta de som ursäktar marknaden för så kallade lätta droger."
Så snart vi får tillgång till originalrapporten meddelar vi var du kan ta del av den. Om du inte redan har gjort det kan du med fördel ta del av det svenska materialet ’Skador av hasch och marijuana’ .
Torgny Peterson
Rapporten konstaterar att cannabismissbruk kan leda till hjärtproblem, problem i luftvägarna och med immunsystemet; cannabismissbruk kan vidare leda till försämring av korttidsminnet och försena utvecklingen av hjärnan i unga år.
Hälsovårdsministern i News South Wales, John Hatzistergos, som idag öppnar delstatens fjärde klinik för behandling av patienter med cannabisproblem, säger till media i Australien att även om bruket av cannabis har minskat, så medför mer potent (högre THC-halt) marijuana ökade hälsorisker.
Hälsovårdsministern säger till tidningen Sydney Morning Herald att "Cannabis är ofta en del i ett större missbruksmönster med cigaretter, alkohol och andra droger." Beträffande rapporten konstaterar han, "Den här rapporten kommer att tysta de som ursäktar marknaden för så kallade lätta droger."
Så snart vi får tillgång till originalrapporten meddelar vi var du kan ta del av den. Om du inte redan har gjort det kan du med fördel ta del av det svenska materialet ’Skador av hasch och marijuana’ .
Torgny Peterson
Ny design på bloggen
För att göra det enklare att läsa och hitta i ReageraMera är designen ändrad. Jag hoppas det nya utseendet tilltalar dig.
Arkivet ser också annorlunda ut. Från och med nu lagras varje dags inlägg och kommentarer under respektive dags datum, så har du en aning om när 'ditt' ämne behandlades så blir det kanske enklare att hitta det du letar efter nu.
Glöm inte bort att du också kan använda 'Sök i bloggen' för att hitta det du letar efter.
Sist, men inte minst, du är välkommen med inlägg och kommentarer.
Torgny Peterson
Arkivet ser också annorlunda ut. Från och med nu lagras varje dags inlägg och kommentarer under respektive dags datum, så har du en aning om när 'ditt' ämne behandlades så blir det kanske enklare att hitta det du letar efter nu.
Glöm inte bort att du också kan använda 'Sök i bloggen' för att hitta det du letar efter.
Sist, men inte minst, du är välkommen med inlägg och kommentarer.
Torgny Peterson
Uppdrag om Barnrättscentrum till Örebro universitet
Konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) ålägger alla länder som antagit den att sprida kunskap om konventionen bland såväl vuxna som barn. För att vi i Sverige ska kunna erbjuda adekvat och systematisk utbildning i frågan - både för barn och för yrkesgrupper som arbetar med och för barn - vill regeringen skapa ett centrum för frågor kring barnens rättigheter.
Regeringen har beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att närmare precisera förutsättningarna för en verksamhet som skall erbjuda kompetens- och metodutveckling i tillämpningen av barnkonventionen till berörda yrkesgrupper. Örebro universitet skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 maj 2006.
När det gäller att skydda barn från narkotika finns det anledning påminna om artikel 33 i Barnkonventionen som lyder: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.
En fulltextversion av FN:s konvention om barnets rättigheter, den sk Barnkonventionen, hittar du på adressen http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=44#33
Torgny Peterson
Regeringen har beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att närmare precisera förutsättningarna för en verksamhet som skall erbjuda kompetens- och metodutveckling i tillämpningen av barnkonventionen till berörda yrkesgrupper. Örebro universitet skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 maj 2006.
När det gäller att skydda barn från narkotika finns det anledning påminna om artikel 33 i Barnkonventionen som lyder: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.
En fulltextversion av FN:s konvention om barnets rättigheter, den sk Barnkonventionen, hittar du på adressen http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=44#33
Torgny Peterson
Bakslag för tillverkare av cannabismedicin
Aktierna för det brittiska företaget GW Pharmaceuticals, som tillverkar den cannabisbaserade medicinen Sativex föll idag efter att företaget presenterade resultat från en nyligen genomförd studie vars resultat delvis var en besvikelse.
Företaget meddelade att resultatet av FasIII-studierna av Sativex inte var statistiskt signifikanta.
Syftet med studien var att fastställa om Sativex kunde användas för att lindra spasmer och stelhet hos MS- (multipel skleros) patienter.
Företaget som försökt lansera preparatet i Europa sedan flera år tillbaka har således stött på nya hinder. Reuters rapporterade tidigare idag att värdet på en GW Pharma-aktie minskade med 25 procent efter beskedet om resultatet från studien.
Samtidigt kan det vara värt att veta att företaget GW Pharmaceuticals uppskattas vara värt cirka 1,5 miljarder.
Sativex, en oral spray, är inte godkänd som medicin i Europa, däremot finns preparatet på den kanadensiska marknaden.
Du kan läsa mer om dagens meddelande från GW Pharmaceuticals på adressen
http://production.investis.com/gwp/pressreleases/currentpress/2006-03-17/
Företaget meddelade att resultatet av FasIII-studierna av Sativex inte var statistiskt signifikanta.
Syftet med studien var att fastställa om Sativex kunde användas för att lindra spasmer och stelhet hos MS- (multipel skleros) patienter.
Företaget som försökt lansera preparatet i Europa sedan flera år tillbaka har således stött på nya hinder. Reuters rapporterade tidigare idag att värdet på en GW Pharma-aktie minskade med 25 procent efter beskedet om resultatet från studien.
Samtidigt kan det vara värt att veta att företaget GW Pharmaceuticals uppskattas vara värt cirka 1,5 miljarder.
Sativex, en oral spray, är inte godkänd som medicin i Europa, däremot finns preparatet på den kanadensiska marknaden.
Du kan läsa mer om dagens meddelande från GW Pharmaceuticals på adressen
http://production.investis.com/gwp/pressreleases/currentpress/2006-03-17/
Läs också:
Cannabis som medicin
http://reageramera.blogg.se/2006/february/cannabis-som-medicin.html
Torgny Peterson
http://reageramera.blogg.se/2006/february/cannabis-som-medicin.html
Torgny Peterson
Fungerande polisverksamhet i hela landet
Måndag 20 mars besvarar justitieminister Thomas Bodström interpellation 2005/06:286 av Maud Olofsson (c).
Interpellationen, Fungerande polisverksamhet i hela landet, lyder:
Interpellationen, Fungerande polisverksamhet i hela landet, lyder:
Den 1 mars gick en av två poliser i Sorsele i förtidspension. Därmed är nu bemanningen i denna stora kommun (72 kvadratmil) nere i en polis. Det är kulmen på en neddragning som inneburit att fyra tjänster 1989 blivit till tre och sedan två tjänster. Dessutom har det fortfarande inte kommit några besked om den tjänst som nu blir vakant blir tillsatt eller om den kvarvarande polismannen ska arbeta vidare ensam.
Redan med den bemanning man haft har uppgiften varit närmast övermänsklig. Det är sju mil till närmaste kollega i Storuman. På nuvarande personer har det varit svårt att få utryckningsverksamhet att fungera med annan polisiär verksamhet, eftersom utryckningar ofta förutsätter att man inte är ensam.
Oavsett var man bor i landet har man rätt att känna trygghet. Den rätten kränks när staten inte förmår att tillgodose behovet av en fungerande polisverksamhet i hela landet.
Problemet är inte nytt, utan har påtalats för justitieministern både genom riksdagsledamöters frågor och genom att uppmärksammas i medierna. Likväl har ministerns svar alltid varit lugnande: En ny polishögskola ska ordna bemanningen, man tillför resurser till polisen och man bereder förslag om att komplettera polisens resurser i glesbygd. Men vaga löften om utredningar och framtida förslag löser inte problemen i dag.
För snart ett år sedan sade ministern i radio: "Det är inte acceptabelt att inte alla delar av Sverige får poliser när det utbildas ett tusen poliser varje år i Sverige." Jag kunde knappast uttrycka det tydligare själv.
Därför lyder min fråga:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att snarast garantera en fungerande polisverksamhet i alla landets kommuner?
Särart och mervärde i den ideella sektorn
Socialstyrelsen har nu publicerat en 32-sidig skrift om den ideella sektorns särart och mervärde, 'Särart och mervärde i den ideella sektorn - en studie av ledares syn på de idéburna organisationernas betydelse'.
Bakgrund
På flera håll pågår det idag ett arbete för att förbättra den egna kunskapen om den ideella sektorns organisationer och deras verksamheter. Det kan handla om statliga myndigheter som med offentliga medel finansierar idéburna verksamheter eller organisationer och som kanske organiseras av, eller riktar sig till, människor i deras roll som medborgare. Eller så kan det handla om företag och näringsliv som har olika typer av relationer till denna typ av aktörer för att förbättra sin egen verksamhet eller kunskap inom ett speciellt område. Det kan till exempel röra sig om att dessa företag vill utveckla relationerna till sina anställda eller kunder. Ofta bygger dessa relationer eller samverkansprojekt på ett antagande om ett särskilt mervärde – till exempel ”demokrati”, ”brukarmedverkan”, ”tyst kunskap”, ”legitimitet” eller ”socialt kapital” – som det civila samhällets aktörer bidrar med.
Parallellt, bland annat inom de idéburna organisationerna själva såväl som i den akademiska världen, förs det till exempel diskussioner om de idéburna organisationernas ”särart” och deras roll och betydelse i samhället. I dessa samtal och studier fokuserar man ibland även på de särskilda förutsättningar som organisationerna står inför och deras speciella bidrag i samhället. I organisationerna diskuteras ibland även hur de kan bevara och utveckla dessa speciella drag eller kännetecken för att stärka den egna verksamheten.
Ett forskningsprogram och studiens huvudfrågeställning
Sedan början av 1990-talet har flera undersökningar och studier genomförts på EFI (Ekonomiska Forskningsinstitutet) vid Handelshögskolan i Stockholm inom ramen för ett forskningsprogram om det civila samhällets organisationer. En övergripande målsättning med programmet och de pågående projekten och studierna är att vinna ytterligare kunskap om hur idéburen regi påverkar den verksamhet som bedrivs. Ett annat syfte med studierna är att analysera förändringar i organisationernas roll och position i samhället.
Våra studier vid EFI sedan början av 1990-talet visar att ideella och idéburna organisationer i allt större utsträckning blir utförare av olika välfärdstjänster även i det svenska samhället. Samtidigt märker vi att den tidigare så dominerande folkrörelsetraditionen på olika sätt försvagas som huvudparadigm för organisationerna i den svenska ideella sektorn. Nya former för såväl organisering som för människors engagemang och aktivitet utmanar traditionella sätt och det civila samhällets organisationer påverkas av dessa nya inslag. I mångas föreställningar förväntas man inom dessa ideella organisationer dessutom bedriva denna verksamhet på något annat sätt och med andra resultat än vad som kan eller kommer att ske i offentlig eller vinstdrivande regi. Denna utveckling och dessa förväntningar öppnar i ett nästa steg upp för en omprövning och diskussion om de idéburna organisationernas roll och position i samhället. I denna omprövning ingår bland annat en förnyad diskussion om organisationernas särskilda bidrag eller deras mervärde i samhället (se t.ex. Wijkström och Lundström 2002 eller Wijkström och Einarsson 2006).
Det specifika syftet med detta projekt är att studera hur ideella organisationers särart beskrivs och motiveras av olika aktörer, samt om och i så fall på vilket sätt denna särart kopplas samman med organisationernas antagna mervärde (samhällsnytta).
I det större projekt (Ideella Organisationers Särart & Mervärde) som denna specifika studie och arbetsrapport ingår i, sammanförs dessa två perspektiv. Ett grundläggande antagande i vårt arbete är därför att om en ideell organisation – konsekvent och över längre tid – ska kunna bidra med något annat (ett mervärde) än vad näringsliv eller offentlig sektor är eller gör så måste detta vara förankrat i någon form av stabil skillnad (en särart). Särarten kan till exempel ligga i sättet att organisera sig eller uppstå genom den form av resurser som organisationen har tillgång till. Den kan också vara ett resultat av den tro, ideologi eller världsåskådning man aktivt arbetar utifrån och påverkar då till exempel metoder och språk som används i organisationen.
Vi kan också föreställa oss en situation där en idéburen organisation bidrar med exakt samma kvalitet eller tjänst som ett privat företag eller en offentlig myndighet. Denna situation är dock, utifrån ett perspektiv där vi fokuserar på behovet av organisatorisk mångfald i samhället, mindre intressant eftersom vi då redan har former i vilka vi kan tillfredsställa detta mervärde. Detta mervärde kan ju då ”levereras av vem som helst” – exempelvis en statlig myndighet eller ett företag. Utifrån ett sådant perspektiv ”behöver” vi inte dessa idéburna organisationer om de inte tillför samhället något annat än vad som kan ske i privata företag eller offentlig förvaltning. I och med detta faller, med vårt sätt att resonera, också ”bevisbördan” hårdare på de idéburna organisationerna att förklara sin existens.
Detta är alltså vårt perspektiv i denna studie samtidigt som det är ett strängt krav att lägga på idéburen verksamhet. Vi kan naturligtvis konstruera den grundläggande frågeställningen tvärtom och istället analysera vad ett företag eller en myndighet bidrar med som inte kan ske eller tillföras genom en ideell organisation. Vårt primära intresse är dock att bättre försöka förstå de ideella organisationerna och vad som skiljer dem från andra typer av aktörer.
Du kan ladda ner studien genom att klicka här
Torgny Peterson
Bakgrund
På flera håll pågår det idag ett arbete för att förbättra den egna kunskapen om den ideella sektorns organisationer och deras verksamheter. Det kan handla om statliga myndigheter som med offentliga medel finansierar idéburna verksamheter eller organisationer och som kanske organiseras av, eller riktar sig till, människor i deras roll som medborgare. Eller så kan det handla om företag och näringsliv som har olika typer av relationer till denna typ av aktörer för att förbättra sin egen verksamhet eller kunskap inom ett speciellt område. Det kan till exempel röra sig om att dessa företag vill utveckla relationerna till sina anställda eller kunder. Ofta bygger dessa relationer eller samverkansprojekt på ett antagande om ett särskilt mervärde – till exempel ”demokrati”, ”brukarmedverkan”, ”tyst kunskap”, ”legitimitet” eller ”socialt kapital” – som det civila samhällets aktörer bidrar med.
Parallellt, bland annat inom de idéburna organisationerna själva såväl som i den akademiska världen, förs det till exempel diskussioner om de idéburna organisationernas ”särart” och deras roll och betydelse i samhället. I dessa samtal och studier fokuserar man ibland även på de särskilda förutsättningar som organisationerna står inför och deras speciella bidrag i samhället. I organisationerna diskuteras ibland även hur de kan bevara och utveckla dessa speciella drag eller kännetecken för att stärka den egna verksamheten.
Ett forskningsprogram och studiens huvudfrågeställning
Sedan början av 1990-talet har flera undersökningar och studier genomförts på EFI (Ekonomiska Forskningsinstitutet) vid Handelshögskolan i Stockholm inom ramen för ett forskningsprogram om det civila samhällets organisationer. En övergripande målsättning med programmet och de pågående projekten och studierna är att vinna ytterligare kunskap om hur idéburen regi påverkar den verksamhet som bedrivs. Ett annat syfte med studierna är att analysera förändringar i organisationernas roll och position i samhället.
Våra studier vid EFI sedan början av 1990-talet visar att ideella och idéburna organisationer i allt större utsträckning blir utförare av olika välfärdstjänster även i det svenska samhället. Samtidigt märker vi att den tidigare så dominerande folkrörelsetraditionen på olika sätt försvagas som huvudparadigm för organisationerna i den svenska ideella sektorn. Nya former för såväl organisering som för människors engagemang och aktivitet utmanar traditionella sätt och det civila samhällets organisationer påverkas av dessa nya inslag. I mångas föreställningar förväntas man inom dessa ideella organisationer dessutom bedriva denna verksamhet på något annat sätt och med andra resultat än vad som kan eller kommer att ske i offentlig eller vinstdrivande regi. Denna utveckling och dessa förväntningar öppnar i ett nästa steg upp för en omprövning och diskussion om de idéburna organisationernas roll och position i samhället. I denna omprövning ingår bland annat en förnyad diskussion om organisationernas särskilda bidrag eller deras mervärde i samhället (se t.ex. Wijkström och Lundström 2002 eller Wijkström och Einarsson 2006).
Det specifika syftet med detta projekt är att studera hur ideella organisationers särart beskrivs och motiveras av olika aktörer, samt om och i så fall på vilket sätt denna särart kopplas samman med organisationernas antagna mervärde (samhällsnytta).
I det större projekt (Ideella Organisationers Särart & Mervärde) som denna specifika studie och arbetsrapport ingår i, sammanförs dessa två perspektiv. Ett grundläggande antagande i vårt arbete är därför att om en ideell organisation – konsekvent och över längre tid – ska kunna bidra med något annat (ett mervärde) än vad näringsliv eller offentlig sektor är eller gör så måste detta vara förankrat i någon form av stabil skillnad (en särart). Särarten kan till exempel ligga i sättet att organisera sig eller uppstå genom den form av resurser som organisationen har tillgång till. Den kan också vara ett resultat av den tro, ideologi eller världsåskådning man aktivt arbetar utifrån och påverkar då till exempel metoder och språk som används i organisationen.
Vi kan också föreställa oss en situation där en idéburen organisation bidrar med exakt samma kvalitet eller tjänst som ett privat företag eller en offentlig myndighet. Denna situation är dock, utifrån ett perspektiv där vi fokuserar på behovet av organisatorisk mångfald i samhället, mindre intressant eftersom vi då redan har former i vilka vi kan tillfredsställa detta mervärde. Detta mervärde kan ju då ”levereras av vem som helst” – exempelvis en statlig myndighet eller ett företag. Utifrån ett sådant perspektiv ”behöver” vi inte dessa idéburna organisationer om de inte tillför samhället något annat än vad som kan ske i privata företag eller offentlig förvaltning. I och med detta faller, med vårt sätt att resonera, också ”bevisbördan” hårdare på de idéburna organisationerna att förklara sin existens.
Detta är alltså vårt perspektiv i denna studie samtidigt som det är ett strängt krav att lägga på idéburen verksamhet. Vi kan naturligtvis konstruera den grundläggande frågeställningen tvärtom och istället analysera vad ett företag eller en myndighet bidrar med som inte kan ske eller tillföras genom en ideell organisation. Vårt primära intresse är dock att bättre försöka förstå de ideella organisationerna och vad som skiljer dem från andra typer av aktörer.
Du kan ladda ner studien genom att klicka här
Torgny Peterson
Drogförebyggarkonferens i Norrköping
Nordiska förebyggarkonferensen är den nionde i sitt slag, som Riksförbundet SMART ordnar. I centrala Norrköping kommer forskare, deltagare och föreläsare, som på ett eller annat sätt arbetar med att förebygga drogmissbruk, att träffas och utbyta erfarenheter från arbetet bland ungdomar.
”Det känns roligt att under dessa dagar dels få delge vår metod för att förebygga missbruk redan i tidig ålder, men det är även en chans att lära av varandra”, säger Lars Forsberg, förbundsordförande i SMART.
Bland föreläsarna finns Sara Damber, som startade ungdomsorganisationen Friends, komikern tillika nyktre alkoholisten Uffe Larsson och Britt af Klinteberg, psykologiprofessor från Karolinska Institutet.
I programmet ingår även en "partihöjdardebatt" med bland andra Maria Wetterstrand under ledning av landshövding Björn Eriksson, tidigare rikspolischef. Konferensen håller på i två dagar (plus en extra dag för rysktalande).
”Vi hoppas att den här konferensen ska inspirera både föreläsare och deltagare till att fortsätta sitt viktiga arbete”, avslutar Lars Forsberg.
När
Torsdag 23/3 kl 9.00 till fredag 24/3 kl 16.00.
Var
Sessionssalen Rosen, Trädgårdsgatan 21 i Norrköping
Fakta
Riksförbundet SMART arbetar drogförebyggande med hjälp av positiv förstärkning och individuella kontrakt med ungdomar. Målet är att förhindra och/eller uppskjuta olika slags drogdebuter. SMART har 30 000 lokalt anslutna unga medlemmar i 70 kommuner i Sverige. Vår modell, kontraktsmetoden, har nu även spridits till Finland, Ryssland, Litauen och Vitryssland.
För ytterligare information, vänligen kontakta
Lars Forsberg, förbundsordförande
Telefon: 0611-348 398
Slim Lidén, förbundssekreterare
Telefon: 08-742 1000
”Det känns roligt att under dessa dagar dels få delge vår metod för att förebygga missbruk redan i tidig ålder, men det är även en chans att lära av varandra”, säger Lars Forsberg, förbundsordförande i SMART.
Bland föreläsarna finns Sara Damber, som startade ungdomsorganisationen Friends, komikern tillika nyktre alkoholisten Uffe Larsson och Britt af Klinteberg, psykologiprofessor från Karolinska Institutet.
I programmet ingår även en "partihöjdardebatt" med bland andra Maria Wetterstrand under ledning av landshövding Björn Eriksson, tidigare rikspolischef. Konferensen håller på i två dagar (plus en extra dag för rysktalande).
”Vi hoppas att den här konferensen ska inspirera både föreläsare och deltagare till att fortsätta sitt viktiga arbete”, avslutar Lars Forsberg.
När
Torsdag 23/3 kl 9.00 till fredag 24/3 kl 16.00.
Var
Sessionssalen Rosen, Trädgårdsgatan 21 i Norrköping
Fakta
Riksförbundet SMART arbetar drogförebyggande med hjälp av positiv förstärkning och individuella kontrakt med ungdomar. Målet är att förhindra och/eller uppskjuta olika slags drogdebuter. SMART har 30 000 lokalt anslutna unga medlemmar i 70 kommuner i Sverige. Vår modell, kontraktsmetoden, har nu även spridits till Finland, Ryssland, Litauen och Vitryssland.
För ytterligare information, vänligen kontakta
Lars Forsberg, förbundsordförande
Telefon: 0611-348 398
Slim Lidén, förbundssekreterare
Telefon: 08-742 1000
Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet
Du kan nu ladda ner rapporten ’ Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet’ (SOU 2006:30).
Rapporten innehåller följande kapitel:
1 Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös tillhörighet. En introduktion och sammanfattning
Jerzy Sarnecki
2 Diskriminering i vittnessammanhang: Resultat från ett social-kognitivt forskningsprojekt
Torun Lindholm och Sylvia Bergvall
3 Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet - en kvantitativ analys
Johan Kardell
4 Särbehandlas gärningspersoner med utländsk bakgrund vid anmälningar om våldtäkter, grov misshandel och eget bruk av narkotika?
Tove Pettersson
5 Representation av religiös och/eller etnisk bakgrund i domar
Tove Pettersson
6 Negativ särbehandling i rättskedjans alla led
Christian Diesen
7 Ungdomar intagna på särskilda ungdomshem
David Shannon
8 Åklagares och advokaters syn på likabehandling i domstolen
Helena du Rées
9 "Kulturella försvar", likhet och diskriminering
Claes Lernestedt
10 Konstruktionen av en brottsbenägen kategori
Anders Pedersson
11 "Brottslighet hos personer födda i Sverige och i
utlandet" ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv
Jerzy Sarnecki
Rapporten innehåller följande kapitel:
1 Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös tillhörighet. En introduktion och sammanfattning
Jerzy Sarnecki
2 Diskriminering i vittnessammanhang: Resultat från ett social-kognitivt forskningsprojekt
Torun Lindholm och Sylvia Bergvall
3 Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet - en kvantitativ analys
Johan Kardell
4 Särbehandlas gärningspersoner med utländsk bakgrund vid anmälningar om våldtäkter, grov misshandel och eget bruk av narkotika?
Tove Pettersson
5 Representation av religiös och/eller etnisk bakgrund i domar
Tove Pettersson
6 Negativ särbehandling i rättskedjans alla led
Christian Diesen
7 Ungdomar intagna på särskilda ungdomshem
David Shannon
8 Åklagares och advokaters syn på likabehandling i domstolen
Helena du Rées
9 "Kulturella försvar", likhet och diskriminering
Claes Lernestedt
10 Konstruktionen av en brottsbenägen kategori
Anders Pedersson
11 "Brottslighet hos personer födda i Sverige och i
utlandet" ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv
Jerzy Sarnecki
Du hittar hela rapporten här
Skolelever i Norge missbrukar ADHD-medicin
Flera undersökningar från olika länder i världen visar på förekomsten av missbruk av ADHD-medicin bland ungdomar, en utveckling som inte är särskilt förvånande med tanke på den enorma utvecklingstakten i antalet 'ADHD-diagnoser' och därmed sammanhängande överförskrivning av ADHD-mediciner.
Från Norge meddelas nu att man på Veienmarka ungdomsskole utanför Hönefoss lokaliserat en grupp elever som har missbrukat ADHD-mediciner, som innehåller det centralstimulerande medlet metylfenidat.
Skolan har satt in kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med missbruket och rektorn på skolan, Stig Jörstad säger till Ringerikes Blad "Vi har tillsammans med polisen avslöjat en liten grupp elever som har missbrukat mediciner som de lätt får eller köper på gatan i Hönefoss av användarna själva."
Jörstad är bekymrad över glorifieringen av ADHD-medicinerna och säger vidare att "Detta är ett narkotiskt preparat med farliga biverkningar. Eftersom så många använder det, florerar preparatet."
Från Norge meddelas nu att man på Veienmarka ungdomsskole utanför Hönefoss lokaliserat en grupp elever som har missbrukat ADHD-mediciner, som innehåller det centralstimulerande medlet metylfenidat.
Skolan har satt in kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med missbruket och rektorn på skolan, Stig Jörstad säger till Ringerikes Blad "Vi har tillsammans med polisen avslöjat en liten grupp elever som har missbrukat mediciner som de lätt får eller köper på gatan i Hönefoss av användarna själva."
Jörstad är bekymrad över glorifieringen av ADHD-medicinerna och säger vidare att "Detta är ett narkotiskt preparat med farliga biverkningar. Eftersom så många använder det, florerar preparatet."
Fakta
Mellan 2000 och 2004 ökade den årliga omsättning av ADHD-mediciner i Norge från 6 miljoner till 66 miljoner kronor och förra året fick 11.100 barn under 18 år i Norge ADHD-medicin, enligt norska Folkhälsoinstitutet.
Läs mer
Elever misbruker ADHD-medisin
http://www.ringblad.no/nyheter/article2001766.ece
Mellan 2000 och 2004 ökade den årliga omsättning av ADHD-mediciner i Norge från 6 miljoner till 66 miljoner kronor och förra året fick 11.100 barn under 18 år i Norge ADHD-medicin, enligt norska Folkhälsoinstitutet.
Läs mer
Elever misbruker ADHD-medisin
http://www.ringblad.no/nyheter/article2001766.ece
Norsk ADHD-skandal
http://reageramera.blogg.se/2006/march/norsk-adhd-skandal.html
Norge i världstopp när det gäller förskrivning av ADHD-medicin
http://reageramera.blogg.se/2006/february/norge-i-varldstopp-nar-det-galler-forskrivning-av-.html
En av läkemedelsindustrins guldkalvar -medicin mot ADHD
http://reageramera.blogg.se/2006/february/en-av-lakemedelsindustrins-guldkalvar-medicin-mot-.html
ADHD - finns det?
http://reageramera.blogg.se/2006/february/adhd-finns-det.html
Skyggar svenska media för information om ADHD?
http://reageramera.blogg.se/2006/february/skyggar-svenska-media-for-information-om-adhd.html
25 dödsfall rapporterade bland ADHD-patienter
http://reageramera.blogg.se/2006/february/25-dodsfall-rapporterade-bland-adhd-patienter.html
Har du också fått en släng av ADHD?
http://reageramera.blogg.se/2006/january/har-du-ocksa-fatt-en-slang-av-adhd.html
Apropå ADHD-industrin: Mera droger till barn och vuxna
http://reageramera.blogg.se/2006/february/apropa-adhd-industrin-mera-droger-till-barn-och-vu.html
Brittiska läkemedelsverket har förbjudit svenska myndigheter att lämna ut självmordsdata om Strattera
http://reageramera.blogg.se/2006/march/brittiska-lakemedelsverket-har-forbjudit-svenska-m.html
Torgny Peterson
86 procent stöder förslag om drogtester i skolan
En mycket stor majoritet, 86 procent av de tillfrågade, stöder i en ny TEMO-undersökning Folkpartiets förslag om att erbjuda frivilliga, misstankebaserade drogtester i grundskolan och på gymnasiet.
"Att hindra ungdomar från att fastna i narkotikamissbruk är avgörande. Vi vill att skolorna ska kunna erbjuda frivilliga, misstankebaserade drogtester i grundskolan. På gymnasiet ska testerna även vara slumpmässiga. Idag är rättsläget oklart kring drogtester i skolan och varken skolministern eller justitieministern vill ta i problemet", säger Torkild Strandberg, riksdagsman för Folkpartiet.
Efter en interpellation av riksdagsmannen Peter Althin (fp) förra året, om narkotikatest på barn under 15 år där Althin frågade ansvarig minister ”Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att möjliggöra provtagning på barn under 15 år när narkotikamissbruk misstänks”, lämnade justitieminister Tomas Bodström följande svar.
Thomas Bodström
”Peter Althin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra provtagning på barn under 15 år när narkotikamissbruk misstänks.
Jag vill inledningsvis framhålla att åtgärder mot ungdomsbrottslighet är en av mina mest prioriterade frågor. Situationen för barn som begår brott före 15 års ålder kräver särskilda åtgärder. Regeringen avser att nästa vår lämna en proposition till riksdagen om insatser för unga lagöverträdare. Jag anser att det är mycket angeläget att det sätts in tidiga och tydliga åtgärder mot barn och ungdomar som hamnar snett i samhället. Det krävs en mängd åtgärder från insatser i utsatta områden till individuella handlingsplaner och mentorskap. Därför kommer regeringen att lämna ett antal förslag för att förebygga, upptäcka och behandla brottsligheten bland barn och ungdomar som ännu inte nått straffmyndighetsåldern.
Vi vet att brottsligheten finns bland de mycket unga och det är viktigt att detta kan upptäckas tidigt så att adekvata vårdinsatser kan sättas in. Nyttan av att tidigt upptäcka brottslighet och missbruk måste dock ständigt vägas mot den kränkning som den unge kan uppleva genom en kroppsbesiktning. Kroppsbesiktning på barn är särskilt känsligt. Om det föreligger misstanke om att ett barn under 15 år missbrukar narkotika ska detta leda till åtgärder från samhällets sida, oavsett om något drogtest föreligger eller inte.
Mot denna bakgrund ser jag svårigheter när det gäller att möjliggöra provtagning på barn under 15 år. Självfallet är integritetsaspekter av särskilt stor betydelse när frågor som dessa prövas framöver. Jag vill dessutom tydligt framhålla att jag inte anser att en sänkning av straffmyndighetsåldern, som vissa partier föreslagit, skulle vara en lösning för barn som begår brott.”
Trots att Bodström anser att det är viktigt att drogmissbruk kan upptäckas tidigt, uttrycker han i nuläget tveksamhet.
I en artikel i Läkartidningen förra året, ’Arbetsmiljöverkets föreskrifter ger inte fritt fram för att drogtesta skolelever’, sammanfattar artikelförfattaren Robert Wålinder, överläkare, arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala sin syn på problematiken, ”Sammanfattningsvis synes obligatoriska drogtest på arbetet och i skolan utan välmotiverade säkerhetsaspekter sakna stöd i svensk arbetsmiljölagstiftning och Skollagen samt skulle även kunna vara i strid med den svenska grundlagen, FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och Läkarförbundets etiska regler om patienters rätt att bestämma över sig själv. En normalisering av integritetskränkande medicinska test i skola och arbetsliv blir i detta perspektiv en nedmontering av individens fri- och rättigheter, vilket knappast stärker en konstitutionell utveckling för ökad demokrati och respekt för individens frihet.”
(Hela artikeln finns på adressen
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2459).
Uppenbarligen har drogtester stort stöd hos allmänheten, oavsett ålder, kön, inkomst mm enligt TEMO-undersökningen, vilket borde uppmuntra till en granskning av nuvarande regelverk och hur det skulle kunna förändras för att tillåta drogtester i syfte att upptäcka och åtgärda drogproblem. Syftet är inte att ’kasta ut’ folk från skolan utan snarare ytterligare en av flera preventiva insatser i ett åtgärdsbatteri för att minska såväl tillgång som efterfrågan på narkotika.
Du hittar TEMO-undersökningen på adressen
http://www.folkpartiet.se/upload/Narkotikatester%20Temo.pdf
Den rapport som Folkpartiet presenterade idag, ’Stärkt kamp mot knarket’ finns på adressen
http://www.folkpartiet.se/upload/Narkotikabek%c3%a4mpning.pdf
Utöver förslag om en fördubbling av antalet narkotikapoliser finns också bland annat följande förslag i rapporten:
"Att hindra ungdomar från att fastna i narkotikamissbruk är avgörande. Vi vill att skolorna ska kunna erbjuda frivilliga, misstankebaserade drogtester i grundskolan. På gymnasiet ska testerna även vara slumpmässiga. Idag är rättsläget oklart kring drogtester i skolan och varken skolministern eller justitieministern vill ta i problemet", säger Torkild Strandberg, riksdagsman för Folkpartiet.
Efter en interpellation av riksdagsmannen Peter Althin (fp) förra året, om narkotikatest på barn under 15 år där Althin frågade ansvarig minister ”Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att möjliggöra provtagning på barn under 15 år när narkotikamissbruk misstänks”, lämnade justitieminister Tomas Bodström följande svar.
Thomas Bodström
”Peter Althin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra provtagning på barn under 15 år när narkotikamissbruk misstänks.
Jag vill inledningsvis framhålla att åtgärder mot ungdomsbrottslighet är en av mina mest prioriterade frågor. Situationen för barn som begår brott före 15 års ålder kräver särskilda åtgärder. Regeringen avser att nästa vår lämna en proposition till riksdagen om insatser för unga lagöverträdare. Jag anser att det är mycket angeläget att det sätts in tidiga och tydliga åtgärder mot barn och ungdomar som hamnar snett i samhället. Det krävs en mängd åtgärder från insatser i utsatta områden till individuella handlingsplaner och mentorskap. Därför kommer regeringen att lämna ett antal förslag för att förebygga, upptäcka och behandla brottsligheten bland barn och ungdomar som ännu inte nått straffmyndighetsåldern.
Vi vet att brottsligheten finns bland de mycket unga och det är viktigt att detta kan upptäckas tidigt så att adekvata vårdinsatser kan sättas in. Nyttan av att tidigt upptäcka brottslighet och missbruk måste dock ständigt vägas mot den kränkning som den unge kan uppleva genom en kroppsbesiktning. Kroppsbesiktning på barn är särskilt känsligt. Om det föreligger misstanke om att ett barn under 15 år missbrukar narkotika ska detta leda till åtgärder från samhällets sida, oavsett om något drogtest föreligger eller inte.
Mot denna bakgrund ser jag svårigheter när det gäller att möjliggöra provtagning på barn under 15 år. Självfallet är integritetsaspekter av särskilt stor betydelse när frågor som dessa prövas framöver. Jag vill dessutom tydligt framhålla att jag inte anser att en sänkning av straffmyndighetsåldern, som vissa partier föreslagit, skulle vara en lösning för barn som begår brott.”
Trots att Bodström anser att det är viktigt att drogmissbruk kan upptäckas tidigt, uttrycker han i nuläget tveksamhet.
I en artikel i Läkartidningen förra året, ’Arbetsmiljöverkets föreskrifter ger inte fritt fram för att drogtesta skolelever’, sammanfattar artikelförfattaren Robert Wålinder, överläkare, arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala sin syn på problematiken, ”Sammanfattningsvis synes obligatoriska drogtest på arbetet och i skolan utan välmotiverade säkerhetsaspekter sakna stöd i svensk arbetsmiljölagstiftning och Skollagen samt skulle även kunna vara i strid med den svenska grundlagen, FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och Läkarförbundets etiska regler om patienters rätt att bestämma över sig själv. En normalisering av integritetskränkande medicinska test i skola och arbetsliv blir i detta perspektiv en nedmontering av individens fri- och rättigheter, vilket knappast stärker en konstitutionell utveckling för ökad demokrati och respekt för individens frihet.”
(Hela artikeln finns på adressen
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2459).
Uppenbarligen har drogtester stort stöd hos allmänheten, oavsett ålder, kön, inkomst mm enligt TEMO-undersökningen, vilket borde uppmuntra till en granskning av nuvarande regelverk och hur det skulle kunna förändras för att tillåta drogtester i syfte att upptäcka och åtgärda drogproblem. Syftet är inte att ’kasta ut’ folk från skolan utan snarare ytterligare en av flera preventiva insatser i ett åtgärdsbatteri för att minska såväl tillgång som efterfrågan på narkotika.
Du hittar TEMO-undersökningen på adressen
http://www.folkpartiet.se/upload/Narkotikatester%20Temo.pdf
Den rapport som Folkpartiet presenterade idag, ’Stärkt kamp mot knarket’ finns på adressen
http://www.folkpartiet.se/upload/Narkotikabek%c3%a4mpning.pdf
Utöver förslag om en fördubbling av antalet narkotikapoliser finns också bland annat följande förslag i rapporten:
- ’Go for the money’ – utöka möjligheten att komma åt kriminellas pengar
- Polisen och tullen ska kunna registrera spaningsfordon på fiktiva ägare
- Inför lokala team i varje kommun. Polis och socialtjänst ska samarbeta med tidiga insatser för ungdomar som begått narkotikabrott
- Samarbete mellan åklagare och socialtjänst – vid ringa narkotikabrott ska unga kunna få åtalsunderlåtelse mot villkoret att de tar emot missbruksvård
- En narkotikahund till varje kriminalvårdsanstalt
- Den som har knarkat i fängelser får ta emot besök bakom glasruta
- Fler behandlingsplatser på anstalterna för narkotikamissbrukare
Kampen mot allvarlig brottslighet intensifieras
De brottsbekämpande myndigheterna måste alltid ha tillräckliga verktyg för att med kraft kunna slå tillbaka mot alla former av mycket allvarlig brottslighet. Därför föreslår regeringen nu att buggning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel för att utreda mycket allvarliga brott, samt att vissa hemliga tvångsmedel ska kunna användas av polisen för att så tidigt som möjligt förhindra mycket allvarliga brott. Detta är innebörden i två propositioner som regeringen i dag har beslutat att överlämna till riksdagen.
Den nya tidsbegränsade lagen om buggning - som ska gälla t.o.m. den 30 juni 2009 - innebär att polisen får möjlighet att använda buggning vid förundersökningar om brott som har ett minimistraff om fängelse i fyra år eller mer, som till exempel terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Buggning ska också få användas vid förundersökning om vissa andra mycket allvarliga brott, som grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.
Buggning ska bara få avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav uppställs för tillstånd att avlyssna andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det föreslås också ett absolut förbud mot buggning av bland annat läkarmottagningar och advokatkontor samt biktstolar eller andra platser som används för enskild själavård. Det ska inte finnas möjlighet att bugga massmedieredaktioner annat än i rena undantagsfall. En sådan plats ska kunna bli föremål för buggning endast om det finns synnerlig anledning att anta att platsen som sådan används för brott för vilka buggning kan tillåtas.
Samtal där advokat, läkare, journalister eller någon annan som har begränsad vittnesplikt yttrar sig om sådant som personen i fråga inte skulle få höras om som vittne ska inte få avlyssnas. Det innebär att bland annat samtal mellan försvarare och den misstänkte, bikt och enskild själavård och samtal, där enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen någon som talar inte får avslöja sin källa, inte får avlyssnas.
De tvångsmedel som polisen ska kunna använda för att förhindra att mycket allvarliga brott begås är hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll. I dag kan dessa tvångsmedel användas endast för att utreda ett redan begånget brott.
De brott som omfattas är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott. Det vill säga vissa särskilt allvarliga brott som Säkerhetspolisen ska bekämpa. Även mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande, alltså brott som den öppna polisen bekämpar, omfattas, om det finns anledning att anta att avsikten med ett sådant brott är att påverka representanter för offentliga organ, som domare och åklagare, eller den som bedriver nyhetsförmedling och journalistik.
Båda de nya lagarna innehåller flera rättssäkerhetsgarantier. Bland annat måste en domstol lämna tillstånd till tvångsmedelsanvändningen. Vid förhandlingen ska ett offentligt ombud delta för att ta till vara integritetsintressen. Tillstånd får endast lämnas för en månad åt gången och bara om det är av synnerlig vikt för brottsutredningen respektive för att förhindra mycket allvarliga brott. Det införs också en sträng reglering för användningen av den överskottsinformation som framkommer.
Båda lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
Den nya tidsbegränsade lagen om buggning - som ska gälla t.o.m. den 30 juni 2009 - innebär att polisen får möjlighet att använda buggning vid förundersökningar om brott som har ett minimistraff om fängelse i fyra år eller mer, som till exempel terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Buggning ska också få användas vid förundersökning om vissa andra mycket allvarliga brott, som grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.
Buggning ska bara få avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav uppställs för tillstånd att avlyssna andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det föreslås också ett absolut förbud mot buggning av bland annat läkarmottagningar och advokatkontor samt biktstolar eller andra platser som används för enskild själavård. Det ska inte finnas möjlighet att bugga massmedieredaktioner annat än i rena undantagsfall. En sådan plats ska kunna bli föremål för buggning endast om det finns synnerlig anledning att anta att platsen som sådan används för brott för vilka buggning kan tillåtas.
Samtal där advokat, läkare, journalister eller någon annan som har begränsad vittnesplikt yttrar sig om sådant som personen i fråga inte skulle få höras om som vittne ska inte få avlyssnas. Det innebär att bland annat samtal mellan försvarare och den misstänkte, bikt och enskild själavård och samtal, där enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen någon som talar inte får avslöja sin källa, inte får avlyssnas.
De tvångsmedel som polisen ska kunna använda för att förhindra att mycket allvarliga brott begås är hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll. I dag kan dessa tvångsmedel användas endast för att utreda ett redan begånget brott.
De brott som omfattas är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott. Det vill säga vissa särskilt allvarliga brott som Säkerhetspolisen ska bekämpa. Även mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande, alltså brott som den öppna polisen bekämpar, omfattas, om det finns anledning att anta att avsikten med ett sådant brott är att påverka representanter för offentliga organ, som domare och åklagare, eller den som bedriver nyhetsförmedling och journalistik.
Båda de nya lagarna innehåller flera rättssäkerhetsgarantier. Bland annat måste en domstol lämna tillstånd till tvångsmedelsanvändningen. Vid förhandlingen ska ett offentligt ombud delta för att ta till vara integritetsintressen. Tillstånd får endast lämnas för en månad åt gången och bara om det är av synnerlig vikt för brottsutredningen respektive för att förhindra mycket allvarliga brott. Det införs också en sträng reglering för användningen av den överskottsinformation som framkommer.
Båda lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
Ökat stöd till barn som lever i våldsutsatta hem
Barn som lever i våldsutsatta hem där de bevittnar våld och andra övergrepp ska få ökat stöd. De barn som på detta sätt drabbas kan ha samma behov av stöd som barn som själva utsätts för brott. Tydligare reglering i socialtjänstlagen och rätt till brottsskadeersättning från staten är ett par av de åtgärder som regeringen lägger fram i en proposition som beslutas i dag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna.
Förslaget i korthet:
* I socialtjänstlagen slås det fast att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, är offer för brott.
* Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottsskadeersättning från staten.
* Personer som utsatts för brott ska i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud.
"Barnen är en utsatt grupp i samhället som är helt beroende av vuxnas stöd och hjälp. Det förslag vi nu lägger fram är ytterligare ett steg framåt i detta viktiga arbete", säger justitieminister Thomas Bodström.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2006.
Förslaget i korthet:
* I socialtjänstlagen slås det fast att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, är offer för brott.
* Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottsskadeersättning från staten.
* Personer som utsatts för brott ska i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud.
"Barnen är en utsatt grupp i samhället som är helt beroende av vuxnas stöd och hjälp. Det förslag vi nu lägger fram är ytterligare ett steg framåt i detta viktiga arbete", säger justitieminister Thomas Bodström.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2006.
Tidigare insatser för unga som begår brott
För att bättre kunna möta unga som gjort sig skyldiga till brott har regeringen i dag beslutat om en proposition med förslag till ändringar i reglerna om påföljder för unga lagöverträdare. Förslagen syftar till att förbättra möjligheterna att ingripa tidigt för att motverka att barn utvecklar en kriminell livsstil. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna.
* Barn och ungdomar som begått brott ska även fortsättningsvis i första hand få vård inom socialtjänsten. Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten byter namn till ungdomsvård och får en tydligare inriktning på unga med behov av vård.
* Ungdomstjänst införs som en ny, fristående påföljd för unga lagöverträdare. Den verkställs av socialtjänsten och ska finnas tillgänglig i hela landet. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete samt annan särskilt anordnad verksamhet, i lägst 20 och högst 150 timmar. Ungdomstjänsten är framför allt avsedd för ungdomar under 18 år, med en åldersgräns på 21 år.
* För att stärka stödet till unga personer föreslås att en särskilt kvalificerad kontaktperson ska kunna utses av socialnämnden för unga i riskzonen. Det gäller även ungdomar under 15 år.
* Medling med anledning av brott, vilket innebär att brottsoffer och förövare träffas för samtal, bör finnas tillgängligt i hela landet. Kommunerna ska erbjuda detta om gärningsmannen är under 21 år.
* Handläggningstiden för mål mot unga ska bli kortare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Det gäller dock inte förslaget om medling som obligatorium för kommunerna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
* Barn och ungdomar som begått brott ska även fortsättningsvis i första hand få vård inom socialtjänsten. Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten byter namn till ungdomsvård och får en tydligare inriktning på unga med behov av vård.
* Ungdomstjänst införs som en ny, fristående påföljd för unga lagöverträdare. Den verkställs av socialtjänsten och ska finnas tillgänglig i hela landet. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete samt annan särskilt anordnad verksamhet, i lägst 20 och högst 150 timmar. Ungdomstjänsten är framför allt avsedd för ungdomar under 18 år, med en åldersgräns på 21 år.
* För att stärka stödet till unga personer föreslås att en särskilt kvalificerad kontaktperson ska kunna utses av socialnämnden för unga i riskzonen. Det gäller även ungdomar under 15 år.
* Medling med anledning av brott, vilket innebär att brottsoffer och förövare träffas för samtal, bör finnas tillgängligt i hela landet. Kommunerna ska erbjuda detta om gärningsmannen är under 21 år.
* Handläggningstiden för mål mot unga ska bli kortare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Det gäller dock inte förslaget om medling som obligatorium för kommunerna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Drogtester i skolan och fler narkotikapoliser
Idag presenterar Folkpartiet rapporten ’Stärkt kamp mot knarket’, där Folkpartiet bland annat föreslår slumpvisa drogtester på gymnasiet och en fördubbling av antalet narkotikapoliser.
Vi noterar att det just nu åtminstone finns ett parti som vågar ta bladet från munnen och tala klartext när det gäller kampen mot narkotika. Efter att rapporten publicerats kan vi i vanlig ordning förvänta kritik från kriminologer och en och annan okunnig administratör på Skolverket om att slumpvisa drogtester är ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten, och från Skolverkets sida kommer den försiktige att hävda att det är ”tveksamt” och någon skolverksjurist konstaterar att det står i strid med gällande bestämmelser.
Att upptäcka narkotikamissbruk genom drogtester är ett positivt ingrepp i den personliga integriteten, som genom missbruk står inför ett potentiellt sönderfall där missbrukaren själv, i den takt missbruket accelererar, vare sig bryr sig om den egna personliga integriteten, än mindre andras personliga integritet.
Det är hög tid för såväl kriminologer, skolverksbyråkrater som okunniga politiker att inse att narkotikaproblemet i Sverige är av synnerligen allvarlig natur och att det är dags att överväga innovativa åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda såväl tillgång som efterfrågan på narkotika.
Jag är fullkomligt övertygad om att den svenska allmänheten, inte minst föräldrar, är mycket tacksamma för tidig upptäckt om deras barn skulle använda narkotika. De enda som skulle kunna tänkas ha något emot drogtester i skolan är de elever och/eller medlemmar av skolpersonalen som själva använder narkotika, föräldrar som tror att de hjälper sina barn genom att bidra till att missbruket inte upptäcks och/eller rektorer som inte vill att skolan ska få dåligt rykte.
Drogtester löser ingalunda narkotikaproblemet men kan utan tvekan bidra till tidig upptäckt av missbruk. Det finns redan en mängd exempel på detta.
Folkpartiets förslag om en fördubbling av antalet narkotikapoliser för ett intensivare arbete bland missbrukare och langare på gatunivå är också intressant.
Sist, men inte minst, efterlyser jag en offensiv kunskapsspridning i Sverige om narkotikamissbruk, dess villkor och konsekvenser, kopplingar till vardagsbrottslighet såväl som till organiserad brottslighet, korruption och samhällets ekonomi. Vi vet idag otroligt mycket om allt detta och den kunskapen måste spridas till en bredare allmänhet. Det/de politiska parti/-er som satsar på sådana inslag, och konkreta planer för genomförande av åtgärder för att bekämpa tillgång och efterfrågan på narkotika i ett partipolitiskt program skulle med all säkerhet vinna såväl ökad respekt som röster.
Det går inte att bara prata om narkotikaproblemet. Det är dags för omfattande handlingsprogram eftersom ”Droger förekommer i en utsträckning som få trodde var möjligt” (Jarle Poljarevius, operativ chef vid spaningsroteln i City i Expressen).
Torgny Peterson
Vi noterar att det just nu åtminstone finns ett parti som vågar ta bladet från munnen och tala klartext när det gäller kampen mot narkotika. Efter att rapporten publicerats kan vi i vanlig ordning förvänta kritik från kriminologer och en och annan okunnig administratör på Skolverket om att slumpvisa drogtester är ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten, och från Skolverkets sida kommer den försiktige att hävda att det är ”tveksamt” och någon skolverksjurist konstaterar att det står i strid med gällande bestämmelser.
Att upptäcka narkotikamissbruk genom drogtester är ett positivt ingrepp i den personliga integriteten, som genom missbruk står inför ett potentiellt sönderfall där missbrukaren själv, i den takt missbruket accelererar, vare sig bryr sig om den egna personliga integriteten, än mindre andras personliga integritet.
Det är hög tid för såväl kriminologer, skolverksbyråkrater som okunniga politiker att inse att narkotikaproblemet i Sverige är av synnerligen allvarlig natur och att det är dags att överväga innovativa åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda såväl tillgång som efterfrågan på narkotika.
Jag är fullkomligt övertygad om att den svenska allmänheten, inte minst föräldrar, är mycket tacksamma för tidig upptäckt om deras barn skulle använda narkotika. De enda som skulle kunna tänkas ha något emot drogtester i skolan är de elever och/eller medlemmar av skolpersonalen som själva använder narkotika, föräldrar som tror att de hjälper sina barn genom att bidra till att missbruket inte upptäcks och/eller rektorer som inte vill att skolan ska få dåligt rykte.
Drogtester löser ingalunda narkotikaproblemet men kan utan tvekan bidra till tidig upptäckt av missbruk. Det finns redan en mängd exempel på detta.
Folkpartiets förslag om en fördubbling av antalet narkotikapoliser för ett intensivare arbete bland missbrukare och langare på gatunivå är också intressant.
Sist, men inte minst, efterlyser jag en offensiv kunskapsspridning i Sverige om narkotikamissbruk, dess villkor och konsekvenser, kopplingar till vardagsbrottslighet såväl som till organiserad brottslighet, korruption och samhällets ekonomi. Vi vet idag otroligt mycket om allt detta och den kunskapen måste spridas till en bredare allmänhet. Det/de politiska parti/-er som satsar på sådana inslag, och konkreta planer för genomförande av åtgärder för att bekämpa tillgång och efterfrågan på narkotika i ett partipolitiskt program skulle med all säkerhet vinna såväl ökad respekt som röster.
Det går inte att bara prata om narkotikaproblemet. Det är dags för omfattande handlingsprogram eftersom ”Droger förekommer i en utsträckning som få trodde var möjligt” (Jarle Poljarevius, operativ chef vid spaningsroteln i City i Expressen).
Torgny Peterson
Vad som borde vara självklart har nu närmat sig idéstadiet
Vad som borde vara en självklarhet, och som förmodligen är det för de flesta människor, har nu börjat närma sig idéstadiet.
Det handlar om den statliga utnämningspolitiken och att alla statliga toppjobb inte bara bör utan ska utannonseras.
Det handlar om den statliga utnämningspolitiken och att alla statliga toppjobb inte bara bör utan ska utannonseras.
"En ny regering måste byta inriktning på utnämningspolitiken. Hemlighetsmakeriet måste få ett slut och regeringens resonemang bakom utnämningarna måste kunna granskas öppet." Det sa Stefan Attefall (kd), ordförande för Allians för Sveriges Granskning(s)sgrupp, tillsammans med Gunnar Axén (m), Tobias Krantz (fp) och Annika Qarlsson (c) när de på onsdagen presenterade gruppens förslag till en ny utnämningspolitik och förbättrad myndighetsstyrning.
I rapporten, 'Att bryta Socialdemokraterna makthegemoni', påtalar gruppen behovet av ökad öppenhet vid utnämningar, att processen ska vara förutsägbar, att utnämningar ska kunna följas upp och utvärderas. Gruppen menar vidare att deras förslag kan tillämpas i stort sett omgående.
Gruppen framför också följande förslag:
* Kravprofil upprättas inför rekryteringen av ny generaldirektör eller motsvarande.
* Alla lediga tjänster till ledande befattningar inom staten ska utannonseras.
* Relevanta intressenter ska inbjudas att nominera personer till lediga befattningar.
* Bruttolista över sökanden ska upprättas i enlighet med kravprofilen och den fastlagda chefspolicyn.
* Ansvarigt departement tar fram en kortlista på tre till sex personer som genomgår intervjuer och
erforderliga tester.
* Ansvarigt statsråd meddelar vilken kandidat statsrådet ämnar föreslå regeringen att utnämna.
* Berört fackutskott i riksdagen erbjuds att ställa frågor till den person som föreslås bli utnämnd.
* Regeringen utnämnde den person den finner bäst lämpad för tjänsten.
* Hela rekryteringsprocessen dokumenteras utförligt för att nöjliggöra för riksdagen att granska den
i efterhand.
* Ansökningshandlingar, testresultat och liknande beläggs med sekretess med hänsyn till den
personliga integriteten och enskilds ekonomiska förhållanden.
* Grundlagsutredningen bör ges tilläggsdirektiv för att precisera inriktningen på utredningens arbete
kring utnämningsmakten.
* Frågan om inrättande av fristående rekryteringsråd efter brittisk modell utreds av Grundlagsutred-
ningen.
I rapporten, 'Att bryta Socialdemokraterna makthegemoni', påtalar gruppen behovet av ökad öppenhet vid utnämningar, att processen ska vara förutsägbar, att utnämningar ska kunna följas upp och utvärderas. Gruppen menar vidare att deras förslag kan tillämpas i stort sett omgående.
Gruppen framför också följande förslag:
* Kravprofil upprättas inför rekryteringen av ny generaldirektör eller motsvarande.
* Alla lediga tjänster till ledande befattningar inom staten ska utannonseras.
* Relevanta intressenter ska inbjudas att nominera personer till lediga befattningar.
* Bruttolista över sökanden ska upprättas i enlighet med kravprofilen och den fastlagda chefspolicyn.
* Ansvarigt departement tar fram en kortlista på tre till sex personer som genomgår intervjuer och
erforderliga tester.
* Ansvarigt statsråd meddelar vilken kandidat statsrådet ämnar föreslå regeringen att utnämna.
* Berört fackutskott i riksdagen erbjuds att ställa frågor till den person som föreslås bli utnämnd.
* Regeringen utnämnde den person den finner bäst lämpad för tjänsten.
* Hela rekryteringsprocessen dokumenteras utförligt för att nöjliggöra för riksdagen att granska den
i efterhand.
* Ansökningshandlingar, testresultat och liknande beläggs med sekretess med hänsyn till den
personliga integriteten och enskilds ekonomiska förhållanden.
* Grundlagsutredningen bör ges tilläggsdirektiv för att precisera inriktningen på utredningens arbete
kring utnämningsmakten.
* Frågan om inrättande av fristående rekryteringsråd efter brittisk modell utreds av Grundlagsutred-
ningen.
Hela rapporten finns tillgänglig på adressen
http://www.maktskifte06.se/fileadmin/Upload/pdf/Alliansen_Granskningsrapport.pdf
Torgny Peterson
http://www.maktskifte06.se/fileadmin/Upload/pdf/Alliansen_Granskningsrapport.pdf
Torgny Peterson
Ny häkteslag
14 mars överlämnade häktesutredningen betänkandet "Ny häkteslag" (SOU 2006:17) till justitieminister Thomas Bodström.
Utredningen föreslår att den nu gällande lagen från år 1976, ersätts med en ny häkteslag som innehåller regler om behandlingen av personer som har frihetsberövats och tagits in i polisarrest eller häkte. Förutom en lagteknisk och språklig modernisering av lagstiftningen innebär utredningens förslag också flera materiella förändringar.
Den som är häktad på grund av misstanke om brott kan av utredningsskäl åläggas olika former av restriktioner, till exempel förbud mot att vistas tillsammans med andra intagna, att ta emot besök, att läsa nyhetstidningar eller att titta på teve. Den isolering som restriktionerna innebär är ofta mycket påfrestande. I dag kan åklagaren få generellt tillstånd av domstol att meddela restriktioner beträffande en viss häktad och därefter är det upp till åklagaren att avgöra hur de ska utformas. Denna ordning har kritiserats av Europarådets så kallade tortyrkommitté, som bland annat menar att det finns brister i den rättsliga kontrollen av restriktionsanvändningen. Utredningens egna undersökningar visar att det finns vissa svårförklarliga skillnader mellan olika åklagare beträffande användningen av restriktioner. För att öka förutsättningarna för en mer enhetlig och rättssäker användning av restriktioner föreslår utredningen att en domstol alltid ska pröva vilka restriktionsformer åklagaren ska få använda sig av i enskilda fall.
Utredningen föreslår också flera andra förändringar, bland annat att personalen vid rättspsykiatriska vårdavdelningar och undersökningsenheter ska ges utökade möjligheter att av säkerhetsskäl tillgripa kontroll- och tvångsåtgärder när häktade vistas där. Det gäller rätten att använda sig av handfängsel, vilket främst aktualiseras vid transporter, att ta prover för att påvisa till exempel narkotikaanvändning samt att genomföra personkontroller och kroppsvisitation av besökare till intagna.
Utredningen föreslår att den nu gällande lagen från år 1976, ersätts med en ny häkteslag som innehåller regler om behandlingen av personer som har frihetsberövats och tagits in i polisarrest eller häkte. Förutom en lagteknisk och språklig modernisering av lagstiftningen innebär utredningens förslag också flera materiella förändringar.
Den som är häktad på grund av misstanke om brott kan av utredningsskäl åläggas olika former av restriktioner, till exempel förbud mot att vistas tillsammans med andra intagna, att ta emot besök, att läsa nyhetstidningar eller att titta på teve. Den isolering som restriktionerna innebär är ofta mycket påfrestande. I dag kan åklagaren få generellt tillstånd av domstol att meddela restriktioner beträffande en viss häktad och därefter är det upp till åklagaren att avgöra hur de ska utformas. Denna ordning har kritiserats av Europarådets så kallade tortyrkommitté, som bland annat menar att det finns brister i den rättsliga kontrollen av restriktionsanvändningen. Utredningens egna undersökningar visar att det finns vissa svårförklarliga skillnader mellan olika åklagare beträffande användningen av restriktioner. För att öka förutsättningarna för en mer enhetlig och rättssäker användning av restriktioner föreslår utredningen att en domstol alltid ska pröva vilka restriktionsformer åklagaren ska få använda sig av i enskilda fall.
Utredningen föreslår också flera andra förändringar, bland annat att personalen vid rättspsykiatriska vårdavdelningar och undersökningsenheter ska ges utökade möjligheter att av säkerhetsskäl tillgripa kontroll- och tvångsåtgärder när häktade vistas där. Det gäller rätten att använda sig av handfängsel, vilket främst aktualiseras vid transporter, att ta prover för att påvisa till exempel narkotikaanvändning samt att genomföra personkontroller och kroppsvisitation av besökare till intagna.
Utredning om diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet
16 mars presenterar enmansutredaren Masoud Kamali och rapportens redaktör, Jerzy Sarnecki, utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering rapporten 'Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet' (SOU 2006:30).
Fakta
Utredningen har i uppdrag att identifiera och analysera mekanismer bakom strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, samt dess konsekvenser för makt och inflytande i det svenska samhället. I uppdraget ligger också att föreslå åtgärder för att motverka strukturell diskriminering.
Fakta
Utredningen har i uppdrag att identifiera och analysera mekanismer bakom strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, samt dess konsekvenser för makt och inflytande i det svenska samhället. I uppdraget ligger också att föreslå åtgärder för att motverka strukturell diskriminering.
Sjukförsäkringen behöver en tidsgräns
Det finns ett stort behov av tydligare ramar och regler för alla som är inblandade i sjukskrivningsprocessen. Det är slutsatsen i den senaste skriften från socialförsäkringsutredningen.
"En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning", konstaterar utredaren Anna Hedborg.
I skriften 'Sjuk eller ledsen' diskuteras det faktum att en övervägande del av de långtidssjuka lider av sjukdomar utan objektivt påvisbara orsaker. Sjukdomarna, till stor del olika former av psykisk ohälsa och värktillstånd, saknar ofta en vedertagen medicinsk förklaring och behandling. Lösningen blir i stället en lång och innehållslös sjukskrivning.
"Dessa ohälsoproblem finns, i Sverige och alla andra länder, vi kan inte förneka dem men svaret måste bli ett annat än en permanent utslagning från arbetsmarknaden", säger Anna Hedborg.
I skriften nämns ett antal reformer för att ge sjukskrivningsprocessen mer stadga. Riktlinjer för sjukskrivningstider, tidsgräns och en ny modell för bedömning av arbetsförmåga är några. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer professionell process som är mindre känslig för till exempel konjunkturer.
Utredningen har också tagit fram nya siffror som belyser sjukskrivningarnas längd och betydelsen av allt längre sjukfall. Andelen långa sjukfall har ökat sedan tidigt 80-tal och längden och samvarierar starkt med andelen som slutar med förtidspension. Sedan 1997 kan ökningen av antalet sjukdagar förklaras till hälften av längre tider och till hälften av ett ökat antal sjukskrivna personer.
"Inget tyder på att våra unikt långa sjukskrivningstider leder till att människor mår bättre eller kommer tillbaka till arbete", avslutar Anna Hedborg.
Den aktuella skriften återfinns på utredningens hemsida: www.sou.gov.se/socialforsakring
"En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning", konstaterar utredaren Anna Hedborg.
I skriften 'Sjuk eller ledsen' diskuteras det faktum att en övervägande del av de långtidssjuka lider av sjukdomar utan objektivt påvisbara orsaker. Sjukdomarna, till stor del olika former av psykisk ohälsa och värktillstånd, saknar ofta en vedertagen medicinsk förklaring och behandling. Lösningen blir i stället en lång och innehållslös sjukskrivning.
"Dessa ohälsoproblem finns, i Sverige och alla andra länder, vi kan inte förneka dem men svaret måste bli ett annat än en permanent utslagning från arbetsmarknaden", säger Anna Hedborg.
I skriften nämns ett antal reformer för att ge sjukskrivningsprocessen mer stadga. Riktlinjer för sjukskrivningstider, tidsgräns och en ny modell för bedömning av arbetsförmåga är några. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer professionell process som är mindre känslig för till exempel konjunkturer.
Utredningen har också tagit fram nya siffror som belyser sjukskrivningarnas längd och betydelsen av allt längre sjukfall. Andelen långa sjukfall har ökat sedan tidigt 80-tal och längden och samvarierar starkt med andelen som slutar med förtidspension. Sedan 1997 kan ökningen av antalet sjukdagar förklaras till hälften av längre tider och till hälften av ett ökat antal sjukskrivna personer.
"Inget tyder på att våra unikt långa sjukskrivningstider leder till att människor mår bättre eller kommer tillbaka till arbete", avslutar Anna Hedborg.
Den aktuella skriften återfinns på utredningens hemsida: www.sou.gov.se/socialforsakring
Unga motiveras till behandling vid ringa narkotikabrott
- Mer än hälften av ungdomarna tackade ja till samtal
- Mer än hälften av dem som tackade ja till samtal vid första mötet gick vidare i vård
- De yngre, i åldern 15-18, är lättast att motivera till vård för sitt missbruk
Det är några av resultaten för ungdomar i åldern 15-20 år som presenterades vid ett presseminarium om MUMIN-projektet den 14 mars. Resultaten presenterades av Paula Liljeberg, chef för Maria Ungdom.
Mer än hälften tackade ja
52 procent av de tillfrågade, 134 ungdomar i åldern 15-20, accepterade ett första samtal vid Maria Ungdom i anslutning till att de gripits av polis för ringa narkotikabrott. 55 procent av dem gick sedan vidare och fick behandling mot sitt missbruk. Personalen vid Maria Ungdom har noterat att många som tackade nej till MUMIN vid det första erbjudandet sökt sig till Maria Ungdom vid senare tillfälle.
"Vår ordinarie verksamhet bygger till stor del på att ungdomar med missbruk själva söker sig hit, inte på uppsökande verksamhet. Genom MUMIN-projektet har vi fått kontakt med en grupp ungdomar tidigt, något som känns mycket angeläget för oss", säger Paula Liljeberg.
Unga lätta att motivera
MUMIN har vänt sig till 15-25-åringar som grips för ringa narkotikabrott. De flesta (72 procent) som tar emot hjälp är unga, mellan 15 och 18 år. Resultaten visar att flickorna är mer lättmotiverade än pojkarna.
"Det är viktigt att vi tar vara på varje tillfälle som ges att motivera unga personer att sluta med sitt missbruk. MUMIN-projektet har visat att polisen har en viktig roll i det motiverande arbetet - tillsammans med socialtjänsten och beroendevården", säger regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries i en kommentar.
Cannabis och ecstasy vanligast
Missbruket hos de ungdomar som MUMIN-projektet kommit i kontakt med gäller framförallt centralstimulerande preparat, ecstasy och cannabis. Man kan även se att flickorna i MUMIN-projektet, i högre utsträckning än både Maria Ungdoms övriga patienter och pojkarna i projektet, använder morfinliknande substanser, centralstimulerande medel, ecstasy, kokain, bensodiazepiner, dextropropoxifen, LSD, buprenorfin och andra ospecificerade droger.
Tyngre problembild
De ungdomar som kommit till Maria Ungdom genom MUMIN har en tyngre problembild än Maria Ungdoms andra klienter när det gäller missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Det har visat sig under projektets gång att 53 procent av flickorna i MUMIN-projektet har depressiva drag.
Motsvarande siffra för Maria Ungdoms övriga flickor är 31 procent. 27 procent av flickorna i MUMIN-projektet har självmordstankar och 20 procent har stört ätbeteende. Detta kan jämföras med Maria Ungdoms övriga flickor där andelen är 13 respektive 5 procent.
Det som mest utmärker sig för pojkarna i MUMIN-projektet är kriminaliteten; 58 procent av pojkarna i MUMIN-projektet har begått brott utöver det ringa narkotikabrott som ledde till besök på Maria Ungdom. Jämförelsesiffra för Maria Ungdom är 22 procent. Även flickorna i MUMIN-projektet har i högre utsträckning begått brott än Maria Ungdoms övriga flickor, 17 procent jämfört med Maria Ungdoms 5 procent.
"Akut- och nybesök från Stockholms Stad på Maria Ungdom ökade 2005 med 19 procent. Detta beror främst på samarbetet inom MUMIN, förbättrat samarbete med stadsdelarna samt Ungdomsjourens samlokalisering med Maria Ungdom. Vi vet att det finns många ungdomar som är i behov av stöd- och vårdinsatser. Det är därför viktigt att olika myndigheter samverkar för att hitta dessa ungdomar och på ett snabbt och smidigt sätt kunna erbjuda hjälpinsatser", säger Göran Hägglund vid socialtjänsten, Maria Ungdom.
Samverkan fungerar
Samverkan mellan socialtjänst, polis och Maria Ungdom har fungerat bra då alla parter var med och definierade både problemen och förslagen till lösningar. Ca 50 procent av de ungdomar som har kommit till Maria Ungdom genom MUMIN är inte tidigare kända på kliniken och personalen uppfattar att det är en grupp som skulle ha förblivit okända för Maria Ungdom om det inte hade varit för samarbetet mellan Polisen och Maria Ungdom. Arbetet har också lett till att socialtjänsten har uppmärksammat att det är viktigt för dem att arbeta uppsökande på de arenor där polisen finns. Det är också viktigt att - som man gjort i projektet - ta tillvara de möjligheter till samverkan som redan finns i organisationerna.
"När polisingripandet för det ringa narkotikabrottet innebär starten på en positiv förändring blir ingripandet meningsfullt och samarbetet har den effekt som vi önskar", säger Manne Jönsson vid Länspolisens Ungdomssektion.
Bakgrund
MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande av unga, som gripits för ringa narkotikabrott i specifika ungdomsmiljöer. Metoden innebär att ungdomarna i samband med gripandet och utredningen motiveras av polisen att ta emot ett akut krisomhändertagande tillsammans med sina nära anhöriga.
Ungdomar mellan 15 och 20, som de här resultaten gäller, har tagits emot på Maria Ungdom.
Ungdomar mellan 20 och 25 har erbjudits en kontakt med Beroendeakuten Stockholm, de omfattas inte i detta material.
MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika. MUMIN har bedrivits i Stockholm sedan hösten 2004 och ingår sedan årsskiftet i de berörda myndigheternas ordinarie verksamhet. En slutrapport från projektet presenteras i maj 2006.
- Mer än hälften av dem som tackade ja till samtal vid första mötet gick vidare i vård
- De yngre, i åldern 15-18, är lättast att motivera till vård för sitt missbruk
Det är några av resultaten för ungdomar i åldern 15-20 år som presenterades vid ett presseminarium om MUMIN-projektet den 14 mars. Resultaten presenterades av Paula Liljeberg, chef för Maria Ungdom.
Mer än hälften tackade ja
52 procent av de tillfrågade, 134 ungdomar i åldern 15-20, accepterade ett första samtal vid Maria Ungdom i anslutning till att de gripits av polis för ringa narkotikabrott. 55 procent av dem gick sedan vidare och fick behandling mot sitt missbruk. Personalen vid Maria Ungdom har noterat att många som tackade nej till MUMIN vid det första erbjudandet sökt sig till Maria Ungdom vid senare tillfälle.
"Vår ordinarie verksamhet bygger till stor del på att ungdomar med missbruk själva söker sig hit, inte på uppsökande verksamhet. Genom MUMIN-projektet har vi fått kontakt med en grupp ungdomar tidigt, något som känns mycket angeläget för oss", säger Paula Liljeberg.
Unga lätta att motivera
MUMIN har vänt sig till 15-25-åringar som grips för ringa narkotikabrott. De flesta (72 procent) som tar emot hjälp är unga, mellan 15 och 18 år. Resultaten visar att flickorna är mer lättmotiverade än pojkarna.
"Det är viktigt att vi tar vara på varje tillfälle som ges att motivera unga personer att sluta med sitt missbruk. MUMIN-projektet har visat att polisen har en viktig roll i det motiverande arbetet - tillsammans med socialtjänsten och beroendevården", säger regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries i en kommentar.
Cannabis och ecstasy vanligast
Missbruket hos de ungdomar som MUMIN-projektet kommit i kontakt med gäller framförallt centralstimulerande preparat, ecstasy och cannabis. Man kan även se att flickorna i MUMIN-projektet, i högre utsträckning än både Maria Ungdoms övriga patienter och pojkarna i projektet, använder morfinliknande substanser, centralstimulerande medel, ecstasy, kokain, bensodiazepiner, dextropropoxifen, LSD, buprenorfin och andra ospecificerade droger.
Tyngre problembild
De ungdomar som kommit till Maria Ungdom genom MUMIN har en tyngre problembild än Maria Ungdoms andra klienter när det gäller missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Det har visat sig under projektets gång att 53 procent av flickorna i MUMIN-projektet har depressiva drag.
Motsvarande siffra för Maria Ungdoms övriga flickor är 31 procent. 27 procent av flickorna i MUMIN-projektet har självmordstankar och 20 procent har stört ätbeteende. Detta kan jämföras med Maria Ungdoms övriga flickor där andelen är 13 respektive 5 procent.
Det som mest utmärker sig för pojkarna i MUMIN-projektet är kriminaliteten; 58 procent av pojkarna i MUMIN-projektet har begått brott utöver det ringa narkotikabrott som ledde till besök på Maria Ungdom. Jämförelsesiffra för Maria Ungdom är 22 procent. Även flickorna i MUMIN-projektet har i högre utsträckning begått brott än Maria Ungdoms övriga flickor, 17 procent jämfört med Maria Ungdoms 5 procent.
"Akut- och nybesök från Stockholms Stad på Maria Ungdom ökade 2005 med 19 procent. Detta beror främst på samarbetet inom MUMIN, förbättrat samarbete med stadsdelarna samt Ungdomsjourens samlokalisering med Maria Ungdom. Vi vet att det finns många ungdomar som är i behov av stöd- och vårdinsatser. Det är därför viktigt att olika myndigheter samverkar för att hitta dessa ungdomar och på ett snabbt och smidigt sätt kunna erbjuda hjälpinsatser", säger Göran Hägglund vid socialtjänsten, Maria Ungdom.
Samverkan fungerar
Samverkan mellan socialtjänst, polis och Maria Ungdom har fungerat bra då alla parter var med och definierade både problemen och förslagen till lösningar. Ca 50 procent av de ungdomar som har kommit till Maria Ungdom genom MUMIN är inte tidigare kända på kliniken och personalen uppfattar att det är en grupp som skulle ha förblivit okända för Maria Ungdom om det inte hade varit för samarbetet mellan Polisen och Maria Ungdom. Arbetet har också lett till att socialtjänsten har uppmärksammat att det är viktigt för dem att arbeta uppsökande på de arenor där polisen finns. Det är också viktigt att - som man gjort i projektet - ta tillvara de möjligheter till samverkan som redan finns i organisationerna.
"När polisingripandet för det ringa narkotikabrottet innebär starten på en positiv förändring blir ingripandet meningsfullt och samarbetet har den effekt som vi önskar", säger Manne Jönsson vid Länspolisens Ungdomssektion.
Bakgrund
MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande av unga, som gripits för ringa narkotikabrott i specifika ungdomsmiljöer. Metoden innebär att ungdomarna i samband med gripandet och utredningen motiveras av polisen att ta emot ett akut krisomhändertagande tillsammans med sina nära anhöriga.
Ungdomar mellan 15 och 20, som de här resultaten gäller, har tagits emot på Maria Ungdom.
Ungdomar mellan 20 och 25 har erbjudits en kontakt med Beroendeakuten Stockholm, de omfattas inte i detta material.
MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika. MUMIN har bedrivits i Stockholm sedan hösten 2004 och ingår sedan årsskiftet i de berörda myndigheternas ordinarie verksamhet. En slutrapport från projektet presenteras i maj 2006.
Cannabisbruk och minnesproblem - ny studie
I senaste utgåvan av 'Neurology' rapporterar grekiska forskare ytterligare dåliga nyheter för förespråkare av bruket av cannabis.
I en studie, dels av personer som använt cannabis under längre tidsperiod, dels av personer som använt cannabis under kortare tid, fann forskarna att deltagarna i båda grupperna presenterade sämre resultat i tester avsedda att mäta minne, uppmärksamhet och andra kognitiva förmågor.
Studien omfattade 40 användare av marijuana i åldrarna 17-49 år.
Du kan läsa mer om studien, 'Neuropsychological deficits in long-term frequent cannabis users' på adressen http://www.neurology.org/cgi/content/abstract/66/5/737
I en studie, dels av personer som använt cannabis under längre tidsperiod, dels av personer som använt cannabis under kortare tid, fann forskarna att deltagarna i båda grupperna presenterade sämre resultat i tester avsedda att mäta minne, uppmärksamhet och andra kognitiva förmågor.
Studien omfattade 40 användare av marijuana i åldrarna 17-49 år.
Du kan läsa mer om studien, 'Neuropsychological deficits in long-term frequent cannabis users' på adressen http://www.neurology.org/cgi/content/abstract/66/5/737
Torgny Peterson
Illegalt drogmissbruk börjar med cannabis
I en studie från Christchurch School of Medicine and Health Sciences (Otago University) i Nya Zeeland har forskare granskat sambandet mellan användning av cannabis och andra illegala droger bland 1000 personer i åldrarna 15-25 år.
Resultatet är intressant och borde ge anledning till ytterligare och mer omfattande studier på samma tema. Den aktuella undersökningen visar på en hög andel av såväl användning av cannabis som av andra droger, med nästan 80 procent användare av cannabis vid 25 års ålder, varav mer än 40 procent också använde andra illegala droger.
I studien konstaterar man vidare att i en majoritet av fallen föregår användning av cannabis bruket av andra illegala droger.
I ett uttalande säger forskningsledaren, professor David Fergusson, "Vår forskning visar att regelbunden användning av cannabis ökar riskerna för att unga människor kommer att pröva andra illegala droger. Vad som inte är klart är vilka bakomliggande processer som leder till det här sambandet. Att förstå de processerna är avgörande för hur vi betraktar cannabis. Om sambandet uppstår på grund av att användning av cannabis ökar kontakten med illegala drogmarknader är det en grund för avkriminalisering eller legalisering av cannabis. Om däremot sambandet uppstår därför att bruket av cannabis uppmuntrar unga människor att experimentera med andra illegala droger kan våra resultat betraktas som stöd för att förbjuda bruket av cannabis."
Vill du ha direkt kontakt med professor Fergusson är hans epostadress
[email protected]
Torgny Peterson
Resultatet är intressant och borde ge anledning till ytterligare och mer omfattande studier på samma tema. Den aktuella undersökningen visar på en hög andel av såväl användning av cannabis som av andra droger, med nästan 80 procent användare av cannabis vid 25 års ålder, varav mer än 40 procent också använde andra illegala droger.
I studien konstaterar man vidare att i en majoritet av fallen föregår användning av cannabis bruket av andra illegala droger.
I ett uttalande säger forskningsledaren, professor David Fergusson, "Vår forskning visar att regelbunden användning av cannabis ökar riskerna för att unga människor kommer att pröva andra illegala droger. Vad som inte är klart är vilka bakomliggande processer som leder till det här sambandet. Att förstå de processerna är avgörande för hur vi betraktar cannabis. Om sambandet uppstår på grund av att användning av cannabis ökar kontakten med illegala drogmarknader är det en grund för avkriminalisering eller legalisering av cannabis. Om däremot sambandet uppstår därför att bruket av cannabis uppmuntrar unga människor att experimentera med andra illegala droger kan våra resultat betraktas som stöd för att förbjuda bruket av cannabis."
Vill du ha direkt kontakt med professor Fergusson är hans epostadress
[email protected]
Torgny Peterson
Thomas Bodström debatterar integritet för enskilda medborgare och Morgan Johansson debatterar spelmissbruk
I dagens interpellationsdebatt, med början 13.30, debatterar justitieminister Thomas Bodström en interpellation (Interpellation 2005/06:266 ) om integriteten för enskilda medborgare. Alice Åström (v) menar att Justitiedepartementet under de senaste tre åren har lagt fram ett antal förslag till riksdagen som direkt eller indirekt kränker integriteten för enskilda medborgare. Åström undrar nu vad justitieministern tänker göra för att Integritetsskyddsutredningen ska få möjlighet att uttala sig om integritetskränkande lagförslag som planeras att beslutas under våren.
I dagens interpellationsdebatt debatterar statsrådet Morgan Johansson också Siv Holmas (v) interpellation om spelmissbruk.
Du kan läsa mer om dagens interpellationsdebatt på adressen
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____9235.aspx . Där kan du också hitta Internetadresserna, dels till den direktsända webb-utsändningen av interpellationsdebatten, dels till wbb-tv-arkivet där debatterna också finns med cirak 20 minuters fördröjning.
Torgny Peterson
I dagens interpellationsdebatt debatterar statsrådet Morgan Johansson också Siv Holmas (v) interpellation om spelmissbruk.
Du kan läsa mer om dagens interpellationsdebatt på adressen
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____9235.aspx . Där kan du också hitta Internetadresserna, dels till den direktsända webb-utsändningen av interpellationsdebatten, dels till wbb-tv-arkivet där debatterna också finns med cirak 20 minuters fördröjning.
Torgny Peterson
Framgångsrikt arbete mot parasiterna i Göteborg
Det är dags att gratulera polisen i Göteborg för deras eget arbete och samarbetet med polismyndigheter i andra länder för att slå ut knarkparasiterna i Göteborg.
Albanligan eller Naserligan är kraftigt rubbad - mer eller mindre satt ur spel - tack vare flera stora och effektiva polisinsatser och igår begärdes nio personer häktade vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för grova narkotikabrott med kopplingar till Litauen. Vi gratulerar!
Keep up the good work!
Läs mer:
Naserligan har satts ur spel
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=528057
Sprängd knarkliga kopplad till OG
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=264150
Torgny Peterson
Albanligan eller Naserligan är kraftigt rubbad - mer eller mindre satt ur spel - tack vare flera stora och effektiva polisinsatser och igår begärdes nio personer häktade vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för grova narkotikabrott med kopplingar till Litauen. Vi gratulerar!
Keep up the good work!
Läs mer:
Naserligan har satts ur spel
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=528057
Sprängd knarkliga kopplad till OG
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=264150
Torgny Peterson
Spel- och drogmissbruk kan drabba alla
Människans hjärna är konstruerad för beroende. Missbruk är en konsekvens av detta – oavsett om det gäller droger, mat, sex eller alkohol. De positiva kickar vi upplever kan bli startskott för långvarigt missbruk.
”Vi människor har ett belöningssystem där hjärnan sänder ut signaler som i sin tur uppmuntrar beroende. Mat, sex och sömn är exempel på nödvändiga beroenden för vår arts fortlevnad”, berättar Stefan Brené, docent i neurobiologi.
”Vårt belöningssystem kan bli kidnappat och uppmuntra skadligt beroende. Hjärnan kan inte skilja på skadliga och livsnödvändiga aktiviteter”, menar Stefan Brené. ”Om kickarna från exempelvis nätpoker blir för många, sker en kemisk förändring i hjärnan. Belöningssystemet uppmuntrar då aktiviteten, vi får ett beroendesug och ett missbruk kan ta vid.”
Idag forskar man kring behandlingsstrategier för olika missbruk. Man vet att människor har olika genetiska förutsättningar. Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till i universium och neuroforskare står idag inför många möjligheter och utmaningar.
För mer information kontakta:
Stefan Brené, Doc. Neurobiologi, Karolinska Institutet
Arb 08-524 87451
Mob 070-46 11 857
[email protected]
”Vi människor har ett belöningssystem där hjärnan sänder ut signaler som i sin tur uppmuntrar beroende. Mat, sex och sömn är exempel på nödvändiga beroenden för vår arts fortlevnad”, berättar Stefan Brené, docent i neurobiologi.
”Vårt belöningssystem kan bli kidnappat och uppmuntra skadligt beroende. Hjärnan kan inte skilja på skadliga och livsnödvändiga aktiviteter”, menar Stefan Brené. ”Om kickarna från exempelvis nätpoker blir för många, sker en kemisk förändring i hjärnan. Belöningssystemet uppmuntrar då aktiviteten, vi får ett beroendesug och ett missbruk kan ta vid.”
Idag forskar man kring behandlingsstrategier för olika missbruk. Man vet att människor har olika genetiska förutsättningar. Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till i universium och neuroforskare står idag inför många möjligheter och utmaningar.
För mer information kontakta:
Stefan Brené, Doc. Neurobiologi, Karolinska Institutet
Arb 08-524 87451
Mob 070-46 11 857
[email protected]
Köpenhamnspolisens prioriteringar
Antalet unga i Köpenhamn som begår allvarliga brott ökar, något som oroar polisen i Köpenhamn.
Polisen i Köpenhamn prioriterar nu insatserna mot ungdomskriminaliteten som, när det gäller prioriteringar, kommer på tredje plats efter beredskap mot terror och hashhandeln på Christiania. Allt enligt Per Larsen vid polisen i Köpenhamn.
Köpenhamnspolisen http://www.politi.dk/koebenhavn/da/servicemenu/forside/
Torgny Peterson
Polisen i Köpenhamn prioriterar nu insatserna mot ungdomskriminaliteten som, när det gäller prioriteringar, kommer på tredje plats efter beredskap mot terror och hashhandeln på Christiania. Allt enligt Per Larsen vid polisen i Köpenhamn.
Köpenhamnspolisen http://www.politi.dk/koebenhavn/da/servicemenu/forside/
Torgny Peterson
Brittiska läkemedelsverket har förbjudit svenska myndigheter att lämna ut självmordsdata om Strattera
Det brittiska läkemedelsverket Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) har förbjudit svenska myndigheter att lämna ut självmordsdata om Strattera.
Om information om självmord och självmordsförsök vid behandling med Eli Lillys Strattera lämnas ut skulle relationerna mellan länderna komma att skadas.
Data om de skadliga effekterna av ADHD-medicinen Strattera avslöjades i ett dokument från den 9 december 2005, skrivet av det brittiska läkemedelsverket (MHRA) och skickat till svenska Läkemedelsverket. Informationen lämnades ut efter det att domstol beslutat att så skulle ske.
Dokumentet berättade om 130 rapporter om självmordsbenägenhet på en månad vid behandling med Strattera. Det berättade om 766 spontana rapporter om hjärtstörningar och om 172 rapporter om leverskador, och om 20 fullbordade självmord. De 130 fallen av självmordsbenägenhet och självskadligt beteende rapporterades under perioden 23 september - 25 oktober 2005.
Huvuddelen av informationen i rapporten var sekretessbelagd och lämnades inte ut. Genomgången av data om självmordsbenägenhet var ett exempel på information som undanhölls allmänheten. Denna genomgång - på vilken MHRA grundade sin bedömning - var gjord av tillverkaren Eli Lilly, och angavs vara Annex 4 till rapporten. Det skulle naturligtvis vara av mycket stort värde för oberoende forskare att få läsa hur Lilly behandlat statistiska data, men detta har än inte varit möjligt.
Och nu har MHRA förbjudit Sverige att lämna ut Lillys genomgång. I ett beslut från Läkemedelsverket, utifrån en begäran om utlämnande av allmänna handlingar, står det att kontakt tagits med det brittiska MHRA och att ett utlämnande av Lillys genomgång av självmordsbenägenheten skulle skada relationerna mellan länderna! Därför kan den inte lämnas ut.
MHRA, såväl som FDA och andra läkemedelsmyndigheter förväntas vara "vakthundar"; de förväntas skydda allmänheten från skadliga effekter av farliga mediciner. Att MHRA nu ger direktiv till andra länder att mörklägga självmordsdata om Strattera är en stor medicinsk skandal.
All information om de skadliga effekterna av psykiatriska droger måste nu offentliggöras av läkemedelsmyndigheterna och en oberoende bedömning av denna information måste göras. Psykiatriker ska inte fortsättningsvis få skriva ut giftiga mediciner till normala barn; barn som inte har någon objektiv abnormitet, som bara har ett beteende som inte bedöms passa.
Janne Larsson
Miljöpartiet om drogmissbruk
Under rubriken 'Samhällsgemenskap - vi har ansvar för varandra' säger Miljöpartiet de Gröna följande om drogmissbruk.
Ett samhälle fritt från drogmissbruk
Vi strävar efter ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt ett minskat bruk av alkohol och tobak. Vi tror att det upplevda behovet av berusning minskar om stressen reduceras, ensamhet motarbetas, människans makt över sitt eget liv stärks, en meningsfull fritid erbjuds och om delaktigheten ökar. Det är viktigt att vi lär oss att förstå missbrukets orsak och verkan för att så tidigt som möjligt kunna sätta in åtgärder som förhindrar att en människa faller in i missbruk och beroende. Missbruk handlar om såväl arv som miljö.
Drogmissbruk leder till utslagning, utanförskap och till stort lidande både för missbrukaren och anhöriga. Alkoholanvändningen har ökat kraftigt och missbruket skördar i dag långt fler liv än narkotikan. Vi vill ha en restriktiv alkoholpolitik. Vi vill behålla Systembolaget och de höga alkoholskatterna och vi vill värna alkoholfria miljöer. Skatten på alkohol ska vara hög för att dämpa konsumtionen och begränsa missbruket samt bidra till att täcka samhällets kostnader för alkoholens konsekvenser. Det är av särskild vikt att samhället vidtar kraftiga åtgärder mot langning och försäljning av alkohol till minderåriga. Sverige ska ha kraftigt begränsade införselkvoter på alkohol gentemot andra EU-länder och verka för att införa höga minimiskatter på alkohol inom EU.
Vi vill öka stödet till information och kunskap om droger. Samhället ska tydligt motverka smuggling, försäljning och användandet av narkotika. Alla narkotikamissbrukare ska ha rätt till drogfri rehabilitering. Vi anser att målet om ett narkotikafritt samhälle och en restriktiv narkotikapolitik kan och måste samexistera med möjligheten att reducera skador av narkotikaanvändning. Alla har rätt till sjukvård och därför kan inte drogfrihet avkrävas för att någon ska få tillgång till sjukvård. Det innebär också att vi inte kräver drogfrihet för att en narkoman ska få sjukvård i syfte att minska skadorna av sitt missbruk. Vi anser att läkemedelsassisterad behandling är förenlig med en restriktiv narkotikapolitik. Missbrukarens ofta komplexa problematik kräver ett nära samarbete mellan de olika länkarna i vårdkedjan. Framför allt måste patienter med så kallade dubbeldiagnoser uppmärksammas.
Du kan läsa hela materialet 'Samhällsgemenskap - vi har ansvar för varandra' på adressen
http://www.miljopartiet.se/default.asp?mainframe=templates/template_78.asp_Q_avdnr_E_88_A_number_E_84336
Torgny Peterson
Ett samhälle fritt från drogmissbruk
Vi strävar efter ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt ett minskat bruk av alkohol och tobak. Vi tror att det upplevda behovet av berusning minskar om stressen reduceras, ensamhet motarbetas, människans makt över sitt eget liv stärks, en meningsfull fritid erbjuds och om delaktigheten ökar. Det är viktigt att vi lär oss att förstå missbrukets orsak och verkan för att så tidigt som möjligt kunna sätta in åtgärder som förhindrar att en människa faller in i missbruk och beroende. Missbruk handlar om såväl arv som miljö.
Drogmissbruk leder till utslagning, utanförskap och till stort lidande både för missbrukaren och anhöriga. Alkoholanvändningen har ökat kraftigt och missbruket skördar i dag långt fler liv än narkotikan. Vi vill ha en restriktiv alkoholpolitik. Vi vill behålla Systembolaget och de höga alkoholskatterna och vi vill värna alkoholfria miljöer. Skatten på alkohol ska vara hög för att dämpa konsumtionen och begränsa missbruket samt bidra till att täcka samhällets kostnader för alkoholens konsekvenser. Det är av särskild vikt att samhället vidtar kraftiga åtgärder mot langning och försäljning av alkohol till minderåriga. Sverige ska ha kraftigt begränsade införselkvoter på alkohol gentemot andra EU-länder och verka för att införa höga minimiskatter på alkohol inom EU.
Vi vill öka stödet till information och kunskap om droger. Samhället ska tydligt motverka smuggling, försäljning och användandet av narkotika. Alla narkotikamissbrukare ska ha rätt till drogfri rehabilitering. Vi anser att målet om ett narkotikafritt samhälle och en restriktiv narkotikapolitik kan och måste samexistera med möjligheten att reducera skador av narkotikaanvändning. Alla har rätt till sjukvård och därför kan inte drogfrihet avkrävas för att någon ska få tillgång till sjukvård. Det innebär också att vi inte kräver drogfrihet för att en narkoman ska få sjukvård i syfte att minska skadorna av sitt missbruk. Vi anser att läkemedelsassisterad behandling är förenlig med en restriktiv narkotikapolitik. Missbrukarens ofta komplexa problematik kräver ett nära samarbete mellan de olika länkarna i vårdkedjan. Framför allt måste patienter med så kallade dubbeldiagnoser uppmärksammas.
Du kan läsa hela materialet 'Samhällsgemenskap - vi har ansvar för varandra' på adressen
http://www.miljopartiet.se/default.asp?mainframe=templates/template_78.asp_Q_avdnr_E_88_A_number_E_84336
Torgny Peterson
MUMIN - tidiga insatser för unga med missbruk i Stockholm
MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande av unga, som gripits för ringa narkotikabrott i specifika ungdomsmiljöer. Metoden innebär att ungdomarna i samband med gripandet och utredningen erbjuds akut krisomhändertagande tillsammans med sina nära anhöriga.
MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika.
Mobilisering mot narkotika, Maria Ungdom, socialtjänsten i Stockholms stad och länskriminalpolisen bjuder in till ett presseminarium om resultaten av och framtiden för MUMIN, som bedrivits sedan hösten 2004.
Chefen för Maria Ungdom Paula Liljeberg redogör för projektets upplägg, genomförande och resultat.
Länspolismästare Carin Götblad och Manne Jönsson, som är chef för Länskriminalpolisens Ungdomssektion, berättar om polisens arbete i projektet och i ungdomsmiljöer där det kan finnas narkotika.
Presseminariet inleds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries.
Övriga medverkande vid presseminariet är projektledare Lena Melander, Stefan Borg verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Sevefjord och Göran Hägglund från socialtjänsten vid Maria Ungdom.
Tid och plats:
Tid: tisdag 14 mars, kl. 10.30
Plats: Maria Ungdom, Finsens väg 1, konferensrum plan -1
MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika.
Mobilisering mot narkotika, Maria Ungdom, socialtjänsten i Stockholms stad och länskriminalpolisen bjuder in till ett presseminarium om resultaten av och framtiden för MUMIN, som bedrivits sedan hösten 2004.
Chefen för Maria Ungdom Paula Liljeberg redogör för projektets upplägg, genomförande och resultat.
Länspolismästare Carin Götblad och Manne Jönsson, som är chef för Länskriminalpolisens Ungdomssektion, berättar om polisens arbete i projektet och i ungdomsmiljöer där det kan finnas narkotika.
Presseminariet inleds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries.
Övriga medverkande vid presseminariet är projektledare Lena Melander, Stefan Borg verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Sevefjord och Göran Hägglund från socialtjänsten vid Maria Ungdom.
Tid och plats:
Tid: tisdag 14 mars, kl. 10.30
Plats: Maria Ungdom, Finsens väg 1, konferensrum plan -1
Äntligen! Kanadas nya regering lovar ingripa mot business med cannabis
I Kanada röks det marijuana i mycket stor omfattning och den kanadensiska marijuanan på Kanadas västkust är mycket välkänd för sin höga THC-halt.
Marc Emery, marijuanaälskande kanadensare och grundare av Kanadas B.C. Marijuana Party, har begärts utlämnad av USA för omfattande hantering av marijuana. Ärendet är inte avgjort än.
Enligt Seattle Post Intelligencer säger Emery att han tjänat 15 miljoner dollar ( knappt 120 miljoner kronor) under de senaste tio åren genom att sälja marijuanafrön, utrustning för odling och instruktioner för odling.
I staden Hamilton i Ontario, Kanada, har ägaren till marijuanakaféet ’Up in smoke’ nyligen gripits av polisen för innehav av marijuana och innehav i syfte att sälja, vilket oroar Marc Emery och hans kamrater. I ett samtal med en lokal tidning, Hamilton Spectator, säger Emery att ”Dom försöker att radera ut vår rörelse.” Utan tvekan ett lovvärt initiativ men det uppskattas som sagt inte av den utvisningshotade Emery.
Den tidigare, liberala regeringen visade inte speciellt starkt motstånd till en avkriminalisering av innehav av små mängder marijuana, men den nya, konservativa regeringen har inga avsikter i den riktningen utan har istället utlovat minimifängelsestraff och kraftiga böter för allvarliga brott, inklusive de som odlar marijuana.
Torgny Peterson
Marc Emery, marijuanaälskande kanadensare och grundare av Kanadas B.C. Marijuana Party, har begärts utlämnad av USA för omfattande hantering av marijuana. Ärendet är inte avgjort än.
Enligt Seattle Post Intelligencer säger Emery att han tjänat 15 miljoner dollar ( knappt 120 miljoner kronor) under de senaste tio åren genom att sälja marijuanafrön, utrustning för odling och instruktioner för odling.
I staden Hamilton i Ontario, Kanada, har ägaren till marijuanakaféet ’Up in smoke’ nyligen gripits av polisen för innehav av marijuana och innehav i syfte att sälja, vilket oroar Marc Emery och hans kamrater. I ett samtal med en lokal tidning, Hamilton Spectator, säger Emery att ”Dom försöker att radera ut vår rörelse.” Utan tvekan ett lovvärt initiativ men det uppskattas som sagt inte av den utvisningshotade Emery.
Den tidigare, liberala regeringen visade inte speciellt starkt motstånd till en avkriminalisering av innehav av små mängder marijuana, men den nya, konservativa regeringen har inga avsikter i den riktningen utan har istället utlovat minimifängelsestraff och kraftiga böter för allvarliga brott, inklusive de som odlar marijuana.
Torgny Peterson
Äntligen på väg mot BB
Äntligen på väg mot BB – Bättre Brottsbekämpning.
Som det ser ut nu kommer Socialdemokraterna med stöd från Folkpartiet att driva igenom förslaget om att buggning ska tillåtas. Lagrådet är föga förtjust och har lämnat synpunkter på förslaget. Utifrån Lagrådets synpunkter har vissa förändringar gjorts i det ursprungliga förslaget men Bodström låter sig inte, tack för det, hejdas i sina ansträngningar att skaffa vassare vapen i kampen mot den grova brottsligheten.
Det finns en anmärkningsvärd okunnighet, eller är det aningslöshet, i Sverige om de hot som den organiserade brottsligheten utgör och det är inte en dag för sent att Sverige ges möjligheter till buggning, något som t ex Norge, Finland och Danmark redan har.
När det gäller terrorattacker kommer Socialstyrelsen inom kort med en rapport om terroristattacker.
Sverige måste förbereda sig för terrorattacker. Det finns en aningslöshet kring detta. ”Jag tror att man måste ha en medvetenhet om det. Det innebär inte att man konstant ska gå och vara rädd för att det här ska inträffa, men man ska ha en medvetenhet om att det kan inträffa. Man måste öva, speciellt i våra storstadsregioner, för att hantera det”, säger Helge Brännström, överläkare vid katastrofmedicinskt centrum i Umeå och huvudansvarig för Socialstyrelsens utvärdering, till Ekot.
Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén arrangerar under våren politikerutbildningar i försökskommunerna Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå. Utbildningarna riktar sig till de politiker som är med i styrgruppen för det förebyggande arbetet, samt övriga politiker och berörda chefstjänstemän i kommunen. Programmet fokuserar mycket på begränsning av tillgänglighet till alkohol och narkotika och på vad man som beslutsfattare kan göra för att möta situationen i den egna kommunen. Gott och väl i och för sig, men en sådan utbildning borde ges en betydligt större bredd med uppdaterad information om organiserad brottslighet i Sverige, som till stora delar ligger bakom den tillgång och efterfrågan som politikerna förmodas fatta kloka beslut om att göra något åt.
För att öka kunskapsnivån och minska aningslösheten borde en massiv folkupplysningskampanj, riktad både till politiker och den breda allmänheten, om hoten från den organiserade brottsligheten, inklusive terrorism, startas. Ju förr desto bättre.
I ett pressmeddelande säger Folkpartiet:
Frågan om polisen ska ha rätt att använda hemlig rumsavlyssning vid allvarliga brott har diskuterats sedan 1980-talet. I de flesta jämförbara länder har polisen den möjligheten. De förslag som förts fram i Sverige har dock stoppats för att de inte tillräckligt beaktat skyddet för oskyldigas personliga integritet.
Folkpartiet har sedan flera år haft uppfattningen att utvecklingen av den grova, organiserade brottsligheten är så oroväckande att möjligheten för polisen att bugga bör införas på villkor att den förenas med betryggande garantier för rättssäkerheten. Allians för Sveriges rättsgrupp föreslog också för en tid sedan att buggning bör tillåtas i Sverige.
Regeringen presenterade nyligen ett nytt förslag om buggning, som återigen fick kritik av Lagrådet. Regeringen har nu klargjort att den är redo att acceptera ett antal av de invändningar som Lagrådet kommit med.
Folkpartiet ser det som en stor framgång att en proposition nu läggs fram som både ger polisen förbättrade möjligheter att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten och samtidigt uppfyller de krav på rättssäkerhet som integritet som folkpartiet fört fram.
Förslaget innebär i korthet följande:
Hemlig rumsavlyssning ska få användas vid förundersökning avseende brott som har ett minimistraff om fängelse i minst fyra år, t.ex. terroristbrott, mord, dråp och grova rån.
Metoden ska även kunna tillämpas vid förundersökning angående vissa andra allvarliga brott, såsom grova narkotikabrott, människohandel, koppleri och grova sexbrott.
Hemlig rumsavlyssning får endast avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig och om det rör sig om en tredje persons bostad ställs ännu högre krav.
Ett stort antal lokaler utesluts helt från buggning, det gäller bl.a. redaktioner, advokatkontor, läkarmottagningar, socialkontor och lokaler där det förekommer själavård.
I sammanhanget är det viktigt att det nu finns en lagstiftning på plats som reglerar användningen av så kallad överskottsinformation.
De förbättringar som varit viktiga för folkpartiet i det nu aktuella förslaget är bland annat följande:
* En parlamentarisk nämnd inrättas för att följa användningen av hemliga tvångsmedel.
* Fler lokaler än tidigare angivits, bland annat läkarmottagningar, ska aldrig få avlyssnas.
* Beslut ska alltid fattas av domstol - det ”snabbspår” som ingått i det tidigare förslaget, där polisen i vissa fall skulle kunna bugga utan domstolsbeslut, har tagits bort.
* En person som varit utsatt för buggning ska informeras i efterhand. Det innebär att den som avlyssnats felaktigt har möjlighet att få skadestånd. Regeringen har åtagit sig att skyndsamt ta fram beslutsunderlag för införande av en sådan bestämmelse.
Torgny Peterson
Som det ser ut nu kommer Socialdemokraterna med stöd från Folkpartiet att driva igenom förslaget om att buggning ska tillåtas. Lagrådet är föga förtjust och har lämnat synpunkter på förslaget. Utifrån Lagrådets synpunkter har vissa förändringar gjorts i det ursprungliga förslaget men Bodström låter sig inte, tack för det, hejdas i sina ansträngningar att skaffa vassare vapen i kampen mot den grova brottsligheten.
Det finns en anmärkningsvärd okunnighet, eller är det aningslöshet, i Sverige om de hot som den organiserade brottsligheten utgör och det är inte en dag för sent att Sverige ges möjligheter till buggning, något som t ex Norge, Finland och Danmark redan har.
När det gäller terrorattacker kommer Socialstyrelsen inom kort med en rapport om terroristattacker.
Sverige måste förbereda sig för terrorattacker. Det finns en aningslöshet kring detta. ”Jag tror att man måste ha en medvetenhet om det. Det innebär inte att man konstant ska gå och vara rädd för att det här ska inträffa, men man ska ha en medvetenhet om att det kan inträffa. Man måste öva, speciellt i våra storstadsregioner, för att hantera det”, säger Helge Brännström, överläkare vid katastrofmedicinskt centrum i Umeå och huvudansvarig för Socialstyrelsens utvärdering, till Ekot.
Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén arrangerar under våren politikerutbildningar i försökskommunerna Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå. Utbildningarna riktar sig till de politiker som är med i styrgruppen för det förebyggande arbetet, samt övriga politiker och berörda chefstjänstemän i kommunen. Programmet fokuserar mycket på begränsning av tillgänglighet till alkohol och narkotika och på vad man som beslutsfattare kan göra för att möta situationen i den egna kommunen. Gott och väl i och för sig, men en sådan utbildning borde ges en betydligt större bredd med uppdaterad information om organiserad brottslighet i Sverige, som till stora delar ligger bakom den tillgång och efterfrågan som politikerna förmodas fatta kloka beslut om att göra något åt.
För att öka kunskapsnivån och minska aningslösheten borde en massiv folkupplysningskampanj, riktad både till politiker och den breda allmänheten, om hoten från den organiserade brottsligheten, inklusive terrorism, startas. Ju förr desto bättre.
I ett pressmeddelande säger Folkpartiet:
Frågan om polisen ska ha rätt att använda hemlig rumsavlyssning vid allvarliga brott har diskuterats sedan 1980-talet. I de flesta jämförbara länder har polisen den möjligheten. De förslag som förts fram i Sverige har dock stoppats för att de inte tillräckligt beaktat skyddet för oskyldigas personliga integritet.
Folkpartiet har sedan flera år haft uppfattningen att utvecklingen av den grova, organiserade brottsligheten är så oroväckande att möjligheten för polisen att bugga bör införas på villkor att den förenas med betryggande garantier för rättssäkerheten. Allians för Sveriges rättsgrupp föreslog också för en tid sedan att buggning bör tillåtas i Sverige.
Regeringen presenterade nyligen ett nytt förslag om buggning, som återigen fick kritik av Lagrådet. Regeringen har nu klargjort att den är redo att acceptera ett antal av de invändningar som Lagrådet kommit med.
Folkpartiet ser det som en stor framgång att en proposition nu läggs fram som både ger polisen förbättrade möjligheter att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten och samtidigt uppfyller de krav på rättssäkerhet som integritet som folkpartiet fört fram.
Förslaget innebär i korthet följande:
Hemlig rumsavlyssning ska få användas vid förundersökning avseende brott som har ett minimistraff om fängelse i minst fyra år, t.ex. terroristbrott, mord, dråp och grova rån.
Metoden ska även kunna tillämpas vid förundersökning angående vissa andra allvarliga brott, såsom grova narkotikabrott, människohandel, koppleri och grova sexbrott.
Hemlig rumsavlyssning får endast avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig och om det rör sig om en tredje persons bostad ställs ännu högre krav.
Ett stort antal lokaler utesluts helt från buggning, det gäller bl.a. redaktioner, advokatkontor, läkarmottagningar, socialkontor och lokaler där det förekommer själavård.
I sammanhanget är det viktigt att det nu finns en lagstiftning på plats som reglerar användningen av så kallad överskottsinformation.
De förbättringar som varit viktiga för folkpartiet i det nu aktuella förslaget är bland annat följande:
* En parlamentarisk nämnd inrättas för att följa användningen av hemliga tvångsmedel.
* Fler lokaler än tidigare angivits, bland annat läkarmottagningar, ska aldrig få avlyssnas.
* Beslut ska alltid fattas av domstol - det ”snabbspår” som ingått i det tidigare förslaget, där polisen i vissa fall skulle kunna bugga utan domstolsbeslut, har tagits bort.
* En person som varit utsatt för buggning ska informeras i efterhand. Det innebär att den som avlyssnats felaktigt har möjlighet att få skadestånd. Regeringen har åtagit sig att skyndsamt ta fram beslutsunderlag för införande av en sådan bestämmelse.
Torgny Peterson
Peruansk presidentkandidat: Bättre näring till barn - bröd med koka!
En av Perus presidentkandidater, den tidigare militären Ollanta Humala, föreslår att barns näringsintag kan förbättras genom att ge dom bröd med koka, råmaterialet till kokain.
Humalas talesman, Daniel Abugattas, säger att om Humala blir president ska 27 miljoner brödlimpor tillverkas varje dag. Limporna ska innehålla fem procent mjöl tillverkat av koka, råmaterialet till kokain, och sedan levereras till fattiga barn som ett led i regeringens skolfrukostprogram. Som referens för ’projektet’ säger Abugattas att en studie på 1970-talet kom fram till att kokabladet innehåller höga halter av protein, vitaminer och mineraler.
Vi har hört liknande resonemang tidigare. Hur fantastiskt gott och nyttigt det är med hampadressing, hampaöl och hampagodis. Hur bra rökning av marijuana är för ett otal antal sjukdomar, för att inte tala om de galenpannor från Nimbin Hemp Embassy i Australien som på fullt allvar hävdade att man kör bil bättre efter att ha rökt marijuana. Jo, det är faktiskt sant. Uppfinningsrikedom är enorm för att hålla produktionen vid liv.
Kanske kan Humala, om han blir president i Peru, prata med den nyvalde presidenten i Bolivia, Evo Morales, som tidigare var ordförande för kokaodlarnas fackförbund i Bolivia. Han kanske har några bra tips om kontakter med kokamjölstillverkare.
I mitten på 1990-talet, långt innan Morales anträdde presidentbanan, besökte han och hans kollegor flera länder i Europa, och också EU-parlamentet för att bland annat marknadsföra idén om att använda koka, t ex i té eller i tandkräm – dock utan framgång.
Den nye peruanske presidenten, oavsett vem det blir, installeras på Perus nationaldag den 28 juli i år.
Just nu ligger Humala, från Partido Nacionalista Peruano, på andra plats i opinionsundersökningarna, efter Lourdes Flores Nano från partiet UN (Unidad Nacional).
Humalas talesman, Daniel Abugattas, säger att om Humala blir president ska 27 miljoner brödlimpor tillverkas varje dag. Limporna ska innehålla fem procent mjöl tillverkat av koka, råmaterialet till kokain, och sedan levereras till fattiga barn som ett led i regeringens skolfrukostprogram. Som referens för ’projektet’ säger Abugattas att en studie på 1970-talet kom fram till att kokabladet innehåller höga halter av protein, vitaminer och mineraler.
Vi har hört liknande resonemang tidigare. Hur fantastiskt gott och nyttigt det är med hampadressing, hampaöl och hampagodis. Hur bra rökning av marijuana är för ett otal antal sjukdomar, för att inte tala om de galenpannor från Nimbin Hemp Embassy i Australien som på fullt allvar hävdade att man kör bil bättre efter att ha rökt marijuana. Jo, det är faktiskt sant. Uppfinningsrikedom är enorm för att hålla produktionen vid liv.
Kanske kan Humala, om han blir president i Peru, prata med den nyvalde presidenten i Bolivia, Evo Morales, som tidigare var ordförande för kokaodlarnas fackförbund i Bolivia. Han kanske har några bra tips om kontakter med kokamjölstillverkare.
I mitten på 1990-talet, långt innan Morales anträdde presidentbanan, besökte han och hans kollegor flera länder i Europa, och också EU-parlamentet för att bland annat marknadsföra idén om att använda koka, t ex i té eller i tandkräm – dock utan framgång.
Den nye peruanske presidenten, oavsett vem det blir, installeras på Perus nationaldag den 28 juli i år.
Just nu ligger Humala, från Partido Nacionalista Peruano, på andra plats i opinionsundersökningarna, efter Lourdes Flores Nano från partiet UN (Unidad Nacional).
Torgny Peterson
Våld och mobbing viktigaste samhällsfrågorna för svenska ungdomar
Att barn och ungdomar skyddas från våld, övergrepp och mobbing är de viktigaste samhällsfrågorna för att Sverige ska bli bättre land för barn och ungdomar. Det anser en stor del av de ungdomar mellan 15 och 18 år som deltagit i en stor enkätundersökning i samband med Socialdepartementets satsning 'Ett Sverige för barn'.
I den nya undersökningen har 2444 ungdomar mellan 15 och 18 år fått uppge vilka samhällsfrågor de anser är allra viktigast för att samhället ska bli bättre för barn och ungdomar. De svarande har fått välja mellan nio olika alternativ och även ge egna alternativ. Följande är de vanligaste svaren:
Att barn och ungdomar skyddas från våld och övergrepp (60%)
Att barn och ungdomar skyddas från mobbing (41%)
Att barn och ungdomar får en bra utbildning (33%)
Ungdomarna i undersökningen har också fått sätta betyg på en skala från 1 till 5 hur bra de anser att Sverige som land är på ett antal olika områden som rör barn och ungdomar. Det område där Sverige får det högsta betyget är utbildning (medelbetyg 3,8). Medelbetyget är dock klart lägre när det gäller att ge barn och ungdomar möjlighet att påverka frågor som rör dem själva i samhället (medelbetyg 2,5).
Undersökningen är utförd som en totalundersökning bland Lunarstorms 8000 medlemmar mellan 15-18 år som bor i de nio kommunerna. Enkäten har gått ut via mail under två veckor i februari 2006 och svarsfrekvensen är 30 % eller 2444 ungdomar. Lunarstorm har ca 80 procent av de aktuella åldersgrupperna som medlemmar, med en viss underrepresentation i storstadsområdena. Resultaten är därmed inte riksrepresentativa utan beskriver vad Lunarstorms medlemmar i de utvalda kommunerna tycker.
Ett Sverige för barn anordnas gemensamt av regeringen, Barnombudsmannen och Sveriges kommuner och landsting. Syftet är bland annat att sprida kunskap om barnkonventionen och dess betydelse för svensk barnpolitik. Förutom Halmstad anordnas seminariedagar även i Helsingborg, Gunnared, Jönköping, Örebro, Borlänge, Gävle, Haninge och Umeå.
I den nya undersökningen har 2444 ungdomar mellan 15 och 18 år fått uppge vilka samhällsfrågor de anser är allra viktigast för att samhället ska bli bättre för barn och ungdomar. De svarande har fått välja mellan nio olika alternativ och även ge egna alternativ. Följande är de vanligaste svaren:
Att barn och ungdomar skyddas från våld och övergrepp (60%)
Att barn och ungdomar skyddas från mobbing (41%)
Att barn och ungdomar får en bra utbildning (33%)
Ungdomarna i undersökningen har också fått sätta betyg på en skala från 1 till 5 hur bra de anser att Sverige som land är på ett antal olika områden som rör barn och ungdomar. Det område där Sverige får det högsta betyget är utbildning (medelbetyg 3,8). Medelbetyget är dock klart lägre när det gäller att ge barn och ungdomar möjlighet att påverka frågor som rör dem själva i samhället (medelbetyg 2,5).
Undersökningen är utförd som en totalundersökning bland Lunarstorms 8000 medlemmar mellan 15-18 år som bor i de nio kommunerna. Enkäten har gått ut via mail under två veckor i februari 2006 och svarsfrekvensen är 30 % eller 2444 ungdomar. Lunarstorm har ca 80 procent av de aktuella åldersgrupperna som medlemmar, med en viss underrepresentation i storstadsområdena. Resultaten är därmed inte riksrepresentativa utan beskriver vad Lunarstorms medlemmar i de utvalda kommunerna tycker.
Ett Sverige för barn anordnas gemensamt av regeringen, Barnombudsmannen och Sveriges kommuner och landsting. Syftet är bland annat att sprida kunskap om barnkonventionen och dess betydelse för svensk barnpolitik. Förutom Halmstad anordnas seminariedagar även i Helsingborg, Gunnared, Jönköping, Örebro, Borlänge, Gävle, Haninge och Umeå.
Bonus för socialarbetare
Miljoner i bonus till direktörer och idag får vi reda på att läkare på Karolinska universitetssjukhus ska fås att prestera mer genom löfte om en bonus på sammanlagt fyra miljoner kronor.
När kommer socialarbetare och behandlingshemspersonal att få miljontals kronor i bonus för varje missbrukare, som tack vare dessas insatser ofta upphör med sitt missbruk och återvänder till samhällsgemenskapen som produktiva och fullt delaktiga medborgare?
Om någon tycker bonus låter för kommersiellt kan det ju alltid bytas ut mot det alltmer populära ordet incitament.
P.S. För varje misslyckande belastas bonusprogrammet med ett minusavdrag. D.S.
När kommer socialarbetare och behandlingshemspersonal att få miljontals kronor i bonus för varje missbrukare, som tack vare dessas insatser ofta upphör med sitt missbruk och återvänder till samhällsgemenskapen som produktiva och fullt delaktiga medborgare?
Om någon tycker bonus låter för kommersiellt kan det ju alltid bytas ut mot det alltmer populära ordet incitament.
P.S. För varje misslyckande belastas bonusprogrammet med ett minusavdrag. D.S.
FN:s narkotikakommission, CND, sammanträder i Wien 13-17 mars
FN:s narkotikakommission (CND – Commission on Narcotic Drugs) sammanträder i Wien den 13-17 mars. Under de årliga mötena analyseras narkotikasituationen i världen och man beslutar om olika insatser för att stärka det internationella kontrollsystemet. Bland de frågor som kommer att diskuteras vid CND:s 49e möte i Wien är alternativ utveckling som en viktig narkotikapolitisk strategi i kampen mot illegal odling.
Diskussionen om missbruket i världen kommer i år att kretsa kring missbruket bland unga. FN konstaterar bl.a. att cannabis fortsätter att vara den överlägset vanligaste drogen bland unga. Man varnar för att missbruket kan komma att öka ytterligare på grund av att en relativt stor andel av de unga i vissa länder betraktar cannabis som mer eller mindre normalt.
Kokainmissbruket har minskat i USA men ökat i Europa. Heroinmissbruket är på tillbakagång, särskilt injektionsmissbruket, i den industrialiserade delen av världen men ökar i Östeuropa, Centralasien och Sydostasien. När det gäller ecstasy är bilden blandad, med en tillbakagång i vissa länder och en ökning i andra.
FN pekar vidare på att ungas uppfattningar om farlighet och tillgång är av betydelse för beredvilligheten att pröva narkotika. Detta är ett viktigt område för förebyggande insatser. Ett eftersatt område är insatser riktade till utsatta och marginaliserade unga som tenderar att gå in i ett mer problematiskt missbruk och andra riskbeteenden. Även behandling med inriktning på unga behöver utvecklas.
CND har 53 medlemmar. Sverige är invald som medlem t.o.m. 2007. Kommissionen är det centrala policyskapande organet inom FN-systemet för narkotikafrågor. CND är också styrorgan för FN:s narkotikaprogram UNDCP, som är en del av FN:s organ för drog- och brottsbekämpning (UNOCD).
Dagordning för CND:s 49:e möte:
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V05/912/41/PDF/V0591241.pdf?OpenElement
Kortfattad rapport om världssituationen beträffande narkotikamissbruk inför 49:e mötet
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V06/501/00/PDF/V0650100.pdf?OpenElement
och
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V06/503/71/PDF/V0650371.pdf?OpenElement
Övriga ’öppna’ dokument i anslutning till CND:s 49: möte hittar du via adressen
http://www.unodc.org/unodc/en/cnd_session_49.html
Torgny Peterson
Diskussionen om missbruket i världen kommer i år att kretsa kring missbruket bland unga. FN konstaterar bl.a. att cannabis fortsätter att vara den överlägset vanligaste drogen bland unga. Man varnar för att missbruket kan komma att öka ytterligare på grund av att en relativt stor andel av de unga i vissa länder betraktar cannabis som mer eller mindre normalt.
Kokainmissbruket har minskat i USA men ökat i Europa. Heroinmissbruket är på tillbakagång, särskilt injektionsmissbruket, i den industrialiserade delen av världen men ökar i Östeuropa, Centralasien och Sydostasien. När det gäller ecstasy är bilden blandad, med en tillbakagång i vissa länder och en ökning i andra.
FN pekar vidare på att ungas uppfattningar om farlighet och tillgång är av betydelse för beredvilligheten att pröva narkotika. Detta är ett viktigt område för förebyggande insatser. Ett eftersatt område är insatser riktade till utsatta och marginaliserade unga som tenderar att gå in i ett mer problematiskt missbruk och andra riskbeteenden. Även behandling med inriktning på unga behöver utvecklas.
CND har 53 medlemmar. Sverige är invald som medlem t.o.m. 2007. Kommissionen är det centrala policyskapande organet inom FN-systemet för narkotikafrågor. CND är också styrorgan för FN:s narkotikaprogram UNDCP, som är en del av FN:s organ för drog- och brottsbekämpning (UNOCD).
Dagordning för CND:s 49:e möte:
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V05/912/41/PDF/V0591241.pdf?OpenElement
Kortfattad rapport om världssituationen beträffande narkotikamissbruk inför 49:e mötet
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V06/501/00/PDF/V0650100.pdf?OpenElement
och
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/V06/503/71/PDF/V0650371.pdf?OpenElement
Övriga ’öppna’ dokument i anslutning till CND:s 49: möte hittar du via adressen
http://www.unodc.org/unodc/en/cnd_session_49.html
Torgny Peterson
Hög tid att planera för årets (drog)politiska toppevenemang
2-8 juli är det dags för Almedalsvecka i Visby, årets största politiska evenemang. Eftersom det är valår kommer naturligtvis alla att vara på plats för att försöka göra sin röst hörd i det myller av budskap som alla vill föra ut under just den veckan.
Från gotländsk sida kommer vi att se till att drogpolitiken kommer att stå högt upp på agendan. Har du idéer och vill medverka i det arbetet så hör av dig.
De politiska partierna har 'sina' dagar under veckan och i år ser dessa dagar ut som följer. Namnet före partibeteckning är bekräftad talare för respektive parti.
Från gotländsk sida kommer vi att se till att drogpolitiken kommer att stå högt upp på agendan. Har du idéer och vill medverka i det arbetet så hör av dig.
De politiska partierna har 'sina' dagar under veckan och i år ser dessa dagar ut som följer. Namnet före partibeteckning är bekräftad talare för respektive parti.
Söndag 2 juli, kl 19
Göran Persson - Socialdemokraterna
Måndag 3 juli, kl 19
Göran Hägglund - Kristdemokraterna
Tisdag 4 juli, kl 19
Peter Eriksson/Maria Wetterstrand - Miljöpartiet de Gröna
Onsdag 5 juli, kl 19
Fredrik Reinfeldt - Moderaterna
Torsdag 6 juli, kl 19
Lars Ohly - Vänsterpartiet
Fredag 7 juli, kl 19
Lars Leijonborg - Folkpartiet
Lördag 8 juli, kl 18
Maud Olofsson – Centerpartiet
Mer om Almedalsveckan hittar du på adressen.
http://www.gotland.net/almedalsveckan/
För att förvissa dig om att du har någonstans att bo gäller det att vara mycket snabb.
Torgny Peterson
För att förvissa dig om att du har någonstans att bo gäller det att vara mycket snabb.
Torgny Peterson
Intensiv debatt om förskrivning av metadon och heroin
I Skottland rasar nu debatten om förskrivning av metadon sedan en tvåårig pojke avlidit efter att ha druckit metadon, som hans mamma och hennes partner fått förskrivet.
Regeringschefen i Skottland, Jack McConnell, har beordrat en omedelbar översyn av Skottlands metadonprogram. Vid en presskonferens i St Andrew´s House i Edinburgh igår sa McConnell, "jag har den här veckan bett de ministrar som är ansvariga för olika aspekter [av narkotikapolitiken] att rapportera till regeringen för att försäkra oss om att vi tillämpar rätt politik."
De ministrar det handlar om är Skottlands justitieminister Cathy Jamieson, hälsovårdsministern Andy Kerr och ministern ansvarig för barn- och ungdomsfrågor, Peter Peacock.
Ledarna för de konservativa, Annabel Goldie, har skärpt sina uttalanden och säger till Daily Record att "metadon är en del av problemet, inte lösningen och med nuvarande omfattning [av förskrivning av metadon] går vi mot en miljon [metadon]recept per år."
Från 2002 till 2004 ökade förskrivningen av metadon i Skottland med 17 procent och i det område, the Lothians, där den tvåårige pojken avled får mer än 3000 personer metadon per år. I the Lothians ökade antalet personer som får metadon med 42 procent mellan 2002 och 2004. Enligt uppgifter i skotska media kostar metadonförskrivningen Skottland i sin helhet
Regeringschefen i Skottland, Jack McConnell, har beordrat en omedelbar översyn av Skottlands metadonprogram. Vid en presskonferens i St Andrew´s House i Edinburgh igår sa McConnell, "jag har den här veckan bett de ministrar som är ansvariga för olika aspekter [av narkotikapolitiken] att rapportera till regeringen för att försäkra oss om att vi tillämpar rätt politik."
De ministrar det handlar om är Skottlands justitieminister Cathy Jamieson, hälsovårdsministern Andy Kerr och ministern ansvarig för barn- och ungdomsfrågor, Peter Peacock.
Ledarna för de konservativa, Annabel Goldie, har skärpt sina uttalanden och säger till Daily Record att "metadon är en del av problemet, inte lösningen och med nuvarande omfattning [av förskrivning av metadon] går vi mot en miljon [metadon]recept per år."
Från 2002 till 2004 ökade förskrivningen av metadon i Skottland med 17 procent och i det område, the Lothians, där den tvåårige pojken avled får mer än 3000 personer metadon per år. I the Lothians ökade antalet personer som får metadon med 42 procent mellan 2002 och 2004. Enligt uppgifter i skotska media kostar metadonförskrivningen Skottland i sin helhet
Mitt i debatten om metadon uppmanar nu Edinburghs 'drogtsar', Tom Wood, att man bör överväga förskrivning av heroin till missbrukare via NHS, dvs det offentliga sjukvårdssystemet.
Tom Wood, tidigare biträdande polismästare, säger nu till dagstidningen 'The Scotsman' att metadon används alltför mycket och att radikala alternativ måste övervägas. Samtidigt betonade han att han inte förespråkar förskrivning av heroin utan bara föreslår att idén bör undersökas tillsammans med andra, alternativa behandlingsformer.
Wood hänvisar bland annat till Schweiz och man kan säkert våga sätta en slant på att sagde herr Wood har influerats av de drogpolitiska idéer som Ethan Nadelman från det George Soros-finansierade amerikanska Drug Policy Alliance torgför. Det var Tom Wood som bjöd in Ethan Nadelman som föreläsare vid en stor konferens i Edinburgh den 1 november förra året . Vad Ethan Nadelman anser om narkotika torde vara tämligen allmänt bekant vid det här laget. Vid föreläsningen i Edinburgh sa Nadelman bland annat att Skottland borde legalisera cannabis eftersom legalisering av cannabis skulle avhålla unga skottar från att använda så kallade 'tunga' droger.
Torgny Peterson
Tom Wood, tidigare biträdande polismästare, säger nu till dagstidningen 'The Scotsman' att metadon används alltför mycket och att radikala alternativ måste övervägas. Samtidigt betonade han att han inte förespråkar förskrivning av heroin utan bara föreslår att idén bör undersökas tillsammans med andra, alternativa behandlingsformer.
Wood hänvisar bland annat till Schweiz och man kan säkert våga sätta en slant på att sagde herr Wood har influerats av de drogpolitiska idéer som Ethan Nadelman från det George Soros-finansierade amerikanska Drug Policy Alliance torgför. Det var Tom Wood som bjöd in Ethan Nadelman som föreläsare vid en stor konferens i Edinburgh den 1 november förra året . Vad Ethan Nadelman anser om narkotika torde vara tämligen allmänt bekant vid det här laget. Vid föreläsningen i Edinburgh sa Nadelman bland annat att Skottland borde legalisera cannabis eftersom legalisering av cannabis skulle avhålla unga skottar från att använda så kallade 'tunga' droger.
Torgny Peterson
Ny amerikansk studie om koppling mellan antidepressiva preparat och självmordsrisk hos barn
I marsutgåvan av Archives of General Psychiatry, Arch Gen Psychiatry. 2006;63:332-339 redovisas data från 24 kliniska försök, som tyder på att antidepressiva preparat kan ha en koppling till en måttlig ökning av risken för tankar på självmord och självmordsbeteenden hos barn.
Du kan läsa mer om studien på adressen http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/63/3/332
Du kan läsa mer om studien på adressen http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/63/3/332
Torgny Peterson
Oslo struntar i FN:s kritik av injektionsrum
I paragraf 590 i den senaste rapporten från FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board) upprepar INCB:s styrelse återigen sin hållning att ”injektionsrum eller andra utrymmen där personer kan missbruka droger som förvärvats illegalt underlättar det illegala bruket av internationellt kontrollerade substanser och står i strid med bestämmelserna i de internationella fördragen för kontroll av droger. Injektionsrum står i strid med huvudprincipen i fördragen, nämligen att bruket av droger ska begränsas till att omfatta medicinska och vetenskapliga ändamål. INCB:s styrelse beklagar öppnandet av ett injektionsrum i Norge i januari 2005 och uppmanar regeringen att vidta omedelbara och nödvändiga steg för att garantera överensstämmelse i enlighet med de internationella fördragen för drogkontroll.”
Det nya socialborgarrådet i Oslo, Sylvi Listhaug, struntar i FN:s kritik och säger till norska Aftenposten, ”för mitt vidkommande är användarna viktigast. Sprutrummet fungerar bra och vi vill fortsätta tills den treåriga prövoperioden är över.”
Aftenposten rapporterar också att såväl Kristelig Folkparti som Høyre är moståndare till injektionsrummet.
Norge har ratificerat FN:s samtliga ’narkotikakonventioner’. Oslo är dessutom medlem av ECAD (European Cities Against Drugs).
Läs mer:
Report of the Internatinal Narcotics Control Board for 2005
http://www.incb.org/incb/annual_report_2005.html
Rusmidler i Norge 2005
http://www.sirus.no/fhp/d_emneside/cf/hPKey_10136/hParent_75/hDKey_8
SIRUS-rapport nr 4, 2005 - Økonomiske aspekter vedsprøytemisbrukeres forbruk av rusmidler
http://www.sirus.no/fhp/d_emneside/cf/hPKey_10126/hParent_75/hDKey_8
Trosser FN – beholder sprøyterom
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article1241783.ece
Torgny Peterson
Det nya socialborgarrådet i Oslo, Sylvi Listhaug, struntar i FN:s kritik och säger till norska Aftenposten, ”för mitt vidkommande är användarna viktigast. Sprutrummet fungerar bra och vi vill fortsätta tills den treåriga prövoperioden är över.”
Aftenposten rapporterar också att såväl Kristelig Folkparti som Høyre är moståndare till injektionsrummet.
Norge har ratificerat FN:s samtliga ’narkotikakonventioner’. Oslo är dessutom medlem av ECAD (European Cities Against Drugs).
Läs mer:
Report of the Internatinal Narcotics Control Board for 2005
http://www.incb.org/incb/annual_report_2005.html
Rusmidler i Norge 2005
http://www.sirus.no/fhp/d_emneside/cf/hPKey_10136/hParent_75/hDKey_8
SIRUS-rapport nr 4, 2005 - Økonomiske aspekter vedsprøytemisbrukeres forbruk av rusmidler
http://www.sirus.no/fhp/d_emneside/cf/hPKey_10126/hParent_75/hDKey_8
Trosser FN – beholder sprøyterom
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article1241783.ece
Torgny Peterson
Oroande utveckling - fler unga vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning
I den rapport om folkhälsan, ’Folkhälsa – Lägesrapport 2005’, som Socialstyrelsen överlämnar till regeringen idag rapporteras att allt fler unga vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning.
Mycket tyder på att barn och ungdomar inte har samma positiva hälsoutveckling som vuxna. Antalet unga personer (15-24 år) som lagts in på sjukhus för alkoholförgiftningar har fördubblats för män och tredubblats för kvinnor under det sista decenniet och ökningen har fortsatt mellan 2003 och 2004. Det indikerar att unga påverkas mest negativt av en ökad alkoholtillgänglighet.
Vidare ökar andelen barn och ungdomar som är överviktiga eller feta. Även om självmorden minskar totalt sett så kan man se en viss ökning för yngre kvinnor och män. Självmordsförsök som kräver sjukhusvård har ökat något år 2004 bland kvinnor i åldern 15–24 år.
Det finns också positiva besked – livslängden fortsätter att öka, rökningen minskar och alkoholkonsumtionen har stannat av.
Mycket tyder på att barn och ungdomar inte har samma positiva hälsoutveckling som vuxna. Antalet unga personer (15-24 år) som lagts in på sjukhus för alkoholförgiftningar har fördubblats för män och tredubblats för kvinnor under det sista decenniet och ökningen har fortsatt mellan 2003 och 2004. Det indikerar att unga påverkas mest negativt av en ökad alkoholtillgänglighet.
Vidare ökar andelen barn och ungdomar som är överviktiga eller feta. Även om självmorden minskar totalt sett så kan man se en viss ökning för yngre kvinnor och män. Självmordsförsök som kräver sjukhusvård har ökat något år 2004 bland kvinnor i åldern 15–24 år.
Det finns också positiva besked – livslängden fortsätter att öka, rökningen minskar och alkoholkonsumtionen har stannat av.
- Män lever nu till 78,4 år och kvinnor till 82,7 år. Det beror främst på att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka.
- En annan positiv utveckling är att färre röker. År 2004 rökte 15 procent av männen och drygt 17 procent av kvinnorna i åldrarna 16–84 år, vilket är en minskning jämfört med året före. Nästan 85 procent av befolkningen är numera rökfri vilket sannolikt placerar Sverige närmare målet om en rökfri generation än i något annat land. Det finns dock stora regionala variationer. Endast 3,4 procent av unga män i norra Sverige röker medan nästan 30 procent av ensamstående kvinnor med barn röker.
- På två områden har negativa trender avstannat.
- Andelen oroliga och ängsliga personer ökar inte längre och det gör inte heller
- Befolkningens alkoholkonsumtion ökar inte längre. Om det är ett trendbrott eller inte är för tidigt att säga. Den befarade ökningen av alkoholrelaterad dödlighet kan inte avläsas i statistiken. En prognos fram till år 2025 pekar dessutom på en klart minskad alkoholrelaterad dödlighet i Sverige.
De flesta hälsorisker grundläggs i ungdomsåren. Människors grundläggande värderingar, levnadsvanor, utbildningsnivå och andra förutsättningar för att lyckas bra i livet avgörs till stor del under barndom och ungdomstid. Konsekvenserna för människors hälsa märks emellertid oftast långt senare i livet.
Av rökarna har runt 80 procent börjat röka före 18 års ålder. Alkoholmissbruk grundläggs ofta under ungdomsåren. Att vara överviktig eller fet redan i ungdomsåren är en stark indikator på framtida hälsoproblem.
Kriminalitet och andra sociala problem grundläggs ofta i ungdomsåren. En stor del av alla brott i Sverige skulle kunna förebyggas om man kunde bryta det negativa beteende som märks redan i ungdomsåren. En nyligen genomförd studie i Stockholm visade att minst var tredje missbrukare i Stockholm varit omhändertagen redan som barn.
Du hittar en sammanfattning av rapporten på adressen http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9081/Sammanfattning.htm
Du hittar hela rapporten på adressen
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B153184C-5756-46D3-8AE0-EB6D5184142F/5007/20061317.pdf
Torgny Peterson
Av rökarna har runt 80 procent börjat röka före 18 års ålder. Alkoholmissbruk grundläggs ofta under ungdomsåren. Att vara överviktig eller fet redan i ungdomsåren är en stark indikator på framtida hälsoproblem.
Kriminalitet och andra sociala problem grundläggs ofta i ungdomsåren. En stor del av alla brott i Sverige skulle kunna förebyggas om man kunde bryta det negativa beteende som märks redan i ungdomsåren. En nyligen genomförd studie i Stockholm visade att minst var tredje missbrukare i Stockholm varit omhändertagen redan som barn.
Du hittar en sammanfattning av rapporten på adressen http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9081/Sammanfattning.htm
Du hittar hela rapporten på adressen
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B153184C-5756-46D3-8AE0-EB6D5184142F/5007/20061317.pdf
Torgny Peterson
Stoppa metadonvansinnet?!
Efter att en tvåårig pojke i Skottland dog efter att ha druckit metadon är flera organisationer i Skottland på krigsstigen, inte bara på grund av den tvåårige pojkens tragiska död utan för att de menar att metadon cementerar enorma hälsoproblem på sikt. Pojkens 25-åriga mamma och hennes 22-årige partner använde båda metadon.
Kritiken kommer i första hand från Maxie Richards Foundation, Scotland Against Drugs och Calton Athletic, vars talesmän uttalar sig i en artikel i skotska Daily Record idag. Också Torys ledare i Skottland, Annabe Goldie, uppmanade ministrar att sluta "parkera" användare på metadon.
Enligt uppgifter i samma tidning växer 20.000 barn upp i skotska hem där åtminstone den ene föräldern är heroin- eller kokainmissbrukare. Omkring 19,000 av Skottlands 51,000 heroinister uppges få metadon.
Efter rapporterna om den tvåårige pojkens död har den skotske regeringschefen, Jack McConnell, nu aviserat en översyn av det skotska metadonprogrammet som en del av en mer omfattande översyn av drogrehabiliteringen i Skottland.
Beträffande förskrivning av metadon i Sverige gäller nya bestämmelser sedan 1 januari 2005. De svenska bestämmelserna hittar du på adressen http://www.sos.se/sosfs/2004_8/2004_8.htm
Metadon och Subutex är i Sverige de två huvudsakliga substitutionspreparaten vid opiatberoende.
I Norge pågår ett intressant projekt med opiatantagonisten Naltrexon på institutet för psykiatri vid medicinska fakulteten vid Oslo universitet där man rekryterar 100 kriminellt belastade opiatmissbrukare som väntar på att friges från fängelse.
Syftet med den kliniska studien är att studera effektivitet och säkerhet hos naltrexon-implantat för att förhindra återfall hos opiatberoende intagna som står inför frigivning från fängelsestraff. ’Experimentgruppen’ kommer att jämföras med en kontrollgrupp som påbörjar metadonbehandling före frigivningen.
”Naltrexon i implantat-form är ett bättre läkemedel än både metadon och subutex. Det är inte beroendeframkallande och ger inga abstinenser när man slutar. Dessutom undgår man risken för sidomissbruk av morfinpreparat”, säger den ansvarige projektledaren, Dr Philipp Lobmaier till norska Aftenposten.
Parallellt med ovanstående projekt leds en annan undersökning vid samma institut av psykologen Nikolaj Kunøe. I det projektet ska man studera användandet av naltrexon-implantat för att förebygga återfall hos heroinister som befinner sig på behandlingshem.
Eftersom Naltrexon-implantat ännu inte är godkända i Norge genomförs studierna efter dispens från Statens Legemiddelverk.
Mer detaljerad information om den första studien, som nämnts ovan, hittar du på adressen http://www.clinicaltrials.gov/ct/show/NCT00204243
Torgny Peterson
Kritiken kommer i första hand från Maxie Richards Foundation, Scotland Against Drugs och Calton Athletic, vars talesmän uttalar sig i en artikel i skotska Daily Record idag. Också Torys ledare i Skottland, Annabe Goldie, uppmanade ministrar att sluta "parkera" användare på metadon.
Enligt uppgifter i samma tidning växer 20.000 barn upp i skotska hem där åtminstone den ene föräldern är heroin- eller kokainmissbrukare. Omkring 19,000 av Skottlands 51,000 heroinister uppges få metadon.
Efter rapporterna om den tvåårige pojkens död har den skotske regeringschefen, Jack McConnell, nu aviserat en översyn av det skotska metadonprogrammet som en del av en mer omfattande översyn av drogrehabiliteringen i Skottland.
Beträffande förskrivning av metadon i Sverige gäller nya bestämmelser sedan 1 januari 2005. De svenska bestämmelserna hittar du på adressen http://www.sos.se/sosfs/2004_8/2004_8.htm
Metadon och Subutex är i Sverige de två huvudsakliga substitutionspreparaten vid opiatberoende.
I Norge pågår ett intressant projekt med opiatantagonisten Naltrexon på institutet för psykiatri vid medicinska fakulteten vid Oslo universitet där man rekryterar 100 kriminellt belastade opiatmissbrukare som väntar på att friges från fängelse.
Syftet med den kliniska studien är att studera effektivitet och säkerhet hos naltrexon-implantat för att förhindra återfall hos opiatberoende intagna som står inför frigivning från fängelsestraff. ’Experimentgruppen’ kommer att jämföras med en kontrollgrupp som påbörjar metadonbehandling före frigivningen.
”Naltrexon i implantat-form är ett bättre läkemedel än både metadon och subutex. Det är inte beroendeframkallande och ger inga abstinenser när man slutar. Dessutom undgår man risken för sidomissbruk av morfinpreparat”, säger den ansvarige projektledaren, Dr Philipp Lobmaier till norska Aftenposten.
Parallellt med ovanstående projekt leds en annan undersökning vid samma institut av psykologen Nikolaj Kunøe. I det projektet ska man studera användandet av naltrexon-implantat för att förebygga återfall hos heroinister som befinner sig på behandlingshem.
Eftersom Naltrexon-implantat ännu inte är godkända i Norge genomförs studierna efter dispens från Statens Legemiddelverk.
Mer detaljerad information om den första studien, som nämnts ovan, hittar du på adressen http://www.clinicaltrials.gov/ct/show/NCT00204243
Torgny Peterson
Lever Sverige upp till innehållet i artikel 33 i FN:s Barnkonvention?
Idag inleddes Socialdepartementets satsning ’Ett Sverige för barn’ med en seminariedag om FN:s barnkonvention för kommun, landsting, skola och näringsliv i Helsingborg. (Förutom Helsingborg kommer seminariedagar att anordnas i Halmstad, Gunnared, Jönköping, Örebro, Borlänge, Gävle, Haninge och Umeå.)
I ett pressmeddelande från Socialdepartementet i samband med satsningen meddelas att Socialdepartementet låtit genomföra en SIFO-undersökning som visar att 8 av 10 svenskar har liten eller ingen kunskap om Barnkonvention. Undersökningen visar också att 7 av 10 svenskar önskar att de hade större kunskaper i ämnet.
Undersökningen om svenskars kunskaper om och attityder till FN:s barnkonvention genomfördes av SIFO under vecka 45 2005. Undersökningen visar bland annat att:
8 av 10 svenskar anser sig ha mycket liten, ganska liten eller ingen kunskap om FN:s Barnkonvention.
I ett pressmeddelande från Socialdepartementet i samband med satsningen meddelas att Socialdepartementet låtit genomföra en SIFO-undersökning som visar att 8 av 10 svenskar har liten eller ingen kunskap om Barnkonvention. Undersökningen visar också att 7 av 10 svenskar önskar att de hade större kunskaper i ämnet.
Undersökningen om svenskars kunskaper om och attityder till FN:s barnkonvention genomfördes av SIFO under vecka 45 2005. Undersökningen visar bland annat att:
8 av 10 svenskar anser sig ha mycket liten, ganska liten eller ingen kunskap om FN:s Barnkonvention.
7 av 10 svenskar skulle önska att de hade större kunskap om FN:s barnkonvention.
1 av 10 svenskar tror inte att FN:s barnkonvention har inneburit några förbättringar för svenska barn och ungdomar.
Unga människor är generellt mer positiva till Barnkonventionens betydelse än äldre. Mest positiva är unga kvinnor.
----------
Om nu svensken är okunnig om Barnkonventionen i allmänhet, så finns det med all säkerhet fog för antagandet att kunskapen inte är större om Barnkonventionens artikel 33, som lyder:
” Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.”
När nu välbehövlig kunskap ska spridas om Barnkonventionen inställer sig omedelbart frågan - Har Sverige vidtagit alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen och för att förhindra att barn utnyttjas i olaglig framställning av och handel med sådana ämnen?
Hela konventionstexten hittar du på adressen http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=44
Torgny Peterson
----------
Om nu svensken är okunnig om Barnkonventionen i allmänhet, så finns det med all säkerhet fog för antagandet att kunskapen inte är större om Barnkonventionens artikel 33, som lyder:
” Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.”
När nu välbehövlig kunskap ska spridas om Barnkonventionen inställer sig omedelbart frågan - Har Sverige vidtagit alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen och för att förhindra att barn utnyttjas i olaglig framställning av och handel med sådana ämnen?
Hela konventionstexten hittar du på adressen http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=44
Torgny Peterson
Cannabis och behandling i Holland
Enligt en rapport från holländska LADIS, som beskriver efterfrågan på behandling från cannabisanvändare i landet ökade antalet sådana förfrågningar med 33 procent under perioden 1994 till 2002.
2002 begärde 9,466 klienter hjälp eller råd vid polikliniker. Gruppen inkluderar klienter med primära, sekundära och tertiära cannabisproblem.
Efterfrågan på behandling från cannabisklienter utöver den som sker vid polikliniska inrättningar är relativt liten. Omkring 300 personer togs in på institution för cannabisrelatereade diagnoser.
Av Ladis-rapporten framgår vidare att det fanns omkring 408,000 användare av cannabis år 2002, dvs 290 användare per 10.000 invånare. Sedan 1997 har det relativa antalet användare av cannabis ökat med 25 procent. Under samma period ökade antalet cannabisklienter med 7 procent.
2002 var den genomsnittliga åldern hos cannabisklienterna 31 år och den genomsnittliga åldern hos cannabisanvändarna 28 år. 15 procent av cannabisklienterna var kvinnor och cirka 17 procent kom från invandrargrupper.
Ett ökande antal klienter uppgav cannabis som den huvudsakliga 'problemdrogen'. 2002 omfattade den gruppen 3,769 personer. Denna klientgrupp har ökat med 79 procent sedan 1994. Av en annan rapport, se nedan, framgår att antalet klienter som uppgav cannabis som den huvudsakliga 'problemdrogen' 2004 uppgick till 5,456 individer. Antalet individer som uppger cannabis som den huvudsakliga problemdrogen har sålunda ökat kraftigt också under de senaste åren.
Klienter som rapporterar problem enbart med cannabis hade ökat med 78 procent från 1994 fram till 2002 då antalet som rapporterade problem enbart med cannabis uppgick till 2,144 klienter.
Klienter som bara använder cannabis
Fastän cannabis i allmänhet rapporteras som en sekundär problemdrog nämns i rapporten följande om denna grupp:
Äldre klienter (>20 år) skiljer sig med avseende på tre "allvarlighetsindikatorer"
1) Drogproblemets varaktighet - 68 procent av cannabisklienterna har kämpat med sina cannabisproblem fem år eller mer.
2) Användningsfrekvens - 88 procent använder cannabis dagligen)
3) Procentuell andel intagna av psykiatriska skäl - 39 procent
Tänkbar utveckling
I rapporten säger författarna att det finns indikationer på att inverkan från cannabisklienterna ökar. En av de indikationer som nämns är att det fanns en stor grupp nya klienter, 29 procent, som kom in i behandlingssystemet 2002. Det, säger författarna, kan vara en indikation på att cannabis fortfarande utgör en "tillväxtmarknad" för behandlingssfären.
Den citerade rapporten 'Treatment demand of cannabis clients in outpatient addiction care in the Netherlands' hittar du på adressen
http://www.ivv.nl/content/_files/LADIS_Bulletin_Cannabis_april_2004_eng.pdf
Att den tänkbara utvecklingen rapporterad 2002 kan stämma framgår av sammanfattningen av en annan rapport, 'Kerncijfers verslavingszorg 2004'. Enligt den sammanfattningen uppgick antalet personer där cannabis år 2004 utgjorde den primära problematiken till 5,456 individer, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med siffrorna för 2003. Sammanfattningen av den rapporten, endast tillgänglig på holländska, finns på adressen http://www.ivv.nl/content/_files/samenvatting_kerncijfers_2004.pdf
Mycket intressant och kompletterande information på engelska, om missbruksbehandling i Holland 2004 hittar du på adressen http://www.ivv.nl/content/_files/LADIS_keyfigures_2004.pdf
Torgny Peterson
2002 begärde 9,466 klienter hjälp eller råd vid polikliniker. Gruppen inkluderar klienter med primära, sekundära och tertiära cannabisproblem.
Efterfrågan på behandling från cannabisklienter utöver den som sker vid polikliniska inrättningar är relativt liten. Omkring 300 personer togs in på institution för cannabisrelatereade diagnoser.
Av Ladis-rapporten framgår vidare att det fanns omkring 408,000 användare av cannabis år 2002, dvs 290 användare per 10.000 invånare. Sedan 1997 har det relativa antalet användare av cannabis ökat med 25 procent. Under samma period ökade antalet cannabisklienter med 7 procent.
2002 var den genomsnittliga åldern hos cannabisklienterna 31 år och den genomsnittliga åldern hos cannabisanvändarna 28 år. 15 procent av cannabisklienterna var kvinnor och cirka 17 procent kom från invandrargrupper.
Ett ökande antal klienter uppgav cannabis som den huvudsakliga 'problemdrogen'. 2002 omfattade den gruppen 3,769 personer. Denna klientgrupp har ökat med 79 procent sedan 1994. Av en annan rapport, se nedan, framgår att antalet klienter som uppgav cannabis som den huvudsakliga 'problemdrogen' 2004 uppgick till 5,456 individer. Antalet individer som uppger cannabis som den huvudsakliga problemdrogen har sålunda ökat kraftigt också under de senaste åren.
Klienter som rapporterar problem enbart med cannabis hade ökat med 78 procent från 1994 fram till 2002 då antalet som rapporterade problem enbart med cannabis uppgick till 2,144 klienter.
Klienter som bara använder cannabis
Fastän cannabis i allmänhet rapporteras som en sekundär problemdrog nämns i rapporten följande om denna grupp:
Äldre klienter (>20 år) skiljer sig med avseende på tre "allvarlighetsindikatorer"
1) Drogproblemets varaktighet - 68 procent av cannabisklienterna har kämpat med sina cannabisproblem fem år eller mer.
2) Användningsfrekvens - 88 procent använder cannabis dagligen)
3) Procentuell andel intagna av psykiatriska skäl - 39 procent
Tänkbar utveckling
I rapporten säger författarna att det finns indikationer på att inverkan från cannabisklienterna ökar. En av de indikationer som nämns är att det fanns en stor grupp nya klienter, 29 procent, som kom in i behandlingssystemet 2002. Det, säger författarna, kan vara en indikation på att cannabis fortfarande utgör en "tillväxtmarknad" för behandlingssfären.
Den citerade rapporten 'Treatment demand of cannabis clients in outpatient addiction care in the Netherlands' hittar du på adressen
http://www.ivv.nl/content/_files/LADIS_Bulletin_Cannabis_april_2004_eng.pdf
Att den tänkbara utvecklingen rapporterad 2002 kan stämma framgår av sammanfattningen av en annan rapport, 'Kerncijfers verslavingszorg 2004'. Enligt den sammanfattningen uppgick antalet personer där cannabis år 2004 utgjorde den primära problematiken till 5,456 individer, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med siffrorna för 2003. Sammanfattningen av den rapporten, endast tillgänglig på holländska, finns på adressen http://www.ivv.nl/content/_files/samenvatting_kerncijfers_2004.pdf
Mycket intressant och kompletterande information på engelska, om missbruksbehandling i Holland 2004 hittar du på adressen http://www.ivv.nl/content/_files/LADIS_keyfigures_2004.pdf
Torgny Peterson
Holland och cannabis
Holländsk narkotikapolitik, och inte minst landets cannabispolitik, har varit föremål för ett otal diskussioner alltsedan systemet med så kallade ’coffee shops’ för försäljning av cannabisprodukter infördes på 1970-talet.
Produktion, distribution och konsumtion av cannabis är omfattande i Holland och att landet är såväl konsumtions- som transitland bekräftas bland annat av det beslag på 2,8 ton hasch som den holländska polisen gjorde, dels i en bostad, dels i ett fordon i Huissen, utanför Arnhem, i fredags. Beroende på kvalitén, dvs THC-halten, uppger den holländska polisen att partiet kan vara värt uppemot 20 miljoner euro (cirka 190 miljoner kronor). En 39-åring från Arnhem är gripen och flera gripanden är ingalunda uteslutna.
I årets rapport från INCB (International Narcotics Control Board), som offentliggjordes den 1 mars, konstaterar INCB att omkring 30 miljoner människor i EU:s medlemsstater och på Island, i Liechtenstein, Norge och Schweiz har använt cannabis under de senaste tolv månaderna. Av rapporten framgår också att cannabis odlas i flera europeiska länder, främst i Albanien och Nederländerna.
Den här veckan offentliggjorde det amerikanska utrikesdepartementet 2006 International Narcotics Control Strategy Report, som innehåller omfattande information om Nederländerna. I den rapporten konstateras bland annat beträffande cannabis:
Produktion, distribution och konsumtion av cannabis är omfattande i Holland och att landet är såväl konsumtions- som transitland bekräftas bland annat av det beslag på 2,8 ton hasch som den holländska polisen gjorde, dels i en bostad, dels i ett fordon i Huissen, utanför Arnhem, i fredags. Beroende på kvalitén, dvs THC-halten, uppger den holländska polisen att partiet kan vara värt uppemot 20 miljoner euro (cirka 190 miljoner kronor). En 39-åring från Arnhem är gripen och flera gripanden är ingalunda uteslutna.
I årets rapport från INCB (International Narcotics Control Board), som offentliggjordes den 1 mars, konstaterar INCB att omkring 30 miljoner människor i EU:s medlemsstater och på Island, i Liechtenstein, Norge och Schweiz har använt cannabis under de senaste tolv månaderna. Av rapporten framgår också att cannabis odlas i flera europeiska länder, främst i Albanien och Nederländerna.
Den här veckan offentliggjorde det amerikanska utrikesdepartementet 2006 International Narcotics Control Strategy Report, som innehåller omfattande information om Nederländerna. I den rapporten konstateras bland annat beträffande cannabis:
- Med sin omfattande infrastruktur för transporter och några av de mest aktiva hamnarna i Europa är Nederländerna en av de ledande distributionspunkterna för illegala droger till och från Europa.
- Allmänhetens attityder till lätta droger fortsätter att vara tolerant på gränsen till likgiltighet. Hollands regering och allmänheten betraktar inhemskt drogbruk i första hand som en hälsofråga och i andra hand som en polisiär fråga.
- Som meddelats i ’cannabisbrevet’ 2004 har den holländska regeringen gett högsta prioritet åt att motverka ”drogturism” och odling av cannabis, speciellt i gränsområdena i söder. I november 2005 sände justitieminister Donner en rapport om regeringens cannabispolitik till parlamentets andra kammare där de viktigaste utvecklingstendenserna belystes enligt följande:
- Myndigheter i Maastricht kommer inom kort att påbörja ett försök med att erbjuda lokala invånare speciella inträdespass till coffee shops. Nederländerna tillåter försäljning av cannabis i coffee shops under strikt kontroll och strikta villkor. Syftet med försöket i Maastricht är att minska drogturism från grannländerna. Om det lyckas kommer experimentet att utvidgas.
- I oktober 2005 föreslog justitieminister Donner en ändring i narkotikalagstiftningen för att göra det enklare för lokala myndigheter att stänga lokaler där droger säljs illegalt. Idag är en stängning av sådana ”droglokaler” möjlig på order av en domare, men endast om det finns konkreta bevis att de orsakar en allvarlig störning för allmänheten.
- Åklagarmyndigheten och polisen i de södra provinserna Brabant och Limburg har startat ett pilotprojekt som riktar sig mot de kriminella organisationerna bakom illegal cannabisodling, snarare än att bara fokusera på individuella odlare.
- I avvaktan på ratificering av bilaterala polisiära samarbetsfördrag med Tyskland och Belgien har praktiska åtgärder vidtagits för att minska narkotikasmuggling i gränsområdena. Övervakning över gränserna har intensifierats och ett utbyte sker av numren på drogturisternas bilnummerplåtar.
- För att verkställa EU:s rambeslut (november 2004) om illegal handel med droger, gör regeringen nu ett utkast till ett förslag som höjer straffsatsen för storskalig cannabisodling och illegal handel med cannabis, ”antingen (i organiserad form) eller i icke organiserad form”, från 4 till 6 års fängelse.
- 2004 års nationella narkotikaöverblick, publicerad av Trimbos-institutet i april 2005, visar att bruket av cannabis under den senaste månaden bland ungdomar i åldrarna 12-18 år minskat från 11 procent 1996 till 9 procent 2003. Livstidsprevalensen för cannabis i samma åldersgrupp under samma period minskade från 22 till 19 procent. 2004 påbörjade Trimbos-institutet en treårig kampanj i massmedia, med bidrag från hälsovårdsministeriet, för att motverka unga människors användande av cannabis.
- Det genomsnittliga innehållet av THC i inhemskt odlat cannabis (Nederwiet) var högt, 20 procent, 2003-2004 och förefaller nu att stabiliseras på mellan 17 och 20 procent. RIVM (Rijksinstituut voor Volksgezondheid en MilieuRijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu) har fått i uppdrag att undersöka akuta hälsorisker förknippade med cannabis med höga THC-halter. Resultaten från den studien väntas föreligga i mars 2006.
- En studie från juli 2005 uppskattade det totala antalet coffee shops i Nederländerna till 737 vid slutet av år 2004 (754 stycken 2002). Endast 22 procent av Hollands kommuner tillåter coffee shops i sina städer – 70 procent tillåter inte några sådana överhuvudtaget. Hälften av alla coffee shops är belägna i de fem största städerna. Coffee shops kontrolleras i genomsnitt fyra gånger per år av myndigheterna och kriterierna för att driva sådana coffee shops följs oftast bra.
- I ett brev till parlamentets andra kammare, daterat 28 november 2005, konstaterade hälsovårdsminister Hoogervorst att den legala försäljningen av medicinsk cannabis på apotek till stor del hade misslyckats. Han sa att en politik som tillåter medicinsk försäljning [av cannabis] bara kunde vara effektiv om en officiell cannabisbaserad medicin registrerades. Hoogervorst har för avsikt att avsluta experimentet om läkemedelsindustrin misslyckas med att utveckla en sådan medicin inom ett år. Sedan mars 2003 har läkare tillåtits att förskriva medicinsk marijuana till sina kroniskt sjuka patienter. Hälsoministeriets byrå för medicinsk cannabis köper sin cannabis från två officiella odlare, bekräftar kvalitén och organiserar distributionen.
Beträffande lagstiftningen
Hälsoministeriet samordnar drogpolitiken medan justitieministeriet ansvarar för polisiära åtgärder i förhållande till kommunala beslutande församlingar, och polisen ligger under inrikesministeriets ansvarsområde. På lokal nivå samordnas politiken genom det triangulära systemet (borgmästaren, chefsåklagaren och borgmästaren). Den holländska narkotikalagstiftningen bestraffar innehav, kommersiell distribution, produktion, import och export av alla illegala droger. Konsumtion av narkotika är emellertid inte ett brott. Lagstiftningen skiljer mellan ”tunga” droger som medför ”oacceptabla” risker ( t ex heroin, kokain, ecstasy) och ”lätta” droger (cannabisprodukter). Handel med ”tunga droger” åtalas kraftfullt och langare kan bli föremål för ett 12-årigt fängelsestraff. Om handel sker i organiserade former, ökas straffet med en tredjedel (upp till 16 år). Försäljning av mindre mängder cannabisprodukter (under fem gram) ”tolereras” (dvs åtalas inte fastän det tekniskt sett är illegalt) i coffee shops som drivs i enlighet med föreskrivna villkor (inga underåriga, ingen försäljning av alkohol, ingen försäljning av ”tung” narkotika, ingen reklam och inget orsakande av ”allmän störning”).
Samarbete över gränserna
Nederländerna har ökat ansträngningarna för att delta i gemensamma operationer tillsammans med sina grannländer. 27 maj 2005 undertecknade den holländska regeringen Prum-avtalet med Belgien, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Frankrike och Spanien, som ger stöd åt brett polissamarbete över gränserna. I mars undertecknade Nederländerna det tysk-holländska avtalet som träder ikraft 2006 och som tillåter polispatruller och kontroller i gränsområdet mellan de två länderna. Benelux-avtalet (Nederländerna, Belgien och Luxemburg) från 2004, antaget i februari 2005, möjliggör ökat, gränsöverskridande polisiärt samarbete mellan de tre länderna. I juni 2005 enades belgiska och holländska myndigheter om att tillsammans öka gränskontrollerna för att förhindra att produktion av ecstasy och cannabis flyttas till Belgien. Ett sådant utökat samarbete när det gäller brottsbekämpande myndigheters undersökningar är särskilt nödvändigt eftersom det finns belägg för att viss produktion av ecstasy flyttas från Nederländerna till grannländer.
Odling och produktion
Fastän kommersiell odling av cannabis är förbjuden så består cirka 80 procent av den holländska cannabismarknaden av marijuana odlad i Holland (’Nederwiet’). I en rapport från 2004 från den holländska rikspolisen om den holländska drogmarknaden uppskattar man att det finns mellan 17.000-22.000 cannabisodlingar som producerar omkring 68.000-99.000 kilo ’Nederwiet’. 2004 nedmonterades 2,261 cannabisodlingar (år 2003 nedmonterades 1,867 odlingar ). Inhemsk cannabisodling under 2005 fortsätter att vara relativt omfattande. Fastän den holländska regeringen har gett högsta prioritet åt att undersöka och åtala storskalig kommersiell odling av ’Nederwiet’, förefaller de coffee shops som alltså accepteras att skapa efterfrågan på sådan odling. För att få ett slut på den kontroversiella politiken med att tillåta försäljning av cannabis via entrén på framsidan men förbjuda leverans av cannabis via ingången på baksidan uppmanade en majoritet i parlamentets andra kammare i oktober 2005 regeringen att godkänna ett försöksprojekt med reglering av cannabisodling. Förespråkarna, bland annat borgmästarna i Amsterdam och Maastricht, menade att en sådan åtgärd skulle göra slut på storskalig hemodling där organiserad brottslighet spelar en viktig roll. Justitieminister Donner och inrikesminister Remkes opponerade sig kraftigt mot experimentet eftersom det skulle stå i strid med de internationella överenskommelser som Nederländerna anslutit sig till. Ärendet är föremål för begrundan.
Vårdsökande för cannabisrelaterade problem
Antalet missbrukare av cannabis som söker behandling ökade från 3,701 år 2002 till 4,485 år 2003.
Läs också: Cannabis som medicin
Torgny Peterson
Hälsoministeriet samordnar drogpolitiken medan justitieministeriet ansvarar för polisiära åtgärder i förhållande till kommunala beslutande församlingar, och polisen ligger under inrikesministeriets ansvarsområde. På lokal nivå samordnas politiken genom det triangulära systemet (borgmästaren, chefsåklagaren och borgmästaren). Den holländska narkotikalagstiftningen bestraffar innehav, kommersiell distribution, produktion, import och export av alla illegala droger. Konsumtion av narkotika är emellertid inte ett brott. Lagstiftningen skiljer mellan ”tunga” droger som medför ”oacceptabla” risker ( t ex heroin, kokain, ecstasy) och ”lätta” droger (cannabisprodukter). Handel med ”tunga droger” åtalas kraftfullt och langare kan bli föremål för ett 12-årigt fängelsestraff. Om handel sker i organiserade former, ökas straffet med en tredjedel (upp till 16 år). Försäljning av mindre mängder cannabisprodukter (under fem gram) ”tolereras” (dvs åtalas inte fastän det tekniskt sett är illegalt) i coffee shops som drivs i enlighet med föreskrivna villkor (inga underåriga, ingen försäljning av alkohol, ingen försäljning av ”tung” narkotika, ingen reklam och inget orsakande av ”allmän störning”).
Samarbete över gränserna
Nederländerna har ökat ansträngningarna för att delta i gemensamma operationer tillsammans med sina grannländer. 27 maj 2005 undertecknade den holländska regeringen Prum-avtalet med Belgien, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Frankrike och Spanien, som ger stöd åt brett polissamarbete över gränserna. I mars undertecknade Nederländerna det tysk-holländska avtalet som träder ikraft 2006 och som tillåter polispatruller och kontroller i gränsområdet mellan de två länderna. Benelux-avtalet (Nederländerna, Belgien och Luxemburg) från 2004, antaget i februari 2005, möjliggör ökat, gränsöverskridande polisiärt samarbete mellan de tre länderna. I juni 2005 enades belgiska och holländska myndigheter om att tillsammans öka gränskontrollerna för att förhindra att produktion av ecstasy och cannabis flyttas till Belgien. Ett sådant utökat samarbete när det gäller brottsbekämpande myndigheters undersökningar är särskilt nödvändigt eftersom det finns belägg för att viss produktion av ecstasy flyttas från Nederländerna till grannländer.
Odling och produktion
Fastän kommersiell odling av cannabis är förbjuden så består cirka 80 procent av den holländska cannabismarknaden av marijuana odlad i Holland (’Nederwiet’). I en rapport från 2004 från den holländska rikspolisen om den holländska drogmarknaden uppskattar man att det finns mellan 17.000-22.000 cannabisodlingar som producerar omkring 68.000-99.000 kilo ’Nederwiet’. 2004 nedmonterades 2,261 cannabisodlingar (år 2003 nedmonterades 1,867 odlingar ). Inhemsk cannabisodling under 2005 fortsätter att vara relativt omfattande. Fastän den holländska regeringen har gett högsta prioritet åt att undersöka och åtala storskalig kommersiell odling av ’Nederwiet’, förefaller de coffee shops som alltså accepteras att skapa efterfrågan på sådan odling. För att få ett slut på den kontroversiella politiken med att tillåta försäljning av cannabis via entrén på framsidan men förbjuda leverans av cannabis via ingången på baksidan uppmanade en majoritet i parlamentets andra kammare i oktober 2005 regeringen att godkänna ett försöksprojekt med reglering av cannabisodling. Förespråkarna, bland annat borgmästarna i Amsterdam och Maastricht, menade att en sådan åtgärd skulle göra slut på storskalig hemodling där organiserad brottslighet spelar en viktig roll. Justitieminister Donner och inrikesminister Remkes opponerade sig kraftigt mot experimentet eftersom det skulle stå i strid med de internationella överenskommelser som Nederländerna anslutit sig till. Ärendet är föremål för begrundan.
Vårdsökande för cannabisrelaterade problem
Antalet missbrukare av cannabis som söker behandling ökade från 3,701 år 2002 till 4,485 år 2003.
Läs också: Cannabis som medicin
Torgny Peterson
Löp + sedel = Löpsedel
Löpsedel är egentligen ett ganska fyndigt ord. Fritt tolkat skulle man kunna säga att en löpsedel handlar om att få folk att löpa/springa för att köpa tidningen och på så sätt göra tidningsägarnas sedelbuntar större.
Du har med all säkerhet stannat upp efter att ha hajat till inför en löpsedel från någon av dagstidningarna. Löpsedlar är avsedda att sälja lösnummer av tidningarna och därför brukar i första hand löpsedlarna inte hantera frågor som kan betraktas som samhällsintressanta utan snarare frågor som löpsedelstillverkarna tror att läsarna kan attraheras av, oavsett om frågorna är väsentliga eller ej.
Expressens löpsedlar tar förmodligen priset när det gäller att i löpsedelsform berätta om icke-händelser. Du kan i stort sett vilken dag som helst läsa en löpsedel från Expressen och enkelt konstatera att den tabloidens löpsedlar inte i första hand speglar väsentliga samhällsfrågor utan, av marknadsförings- och strikt ekonomiska skäl, i löpsedeln ofta antyder sådant som läsarna förväntas vara intresserade av. Skulle läsarna nu inte vara intresserade så finns det ju, som bekant, tekniker för att skapa behov av nonsensartad information liksom av produkter som ingen egentligen behöver men som kan vara roliga att ha.
Hur tidsandan speglas i svenska löpsedlar skildras i journalisten Paul Frigyes bok Nyhetsflås & tidsanda: svenska löpsedlar under ett sekel (2005). Med hjälp av de i boken avbildade 412 löpsedlarna — 90 procent av dem hämtade från kvällspressen — visar Frigyes hur löpsedlarna under 1900-talet ändrade karaktär.
Läs gärna den!
Du har med all säkerhet stannat upp efter att ha hajat till inför en löpsedel från någon av dagstidningarna. Löpsedlar är avsedda att sälja lösnummer av tidningarna och därför brukar i första hand löpsedlarna inte hantera frågor som kan betraktas som samhällsintressanta utan snarare frågor som löpsedelstillverkarna tror att läsarna kan attraheras av, oavsett om frågorna är väsentliga eller ej.
Expressens löpsedlar tar förmodligen priset när det gäller att i löpsedelsform berätta om icke-händelser. Du kan i stort sett vilken dag som helst läsa en löpsedel från Expressen och enkelt konstatera att den tabloidens löpsedlar inte i första hand speglar väsentliga samhällsfrågor utan, av marknadsförings- och strikt ekonomiska skäl, i löpsedeln ofta antyder sådant som läsarna förväntas vara intresserade av. Skulle läsarna nu inte vara intresserade så finns det ju, som bekant, tekniker för att skapa behov av nonsensartad information liksom av produkter som ingen egentligen behöver men som kan vara roliga att ha.
Hur tidsandan speglas i svenska löpsedlar skildras i journalisten Paul Frigyes bok Nyhetsflås & tidsanda: svenska löpsedlar under ett sekel (2005). Med hjälp av de i boken avbildade 412 löpsedlarna — 90 procent av dem hämtade från kvällspressen — visar Frigyes hur löpsedlarna under 1900-talet ändrade karaktär.
Läs gärna den!
Ska du till Gotland i sommar?
I likhet med isländska lingvister som värnar om det det isländska språket så finns det på Gotland något som påminner om de isländska ansträngningarna för att bevara språket, nämligen Gutamålsgillet.
För alla lingvistiska trendnissar från fastlandet som kanske inte har gutamål som huvudintresse men som garanterat vill göra sig förstådda både när det gäller att beställa mat på McDonalds, köpa jeans eller mobiltelefon eller berätta om sina senaste utfärder via Internet kan följande nöigutniske ord vara till stor hjälp.
Aklapp = boarding card
Ljaudvarpå = cd
Ljaudkvänn = cd-spelare
Krasmais = corn flakes
Kuntgjån edutainment (= pedagogisk underhållning)
Kytvarpå = hamburgare
Häulag = headset
Akskoar = inlines
Världsgane = internet
Källingrakare = ladyshaver
Mjölkruskå = milk shake
Lummläur = mobiltelefon
Skvaldardoså = nummerpresentatör
Tänbyxar = stretch jeans
Fingarpitå = tangentbord
Årdflaug = telefax
Ganraidare = Webmaster
Avraskar = trash
Plucknassel = lösgodis
Främnes = utländska specialiteter
Godagar = kaffebröd
Vill du veta mer om forskning kring och vård av det gotländska språket är gutamålgillets hemsida en rik källa att ösa ur. Adressen dit är http://www.gutamal.org/
För alla lingvistiska trendnissar från fastlandet som kanske inte har gutamål som huvudintresse men som garanterat vill göra sig förstådda både när det gäller att beställa mat på McDonalds, köpa jeans eller mobiltelefon eller berätta om sina senaste utfärder via Internet kan följande nöigutniske ord vara till stor hjälp.
Aklapp = boarding card
Ljaudvarpå = cd
Ljaudkvänn = cd-spelare
Krasmais = corn flakes
Kuntgjån edutainment (= pedagogisk underhållning)
Kytvarpå = hamburgare
Häulag = headset
Akskoar = inlines
Världsgane = internet
Källingrakare = ladyshaver
Mjölkruskå = milk shake
Lummläur = mobiltelefon
Skvaldardoså = nummerpresentatör
Tänbyxar = stretch jeans
Fingarpitå = tangentbord
Årdflaug = telefax
Ganraidare = Webmaster
Avraskar = trash
Plucknassel = lösgodis
Främnes = utländska specialiteter
Godagar = kaffebröd
Vill du veta mer om forskning kring och vård av det gotländska språket är gutamålgillets hemsida en rik källa att ösa ur. Adressen dit är http://www.gutamal.org/
Amerikanska utrikesdepartementet om Sverige och kampen mot narkotika
Det amerikanska utrikesdepartementet har nu offentliggjort ’The 2006 International Narcotics Control Strategy Report (INCSR)’ , som är en årlig rapport från utrikesdepartementet till kongressen i enlighet med reglerna i the Foreign Assistance Act.
Den mycket omfattande rapporten beskriver olika länders åtgärder under 2005 för att bekämpa.
Rapporten är uppdelad i två volymer där den första beskriver kontroll av droger och kemikalier och den andra penningtvätt och ekonomisk brottslighet.
I volym 1 beskrivs olika länders insatser. Beträffande Sverige sägs följande:
Sweden
I. Summary
Sweden is not a significant illicit drugs producing, trafficking or transit country. The fight against illegal drugs figures among the Government’s top priorities and enjoys strong public support. Amphetamine and cannabis remained the most popular illegal drugs. The Government of Sweden (GOS) increased efforts concerning treatment of drug addicts. Sweden actively participates in numerous international counternarcotics fora. Sweden is a party to the 1988 UN Drug Convention.
II. Status of Country
Relative to other European countries, Sweden (both government and society) is highly intolerant of illegal drugs. Sweden places strong focus on prevention and education. Among adults, the number of drug users is twice as high among men as women. Sweden has approximately 28,000 seriously dependent drug addicts (i.e. addicts with regular intravenous use and/or daily need for narcotics) which represents an increase of 7 percent from last year; women represent 25 percent of this total. The rate of drug-related deaths has increased significantly the last few years. There were approximately 390 narcotics-related deaths during the year, which represents an 8 percent increase from last year. NGO reports indicate that the overall number of young people who use drugs remained the same during the last five years. Trends observed in 2005 include continued use among young drug users of high-profile drugs such as amphetamines and cocaine. Among sixteen-year-old students, 4 percent said they had used narcotics recently. There were no differences between the percentages of male and female students using drugs. Approximately 60 percent of students who used drugs claimed they used cannabis when trying narcotics for the first time. Amphetamines and ecstasy were the second and third most common drugs.
Reports of teenagers buying drugs on the Internet have led police to increase efforts to develop methods, such as infiltration and sting operations, to stop the trade. Swedish Police have also increased Internet monitoring for drug transactions. Prime Minister Goran Persson has declared the fight against narcotics to be one of his government’s top priorities. Sweden has allotted approximately $42 million to a National Action Plan on Narcotic Drugs, which began in January 2002 and ran through the end of 2005. Restricting supply to young people figures prominently in the plan. Continued cooperation with countries in the Baltic region, where significant trafficking routes exist, constitutes an ongoing and important element in Sweden’s counternarcotics efforts.
There were no reports concerning the liquid steroids originating from China that were mentioned in the 2005 INCSR. Also, problems that arose in 2004 with the synthetic drug fentanyl did not reoccur.
III. Country Actions Against Drugs in 2005
Policy Initiatives. The Government’s "Mobilization Against Drugs" taskforce continued to implement the National Action Plan on Narcotic Drugs established in January 2002. Its work during 2005 involved information campaigns and seminars throughout the country designed to raise awareness, in addition to the establishment and/or maintenance of networks with national and international NGOs. The task force’s final report was scheduled to be delivered to the Government at the end of 2005 or at the beginning of 2006. Police in Sweden and other Scandinavian countries have started a joint initiative to combat west-African criminal networks smuggling heroin, cocaine and marijuana into the Nordic countries. In Sweden, these networks dominate the increased heroin-trade.
At the end of 2004 the GOS announced that it would be making an investment of $80 million for a three year nationwide fight against drugs. Approximately $12 million will be directed towards the treatment of drugs abusers in prisons; the rest will be distributed among municipalities, which bear responsibility to act at the local level. This initiative directs $10 million to addicts recovering from drug abuse and to the improvement of treatment facilities. In March 2005, the GOS gave $1 million to the National Board of Health and Welfare to strengthen voluntary organizations that work with drugs and narcotics, and $1 million to drugs prevention projects operated by NGO’s and County Administrative Boards throughout the country. Fighting drugs remains a high priority area for Sweden’s efforts in official development assistance. The Swedish International Development Authority (SIDA) allocated about $1.5 million for 2005 for multilateral and bilateral UN "best practices" projects against drugs and tobacco.
Sweden played a strong part in the development of an EU strategy plan for narcotics 2005-2012 that was approved during the autumn. Also, a frame decision was taken by the European Council concerning common criminal regulations on penalties for handling narcotics. Another action within the EU concerns an initiative on a resolution for cannabis. The resolution aims to increase awareness about cannabis and reduce the use of the drug among young people. Sweden is also one of the major contributors to the UNDCP.
Law Enforcement Efforts. Police reported 37,471 narcotics-related crimes for the January-September 2005 period. This represents a slight decrease (5 percent) compared to the corresponding period in 2004. Approximately 30 percent of the arrests under the Narcotics Act led to convictions, which on average carried six-month jail sentences. The majority of the crimes involved consumption and possession. No major drug processing labs were detected during the year.
Corruption. As a matter of government policy, Sweden does not encourage or facilitate the illicit production or distribution of drugs or substances, or the laundering of proceeds from illegal drug transactions.
Swedish law criminalizes all forms of public corruption and stipulates maximum penalties of six years imprisonment for gross misconduct or taking bribes. The Narcotics Act contains severe penalties for the use or production of illegal narcotic substances.
Agreements and Treaties. Sweden is a party to the 1988 UN Drug Convention and is meeting the Convention’s goals and objectives. Sweden is a party to the 1961 Single Convention, as amended by the 1972 Protocol, and to the 1971 Convention on Psychotropic Substances. Sweden is a party to the UN Convention against Transnational Organized Crime and its protocol against trafficking in persons, and has signed, but has not ratified, the UN Convention Against Corruption. An extradition treaty is in force between the U.S. and Sweden.
In October 2005, the GOS approved cooperation agreements between the Swedish National Police Board and Russian Narcotics Control Authorities. The agreement provides for increased bi-lateral cooperation in fighting narcotics in the region, such as facilitation of information sharing and bilateral efforts in police enforcement actions.
Cultivation/Production. No major cultivation or production operations were detected during the year. Some legal cultivation of cannabis for use in fibers occurs in Sweden, as permitted under EU regulations on the cultivation of flax and hemp for fiber.
Drug Flow/Transit. Drugs mainly enter the country concealed in commercial goods, by air, by ferry, and by truck over the Oresund Bridge linking Sweden to Denmark. Statistics show that 70 percent of all seizures are made in the southern region. Despite increased smuggling through the Baltic countries and Poland, 75 percent of illicit drugs are smuggled through other EU countries. Most of the seized amphetamines originate in Poland, the Netherlands, and Baltic countries. Seized ecstasy comes mainly from the Netherlands; cannabis from Morocco and southern Europe; and khat from Eastern Africa via Amsterdam and London. Cocaine often comes through Spain and the Baltic region.
The route for heroin is more difficult to establish but, according to police information, a west-African network has established a route for smuggling into Sweden. The Stockholm Police have characterized as alarming the heroin inflow, and note that despite 30 arrests during the year heroin continues to enter the country in significant amounts via this network. Sweden and other countries in Scandinavia have cooperated in customs and law enforcement activities, as well as other activities, to combating this influx.
Domestic Programs and Demand Reduction. The National Institute of Public Health, and municipal governments, are responsible for providing compulsory drug education in schools. Several NGO’s are devoted to drug abuse prevention and public information programs.
IV. U.S. Policy Initiatives and Programs
Bilateral Cooperation. Since 2004 Sweden has participated in the Container Security Initiative (CSI), a U.S. Government-sponsored program designed to safeguard global maritime trade. Through identification and examination of high-risk and/or suspect containers, CSI enhances security for the global trading system, deterring terrorism and hindering illicit traffic of all kinds. Two U.S. Customs Officials are currently based in Gothenburg in support of this program. There were no cases of extradition between Sweden and the U.S. concerning drug crimes during 2005. Sweden has a bilateral customs agreement with the United States.
The Road Ahead. Swedish cooperation with United States Government law enforcement authorities continues to be excellent. The United States will pursue enhanced cooperation with Sweden and through the EU.
Tillsammans med INCB:s årsrapport utgör rapporten från det amerikanska utrikesdepartmentet de två mest överskådliga sammanfattningarna över det globala narkotikaläget, trender och tendenser.
Volym 1 av den amerikanska rapporten hittar du på adressen
http://www.state.gov/p/inl/rls/nrcrpt/2006/vol1/ , där jag speciellt rekommenderar läsning av de olika landsöversikterna.
Volym 2 finns på adressen http://www.state.gov/p/inl/rls/nrcrpt/2006/vol2/ , där avsnittet om ’Major money laundering countries’ kan vara av stort intresse.
Torgny Peterson
Den mycket omfattande rapporten beskriver olika länders åtgärder under 2005 för att bekämpa.
Rapporten är uppdelad i två volymer där den första beskriver kontroll av droger och kemikalier och den andra penningtvätt och ekonomisk brottslighet.
I volym 1 beskrivs olika länders insatser. Beträffande Sverige sägs följande:
Sweden
I. Summary
Sweden is not a significant illicit drugs producing, trafficking or transit country. The fight against illegal drugs figures among the Government’s top priorities and enjoys strong public support. Amphetamine and cannabis remained the most popular illegal drugs. The Government of Sweden (GOS) increased efforts concerning treatment of drug addicts. Sweden actively participates in numerous international counternarcotics fora. Sweden is a party to the 1988 UN Drug Convention.
II. Status of Country
Relative to other European countries, Sweden (both government and society) is highly intolerant of illegal drugs. Sweden places strong focus on prevention and education. Among adults, the number of drug users is twice as high among men as women. Sweden has approximately 28,000 seriously dependent drug addicts (i.e. addicts with regular intravenous use and/or daily need for narcotics) which represents an increase of 7 percent from last year; women represent 25 percent of this total. The rate of drug-related deaths has increased significantly the last few years. There were approximately 390 narcotics-related deaths during the year, which represents an 8 percent increase from last year. NGO reports indicate that the overall number of young people who use drugs remained the same during the last five years. Trends observed in 2005 include continued use among young drug users of high-profile drugs such as amphetamines and cocaine. Among sixteen-year-old students, 4 percent said they had used narcotics recently. There were no differences between the percentages of male and female students using drugs. Approximately 60 percent of students who used drugs claimed they used cannabis when trying narcotics for the first time. Amphetamines and ecstasy were the second and third most common drugs.
Reports of teenagers buying drugs on the Internet have led police to increase efforts to develop methods, such as infiltration and sting operations, to stop the trade. Swedish Police have also increased Internet monitoring for drug transactions. Prime Minister Goran Persson has declared the fight against narcotics to be one of his government’s top priorities. Sweden has allotted approximately $42 million to a National Action Plan on Narcotic Drugs, which began in January 2002 and ran through the end of 2005. Restricting supply to young people figures prominently in the plan. Continued cooperation with countries in the Baltic region, where significant trafficking routes exist, constitutes an ongoing and important element in Sweden’s counternarcotics efforts.
There were no reports concerning the liquid steroids originating from China that were mentioned in the 2005 INCSR. Also, problems that arose in 2004 with the synthetic drug fentanyl did not reoccur.
III. Country Actions Against Drugs in 2005
Policy Initiatives. The Government’s "Mobilization Against Drugs" taskforce continued to implement the National Action Plan on Narcotic Drugs established in January 2002. Its work during 2005 involved information campaigns and seminars throughout the country designed to raise awareness, in addition to the establishment and/or maintenance of networks with national and international NGOs. The task force’s final report was scheduled to be delivered to the Government at the end of 2005 or at the beginning of 2006. Police in Sweden and other Scandinavian countries have started a joint initiative to combat west-African criminal networks smuggling heroin, cocaine and marijuana into the Nordic countries. In Sweden, these networks dominate the increased heroin-trade.
At the end of 2004 the GOS announced that it would be making an investment of $80 million for a three year nationwide fight against drugs. Approximately $12 million will be directed towards the treatment of drugs abusers in prisons; the rest will be distributed among municipalities, which bear responsibility to act at the local level. This initiative directs $10 million to addicts recovering from drug abuse and to the improvement of treatment facilities. In March 2005, the GOS gave $1 million to the National Board of Health and Welfare to strengthen voluntary organizations that work with drugs and narcotics, and $1 million to drugs prevention projects operated by NGO’s and County Administrative Boards throughout the country. Fighting drugs remains a high priority area for Sweden’s efforts in official development assistance. The Swedish International Development Authority (SIDA) allocated about $1.5 million for 2005 for multilateral and bilateral UN "best practices" projects against drugs and tobacco.
Sweden played a strong part in the development of an EU strategy plan for narcotics 2005-2012 that was approved during the autumn. Also, a frame decision was taken by the European Council concerning common criminal regulations on penalties for handling narcotics. Another action within the EU concerns an initiative on a resolution for cannabis. The resolution aims to increase awareness about cannabis and reduce the use of the drug among young people. Sweden is also one of the major contributors to the UNDCP.
Law Enforcement Efforts. Police reported 37,471 narcotics-related crimes for the January-September 2005 period. This represents a slight decrease (5 percent) compared to the corresponding period in 2004. Approximately 30 percent of the arrests under the Narcotics Act led to convictions, which on average carried six-month jail sentences. The majority of the crimes involved consumption and possession. No major drug processing labs were detected during the year.
Corruption. As a matter of government policy, Sweden does not encourage or facilitate the illicit production or distribution of drugs or substances, or the laundering of proceeds from illegal drug transactions.
Swedish law criminalizes all forms of public corruption and stipulates maximum penalties of six years imprisonment for gross misconduct or taking bribes. The Narcotics Act contains severe penalties for the use or production of illegal narcotic substances.
Agreements and Treaties. Sweden is a party to the 1988 UN Drug Convention and is meeting the Convention’s goals and objectives. Sweden is a party to the 1961 Single Convention, as amended by the 1972 Protocol, and to the 1971 Convention on Psychotropic Substances. Sweden is a party to the UN Convention against Transnational Organized Crime and its protocol against trafficking in persons, and has signed, but has not ratified, the UN Convention Against Corruption. An extradition treaty is in force between the U.S. and Sweden.
In October 2005, the GOS approved cooperation agreements between the Swedish National Police Board and Russian Narcotics Control Authorities. The agreement provides for increased bi-lateral cooperation in fighting narcotics in the region, such as facilitation of information sharing and bilateral efforts in police enforcement actions.
Cultivation/Production. No major cultivation or production operations were detected during the year. Some legal cultivation of cannabis for use in fibers occurs in Sweden, as permitted under EU regulations on the cultivation of flax and hemp for fiber.
Drug Flow/Transit. Drugs mainly enter the country concealed in commercial goods, by air, by ferry, and by truck over the Oresund Bridge linking Sweden to Denmark. Statistics show that 70 percent of all seizures are made in the southern region. Despite increased smuggling through the Baltic countries and Poland, 75 percent of illicit drugs are smuggled through other EU countries. Most of the seized amphetamines originate in Poland, the Netherlands, and Baltic countries. Seized ecstasy comes mainly from the Netherlands; cannabis from Morocco and southern Europe; and khat from Eastern Africa via Amsterdam and London. Cocaine often comes through Spain and the Baltic region.
The route for heroin is more difficult to establish but, according to police information, a west-African network has established a route for smuggling into Sweden. The Stockholm Police have characterized as alarming the heroin inflow, and note that despite 30 arrests during the year heroin continues to enter the country in significant amounts via this network. Sweden and other countries in Scandinavia have cooperated in customs and law enforcement activities, as well as other activities, to combating this influx.
Domestic Programs and Demand Reduction. The National Institute of Public Health, and municipal governments, are responsible for providing compulsory drug education in schools. Several NGO’s are devoted to drug abuse prevention and public information programs.
IV. U.S. Policy Initiatives and Programs
Bilateral Cooperation. Since 2004 Sweden has participated in the Container Security Initiative (CSI), a U.S. Government-sponsored program designed to safeguard global maritime trade. Through identification and examination of high-risk and/or suspect containers, CSI enhances security for the global trading system, deterring terrorism and hindering illicit traffic of all kinds. Two U.S. Customs Officials are currently based in Gothenburg in support of this program. There were no cases of extradition between Sweden and the U.S. concerning drug crimes during 2005. Sweden has a bilateral customs agreement with the United States.
The Road Ahead. Swedish cooperation with United States Government law enforcement authorities continues to be excellent. The United States will pursue enhanced cooperation with Sweden and through the EU.
Tillsammans med INCB:s årsrapport utgör rapporten från det amerikanska utrikesdepartmentet de två mest överskådliga sammanfattningarna över det globala narkotikaläget, trender och tendenser.
Volym 1 av den amerikanska rapporten hittar du på adressen
http://www.state.gov/p/inl/rls/nrcrpt/2006/vol1/ , där jag speciellt rekommenderar läsning av de olika landsöversikterna.
Volym 2 finns på adressen http://www.state.gov/p/inl/rls/nrcrpt/2006/vol2/ , där avsnittet om ’Major money laundering countries’ kan vara av stort intresse.
Torgny Peterson
Vill du bli generaldirektör?
Ja, kanske har du en chans om du känner rätt personer i korridorer för regeringens hemlighetsmakeri, som enligt en undersökning från statstjänstemännens fackförbund ST, presenterad på DN debatt idag (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=525934&previousRenderType=2), minskar förtroendet för myndigheterna. Enligt debattartikelförfattaren, Anette Carnhede som är förbundsordförande i ST, vill mer än 70 procent av svenskarna att "tillsättningarna av generaldirektörer och andra statliga chefer ska ske i öppen konkurrens."
Egentligen borde det ju vara självklart med tillsättningar i öppen konkurrens för att garantera att kompetens snarare än de 'rätta' kontakterna ska vara avgörande för sådana tillsättningar. Kanske hade en sådant system sett till att vi sluppit några av de värsta avarterna i generaldirektörsskrået - ingen nämnd och ingen glömd.
Frågan är på intet sätt ny, men det är positivt att en ny debatt tar fart för att, förhoppningsvis, ändra på det nuvarande utnämningssystemet.
Redan 2003 kom ESO-rapporten 'Förtjänst och skicklighet – om utnämningar och ansvarsutkrävande av generaldirektörer', som redovisar och analyserar tillsättningsförfarandet och ansvarsutkrävandet av svenska generaldirektörer. Av rapporten framgår bland annat vem som blir generaldirektör. Totalt 248 personer har varit generaldirektörer under perioden 1988-2001. Cirka 1/3 av dessa hade politisk bakgrund, ds de hade någon gång varit statsråd, statssekreterare, politiskt sakkunnig, landstings- eller kommunalråd mm. En av tjugo hade tidigare varit anställd i regeringskansliet. På frågan om hur utnämningsprocessen i allmänhet fungerade tyckte bara hälften av de tillfrågade att den fungerade bra, och lika många menade att den inte fungerade bra. Man efterlyste en ökad professionalism vid rekryteringen och större öppenhet kring tillsättningarna. Drygt 80 procent svarade att goda ledaregenskaper är en generaldirektörs viktigaste egenskap, politiska erfarenheter rankades klart lägre.
Även om missnöje funnits med någon generaldirektör har det, enligt ESO-rapporten, sällan lett till att
några egentliga åtgärder vidtagits.
Hälften av de tillfrågade departementsråden hävdade att det inte förekommer någon särskild prövning av generaldirektörernas insatser vid omförordnanden. Ca 60 % av statssekreterarna menade att det sällan eller aldrig görs någon sådan utvärdering och endast 10 % menade att det alltid görs.
Egentligen borde det ju vara självklart med tillsättningar i öppen konkurrens för att garantera att kompetens snarare än de 'rätta' kontakterna ska vara avgörande för sådana tillsättningar. Kanske hade en sådant system sett till att vi sluppit några av de värsta avarterna i generaldirektörsskrået - ingen nämnd och ingen glömd.
Frågan är på intet sätt ny, men det är positivt att en ny debatt tar fart för att, förhoppningsvis, ändra på det nuvarande utnämningssystemet.
Redan 2003 kom ESO-rapporten 'Förtjänst och skicklighet – om utnämningar och ansvarsutkrävande av generaldirektörer', som redovisar och analyserar tillsättningsförfarandet och ansvarsutkrävandet av svenska generaldirektörer. Av rapporten framgår bland annat vem som blir generaldirektör. Totalt 248 personer har varit generaldirektörer under perioden 1988-2001. Cirka 1/3 av dessa hade politisk bakgrund, ds de hade någon gång varit statsråd, statssekreterare, politiskt sakkunnig, landstings- eller kommunalråd mm. En av tjugo hade tidigare varit anställd i regeringskansliet. På frågan om hur utnämningsprocessen i allmänhet fungerade tyckte bara hälften av de tillfrågade att den fungerade bra, och lika många menade att den inte fungerade bra. Man efterlyste en ökad professionalism vid rekryteringen och större öppenhet kring tillsättningarna. Drygt 80 procent svarade att goda ledaregenskaper är en generaldirektörs viktigaste egenskap, politiska erfarenheter rankades klart lägre.
Även om missnöje funnits med någon generaldirektör har det, enligt ESO-rapporten, sällan lett till att
några egentliga åtgärder vidtagits.
Hälften av de tillfrågade departementsråden hävdade att det inte förekommer någon särskild prövning av generaldirektörernas insatser vid omförordnanden. Ca 60 % av statssekreterarna menade att det sällan eller aldrig görs någon sådan utvärdering och endast 10 % menade att det alltid görs.
I debattartikeln i DN idag kräver ST "Ett öppet ansökningsförfarande vid tillsättningen av de högsta chefstjänsterna i staten. Det skulle gynna både generaldirektörer och medborgare."
Ett högst rimligt krav!
Hela den omnämnda ESO-utredningen, 'Förtjänst och skicklighet om utnämningar och ansvarskrävande av generaldirektörer' hittar du på adressen http://www.sweden.gov.se/download/5851bb68.pdf?major=1&minor=36304&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment
Torgny Peterson
Ett högst rimligt krav!
Hela den omnämnda ESO-utredningen, 'Förtjänst och skicklighet om utnämningar och ansvarskrävande av generaldirektörer' hittar du på adressen http://www.sweden.gov.se/download/5851bb68.pdf?major=1&minor=36304&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment
Torgny Peterson
Norsk ADHD-skandal
Fler och fler detaljer avslöjas nu i Norge kring förskrivning och bruket av ADHD-medicinering.
Efter uttalad oro och kritik från en FN-expert nyligen om den dramatiska ökningen i förskrivning av ADHD-mediciner i Norge och TV-programmet 'Stille med pille' tidigare i veckan avslöjas nu fler och fler detaljer.
Idag rapporterar norska Nettavisen under rubriken 'Overlege trikset med ADHD-tall' - (http://pub.tv2.no/nettavisen/innenriks/article573012.ece) om överläkaren Nils Olav Aanonsen, som efter flera års studier rapporterade att Ritalina hjälper vuxna med ADHD. Vad han inte nämnde då han presenterade sina 'resultat' 2004 var att han lät bli att redovisa resultaten för 70 procent av försökspersonerna.
Efter kritik från Sosial- og Helsedirektoratet uppmanades Aanonsen att skriva en tilläggsrapport där slutsatserna om att Ritalina hjälper vuxna med ADHD inte finns med, uppger Nettavisen.
I en intervju med Aanonsen i norska Aftenposten i mars 2004 (http://www.aftenposten.no/helse/article753042.ece) slog man på stora trumman för de positiva effekter Ritalina haft för vuxna. Men så kom avslöjandet - omkring 70 procents bortfall av patienter under projektets två första år.
Nu säger den förra familjministern i Norge, Laila Dåvøy, till Helseministern att det är dags att ”rydde opp” (röja upp/städa). Dåvøy kräver också att det omedelbart sätts igång undersökningar för att närmare granska kopplingen mellan läkare och läkemedelsindustrin samt se på praxis och bruk av ADHD-medicin på grund av en ”alarmerande utveckling i Norge.”
I ett inslag i nyheterna på norska TV2 imorse (http://webtv.tv2.no/webtv/?treeId=101&progId=70611&itemId=130996) sägs att förbrukningen av ADHD-mediciner i Norge har ökat med 40 procent på ett år.
Torgny Peterson
Efter uttalad oro och kritik från en FN-expert nyligen om den dramatiska ökningen i förskrivning av ADHD-mediciner i Norge och TV-programmet 'Stille med pille' tidigare i veckan avslöjas nu fler och fler detaljer.
Idag rapporterar norska Nettavisen under rubriken 'Overlege trikset med ADHD-tall' - (http://pub.tv2.no/nettavisen/innenriks/article573012.ece) om överläkaren Nils Olav Aanonsen, som efter flera års studier rapporterade att Ritalina hjälper vuxna med ADHD. Vad han inte nämnde då han presenterade sina 'resultat' 2004 var att han lät bli att redovisa resultaten för 70 procent av försökspersonerna.
Efter kritik från Sosial- og Helsedirektoratet uppmanades Aanonsen att skriva en tilläggsrapport där slutsatserna om att Ritalina hjälper vuxna med ADHD inte finns med, uppger Nettavisen.
I en intervju med Aanonsen i norska Aftenposten i mars 2004 (http://www.aftenposten.no/helse/article753042.ece) slog man på stora trumman för de positiva effekter Ritalina haft för vuxna. Men så kom avslöjandet - omkring 70 procents bortfall av patienter under projektets två första år.
Nu säger den förra familjministern i Norge, Laila Dåvøy, till Helseministern att det är dags att ”rydde opp” (röja upp/städa). Dåvøy kräver också att det omedelbart sätts igång undersökningar för att närmare granska kopplingen mellan läkare och läkemedelsindustrin samt se på praxis och bruk av ADHD-medicin på grund av en ”alarmerande utveckling i Norge.”
I ett inslag i nyheterna på norska TV2 imorse (http://webtv.tv2.no/webtv/?treeId=101&progId=70611&itemId=130996) sägs att förbrukningen av ADHD-mediciner i Norge har ökat med 40 procent på ett år.
Torgny Peterson
Utvärdering av Sveriges insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism
FATF (Financial Action Task Force)* har genomfört en detaljerad granskning av Sveriges insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten innehåller mycket intressant material, som både levererar bakgrundsinformation, information om de svenska juridiska redskapen och ansvariga myndigheter, nationellt och internationellt samarbete. Rapporten avslutas med en genomgång om Sveriges position i förhållande till var och en av de 40 FATF-rekommendationerna.
Rapporten rekommenderas till läsning av alla som är intresserade av att lära sig mer om penningtvätt och dess koppling till olika former av brottslighet, inklusive terrorism.
I de olika avsnitten om preventiva åtgärder riktar FATF i sin granskning en del kritik mot delar av den svenska tillämpningen av de rekommendationer som FATF utvecklat.
Sammanfattningsvis konstaterar FATF att "Svenska juridiska strukturer för att bekämpa penningtvätt är generellt sett goda; återstår att fullt ut pröva deras effektivitet."
Vidare anser rapportörerna att "Finanspolisen bör tillåtas att behålla information om misstänkta transaktioner under en längre period för att öka effektiviteten."
En 20-sidig sammanfattning av rapporten om Sverige finns på adressen
http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/30/5/36210440.pdf . Hela rapporten kommer att finnas tillgänglig på Internet i månadsskiftet mars-april i år.
FATF har i andra rapporter beskrivit situationen i Australien, Belgien, Italien, Norge och Schweiz (samtliga rapporter år 2005) samt hittills i år Irland och Sverige.
* FATF etablerades i samband med ett G7-möte i Paris 1989. I april 1990 utfärdade FATF en rapport med de idag välkända 40 rekommendationerna i arbetet mot penningtvätt. Mer information om FATF hittar du på organisationens hemsida på adressen http://www.fatf-gafi.org
Torgny Peterson
Rapporten rekommenderas till läsning av alla som är intresserade av att lära sig mer om penningtvätt och dess koppling till olika former av brottslighet, inklusive terrorism.
I de olika avsnitten om preventiva åtgärder riktar FATF i sin granskning en del kritik mot delar av den svenska tillämpningen av de rekommendationer som FATF utvecklat.
Sammanfattningsvis konstaterar FATF att "Svenska juridiska strukturer för att bekämpa penningtvätt är generellt sett goda; återstår att fullt ut pröva deras effektivitet."
Vidare anser rapportörerna att "Finanspolisen bör tillåtas att behålla information om misstänkta transaktioner under en längre period för att öka effektiviteten."
En 20-sidig sammanfattning av rapporten om Sverige finns på adressen
http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/30/5/36210440.pdf . Hela rapporten kommer att finnas tillgänglig på Internet i månadsskiftet mars-april i år.
FATF har i andra rapporter beskrivit situationen i Australien, Belgien, Italien, Norge och Schweiz (samtliga rapporter år 2005) samt hittills i år Irland och Sverige.
* FATF etablerades i samband med ett G7-möte i Paris 1989. I april 1990 utfärdade FATF en rapport med de idag välkända 40 rekommendationerna i arbetet mot penningtvätt. Mer information om FATF hittar du på organisationens hemsida på adressen http://www.fatf-gafi.org
Torgny Peterson
Ungdomar ratar partipolitiken
Flera företrädare på riksplanet har ett otal gånger uttalat oro över att många, inte minst ungdomar står utanför (parti)politiskt engagemang. Inte så att de är ointresserade av politiska frågor, men de flesta väljer att stå utanför den partipolitiska apparaten och istället arbeta i nätverk med frågor som engagerar dom.
Är det konstigt? Inte speciellt. Mygel, nepotism, strategier för strategiernas skull och för att vinna poäng eller val snarare än för sakens skull förtjänar inte engagemang vare sig från seriösa ungdomar eller vuxna. De partipolitiska grupperingarna i sin nuvarande form kommer att gå en säker död till mötes om det inte sker radikala förändringar, som i större utsträckning kan engagera 'vanligt' folk, ta deras synpunkter på allvar och respektera deras förslag.
Förtal via epost, "hemlig (s)trategi ska ge seger i höstens val" (DN idag - http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=525705&previousRenderType=6) är utmärkta exempel på varför seriösa aktivister anser att det finns effektivare sätt att påverka än att engagera sig i taktiskt, partipolitiskt arbete.
I en ledare i Svenska Dagbladet idag (http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_11981932.asp) skriver Andreas Hedström, "Det civila samhället har en undanskymd roll i samhällsdebatten. Men dess betydelse för vår framtid är stor. Frivilligorganisationerna har inte bara fostrat flera generationer i demokrati och öppenhet. De har också varit gränsöverskridande mötesplatser utan statligt inflytande."
Det kanske kan vara värt att fundera på.
Torgny Peterson
Är det konstigt? Inte speciellt. Mygel, nepotism, strategier för strategiernas skull och för att vinna poäng eller val snarare än för sakens skull förtjänar inte engagemang vare sig från seriösa ungdomar eller vuxna. De partipolitiska grupperingarna i sin nuvarande form kommer att gå en säker död till mötes om det inte sker radikala förändringar, som i större utsträckning kan engagera 'vanligt' folk, ta deras synpunkter på allvar och respektera deras förslag.
Förtal via epost, "hemlig (s)trategi ska ge seger i höstens val" (DN idag - http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=525705&previousRenderType=6) är utmärkta exempel på varför seriösa aktivister anser att det finns effektivare sätt att påverka än att engagera sig i taktiskt, partipolitiskt arbete.
I en ledare i Svenska Dagbladet idag (http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_11981932.asp) skriver Andreas Hedström, "Det civila samhället har en undanskymd roll i samhällsdebatten. Men dess betydelse för vår framtid är stor. Frivilligorganisationerna har inte bara fostrat flera generationer i demokrati och öppenhet. De har också varit gränsöverskridande mötesplatser utan statligt inflytande."
Det kanske kan vara värt att fundera på.
Torgny Peterson
Visste du att.....?
Om du prenumererar på MOTGIFTs nyhetstjänst, GRATIS, får du information om nedanstående och mycket, mycket mer.
- Omkring 30 miljoner människor i EU:s medlemsstater och på Island, i Liechtenstein, Norge och Schweiz har använt cannabis under det senaste året.
- Omkring 15 procent av 15-åringarna i EU:s medlemsstater använder cannabis mer än 40 gånger per år.
- Bland de länder som har hög förekomst av cannabismissbruk finns Tjeckien, Frankrike, Irland, Schweiz och Storbritannien.
- Nästan allt heroin som påträffas på den illegala marknaden i Europa kommer från Afghanistan.
- Ett antal länder i Europa fortsätter att förse världen med MDMA. Man uppskattar att upp till 80 procent av det MDMA som missbrukas över hela världen tillverkas illegalt i laboratorier i europeiska länder. MDMA från Europa smugglas till Australien, Kanada, Japan och Sydafrika.
- INCB:s styrelse uppmanar Vatikanstaten och Lichtenstein att ansluta sig till 1988 års FN-konvention.
- Andorra är den enda staten i Europa som inte antagit 1961 eller 1971 års FN-konventioner om narkotika.
- I Ukraina har regeringen föreslagit en ändring i listan över klassificerade droger i syfte att åter klassificera metadon som en förbjuden substans och sålunda förbjuda den för terapeutiska syften.
- I Nederländerna introducerades 2005 en ny bestämmelse som fordrar ordentliga kontroller av passagerare och flygplan som anländer från Sydamerika och Karibien. Som ett resultat av detta har över ett ton kokain tagits i beslag, vilket understryker betydelsen av dessa rutter för smugglare som skickar kokain till Europa.
- I september 2005 antog regeringen i den ryska federationen ett nationellt program för perioden 2005-2009 för att förhindra narkotikamissbruk och narkotikasmuggling, som bland annat syftar till att avsevärt reducera omfattningen och konsekvenserna av narkotikamissbruk fram till år 2010.
- Flera regeringar i europeiska länder håller på att se över eller utvärdera sina strategier för drogkontroll.
- INCB:s styrelse upprepar återigen sin hållning att injektionsrum eller andra utrymmen där personer kan missbruka droger som förvärvats illegalt underlättar det illegala bruket av internationellt kontrollerade substanser och står i strid med bestämmelserna i de internationella fördragen för kontroll av droger.
- Injektionsrum står i strid med huvudprincipen i fördragen, nämligen att bruket av droger ska begränsas till att omfatta medicinska och vetenskapliga ändamål.
- INCB:s styrelse beklagar öppnandet av ett injektionsrum i Norge i januari 2005 och uppmanar regeringen att vidta omedelbara och nödvändiga steg för att garantera överensstämmelse i enlighet med de internationella fördragen för drogkontroll.
- Cannabisplantan fortsätter att odlas i flera europeiska länder, särskilt i Albanien och Nederländerna.
- Den nederländska regeringen uppskattar att cannabisindustrin i landet består av 1 200 detaljhandlare med cirka 4 600 anställda.
- Även om den totala avkastningen från cannabisindustrin i Nederländerna inte är känd, uppskattas den totala omsättningen på den marknad där cannabis säljs och används (så kallade ’coffee shops’) uppgå till mellan 211 och 283 miljoner euro
[cirka 2 - 2,7 miljarder kronor]. - Antalet så kallade ’coffee shops’ fortsatte att minska, från 1 179 år 1997 till 737 år 2004. INCB:s styrelse uppmuntrar den nederländska regeringen att fortsätta arbetet för att eliminera dessa försäljningsställen.
- Marocko fortsätter att vara den huvudsakliga källan för det hasch som missbrukas i Väst- och Centraleuropa.
- Den lägsta nivån när det gäller cannabismissbruk rapporteras från Cypern, Grekland, Rumänien och Sverige.
- De länder som har högst användande av cannabis under den senaste månaden inkluderar Tjeckien, Frankrike, Schweiz och Storbritannien.
- INCB:s styrelse uppmuntrar den nederländska regeringen att utveckla och genomföra en aktionsplan för att motverka cannabismissbruk, ett initiativ som regeringen berättade om i ett policydokument om cannabis år 2004. Detta är speciellt betydelsefullt eftersom forskning visat att THC-koncentrationen i cannabisprodukter från Nederländerna har ökat avsevärt under årens lopp, från att ha varit omkring åtta procent 1999 till 20,4 procent 2004.
- Antalet kokainbeslag har ökat, speciellt i Västeuropa. Detta beror delvis på förstärkta insatser hos brottsbekämpande myndigheter i Nederländerna: introduktionen av rutinkontroller på flyg från Latinamerika till Nederländerna resulterade i beslag om totalt 1,675 kg kokain och gripande av 565 kurirer. Dessutom hade 1,545 kg kokain gömts i flygfrakt som beslagtogs i Nederländerna. Den totala mängden kokain som beslagtogs i Nederländerna ökade från 17,6 ton 2003 till 21, ton 2004.
- Merparten av det kokain som smugglas till Europa kommer in i området via Spanien eller Nederländerna även om andra länder (särskilt länder med flygplatser som inte är så välkontrollerade) har ökat som ankomstorter de senaste åren.
- Nya trender i smugglingen av kokain innefattar den ökade betydelsen av en smugglingsrutt som går från Anderna via Västafrika till Europa. Den förändringen av den traditionella smugglingsrutten tycks bero på bättre kontroller i Nederländerna och längs Spaniens norra kust. Colombianska smugglingsgrupper skeppar nu kokain till Spanien via öar och länder utanför Mauretanien och Senegal.
- Den illegala efterfrågan på heroin i Europa beräknas uppgå till cirka 170 ton, varav hälften missbrukas i Väst- och Centraleuropa.
- Huvuddelen av det heroin som kommer till Västeuropa fortsätter att transporteras via Balkanrutten till Nederländerna och därifrån, i mindre försändelser, tillbaka till Tyskland och andra Västeuropeiska länder.
- Det mesta heroinet beslagtas i Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Ryssland ( i den ordningen).
- I januari 2005 fanns det 308,000 officiellt registrerade HIV/AIDS-fall i Ryssland, en ökning med 10 procent i jämförelse med siffran för föregående år. (1999 rapporterades endast 10,000 fall av HIV). Drogmissbrukare utgör cirka 56 procent av de nya HIV-fall som registrerades 2004.
- Antalet drogrelaterade dödsfall förefaller att minska i många europeiska länder. Enligt det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk minskade antalet drogrelaterade dödsfall i Europa från 8,838 år 2000 till 8,306 år 2001, vilken är en liten men signifikant minskning (sex procent). Enligt en årlig rapport från det tyska hälsovårdsministeriet år 2004 var antalet drogrelaterade dödsfall i landet det lägsta sedan 1989. År 2004 förekom 1,372 drogrelaterade dödsfall i Storbritannien, den lägsta nivån sedan 1997.
- De flesta av de MDMA-försändelser som beslagtas av europeiska myndigheter tros ha sitt ursprung i Nederländerna.
- Länder i Europa står för en tredjedel av det globala missbruket av MDMA.
- De huvudsakliga källorna för amfetaminet på den illegala marknaden finns i regionen (Belgien, Nederländerna och Polen). Dessutom spelar Bulgarien, Estland och Litauen en viktig roll i den illegala tillverkningen av amfetamin.
- Den illegala tillverkningen av metamfetamin fortsätter att vara begränsad till Tjeckien och en del av de baltiska staterna.
- Även om det alltid förekommit illegal efterfrågan på buprenorfin i de länder där det finns legal efterfrågan på drogen (som huvudsakligen används i substitutionsbehandling) så förefaller buprenorfin att smugglas över gränser i Europa. Preparat innehållande buprenorfin smugglas till Finland, i huvudsak från Frankrike. År 2005 visade sig Estland vara en betydande källa för de buprenorfinpreparat som hittades på den illegala marknaden i Finland. I Estland kan sådana preparat enkelt inhandlas på apotek utan recept. Finska myndigheter beslagtar varje år mer än 30,000 tabletter innehållande buprenorfin.
- I Europa är Polen det land där lugnande medel missbrukas mest (17 procent), följt av Litauen, Frankrike och Tjeckien. Den lägsta prevalensen för missbruk av sådana preparat finns i Österrike, Bulgarien, Tyskland, Irland, Ukraina och Storbritannien (två procent vardera).
Informationen är en del av det du kan hitta i årets rapport från FN:s narkotikakontrollorgan INCB (Interntional Narcotics Control Board).
Torgny Peterson
.
