Brå satsar på forskning om kriminella pengar
Det är viktigt att inrikta insatser mot den kriminella ekonomin för att bekämpa kriminella nätverk. Det gäller till exempel penningtvätt och kapital från brottslig verksamhet. Därför planerar Brottsförebyggande rådet (Brå) ytterligare forskningsprojekt inom området. Redan i nästa vecka publiceras rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism.
För knappt ett år sedan publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. I rapporten uppmärksammades den kriminella ekonomin som ett viktigt område att rikta insatser mot för att bekämpa de kriminella nätverken. Det gäller såväl penningtvätt som kapital som kommer från brottslig verksamhet.
Nu går Brå vidare med ytterligare forskningsprojekt. Dels släpps i nästa vecka rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism som är en sammanställning av kunskapsläget över betalningssystemens användning för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dels pågår ett projekt som kartlägger narkotikabrottslighetens ekonomihantering, det projektet är finansierat av Mobilisering mot narkotika.
”Projektet strävar efter att kartlägga hela vidden av ekonomifunktioner i de kriminella nätverken från löneutbetalningar, krediter och penningtransaktioner till investeringar i reguljär affärsverksamhet”, säger Daniel Vesterhav, utredare vid Brå.
Brå har även lämnat in en ansökan om forskningsanslag till EU för ett omfattande internationellt projekt. Brå ska tillsammans med forskningspartners i Tyskland, England och Wales undersöka vilken effekt som ländernas lagstiftning och strategier när det gäller konfiskering av kriminella pengar har på narkotikamarknadens kriminella nätverk.
”Tidigare forskning om insatser mot pengar som härrör från kriminell verksamhet har i princip endast fokuserat på själva införandet av lagstiftningen och inte undersökt i vilken utsträckning det påverkar själva brottsligheten”, säger Daniel Vesterhav. ”Kriminella nätverk har en förmåga att anpassa sin verksamhet efter myndigheternas insatser och därför är det viktigt att undersöka vilken effekt olika insatser har på de kriminella nätverkens verksamhet och strategier.”
De tre ländernas lagstiftning skiljer sig åt, vilket gör dem särskilt lämpliga för en jämförande studie. England ligger långt fram i arbetet med att introducera nya verktyg för att komma åt pengar från kriminell verksamhet. Sverige har däremot i ett internationellt perspektiv en svagare lagstiftning med mer traditionella instrument. Tyskland hamnar mittemellan dessa länder med ett mixat system som både baseras på traditionella instrument och mer innovativa åtgärder.
För knappt ett år sedan publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster. I rapporten uppmärksammades den kriminella ekonomin som ett viktigt område att rikta insatser mot för att bekämpa de kriminella nätverken. Det gäller såväl penningtvätt som kapital som kommer från brottslig verksamhet.
Nu går Brå vidare med ytterligare forskningsprojekt. Dels släpps i nästa vecka rapporten Penningtvätt och finansiering av terrorism som är en sammanställning av kunskapsläget över betalningssystemens användning för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dels pågår ett projekt som kartlägger narkotikabrottslighetens ekonomihantering, det projektet är finansierat av Mobilisering mot narkotika.
”Projektet strävar efter att kartlägga hela vidden av ekonomifunktioner i de kriminella nätverken från löneutbetalningar, krediter och penningtransaktioner till investeringar i reguljär affärsverksamhet”, säger Daniel Vesterhav, utredare vid Brå.
Brå har även lämnat in en ansökan om forskningsanslag till EU för ett omfattande internationellt projekt. Brå ska tillsammans med forskningspartners i Tyskland, England och Wales undersöka vilken effekt som ländernas lagstiftning och strategier när det gäller konfiskering av kriminella pengar har på narkotikamarknadens kriminella nätverk.
”Tidigare forskning om insatser mot pengar som härrör från kriminell verksamhet har i princip endast fokuserat på själva införandet av lagstiftningen och inte undersökt i vilken utsträckning det påverkar själva brottsligheten”, säger Daniel Vesterhav. ”Kriminella nätverk har en förmåga att anpassa sin verksamhet efter myndigheternas insatser och därför är det viktigt att undersöka vilken effekt olika insatser har på de kriminella nätverkens verksamhet och strategier.”
De tre ländernas lagstiftning skiljer sig åt, vilket gör dem särskilt lämpliga för en jämförande studie. England ligger långt fram i arbetet med att introducera nya verktyg för att komma åt pengar från kriminell verksamhet. Sverige har däremot i ett internationellt perspektiv en svagare lagstiftning med mer traditionella instrument. Tyskland hamnar mittemellan dessa länder med ett mixat system som både baseras på traditionella instrument och mer innovativa åtgärder.
Kommentarer
Trackback
