Årsrapporten från FN:s narkotikakontrollorgan
Den årliga rapporten från FN:s narkotikakontrollorgan INCB - en omfattande och mycket aktuell sammanställning av det aktuella, globala drogpolitiska läget, är nu offentlig
Hela rapporten, som i år omfattar 114 sidor, finns inte på svenska men som en service åt våra läsare har vi översatt de delar som kan vara av primärt intresse för en skandinavisk läsare.
De översatta delarna sänds nu ut via MOTGIFTs nyhetstjänst.
För att gratis kunna ta del av den svenska översättningen av valda delar måste du vara prenumerant på MOTGIFTs nyhetstjänst.
Är du intresserad prenumererar du gratis på information från MOTGIFTs nyhetstjänst genom att fylla i formuläret på adressen http://www.motgiftgotland.nu/nyhetstjanst.htm
Torgny Peterson
Hela rapporten, som i år omfattar 114 sidor, finns inte på svenska men som en service åt våra läsare har vi översatt de delar som kan vara av primärt intresse för en skandinavisk läsare.
De översatta delarna sänds nu ut via MOTGIFTs nyhetstjänst.
För att gratis kunna ta del av den svenska översättningen av valda delar måste du vara prenumerant på MOTGIFTs nyhetstjänst.
Är du intresserad prenumererar du gratis på information från MOTGIFTs nyhetstjänst genom att fylla i formuläret på adressen http://www.motgiftgotland.nu/nyhetstjanst.htm
Torgny Peterson
Finland höjer spritskatten?
I Finland anser alkoholforskare att en höjning av spritskatten skulle vara det effektivaste sättet att minska konsumtionen av alkohol som har ökat kraftigt sedan alkoholskatten sänktes för två år sedan. Under de två senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat med 13 procent i Finland.
Vill du veta mer kan du konsultera Rusmedelsstatistisk årsbok för 2005, som ges ut av STAKES, den finska forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården
http://www.stakes.fi/svenska/publikationer/ti57.htm
eller kontakta alkoholforskaren Thomas Karlsson hos STAKES, som säger till YLE att "av de åtgärder som varit aktuella är en höjning av spritskatten den åtgärd som skulle ha den största effekten."
Kanske kan den svenska argumentationen för respektive emot höjd alkoholskatt dra nytta av några lärdomar som gjorts i Finland.
Torgny Peterson
Vill du veta mer kan du konsultera Rusmedelsstatistisk årsbok för 2005, som ges ut av STAKES, den finska forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården
http://www.stakes.fi/svenska/publikationer/ti57.htm
eller kontakta alkoholforskaren Thomas Karlsson hos STAKES, som säger till YLE att "av de åtgärder som varit aktuella är en höjning av spritskatten den åtgärd som skulle ha den största effekten."
Kanske kan den svenska argumentationen för respektive emot höjd alkoholskatt dra nytta av några lärdomar som gjorts i Finland.
Torgny Peterson
Om frihet att välja och polarn John Stuart Mill
Delar av de konservativa krafterna, i den mån de har några sådana [krafter] kvar, i Skottland försöker värva sympatisörer, bland den yngre generationen kan man förmoda, genom att ,för vilken gång i ordning vet ingen, hävda att de konservativas politik ska utgå från individens val och bara tillåta interference (så här i ishockeyolympiska tidevarv) från staten om det föreligger "överväldigande nödvändighet." Vari denna nödvändighet består och hur den kvalificerar sig till att vara överväldigande framgår inte.
Juristen Iain Catto skriver i 'The Blue Book', berättar tidningen 'The Scotsman' idag, att "Om en individ är medveten om de risker det innebär att använda droger, vilket kräver utbildning, och om samme individ har kapacitet att samtycka [till att använda drogern/drogerna], borde det i rimlighetens namn vara upp till den enskilde individen att träffa ett sådant val."
Catto tillägger att om staten kriminaliserar en drog som t ex marijuana på grund av oro för användarens hälsa och förbjuder unga människor att använda marijuana "så bestämmer staten att den vet bättre än individerna själva vad som är rätt för dom..."
Hemska tanke, Catto! Om en missbrukare inte har tillräknelig förmåga att inse att drogen kan skada honom/henne är det statens förbannade skyldighet att ingripa. Hade Cato läst sin John Stuart Mill* - 'On Liberty' - så hade han också begripit det. Det förutsätter dock att han och andra intresserade läser hela verket och inte citerar valda delar som fa´n läser bibeln, vilket är vanligt i legaliseringskretsarna.
* Mill är legaliseringsförespråkarnas mer moderna referenspunkt, även om de flesta som citerar honom uppenbarligen bara väljer att citera delar av det Mill säger om statens faktiska möjlighet/rätt att ingripa mot den enskilde samhällsmedborgaren. Sedan har vi de lite mer uråldriga referenspunkterna för de riktigt inbitna legaliseringsförespråkarna som minsann har kommit på att man rökte hasch på Jesu tid, och ännu tidigare också för den delen. Tänk om dagens förespråkare för dödsstraff skulle använda samma medeltidsteknik - "Vi brände ju faktiskt häxor, som utgjorde hot mot samhället, så avrättning i elekriska stolen förefaller ju vara rena rama välgärningen." Ett sådant argument är lika medeltida som det är medeltida att överhuvudtaget förespråka avrättning.
Vill du studera Mill? Om svaret är ja hittar du hela 'On Liberty' på adressen http://www.utilitarianism.com/ol/one.html
Torgny Peterson
Juristen Iain Catto skriver i 'The Blue Book', berättar tidningen 'The Scotsman' idag, att "Om en individ är medveten om de risker det innebär att använda droger, vilket kräver utbildning, och om samme individ har kapacitet att samtycka [till att använda drogern/drogerna], borde det i rimlighetens namn vara upp till den enskilde individen att träffa ett sådant val."
Catto tillägger att om staten kriminaliserar en drog som t ex marijuana på grund av oro för användarens hälsa och förbjuder unga människor att använda marijuana "så bestämmer staten att den vet bättre än individerna själva vad som är rätt för dom..."
Hemska tanke, Catto! Om en missbrukare inte har tillräknelig förmåga att inse att drogen kan skada honom/henne är det statens förbannade skyldighet att ingripa. Hade Cato läst sin John Stuart Mill* - 'On Liberty' - så hade han också begripit det. Det förutsätter dock att han och andra intresserade läser hela verket och inte citerar valda delar som fa´n läser bibeln, vilket är vanligt i legaliseringskretsarna.
* Mill är legaliseringsförespråkarnas mer moderna referenspunkt, även om de flesta som citerar honom uppenbarligen bara väljer att citera delar av det Mill säger om statens faktiska möjlighet/rätt att ingripa mot den enskilde samhällsmedborgaren. Sedan har vi de lite mer uråldriga referenspunkterna för de riktigt inbitna legaliseringsförespråkarna som minsann har kommit på att man rökte hasch på Jesu tid, och ännu tidigare också för den delen. Tänk om dagens förespråkare för dödsstraff skulle använda samma medeltidsteknik - "Vi brände ju faktiskt häxor, som utgjorde hot mot samhället, så avrättning i elekriska stolen förefaller ju vara rena rama välgärningen." Ett sådant argument är lika medeltida som det är medeltida att överhuvudtaget förespråka avrättning.
Vill du studera Mill? Om svaret är ja hittar du hela 'On Liberty' på adressen http://www.utilitarianism.com/ol/one.html
Torgny Peterson
Norge i världstopp när det gäller förskrivning av ADHD-medicin
Ikväll sänder norsk TV2 dokumentären 'Stille med pille' om varför Norge ligger i världstoppen när det gäller medicinering av ADHD-barn.
"Norge är det land i Europa som följer USA:s utveckling och som har den högsta förbrukningen av medicinsk behandling av ADHD och detta bekymrar oss", säger Gisela Wieser-Herbeck vid FN:s narkotikakontrollorgan INCB till norska Nettavisen.
Jag har idag talat med Wieser-Herbeck, som per telefon från Wien bekräftar oron över att ökningen av förskrivning av metylfenidat i Norge är mycket omfattande.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board) har uttalat oro över den kraftiga ökningen av förskrivningen av metylfenidat i snart sagt varje årsrapport sedan 1995, senast i rapporten för 2004.
Nu på onsdag, 1 mars offentliggörs INCB:s årsrapport för 2005. Vi återkommer med omfattande rapportering om den rapporten så snart den offentliggjorts.
Redan i1995 års rapport skriver INCB följande om metylfenidat (Observera speciellt informationen i paragraf 92)
"Norge är det land i Europa som följer USA:s utveckling och som har den högsta förbrukningen av medicinsk behandling av ADHD och detta bekymrar oss", säger Gisela Wieser-Herbeck vid FN:s narkotikakontrollorgan INCB till norska Nettavisen.
Jag har idag talat med Wieser-Herbeck, som per telefon från Wien bekräftar oron över att ökningen av förskrivning av metylfenidat i Norge är mycket omfattande.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board) har uttalat oro över den kraftiga ökningen av förskrivningen av metylfenidat i snart sagt varje årsrapport sedan 1995, senast i rapporten för 2004.
Nu på onsdag, 1 mars offentliggörs INCB:s årsrapport för 2005. Vi återkommer med omfattande rapportering om den rapporten så snart den offentliggjorts.
Redan i1995 års rapport skriver INCB följande om metylfenidat (Observera speciellt informationen i paragraf 92)
90. The worldwide use of methylphenidate, a substance in Schedule II of the 1971 Convention, increased from less than 3 tonnes in 1990 to more than 8.5 tonnes in 1994 and continued to rise in 1995. The global trend largely reflects developments in the United States, which accounts for approximately 90 per cent of total world manufacture and consumption of the substance. Methylphenidate is increasingly being used in the United States for the treatment of attention deficit disorder (ADD) in children. Some other countries have also reported increases in the use of methylphenidate for this purpose, but at a markedly lower rate
91. At present, 3-5 per cent of all schoolchildren in the United States have reportedly been diagnosed as suffering from ADD and are treated with methylphenidate, frequently without the benefit of other forms of assistance recommended in treatment guidelines. According to some reports, ADD may be diagnosed too often as other causes of attention and behavioural problems might be overlooked. An investigation by the competent authorities of the United States revealed divergent prescribing practices for methylphenidate among primary-care physicians, as a very small percentage of such physicians issued the majority of the prescriptions for methylphenidate. Many children remain on methylphenidate treatment for longer periods of time, frequently into adolescence and even adulthood. The abuse of methylphenidate in the United States has increased and cases have been reported of serious damage to health as a result of such abuse. Methylphenidate is mainly abused by adolescents who illegally obtain the substance in tablet form from children undergoing treatment for ADD.
92. The competent authorities of the United States have informed the Board of their concern at the sharp increase in the use of methylphenidate, especially the preparation sold under the trade name Ritalin. Treatment of ADD with Ritalin is being actively promoted by an influential "parent association" that has received significant financial contributions from the leading manufacturer of this preparation in the United States.
93. The Board is concerned about this situation. It therefore requests the authorities of the United States to continue to carefully monitor future developments in the diagnosis of ADD in children and the extent to which methylphenidate and other stimulants (such as dexamfetamine and pemoline) are used in the treatment of ADD, in order to ensure that these substances are prescribed in accordance with sound medical practice as required under article 9, paragraph 2, of the 1971 Convention. In addition, the Board invites the authorities of the United States to review whether article 10, paragraph 2, of the 1971 Convention, prohibiting the advertisement of controlled substances to the general public, is not being undermined by the activities of "parent associations" advocating the use of methylphenidate.
94. The Board requests all Governments to exercise the utmost vigilance in order to prevent "overdiagnosing" of ADD in children and medically unjustified treatment with methylphenidate and other stimulants. The Board invites WHO to evaluate, as a matter of priority, the prevalence of ADD in various parts of the world, the diagnostic criteria for ADD, and the use of methylphenidate and other stimulants and any other forms of treatment of that disorder in children. The Board also invites WHO to bring the results of the evaluations to the attention of national public health authorities.
Vi återkommer, som sagt, den 1 mars med omfattande rapportering om årets rapport.
Torgny Peterson
Dags för utbildning av SSU-are
SSU ska hålla valläger på Gotland. Med tanke på att det Socialdemokratiska Studentförbundet anser att bruket av all narkotika ska avkriminaliseras är SSU:s valläger på Gotland, i samband med Almedalsveckan, ett utmärkt tillfälle till att öka den drogpolitiska kunskapen som, hos vissa, verkar vara en bristvara.
Vi står gärna till tjänst.
http://reageramera.blogg.se/2006/february/socialdemokratiska-studentforbundet-avkriminaliser.html
Torgny Peterson
Vi står gärna till tjänst.
http://reageramera.blogg.se/2006/february/socialdemokratiska-studentforbundet-avkriminaliser.html
Torgny Peterson
En av läkemedelsindustrins guldkalvar - medicin mot ADHD
Enligt en studie som presenteras i den här månadens utgåva av Drug and Alcohol Dependence uppskattas hundratusentals amerikaner ha missbrukat ADHD-mediciner och ett stort antal tonåringar och unga vuxna uppvisar symptom på beroende.
I Skottland däremot verkar man ha dålig uppfattning om hur många ungdomar som får Ritalina förskrivet. Enligt en undersökning som tidningen Sunday Herald genomfört och rapporterar om idag, kan en majoritet av sjukvårdsstyrelserna inte lämna några detaljerade uppgifter om hur många ungdomar som för närvarande står på mediciner för behandling av ADHD.
Tillgänglig statistik från NHS (National Health Service) visar, enligt samma tidning, att 42 832 recept för metylfenidat (t ex Ritalina) skrevs ut förra året, vilket är en ökning med 300 procent sedan 1999.
När tidningen försökte få fram aktuella uppgifter från de olika sjukvårdsstyrelserna var det bara fyra av totalt 15 styrelser som kunde lämna uppgifter. En styrelse rapporterade förskrivning till femåringar, mot tillverkarens rekommendationer.
Sunday Herald redovisar att i Ayrshire och Arran får 159 patienter under 20 år medicin mot ADHD (inklusive två sexåringar); I Borders finns det 148 ungdomar under 16 år, inklusive fyra femåringar som får metylfenidat. Från Orkney rapporteras sju bar under 18 år, inklusive två i åldersspannet 6-10 år.
I Storbritannien säljs metylfenidat under varumärkesnamn som Ritalin, Equasym och Concerta.
NHS Scotland
http://www.show.scot.nhs.uk/
Torgny Peterson
I Skottland däremot verkar man ha dålig uppfattning om hur många ungdomar som får Ritalina förskrivet. Enligt en undersökning som tidningen Sunday Herald genomfört och rapporterar om idag, kan en majoritet av sjukvårdsstyrelserna inte lämna några detaljerade uppgifter om hur många ungdomar som för närvarande står på mediciner för behandling av ADHD.
Tillgänglig statistik från NHS (National Health Service) visar, enligt samma tidning, att 42 832 recept för metylfenidat (t ex Ritalina) skrevs ut förra året, vilket är en ökning med 300 procent sedan 1999.
När tidningen försökte få fram aktuella uppgifter från de olika sjukvårdsstyrelserna var det bara fyra av totalt 15 styrelser som kunde lämna uppgifter. En styrelse rapporterade förskrivning till femåringar, mot tillverkarens rekommendationer.
Sunday Herald redovisar att i Ayrshire och Arran får 159 patienter under 20 år medicin mot ADHD (inklusive två sexåringar); I Borders finns det 148 ungdomar under 16 år, inklusive fyra femåringar som får metylfenidat. Från Orkney rapporteras sju bar under 18 år, inklusive två i åldersspannet 6-10 år.
I Storbritannien säljs metylfenidat under varumärkesnamn som Ritalin, Equasym och Concerta.
NHS Scotland
http://www.show.scot.nhs.uk/
Torgny Peterson
Om ecstasy, ångest och depression
Enligt en studie som presenteras i senaste numret av BMJ (British Medical Journal - 24 februari 2006), löper barn som lider av ångest och depression risk att använda ecstasy senare i livet för att lindra symptomen.
Forskare vid Erasmus Medical Center i Rotterdam har följt upp 1 580 indivder under fjorton år för att se i vilken mån användning av ecstasy (MDMA) föregås av symptom på emotionella problem under barndomen och de tidiga tonåren.
Den första skattningen gjordes 1983, innan MDMA betraktades som en 'rekreationsdrog' i Nederländerna, med hjälp av en checklista för att man skulle få standardiserade föräldrarapporter om barnens och tonåringarnas beteende- och emotionella problem. Vid uppföljningen 14 år senare uppvisade de individer som visat tecken på ångest och depression 1983 en ökad risk för att börja använda ecstasy. Forskarna menar att dessa individer kan vara speciellt mottagliga för de förmodat 'positiva' effekterna av ecstasy - en ökad känsla av samhörighet, eufori eller avslappning.
Vi vet idag att långvarigt bruk av ecstasy kan resultera i en ökning av depressiva symptom och detta skulle, menar forskarna, kunna förklara den koppling mellan användning av ecstasy och senare depressioner som beskrivits i andra studier. Forskarna pekar också på andra faktorer som kan bidra till en ökad tendens att använda ecstasy, t ex den sociala omgivningen, nyfikenhet eller missbruk hos föräldrarna.
Hela artikeln, Symptoms of anxiety and depression in childhood and use of MDMA: prospective, population based study, hittar du på adressen
http://bmj.bmjjournals.com/cgi/rapidpdf/bmj.38743.539398.3Av1.pdf
Torgny Peterson
Forskare vid Erasmus Medical Center i Rotterdam har följt upp 1 580 indivder under fjorton år för att se i vilken mån användning av ecstasy (MDMA) föregås av symptom på emotionella problem under barndomen och de tidiga tonåren.
Den första skattningen gjordes 1983, innan MDMA betraktades som en 'rekreationsdrog' i Nederländerna, med hjälp av en checklista för att man skulle få standardiserade föräldrarapporter om barnens och tonåringarnas beteende- och emotionella problem. Vid uppföljningen 14 år senare uppvisade de individer som visat tecken på ångest och depression 1983 en ökad risk för att börja använda ecstasy. Forskarna menar att dessa individer kan vara speciellt mottagliga för de förmodat 'positiva' effekterna av ecstasy - en ökad känsla av samhörighet, eufori eller avslappning.
Vi vet idag att långvarigt bruk av ecstasy kan resultera i en ökning av depressiva symptom och detta skulle, menar forskarna, kunna förklara den koppling mellan användning av ecstasy och senare depressioner som beskrivits i andra studier. Forskarna pekar också på andra faktorer som kan bidra till en ökad tendens att använda ecstasy, t ex den sociala omgivningen, nyfikenhet eller missbruk hos föräldrarna.
Hela artikeln, Symptoms of anxiety and depression in childhood and use of MDMA: prospective, population based study, hittar du på adressen
http://bmj.bmjjournals.com/cgi/rapidpdf/bmj.38743.539398.3Av1.pdf
Torgny Peterson
Cannabis som medicin
Frilansjournalisten Jyrki Seppälä menar i en artikel i Aftonbladet att "Det är riksdagen och politikerna som i grunden gör fel när de ger polis och domstolar repressiva uppdrag i frågor som ytterst är av social, medicinsk, emotionell, kulturell och psykologisk natur..."
Seppälä refererar ett fall som behandlades Eksjö tingsrätt 2004 då en 48-årig kvinna från Småland dömdes till sex månaders fängelse för odling av cannabis. Domen fastställdes av Göta hovrätt och HD har inte funnit anledning ge prövningstillstånd.
I och för sig är den juridiska hanteringen helt korrekt. Utan erforderliga tillstånd är befattning med cannabis inte tillåten. Det finns i den svenska narkotikalagstiftningen inga undantag för så kallade medicinska skäl. Att därför kalla 'Smålandsfallet' för ett "rättsövergrepp som kommer att gå till historien" är något överilat.
I USA driver en mycket aktiv lobby frågan om legalisering av marijuana för medicinska ändamål och flera delstater har sagt ja till sådant bruk, medan den federala högsta domstolen har sagt nej.
Flera försök pågår vidare på olika håll med att ta fram medicin innehållande cannabinoider. De som kommit längst i det avseendet är det brittiska företaget GW Pharmaceuticals, som tagit fram en spray, Sativex, som inte ger någon berusningseffekt.
I t ex Kanada, där Sativex godkänts, talar förespråkare för rökning av cannabisprodukter inte med någon värme om Sativex. Ur deras synpunkt är det rökning av 'rå' marijuana som gäller och i det amerikanska såväl som det kanadensiska fallet finns det all anledning misstänka att dessa förespråkare använder medicinska förevändningar för att på sikt åstadkomma legalisering av cannabisprodukter.
Sativex är inte heller en helt okontroversiell drog. Så föll till exempel GW Pharmaceuticals aktier plötsligt i värde i december efter besked om att en 69-årig kvinnlig diabetikers dödsfall kunde ha en koppling till kvinnans bruk av den cannabisbaserade medicinen Sativex.
Beträffande ekonomi så finns det ofantliga intressen för att komma åt de pengar som existerar i såväl den illegala som den legala cannabisindustrin. En liten idé om detta kan man få om man tittar lite närmare på innehavare av holländska coffee shops, som ju ofta framställs som den europeiska pragmatiska och innovativa cannabishanteringens källor.
Enligt en rapport från det holländska justitieministeriet minskar antalet så kallade coffee shops i Holland. 2003 fanns det 754 kända coffee shops. 2004 skedde en minskning med 2,3 procent till 737 stycken. Antalet tätorter med åtminstone en coffee shop minskade under samma period från 105 till 103, vilket innebär att det finns minst en coffee shop i 22 procent av alla holländska tätorter. Inte undra på att antalet personer som söker hjälp för cannabisrelaterade problem ökar år från år.
Seppälä refererar ett fall som behandlades Eksjö tingsrätt 2004 då en 48-årig kvinna från Småland dömdes till sex månaders fängelse för odling av cannabis. Domen fastställdes av Göta hovrätt och HD har inte funnit anledning ge prövningstillstånd.
I och för sig är den juridiska hanteringen helt korrekt. Utan erforderliga tillstånd är befattning med cannabis inte tillåten. Det finns i den svenska narkotikalagstiftningen inga undantag för så kallade medicinska skäl. Att därför kalla 'Smålandsfallet' för ett "rättsövergrepp som kommer att gå till historien" är något överilat.
I USA driver en mycket aktiv lobby frågan om legalisering av marijuana för medicinska ändamål och flera delstater har sagt ja till sådant bruk, medan den federala högsta domstolen har sagt nej.
Flera försök pågår vidare på olika håll med att ta fram medicin innehållande cannabinoider. De som kommit längst i det avseendet är det brittiska företaget GW Pharmaceuticals, som tagit fram en spray, Sativex, som inte ger någon berusningseffekt.
I t ex Kanada, där Sativex godkänts, talar förespråkare för rökning av cannabisprodukter inte med någon värme om Sativex. Ur deras synpunkt är det rökning av 'rå' marijuana som gäller och i det amerikanska såväl som det kanadensiska fallet finns det all anledning misstänka att dessa förespråkare använder medicinska förevändningar för att på sikt åstadkomma legalisering av cannabisprodukter.
Sativex är inte heller en helt okontroversiell drog. Så föll till exempel GW Pharmaceuticals aktier plötsligt i värde i december efter besked om att en 69-årig kvinnlig diabetikers dödsfall kunde ha en koppling till kvinnans bruk av den cannabisbaserade medicinen Sativex.
Beträffande ekonomi så finns det ofantliga intressen för att komma åt de pengar som existerar i såväl den illegala som den legala cannabisindustrin. En liten idé om detta kan man få om man tittar lite närmare på innehavare av holländska coffee shops, som ju ofta framställs som den europeiska pragmatiska och innovativa cannabishanteringens källor.
Enligt en rapport från det holländska justitieministeriet minskar antalet så kallade coffee shops i Holland. 2003 fanns det 754 kända coffee shops. 2004 skedde en minskning med 2,3 procent till 737 stycken. Antalet tätorter med åtminstone en coffee shop minskade under samma period från 105 till 103, vilket innebär att det finns minst en coffee shop i 22 procent av alla holländska tätorter. Inte undra på att antalet personer som söker hjälp för cannabisrelaterade problem ökar år från år.
Coffee shops i Holland är föremål för inspektioner från lokala myndigheter, men en tredjedel av de tätorter som har coffee shops har inga specifika regler för vad som ska hända om en coffee shop bryter mot de regler som gäller. Formella varningar och stängning under en viss period är de vanligaste konsekvenserna för de coffee shops som inte följer reglerna. Att en coffee shop stängs definitivt är mycket ovanligt. Enligt justitieminister Donner håller sig de flesta coffee shops till reglerna.
Trots det mycket stora antalet coffee shops uppskattas att cirka 30 procent av all försäljning sker från hem, på barer eller via ’budfirmor’. Cirka 4,600 personer uppskattas i rapporten arbeta inom den här ’industrin’.
Enligt justitieminister Piet Hein Donner uppskattas den årliga omsättningen hos alla coffee shops i Holland uppgå till mellan 211 och 283 miljoner euro (mellan cirka 1,9 och 2,6 miljarder svenska kronor). Inte undra på att det finns många, som av olika skäl, är beredda att gå över lik för att försvara den här sortens narkotikahantering.
Flera av de som driver coffee shops har ett kriminellt förflutet. Speciellt tydligt är detta i två städer. I Amsterdam har 78 procent av de som driver coffee shops ett kriminellt förflutet enligt rapporten och i Venlo, på gränsen till Tyskland, är hela 83 procent kriminellt belastade.
När det gäller GW Pharmaceuticals i Storbritannien och företagets legala 'cannabisverksamhet' är det uppenbart att det också här finns mycket starka intressen, både av ekonomisk och annan natur, för att marknadsföra cannabisbaserade medel som medicin.
GW Pharmaceuticals har tecknat ett avtal, i initialskedet värt 168 miljoner kronor, med Spaniens största läkemedelsföretag, Almirall i Barcelona, för rättigheterna att marknadsföra cannabismedicinen Sativex i alla europeiska länder utom Storbritannien.
Nyheten om avtalet märktes omedelbart på börsen i mitten av december förra året då aktierna i GW Pharmaceuticals gick upp med 9.4 procent. Enligt GW Pharma är Almirall inte bara Spaniens största läkemedelsföretag utan också ett av Europas största, med en omsättning under 2005 som närmar sig 1 miljard euro, eller närmare 9,5 miljarder kronor.
Det tyska läkemedelsföretaget Bayer sköter marknadsföringen i Storbritannien och Kanada. I Kanada godkändes Sativex för försäljning i april i år.
Frågan om rökning av cannabisprodukter för medicinska syften är ingalunda någon självklarhet utan snarare kontroversiell, och omfattande forskning krävs innan några beslut fattas som innebär att seriösa, medicinska initiativ kommer att tas för att rökning av cannabisprodukter som medicin skulle anses som en möjlighet.
En ny vetenskaplig översikt från Statens folkhälsoinstitut visar att intag av cannabisprodukter (hasch och marijuana), är förenade med en rad skaderisker. Trots detta råder stor osäkerhet bland beslutsfattare, informatörer, ungdomsrådgivare, viss behandlingspersonal och allmänhet om vilka risker som är förenade med cannabisrökning.
Det har under de senaste åren diskuterats om, eller i vilken grad, cannabis kan ge upphov till skador och beroende. Statens folkhälsoinstitut gav den svenske psykiatern och missbruksexperten Jan Ramström i uppdrag att uppdatera den 1997 utgivna rapporten 'Skador av hasch och marijuana'. Rapporten innefattar nu ytterligare 8 års internationell forskning om cannabis skadeverkningar. Den nya rapporten visar bland annat att:
* Sambandet mellan cannabis och psykotiska symtom/psykoser stärks av flera nya under-sökningar. Var 10:e cannabisrökare får någon gång förvirringstillstånd eller psykotiska manifestationer.
* Cannabis kan som självständig faktor utlösa depressioner speciellt hos kvinnor.
* Cannabis kan utlösa grovt våld genom att samverka med tidigare befintlig störning eller av ruset utlöst psykisk störning (personlighetsstörning, förvirringstillstånd eller psykos).
* Ytterligare vetenskapligt stöd för att cannabis medför uttalade risker vid bilkörning.
*Ännu en långsiktig undersökning har funnit samband mellan moders rökning av cannabis under graviditet och sena (6 – 10-årsåldern) störningar hos barnet.
Det har länge varit känt att cannabis tillsammans med andra faktorer ökar risken för övergång till starkare droger (kokain, heroin). I en välgjord långsiktig undersökning, omfattande mer än 1000 ungdomar, har man nu funnit ett tydligt samband mellan cannabisrökning, oavsett andra faktorer, och övergång till tyngre droger.
Du kan ladda ner hela skriften, 'Skador av hasch och marijuana' på adressen
http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/P-04-047_Web.pdf
Den 7 mars 2003 arrangerade Mobilisering mot narkotika ett internationellt symposium om cannabis. Ett 70-tal parlamentariker och tjänstemän från 14 nationer deltog. En dokumentation med titeln 'Is Cannabis a Harmless Drug? - connecting research to drug control policy' togs fram redan 2003. Nu finns den i en översättning till svenska, vissa siffor har också uppdaterats.Du kan ladda ner hela skriften, 'Skador av hasch och marijuana' på adressen
http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/P-04-047_Web.pdf
Det materialet hittar du på adressen http://www.mobilisera.nu/upload/CANNABIS2005.pdf
Följande information kan vara av intresse i sammanhanget:
GW Pharmaceuticals
http://production.investis.com/gwp/pressreleases/currentpress/2005-12-12/
Produktmonograf Sativex
http://www.bayerhealth.com/display.cfm?Object_ID=272&Article_ID=122
Almirall
http://www.almirall.es/almirall/cda/nav/05/0500.jsp?ID=590
Bayer
Pressmeddelande
http://www.bayerhealth.com/BayerHC/display.cfm?Object_ID=276&article_id=119
Torgny Peterson
Om korruption och bedrägeri i EU
Så har då den före detta EU-kommissionärens, Edith Cresson, bedrägliga beteende äntligen blivit föremål för behandling i EG-domstolen. Generaladvokaten Geelhoed rekommenderar i ärendet i EG-domstolen att Cresson, som enligt Geelhoed är korrekt anklagad, får sin pension minskad med 50 procent. Ärendet avgörs slutligen i EG-domstolen senare i år.
Vad har hänt?
I december 1998 skickade den holländske revisorn Paul van Buitinen ett brev till EU-parlamentet där han ingående beskrev flera fall av korruption och bedrägeri inom EU. I vanlig ordning förfasade sig de som utpekades, och speciellt kommissionären Edith Cresson, över dessa ”oförskämda påhopp”. Men van Buitinen, som är en mycket noggrann herre, hade så övertydliga bevis för sina påståenden att det inte var möjligt att bortse från dom.
I december 1998 skickade den holländske revisorn Paul van Buitinen ett brev till EU-parlamentet där han ingående beskrev flera fall av korruption och bedrägeri inom EU. I vanlig ordning förfasade sig de som utpekades, och speciellt kommissionären Edith Cresson, över dessa ”oförskämda påhopp”. Men van Buitinen, som är en mycket noggrann herre, hade så övertydliga bevis för sina påståenden att det inte var möjligt att bortse från dom.
Vad hände sedan?
Hela kommissionen, med Jacques Santer i ledningen, fick gå i mars 1999 och i november 1999 meddelade Per Knudsen, som då var tillförordnad chef för OLAF (Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning), att en undersökning av Madame Cressons ’aktiviteter’ inletts.
Hela kommissionen, med Jacques Santer i ledningen, fick gå i mars 1999 och i november 1999 meddelade Per Knudsen, som då var tillförordnad chef för OLAF (Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning), att en undersökning av Madame Cressons ’aktiviteter’ inletts.
Vad hade då Cresson gjort?
Ja, en hel del, men det som orsakade mest uppmärksamhet var den anställning hon utverkade under perioden 1995-1997 för sin gode ’vän’, tandläkaren René Berthelot som, trots att han inte hade några som helst kunskaper i ämnet, blev AIDS-expert. En månad efter ’utnämningen’ fick han ett hjärtattack och var sedan frånvarande i nio månader med full betalning. Kostnaden för Berthelots påhittade expertkunskaper kostade skattebetalarna i EU närmare 1,3 miljoner kronor.
Berthelot avled år 2000.
Ja, en hel del, men det som orsakade mest uppmärksamhet var den anställning hon utverkade under perioden 1995-1997 för sin gode ’vän’, tandläkaren René Berthelot som, trots att han inte hade några som helst kunskaper i ämnet, blev AIDS-expert. En månad efter ’utnämningen’ fick han ett hjärtattack och var sedan frånvarande i nio månader med full betalning. Kostnaden för Berthelots påhittade expertkunskaper kostade skattebetalarna i EU närmare 1,3 miljoner kronor.
Berthelot avled år 2000.
Vad producerade Berthelot?
Ja, om han överhuvudtaget producerade något värt namnet– därom tvistas det än idag – så förefaller det enda resultatet av Berthelots expertverksamhet vara sju korta rapporter om totalt 24 sidor. Här kan man tala om dyrbart sidpris!
Ja, om han överhuvudtaget producerade något värt namnet– därom tvistas det än idag – så förefaller det enda resultatet av Berthelots expertverksamhet vara sju korta rapporter om totalt 24 sidor. Här kan man tala om dyrbart sidpris!
Vad hände med Buitinen? Jo, Van Buitinen, som borde ha lovordats för sina insatser blev istället bestraffad genom att flyttas till annat arbete med lägre lön. Idag sysslar han med helt andra ting.
Skulle motsvarande hända, eller händer det rent av i Sverige?
Frågan är fri. Svaret är öppet. Hur är det ställt med de offentliga ämbetsmännen och deras verksamhet? Är de demokratins tjänare eller maktens springpojkar?
I det sammanhanget kan läsning av Lennart Lundquists bok Demokratins väktare vara av intresse.
Frågan är fri. Svaret är öppet. Hur är det ställt med de offentliga ämbetsmännen och deras verksamhet? Är de demokratins tjänare eller maktens springpojkar?
I det sammanhanget kan läsning av Lennart Lundquists bok Demokratins väktare vara av intresse.
Om insyn och transparens
I en presentation av vad hon gör, säger EU:s vicepresident Margot Wallström, tillika ansvarig för EU:s institutionella relationer och kommunikationsstrategi, att hon för förbättra kommunikationen med EU:s medborgare vill
I en presentation av vad hon gör, säger EU:s vicepresident Margot Wallström, tillika ansvarig för EU:s institutionella relationer och kommunikationsstrategi, att hon för förbättra kommunikationen med EU:s medborgare vill
· tala om för oss EU-medborgare vad EU gör och varför och
· lyssna till vad EU-medborgarna har att säga.
Good luck! Det är på tiden!
Mer om EU, korruption och bedrägerier kan du bland annat hitta på följande ställen:
Van Buitinens brev till EU-parlamentet
Generaladvokatens yttrande 23 februari 2006 i mål C-432/04
OLAF – Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning
Vice-President Margot Wallström
http://europa.eu.int/comm/commission_barroso/wallstrom/index_en.htm
Torgny Peterson
ADHD - finns det?
Såvitt jag vet är den metaanalysstudie* som presenterades av the Oregon Drug Effectiveness Review Project i september förra året, om farmakologisk behandling av ADHD, den största hittills.
2 287 forskningsarbeten, i stort sett det mesta som publicerats, analyserades.
Resultat: Inga bevis hittades vare sig för säkerheten hos de mediciner som används eller för ADHD-diagnosens legitimitet.
Den intresserade kan ta del av hela studien, 'Drug Class Review on Pharmacologic Treatments for ADHD' på adressen
http://www.ohsu.edu/drugeffectiveness/reports/documents/ADHD%20Final%20Report.pdf
* metaanalys, en statistisk metod som utnyttjar resultaten från ett varierande antal sinsemellan helt oberoende studier för att belysa t ex värdet av en behandling vid en viss sjukdom.
Torgny Peterson
2 287 forskningsarbeten, i stort sett det mesta som publicerats, analyserades.
Resultat: Inga bevis hittades vare sig för säkerheten hos de mediciner som används eller för ADHD-diagnosens legitimitet.
Den intresserade kan ta del av hela studien, 'Drug Class Review on Pharmacologic Treatments for ADHD' på adressen
http://www.ohsu.edu/drugeffectiveness/reports/documents/ADHD%20Final%20Report.pdf
* metaanalys, en statistisk metod som utnyttjar resultaten från ett varierande antal sinsemellan helt oberoende studier för att belysa t ex värdet av en behandling vid en viss sjukdom.
Torgny Peterson
"Harm reduction måste vara till för alla - inte bara för missbrukarna"
I Vancouver, Kanada fungerar, enligt polisen, de så kallade harm reduction-insatserna (skademinskningsinsatserna) för missbrukare dåligt.
Poliskommissarien Bob Rolls vid Vancouverpolisen har nu låtit meddela att man har startat arbetet med att få stopp på de öppna drogscenerna i hela sta´n. "Den ökade insatsen innebär nolltolerans mot bruk och innehav av narkotika i parker och på skolgårdar", säger Rolls till kanadensiska media.
På fråga varför man inte gjort detta tidigare säger Rolls att man betraktat drogmissbruk som ett medicinskt problem men, säger han, den inställningen har inte bidragit mycket till att minska missbruket på offentliga platser. "Harm reduction måste vara till för alla - inte bara för missbrukarna", säger Rolls.
I en kommentar säger en representant för VANDU (Vancouver Area Network of Drug Users), "Dom vill hindra folk från att använda droger ute i det fria och det finns inga andra ställen dom kan göra det på. Var ska man ta vägen om man inte får socialhjälp eller en bostad?"
Polisen i Vancouver stöder fler behandlingsprogram men tills de blir verklighet kommer polisen att vara mycket aktiv på gatorna.
Torgny Peterson
Poliskommissarien Bob Rolls vid Vancouverpolisen har nu låtit meddela att man har startat arbetet med att få stopp på de öppna drogscenerna i hela sta´n. "Den ökade insatsen innebär nolltolerans mot bruk och innehav av narkotika i parker och på skolgårdar", säger Rolls till kanadensiska media.
På fråga varför man inte gjort detta tidigare säger Rolls att man betraktat drogmissbruk som ett medicinskt problem men, säger han, den inställningen har inte bidragit mycket till att minska missbruket på offentliga platser. "Harm reduction måste vara till för alla - inte bara för missbrukarna", säger Rolls.
I en kommentar säger en representant för VANDU (Vancouver Area Network of Drug Users), "Dom vill hindra folk från att använda droger ute i det fria och det finns inga andra ställen dom kan göra det på. Var ska man ta vägen om man inte får socialhjälp eller en bostad?"
Polisen i Vancouver stöder fler behandlingsprogram men tills de blir verklighet kommer polisen att vara mycket aktiv på gatorna.
Torgny Peterson
VisbyGate - om skrönor, sanningar och det som fallit i glömska
Den som kommer till Visby kan inte undgå att fascineras av det murverk som omger staden. Bakom dessa murar har mycket hänt under århundradenas lopp. Mycket känner vi till som faktiskt har hänt, en del har fallit i glömska och en hel del av det som berättas är förmodligen bara skrönor.
Vad som faktiskt hände och hur mycket som är skrönor kan man fundera över när det gäller den moderna affären bakom staden Visbys portar (eller VisbyGate som händelseförloppet kommer att kallas i utländsk press) - när omkring 1,5 kg heroin bytte ägare på Visby Hotell en dag i maj 2000.
Att händelser från medeltiden fallit i glömska är väl inte så mycket att orda om, men att flera som på ett eller annat sätt var involverade i VisbyGate 2000 verkar ha drabbats av en kollektiv släng av tidig demens förtjänar kanske fler bokstavskombinationer.
Enligt Sydsvenska Dagbladet ska skånska poliser förhöras idag om den eventuellt olagliga knarkfällan i Visby. Enligt rapportering i samma tidning verkar dåvarande chefen för länskriminalpolisen i Skåne och ytterligare kollegor ha dåliga minnesbilder från tiden kring den här dagen i maj 2000. "Jag försöker att gå tillbaka och känna efter vad det var vi sa och hur vi gjorde, men vad vår delaktighet exakt bestod i vet jag inte idag", säger chefen för narkotikakommissionen i Skåne som var kontaktman med polisen i Stockholm för 'operationen' i Visby till Sydsvenska Dagbladet. Ingen skugga må falla över den skånska glömskan. I det här fallet är den ingalunda unik. Den verkar ha haft spridning till flera orter.
Varför skulle heroinaffären göras upp i Visby? Tillåten bevisprovokation eller olaglig brottsprovokation? Transporterades 'bara' 1,5 kg heroin, eller var det mer, till Visby - och var tog i sådana fall resten vägen? Vad kommer den så kallade informatören ihåg och hur gick det med förundersökning och eventuellt åtal mot honom? Någon intresserad journalist kanske kunde kanske tala om det sistnämnda med åklagaren Ulf Forsberg i Uppsala om det.
Såväl gamla muromgärdade områden som nya sådana, numera kallade revir eller sekretessbelagd information, innehåller ofta intressanta ting - en del sanna, en del skrönor och en del sådant som hamnat i glömskans rike. Självklart finns det flera personer som känner till vad som är vad i VisbyGate. Att sedan inte allt kommer att visas upp i offentlighetens ljus är också, av olika skäl, självklart.
Torgny Peterson
Vad som faktiskt hände och hur mycket som är skrönor kan man fundera över när det gäller den moderna affären bakom staden Visbys portar (eller VisbyGate som händelseförloppet kommer att kallas i utländsk press) - när omkring 1,5 kg heroin bytte ägare på Visby Hotell en dag i maj 2000.
Att händelser från medeltiden fallit i glömska är väl inte så mycket att orda om, men att flera som på ett eller annat sätt var involverade i VisbyGate 2000 verkar ha drabbats av en kollektiv släng av tidig demens förtjänar kanske fler bokstavskombinationer.
Enligt Sydsvenska Dagbladet ska skånska poliser förhöras idag om den eventuellt olagliga knarkfällan i Visby. Enligt rapportering i samma tidning verkar dåvarande chefen för länskriminalpolisen i Skåne och ytterligare kollegor ha dåliga minnesbilder från tiden kring den här dagen i maj 2000. "Jag försöker att gå tillbaka och känna efter vad det var vi sa och hur vi gjorde, men vad vår delaktighet exakt bestod i vet jag inte idag", säger chefen för narkotikakommissionen i Skåne som var kontaktman med polisen i Stockholm för 'operationen' i Visby till Sydsvenska Dagbladet. Ingen skugga må falla över den skånska glömskan. I det här fallet är den ingalunda unik. Den verkar ha haft spridning till flera orter.
Varför skulle heroinaffären göras upp i Visby? Tillåten bevisprovokation eller olaglig brottsprovokation? Transporterades 'bara' 1,5 kg heroin, eller var det mer, till Visby - och var tog i sådana fall resten vägen? Vad kommer den så kallade informatören ihåg och hur gick det med förundersökning och eventuellt åtal mot honom? Någon intresserad journalist kanske kunde kanske tala om det sistnämnda med åklagaren Ulf Forsberg i Uppsala om det.
Såväl gamla muromgärdade områden som nya sådana, numera kallade revir eller sekretessbelagd information, innehåller ofta intressanta ting - en del sanna, en del skrönor och en del sådant som hamnat i glömskans rike. Självklart finns det flera personer som känner till vad som är vad i VisbyGate. Att sedan inte allt kommer att visas upp i offentlighetens ljus är också, av olika skäl, självklart.
Torgny Peterson
Svarttaxi - en ljusskygg verksamhet
Vill du bli rånad, våldtagen eller drogad? Åk svarttaxi!
Antalet övergrepp av olika slag mot passagerarna har nu blivit så omfattande att regeringen, enligt Dagens Nyheter, "trappar upp kriget mot svarttaxiförarna". Inte mycket till 'krig' - den som avslöjas med svarttaxiverksamhet kommer, enligt förslaget, att dömas till böter vid det första svarttaxiåket. Vid en jämförelse framstår kraftig hastighetsöverträdelse i sådana fall som kärnvapenkrig med höga böter och omedelbar indragning av körkortet.
Nej - kläm åt svarttaxiåkarna rejält med en gång - höga böter, omedelbar indragning av körkortet och beslag av bilen som använts för transporten.
Kanske drar sig någon till minnes de oregerliga köerna vid Stockholms Central där svarta, gråa och vita förare jagade kunder efter bästa förmåga. Resolut ingripande under två dagar fick slut på eländet. Ord är billiga, handling kostar.
Torgny Peterson
Antalet övergrepp av olika slag mot passagerarna har nu blivit så omfattande att regeringen, enligt Dagens Nyheter, "trappar upp kriget mot svarttaxiförarna". Inte mycket till 'krig' - den som avslöjas med svarttaxiverksamhet kommer, enligt förslaget, att dömas till böter vid det första svarttaxiåket. Vid en jämförelse framstår kraftig hastighetsöverträdelse i sådana fall som kärnvapenkrig med höga böter och omedelbar indragning av körkortet.
Nej - kläm åt svarttaxiåkarna rejält med en gång - höga böter, omedelbar indragning av körkortet och beslag av bilen som använts för transporten.
Kanske drar sig någon till minnes de oregerliga köerna vid Stockholms Central där svarta, gråa och vita förare jagade kunder efter bästa förmåga. Resolut ingripande under två dagar fick slut på eländet. Ord är billiga, handling kostar.
Torgny Peterson
Haschet hamnade där det passar bra - på polismuséet
1993 dog den danske författaren Dan Turéll, som tog sina första LSD- och meskalintripper 1967. När dödsboet gick på auktion 2003 hittades, utöver en stor samling lyrik och deckare, elva gram hasch. Haschbitarna finns nu utställda på Polishistoriska muséet i Köpenhamn - ett bra ställe att förvara hasch på.
Blir Sverige tryggare med Allians för Sverige?
Idag presenterade Allians för Sveriges rättspolitiska grupp sitt slutdokument, 'Ett tryggare Sverige'.
I dokumentets inledning konstaterar gruppen att "Sverige är inte längre det trygga land vi är vana vid. Brottsligheten breder ut sig och våldet blir grövre. Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall har blivit allt fler och bidrar till bilden av ett allt mer förråat samhälle. I takt med att brottsligheten ökar stiger människors känsla av otrygghet. Så många som 35 procent undviker att gå ut ensamma på kvällar och nätter. Mer än var fjärde kvinna äf ofta eller ibland rädd för att gå ute i sitt eget bostadsområde när det är mörkt. Brott lönar sig. Tre av fyra brott förblir ouppklarade. Mängdbrotten, som drabbar människor i deras vardag, ligger alla under fem procents uppklarande. Snarare struntar många i att anmäla eftersom sannolikheten att brottet ska lösas är så försvinnande liten.
Förtroendet för polisen minskar och medborgarna upplever inte att de får den hjälp de behöver. De som drabbatas av brott har blivit ännu mindre nöjda med den polisiära verksamheten. Nu ligger betygen för polisen på rekordlåga nivåer när det gällerr brottsutredning. De låga uppklarandesiffrorna tyder på att mängdbrott inte prioriteras. Men inte heller de grova brotten klaras upp. Till exempel klaras bara tretton procent av anmälda våldtäkter upp, och inte fler än åtta procent av personrånen. Den senaste tidens så kallade satsningar på polisen har följts av neddragningar i syfte att skapa ekonomiska möjligheter att anställa aspiranter. Hela 564 poliser och 108 civilanställda har pensionerats i förtid sedan 2002, och över hundra polisstationer har lagts ned under de senaste fyra åren. Av närpolisreformen återstår bara namnet. I glesbygden saknas det poliser, precis som i särskilt brottsutsatta storstadsområden. Medborgarna står tyvärr långt ifrån polisen, både geografiskt och mentalt. De brottslingar som lagförs och som får ett fängelsestraff sviks av staten. De hamnar i överfulla fängelser där narkotikan flödar och där möjligheterna till rehabilitering är små. Risken för återfall i brott efter avtjänat straff är mycket stor. Allians för Sverige kan inte acceptera rättsväsendets reträtt och människors ökade otrygghet. Vår uppfattning är att det går att påverka och bekämpa brottsligheten både kortsiktigt och i ett längre perspektiv. Vi står för en rättspolitik som väsentligt skiljer sig från socialdemokraternas. Vi talar klarspråk om ansvaret för att förmedla normer och värderingar för att förebygga brott. Vi anser att polisen ska arbeta i medborgarnas tjänst. Vi är tydliga när det gäller att ställa höga krav på polisens förmåga att förebygga och klara upp brott. Vi slår fast att hela rättskedjan ska ha ett konsekvent brtotsofferperspektiv. Vi utgår från att opartiska och effektiva poliser, åklagare och domare är rättsväsendets styrka och borgar för allmänhetens förtroende.
I denna rapport presenterar vi ett antal försalg inom hela rättskedjan, i syfte att förebygga och bekämpa brott, och att stödja brottslighetens offer."
Så långt Alliansens 'programförklaring'. Därefter följer en genomgång av vilka åtgärder som, enligt Alliansen, måste krävas inom en rad områden. Det mesta borde egentligen vara ganska självklart och en god gissning är att det föreslagna programmet nog ligger i ganska god linje med vad många tycker, inklusive en majoritet av socialdemokraterna.
Programmet är presenterat. Vad händer härnäst? En legitimerad kristallkulelaboratris förutspår att Bodström, även om flera av hans förslag ligger helt i linje med Alliansens program, av partipolitiskt taktiska skäl måste presentera åtminstone några avvikande åsikter. Vänstern kommer att konstatera att programmet saknar social- och arbetsmarknadspolitiska aspekter och bara utgör ytterligare ett förslag från en repressiv, borgerlig allians. Miljöpartiet ber förmodligen att få återkomma. Slutligen kommer några välkända åsiktsmaskinister eller experter (skillnaden är hårfin) att framträda i SVT1:s och/eller TV4:s morgonsoffa/-or och tala för respektive emot förslagen. Kriminologer är alltid plåster (sår- eller drag-) i sådana här sammanhang så med intill visshet gränsande sannolikhet kommer en av de mer kända, varför inte Jerzy Zarnecki, att dyka upp och tala om att det visst inte är så illa ställt med kriminaliteten som den borgerliga alliansen låter påskina.
Efter den obligatoriska, partipolitiska kritikrundan blir det intressant att se hur förslagen tas emot och drivs i ett längre perspektiv. Flera förslag är utan tvekan mycket intressanta.
Du hittar förslaget från Allians för Sveriges rättspolitiska grupp på adressen http://www.maktskifte06.se/upload/allians_42.pdf
Vill du läsa mer om brottslighetens utveckling över tid, själv sammanställa statistiska uppgifter så utgör adressen www.bra.se en god startpunkt.
Torgny Peterson
I dokumentets inledning konstaterar gruppen att "Sverige är inte längre det trygga land vi är vana vid. Brottsligheten breder ut sig och våldet blir grövre. Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall har blivit allt fler och bidrar till bilden av ett allt mer förråat samhälle. I takt med att brottsligheten ökar stiger människors känsla av otrygghet. Så många som 35 procent undviker att gå ut ensamma på kvällar och nätter. Mer än var fjärde kvinna äf ofta eller ibland rädd för att gå ute i sitt eget bostadsområde när det är mörkt. Brott lönar sig. Tre av fyra brott förblir ouppklarade. Mängdbrotten, som drabbar människor i deras vardag, ligger alla under fem procents uppklarande. Snarare struntar många i att anmäla eftersom sannolikheten att brottet ska lösas är så försvinnande liten.
Förtroendet för polisen minskar och medborgarna upplever inte att de får den hjälp de behöver. De som drabbatas av brott har blivit ännu mindre nöjda med den polisiära verksamheten. Nu ligger betygen för polisen på rekordlåga nivåer när det gällerr brottsutredning. De låga uppklarandesiffrorna tyder på att mängdbrott inte prioriteras. Men inte heller de grova brotten klaras upp. Till exempel klaras bara tretton procent av anmälda våldtäkter upp, och inte fler än åtta procent av personrånen. Den senaste tidens så kallade satsningar på polisen har följts av neddragningar i syfte att skapa ekonomiska möjligheter att anställa aspiranter. Hela 564 poliser och 108 civilanställda har pensionerats i förtid sedan 2002, och över hundra polisstationer har lagts ned under de senaste fyra åren. Av närpolisreformen återstår bara namnet. I glesbygden saknas det poliser, precis som i särskilt brottsutsatta storstadsområden. Medborgarna står tyvärr långt ifrån polisen, både geografiskt och mentalt. De brottslingar som lagförs och som får ett fängelsestraff sviks av staten. De hamnar i överfulla fängelser där narkotikan flödar och där möjligheterna till rehabilitering är små. Risken för återfall i brott efter avtjänat straff är mycket stor. Allians för Sverige kan inte acceptera rättsväsendets reträtt och människors ökade otrygghet. Vår uppfattning är att det går att påverka och bekämpa brottsligheten både kortsiktigt och i ett längre perspektiv. Vi står för en rättspolitik som väsentligt skiljer sig från socialdemokraternas. Vi talar klarspråk om ansvaret för att förmedla normer och värderingar för att förebygga brott. Vi anser att polisen ska arbeta i medborgarnas tjänst. Vi är tydliga när det gäller att ställa höga krav på polisens förmåga att förebygga och klara upp brott. Vi slår fast att hela rättskedjan ska ha ett konsekvent brtotsofferperspektiv. Vi utgår från att opartiska och effektiva poliser, åklagare och domare är rättsväsendets styrka och borgar för allmänhetens förtroende.
I denna rapport presenterar vi ett antal försalg inom hela rättskedjan, i syfte att förebygga och bekämpa brott, och att stödja brottslighetens offer."
Så långt Alliansens 'programförklaring'. Därefter följer en genomgång av vilka åtgärder som, enligt Alliansen, måste krävas inom en rad områden. Det mesta borde egentligen vara ganska självklart och en god gissning är att det föreslagna programmet nog ligger i ganska god linje med vad många tycker, inklusive en majoritet av socialdemokraterna.
Programmet är presenterat. Vad händer härnäst? En legitimerad kristallkulelaboratris förutspår att Bodström, även om flera av hans förslag ligger helt i linje med Alliansens program, av partipolitiskt taktiska skäl måste presentera åtminstone några avvikande åsikter. Vänstern kommer att konstatera att programmet saknar social- och arbetsmarknadspolitiska aspekter och bara utgör ytterligare ett förslag från en repressiv, borgerlig allians. Miljöpartiet ber förmodligen att få återkomma. Slutligen kommer några välkända åsiktsmaskinister eller experter (skillnaden är hårfin) att framträda i SVT1:s och/eller TV4:s morgonsoffa/-or och tala för respektive emot förslagen. Kriminologer är alltid plåster (sår- eller drag-) i sådana här sammanhang så med intill visshet gränsande sannolikhet kommer en av de mer kända, varför inte Jerzy Zarnecki, att dyka upp och tala om att det visst inte är så illa ställt med kriminaliteten som den borgerliga alliansen låter påskina.
Efter den obligatoriska, partipolitiska kritikrundan blir det intressant att se hur förslagen tas emot och drivs i ett längre perspektiv. Flera förslag är utan tvekan mycket intressanta.
Du hittar förslaget från Allians för Sveriges rättspolitiska grupp på adressen http://www.maktskifte06.se/upload/allians_42.pdf
Vill du läsa mer om brottslighetens utveckling över tid, själv sammanställa statistiska uppgifter så utgör adressen www.bra.se en god startpunkt.
Torgny Peterson
Stopp för harar och horor i tyska bordeller
Får Bodström som han vill så kommer det att bli svårt för harar och horor att tjäna pengar i samband med fotbolls-VM i Tyskland i sommar. Förhoppningsvis lyckas han övertyga sina kollegor i andra EU-länder om att hitta möjligheter att begränsa de skador som bordellindustrin med all säkerhet annars skulle bidra till under VM. Spågummor i flera länder i Europa har uttryckt stor oro för vilka konsekvenser en växande bordellindustri skulle få. Frågan kommer att tas upp i nya diskussioner i april.
För övrigt bör tilläggas att arbetet för att minska bordellverksamhet och därmed sammanhängande trafficking borde intensifieras under årets alla månader och inte bara i samband med arrangemang à la VM.
Om någon irriterar sig över språkbruket ovan kan eventuellt stötande ord bytas ut med hjälp av följande
Hare = manlig sexarbetare
Hora = Kvinnlig dito
Bordell = Förrättningscontainer
Spågumma - Kristallkulelaboratris
För övrigt bör tilläggas att arbetet för att minska bordellverksamhet och därmed sammanhängande trafficking borde intensifieras under årets alla månader och inte bara i samband med arrangemang à la VM.
Om någon irriterar sig över språkbruket ovan kan eventuellt stötande ord bytas ut med hjälp av följande
Hare = manlig sexarbetare
Hora = Kvinnlig dito
Bordell = Förrättningscontainer
Spågumma - Kristallkulelaboratris
Alexander Bard och andra kvasiintellektuella elitister
"Du får gärna prata skit om personer som inte är medlemmar på Elit. Hat är en fantastisk känsla. Du kan räkna med vårt fulla stöd, för den som står utanför Elit är ALLTID mindre värd och en sämre människa än den som är med...Världen är full av människor som aldrig kommer få en chans att vara med på Elit. DU har valt att urskilja dig från dessa människor genom att vara med på Elit & Du är jävligt speciell. Och bara Elit är jävligare än du."
Voilá - Alexander Bards programförklaring för Elit, en sändlista för kvasiintellektuella. Under rubriken 'Übermobbing på nätet' berättar Mustafa Can i Dagens Nyheter om familjen ELIT, den virtuella världens skvallersekt, som ägnar sig åt att förtala allt och alla som inte lever upp till Bards bristande självförtroende.
Medlemmarna i skvallersekten njuter uppenbarligen av verksamheten eftersom de fortfarande finns med på sändlistan.
Den människosyn som Bard och hans kvasiintellektuella kollegor ger uttryck för är oroande. Läs hela redovisningen av Bard-sekten på adressen och lägg gärna de namn som nämns där på minnet
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=523361&previousRenderType=6
Du kan läsa mer om flumfilosofen Alexander Bard på adressen
http://www.analyskritik.press.se/idehistoria/Personer/AlexanderBard.htm
Voilá - Alexander Bards programförklaring för Elit, en sändlista för kvasiintellektuella. Under rubriken 'Übermobbing på nätet' berättar Mustafa Can i Dagens Nyheter om familjen ELIT, den virtuella världens skvallersekt, som ägnar sig åt att förtala allt och alla som inte lever upp till Bards bristande självförtroende.
Medlemmarna i skvallersekten njuter uppenbarligen av verksamheten eftersom de fortfarande finns med på sändlistan.
Den människosyn som Bard och hans kvasiintellektuella kollegor ger uttryck för är oroande. Läs hela redovisningen av Bard-sekten på adressen och lägg gärna de namn som nämns där på minnet
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=523361&previousRenderType=6
Du kan läsa mer om flumfilosofen Alexander Bard på adressen
http://www.analyskritik.press.se/idehistoria/Personer/AlexanderBard.htm
Apropå dopning
Om du betraktade någon av TV:s morgonpratsoffor idag kunde du knappast undgå att notera uppmärksamheten kring Österrikes 'Dopinggate-affär'. I TV4 trevade sig programledarna och vice ordförande i Svenska Olympiska Kommittén fram och verkade ha svårt att bestämt uttala sig om att doping, inte bara på OS-nivå utan på alla nivåer, är förkastligt och att de som erbjuder sådan verksamhet eller på annat sätt nyttjar den i rimlighetens namn bör jagas, om inte med blåslampa, så i vart fall med omfattande, oaviserade kontroller.
I TV4 undrade en av morgonpratarna om det inte hade varit möjligt att göra en insats mot det österriska skidteamet tidigare, antagligen i syfte att inte utsätta oskyldiga för obehag?! Ungefär lika effektivt som att testa besökare som har för avsikt att testa knark på ett party två dagar innan partyt äger rum.
Den svenske professorn Arne Ljungqvist, knuten till WADA (World Anti-Doping Agency) gav i en telefonintervju klar och tydlig information om de faktiska omständigheterna, varvid morgonpratarnas tyckande upphörde på ett, för dom, förtjänstfullt sätt.
Kanske borde fler journalister utsättas för mer av korrekt information i drogrelaterade frågor för att vi ska slippa de värsta journalistiska knarkgrodorna.
Är du intresserad kan du läsa mer om WADA på adressen http://www.wada-ama.org/en/
Torgny Peterson
I TV4 undrade en av morgonpratarna om det inte hade varit möjligt att göra en insats mot det österriska skidteamet tidigare, antagligen i syfte att inte utsätta oskyldiga för obehag?! Ungefär lika effektivt som att testa besökare som har för avsikt att testa knark på ett party två dagar innan partyt äger rum.
Den svenske professorn Arne Ljungqvist, knuten till WADA (World Anti-Doping Agency) gav i en telefonintervju klar och tydlig information om de faktiska omständigheterna, varvid morgonpratarnas tyckande upphörde på ett, för dom, förtjänstfullt sätt.
Kanske borde fler journalister utsättas för mer av korrekt information i drogrelaterade frågor för att vi ska slippa de värsta journalistiska knarkgrodorna.
Är du intresserad kan du läsa mer om WADA på adressen http://www.wada-ama.org/en/
Torgny Peterson
Döda fåglar, döda galna kor och döda narkomaner
Så var det dags igen. Massiva insatser på snart sagt alla kontinenter för att förhindra spridning och ytterligare dödsfall till följd av det så kallade 'fågelviruset'. I målande beskrivningar berättar snart sagt alla medier om extraordinära åtgärder, 'undantagstillstånd' på Rügen i Tyskland, krismöten hos myndigheter och i regeringar, och hur vi bäst skyddar oss.
I dagens tidningar kan vi läsa att SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) mobiliserar bevakningen på sydkusten, i Skåne och Blekinge, men också på såväl väst- som ostkust. Kustbevakningen uppmanas vara vaksam på fynd av döda fåglar och ornitologer har ombetts bidra till upptäckt av eventuellt smittade djur.
När galna-ko-sjukan grasserade som värst fanns det heller ingen hejd på vilka extraordinära insatser som ansågs nödvändiga för att komma tillrätta med problemet - hitta smittkällan, isolera sjuka djur och se till att inte fler smittades. EU hade krismöte, djurproducenter samarbetade och t ex på Irland bevakades gränsen mellan Nordirland och republiken noga för att inte smittan skulle spridas. Om du av en händelse var ute och flög då 'sjukan ' grasserade som värst så kanske du var med om att dina skor fick passera desinficeringsbad i försök att ta kål på eventuell smitta.
Är det något fel på allt detta? Inte alls. Att göra massiva insatser av internationell karaktär för att bekämpa allvarliga, smittsamma sjukdomar är inte bara bra - det är nödvändigt.
Med tanke på den globala spridningen av narkomani och de enorma lidanden som förknippas med missbruket av narkotika, ett mycket stort antal drogrelaterade dödsfall och en grov, organiserad brottslighet som frodas i sådan omfattning att narkotikahandeln i dag uppskattas vara världens näst största industri (efter vapenhandeln), kan det ju tyckas besynnerligt att antalet redan döda narkomaner och de som är på god väg åt samma håll inte får på långt när sådan uppmärksamhet som en irländsk filé eller en 'döende svan'.
Torgny Peterson
I dagens tidningar kan vi läsa att SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) mobiliserar bevakningen på sydkusten, i Skåne och Blekinge, men också på såväl väst- som ostkust. Kustbevakningen uppmanas vara vaksam på fynd av döda fåglar och ornitologer har ombetts bidra till upptäckt av eventuellt smittade djur.
När galna-ko-sjukan grasserade som värst fanns det heller ingen hejd på vilka extraordinära insatser som ansågs nödvändiga för att komma tillrätta med problemet - hitta smittkällan, isolera sjuka djur och se till att inte fler smittades. EU hade krismöte, djurproducenter samarbetade och t ex på Irland bevakades gränsen mellan Nordirland och republiken noga för att inte smittan skulle spridas. Om du av en händelse var ute och flög då 'sjukan ' grasserade som värst så kanske du var med om att dina skor fick passera desinficeringsbad i försök att ta kål på eventuell smitta.
Är det något fel på allt detta? Inte alls. Att göra massiva insatser av internationell karaktär för att bekämpa allvarliga, smittsamma sjukdomar är inte bara bra - det är nödvändigt.
Med tanke på den globala spridningen av narkomani och de enorma lidanden som förknippas med missbruket av narkotika, ett mycket stort antal drogrelaterade dödsfall och en grov, organiserad brottslighet som frodas i sådan omfattning att narkotikahandeln i dag uppskattas vara världens näst största industri (efter vapenhandeln), kan det ju tyckas besynnerligt att antalet redan döda narkomaner och de som är på god väg åt samma håll inte får på långt när sådan uppmärksamhet som en irländsk filé eller en 'döende svan'.
Torgny Peterson
Får narkomaner bilda patientföreningar?
Får narkomaner bilda patientföreningar?, undrar Henrik Berggren i ett inlägg i Dagens Nyheter. Javisst. Självklart. Missbrukare som vill hjälpa varandra för att på sikt ta sig ur missbruket är värda all hjälp och uppmuntran, men själva bildandet av en patientförening är inte det mest intressanta. Det är betydligt intressantare att ta del av vad en sådan patientförening tänker ägna sig åt.
Svenska Brukarföreningen berättar på sin hemsida www.brukarforeningen.com vad man vill uppnå med sin verksamhet och varför den bör vara berättigad till bidrag. Där sägs bland annat att "Svenska Brukarföreningens medlemmar vill att rena sprutor skall kunna delas ut och att alla som behöver samt önskar skall kunna få substitutionsbehandling med Metadon och Subutex. De bidrag vi får från de ovan nämnda förvaltningarna [Stockholms Socialtjänstförvaltning, Stockholms Läns Landsting och Socialstyrelsen] räcker inte till att kunna betala löner utan allt arbete inom föreningen utförs av frivilliga. I första hand är vi en kamratförening för människor som är opiatberoende. Vår huvudtanke är att de mer problemfria visar solidaritet med medlemmar som har svårigheter att klara av ambitiösa behandlingsprogram. Många av våra medlemmar tillhör de kanske mest utstötta människorna i vårt land. Det är människor som helt saknar relationer till samhällets institutioner och hjälputbud. Vi är en ung förening och de aktiva har ingen tidigare erfarenhet av föreningsarbete och politiskt spel. Våra medlemmar vill endast kunna få möjligheter till ett drägligt liv med samma rättigheter som andra medborgare till sjukvård och annan service. För dem handlar frågor om rena sprutor och substitution inte om politik utan om den egna hälsan och den egna överlevnaden."
Under rubriken 'Våra målsättningar' presenteras följande punkter:
• Tillvarata brukarnas sociala och samhälleliga intressen som deras intresseorganisation.
Svenska Brukarföreningen berättar på sin hemsida www.brukarforeningen.com vad man vill uppnå med sin verksamhet och varför den bör vara berättigad till bidrag. Där sägs bland annat att "Svenska Brukarföreningens medlemmar vill att rena sprutor skall kunna delas ut och att alla som behöver samt önskar skall kunna få substitutionsbehandling med Metadon och Subutex. De bidrag vi får från de ovan nämnda förvaltningarna [Stockholms Socialtjänstförvaltning, Stockholms Läns Landsting och Socialstyrelsen] räcker inte till att kunna betala löner utan allt arbete inom föreningen utförs av frivilliga. I första hand är vi en kamratförening för människor som är opiatberoende. Vår huvudtanke är att de mer problemfria visar solidaritet med medlemmar som har svårigheter att klara av ambitiösa behandlingsprogram. Många av våra medlemmar tillhör de kanske mest utstötta människorna i vårt land. Det är människor som helt saknar relationer till samhällets institutioner och hjälputbud. Vi är en ung förening och de aktiva har ingen tidigare erfarenhet av föreningsarbete och politiskt spel. Våra medlemmar vill endast kunna få möjligheter till ett drägligt liv med samma rättigheter som andra medborgare till sjukvård och annan service. För dem handlar frågor om rena sprutor och substitution inte om politik utan om den egna hälsan och den egna överlevnaden."
Under rubriken 'Våra målsättningar' presenteras följande punkter:
• Tillvarata brukarnas sociala och samhälleliga intressen som deras intresseorganisation.
• Starta sociala och kulturella aktiviteter, ge stöd, upplysa och ge rådgivning till den enskilde.
• Kämpa för rätten till individuellt anpassad behandling i Sverige, se till att brukaren själv får vara med och utforma sin behandling så att den blir optimal.
• Ge den enskilde brukaren möjlighet att komma till tals, att få framföra sina argument och synpunkter i det offentliga bl,a via Brukarföreningens hemsida på Internet.
• Vi kräver insyn i metadon/subutexverksamheterna för att kunna bevaka rättssäkerheten.
• Synliggöra de förhållanden som präglar brukarens sociala, ekonomiska och politiska situation i samhället.
• Vi kräver samma valfrihet som andra grupper har inom vården.
• Motverka diskriminering och avhjälpa maktlösheten.
• Arbeta aktivt för att brukarnas kunskaper ska bli tillgängliga för myndigheter, vårdsektor, etc., genom samarbete, seminarier och kursverksamheter.
• Verka som brukarnas språkrör och skapa kontakter med myndigheter, politiker, media och vårdsektorn.
• Medverka i debatten, genom kampanjarbete, artiklar, insändare etc., för att synliggöra brukarnas situation och behov genom att bruka dom demokratiska verktygen.
• Det förebyggande arbetet är viktigt, främst ska det riktas till skolungdomar.
På en konferens i Portugal sa Svenska Brukarföreningens ordförande att "Svenska Brukarföreningen kräver vidare att bruket av droger avkriminaliseras" (The Swedish Drug Users Union further demands that the use of drugs is decriminalized)
http://www.drug-policy.org/modules/events/lisbon/14_stalenkrantz
På vilket sätt skulle en avkriminalisering av bruket av alla droger bidra till att "Tillvarata brukarnas sociala och samhälleliga intressen?"
Torgny Peterson
http://www.drug-policy.org/modules/events/lisbon/14_stalenkrantz
På vilket sätt skulle en avkriminalisering av bruket av alla droger bidra till att "Tillvarata brukarnas sociala och samhälleliga intressen?"
Torgny Peterson
Fria sprutor åt österrikarna
Efter helgens dopningsrazzia mot österrikiska skidåkare och det som avslöjats i samband med detta kan man undra om Österrikes OS-skidåkare har startat sitt alldeles lilla egna sprutprogram för att genom kriminella metoder försöka roffa åt sig äran av något som dom uppenbarligen är rädda för att inte klara av odopade.
I samband med italienska polisens razzia, som orsakade stor bestörtning bland de drabbade österrikarna, hittades både använda och oanvända sprutor och medicinsk utrustning. Den förre skidtränaren Walter Mayer, välkänd för sina dopinginsatser i Salt Lake City, fanns uppenbarligen i närheten men stack iväg då han fick reda på att polisen var på väg. Efter att ha krockat med en polisbil greps han av österrikisk polis.
10 österrikare dopingtestades i lördags kväll. Två av dom har fått sparken från det österrikiska teamet. Hur historien slutar med Mayer återstår att se.
Att oanmälda, överraskande dopningskontroller behövs förefaller Österrikes OS-skidåkare vara, än så länge, levande bevis för. Resultaten av proverna förväntas vara klara idag.
I samband med italienska polisens razzia, som orsakade stor bestörtning bland de drabbade österrikarna, hittades både använda och oanvända sprutor och medicinsk utrustning. Den förre skidtränaren Walter Mayer, välkänd för sina dopinginsatser i Salt Lake City, fanns uppenbarligen i närheten men stack iväg då han fick reda på att polisen var på väg. Efter att ha krockat med en polisbil greps han av österrikisk polis.
10 österrikare dopingtestades i lördags kväll. Två av dom har fått sparken från det österrikiska teamet. Hur historien slutar med Mayer återstår att se.
Att oanmälda, överraskande dopningskontroller behövs förefaller Österrikes OS-skidåkare vara, än så länge, levande bevis för. Resultaten av proverna förväntas vara klara idag.
Nederländerna allt mer attraktivt för penningtvättare
I veckan som gick offentliggjorde det nederländska finansministeriet en mycket intressant rapport, utförd av Utrecht School of Economics och National University of Australia, om penningtvätt i landet.
Penningtvätt har utvecklats till en omfattande tillväxtsindustri där ett stort antal organisationer av olika slag är inblandade och, likaledes, ett stort antal organisationer för att bekämpa den sortens ’industri’. FATF:s (Financial Action Task Force - http://www.fatf-gafi.org/ ) 40 rekommendationer om penningtvätt får idag betraktas som något av en internationell standard för bekämpning av penningtvätt.
IMF (International Monetary Fund) har uppskattat att penningtvätten omfattar mellan två och fem procent av hela världens bruttonationalprodukt.
Australiensaren John Walker har presenterat en modell för penningtvätt, som den nu publicerade undersökningen utgår från. Hans modell undersöker två olika aspekter av penningtvättprocessen. Först undersöks de pengar som genereras för penningtvätt från varje land. Därefter undersöks flödena av de genererade pengarna från ett land till ett annat. Pengar kan tvättas i det land de kommer ifrån eller skickas till ett annat land för att tvättas. Enligt Walkers modell så föreligger penningtvätt så snart pengarna har förflyttats en gång.
Med utgångspunkt i Walkers modell visar de forskningsresultat som ligger till grund för den nu aktuella rapporten att mellan 75 och cirka 130 miljarder svenska kronor genereras från kriminella aktiviteter i Nederländerna. Av dessa pengar stannar 44 procent kvar för penningtvätt i Nederländerna, vilket innebär att den penningtvätt som sker i Nederländerna uppgår till mellan 35 och 40 miljarder kronor per år. Resterande medel från nederländsk kriminalitet placeras på annat håll.
Utöver detta kommer pengar från kriminell verksamhet i andra länder till Nederländerna för att tvättas. Den senare summan uppskattas uppgå till mellan 135 miljarder och 195 miljarder kronor, vilket alltså innebär att den totala summan som blir föremål för penningtvätt i Nederländerna uppgår till mellan 170 miljarder och 235 miljarder kronor, vilket är cirka 5 procent av Nederländernas BNP.
Utöver detta kommer pengar från kriminell verksamhet i andra länder till Nederländerna för att tvättas. Den senare summan uppskattas uppgå till mellan 135 miljarder och 195 miljarder kronor, vilket alltså innebär att den totala summan som blir föremål för penningtvätt i Nederländerna uppgår till mellan 170 miljarder och 235 miljarder kronor, vilket är cirka 5 procent av Nederländernas BNP.
Den aktuella rapporten innehåller mycket intressant läsning om penningtvätt i allmänhet och penningtvätt i Nederländerna i synnerhet. Är du intresserad kan du läsa hela rapporten, The amounts and effects of money laundering, som finns tillgänglig på engelska på adressen www.minfin.nl/06-011a.pdf
Torgny Peterson
Torgny Peterson
Guilty or not guilty?
Turerna kring det största narkotikabeslaget någonsin på Gotland den 6 maj 2000, då cirka 1,5 kilo heroin beslagtogs och två personer greps på Visby hotell, blir mer och mer besynnerliga och kräver utan tvekan fortsatt utredning.
Då jag kom till ön 2000 hade jag hört talas om 'händelsen' på Visby Hotell och ställde en del frågor till diverse personer som eventuellt kunde ha något att tillföra till mitt kunskapsläge, men redan då var det svårt att få något grepp om vad som egentligen hänt. Att 1,5 kilo heroin fanns på Gotland var i sig intressant eftersom efterfrågan på heroin såväl då som senare varit i det närmaste obefintlig. Var Gotland en transitort? Var kom narkotikan från? Skulle den vidare till fastlandet eller skulle den österut eller handlade det om något helt annat?
Med det pussel som nu läggs genom information från olika sagesmän/kvinnor finns det anledning att dra slutsatsen att hela upplägget var konstruerat även om Carin Götblad, som då var länspolismästare på Gotland, hade svårt att minnas detaljer när hon i veckan som gick förhördes av Högsta domstolen om polisens så kallade 'okonventionella arbetsmetoder'.
Hur mycket Götblad egentligen visste före och/eller efter 'operationen' på Visby Hotell kan man fråga sig efter Dagens Nyheters redovisning den 18 februari. Där framgår det hur som helst av ett mail daterat den 9 maj 2000 att hon den dagen fick reda på att personal från länskrim i Stockholm, bland annat Olle Liljegren,och personal från länskrim i Malmö medverkat i samband med 'operationen'.
En av de som greps på Visby Hotell dömdes så småningom till nio års fängelse och utvisning medan hans yngre kollega frikändes. 31-åringens advokat, Eric Dufvenmark i Visby, har i skenet av den information som nu tillkommit begärt att riksåklagaren ska ta upp förundersökningen på nytt. "Vi fördes bakom ljuset, alla inblandade, vid rättegången", säger Dufvenmark till TT.
Åklagaren i fallet, Mats Wihlborg i Visby, säger till DN att han inte hade någon information om att en informatör använts för att provocera fram bevis.
Chefsåklagare Pär G Lindell i Umeå ska nu utreda de närmare omständigheterna kring tillslaget på Gotland i maj 2000. Enligt TT har Lindell nu fått dokument från Liljegren där det framgår att 30,000 kronor betalats ut i ersättning till infiltratören, en grovt kriminell person som, återigen enligt TT, skulle agera köpare av heroinet. Kostnaden för ersättningen på 30,000 kronor ska, enligt TT, ha betalats med hälften var av Stockholms- respektive Gotlandspolisen.
Till Aftonbladet säger Olle Liljegren, "Vi flög ner en känd kriminell man som infiltratör. Han agerade köpare av ett stort parti narkotika som vi fått tips om. Insatsen var lyckad och infiltratören fick en rejäl belöning efteråt." Liljegren säger i artikeln 'Mina chefer kände till allt' i Aftonbladet att han utfört över 40 liknande operationer under sin tid vid länskriminalen i Stockholm och han påpekar att alla operationerna godkänts av hans chefer.
Att bekämpa grov organiserad brottslighet är absolut nödvändigt och det finns också behov av så kallade 'okonventionella' arbetsmetoder, men om civila personer används som infiltratörer, vilket inte är tillåtet, om dokumentation förändras eller förstörs, om poliser i ledande positioner drabbas av glömska, om advokater och åklagare undanhålls information - i vilket perspektiv hamnar då rättssäkerheten?
Torgny Peterson
Då jag kom till ön 2000 hade jag hört talas om 'händelsen' på Visby Hotell och ställde en del frågor till diverse personer som eventuellt kunde ha något att tillföra till mitt kunskapsläge, men redan då var det svårt att få något grepp om vad som egentligen hänt. Att 1,5 kilo heroin fanns på Gotland var i sig intressant eftersom efterfrågan på heroin såväl då som senare varit i det närmaste obefintlig. Var Gotland en transitort? Var kom narkotikan från? Skulle den vidare till fastlandet eller skulle den österut eller handlade det om något helt annat?
Med det pussel som nu läggs genom information från olika sagesmän/kvinnor finns det anledning att dra slutsatsen att hela upplägget var konstruerat även om Carin Götblad, som då var länspolismästare på Gotland, hade svårt att minnas detaljer när hon i veckan som gick förhördes av Högsta domstolen om polisens så kallade 'okonventionella arbetsmetoder'.
Hur mycket Götblad egentligen visste före och/eller efter 'operationen' på Visby Hotell kan man fråga sig efter Dagens Nyheters redovisning den 18 februari. Där framgår det hur som helst av ett mail daterat den 9 maj 2000 att hon den dagen fick reda på att personal från länskrim i Stockholm, bland annat Olle Liljegren,och personal från länskrim i Malmö medverkat i samband med 'operationen'.
En av de som greps på Visby Hotell dömdes så småningom till nio års fängelse och utvisning medan hans yngre kollega frikändes. 31-åringens advokat, Eric Dufvenmark i Visby, har i skenet av den information som nu tillkommit begärt att riksåklagaren ska ta upp förundersökningen på nytt. "Vi fördes bakom ljuset, alla inblandade, vid rättegången", säger Dufvenmark till TT.
Åklagaren i fallet, Mats Wihlborg i Visby, säger till DN att han inte hade någon information om att en informatör använts för att provocera fram bevis.
Chefsåklagare Pär G Lindell i Umeå ska nu utreda de närmare omständigheterna kring tillslaget på Gotland i maj 2000. Enligt TT har Lindell nu fått dokument från Liljegren där det framgår att 30,000 kronor betalats ut i ersättning till infiltratören, en grovt kriminell person som, återigen enligt TT, skulle agera köpare av heroinet. Kostnaden för ersättningen på 30,000 kronor ska, enligt TT, ha betalats med hälften var av Stockholms- respektive Gotlandspolisen.
Till Aftonbladet säger Olle Liljegren, "Vi flög ner en känd kriminell man som infiltratör. Han agerade köpare av ett stort parti narkotika som vi fått tips om. Insatsen var lyckad och infiltratören fick en rejäl belöning efteråt." Liljegren säger i artikeln 'Mina chefer kände till allt' i Aftonbladet att han utfört över 40 liknande operationer under sin tid vid länskriminalen i Stockholm och han påpekar att alla operationerna godkänts av hans chefer.
Att bekämpa grov organiserad brottslighet är absolut nödvändigt och det finns också behov av så kallade 'okonventionella' arbetsmetoder, men om civila personer används som infiltratörer, vilket inte är tillåtet, om dokumentation förändras eller förstörs, om poliser i ledande positioner drabbas av glömska, om advokater och åklagare undanhålls information - i vilket perspektiv hamnar då rättssäkerheten?
Torgny Peterson
Tack för det - advokat utesluten ur Advokatsamfundet
Advokatsamfundets disciplinnämnd beslutade i går att utesluta Boråsadvokaten Lars Lundgren efter att han avslöjat namnet på en tjallare för en person med kopplingar till Red & White Crew.
Under ett telefonsamtal, som avlyssnades av polisen säger Lundgren till den person vars telefon avlyssnades, "Ja, det är en som golat alla sju...han har berättat i detalj vad alla heter, var dom bor och vad dom gjort" och som ett brev på posten talar sedan Lundgren, trots yppandeförbud, om namnet på tjallaren.
Att Lundgren utesluts och därmed förlorar rätten att kalla sig advokat är ett helt korrekt beslut. Advokater som ägnar sig åt det Lundgren gjort ska inte tillåtas fortsätta med sin yrkesutövning.
Borås Tingsrätt har redan dömt Lundgren för brott mot yppandeförbudet, en dom som överklagats till hovrätten.
Frågan om 'fallet Lundgren' är unikt är det ingen som vet. Samtal där advokater råkar avlyssnas är som bekant ganska få.
Torgny Peterson
Under ett telefonsamtal, som avlyssnades av polisen säger Lundgren till den person vars telefon avlyssnades, "Ja, det är en som golat alla sju...han har berättat i detalj vad alla heter, var dom bor och vad dom gjort" och som ett brev på posten talar sedan Lundgren, trots yppandeförbud, om namnet på tjallaren.
Att Lundgren utesluts och därmed förlorar rätten att kalla sig advokat är ett helt korrekt beslut. Advokater som ägnar sig åt det Lundgren gjort ska inte tillåtas fortsätta med sin yrkesutövning.
Borås Tingsrätt har redan dömt Lundgren för brott mot yppandeförbudet, en dom som överklagats till hovrätten.
Frågan om 'fallet Lundgren' är unikt är det ingen som vet. Samtal där advokater råkar avlyssnas är som bekant ganska få.
Torgny Peterson
Nej till drogtester på norska företag - Hög eller full på jobbet, vem bryr sig?
Nu är det klart. Norska företag får inte drogtesta sina anställda efter beslut av såväl Datatilsynet som Personvernnemnda.
Representanter för flera företag i Norge, bland annat Securitas och Hydro, är med all rätt upprörda.
Utifrån ett besynnerligt resonemang om integritet ställer sig många negativa till drogtest och som så ofta annars verkar missbrukarens integritet vara viktigare än den risk arbetskamrater kan utsättas för om en olycka skulle inträffa som ett resultat av att en arbetskamrat är påverkad av narkotika.
I Sverige genomförs drogtester på ett mycket stort antal företag, i samråd med de anställda. Ett eventuellt positivt testresultat är inte tillräcklig grund för uppsägning utan ska resultera i åtgärder för rehabilitering.
I Sverige har LO, enligt Dagens Arbete, valt att inte ta fram en gemensam drogpolicy för fackförbunden. De olika förbunden får i stället skapa egna riktlinjer, utifrån en skriven "plattform".
Diskussionen om en gemensam alkohol- och drogpolicy inom LO-kollektivet har pågått länge. Främst har det handlat om att LO-förbunden ska acceptera arbetsgivares krav på att få drogtesta sina anställda.
"Eftersom förbunden ter sig lite olika så bestämde vi oss för att inte göra en gemensam policy", säger ombudsman Inger Persson på LO. I stället har LO utarbetat en skrift med ett antal grundläggande ståndpunkter för hur en alkohol- och drogpolicy bör se ut. Skriften är tänkt att fungera som ett rättesnöre för de enskilda fackförbunden.
I skriften framgår att LO är negativ till generella eller slumpvisa alkohol- och drogtester, eftersom de "riskerar att kränka medlemmarnas integritet". Däremot utesluter inte LO helt möjligheten till alkohol- och drogtester, förutsatt att testerna kan motiveras med att de rör säkerheten på arbetsplatsen.
"Det är en svår fråga. Vi har öppnat för vissa förbund", säger Inger Persson. "Det är ju till exempel känsligt med yrken där människor transporteras. Man vill ju inte åka tåg om lokföraren är berusad."
LO kan alltså tänka sig att acceptera tester på enskilda anställda på en arbetsplats, men bara om de har arbetsuppgifter med speciella krav på säkerhet. Först när säkerheten berör hela personalen, som på ett kärnkraftverk, kan LO tycka att det är okej med generella tester.
LO har en vision om ett helnyktert och drogfritt arbetsliv. Tillsammans med narkotikan hotar alkoholen i dag både folkhälsan och arbetskraftsförsörjningen. Alkohol och droger påverkar sjukfrånvaron, antalet olyckor, kvaliteten på utfört arbete och sociala relationer på arbetsplatsen. I arbetet mot droger har LO tillsammans med LO-förbunden tagit fram skriften "Hög eller full på jobbet, vem bryr sig?" Du hittar den på adressen http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/A368F16E5CF84D53C125701A004EB4A0/$file/alkoholprogram.pdf
Representanter för flera företag i Norge, bland annat Securitas och Hydro, är med all rätt upprörda.
Utifrån ett besynnerligt resonemang om integritet ställer sig många negativa till drogtest och som så ofta annars verkar missbrukarens integritet vara viktigare än den risk arbetskamrater kan utsättas för om en olycka skulle inträffa som ett resultat av att en arbetskamrat är påverkad av narkotika.
I Sverige genomförs drogtester på ett mycket stort antal företag, i samråd med de anställda. Ett eventuellt positivt testresultat är inte tillräcklig grund för uppsägning utan ska resultera i åtgärder för rehabilitering.
I Sverige har LO, enligt Dagens Arbete, valt att inte ta fram en gemensam drogpolicy för fackförbunden. De olika förbunden får i stället skapa egna riktlinjer, utifrån en skriven "plattform".
Diskussionen om en gemensam alkohol- och drogpolicy inom LO-kollektivet har pågått länge. Främst har det handlat om att LO-förbunden ska acceptera arbetsgivares krav på att få drogtesta sina anställda.
"Eftersom förbunden ter sig lite olika så bestämde vi oss för att inte göra en gemensam policy", säger ombudsman Inger Persson på LO. I stället har LO utarbetat en skrift med ett antal grundläggande ståndpunkter för hur en alkohol- och drogpolicy bör se ut. Skriften är tänkt att fungera som ett rättesnöre för de enskilda fackförbunden.
I skriften framgår att LO är negativ till generella eller slumpvisa alkohol- och drogtester, eftersom de "riskerar att kränka medlemmarnas integritet". Däremot utesluter inte LO helt möjligheten till alkohol- och drogtester, förutsatt att testerna kan motiveras med att de rör säkerheten på arbetsplatsen.
"Det är en svår fråga. Vi har öppnat för vissa förbund", säger Inger Persson. "Det är ju till exempel känsligt med yrken där människor transporteras. Man vill ju inte åka tåg om lokföraren är berusad."
LO kan alltså tänka sig att acceptera tester på enskilda anställda på en arbetsplats, men bara om de har arbetsuppgifter med speciella krav på säkerhet. Först när säkerheten berör hela personalen, som på ett kärnkraftverk, kan LO tycka att det är okej med generella tester.
LO har en vision om ett helnyktert och drogfritt arbetsliv. Tillsammans med narkotikan hotar alkoholen i dag både folkhälsan och arbetskraftsförsörjningen. Alkohol och droger påverkar sjukfrånvaron, antalet olyckor, kvaliteten på utfört arbete och sociala relationer på arbetsplatsen. I arbetet mot droger har LO tillsammans med LO-förbunden tagit fram skriften "Hög eller full på jobbet, vem bryr sig?" Du hittar den på adressen http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/A368F16E5CF84D53C125701A004EB4A0/$file/alkoholprogram.pdf
Svenska Brukarföreningen, ENCODs agenda och Nobels fredspris
I SVT 1 i morse diskuterade en representant för Svenska Brukarföreningen, socialborgarrådet Margareta Olofsson och landstingsrådet Birgitta Rydberg om bidrag till Svenska Brukarföreningen i allmänhet och Brukarföreningens koppling till ENCOD i synnerhet.
Förmodligen vet inte speciellt många vad ENCOD (European Coalition for Just and Effective Drug Policies) är, men för den oinsatte kan deras verksamhet kort beskrivas som ett nätverk av organisationer som arbetar för att åstadkomma en mer tolerant inställning till narkotika varav flera förespråkar legalisering av all narkotika. ENCOD vill bland annat att varje vuxen medborgare ska ha rätt att odla och inneha naturliga växter. Det är ingen speciellt avancerad gissning att inse att den 'rätten' handlar om cannabis, koka och opiumvallmo.
ENCOD presenterar sig självt som "en plattform bestående av europeiska medborgare som påverkas och oroas av det internationella förbudet mot droger. Vi menar att förbud ska ersättas av ett rationellt och balanserat förhållningssätt som den enda vägen att minska problemen."
Vad innebär då det rationella och balanserade förhållningssättet?
Ja, läser man vidare så framgår det att "ENCOD vill öka trycket på myndigheterna att ta drogfrågan på allvar. Genom våra aktioner och vår lobbyverksamhet försöker vi övertyga policy-skaparna på nationell och europeisk nivå att en laglig reglering av narkotikamarknaden är bästa sättet att minska problemen."
ENCODs, tillsammans med andra europeiska och amerikanska legaliseringsverksamheters, senaste ansträngningar inriktas nu på att inför UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on Drugs) år 2008 försöka ändra FN:s narkotikakonventioner på ett sådant sätt att såväl produktion som innehav och konsumtion ska vara tillåten.
ENCOD meddelar att nätverket "i oktober 2005 startade en kampanj som kräver ett slut på kriget mot växter som cannabis, koka och vallmoopium. Kampanjen, 'Frihet att odla', syftar till att mobilisera internationell press på FN att modifiera FN:s internationella narkotikakonventioner, som utgör grunden för narkotikalagstiftningen i stort sett alla länder i världen. UNder de kommande åren kommer vi att bygga allianser med lokala myndigheter, parlamentariker, 'kändisar' och andra som är för en innovativ narkotikapolitik. På så sätt hoppas vi kunna mobilisera en kritisk mängd människor som ställer starka krav på en reformering av narkotikapolitiken som FN inte längre kan ignorera. Kriget mot narkotika måste sluta. Hjälp oss att sluta fred. Gå med i ENCOD."
Apropå fred. I lördags uppmanade Bolivias nyvalde president Evo Morales kokaodlare i Chapare-området att starta en rörelse som kräver att Morales ska få Nobels fredspris. "På så sätt skulle 'gringos' (amerikanarna) med all säkerhet sluta ställa till problem och hota oss", sa Morales, enligt CNN.
Det var inte första gången fredspriset diskuteras som en möjlighet att få slut på kritiken mot de som förespråkar en mer tolerant inställning mot narkotika.
Redan i mars 1995, under den så kallade 'Coca'95'-kampanjen, då Evo Morales, Maruja Machaca och Jorge Hurtado i en magnifik 'drogcirkus' besökte åtta europeiska länder och också EU-parlamentet för att 'lobba' för legal användning av kokablad, föreslog Adrian Bronkhorst som representant för det Holland-baserade Drugs Peace Institute att Evo Morales borde få Nobels fredspis för sin 'drogpacifism'. (Som kuriosa kan nämnas att sagde herr Bronkhorst och hans bror, Frans Bronkhorst, dömdes till fem års fängelse för internationell narkotikahandel av Tribunal de Grande Instance i Albi i Frankrike den 14 januari 1999).
ENCOD planerar nu en konferens i EU-parlamentet i Bryssel den 7-8 mars i år. Bland de inbjudna talarna finns - guess who? Evo Morales, president i Bolivia; Ruth Dreyfus från Schweiz - en av hjärnorna bakom den schweiziska narkotikapolitiken med distribution av heroin, massförskrivning av metadon, injektionslokaler mm.; Borgmästaren Gerd Leers från Maastricht som bland annat vill att innehavarna av holländska coffee shops själva ska få odla de produkter de sedan har till försäljning.
Är Svenska Brukarföreningen i gott sällskap?
Torgny Peterson
Förmodligen vet inte speciellt många vad ENCOD (European Coalition for Just and Effective Drug Policies) är, men för den oinsatte kan deras verksamhet kort beskrivas som ett nätverk av organisationer som arbetar för att åstadkomma en mer tolerant inställning till narkotika varav flera förespråkar legalisering av all narkotika. ENCOD vill bland annat att varje vuxen medborgare ska ha rätt att odla och inneha naturliga växter. Det är ingen speciellt avancerad gissning att inse att den 'rätten' handlar om cannabis, koka och opiumvallmo.
ENCOD presenterar sig självt som "en plattform bestående av europeiska medborgare som påverkas och oroas av det internationella förbudet mot droger. Vi menar att förbud ska ersättas av ett rationellt och balanserat förhållningssätt som den enda vägen att minska problemen."
Vad innebär då det rationella och balanserade förhållningssättet?
Ja, läser man vidare så framgår det att "ENCOD vill öka trycket på myndigheterna att ta drogfrågan på allvar. Genom våra aktioner och vår lobbyverksamhet försöker vi övertyga policy-skaparna på nationell och europeisk nivå att en laglig reglering av narkotikamarknaden är bästa sättet att minska problemen."
ENCODs, tillsammans med andra europeiska och amerikanska legaliseringsverksamheters, senaste ansträngningar inriktas nu på att inför UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on Drugs) år 2008 försöka ändra FN:s narkotikakonventioner på ett sådant sätt att såväl produktion som innehav och konsumtion ska vara tillåten.
ENCOD meddelar att nätverket "i oktober 2005 startade en kampanj som kräver ett slut på kriget mot växter som cannabis, koka och vallmoopium. Kampanjen, 'Frihet att odla', syftar till att mobilisera internationell press på FN att modifiera FN:s internationella narkotikakonventioner, som utgör grunden för narkotikalagstiftningen i stort sett alla länder i världen. UNder de kommande åren kommer vi att bygga allianser med lokala myndigheter, parlamentariker, 'kändisar' och andra som är för en innovativ narkotikapolitik. På så sätt hoppas vi kunna mobilisera en kritisk mängd människor som ställer starka krav på en reformering av narkotikapolitiken som FN inte längre kan ignorera. Kriget mot narkotika måste sluta. Hjälp oss att sluta fred. Gå med i ENCOD."
Apropå fred. I lördags uppmanade Bolivias nyvalde president Evo Morales kokaodlare i Chapare-området att starta en rörelse som kräver att Morales ska få Nobels fredspris. "På så sätt skulle 'gringos' (amerikanarna) med all säkerhet sluta ställa till problem och hota oss", sa Morales, enligt CNN.
Det var inte första gången fredspriset diskuteras som en möjlighet att få slut på kritiken mot de som förespråkar en mer tolerant inställning mot narkotika.
Redan i mars 1995, under den så kallade 'Coca'95'-kampanjen, då Evo Morales, Maruja Machaca och Jorge Hurtado i en magnifik 'drogcirkus' besökte åtta europeiska länder och också EU-parlamentet för att 'lobba' för legal användning av kokablad, föreslog Adrian Bronkhorst som representant för det Holland-baserade Drugs Peace Institute att Evo Morales borde få Nobels fredspis för sin 'drogpacifism'. (Som kuriosa kan nämnas att sagde herr Bronkhorst och hans bror, Frans Bronkhorst, dömdes till fem års fängelse för internationell narkotikahandel av Tribunal de Grande Instance i Albi i Frankrike den 14 januari 1999).
ENCOD planerar nu en konferens i EU-parlamentet i Bryssel den 7-8 mars i år. Bland de inbjudna talarna finns - guess who? Evo Morales, president i Bolivia; Ruth Dreyfus från Schweiz - en av hjärnorna bakom den schweiziska narkotikapolitiken med distribution av heroin, massförskrivning av metadon, injektionslokaler mm.; Borgmästaren Gerd Leers från Maastricht som bland annat vill att innehavarna av holländska coffee shops själva ska få odla de produkter de sedan har till försäljning.
Är Svenska Brukarföreningen i gott sällskap?
Torgny Peterson
Studenter mot narkotika
I USA börjar allt fler studenter tar ställning mot narkotika på olika sätt. Ett uttryck för en rörelse i den riktningen är den nyöppnade webbsidan STAND (Students Taking Action Not Drugs).
Adressen till deras hemsida är http://www.studentstakingaction.org/
Du kan läsa mer om STAND direkt på adressen http://www.studentstakingaction.org/about.php
Missbruk av narkotika bland studenter är ett välbekant fenomen i USA. Också i Sverige visar undersökningar att narkotika (miss)brukas vid svenska universitet.
Det följande är en svensk sammanfattning av narkotikaavsnittet av rapporten ”Alcohol, Drugs and Student Lifestyle” av Sandra Bullock vid SoRAD, Stockholms universitet. I rapporten presenteras resultaten från en kartläggning som genomfördes under hösten 2003 och presenterades i september 2004.
Rapporten bygger på svar från 4575 universitetsstudenter på grundnivå vid fyra svenska universitet: Högskolan i Kalmar, Lunds universitet, Umeå universitet och Växjö universitet. De deltagande studenterna är slumpmässigt utvalda med hjälp av skolornas databaser (LADOK) och svarsfrekvensen är 70,0 procent.
Studien fokuserar på studenternas användning av alkohol och narkotika, de problem som
upplevdes som resultat av användningen, attityder och kontrollåtgärder för att begränsa
användningen. Därigenom ger den detaljerad information om alkohol- och narkotikaanvändningen
i universitetsmiljön sett i ett bredare sammanhang. Även om resultaten inte kan göras gällande för alla svenska universitet, kan de utgöra underlag för utveckling av preventiva program och åtgärder samt för behandling.
Användning av narkotika och illegala narkotikaklassade läkemedel
• 27,1 procent av studenterna hade provat narkotika någon gång i sitt liv. Andelen som använt någon gång de senaste tolv månaderna före undersökningen är 9,8 procent och 4,5 procent hade använt narkotika under de första månaderna av höstterminen 2003.
• Om man lägger till illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel
var den totala förekomsten av droger 36 procent (provat någon gång i sitt liv), 17,3 procent som använt någon gång under de senaste tolv månaderna och 10,8 procent under höstterminen 2003. 15,4 procent av studenterna uppgav illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel under sin livstid, 9,1 procent under de senaste tolv månaderna och 6,9 procent under terminens gång.
• Cannabis var den vanligaste substansen, 25,4 procent av studenterna hade provat cannabis någon gång i sitt liv. 8,9 procent hade använt cannabis någon gång under de senaste tolv månaderna och 3,2 procent under höstterminen 2003. Amfetamin var näst vanligast, rapporterad av 4,1, 0,8 respektive 0,3 procent - följt av ecstasy, med mot svarande 3,2, 0,9 respektive 0,3 procent.
• Få studenter använde narkotika regelbundet. En stor majoritet har endast erfarenhet av experimentellt bruk. 35 procent av de studenter som uppgav att de använt cannabis hade provat en eller två gånger, 73,6 procent hade använt cannabis sammanlagt tio gånger eller färre. Likaså hade 45 procent av de studenter som provat amfetamin eller ecstasy endast provat en eller två gånger. 73 procent av dem som använt amfetamin och 76 procent av dem som använt ecstasy hade använt substanserna högst tio gånger.
• Användningen av narkotika varierade mellan de deltagande universiteten. Studenterna i Lund använde cannabis, amfetamin och ecstasy oftare än studenter från övriga universitet. Användningen av cannabis var lägst i Kalmar.
• Den högsta andelen narkotikaanvändare återfinns bland män i åldern 20-24 år. 13,4 procent av männen i ovan nämnda åldersgrupp uppgav att de provat narkotika under de senaste tolv månaderna. Motsvarande andel av kvinnorna i samma åldersgrupp var 7,6 procent. Skillnaden var särskilt tydlig om man enbart räknar cannabisanvändningen. 12,2 procent av männen och 6,9 procent av kvinnorna i åldersgruppen uppgav att de använt cannabis under den senaste terminen.
• Fler kvinnor än män uppgav illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel. Andelen som använt sådana preparat de senaste tolv månaderna var 10,6 procent jämfört med 7,3 procent bland män.
• Man kunde se skillnader i narkotikaanvändningen utifrån vilka kurser man studerade. Studenter som läste humaniora, samhällsvetenskap, teknologi och ekonomi/marknadsföring uppvisade de största andelarna av cannabisanvändning under de senaste tolv månaderna.
• Ett flertal socialt relaterade faktorer visade sig ha samband med högre förekomst av all narkotikaanvändning, i synnerhet cannabis. Den genomsnittliga användningen av cannabis bland samtliga studenter var 8,9 procent. Det var vanligast bland de studenter som uppgav cannabisan- vändning under de senaste tolv månaderna att de bodde tillsammans med rumskamrater (15,4 %) eller i en studentkorridor (14,9 %). Detsamma gällde för studenter som fick sin huvudsakliga inkomst från studielån (10,3 %) samt studenter som läste fristående kurser (10,7 %) jämfört med dem som läste på ett program. Andelen studenter som använde cannabis var också högre än genomsnittet bland dem som hade nått högst 40 högskolepoäng innan höstterminen (12,6 %).
• Studenter som var bosatta utanför Sverige precis innan de påbörjade sin nuvarande utbildning uppgav en högre förekomst av cannabisanvändning under de senaste tolv månaderna. (23,9 %), liksom studenter från Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund (11,7 %). Också bland dem som under sin utbildning varit gäststudenter utanför Sverige uppgav relativt sett fler att de hade använt cannabis under de senaste tolv månaderna (13,4 %) jämfört med de studenter som inte studerat utomlands (7,8 %). 17,1 procent av de studenter som varit gäststudenter utanför Sverige och som någonsin
provat narkotika uppgav att de provade narkotika för första gången under sina utlandsstudier.
• 17 procent av de studenter som uppgav att de provat narkotika hade under de senaste tolv månaderna upplevt problem relaterat till användningen. Det motsvarar mindre än två procent av samtliga studenter. Vidare uppgav 2,1 procent att de hade varit pas sagerare i en bil då de visste att föraren vad narkotikapåverkad, medan knappt en procent av studenterna som under hösten 2003 hade tillgång till bil uppgav att de själva hade kört under narkotikapåverkan.
Torgny Peterson
Adressen till deras hemsida är http://www.studentstakingaction.org/
Du kan läsa mer om STAND direkt på adressen http://www.studentstakingaction.org/about.php
Missbruk av narkotika bland studenter är ett välbekant fenomen i USA. Också i Sverige visar undersökningar att narkotika (miss)brukas vid svenska universitet.
Det följande är en svensk sammanfattning av narkotikaavsnittet av rapporten ”Alcohol, Drugs and Student Lifestyle” av Sandra Bullock vid SoRAD, Stockholms universitet. I rapporten presenteras resultaten från en kartläggning som genomfördes under hösten 2003 och presenterades i september 2004.
Rapporten bygger på svar från 4575 universitetsstudenter på grundnivå vid fyra svenska universitet: Högskolan i Kalmar, Lunds universitet, Umeå universitet och Växjö universitet. De deltagande studenterna är slumpmässigt utvalda med hjälp av skolornas databaser (LADOK) och svarsfrekvensen är 70,0 procent.
Studien fokuserar på studenternas användning av alkohol och narkotika, de problem som
upplevdes som resultat av användningen, attityder och kontrollåtgärder för att begränsa
användningen. Därigenom ger den detaljerad information om alkohol- och narkotikaanvändningen
i universitetsmiljön sett i ett bredare sammanhang. Även om resultaten inte kan göras gällande för alla svenska universitet, kan de utgöra underlag för utveckling av preventiva program och åtgärder samt för behandling.
Användning av narkotika och illegala narkotikaklassade läkemedel
• 27,1 procent av studenterna hade provat narkotika någon gång i sitt liv. Andelen som använt någon gång de senaste tolv månaderna före undersökningen är 9,8 procent och 4,5 procent hade använt narkotika under de första månaderna av höstterminen 2003.
• Om man lägger till illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel
var den totala förekomsten av droger 36 procent (provat någon gång i sitt liv), 17,3 procent som använt någon gång under de senaste tolv månaderna och 10,8 procent under höstterminen 2003. 15,4 procent av studenterna uppgav illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel under sin livstid, 9,1 procent under de senaste tolv månaderna och 6,9 procent under terminens gång.
• Cannabis var den vanligaste substansen, 25,4 procent av studenterna hade provat cannabis någon gång i sitt liv. 8,9 procent hade använt cannabis någon gång under de senaste tolv månaderna och 3,2 procent under höstterminen 2003. Amfetamin var näst vanligast, rapporterad av 4,1, 0,8 respektive 0,3 procent - följt av ecstasy, med mot svarande 3,2, 0,9 respektive 0,3 procent.
• Få studenter använde narkotika regelbundet. En stor majoritet har endast erfarenhet av experimentellt bruk. 35 procent av de studenter som uppgav att de använt cannabis hade provat en eller två gånger, 73,6 procent hade använt cannabis sammanlagt tio gånger eller färre. Likaså hade 45 procent av de studenter som provat amfetamin eller ecstasy endast provat en eller två gånger. 73 procent av dem som använt amfetamin och 76 procent av dem som använt ecstasy hade använt substanserna högst tio gånger.
• Användningen av narkotika varierade mellan de deltagande universiteten. Studenterna i Lund använde cannabis, amfetamin och ecstasy oftare än studenter från övriga universitet. Användningen av cannabis var lägst i Kalmar.
• Den högsta andelen narkotikaanvändare återfinns bland män i åldern 20-24 år. 13,4 procent av männen i ovan nämnda åldersgrupp uppgav att de provat narkotika under de senaste tolv månaderna. Motsvarande andel av kvinnorna i samma åldersgrupp var 7,6 procent. Skillnaden var särskilt tydlig om man enbart räknar cannabisanvändningen. 12,2 procent av männen och 6,9 procent av kvinnorna i åldersgruppen uppgav att de använt cannabis under den senaste terminen.
• Fler kvinnor än män uppgav illegal användning av receptbelagda narkotikaklassade läkemedel. Andelen som använt sådana preparat de senaste tolv månaderna var 10,6 procent jämfört med 7,3 procent bland män.
• Man kunde se skillnader i narkotikaanvändningen utifrån vilka kurser man studerade. Studenter som läste humaniora, samhällsvetenskap, teknologi och ekonomi/marknadsföring uppvisade de största andelarna av cannabisanvändning under de senaste tolv månaderna.
• Ett flertal socialt relaterade faktorer visade sig ha samband med högre förekomst av all narkotikaanvändning, i synnerhet cannabis. Den genomsnittliga användningen av cannabis bland samtliga studenter var 8,9 procent. Det var vanligast bland de studenter som uppgav cannabisan- vändning under de senaste tolv månaderna att de bodde tillsammans med rumskamrater (15,4 %) eller i en studentkorridor (14,9 %). Detsamma gällde för studenter som fick sin huvudsakliga inkomst från studielån (10,3 %) samt studenter som läste fristående kurser (10,7 %) jämfört med dem som läste på ett program. Andelen studenter som använde cannabis var också högre än genomsnittet bland dem som hade nått högst 40 högskolepoäng innan höstterminen (12,6 %).
• Studenter som var bosatta utanför Sverige precis innan de påbörjade sin nuvarande utbildning uppgav en högre förekomst av cannabisanvändning under de senaste tolv månaderna. (23,9 %), liksom studenter från Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund (11,7 %). Också bland dem som under sin utbildning varit gäststudenter utanför Sverige uppgav relativt sett fler att de hade använt cannabis under de senaste tolv månaderna (13,4 %) jämfört med de studenter som inte studerat utomlands (7,8 %). 17,1 procent av de studenter som varit gäststudenter utanför Sverige och som någonsin
provat narkotika uppgav att de provade narkotika för första gången under sina utlandsstudier.
• 17 procent av de studenter som uppgav att de provat narkotika hade under de senaste tolv månaderna upplevt problem relaterat till användningen. Det motsvarar mindre än två procent av samtliga studenter. Vidare uppgav 2,1 procent att de hade varit pas sagerare i en bil då de visste att föraren vad narkotikapåverkad, medan knappt en procent av studenterna som under hösten 2003 hade tillgång till bil uppgav att de själva hade kört under narkotikapåverkan.
Hela rapporten Alkohol, narkotika och studentliv - en studie om attityder, tankar och användningen av alkohol och narkotika hos svenska högskole- och universitetsstudenter, rapport 6 2005 (en sammanfattning på svenska av en rapport av Sandra Bullock) hittar du på adressen
http://www.mobilisera.nu/upload/rapport_6.pdf
http://www.mobilisera.nu/upload/rapport_6.pdf
Torgny Peterson
Polis och invånare i Amsterdam urtrötta på heroin
Helt korrekt, men det gäller Amsterdam i Jefferson County i USA.
Polis och invånare i Amsterdam i Holland är hittills bara trötta på heroin. Kanske blir dom också till slut urtrötta på heroin.
P.S. Heroinister är inte alltid urtrötta på heroin, däremot blir dom oftast väldigt trötta av heroin. D.S.
Polis och invånare i Amsterdam i Holland är hittills bara trötta på heroin. Kanske blir dom också till slut urtrötta på heroin.
P.S. Heroinister är inte alltid urtrötta på heroin, däremot blir dom oftast väldigt trötta av heroin. D.S.
Svenska brukarföreningen i Lissabon
I början av 2005 rapporterade SVT:s ABC att Svenska brukarföreningen i huvudstaden var besviken på Stockholms stad och dess ovilja att stödja brukarföreningens verksamhet ekonomiskt vilket, enligt föreningen, resulterat i att då befintliga medel för året redan var slut.
Att hjälpa och stötta heroinister är en behjärtansvärd insats. Huruvida detta bäst sker genom massförskrivning av metadon och/eller subutex och krav på avkriminalisering av bruket av all narkotika är något helt annat.
Var den Svenska brukarföreningen står när det gäller att bekämpa missbruk kan man fråga sig efter att ha lyssnat till en presentation av Berne Stålenkrantz, president och grundare av Svenska brukarföreningen, vid en konferens i Lissabon 23-24 oktober 2003.
I sitt anförande inför församlingen, där för övrigt flera kända liberaliserings-/legaliseringsförespråkare talade (t ex Brice de Ruyver (Belgien), Philip Owen (Kanada), Eugene Oscapella (Kanada), Alex Wodak (Austalien), Martin Jelsma (Holland), Lorenz Bllinger (Tyskland), numera avlidna Mo Mowlam (Storbritannien), Raymond Kendall (Storbritannien) sa Stålenkrantz bland annat att "Svenska brukarföreningen kräver att bruket av narkotika avkriminaliseras."
Anförandet, inför ett internationellt forum, innehöll också ett flertal häpnadsväckande påståenden:
* "...svensk narkotikapolitik innebär ett åsidosättande av konstitutionella, individuella rättigheter för att ge polisen rättighet att trakassera droganvändare."
* "I praktiken har svenska socialarbetare en stark moralistisk attityd till bruk av droger. Fördömande och till och med förakt är vanliga attityder mot missbrukare." Detta visar sig, enligt Stålenkrantz, i att opiatmissbrukare som missbrukar andra droger, t ex amfetamin eller cannabis, automatiskt förvägras metadonbehandling. På vilket sätt detta är ett uttryck för fördömande och förakt kan man fråga sig. Det är snarare ett uttryck för att missbrukaren inte vill upphöra med sitt kompletterande missbruk av andra preparat, vilket skulle kunna tolkas som förakt från missbrukarens sida mot den hjälp, i form av metadonbehandling, som erbjuds. Vidare säger Stålenkrantz att patienter i metadonbehandling automatiskt utesluts från programmet om de tar ett heroinåterfall. Javisst, inget besynnerligt med det. Metadon ska nämligen inte kombineras med andra opiater och dessutom finns det möjligheter, efter förnyad prövning, att senare återkomma till metadonprogrammet. Metadonprogrammet är inte någon slags kompletterande godisaffär där man får gratisgodis som man kan blanda med annat 'godis' från andra 'affärer'.
* Vad värre är, enligt Stålenkrantz, gäller den här samhälleliga attityden inte bara det han kallar tunga droger utan också cannabis. I det sammanhanget presenterar Stålenkrantz den fantastiska informationen att "argumentet mot bruk av cannabis används regelbundet för att ta barnen från sina föräldrar. Detta drabbar särskilt unga, dåligt utbildade mödrar."
Att hjälpa och stötta heroinister är en behjärtansvärd insats. Huruvida detta bäst sker genom massförskrivning av metadon och/eller subutex och krav på avkriminalisering av bruket av all narkotika är något helt annat.
Var den Svenska brukarföreningen står när det gäller att bekämpa missbruk kan man fråga sig efter att ha lyssnat till en presentation av Berne Stålenkrantz, president och grundare av Svenska brukarföreningen, vid en konferens i Lissabon 23-24 oktober 2003.
I sitt anförande inför församlingen, där för övrigt flera kända liberaliserings-/legaliseringsförespråkare talade (t ex Brice de Ruyver (Belgien), Philip Owen (Kanada), Eugene Oscapella (Kanada), Alex Wodak (Austalien), Martin Jelsma (Holland), Lorenz Bllinger (Tyskland), numera avlidna Mo Mowlam (Storbritannien), Raymond Kendall (Storbritannien) sa Stålenkrantz bland annat att "Svenska brukarföreningen kräver att bruket av narkotika avkriminaliseras."
Anförandet, inför ett internationellt forum, innehöll också ett flertal häpnadsväckande påståenden:
* "...svensk narkotikapolitik innebär ett åsidosättande av konstitutionella, individuella rättigheter för att ge polisen rättighet att trakassera droganvändare."
* "I praktiken har svenska socialarbetare en stark moralistisk attityd till bruk av droger. Fördömande och till och med förakt är vanliga attityder mot missbrukare." Detta visar sig, enligt Stålenkrantz, i att opiatmissbrukare som missbrukar andra droger, t ex amfetamin eller cannabis, automatiskt förvägras metadonbehandling. På vilket sätt detta är ett uttryck för fördömande och förakt kan man fråga sig. Det är snarare ett uttryck för att missbrukaren inte vill upphöra med sitt kompletterande missbruk av andra preparat, vilket skulle kunna tolkas som förakt från missbrukarens sida mot den hjälp, i form av metadonbehandling, som erbjuds. Vidare säger Stålenkrantz att patienter i metadonbehandling automatiskt utesluts från programmet om de tar ett heroinåterfall. Javisst, inget besynnerligt med det. Metadon ska nämligen inte kombineras med andra opiater och dessutom finns det möjligheter, efter förnyad prövning, att senare återkomma till metadonprogrammet. Metadonprogrammet är inte någon slags kompletterande godisaffär där man får gratisgodis som man kan blanda med annat 'godis' från andra 'affärer'.
* Vad värre är, enligt Stålenkrantz, gäller den här samhälleliga attityden inte bara det han kallar tunga droger utan också cannabis. I det sammanhanget presenterar Stålenkrantz den fantastiska informationen att "argumentet mot bruk av cannabis används regelbundet för att ta barnen från sina föräldrar. Detta drabbar särskilt unga, dåligt utbildade mödrar."
Att Stockholms stad 2005 verkade tveka inför att ge bidrag till en organisation som anser att bruket av all narkotika ska avkriminaliseras, helt i strid med den officiella narkotikapolitiken, förefaller ytterst rimligt. Varför ska skattemedel användas för att befrämja narkotikamissbruk? Samma bedömning bör göras nu.
Den intresserade kan ta del av Stålenkrantz anförande i Lissabon på adressen
http://www.drug-policy.org/modules/events/lisbon/14_stalenkrantz
Väl inne på adressen stöter läsaren på 'Senlis Council'. Vi återkommer vid ett senare tillfälle till Senlis Cuncil och dess försök att få en tolerant inställning till narkotika att framstå som vetenskaplighet.
Torgny Peterson
Den intresserade kan ta del av Stålenkrantz anförande i Lissabon på adressen
http://www.drug-policy.org/modules/events/lisbon/14_stalenkrantz
Väl inne på adressen stöter läsaren på 'Senlis Council'. Vi återkommer vid ett senare tillfälle till Senlis Cuncil och dess försök att få en tolerant inställning till narkotika att framstå som vetenskaplighet.
Torgny Peterson
Bekymrad kondomsväljare
Oj då, den misstänkte narkotikasmugglaren Kurt Selling uppges av Expressen vara bekymrad efter att gripits på Arlanda och sedan placerats i statligt förvar på Kronobergshäktet i Stockholm.
För alla intresserade av att slippa bekymmer av ovanstående slag rekommenderas total avhållsamhet när det gäller nedsväljning av narkotikafyllda kondomer. De kan nämligen användas på betydligt bättre sätt, både med avseende på lustupplevelser och som ett inslag för att bibehålla folkhälsan.
Vid en eventuellt fällande dom kan kokainkondomsväljare däremot drabbas av ytterligare bekymmer, ofta av mer långsiktig karaktär. Gränsvärdena för kokain är för ringa brott <0,59 gram; för brott av normalgraden 0,6-49 gram och för grovt brott 50 gram> . Fängelse finns med i straffskalan.
För alla intresserade av att slippa bekymmer av ovanstående slag rekommenderas total avhållsamhet när det gäller nedsväljning av narkotikafyllda kondomer. De kan nämligen användas på betydligt bättre sätt, både med avseende på lustupplevelser och som ett inslag för att bibehålla folkhälsan.
Vid en eventuellt fällande dom kan kokainkondomsväljare däremot drabbas av ytterligare bekymmer, ofta av mer långsiktig karaktär. Gränsvärdena för kokain är för ringa brott <0,59 gram; för brott av normalgraden 0,6-49 gram och för grovt brott 50 gram> . Fängelse finns med i straffskalan.
Koll på krogen
Att de kommunala alkoholhandläggarna är underbemannade på de flesta håll kommer väl inte som någon överraskning precis.
Omfattande fusk på krogar, överservering, dålig legitimationskontroll, försäljning av svartsprit mm är kända företeelser, som samtliga utgör skäl för ingripande.
Hur de kommunala alkoholhandläggarna upplever situationen kan du läsa i en ny rapport från SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning).
Rapporten, Koll på krogen - kommunala alkoholhandläggares arbetssituation hittar du på adressen
http://www.sorad.su.se/doc/uploads/publications/SoRADrapport31.pdf
Torgny Peterson
Omfattande fusk på krogar, överservering, dålig legitimationskontroll, försäljning av svartsprit mm är kända företeelser, som samtliga utgör skäl för ingripande.
Hur de kommunala alkoholhandläggarna upplever situationen kan du läsa i en ny rapport från SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning).
Rapporten, Koll på krogen - kommunala alkoholhandläggares arbetssituation hittar du på adressen
http://www.sorad.su.se/doc/uploads/publications/SoRADrapport31.pdf
Torgny Peterson
Stockholms Stad betalar ut pengar till drogliberaler
För en tid sedan inkom det uppgifter till folkpartiets oppositionslandstingsråd, Birgitta Rydberg, att Stockholms stads socialtjänstnämnd via sitt förenings- och organisationsutskott gett bidrag till Svenska Brukarföreningen. I ett öppet brev till socialborgarrådet Margareta Olofsson (v) krävde Rydberg att socialtjänstnämnden snarast ska ompröva beslutet på grund av att Svenska Brukarföreningens medlemsskap i ett drogliberalt nätverk som heter Encod.Rydberg har också låtit granska landstingets bidragsgivning och kunnat konstatera att även landstinget givit bidrag till Svenska Brukarföreningen, inbakat i ett beslut där totalt 13 miljoner fördelades på 81 av 91 sökande organisationer. I en skrivelse, inlämnad i förra veckan, har hon begärt att landstinget ska ompröva sitt beslut. Skrivelsen behandlas på torsdag och Rydbergs förhoppning är att pengarna ska kunna stoppas.
Efter en vidare granskning har det också visat sig att Socialstyrelsen tillhör dem som låtit sig luras att ge bidrag till Svenska Brukarföreningen.
"Vår kritik av hur Stockholms Stads socialtjänstförvaltning har hanterat ärendet kvarstår. Men kritiken måste nu också riktas till en större krets där även landstinget och Socialstyrelsen finns. Det är orimligt att skattepengar går till organisationer som mer eller mindre öppet förespråkar en drogliberal hållning", säger Rydberg.
En enkel granskning av Svenska Brukarföreningens hemsida ger länken till http://www.encod.org/ . Encods motto är: "The war on drugs must end. Please help us to declare peace. Join ENCOD." På Encods hemsida anges Svenska Brukarföreningen som en av medlemsorganisationerna och en av Svenska Brukarföreningens medlemmar anges som kontaktperson för Sverige i en drogliberal pamflett, konstaterar Rydberg.
"Den allt överskuggande majoriteten av invånarna i Sverige förväntar sig skattepengar ska motverka narkotika, inte använda skattepengar till organisationer som vill göra det lagligt att knarka," fortsätter Rydberg.
"Besluten att stödja Svenska Brukarföreningen måste omedelbart omprövas. Räcker inte kostnaderna i mänskligt lidande och i pengar som narkotikan redan kostar oss? Ska vi dessutom slänga pengar på att göra fler till narkomaner?" avslutar Rydberg sitt uttalande.
Andra medlemsorganisationer som anges på Encods hemsida är bland annat:
Serious Seeds, Netherlands [http://www.seriousseeds.com/]
Säljer frön till Marijuana bland annat.
Razzia [http://www.razzia.no/]
En norsk netzine som propagerar för harmreduktion.
Legalise Cannabis Alliance [http://www.lca-uk.org/]
[http://www.ccguide.org.uk/]
Cannabisförsvarare
På Encods hemsida finns också en skrift som på ett antal olika språk förespråkar att man ska få odla och använda "lättare droger". Som svensk kontaktperson i skriften anges en person med svenska brukarföreningen som mail.
För mer info: Patrik Silverudd, 070-737 42 54
SM i hembryggning strider mot alkohollagen
I Kalmar är vissa bekymrade över att Svenska Mästerskapet i hembryggning inte röner den självklara uppskattning hos myndigheterna som arrangörerna anser att ett sådant mästerskap förtjänar.
Med tanke på vilka regler som gäller både för framställning av alkoholhaltiga drycker och serveringen av desamma så är det utan tvekan så att SM i hembryggning strider mot alkohollagens regler.
Folkhälsoinstitutet har 'utrett' frågan och potentiella arrangörer av liknande tävlingar kan med fördel ta del av Folkhälsinstitutets synpunkter på adressen http://www.fhi.se/upload/ar2006/Ovrigt/SM_hembryggning.pdf
Med tanke på vilka regler som gäller både för framställning av alkoholhaltiga drycker och serveringen av desamma så är det utan tvekan så att SM i hembryggning strider mot alkohollagens regler.
Folkhälsoinstitutet har 'utrett' frågan och potentiella arrangörer av liknande tävlingar kan med fördel ta del av Folkhälsinstitutets synpunkter på adressen http://www.fhi.se/upload/ar2006/Ovrigt/SM_hembryggning.pdf
Socialdemokratiska Studentförbundet: Avkriminalisera narkotika!
I fredagens utgåva av Gotlands Allehanda påstår tre representanter för Socialdemokratiska Studentförbundet att "Narkotikapolitikens mål omöjliggör nya lösningar och en förutsättningslös diskussion om en effektiv och human narkotikapolitik".
För det första kan man tycka att det är lite besynnerligt att Studentförbundet inte har kommit på det lite tidigare och kommit med något positivt bidrag som ett exempel på nya lösningar baserade på en förutsättningslös diskussion. Det hade varit lämpligt, inte minst med tanke på att deras kamrater i regeringen den 10 november 2005 beslutade proposition Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner (prop 2005/06:30). I propositionen redovisar regeringen sin syn på den samlade narkotikapolitiken samt lägger fast grundvalarna för hur insatserna för perioden 2006-2010 bör genomföras, och för hur insatserna ska följas upp.
Planen slår fast att det långsiktiga förebyggande arbetet för att få ett samhälle fritt från narkotika måste fortsätta. Vidare slår planen fast att arbetet på lokal nivå är avgörande för framgångsrika resultat. Barn, ungdomar och föräldrar är särskilt prioriterade målgrupper de kommande åren, enligt planen.
Ett narkotikafritt samhälle där narkotikapolitiken är en del av regeringens politik för folkhälsan. Den nationella folkhälsopolitiken skall bidra till att förebygga användningen av narkotika genom ett samordnat arbetet på alla nivåer i samhället. För att få ett narkotikafritt samhälle föreslår regeringen tre delmål, nämligen
För det första kan man tycka att det är lite besynnerligt att Studentförbundet inte har kommit på det lite tidigare och kommit med något positivt bidrag som ett exempel på nya lösningar baserade på en förutsättningslös diskussion. Det hade varit lämpligt, inte minst med tanke på att deras kamrater i regeringen den 10 november 2005 beslutade proposition Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner (prop 2005/06:30). I propositionen redovisar regeringen sin syn på den samlade narkotikapolitiken samt lägger fast grundvalarna för hur insatserna för perioden 2006-2010 bör genomföras, och för hur insatserna ska följas upp.
Planen slår fast att det långsiktiga förebyggande arbetet för att få ett samhälle fritt från narkotika måste fortsätta. Vidare slår planen fast att arbetet på lokal nivå är avgörande för framgångsrika resultat. Barn, ungdomar och föräldrar är särskilt prioriterade målgrupper de kommande åren, enligt planen.
Den svenska narkotikapolitiken bygger på att människor ska ha rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling.
Det övergripande målet för Sveriges narkotikapolitik är sålunda:
Ett narkotikafritt samhälle där narkotikapolitiken är en del av regeringens politik för folkhälsan. Den nationella folkhälsopolitiken skall bidra till att förebygga användningen av narkotika genom ett samordnat arbetet på alla nivåer i samhället. För att få ett narkotikafritt samhälle föreslår regeringen tre delmål, nämligen
- minska rekryteringen till missbruk
- förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk
- minska tillgången på narkotika
De tre författarna menar att en sådan politik "har betalats med ett högt pris genom att vi dödar de människor vi själva säger oss vilja värna, nämligen missbrukarna själva." Politiskt snömos i toppform!
För det första är narkotika orsak till dödsfallen. För det andra är det som sedan kommer, nämligen påståendet att narkotikarelaterade dödsfall i Europa sjunker medan de i Sverige ökar radikalt, en sanning, om ens det, med modifikation. De tre hänvisar till siffror från EU:s drogobservatorium i Lissabon, och om de nu ansträngt sig att göra det kunde ansträngningen tagit ett steg till och redovisat att samma drogobservatorium konstaterar, när det gäller drogrelaterade dödsfall, att "Försiktighet måste iakttas vid direkta jämförelser mellan länder när det gäller antalet drogrelaterade dödsfall". Varför? Jo, vare sig kriterier eller rapporteringssystem är desamma i samtliga medlemsstater inom EU. (Den intresserade kan läsa mer om de nationella definitionerna av drogrelaterade dödsfall på adressen http://stats05.emcdda.eu.int/en/page045-en.html#NationalDefinitions#NationalDefinitions)
Härifrån vandrar skribenterna sedan vidare och konstaterar att "När andra länder fokuserar på att erbjuda vård till sina missbrukare är det i princip omöjligt att få metadon-eller subutexbehandling i Sverige." Skälet är, enligt de tre, att "landstingen bygger sina behandlingar på en politisk moralistisk ideologi där all behandling ska vara drogfri oavsett om den fungerar eller inte för den enskilde personen." Återigen snömos. Om de tre hade gjort sig omaket att kontrollera förskrivning av metadon och subutex i riket så hade de kunnat konstatera att såväl metadon som subutex förskrivs och att möjligheterna till sådan förskrivning har ökat efter den 1 januari 2005 då det tidigare 'taket' för förskrivning av metadon togs bort. Den som är intresserad av de regler som gäller kan med fördel läsa informationen på adressen
http://www.sos.se/sosfs/2004_8/2004_8.htm
I nästa avsnitt om "narkotikamoralism som dödar" får vi reda på att Ronald Reagan är medskyldig till den svenska narkotikapolitikens inriktning. Argumentet är vanligt förekommande bland flera, både amerikanska och europeiska åsiktsoperatörer. Huruvida Joel Malmqvist, tidigare idépolitiskt ansvarig i Socialdemokratiska Studentförbundet, numera studerande i USA, har kommit på det själv eller inte, framgår inte av artikeln.
Strax härefter får vi i artikeln reda på att "resurser som används mot internationella brottssyndikat som profiterar sig på narkotikamissbruket sätts i stället mot missbrukarna själva."
Tack och godnatt! Om inte förr så visar ett sådant påstående att författarna har enorma brister i sina kunskaper om narkotikahanteringens villkor och konsekvenser.
Glädjande nog har författarna dock insett att "narkotikamissbruket....måste ses i en större samhällspolitisk kontext, där arbetslöshet och sociala klyftor oftast är grunden för ett narkotikamissbruk."
Vilka slutsatser borde då detta resulterat i? Förslagsvis kraftfulla insatser för att förbättra den "samhällspolitiska kontexten".
På vilket sätt tycker då skribenterna Mgdalena Streijffert,ordförande; Erik Gutiérrez-Aranda, idépolitisk ansvarig; och Joel Malmqvist, idépolitisk ansvarig 2002-2004, att det Socialdemokratiska Studentförbundet kan göra skillnad? Jo, "genom att ställa krav på regeringen att fortsätta med sprututbytesprogram, (vilket upplysningsvis regeringen redan sagt ja till ), men också på att bruket av narkotika ska avkriminaliseras. En skillnad på liv och död för de flesta missbrukarna."
Här kan man verkligen tala om åsikter utan insikter och utsikter och bristande kunskaper.
Frågan är om inte det Socialdemokratiska Studentförbundets drogpolitiska idépolitik, som det tar sig uttryck i artikeln i Gotlands Allehanda, snarare skulle resultera i ett ökat antal dödsfall istället för tvärtom.
Torgny Peterson
För det första är narkotika orsak till dödsfallen. För det andra är det som sedan kommer, nämligen påståendet att narkotikarelaterade dödsfall i Europa sjunker medan de i Sverige ökar radikalt, en sanning, om ens det, med modifikation. De tre hänvisar till siffror från EU:s drogobservatorium i Lissabon, och om de nu ansträngt sig att göra det kunde ansträngningen tagit ett steg till och redovisat att samma drogobservatorium konstaterar, när det gäller drogrelaterade dödsfall, att "Försiktighet måste iakttas vid direkta jämförelser mellan länder när det gäller antalet drogrelaterade dödsfall". Varför? Jo, vare sig kriterier eller rapporteringssystem är desamma i samtliga medlemsstater inom EU. (Den intresserade kan läsa mer om de nationella definitionerna av drogrelaterade dödsfall på adressen http://stats05.emcdda.eu.int/en/page045-en.html#NationalDefinitions#NationalDefinitions)
Härifrån vandrar skribenterna sedan vidare och konstaterar att "När andra länder fokuserar på att erbjuda vård till sina missbrukare är det i princip omöjligt att få metadon-eller subutexbehandling i Sverige." Skälet är, enligt de tre, att "landstingen bygger sina behandlingar på en politisk moralistisk ideologi där all behandling ska vara drogfri oavsett om den fungerar eller inte för den enskilde personen." Återigen snömos. Om de tre hade gjort sig omaket att kontrollera förskrivning av metadon och subutex i riket så hade de kunnat konstatera att såväl metadon som subutex förskrivs och att möjligheterna till sådan förskrivning har ökat efter den 1 januari 2005 då det tidigare 'taket' för förskrivning av metadon togs bort. Den som är intresserad av de regler som gäller kan med fördel läsa informationen på adressen
http://www.sos.se/sosfs/2004_8/2004_8.htm
I nästa avsnitt om "narkotikamoralism som dödar" får vi reda på att Ronald Reagan är medskyldig till den svenska narkotikapolitikens inriktning. Argumentet är vanligt förekommande bland flera, både amerikanska och europeiska åsiktsoperatörer. Huruvida Joel Malmqvist, tidigare idépolitiskt ansvarig i Socialdemokratiska Studentförbundet, numera studerande i USA, har kommit på det själv eller inte, framgår inte av artikeln.
Strax härefter får vi i artikeln reda på att "resurser som används mot internationella brottssyndikat som profiterar sig på narkotikamissbruket sätts i stället mot missbrukarna själva."
Tack och godnatt! Om inte förr så visar ett sådant påstående att författarna har enorma brister i sina kunskaper om narkotikahanteringens villkor och konsekvenser.
Glädjande nog har författarna dock insett att "narkotikamissbruket....måste ses i en större samhällspolitisk kontext, där arbetslöshet och sociala klyftor oftast är grunden för ett narkotikamissbruk."
Vilka slutsatser borde då detta resulterat i? Förslagsvis kraftfulla insatser för att förbättra den "samhällspolitiska kontexten".
På vilket sätt tycker då skribenterna Mgdalena Streijffert,ordförande; Erik Gutiérrez-Aranda, idépolitisk ansvarig; och Joel Malmqvist, idépolitisk ansvarig 2002-2004, att det Socialdemokratiska Studentförbundet kan göra skillnad? Jo, "genom att ställa krav på regeringen att fortsätta med sprututbytesprogram, (vilket upplysningsvis regeringen redan sagt ja till ), men också på att bruket av narkotika ska avkriminaliseras. En skillnad på liv och död för de flesta missbrukarna."
Här kan man verkligen tala om åsikter utan insikter och utsikter och bristande kunskaper.
Frågan är om inte det Socialdemokratiska Studentförbundets drogpolitiska idépolitik, som det tar sig uttryck i artikeln i Gotlands Allehanda, snarare skulle resultera i ett ökat antal dödsfall istället för tvärtom.
Torgny Peterson
Lärljunge erinras om de faror som de alkoholhaltiga dryckerna kunna medföra
På senare tid har förslag ställts om utegångsförbud för ungdomar kvällstid, bland annat i Olofström. Liberala ungdomsförbundet kallar vänsterns förslag om utegångsförbud för 'ungdomsapartheid", men Ivan Todorov som väckt vänsterpartiets motion i kommunfullmäktige om utegångsförbud efter klockan 23 för barn under 15 år, säger i Sydöstran att han anser det finns mycket att vinna och inget att förlora. Förslaget ska, enligt honom, inte ses som en inskränkning i barns rättigheter utan som ett sätt att stärka barnens rättigheter.
Utegångsförbud skulle idag knappast vara realistiskt att genomföra, men en gång i världen levererade dåvarande Kungl. Skolöverstyrelsen ordningsregler, som med all säkerhet skulle få dagens åsiktsmaskinister att darra av fasa.
Om någon kommun är intresserad av ett innovativt och pragmatiskt projekt levereras här ordningsregler
2. Lärljunge erinras om de faror, som de alkoholhaltiga dryckerna kunna medföra. Allt förtärande av sådana drycker vare lärljunge förbjudet, såvida det icke sker i föräldrars eller målsmäns sällskap.
3. Lärljunge bör avhålla sig från bruk av tobak i varje form. All tobaksrökning på gator, andra allmänna platser och offentliga lokaler samt under exkursioner är lärljunge förbjuden.
4. Lärljunge erinras om sin skyldighet att såväl inom som utom läroverket iakttaga god hållning och städat uppförande, att ej använda svordomar och andra råa uttryck, att ej öva skadegörelse å växter, träd och planteringar samt att ute i naturen ej osnygga med papper o.d. Rop, högljutt tal och visslande inom läroverkets lokaler är förbjudet.
5. Lärljunge hörsamme raskt och villigt klassens ordningsmän och dem, som av rektor satts att bestrida vakthållnigen under raster och friluftsverksamhet.
6. Lärljunge får icke utan giltig anledning vistas utom sin bostad efter klockan 10 på eftermiddagen.
Utegångsförbud skulle idag knappast vara realistiskt att genomföra, men en gång i världen levererade dåvarande Kungl. Skolöverstyrelsen ordningsregler, som med all säkerhet skulle få dagens åsiktsmaskinister att darra av fasa.
Om någon kommun är intresserad av ett innovativt och pragmatiskt projekt levereras här ordningsregler
fastställda av Kungl. Skolöverstyrelsen den 30 mars 1936. (Om dagens Skolverk beviljar bidrag till sådana projekt är nog mer tveksamt.)
Som sagt, ordningsregler fastställda av Kungl. Skolöverstyrelsen den 30 mars 1936
Som sagt, ordningsregler fastställda av Kungl. Skolöverstyrelsen den 30 mars 1936
1. Allt vistande å hotell, restauranger eller dylika allmänna ställen samt allt bevistande av offentliga danstillställningar vare lärljunge förbjudet, såvida det ej sker i sällskap med föräldrar eller med dem jämförliga, ansvariga äldre personer eller efter av rektor eller klassföreståndare meddelad tillåtelse.
2. Lärljunge erinras om de faror, som de alkoholhaltiga dryckerna kunna medföra. Allt förtärande av sådana drycker vare lärljunge förbjudet, såvida det icke sker i föräldrars eller målsmäns sällskap.
3. Lärljunge bör avhålla sig från bruk av tobak i varje form. All tobaksrökning på gator, andra allmänna platser och offentliga lokaler samt under exkursioner är lärljunge förbjuden.
4. Lärljunge erinras om sin skyldighet att såväl inom som utom läroverket iakttaga god hållning och städat uppförande, att ej använda svordomar och andra råa uttryck, att ej öva skadegörelse å växter, träd och planteringar samt att ute i naturen ej osnygga med papper o.d. Rop, högljutt tal och visslande inom läroverkets lokaler är förbjudet.
5. Lärljunge hörsamme raskt och villigt klassens ordningsmän och dem, som av rektor satts att bestrida vakthållnigen under raster och friluftsverksamhet.
6. Lärljunge får icke utan giltig anledning vistas utom sin bostad efter klockan 10 på eftermiddagen.
Alkohol - nytt lockbete för att få föräldrar till skolans föräldramöte
På Östra skolan i Falun fanns uppenbarligen en förhoppning om att fler föräldrar skulle kunna lockas till skolans föräldramöte om deltagarna kunde köpa öl och vin till maten.
Oftast vill föräldrar att deras barn inte ska dricka alkohol när dom är ute med kamrater. Undrar vad barnen tycker om att deras föräldrar kan köpa alkohol på deras arbetsplats - skolan.
Föräldraargumenten blir förmodligen de gamla vanliga:
1. Vi är faktiskt vuxna och kan avgöra det här utan inblandning
2. Detta var en engångsföreteelse, dessutom i samband med mat
3. All alkohol betalades ur egen ficka
4. Hade vi vetat att det skulle bli sådant rabalder hade vi självklart avstått
Oftast vill föräldrar att deras barn inte ska dricka alkohol när dom är ute med kamrater. Undrar vad barnen tycker om att deras föräldrar kan köpa alkohol på deras arbetsplats - skolan.
Föräldraargumenten blir förmodligen de gamla vanliga:
1. Vi är faktiskt vuxna och kan avgöra det här utan inblandning
2. Detta var en engångsföreteelse, dessutom i samband med mat
3. All alkohol betalades ur egen ficka
4. Hade vi vetat att det skulle bli sådant rabalder hade vi självklart avstått
Välkommen till Italien! - Till olympiska spel och ny narkotikapolitik
Ikväll är det dags - de olympiska vinterspelen öppnas i Turin i norra Italien och pågår sedan fram till den 26 februari - ett evenemang som med all säkerhet lockar många besökare och TV-tittare.
http://www.torino2006.org/ITA/OlympicGames/home/index.html
Vad som inte direktsändes den 8 februari och som vållat föga uppmärksamhet utanför Italien är att landet nu, med röstetalen 271 för och 190 emot, beslutat om ny narkotikalagstiftning, som innebär att det är slut på åtskillnad mellan så kallade 'lätta' och 'tunga' droger, vilket i sin tur i praktiken innebär att bruket av cannabis är kriminaliserat.
Den nya lagen innebär en klart förändrad inställning till bruket av narkotika i allmänhet och cannabisprodukter i synnerhet. Det blir inte aktuellt att placera den som röker en pipa hasch i fängelse. Däremot kan konsekvensen bli administrativa sanktioner som till exempel en varning, eller att körkort och/eller pass dras in.
De som langar eller smugglar narkotika riskerar däremot stränga fängelsestraff, mellan sex och 20 år och kraftiga böter på upp till 2,4 miljoner kronor.
Kritiken har inte låtit vänta på sig. I tisdags till exempel samlades hundratals ungdomar utanför parlamentet för att protestera, bland annat genom att röka marijuana, vilket knappast påverkade beslutet i den riktning de önskade.
Torgny Peterson
http://www.torino2006.org/ITA/OlympicGames/home/index.html
Vad som inte direktsändes den 8 februari och som vållat föga uppmärksamhet utanför Italien är att landet nu, med röstetalen 271 för och 190 emot, beslutat om ny narkotikalagstiftning, som innebär att det är slut på åtskillnad mellan så kallade 'lätta' och 'tunga' droger, vilket i sin tur i praktiken innebär att bruket av cannabis är kriminaliserat.
Den nya lagen innebär en klart förändrad inställning till bruket av narkotika i allmänhet och cannabisprodukter i synnerhet. Det blir inte aktuellt att placera den som röker en pipa hasch i fängelse. Däremot kan konsekvensen bli administrativa sanktioner som till exempel en varning, eller att körkort och/eller pass dras in.
De som langar eller smugglar narkotika riskerar däremot stränga fängelsestraff, mellan sex och 20 år och kraftiga böter på upp till 2,4 miljoner kronor.
Kritiken har inte låtit vänta på sig. I tisdags till exempel samlades hundratals ungdomar utanför parlamentet för att protestera, bland annat genom att röka marijuana, vilket knappast påverkade beslutet i den riktning de önskade.
Torgny Peterson
Skyggar svenska media för information om ADHD?
I USA har mosvarigheten till det svenska läkemedelsverket, FDA (Food and Drug Administration) nyligen publicerat en en rapport där det framgår att 25 personer dog en plötslig död och ytterligare 54 upplevde allvarliga hjärtbesvär under perioden 1999-2003 efter att ha tagit medicin för behandling av ADHD.
19 barn finns bland de rapporterade dödsfallen och ytterligare 26 barn bland de med allvarliga hjärtbesvär.
I USA, och i flera andra delar av världen, har i stort sett varenda dagstidning av någon dignitet rapporterat om rapporten.
I Sverige har till dags dato inte en enda tidning behandlat rapporten. Skyggar svenska media för information om ADHD? Är materialet för komplicerat? Finns intressen som inte vill att tänkbara negativa aspekter av behandling av ADHD ska se dagens ljus eller...?
I väntan på att svenska media börjar rapportera kan du läsa mer om rapporten från FDA
19 barn finns bland de rapporterade dödsfallen och ytterligare 26 barn bland de med allvarliga hjärtbesvär.
I USA, och i flera andra delar av världen, har i stort sett varenda dagstidning av någon dignitet rapporterat om rapporten.
I Sverige har till dags dato inte en enda tidning behandlat rapporten. Skyggar svenska media för information om ADHD? Är materialet för komplicerat? Finns intressen som inte vill att tänkbara negativa aspekter av behandling av ADHD ska se dagens ljus eller...?
I väntan på att svenska media börjar rapportera kan du läsa mer om rapporten från FDA
Warning urged on ADHD drugs
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/02/09/AR2006020902325.html
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/02/09/AR2006020902325.html
ADHD drug medication guide on potential cardiac risks recommended by committee
http://www.fdaadvisorycommittee.com/FDC/AdvisoryCommittee/Committees/Drug+Safety+and+Risk+Mgmt/020906_ADHD/020906_ADHD-R.htm
Rapporten från FDA hittar du på adressen
http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf
Torgny Peterson
http://www.fdaadvisorycommittee.com/FDC/AdvisoryCommittee/Committees/Drug+Safety+and+Risk+Mgmt/020906_ADHD/020906_ADHD-R.htm
Rapporten från FDA hittar du på adressen
http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf
Torgny Peterson
EU förbjuder sprutor som inte är säkra - om hyckleri och prioriteringar
Idag väntas EU förbjuda sprutor av engångskaraktär med innehåll som inte är säkert och inom tio månader förväntas medlemsländerna ha säkerställt att de farliga produkterna inte längre finns på marknaderna. Bakgrunden till beslutet är att olyckor som orsakas av att människor använder sprutor av engångskaraktär med farligt innehåll uppskattas ta tusentals liv i Europa varje år.
Vad är nu detta, (d)undrar nå´n? Är det verkligen sant?
Nej, det är inte sant. Det är bara en omskrivning av ett meddelande om att EU idag kommer att förbjuda engångständare eftersom olyckor som orsakas av att barn leker med tändare uppskattningsvis orsakar 30 dödsfall varje år.
Ibland kan EU-intresset för olika frågor ta sig besynnerliga uttryck. Att förbjuda engångständare, samtidigt som man tillåter kommunala knarkstugor eller, som vissa arbetar för, att avkriminalisera bruket av all narkotika, (vilket för övrigt idag också krävs av företrädare för Socialdemokratiska Studentförbundet ) eller starta kampanjer för att minska rökning inom EU och samtidigt ge bidrag till tobaksindustrin.
Ett av de mer eleganta praktexemplen på EU-hyckleri stod den numera sparkade eller avgångne - beroende på vilket håll man kommer från, EU-kommissionären Emma Bonino. Bonino kämpade hårt för att förbjuda vissa sorters leksaker för barn samtidigt som hon arbetade lika intensivt för legalisering av all narkotika.
Inte undra på att Margot Wallström har ett tufft jobb med att försöka öka allmänhetens insikt i och förståelse för vad EU söker uppnå i vissa avseenden.
Vad är nu detta, (d)undrar nå´n? Är det verkligen sant?
Nej, det är inte sant. Det är bara en omskrivning av ett meddelande om att EU idag kommer att förbjuda engångständare eftersom olyckor som orsakas av att barn leker med tändare uppskattningsvis orsakar 30 dödsfall varje år.
Ibland kan EU-intresset för olika frågor ta sig besynnerliga uttryck. Att förbjuda engångständare, samtidigt som man tillåter kommunala knarkstugor eller, som vissa arbetar för, att avkriminalisera bruket av all narkotika, (vilket för övrigt idag också krävs av företrädare för Socialdemokratiska Studentförbundet ) eller starta kampanjer för att minska rökning inom EU och samtidigt ge bidrag till tobaksindustrin.
Ett av de mer eleganta praktexemplen på EU-hyckleri stod den numera sparkade eller avgångne - beroende på vilket håll man kommer från, EU-kommissionären Emma Bonino. Bonino kämpade hårt för att förbjuda vissa sorters leksaker för barn samtidigt som hon arbetade lika intensivt för legalisering av all narkotika.
Inte undra på att Margot Wallström har ett tufft jobb med att försöka öka allmänhetens insikt i och förståelse för vad EU söker uppnå i vissa avseenden.
25 dödsfall rapporterade bland ADHD-patienter
Igår offentliggjorde det amerikanska läkemedelsverket FDA (Food and Drug Administration) en rapport där det framgår att 25 personer dog en plötslig död och ytterligare 54 upplevde allvarliga hjärtbesvär under perioden 1999-2003 efter att ha tagit medicin för behandling av ADHD.
19 barn finns bland de rapporterade dödsfallen och ytterligare 26 barn bland de med allvarliga hjärtbesvär.
I USA har försäljningen av medicin för behandling av ADHD ökat starkt de senaste åren. Enligt IMS Health spenderades 759 miljoner dollar på mediciner för behandling av ADHD år 2000. 2004 hade summan stigit till 3,1 miljarder dollar.
MOTGIFTs nyhetstjänst har publicerat ett omfattande material om läkemedelsföretags- och medicinrelaterade frågor när det gäller ADHD. Den nu aktuella rapporten hittar du på adressen
http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf
19 barn finns bland de rapporterade dödsfallen och ytterligare 26 barn bland de med allvarliga hjärtbesvär.
I USA har försäljningen av medicin för behandling av ADHD ökat starkt de senaste åren. Enligt IMS Health spenderades 759 miljoner dollar på mediciner för behandling av ADHD år 2000. 2004 hade summan stigit till 3,1 miljarder dollar.
MOTGIFTs nyhetstjänst har publicerat ett omfattande material om läkemedelsföretags- och medicinrelaterade frågor när det gäller ADHD. Den nu aktuella rapporten hittar du på adressen
http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf
Äntligen! Värnpliktiga får kanske till slut sina drogtest
Äntligen ska regeringen se över vad som krävs för att införa slumpmässiga drogtester av värnpliktiga, något som varit ett önskemål från Värnpliktsrådet i flera år.
Frågan har bollats fram och tillbaka men nu ser det äntligen ut som om det finns en möjlighet till lösning.
Värnpliktsrådet konstaterar att "Sveriges värnpliktiga har länge efterfrågat slumpvis drogtestning. Att detta innebär en integritetskränkning är Värnpliktsrörelsen medveten om, men Sveriges värnpliktiga är beredda att göra den uppoffringen. I detta fall måste säkerheten prioriteras högst. Ingen ska behöva vara orolig för sin egen säkerhet för att ens kamrater druckit alkohol kvällen innan. Inte heller ska det finnas värnpliktiga som har problem med narkotika och inte får hjälp för att inte bli sedda."
Ibland lönar det sig att strida, också på svensk mark.
Torgny Peterson
Frågan har bollats fram och tillbaka men nu ser det äntligen ut som om det finns en möjlighet till lösning.
Värnpliktsrådet konstaterar att "Sveriges värnpliktiga har länge efterfrågat slumpvis drogtestning. Att detta innebär en integritetskränkning är Värnpliktsrörelsen medveten om, men Sveriges värnpliktiga är beredda att göra den uppoffringen. I detta fall måste säkerheten prioriteras högst. Ingen ska behöva vara orolig för sin egen säkerhet för att ens kamrater druckit alkohol kvällen innan. Inte heller ska det finnas värnpliktiga som har problem med narkotika och inte får hjälp för att inte bli sedda."
Ibland lönar det sig att strida, också på svensk mark.
Torgny Peterson
Polisens styrning - Rikspolischefen kallas till justitieutskottet
Den 6 februari föreslog Riksrevisionens styrelse att riksdagen begär att regeringen förändrar polisens målstruktur och krav på återrapportering. Styrelsen föreslog då också att regeringen ser över formerna för polisens styrning.
I sin granskning av styrningen av polismyndigheterna kom Riksrevisionen fram till att Rikspolisstyrelsen inte har levt upp till ansvaret att styra polisen, vilket i sin tur har bidragit till att polismyndigheterna ute i landet inte får incitament till att prestera bra resultat.
Med anledning av granskningen föreslår Riksrevisionens styrelse att riksdagen begär att regeringen
1. förenklar nuvarande målstruktur för att styra polisen och formulerar återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, innefattar analyser av polisverksamhetens resultat
2. tar initiativ till en översyn av formerna för styrningen av polisverksamheten som innefattar frågor om medelsfördelning och tillsyn av polisverksamheten samt för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.
Med utgångspunkt i kritiken från Riksrevisionen kallar nu folkpartiet rikspolischefen till justitieutskottet.
Torkild Strandberg (fp), riksdagsledamot i justitieutskottet säger i ett pressmeddelande idag att "Tydligare facit på s-regeringens misslyckande med polisen kan vi inte få. Riksrevisionens förslag till riksdagen är nödvändiga, men de skulle inte behövas om vi hade en justitieminister som vågar ta tag i styrningen av polisen. Ansvaret vilar tungt på regeringen men också på Rikspolisstyrelsen. Jag vill höra vad rikspolischefen har att säga om Riksrevisionens kritik."
Att polisen inte lever upp till allmänhetens önskemål/krav på trygghet kan knappast ha gått någon spårlöst förbi. Det är därför av största vikt att polisens uppdrag, mål, prioriteringar mm granskas ingående. Vi följer med stort intresse den fortsatta utvecklingen i den här frågan.
Torgny Peterson
I sin granskning av styrningen av polismyndigheterna kom Riksrevisionen fram till att Rikspolisstyrelsen inte har levt upp till ansvaret att styra polisen, vilket i sin tur har bidragit till att polismyndigheterna ute i landet inte får incitament till att prestera bra resultat.
Med anledning av granskningen föreslår Riksrevisionens styrelse att riksdagen begär att regeringen
1. förenklar nuvarande målstruktur för att styra polisen och formulerar återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, innefattar analyser av polisverksamhetens resultat
2. tar initiativ till en översyn av formerna för styrningen av polisverksamheten som innefattar frågor om medelsfördelning och tillsyn av polisverksamheten samt för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.
Med utgångspunkt i kritiken från Riksrevisionen kallar nu folkpartiet rikspolischefen till justitieutskottet.
Torkild Strandberg (fp), riksdagsledamot i justitieutskottet säger i ett pressmeddelande idag att "Tydligare facit på s-regeringens misslyckande med polisen kan vi inte få. Riksrevisionens förslag till riksdagen är nödvändiga, men de skulle inte behövas om vi hade en justitieminister som vågar ta tag i styrningen av polisen. Ansvaret vilar tungt på regeringen men också på Rikspolisstyrelsen. Jag vill höra vad rikspolischefen har att säga om Riksrevisionens kritik."
Att polisen inte lever upp till allmänhetens önskemål/krav på trygghet kan knappast ha gått någon spårlöst förbi. Det är därför av största vikt att polisens uppdrag, mål, prioriteringar mm granskas ingående. Vi följer med stort intresse den fortsatta utvecklingen i den här frågan.
Torgny Peterson
Handläggare från Migrationsverket handlade på avvisads boardingkort
Så var det dags igen för Migrationsverket att utmärka sig. Den här gången handlar det om två handläggare på verket i Göteborg som i samband med en avvisning av en man till Turkiet från Landvetters flygplats utnyttjade mannens boardingkort för att handla vin, sprit och cigaretter på Landvetter.
Efter att tullen observerat det hela, lämnades varorna tillbaka.
Det ska bli intressant att se vad Migrationsverkets ledning har för förklaring den här gången. Finns det inga som helst instruktionsmanualer för personal vid Migrationsverket eller är delar av personalen, av olika skäl, ovillig eller oförmögen att ta del av de regler som gäller?
Torgny Peterson
Efter att tullen observerat det hela, lämnades varorna tillbaka.
Det ska bli intressant att se vad Migrationsverkets ledning har för förklaring den här gången. Finns det inga som helst instruktionsmanualer för personal vid Migrationsverket eller är delar av personalen, av olika skäl, ovillig eller oförmögen att ta del av de regler som gäller?
Torgny Peterson
USA:s nationella strategi för drogkontroll offentliggjord
Nu kan du som är intresserad ta del av årets upplaga av USA:s nationella strategi för drogkontroll (National Drug Control Strategy 2006).
Årets rapport har följande huvudkapitel:
1. Message to the Congress of the United States
2. Table of contents
3. Introduction
4. Stopping drug use before it starts - Education and Community Action
5. Healing America´s drug users
6. Disrupting drug markets
Årets rapport har följande huvudkapitel:
1. Message to the Congress of the United States
2. Table of contents
3. Introduction
4. Stopping drug use before it starts - Education and Community Action
5. Healing America´s drug users
6. Disrupting drug markets
I introduktionen hävdas att den hittillsvarande strategin har producerat resultat. Enligt den senaste Monitoring the Future Survey (University of Michigan), som publicerades i december förra året, har missbruket bland tonåringar minskat kraftigt bland elever i klasserna 8-12, närmare bestämt med 19 procent sedan 2001, vilket översatt i siffror betyder att 700.000 elever färre har använt narkotika.
Beträffande bruket av steroider konstaterar man att det har skett en dramatisk minskning, speciellt under det senaste året.
Även om marijuana är den mest använda drogen bland tonåringar noterar man också här en minskning av bruket. Beträffande LSD har det skett en mycket kraftig minskning i bruket av den drogen sedan 2001, och beträffande ecstasy noterar man en minskning med 2/3 sedan 2001.
Missbruket av kokain och heroin, i och för sig relativt låg, ligger 'stabilt'.
Missbruket av receptförskrivna läkemedel är oroande, speciellt beträffande Oxycontin där man noterar en ökning av bruket i alla de ovannämnda grupperna.
Du hittar USA:s nationella strategi för drogkontroll på adressen
http://www.whitehousedrugpolicy.gov/publications/policy/ndcs06/
Torgny Peterson
Beträffande bruket av steroider konstaterar man att det har skett en dramatisk minskning, speciellt under det senaste året.
Även om marijuana är den mest använda drogen bland tonåringar noterar man också här en minskning av bruket. Beträffande LSD har det skett en mycket kraftig minskning i bruket av den drogen sedan 2001, och beträffande ecstasy noterar man en minskning med 2/3 sedan 2001.
Missbruket av kokain och heroin, i och för sig relativt låg, ligger 'stabilt'.
Missbruket av receptförskrivna läkemedel är oroande, speciellt beträffande Oxycontin där man noterar en ökning av bruket i alla de ovannämnda grupperna.
Du hittar USA:s nationella strategi för drogkontroll på adressen
http://www.whitehousedrugpolicy.gov/publications/policy/ndcs06/
Torgny Peterson
USA:s satsning på bekämpning av narkotikarelaterade problem
I den amerikanska budgeten för 2007 uppgår utgifterna för landets bekämpning av narkotikarelaterade problem till motsvarande 100 miljarder svenska kronor.
En överskådlig sammanfattning av hur man avser att fördela medlen finns tillgänglig (på engelska).
Bland annat avsätts följande summor:
- Utbildningsdepartementet - Drogtestning av elever - 116 miljoner kr
- Utbildningsdepartementet - Drogpreventionsprogram och program för säkrare skolor - 400 miljoner kr
- ONDCP (Office of National Drug Control Policy) - Mediakampanj - 930 miljoner kr
- NIDA (National Institute on Drug Abuse) - Utveckling av nya metoder för att behandla metamfetaminberoende - 323 miljoner kr
- SAMHSA (Substance Abuse and Mental Health Services Administration) - Behandlingsinsatser - 765 miljoner kr.
Det kan vara intressant att titta närmare på hur USA bedömer aktuella, narkotikarelaterade hot och vilka åtgärder som man bedömer krävs för att möta dom.
Är du intresserad av ytterligare information hittar du den nämnda sammanfattningen på adressen http://reform.house.gov/UploadedFiles/FY%202007%20Budget%20Highlights.pdf
Torgny Peterson
En överskådlig sammanfattning av hur man avser att fördela medlen finns tillgänglig (på engelska).
Bland annat avsätts följande summor:
- Utbildningsdepartementet - Drogtestning av elever - 116 miljoner kr
- Utbildningsdepartementet - Drogpreventionsprogram och program för säkrare skolor - 400 miljoner kr
- ONDCP (Office of National Drug Control Policy) - Mediakampanj - 930 miljoner kr
- NIDA (National Institute on Drug Abuse) - Utveckling av nya metoder för att behandla metamfetaminberoende - 323 miljoner kr
- SAMHSA (Substance Abuse and Mental Health Services Administration) - Behandlingsinsatser - 765 miljoner kr.
Det kan vara intressant att titta närmare på hur USA bedömer aktuella, narkotikarelaterade hot och vilka åtgärder som man bedömer krävs för att möta dom.
Är du intresserad av ytterligare information hittar du den nämnda sammanfattningen på adressen http://reform.house.gov/UploadedFiles/FY%202007%20Budget%20Highlights.pdf
Torgny Peterson
$o$$arna satsar på nätpoker
I syfte att få in pengar till det partipolitiska arbetet vill socialdemokraterna tillsammans med Ungdomsförbundet SSU, Korpen och Cykelförbundet starta "laglig,trygg, ansvarstagande och säker" pokerverksamhet på Internet, berättar Dagens Nyheter.
Talesättet 'Intresset ljuger aldrig' har som bekant hög relevans i det politiska livet - också i det här fallet och Tommy Ohlström (s) säger till Dagens Nyheter att eftersom Svenska Spel har fått tillstånd att ha en pokersajt så tycker han "att det är moraliskt acceptabelt att socialdemokraterna startar en också."
Undrar just hur många socialdemokrater som är stolta över en sådan moral för att bedriva partipolitiskt arbete.
Torgny Peterson
Talesättet 'Intresset ljuger aldrig' har som bekant hög relevans i det politiska livet - också i det här fallet och Tommy Ohlström (s) säger till Dagens Nyheter att eftersom Svenska Spel har fått tillstånd att ha en pokersajt så tycker han "att det är moraliskt acceptabelt att socialdemokraterna startar en också."
Undrar just hur många socialdemokrater som är stolta över en sådan moral för att bedriva partipolitiskt arbete.
Torgny Peterson
Ungdomar i Oslo - Håll er borta från centrum!
Uppmaningen kommer från polisen i Oslo, som är bekymrad över den kraftiga ökningen av ungdomar som grips med narkotika.
Enligt VG Nett rapporterade Oslo-polisen i januari 106 ärenden till de sociala myndigheterna där minderåriga har uppehållit sig i eller i närheten av särskilt belastade områden i Oslo.
Geir Nerland, chef för gatupatrullen säger till norska Dagsavisen, "Jag tror inte att de som styr kungariket Norge anar vad som händer bland ungdomarna."
Hur står det till med svenska politikers aningar eller aningslöshet?
Enligt VG Nett rapporterade Oslo-polisen i januari 106 ärenden till de sociala myndigheterna där minderåriga har uppehållit sig i eller i närheten av särskilt belastade områden i Oslo.
Geir Nerland, chef för gatupatrullen säger till norska Dagsavisen, "Jag tror inte att de som styr kungariket Norge anar vad som händer bland ungdomarna."
Hur står det till med svenska politikers aningar eller aningslöshet?
Domare skyddar advokat som smugglade knark
Med all rätt är man upprörd i Storbritannien efter att en domare, Lord Kinclaven, beslutat skydda namnet på en advokat som smugglade in heroin och Diazepam till ett värde av mer än 20.000 kronor till sin klient på Barlinnie-fängelset i Glasgow. Den insmugglade mängden bestod av minst 15 gram heroin och 158 Diazepam-tabletter
Såväl brittiska media som politiker har uttalat mycket skarp kritik mot den här sortens 'beskydd'.
Ett snarlikt fall inträffade i Nya Zeeland för några år sedan då en av George Soros kamrater i klubben för förespråkande av en mer tolerant inställning till bruket av narkotika, Peter Lewis, greps med marijuana.
Efter en övernattning på statlig bekostnad släpptes Lewis och domstolen i Nya Zeeland utfärdade yppandeförbud om vem fallet gällde. Nu var det förmodligen bara Nya Zeeländarna som inte i sina egna dagstidningar kunde läsa vem det handlade om eftersom flera webbplatser på Internet kunde meddela att det faktiskt handlade om Peter Lewis, som tillsammans med John Sperling och George Soros är de största enskilda, finansiella bidragsgivarna till organisationer som arbetar för en ökad möjlighet att använda narkotika.
Såväl brittiska media som politiker har uttalat mycket skarp kritik mot den här sortens 'beskydd'.
Ett snarlikt fall inträffade i Nya Zeeland för några år sedan då en av George Soros kamrater i klubben för förespråkande av en mer tolerant inställning till bruket av narkotika, Peter Lewis, greps med marijuana.
Efter en övernattning på statlig bekostnad släpptes Lewis och domstolen i Nya Zeeland utfärdade yppandeförbud om vem fallet gällde. Nu var det förmodligen bara Nya Zeeländarna som inte i sina egna dagstidningar kunde läsa vem det handlade om eftersom flera webbplatser på Internet kunde meddela att det faktiskt handlade om Peter Lewis, som tillsammans med John Sperling och George Soros är de största enskilda, finansiella bidragsgivarna till organisationer som arbetar för en ökad möjlighet att använda narkotika.
I sammanhanget kan det vara intressant att känna till att Lewis vid tillfället överlämnade ett antal dollar till en institution för behandling av narkotikamissbrukare.
På onsdag är det dags - USA:s nationella plan för narkotikakontroll
På onsdag presenterar USA:s drogtsar John Walters tillsammans med lokala förmågor USA:s nationella plan för narkotikakontroll för innevarande år (2006 National Drug Control Strategy).
I vanlig ordning inträffar följande:
1. ReageraMera talar om att planen presenteras
2. Planen presenteras på onsdag
3. Amerikanska tidningar rapporterar om planen via Internet på onsdag eftermiddag
4. Amerikanska tidningar och en del alerta motsvarigheter på andra kontinenter presenterar korta sammanfattningar på torsdag
5...samtidigt som legaliseringsförespråkarna, i vanlig ordning, talar om hur fel allt i planen är
6. Eventuellt har Rapport och Aktuellt och några svenska tidningar funnit det mödan värt att rapportera vad det land som står för ungefär 80 procent av all forskning kring narkotika har för sig.
Den intresserade kan titta närmare på sidan http://www.whitehousedrugpolicy.gov/ där planen kommer att läggas ut.
Torgny Peterson
I vanlig ordning inträffar följande:
1. ReageraMera talar om att planen presenteras
2. Planen presenteras på onsdag
3. Amerikanska tidningar rapporterar om planen via Internet på onsdag eftermiddag
4. Amerikanska tidningar och en del alerta motsvarigheter på andra kontinenter presenterar korta sammanfattningar på torsdag
5...samtidigt som legaliseringsförespråkarna, i vanlig ordning, talar om hur fel allt i planen är
6. Eventuellt har Rapport och Aktuellt och några svenska tidningar funnit det mödan värt att rapportera vad det land som står för ungefär 80 procent av all forskning kring narkotika har för sig.
Den intresserade kan titta närmare på sidan http://www.whitehousedrugpolicy.gov/ där planen kommer att läggas ut.
Torgny Peterson
"Sådana som ingenting vet och sådana som borde veta bättre"
Citatet kommer från Thomas Ahlstrand, åklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg, som i ett inlägg i Brännpunkt, http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_11742170.asp, menar att justitieminister Thomas Bodström vare sig utgör ett hot mot demokratin eller den personliga integriteten.
På senare tid har diskussionens vågor gått höga efter att Bodström presenterat ett flertal förslag om hur den framtida bekämpningen av, bland annat, grov organiserad brottslighet ska se ut.
Ett av de förslag som uppmärksammats är buggning, dvs avlyssning av rum, också i förebyggande syfte. Proffstyckarna på Dagens Nyheter och åsiktsmaskinisterna på Expressen gillar inte Bodströms lagförslag i alla stycken och menar att han utgör ett hot mot demokratin och rättssäkerheten.
Den svenska allmänheten, som ger fullkomligt sjutton i vad som betraktas som politiskt korrekt eller inkorrekt, ställer sig positiv till buggning enligt en Sifo-undersökning som utförts på uppdrag av Göteborgs-Posten. I undersökningen svarade 88 procent att de är positiva till att polisen ska få använda sig av buggning. Stödet är massivt i alla åldersgrupper oavsett kön. I åldersgrupperna 15-29 år är stödet något mindre, 84 procent, men fortfarande massivt.
I Dagens Nyheters huvudledare idag förfasar man sig, under rubriken 'Storebror förlorar omdömet', att "den svenska staten i brotts- och terrorbekämpningens namn flyttat fram sina positioner på ett oroande sätt."
Ledaren i Dagens Nyheter konstaterar sedan att "Det som för tio år sedan hade utlöst en våg av motreaktioner har mötts med tystnad och medhåll."
Det stämmer Dagens Nyheter. För tio år sedan, 1996, hade säkert många reagerat mot buggning, lagring av trafikdata, hemlig telefonavlyssning, utvidgning av underrättelseverksamhet men 'tempora mutantur, nos et mutamur in illis' - tiderna förändras och vi med dem.
Dagens Nyheters ledare idag tyder på en omfattande okunnighet om utvecklingen av den organiserade brottsligheten sedan mitten av 1990-talet och att en sådan utveckling kräver helt andra insatser än den värld Dagens Nyheter verkar leva i.
Torgny Peterson
På senare tid har diskussionens vågor gått höga efter att Bodström presenterat ett flertal förslag om hur den framtida bekämpningen av, bland annat, grov organiserad brottslighet ska se ut.
Ett av de förslag som uppmärksammats är buggning, dvs avlyssning av rum, också i förebyggande syfte. Proffstyckarna på Dagens Nyheter och åsiktsmaskinisterna på Expressen gillar inte Bodströms lagförslag i alla stycken och menar att han utgör ett hot mot demokratin och rättssäkerheten.
Den svenska allmänheten, som ger fullkomligt sjutton i vad som betraktas som politiskt korrekt eller inkorrekt, ställer sig positiv till buggning enligt en Sifo-undersökning som utförts på uppdrag av Göteborgs-Posten. I undersökningen svarade 88 procent att de är positiva till att polisen ska få använda sig av buggning. Stödet är massivt i alla åldersgrupper oavsett kön. I åldersgrupperna 15-29 år är stödet något mindre, 84 procent, men fortfarande massivt.
I Dagens Nyheters huvudledare idag förfasar man sig, under rubriken 'Storebror förlorar omdömet', att "den svenska staten i brotts- och terrorbekämpningens namn flyttat fram sina positioner på ett oroande sätt."
Ledaren i Dagens Nyheter konstaterar sedan att "Det som för tio år sedan hade utlöst en våg av motreaktioner har mötts med tystnad och medhåll."
Det stämmer Dagens Nyheter. För tio år sedan, 1996, hade säkert många reagerat mot buggning, lagring av trafikdata, hemlig telefonavlyssning, utvidgning av underrättelseverksamhet men 'tempora mutantur, nos et mutamur in illis' - tiderna förändras och vi med dem.
Dagens Nyheters ledare idag tyder på en omfattande okunnighet om utvecklingen av den organiserade brottsligheten sedan mitten av 1990-talet och att en sådan utveckling kräver helt andra insatser än den värld Dagens Nyheter verkar leva i.
Torgny Peterson
Om Markus Heilig, nolltolerans, metadon, subutex och naltrexon
Läkaren Markus Heilig är förbannad. I Sydsvenska Dagbladet idag konstaterar han, apropå kraven på nolltolerans vid subutexkliniken i Lund, att risken är större att missbrukare dör om de slängs ut från ett behandlingsprogram än om de skulle ha fortsatt att knarka.
"Överdödligheten är då femtio gånger större än normalt", konstaterar Heilig, utan att närmare upplysa om vilken forskning han syftar på. (Sedan kan man fråga sig om överdödlighet överhuvudtaget kan betraktas som normal?!)
Att obehandlat missbruk av heroin kan vara dödligt är helt korrekt och att en heroinist löper många gånger större risk att dö än en icke-heroinist är mer än självklart. Vad som däremot inte är självklart är att de enda metoderna att behandla opiatmissbrukare skulle bestå i att ge dom metadon eller subutex.
Vi vet idag att mindre än tio procent av de som börjar använda metadon lyckas sluta med det. Uttrycket - en gång metadon, alltid metadon - har fog för sig. I praktiken innebär substitutionsbehandling med metadon att du byter ett illegalt beroendeframkallande medel, heroin, mot ett annat legalt, beroendeframkallande medel, metadon. Fråga en missbrukare som använder heroin och/eller metadon - det är ett helvete att sluta med något av dem!
Ett alternativ, som inte Heilig pratar om överhuvudtaget är naltrexon, som inte går att överdosera och som inte heller är beroendeframkallande.
Vare sig metadon, subutex eller naltrexon löser i sig narkotikaproblemet. Med de två första byter du ut ett beroende mot ett annat, med det tredje omöjliggör du intag av opiater, vilket kan bidra till att missbrukaren får en chans att i opåverkat tillstånd delta i kompletterande insatser, som på sikt kanske kan leda till att han/hon lyckas lämna sitt missbruk.
Torgny Peterson
"Överdödligheten är då femtio gånger större än normalt", konstaterar Heilig, utan att närmare upplysa om vilken forskning han syftar på. (Sedan kan man fråga sig om överdödlighet överhuvudtaget kan betraktas som normal?!)
Att obehandlat missbruk av heroin kan vara dödligt är helt korrekt och att en heroinist löper många gånger större risk att dö än en icke-heroinist är mer än självklart. Vad som däremot inte är självklart är att de enda metoderna att behandla opiatmissbrukare skulle bestå i att ge dom metadon eller subutex.
Vi vet idag att mindre än tio procent av de som börjar använda metadon lyckas sluta med det. Uttrycket - en gång metadon, alltid metadon - har fog för sig. I praktiken innebär substitutionsbehandling med metadon att du byter ett illegalt beroendeframkallande medel, heroin, mot ett annat legalt, beroendeframkallande medel, metadon. Fråga en missbrukare som använder heroin och/eller metadon - det är ett helvete att sluta med något av dem!
Ett alternativ, som inte Heilig pratar om överhuvudtaget är naltrexon, som inte går att överdosera och som inte heller är beroendeframkallande.
Vare sig metadon, subutex eller naltrexon löser i sig narkotikaproblemet. Med de två första byter du ut ett beroende mot ett annat, med det tredje omöjliggör du intag av opiater, vilket kan bidra till att missbrukaren får en chans att i opåverkat tillstånd delta i kompletterande insatser, som på sikt kanske kan leda till att han/hon lyckas lämna sitt missbruk.
Torgny Peterson
Läkare som kräver nolltolerans mot droger kan bli av med legitimationen ?!
Läkare som kräver nolltolerans mot andra droger i samband med behandling med subutex försätter sig i en mycket allvarlig situation om man ska tro Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
Malmström hävdar i en artikel i Sydsvenska Dagbladet på fullt allvar att "Om man har nolltolerans mot återfall ska man se det som allvarligt, anser jag." Ja, vi får verkligen hoppas att det bara är Malmström som står för ett så besynnerligt uttalande. Självklart ska man ha nolltolerans mot användande av andra droger om man deltar i subutexbehandling, vilket subutexmottagningen i Lund har.
I Lund är man, enligt samma tidning, stolt över sin nolltolerans medan Malmström uppenbarligen betraktar det som ett i det närmaste grovt brott.
På subutexmottagningen i Lund gör mottagningen en skriftlig överenskommelse med patienterna som innebär att de inte ska missbruka narkotika samtidigt som de deltar i subutexbehandlingen. Ett högst rimligt krav!
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende (SOSFS 2004:8) står det i 6 kap §2 i föreskrifter för uteslutning att
§ 2 Om en patient trots särskilda stödinsatser inte kan förmås att medverka till att syftet med underhållsbehandlingen uppnås, skall den avbrytas om patienten
Malmström hävdar i en artikel i Sydsvenska Dagbladet på fullt allvar att "Om man har nolltolerans mot återfall ska man se det som allvarligt, anser jag." Ja, vi får verkligen hoppas att det bara är Malmström som står för ett så besynnerligt uttalande. Självklart ska man ha nolltolerans mot användande av andra droger om man deltar i subutexbehandling, vilket subutexmottagningen i Lund har.
I Lund är man, enligt samma tidning, stolt över sin nolltolerans medan Malmström uppenbarligen betraktar det som ett i det närmaste grovt brott.
På subutexmottagningen i Lund gör mottagningen en skriftlig överenskommelse med patienterna som innebär att de inte ska missbruka narkotika samtidigt som de deltar i subutexbehandlingen. Ett högst rimligt krav!
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende (SOSFS 2004:8) står det i 6 kap §2 i föreskrifter för uteslutning att
§ 2 Om en patient trots särskilda stödinsatser inte kan förmås att medverka till att syftet med underhållsbehandlingen uppnås, skall den avbrytas om patienten
- inte har medverkat i sådan behandling under längre tid än en vecka,
- har upprepade återfall i missbruk av narkotika,
- missbrukar alkohol i sådan omfattning att det innebär en medicinsk risk,
- upprepade gånger har manipulerat urinprover,
- har utsatt patienter eller vårdpersonal för våld eller hot om våld, eller
- har dömts för narkotikabrott enligt en dom som vunnit laga kraft.
Av 7 kap. Övriga bestämmelser (föreskrifter) framgår av § 1:
§ 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Detta innebär i praktiken att Socialstyrelsen mycket väl skulle kunna medge subutexmottagningen att fortsätta sin verksamhet under mottot - Nolltolerans.
Det skulle vara intressant att se vilka mottagningar som på sikt levererar de mest positiva resultaten - de som kräver nolltolerans eller de som har upprepade, tolererade återfall i missbruk av narkotika.
Vi hoppas att subutexmottagningen i Lund står på sig.
Torgny Peterson
§ 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Detta innebär i praktiken att Socialstyrelsen mycket väl skulle kunna medge subutexmottagningen att fortsätta sin verksamhet under mottot - Nolltolerans.
Det skulle vara intressant att se vilka mottagningar som på sikt levererar de mest positiva resultaten - de som kräver nolltolerans eller de som har upprepade, tolererade återfall i missbruk av narkotika.
Vi hoppas att subutexmottagningen i Lund står på sig.
Torgny Peterson
Apropå ADHD-industrin: Mera droger till barn och vuxna
Av någon anledning missade Expressen nästan allt som var journalistiskt intressant i sina nyligen publicerade ADHD-artiklar. Däremot fick man med allt som för läkemedelsbolag och biologisk psykiatri var marknadsföringsmässigt intressant.
Tänk att man kunde missa ”scoopet” att ”de långa utredningsköerna och alla dem som inte får medicin” i själva verket är en PR-strategi uttänkt av läkemedelsbolag som Eli Lilly, Janssen-Cilag och Shire! En strategi som ska leda till att sjukvårdens resurser och skattebetalarnas pengar investeras i läkemedelsbolagens ”ADHD-mediciner”.
Tänk att man missade att nämna att ”undersökningen om alla dem som inte får hjälp och medicin” var beställd och betald av Eli Lilly http://jannel.se/lilly-attention/avtal_lilly_linkoping.PDF och att den dessutom var uttänkt av läkemedelsbolaget. Den var ett led i bolagets ansträngningar att förbättra sin konkurrenssituation på ADHD-marknaden. Bolaget sade sig inte vilja lämna ut idén bakom undersökningen: ”Orsaken till detta är att bolaget anser att konkurrenter skulle finna uppdragets upplägg och metodik intressanta, och att den kunskapen hos dem skulle innebära att konkurrenssituationen skulle rubbas till bolagets nackdel.”
http://jannel.se/lilly-attention/beslut_linkoping_lilly.PDF
Visst var det synd att Expressen missade att göra en analys av (den roliga) artikeln om hur läkemedelsbolaget Shire, med stöd av den världsbekanta ”ADHD-forskaren” Biederman, trummade ut att den sammanlagda personliga förlusten för ”dessa personer” (med ADHD) enbart i USA var 77 miljarder dollar – 590 miljarder kronor (590 000 000 000) – om året!! Tänk vad bra för politiker att få veta att de kan investera 77 miljarder dollar i ”tidig upptäckt” och psykiatriska droger utan att det egentligen kostar något alls. Alla investeringar är ju att se som en ren samhällsekonomisk vinst. Det kan inte vara ofta som politiker får chansen att spendera skattepengar på ett så vinstgivande sätt!
http://www.businessweek.com/technology/content/may2005/tc20050524_1270_tc024.htm
http://jannel.se/lilly-attention/beslut_linkoping_lilly.PDF
Visst var det synd att Expressen missade att göra en analys av (den roliga) artikeln om hur läkemedelsbolaget Shire, med stöd av den världsbekanta ”ADHD-forskaren” Biederman, trummade ut att den sammanlagda personliga förlusten för ”dessa personer” (med ADHD) enbart i USA var 77 miljarder dollar – 590 miljarder kronor (590 000 000 000) – om året!! Tänk vad bra för politiker att få veta att de kan investera 77 miljarder dollar i ”tidig upptäckt” och psykiatriska droger utan att det egentligen kostar något alls. Alla investeringar är ju att se som en ren samhällsekonomisk vinst. Det kan inte vara ofta som politiker får chansen att spendera skattepengar på ett så vinstgivande sätt!
http://www.businessweek.com/technology/content/may2005/tc20050524_1270_tc024.htm
Riktigt tragiskt var det att man missade att nämna att Björn Kadesjö, den stora auktoriteten som man lutar sig emot i artikeln, är betald av Eli Lilly för att marknadsföra bolagets ”ADHD-medicin” Strattera i Sverige. Kadesjö leder just nu en ”klinisk prövning” av Strattera, som ska hålla på tills medlet är godkänt av Läkemedelsverket. Eli Lilly investerar 3 200 000 kronor i denna ”prövning”
http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.clinical.trial.strattera.pdf
Det är ingen risk för att Kadesjö i media ska berätta om några skadliga effekter av Strattera. Han har nämligen i början av förra året skriftligen lovat Lilly att hålla tyst. Han ska om någon ställer frågor, ”direkt underrätta Lilly och inte avslöja någon information utan Lillys på förhand givna skriftliga godkännande”
http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.05.pdf
Det här är heller inget nytt för Kadesjö, som redan 2002 skrivit på ett liknande tysthetslöfte med läkemedelsföretaget http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.02.pdf .
Under sina uppdrag för Socialstyrelsen, som alltså bland annat innefattade att ta fram riktlinjerna för skolhälsovården och en ”kort kunskapsöversikt” om ADHD (2004) har Kadesjö sålunda varit bunden av tysthetslöften om Strattera. Man kan fråga sig om Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell visste om det när hon presenterade den av Kadesjö författade ”kunskapsöversikten” om ADHD våren 2004. Varför begärde aldrig Socialstyrelsen att Kadesjö redovisade sina nära bindningar till läkemedelsindustrin? Till råga på allt är Kadesjö också ”kvalitetsansvarig” för Eli Lillys utbildningar om ADHD i Sverige http://www.lilly.se/terapiomraden/adhd/lakar_einaqutb.html
Det är ingen risk för att Kadesjö i media ska berätta om några skadliga effekter av Strattera. Han har nämligen i början av förra året skriftligen lovat Lilly att hålla tyst. Han ska om någon ställer frågor, ”direkt underrätta Lilly och inte avslöja någon information utan Lillys på förhand givna skriftliga godkännande”
http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.05.pdf
Det här är heller inget nytt för Kadesjö, som redan 2002 skrivit på ett liknande tysthetslöfte med läkemedelsföretaget http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.02.pdf .
Under sina uppdrag för Socialstyrelsen, som alltså bland annat innefattade att ta fram riktlinjerna för skolhälsovården och en ”kort kunskapsöversikt” om ADHD (2004) har Kadesjö sålunda varit bunden av tysthetslöften om Strattera. Man kan fråga sig om Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell visste om det när hon presenterade den av Kadesjö författade ”kunskapsöversikten” om ADHD våren 2004. Varför begärde aldrig Socialstyrelsen att Kadesjö redovisade sina nära bindningar till läkemedelsindustrin? Till råga på allt är Kadesjö också ”kvalitetsansvarig” för Eli Lillys utbildningar om ADHD i Sverige http://www.lilly.se/terapiomraden/adhd/lakar_einaqutb.html
Och tänk att Expressen inte kände till att den ”patientförening” (Attention), som man hänvisar till fått minst 1 000 000 kronor (900 000 i direkt bidrag, 100 000 för enkätundersökningen) till sin ”informationsverksamhet” av Eli Lilly för 2004-2005 http://jannel.se/lilly-attention/lilly.attention.pdf
Och visst borde väl Expressen ha tagit reda på en del om den narkotika (amfetamin) som pushas så hårt i artikeln. Föreningen Attention har ju också tidigare fått chansen att göra reklam för narkotika till barn och vuxna (Experternas svar på frågor om ADHD, Expressen 31 januari 2001). Då sade man om dosen som barnen fick: ”Det handlar om en hundradels dos ungefär och den behöver inte ökas.” Det ska alltså handla om en hundradel av den dos som missbrukare tar. Det måste kännas skönt för föräldrar att veta att barnen får så lite – knappt något alls! Tyvärr är det inte sant. Vi kan låta Läkemedelsverkets bisarra och konfidentiella beslutsunderlag vid godkännandet av drogen Ritalina (från 2004) berätta. I detta diskuterar man hur mycket narkotika man kan ge en 6-åring som väger 20 kilo. Man skriver: ”… maximidosen är 60 mg dagligen (för en 6-åring som väger 20 kilo skulle det innebära ett maximum på 3 mg/kg)”. http://jannel.se/ritaanm/60mg.rita.PDF
Det här skulle för vuxna, som kanske väger 60-80 kilo, motsvara en dos på 180-240 mg. Om Expressens redaktion inte har subjektiv verklighet på effekten av en sådan dos kan jag tala om att ni skulle bli mycket höga om ni petade i er den mängden! Törs man rekommendera en test? Kanske skulle det innebära ”ett skydd” mot framtida information om "narkotikabehandling" av barn. Det bör i sammanhanget nämnas att följande definitioner gäller (enligt rapporten Farlighetsbedömning av narkotika från åklagarmyndigheten, december 2005): ”En rusframkallande dos (”missbruksdos”) räknas såsom den dos som hos en naiv (icke-tillvand) person framkallar ett märkbart rus i form av en tydlig förändring i sinnestillståndet” (s 4). ”En missbruksdos [av amfetamin] anses ligga mellan 0,1 och 0,2 gram” (s 27). http://www.aklagare.se/nyweb3/Filarkiv/rattspm_2005_17_farlighetnarkotika.pdf
Tyvärr missade Expressen också de faktiska skadeverkningarna som amfetaminet har på barn och vuxna http://www.breggin.com/Newstimulants.pdf
Inte heller fick man med något om det missbruk som blivit följden i USA av den legala langningen av narkotika: en av tio tonåringar, eller närmare bestämt 2,3 miljoner, har provat Ritalina eller andra legalt utskrivna amfetaminpreparat för att bli höga. CASA, Center for Addiction and Substance Abuse, More than 15 million Americans Abuse Opioids, Depressants, Stimulants; Teen Abuse Triples in 10 Years, 7 juli 2005. http://www.casacolumbia.org/absolutenm/templates/PressReleases.asp?articleid=397&zoneid=56
I artikeln fanns inte heller något om den nyligen publicerade stora oberoende översynen av alla undersökningar om ”ADHD-mediciner”; en översyn i vilken man kom fram till: ”Inga bevis för att de mediciner som används för att behandla ADHD är säkra vid längre tids behandling”; inga goda bevis på positiv effekt på skolresultat och sociala prestationer. (Drug Effectiveness Review Project, ADHD final report – text, september 2005 http://www.ohsu.edu/drugeffectiveness/reports/final.cfm)
Men som Expressen så fint säger: ”Vi har den här gången valt att skriva om adhd utifrån
socialstyrelsens kunskapsöversikt” och ta upp en viss kritik ”nämligen mot att många inte blir hjälpta”.
Och då kan man förstå att inget av det ovanstående får plats.
Janne Larsson
I Rotterdam talar vi holländska på offentlig plats
En ny uppförandekod i Rotterdam innebär att holländska ska talas på offentliga platser. När man tydligen har för avsikt att eliminera bruket av olika språk i sådana sammanhang undrar vi om något förslag som innebär förbud för rökning av cannabis på offentlig plats är i antågande.
Danska polisen har kommit till insikt
Chefen för danska Rigspolitiets Efterforskningscenter, Troels Orting Jörgensen, har nu kommit till insikt om ett icke oväsentligt faktum när det gäller att bekämpa narkotikaproblemet.
Jörgensen 'erkänner' nu inför dansk radio att polisen kanske använt för mycket kraft på att komma åt de som ligger bakom [narkotika]hanteringen och för lite energi på småhandlarna och arbete i de miljöer där narkotikan används.
Jörgensen 'erkänner' nu inför dansk radio att polisen kanske använt för mycket kraft på att komma åt de som ligger bakom [narkotika]hanteringen och för lite energi på småhandlarna och arbete i de miljöer där narkotikan används.
Insikt i rätt riktning. Men, som vanligt - ord är billiga, handling kostar. Vi ser fram emot att få ta del av vilka praktiska konsekvenser insikten kan få.
Torgny Peterson
Torgny Peterson
