Särart och mervärde i den ideella sektorn
Socialstyrelsen har nu publicerat en 32-sidig skrift om den ideella sektorns särart och mervärde, 'Särart och mervärde i den ideella sektorn - en studie av ledares syn på de idéburna organisationernas betydelse'.
Bakgrund
På flera håll pågår det idag ett arbete för att förbättra den egna kunskapen om den ideella sektorns organisationer och deras verksamheter. Det kan handla om statliga myndigheter som med offentliga medel finansierar idéburna verksamheter eller organisationer och som kanske organiseras av, eller riktar sig till, människor i deras roll som medborgare. Eller så kan det handla om företag och näringsliv som har olika typer av relationer till denna typ av aktörer för att förbättra sin egen verksamhet eller kunskap inom ett speciellt område. Det kan till exempel röra sig om att dessa företag vill utveckla relationerna till sina anställda eller kunder. Ofta bygger dessa relationer eller samverkansprojekt på ett antagande om ett särskilt mervärde – till exempel ”demokrati”, ”brukarmedverkan”, ”tyst kunskap”, ”legitimitet” eller ”socialt kapital” – som det civila samhällets aktörer bidrar med.
Parallellt, bland annat inom de idéburna organisationerna själva såväl som i den akademiska världen, förs det till exempel diskussioner om de idéburna organisationernas ”särart” och deras roll och betydelse i samhället. I dessa samtal och studier fokuserar man ibland även på de särskilda förutsättningar som organisationerna står inför och deras speciella bidrag i samhället. I organisationerna diskuteras ibland även hur de kan bevara och utveckla dessa speciella drag eller kännetecken för att stärka den egna verksamheten.
Ett forskningsprogram och studiens huvudfrågeställning
Sedan början av 1990-talet har flera undersökningar och studier genomförts på EFI (Ekonomiska Forskningsinstitutet) vid Handelshögskolan i Stockholm inom ramen för ett forskningsprogram om det civila samhällets organisationer. En övergripande målsättning med programmet och de pågående projekten och studierna är att vinna ytterligare kunskap om hur idéburen regi påverkar den verksamhet som bedrivs. Ett annat syfte med studierna är att analysera förändringar i organisationernas roll och position i samhället.
Våra studier vid EFI sedan början av 1990-talet visar att ideella och idéburna organisationer i allt större utsträckning blir utförare av olika välfärdstjänster även i det svenska samhället. Samtidigt märker vi att den tidigare så dominerande folkrörelsetraditionen på olika sätt försvagas som huvudparadigm för organisationerna i den svenska ideella sektorn. Nya former för såväl organisering som för människors engagemang och aktivitet utmanar traditionella sätt och det civila samhällets organisationer påverkas av dessa nya inslag. I mångas föreställningar förväntas man inom dessa ideella organisationer dessutom bedriva denna verksamhet på något annat sätt och med andra resultat än vad som kan eller kommer att ske i offentlig eller vinstdrivande regi. Denna utveckling och dessa förväntningar öppnar i ett nästa steg upp för en omprövning och diskussion om de idéburna organisationernas roll och position i samhället. I denna omprövning ingår bland annat en förnyad diskussion om organisationernas särskilda bidrag eller deras mervärde i samhället (se t.ex. Wijkström och Lundström 2002 eller Wijkström och Einarsson 2006).
Det specifika syftet med detta projekt är att studera hur ideella organisationers särart beskrivs och motiveras av olika aktörer, samt om och i så fall på vilket sätt denna särart kopplas samman med organisationernas antagna mervärde (samhällsnytta).
I det större projekt (Ideella Organisationers Särart & Mervärde) som denna specifika studie och arbetsrapport ingår i, sammanförs dessa två perspektiv. Ett grundläggande antagande i vårt arbete är därför att om en ideell organisation – konsekvent och över längre tid – ska kunna bidra med något annat (ett mervärde) än vad näringsliv eller offentlig sektor är eller gör så måste detta vara förankrat i någon form av stabil skillnad (en särart). Särarten kan till exempel ligga i sättet att organisera sig eller uppstå genom den form av resurser som organisationen har tillgång till. Den kan också vara ett resultat av den tro, ideologi eller världsåskådning man aktivt arbetar utifrån och påverkar då till exempel metoder och språk som används i organisationen.
Vi kan också föreställa oss en situation där en idéburen organisation bidrar med exakt samma kvalitet eller tjänst som ett privat företag eller en offentlig myndighet. Denna situation är dock, utifrån ett perspektiv där vi fokuserar på behovet av organisatorisk mångfald i samhället, mindre intressant eftersom vi då redan har former i vilka vi kan tillfredsställa detta mervärde. Detta mervärde kan ju då ”levereras av vem som helst” – exempelvis en statlig myndighet eller ett företag. Utifrån ett sådant perspektiv ”behöver” vi inte dessa idéburna organisationer om de inte tillför samhället något annat än vad som kan ske i privata företag eller offentlig förvaltning. I och med detta faller, med vårt sätt att resonera, också ”bevisbördan” hårdare på de idéburna organisationerna att förklara sin existens.
Detta är alltså vårt perspektiv i denna studie samtidigt som det är ett strängt krav att lägga på idéburen verksamhet. Vi kan naturligtvis konstruera den grundläggande frågeställningen tvärtom och istället analysera vad ett företag eller en myndighet bidrar med som inte kan ske eller tillföras genom en ideell organisation. Vårt primära intresse är dock att bättre försöka förstå de ideella organisationerna och vad som skiljer dem från andra typer av aktörer.
Du kan ladda ner studien genom att klicka här
Torgny Peterson
Bakgrund
På flera håll pågår det idag ett arbete för att förbättra den egna kunskapen om den ideella sektorns organisationer och deras verksamheter. Det kan handla om statliga myndigheter som med offentliga medel finansierar idéburna verksamheter eller organisationer och som kanske organiseras av, eller riktar sig till, människor i deras roll som medborgare. Eller så kan det handla om företag och näringsliv som har olika typer av relationer till denna typ av aktörer för att förbättra sin egen verksamhet eller kunskap inom ett speciellt område. Det kan till exempel röra sig om att dessa företag vill utveckla relationerna till sina anställda eller kunder. Ofta bygger dessa relationer eller samverkansprojekt på ett antagande om ett särskilt mervärde – till exempel ”demokrati”, ”brukarmedverkan”, ”tyst kunskap”, ”legitimitet” eller ”socialt kapital” – som det civila samhällets aktörer bidrar med.
Parallellt, bland annat inom de idéburna organisationerna själva såväl som i den akademiska världen, förs det till exempel diskussioner om de idéburna organisationernas ”särart” och deras roll och betydelse i samhället. I dessa samtal och studier fokuserar man ibland även på de särskilda förutsättningar som organisationerna står inför och deras speciella bidrag i samhället. I organisationerna diskuteras ibland även hur de kan bevara och utveckla dessa speciella drag eller kännetecken för att stärka den egna verksamheten.
Ett forskningsprogram och studiens huvudfrågeställning
Sedan början av 1990-talet har flera undersökningar och studier genomförts på EFI (Ekonomiska Forskningsinstitutet) vid Handelshögskolan i Stockholm inom ramen för ett forskningsprogram om det civila samhällets organisationer. En övergripande målsättning med programmet och de pågående projekten och studierna är att vinna ytterligare kunskap om hur idéburen regi påverkar den verksamhet som bedrivs. Ett annat syfte med studierna är att analysera förändringar i organisationernas roll och position i samhället.
Våra studier vid EFI sedan början av 1990-talet visar att ideella och idéburna organisationer i allt större utsträckning blir utförare av olika välfärdstjänster även i det svenska samhället. Samtidigt märker vi att den tidigare så dominerande folkrörelsetraditionen på olika sätt försvagas som huvudparadigm för organisationerna i den svenska ideella sektorn. Nya former för såväl organisering som för människors engagemang och aktivitet utmanar traditionella sätt och det civila samhällets organisationer påverkas av dessa nya inslag. I mångas föreställningar förväntas man inom dessa ideella organisationer dessutom bedriva denna verksamhet på något annat sätt och med andra resultat än vad som kan eller kommer att ske i offentlig eller vinstdrivande regi. Denna utveckling och dessa förväntningar öppnar i ett nästa steg upp för en omprövning och diskussion om de idéburna organisationernas roll och position i samhället. I denna omprövning ingår bland annat en förnyad diskussion om organisationernas särskilda bidrag eller deras mervärde i samhället (se t.ex. Wijkström och Lundström 2002 eller Wijkström och Einarsson 2006).
Det specifika syftet med detta projekt är att studera hur ideella organisationers särart beskrivs och motiveras av olika aktörer, samt om och i så fall på vilket sätt denna särart kopplas samman med organisationernas antagna mervärde (samhällsnytta).
I det större projekt (Ideella Organisationers Särart & Mervärde) som denna specifika studie och arbetsrapport ingår i, sammanförs dessa två perspektiv. Ett grundläggande antagande i vårt arbete är därför att om en ideell organisation – konsekvent och över längre tid – ska kunna bidra med något annat (ett mervärde) än vad näringsliv eller offentlig sektor är eller gör så måste detta vara förankrat i någon form av stabil skillnad (en särart). Särarten kan till exempel ligga i sättet att organisera sig eller uppstå genom den form av resurser som organisationen har tillgång till. Den kan också vara ett resultat av den tro, ideologi eller världsåskådning man aktivt arbetar utifrån och påverkar då till exempel metoder och språk som används i organisationen.
Vi kan också föreställa oss en situation där en idéburen organisation bidrar med exakt samma kvalitet eller tjänst som ett privat företag eller en offentlig myndighet. Denna situation är dock, utifrån ett perspektiv där vi fokuserar på behovet av organisatorisk mångfald i samhället, mindre intressant eftersom vi då redan har former i vilka vi kan tillfredsställa detta mervärde. Detta mervärde kan ju då ”levereras av vem som helst” – exempelvis en statlig myndighet eller ett företag. Utifrån ett sådant perspektiv ”behöver” vi inte dessa idéburna organisationer om de inte tillför samhället något annat än vad som kan ske i privata företag eller offentlig förvaltning. I och med detta faller, med vårt sätt att resonera, också ”bevisbördan” hårdare på de idéburna organisationerna att förklara sin existens.
Detta är alltså vårt perspektiv i denna studie samtidigt som det är ett strängt krav att lägga på idéburen verksamhet. Vi kan naturligtvis konstruera den grundläggande frågeställningen tvärtom och istället analysera vad ett företag eller en myndighet bidrar med som inte kan ske eller tillföras genom en ideell organisation. Vårt primära intresse är dock att bättre försöka förstå de ideella organisationerna och vad som skiljer dem från andra typer av aktörer.
Du kan ladda ner studien genom att klicka här
Torgny Peterson
Kommentarer
Trackback
