Sjukförsäkringen behöver en tidsgräns
Det finns ett stort behov av tydligare ramar och regler för alla som är inblandade i sjukskrivningsprocessen. Det är slutsatsen i den senaste skriften från socialförsäkringsutredningen.
"En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning", konstaterar utredaren Anna Hedborg.
I skriften 'Sjuk eller ledsen' diskuteras det faktum att en övervägande del av de långtidssjuka lider av sjukdomar utan objektivt påvisbara orsaker. Sjukdomarna, till stor del olika former av psykisk ohälsa och värktillstånd, saknar ofta en vedertagen medicinsk förklaring och behandling. Lösningen blir i stället en lång och innehållslös sjukskrivning.
"Dessa ohälsoproblem finns, i Sverige och alla andra länder, vi kan inte förneka dem men svaret måste bli ett annat än en permanent utslagning från arbetsmarknaden", säger Anna Hedborg.
I skriften nämns ett antal reformer för att ge sjukskrivningsprocessen mer stadga. Riktlinjer för sjukskrivningstider, tidsgräns och en ny modell för bedömning av arbetsförmåga är några. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer professionell process som är mindre känslig för till exempel konjunkturer.
Utredningen har också tagit fram nya siffror som belyser sjukskrivningarnas längd och betydelsen av allt längre sjukfall. Andelen långa sjukfall har ökat sedan tidigt 80-tal och längden och samvarierar starkt med andelen som slutar med förtidspension. Sedan 1997 kan ökningen av antalet sjukdagar förklaras till hälften av längre tider och till hälften av ett ökat antal sjukskrivna personer.
"Inget tyder på att våra unikt långa sjukskrivningstider leder till att människor mår bättre eller kommer tillbaka till arbete", avslutar Anna Hedborg.
Den aktuella skriften återfinns på utredningens hemsida: www.sou.gov.se/socialforsakring
"En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning", konstaterar utredaren Anna Hedborg.
I skriften 'Sjuk eller ledsen' diskuteras det faktum att en övervägande del av de långtidssjuka lider av sjukdomar utan objektivt påvisbara orsaker. Sjukdomarna, till stor del olika former av psykisk ohälsa och värktillstånd, saknar ofta en vedertagen medicinsk förklaring och behandling. Lösningen blir i stället en lång och innehållslös sjukskrivning.
"Dessa ohälsoproblem finns, i Sverige och alla andra länder, vi kan inte förneka dem men svaret måste bli ett annat än en permanent utslagning från arbetsmarknaden", säger Anna Hedborg.
I skriften nämns ett antal reformer för att ge sjukskrivningsprocessen mer stadga. Riktlinjer för sjukskrivningstider, tidsgräns och en ny modell för bedömning av arbetsförmåga är några. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer professionell process som är mindre känslig för till exempel konjunkturer.
Utredningen har också tagit fram nya siffror som belyser sjukskrivningarnas längd och betydelsen av allt längre sjukfall. Andelen långa sjukfall har ökat sedan tidigt 80-tal och längden och samvarierar starkt med andelen som slutar med förtidspension. Sedan 1997 kan ökningen av antalet sjukdagar förklaras till hälften av längre tider och till hälften av ett ökat antal sjukskrivna personer.
"Inget tyder på att våra unikt långa sjukskrivningstider leder till att människor mår bättre eller kommer tillbaka till arbete", avslutar Anna Hedborg.
Den aktuella skriften återfinns på utredningens hemsida: www.sou.gov.se/socialforsakring
Kommentarer
Trackback
