Regeringens satsningar på förstärkt och effektivare integrationspolitik
Vid en presskonferens i dag presenterade integrationsminister Jens Orback regeringens nya satsningar på förstärkt och effektivare integrationspolitik.
Regeringen avser att i vårpropositionen presentera den största enskilda satsningen på integration någonsin. Det sker i ett tiopunktsprogram inriktat på framför allt skola, utbildning och egen försörjning samt utveckling av segregerade områden och krafttag mot diskriminering. Satsningen innebär en miljard kronor i ökade resurser för integrationspolitiken. Dessutom tillförs kommunerna kraftigt ökade resurser för flyktingmottagandet under 2006.
Bakgrund
Det stora ekonomiska bakslaget under första halvan av 90-talet innebar att 100 000-tals anställda fick lämna sina jobb. Främst drabbades de som kommit in sent på arbetsmarkanden, inte minst utrikes födda. Samtidigt tog Sverige emot ett stort antal flyktingar som sökte skydd från det krigshärjade före detta Jugoslavien. Sedan mitten av 90-talet har utvecklingen vänt. Det går bra för Sverige och när det gäller integrationen ligger Sverige väl till om man ser till jämförbara länder. Arbetslösheten bland utrikes födda har sjunkit, behovet av långvarit försörjningsstöd likaså. Områden med lång sysselsättning har halverats. Sedan mitten av 90-talet har sysselsättningen ökat bland såväl inrikes födda som utrikes födda. Förbättringen har relativt sett varit större bland utrikes födda. Skillnaderna i sysselsättning är ändå oacceptabelt stor och mer behöver göras:
- för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund
- för att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ska närma sig den för inrikes födda
- för att skolor med de tuffaste utmaningarna ska få fler elever med fullständiga slutbetyg
- för att de negativa verkningarna av segregationen i utsatta stadsdelar ska brytas
I vårt land bor människor med bakgrund från nästan 200 olika länder som med sina språkkunskaper, erfarenheter och andra kunskaper är en viktig tillgång för Sverige.
Nedanstående punkter beskriver kort de insatser som regeringen avser att föreslå för att ta tillvara tillväxtpotentialen hos hela den svenska befolkningen.
Satsning på skolor med stora behov
1. 100 skolor - 1000 resurspersoner
Många barn och ungdomar som kommit till Sverige sent under skoltiden har behov av att få ett extra stöd för att nå utbildningsmålen. För att uppnå likvärdiga möjligheter för alla elever krävs att skolor med hög andel elever som inte når målen får extra resurser. Under en fyraårsperiod kommer sammanlagt 1000 resurspersoner, gärna med en akademisk utbildning, som har särskild språkkompetens att anställas i de hundra skolorna med de tuffaste utmaningarna med start under innevarande år.
Resurspersonerna ska fungera som ett stöd i undervisningen och därigenom bidra till att fler barn och ungdomar kan gå ut skolan med fullständiga betyg. Resurspersonerna ska också hjälpa eleverna med läxläsning och i kontakterna mellan hem och skola. Myndigheten för Skolutveckling ska dessutom ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar.
2. Stöd till lärlingsutbildning
Tidigare försök med lärlingsutbildning i gymnasieskolan har inte fått tillräcklig omfattning. En ny lärlingsutbildning införs under 2007. Utbildningen ska utformas så att den blir ett attraktivt alternativ för ungdomar. Ett utvecklingsstöd för etablering av en gymnasial lärlingsutbildning lämnas till 20 kommuner med hög andel gymnasieelever med utländsk bakgrund och där andelen med slutbetyg från de yrkesinriktade programmen är särskilt låg. Satsningen beräknas omfatta 500 lärlingsplatser på olika arbetsplatser.
Insatser för ökad sysselsättning och utbildning
3. Satsningen på arbetsplatsintroduktion för invandrare fortsätter
Den försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för långtidsarbetslösa invandrare och flyktingar som bedrivits har visat sig framgångsrik. En majoritet av dem som deltagit i programmet har fått anställning. Satsningen ska därför förlängas under 2007.
4." Jobbagenter"
Bristande erfarenhet av svensk arbetsmarknad innebär också en brist på kontakter. Som ett komplement till kommunernas arbetsförberedande insatser och Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter kommer en försöksverksamhet med "jobbagenter" att bedrivas i samarbete med ideella föreningar. Det kan vara en idrottsförening eller förening bildad på etniskt grund som anlitas av arbetsförmedlingen för att genom sina nätverk leta upp arbets- och praktikplatser för personer med långvarit socialbidragsberoende. Försöksverksamheten inleds i Stockholm, Göteborg, Malmö och några andra kommuner och planeras pågå under i första hand 2007 och 2008.
5. Fler nya företagare
Många utrikes födda personer vill starta och utveckla egna företag men upplever att det är svårt att få stöd och lån. Därför kommer en förstärkning av Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) lån- och rådgivningskompetens att ske under en treårsperiod. Genom att IFS integreras i ALMI:s verksamhet blir den också rikstäckande. En satsning görs också för att utveckla ett nationellt mentorprogram med särskild inriktning på utrikes födda personer som är eller vill bli företagare.
6. Snabbare etablering av nyanlända invandrare
Etableringen för vuxna nyanlända invandrare behöver fokusera mer på snabbt arbetsmarknadsinträde och vikten av att komma i egen försörjning. En försöksverksamhet bör starta redan den 1 juli 2006 där Arbetsförmedlingen får ett sammanhållande ansvar för nyanlända invandrare som står nära arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade insatser ska börja tidigare än idag och ske parallellt med utbildningen i svenska.
7. Kompletterande högskoleutbildningar och validering
Många akademiker med utländsk utbildning saknar arbete som motsvarar nivån på deras utbildning. Den framgångsrika satsningen som gjorts på bland annat läkare med utländsk examen bör användas förebild för utbildning av andra yrkesgrupper. Det gäller bl.a. lärare, jurister och personer med olika förvaltningsutbildningar. Därför genomförs en tvåårig satsning på utbildning för lärare, en tvåårig kompletterande utbildning för jurister samt en förlängning av satsningen på högre praktisk förvaltningsutbildning för att öka den etniska mångfalden i statsförvaltningen. Dessutom ges Verket för högskoleservice extra resurser för att förbättra valideringen av utländska gymnasiebetyg så att personer med utländska gymnasiebetyg, som inte avser att studera vidare på högskola, snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden.
8. Bättre utbildning i svenska för utrikes födda
För att utrikes födda ska få så goda kunskaper i svenska att de snabbt kan gå vidare till reguljär utbildning och arbete ska svenskutbildningen för utrikes födda kvalitetsutvecklas. Som ett led i detta föreslås en satsning på kompetensutveckling av de verksamma lärarna. Satsningen innefattar både kompetensutveckling i svenska som andraspråk och i alfabetisering av vuxna.
Förstärkt antidiskrimineringsarbete
9. Förstärkt antidiskrimineringsarbete
Diskrimineringen i samhället måste upphöra om målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla ska kunna uppnås. Vi måste lämna vår likhetslängtan och utvidga vår syn på vad som är "vi". Lagstiftningen mot diskriminering har skärpts ordentligt på senare år och en rad andra åtgärder har genomförts. Men arbetet mot diskriminering behöver förstärkas ytterligare. Ombudsmannen mot etnisk diskriminerings får en kraftig ökning av sina medel för att förbättra tillsynen av gällande lagstiftning, nå utsatta grupper och följa upp användningen av antidiskrimineringsklausuler. Dessutom kommer strategiskt viktiga statliga myndigheter att åläggas att utveckla antidiskrimineringsstrategier. Behovet av arbete mot diskriminering kommer också att förtydligas i ägarpolicyn för de statligt ägda bolagen.. Bidrag kommer också att ges till frivilligorganisationer för ömsesidigt mentorskap mellan inrikes och utrikes födda.
Insatser för utveckling av segregerade områden
10. Insatser för utveckling av segregerade områden
Sedan 1998 har staten bedrivit ett framgångsrikt storstadsarbete i sju storstadskommuner. Arbetet breddas nu och regeringen kommer att erbjuda ytterligare 20 kommuner med liknande behov möjlighet att teckna lokala utvecklingsavtal.
För att förbättra insatserna mot segregationen behöver den kunskap som vunnits i storstadsarbetet aktivt spridas och regeringen avser att ge Södertörns högskola resurser och uppdrag att ta tillvara och sprida kunskaper om urbant utvecklingsarbete såväl nationellt som internationellt.
För att ta vara på ungdomars kreativitet och få dem mer delaktiga i samhället behövs bra allmänna samlingslokaler. Regeringen avser därför att ytterligare öka stödet till allmänna samlingslokaler så att dessa i större utsträckning ska kunna nyttjas av ungdomar.
En satsning på tidigare och tydligare insatser för ungdomar som begår brott genomförs för att öka tryggheten i förorterna.
Extra ersättning för flyktingmottagande
Den tillfälliga lagstiftningen om ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut kommer att öka kommunernas flyktingmottagande i år. Regeringen kommer därför i vårpropositionen att föreslå ett extra stöd lämnas till kommuner som under 2006 antingen ökar sitt flyktingmottagande eller nytecknar ett avtal om flyktingmottagande. Kommuner som uppfyller vissa villkor ska kunna få en tillfällig ersättning med ett engångsbelopp för varje person som tas emot under 2006. Totalt avsätts över 700 miljoner kronor.
Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet!
Regeringen avser att i vårpropositionen presentera den största enskilda satsningen på integration någonsin. Det sker i ett tiopunktsprogram inriktat på framför allt skola, utbildning och egen försörjning samt utveckling av segregerade områden och krafttag mot diskriminering. Satsningen innebär en miljard kronor i ökade resurser för integrationspolitiken. Dessutom tillförs kommunerna kraftigt ökade resurser för flyktingmottagandet under 2006.
Bakgrund
Det stora ekonomiska bakslaget under första halvan av 90-talet innebar att 100 000-tals anställda fick lämna sina jobb. Främst drabbades de som kommit in sent på arbetsmarkanden, inte minst utrikes födda. Samtidigt tog Sverige emot ett stort antal flyktingar som sökte skydd från det krigshärjade före detta Jugoslavien. Sedan mitten av 90-talet har utvecklingen vänt. Det går bra för Sverige och när det gäller integrationen ligger Sverige väl till om man ser till jämförbara länder. Arbetslösheten bland utrikes födda har sjunkit, behovet av långvarit försörjningsstöd likaså. Områden med lång sysselsättning har halverats. Sedan mitten av 90-talet har sysselsättningen ökat bland såväl inrikes födda som utrikes födda. Förbättringen har relativt sett varit större bland utrikes födda. Skillnaderna i sysselsättning är ändå oacceptabelt stor och mer behöver göras:
- för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund
- för att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ska närma sig den för inrikes födda
- för att skolor med de tuffaste utmaningarna ska få fler elever med fullständiga slutbetyg
- för att de negativa verkningarna av segregationen i utsatta stadsdelar ska brytas
I vårt land bor människor med bakgrund från nästan 200 olika länder som med sina språkkunskaper, erfarenheter och andra kunskaper är en viktig tillgång för Sverige.
Nedanstående punkter beskriver kort de insatser som regeringen avser att föreslå för att ta tillvara tillväxtpotentialen hos hela den svenska befolkningen.
Satsning på skolor med stora behov
1. 100 skolor - 1000 resurspersoner
Många barn och ungdomar som kommit till Sverige sent under skoltiden har behov av att få ett extra stöd för att nå utbildningsmålen. För att uppnå likvärdiga möjligheter för alla elever krävs att skolor med hög andel elever som inte når målen får extra resurser. Under en fyraårsperiod kommer sammanlagt 1000 resurspersoner, gärna med en akademisk utbildning, som har särskild språkkompetens att anställas i de hundra skolorna med de tuffaste utmaningarna med start under innevarande år.
Resurspersonerna ska fungera som ett stöd i undervisningen och därigenom bidra till att fler barn och ungdomar kan gå ut skolan med fullständiga betyg. Resurspersonerna ska också hjälpa eleverna med läxläsning och i kontakterna mellan hem och skola. Myndigheten för Skolutveckling ska dessutom ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar.
2. Stöd till lärlingsutbildning
Tidigare försök med lärlingsutbildning i gymnasieskolan har inte fått tillräcklig omfattning. En ny lärlingsutbildning införs under 2007. Utbildningen ska utformas så att den blir ett attraktivt alternativ för ungdomar. Ett utvecklingsstöd för etablering av en gymnasial lärlingsutbildning lämnas till 20 kommuner med hög andel gymnasieelever med utländsk bakgrund och där andelen med slutbetyg från de yrkesinriktade programmen är särskilt låg. Satsningen beräknas omfatta 500 lärlingsplatser på olika arbetsplatser.
Insatser för ökad sysselsättning och utbildning
3. Satsningen på arbetsplatsintroduktion för invandrare fortsätter
Den försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för långtidsarbetslösa invandrare och flyktingar som bedrivits har visat sig framgångsrik. En majoritet av dem som deltagit i programmet har fått anställning. Satsningen ska därför förlängas under 2007.
4." Jobbagenter"
Bristande erfarenhet av svensk arbetsmarknad innebär också en brist på kontakter. Som ett komplement till kommunernas arbetsförberedande insatser och Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter kommer en försöksverksamhet med "jobbagenter" att bedrivas i samarbete med ideella föreningar. Det kan vara en idrottsförening eller förening bildad på etniskt grund som anlitas av arbetsförmedlingen för att genom sina nätverk leta upp arbets- och praktikplatser för personer med långvarit socialbidragsberoende. Försöksverksamheten inleds i Stockholm, Göteborg, Malmö och några andra kommuner och planeras pågå under i första hand 2007 och 2008.
5. Fler nya företagare
Många utrikes födda personer vill starta och utveckla egna företag men upplever att det är svårt att få stöd och lån. Därför kommer en förstärkning av Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) lån- och rådgivningskompetens att ske under en treårsperiod. Genom att IFS integreras i ALMI:s verksamhet blir den också rikstäckande. En satsning görs också för att utveckla ett nationellt mentorprogram med särskild inriktning på utrikes födda personer som är eller vill bli företagare.
6. Snabbare etablering av nyanlända invandrare
Etableringen för vuxna nyanlända invandrare behöver fokusera mer på snabbt arbetsmarknadsinträde och vikten av att komma i egen försörjning. En försöksverksamhet bör starta redan den 1 juli 2006 där Arbetsförmedlingen får ett sammanhållande ansvar för nyanlända invandrare som står nära arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade insatser ska börja tidigare än idag och ske parallellt med utbildningen i svenska.
7. Kompletterande högskoleutbildningar och validering
Många akademiker med utländsk utbildning saknar arbete som motsvarar nivån på deras utbildning. Den framgångsrika satsningen som gjorts på bland annat läkare med utländsk examen bör användas förebild för utbildning av andra yrkesgrupper. Det gäller bl.a. lärare, jurister och personer med olika förvaltningsutbildningar. Därför genomförs en tvåårig satsning på utbildning för lärare, en tvåårig kompletterande utbildning för jurister samt en förlängning av satsningen på högre praktisk förvaltningsutbildning för att öka den etniska mångfalden i statsförvaltningen. Dessutom ges Verket för högskoleservice extra resurser för att förbättra valideringen av utländska gymnasiebetyg så att personer med utländska gymnasiebetyg, som inte avser att studera vidare på högskola, snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden.
8. Bättre utbildning i svenska för utrikes födda
För att utrikes födda ska få så goda kunskaper i svenska att de snabbt kan gå vidare till reguljär utbildning och arbete ska svenskutbildningen för utrikes födda kvalitetsutvecklas. Som ett led i detta föreslås en satsning på kompetensutveckling av de verksamma lärarna. Satsningen innefattar både kompetensutveckling i svenska som andraspråk och i alfabetisering av vuxna.
Förstärkt antidiskrimineringsarbete
9. Förstärkt antidiskrimineringsarbete
Diskrimineringen i samhället måste upphöra om målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla ska kunna uppnås. Vi måste lämna vår likhetslängtan och utvidga vår syn på vad som är "vi". Lagstiftningen mot diskriminering har skärpts ordentligt på senare år och en rad andra åtgärder har genomförts. Men arbetet mot diskriminering behöver förstärkas ytterligare. Ombudsmannen mot etnisk diskriminerings får en kraftig ökning av sina medel för att förbättra tillsynen av gällande lagstiftning, nå utsatta grupper och följa upp användningen av antidiskrimineringsklausuler. Dessutom kommer strategiskt viktiga statliga myndigheter att åläggas att utveckla antidiskrimineringsstrategier. Behovet av arbete mot diskriminering kommer också att förtydligas i ägarpolicyn för de statligt ägda bolagen.. Bidrag kommer också att ges till frivilligorganisationer för ömsesidigt mentorskap mellan inrikes och utrikes födda.
Insatser för utveckling av segregerade områden
10. Insatser för utveckling av segregerade områden
Sedan 1998 har staten bedrivit ett framgångsrikt storstadsarbete i sju storstadskommuner. Arbetet breddas nu och regeringen kommer att erbjuda ytterligare 20 kommuner med liknande behov möjlighet att teckna lokala utvecklingsavtal.
För att förbättra insatserna mot segregationen behöver den kunskap som vunnits i storstadsarbetet aktivt spridas och regeringen avser att ge Södertörns högskola resurser och uppdrag att ta tillvara och sprida kunskaper om urbant utvecklingsarbete såväl nationellt som internationellt.
För att ta vara på ungdomars kreativitet och få dem mer delaktiga i samhället behövs bra allmänna samlingslokaler. Regeringen avser därför att ytterligare öka stödet till allmänna samlingslokaler så att dessa i större utsträckning ska kunna nyttjas av ungdomar.
En satsning på tidigare och tydligare insatser för ungdomar som begår brott genomförs för att öka tryggheten i förorterna.
Extra ersättning för flyktingmottagande
Den tillfälliga lagstiftningen om ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut kommer att öka kommunernas flyktingmottagande i år. Regeringen kommer därför i vårpropositionen att föreslå ett extra stöd lämnas till kommuner som under 2006 antingen ökar sitt flyktingmottagande eller nytecknar ett avtal om flyktingmottagande. Kommuner som uppfyller vissa villkor ska kunna få en tillfällig ersättning med ett engångsbelopp för varje person som tas emot under 2006. Totalt avsätts över 700 miljoner kronor.
Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet!
Kommentarer
Trackback
