Löp + sedel = Löpsedel
Löpsedel är egentligen ett ganska fyndigt ord. Fritt tolkat skulle man kunna säga att en löpsedel handlar om att få folk att löpa/springa för att köpa tidningen och på så sätt göra tidningsägarnas sedelbuntar större.
Du har med all säkerhet stannat upp efter att ha hajat till inför en löpsedel från någon av dagstidningarna. Löpsedlar är avsedda att sälja lösnummer av tidningarna och därför brukar i första hand löpsedlarna inte hantera frågor som kan betraktas som samhällsintressanta utan snarare frågor som löpsedelstillverkarna tror att läsarna kan attraheras av, oavsett om frågorna är väsentliga eller ej.
Expressens löpsedlar tar förmodligen priset när det gäller att i löpsedelsform berätta om icke-händelser. Du kan i stort sett vilken dag som helst läsa en löpsedel från Expressen och enkelt konstatera att den tabloidens löpsedlar inte i första hand speglar väsentliga samhällsfrågor utan, av marknadsförings- och strikt ekonomiska skäl, i löpsedeln ofta antyder sådant som läsarna förväntas vara intresserade av. Skulle läsarna nu inte vara intresserade så finns det ju, som bekant, tekniker för att skapa behov av nonsensartad information liksom av produkter som ingen egentligen behöver men som kan vara roliga att ha.
Hur tidsandan speglas i svenska löpsedlar skildras i journalisten Paul Frigyes bok Nyhetsflås & tidsanda: svenska löpsedlar under ett sekel (2005). Med hjälp av de i boken avbildade 412 löpsedlarna — 90 procent av dem hämtade från kvällspressen — visar Frigyes hur löpsedlarna under 1900-talet ändrade karaktär.
Läs gärna den!
Du har med all säkerhet stannat upp efter att ha hajat till inför en löpsedel från någon av dagstidningarna. Löpsedlar är avsedda att sälja lösnummer av tidningarna och därför brukar i första hand löpsedlarna inte hantera frågor som kan betraktas som samhällsintressanta utan snarare frågor som löpsedelstillverkarna tror att läsarna kan attraheras av, oavsett om frågorna är väsentliga eller ej.
Expressens löpsedlar tar förmodligen priset när det gäller att i löpsedelsform berätta om icke-händelser. Du kan i stort sett vilken dag som helst läsa en löpsedel från Expressen och enkelt konstatera att den tabloidens löpsedlar inte i första hand speglar väsentliga samhällsfrågor utan, av marknadsförings- och strikt ekonomiska skäl, i löpsedeln ofta antyder sådant som läsarna förväntas vara intresserade av. Skulle läsarna nu inte vara intresserade så finns det ju, som bekant, tekniker för att skapa behov av nonsensartad information liksom av produkter som ingen egentligen behöver men som kan vara roliga att ha.
Hur tidsandan speglas i svenska löpsedlar skildras i journalisten Paul Frigyes bok Nyhetsflås & tidsanda: svenska löpsedlar under ett sekel (2005). Med hjälp av de i boken avbildade 412 löpsedlarna — 90 procent av dem hämtade från kvällspressen — visar Frigyes hur löpsedlarna under 1900-talet ändrade karaktär.
Läs gärna den!
Kommentarer
Trackback
