Ny häkteslag
14 mars överlämnade häktesutredningen betänkandet "Ny häkteslag" (SOU 2006:17) till justitieminister Thomas Bodström.
Utredningen föreslår att den nu gällande lagen från år 1976, ersätts med en ny häkteslag som innehåller regler om behandlingen av personer som har frihetsberövats och tagits in i polisarrest eller häkte. Förutom en lagteknisk och språklig modernisering av lagstiftningen innebär utredningens förslag också flera materiella förändringar.
Den som är häktad på grund av misstanke om brott kan av utredningsskäl åläggas olika former av restriktioner, till exempel förbud mot att vistas tillsammans med andra intagna, att ta emot besök, att läsa nyhetstidningar eller att titta på teve. Den isolering som restriktionerna innebär är ofta mycket påfrestande. I dag kan åklagaren få generellt tillstånd av domstol att meddela restriktioner beträffande en viss häktad och därefter är det upp till åklagaren att avgöra hur de ska utformas. Denna ordning har kritiserats av Europarådets så kallade tortyrkommitté, som bland annat menar att det finns brister i den rättsliga kontrollen av restriktionsanvändningen. Utredningens egna undersökningar visar att det finns vissa svårförklarliga skillnader mellan olika åklagare beträffande användningen av restriktioner. För att öka förutsättningarna för en mer enhetlig och rättssäker användning av restriktioner föreslår utredningen att en domstol alltid ska pröva vilka restriktionsformer åklagaren ska få använda sig av i enskilda fall.
Utredningen föreslår också flera andra förändringar, bland annat att personalen vid rättspsykiatriska vårdavdelningar och undersökningsenheter ska ges utökade möjligheter att av säkerhetsskäl tillgripa kontroll- och tvångsåtgärder när häktade vistas där. Det gäller rätten att använda sig av handfängsel, vilket främst aktualiseras vid transporter, att ta prover för att påvisa till exempel narkotikaanvändning samt att genomföra personkontroller och kroppsvisitation av besökare till intagna.
Utredningen föreslår att den nu gällande lagen från år 1976, ersätts med en ny häkteslag som innehåller regler om behandlingen av personer som har frihetsberövats och tagits in i polisarrest eller häkte. Förutom en lagteknisk och språklig modernisering av lagstiftningen innebär utredningens förslag också flera materiella förändringar.
Den som är häktad på grund av misstanke om brott kan av utredningsskäl åläggas olika former av restriktioner, till exempel förbud mot att vistas tillsammans med andra intagna, att ta emot besök, att läsa nyhetstidningar eller att titta på teve. Den isolering som restriktionerna innebär är ofta mycket påfrestande. I dag kan åklagaren få generellt tillstånd av domstol att meddela restriktioner beträffande en viss häktad och därefter är det upp till åklagaren att avgöra hur de ska utformas. Denna ordning har kritiserats av Europarådets så kallade tortyrkommitté, som bland annat menar att det finns brister i den rättsliga kontrollen av restriktionsanvändningen. Utredningens egna undersökningar visar att det finns vissa svårförklarliga skillnader mellan olika åklagare beträffande användningen av restriktioner. För att öka förutsättningarna för en mer enhetlig och rättssäker användning av restriktioner föreslår utredningen att en domstol alltid ska pröva vilka restriktionsformer åklagaren ska få använda sig av i enskilda fall.
Utredningen föreslår också flera andra förändringar, bland annat att personalen vid rättspsykiatriska vårdavdelningar och undersökningsenheter ska ges utökade möjligheter att av säkerhetsskäl tillgripa kontroll- och tvångsåtgärder när häktade vistas där. Det gäller rätten att använda sig av handfängsel, vilket främst aktualiseras vid transporter, att ta prover för att påvisa till exempel narkotikaanvändning samt att genomföra personkontroller och kroppsvisitation av besökare till intagna.
Kommentarer
Trackback
