Kjell-Olof Feldts och Hjärnfondens bluff om antidepressiva läkemedel
Det är förbjudet för läkemedelsbolag i Sverige att i direktreklam till allmänheten sälja antidepressiva medel. Men bolagen kan i stället låta Kjell-Olof Feldt och Hjärnfonden sköta försäljningen.
I en 12-sidig annonsbilaga [1] i DN säger ordförande Feldt och Hjärnfonden allt det som läkemedelsbolagen enligt lag är förbjudna att säga själva. Bolagen får alltså ut sin falska marknadsföring indirekt – genom att köpa in sig i stiftelser som Hjärnfonden.
Tack gode Gud för antidepressiva medel ropar en kändis på framsidan, i bästa amerikanska stil [2]. Hur många ungdomar ska behöva dö, skriker Feldt, för att det finns personer som inte accepterar att alla depressioner är hjärnsjukdomar. Hör av er till oss lockar läkemedelsbolagen Wyeth (Efexor) och Lundbeck (Cipramil och Cipralex), på en helsida i bilagan.
Europakommissionen gav i höstas direktiv om att alla antidepressiva medel ska förses med starka varningar om att de hos barn och unga kan ge ”självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska)”. ”[De] skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år.” [3] Det här är inget som bekymrar Feldt och Hjärnfonden. Tvärtom, skulle man kunna säga. Bekymren rör sig i stället om att fakta runt antidepressiva medel (som de ovanstående) riskerar att förstöra vinster och karriärmöjligheter för läkemedelsbolag och psykiatriker. Det finns ett stort behov just nu att undanhålla fakta om medlens destruktiva effekter; det finns extra stor anledning att bluffa.
Och bluffar är vad Feldt och Hjärnfonden gör.
Feldt beskyller i sin artikel de politiker, som ser sociala orsaker till hur människor mår för att ligga bakom ungdomars självmord. Han anser att människor som ser saker på det sättet ”skambelägger” psykisk sjukdom och säger att så länge detta synsätt får råda ”kommer vi inte att se någon minskning i antalet drabbade som begår självmord”. I ingressen till artikeln på framsidan kan man läsa: ”Okunskapen kring dessa sjukdomar är stor. Det är vanligt att man inte förstår att till exempel depression är en hjärnsjukdom.”
Försäljningsargumenten ovan kan bäst kategoriseras som utpressning av politiker: Se saken på vårt sätt och satsa pengar på våra projekt, annars kommer vi att sprida ut att ni är ansvariga för att ungdomar begår självmord.
Hjärnfonden måste skrika högt om man ska kompensera den totala bristen på bevis för att deprimerade människor lider av en sjuklig förändring i hjärnan. Det som kallas ”depression” är nämligen ingen hjärnsjukdom, det är ingen ”biokemisk obalans”, ingen brist på någon form av signalsubstans. Feldt och övriga intressenter vet att det är så, vet att det inte finns någon fastställd ”normalbalans”, vet att det inte för en person som får diagnosen depression finns något sätt att mäta upp en påstådd obalans i hjärnan. Uttalandet att ”depression” är en hjärnsjukdom är en ren bluff. (Ett flertal av de tillstånd som nämns i skriften är naturligtvis neurologiska sjukdomar. Personer med dessa sjukdomar utnyttjas dock till att ge trovärdighet till rena propagandalögner om depressioner och antidepressiva medel.)
Utpressningsförsöket mot patienter går ut på att påstå att det finns stor risk att de kommer att dö om de inte får behandling med antidepressiva medel. Osakligheten känner inga gränser. Häften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män kommer enligt bilagans ”faktaruta” att drabbas av en ”svår depression” – som sägs vara är en dödlig hjärnsjukdom där ”ett betydande antal drabbade tar sina liv”. Hjärnfondens propagandamakare för fram budskapet: ”Fysiska förändringar i hjärnan – viktigt att söka hjälp i tid.” Man lurar alltså de personer som känner sig nere till att tro att det de känner är effekterna av en ”fysisk förändring” i hjärnan – en potentiellt dödlig sjukdom som det gäller att behandla i tid.
Fakta är att vi långsiktigt haft en nedgång i antalet självmord i Sverige och att den startade långt före den otroliga utskrivningen av antidepressiva medel; det finns inga som helst bevis för att den ofantliga ökningen i bruket av psykofarmaka på något sätt fått självmordsstatistiken att sjunka (se Socialstyrelsens rapporter om folkhälsan). Att var och varannan blir deprimerad (får en ”hjärnsjukdom”) och då löper stor risk att ta livet av sig, och snabbt måste komma under långtidsbehandling är ett vedervärdigt utpressningsförsök mot personer som i de allra flesta fall spontant skulle komma tillbaka i normala gängor igen efter ett kortare tag.
Orden ”skadeverkning”, ”biverkning”, ”abstinenssymtom”, ”vanebildande”, lyser helt med sin frånvaro i Hjärnfondens 12-sidiga skrift [4]. Det gör också ordet ”beroende”, i alla fall i koppling till antidepressiva medel. Det är bara när det kan användas för att klassificera ytterligare en hjärnsjukdom (som behöver behandlas med psykofarmaka) som ordet ”beroende” är användbart för Hjärnfonden och psykiatrin; narkomaner och alkoholister lider enligt skriften alla av hjärnsjukdomen ”beroende”. Men för alla de som är fast på antidepressiva medel, som inte kan sluta för att de då får så djävulska abstinenssymtom, finns det inget ”beroende”, inga skador [5]. Dessa personer får inte plats i någon annonsbilaga – de finns inte ens.
Av alla vilseledande och förödande alster som prånglats ut av den antidepressiva industrin under årens lopp hamnar Hjärnfondens senaste på en absolut topplats.
Janne Larsson
[1] Hjärnfonden, nr 9, Tema: Depression.
[2] Se boken Selling Sickness av Moynihan/Cassels, 2005, för exempel på läkemedelsbolagens väl utvecklade strategi att sälja piller med hjälp av celebriteter.
[3] Atomoxetine, Citalopram, Escitalopram, Fluoxetine, Fluvoxamine, Mianserine, Milnacipran, Mirtazapine, Paroxetine, Reboxetine, Sertraline and Venlafaxine
http://pharmacos.eudra.org/F2/register/ho2183.htm (Ladda ner beslut och bilagor under Decision till höger; finns på 19 olika språk, Bilaga II-IV i bilagedelen innehåller de begärda ändringarna, sista 10 sidorna.) Se i övrigt FASS, under exempelvis Zoloft
Se också British Medical Journal 18 mars 2005, Antidepressants double suicidality in children, says FDA
[4] Se artikeln Bitter Pills i TIME South Pacific, från den 14 november 2005 för information som inte alls ges av Hjärnfonden ; Se Breggin Suicidality, violence and mania caused by selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs): A review and analysis för en full genomgång av skadeverkningarna av antidepressiva medel.
[5] Se Social Audit, bland annat för redogörelser från personer som blivit fast på antidepressiva medel, och för de abstinenssymtom som läkemedelsindustrin säger inte finns.
I en 12-sidig annonsbilaga [1] i DN säger ordförande Feldt och Hjärnfonden allt det som läkemedelsbolagen enligt lag är förbjudna att säga själva. Bolagen får alltså ut sin falska marknadsföring indirekt – genom att köpa in sig i stiftelser som Hjärnfonden.
Tack gode Gud för antidepressiva medel ropar en kändis på framsidan, i bästa amerikanska stil [2]. Hur många ungdomar ska behöva dö, skriker Feldt, för att det finns personer som inte accepterar att alla depressioner är hjärnsjukdomar. Hör av er till oss lockar läkemedelsbolagen Wyeth (Efexor) och Lundbeck (Cipramil och Cipralex), på en helsida i bilagan.
Europakommissionen gav i höstas direktiv om att alla antidepressiva medel ska förses med starka varningar om att de hos barn och unga kan ge ”självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska)”. ”[De] skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år.” [3] Det här är inget som bekymrar Feldt och Hjärnfonden. Tvärtom, skulle man kunna säga. Bekymren rör sig i stället om att fakta runt antidepressiva medel (som de ovanstående) riskerar att förstöra vinster och karriärmöjligheter för läkemedelsbolag och psykiatriker. Det finns ett stort behov just nu att undanhålla fakta om medlens destruktiva effekter; det finns extra stor anledning att bluffa.
Och bluffar är vad Feldt och Hjärnfonden gör.
Feldt beskyller i sin artikel de politiker, som ser sociala orsaker till hur människor mår för att ligga bakom ungdomars självmord. Han anser att människor som ser saker på det sättet ”skambelägger” psykisk sjukdom och säger att så länge detta synsätt får råda ”kommer vi inte att se någon minskning i antalet drabbade som begår självmord”. I ingressen till artikeln på framsidan kan man läsa: ”Okunskapen kring dessa sjukdomar är stor. Det är vanligt att man inte förstår att till exempel depression är en hjärnsjukdom.”
Försäljningsargumenten ovan kan bäst kategoriseras som utpressning av politiker: Se saken på vårt sätt och satsa pengar på våra projekt, annars kommer vi att sprida ut att ni är ansvariga för att ungdomar begår självmord.
Hjärnfonden måste skrika högt om man ska kompensera den totala bristen på bevis för att deprimerade människor lider av en sjuklig förändring i hjärnan. Det som kallas ”depression” är nämligen ingen hjärnsjukdom, det är ingen ”biokemisk obalans”, ingen brist på någon form av signalsubstans. Feldt och övriga intressenter vet att det är så, vet att det inte finns någon fastställd ”normalbalans”, vet att det inte för en person som får diagnosen depression finns något sätt att mäta upp en påstådd obalans i hjärnan. Uttalandet att ”depression” är en hjärnsjukdom är en ren bluff. (Ett flertal av de tillstånd som nämns i skriften är naturligtvis neurologiska sjukdomar. Personer med dessa sjukdomar utnyttjas dock till att ge trovärdighet till rena propagandalögner om depressioner och antidepressiva medel.)
Utpressningsförsöket mot patienter går ut på att påstå att det finns stor risk att de kommer att dö om de inte får behandling med antidepressiva medel. Osakligheten känner inga gränser. Häften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män kommer enligt bilagans ”faktaruta” att drabbas av en ”svår depression” – som sägs vara är en dödlig hjärnsjukdom där ”ett betydande antal drabbade tar sina liv”. Hjärnfondens propagandamakare för fram budskapet: ”Fysiska förändringar i hjärnan – viktigt att söka hjälp i tid.” Man lurar alltså de personer som känner sig nere till att tro att det de känner är effekterna av en ”fysisk förändring” i hjärnan – en potentiellt dödlig sjukdom som det gäller att behandla i tid.
Fakta är att vi långsiktigt haft en nedgång i antalet självmord i Sverige och att den startade långt före den otroliga utskrivningen av antidepressiva medel; det finns inga som helst bevis för att den ofantliga ökningen i bruket av psykofarmaka på något sätt fått självmordsstatistiken att sjunka (se Socialstyrelsens rapporter om folkhälsan). Att var och varannan blir deprimerad (får en ”hjärnsjukdom”) och då löper stor risk att ta livet av sig, och snabbt måste komma under långtidsbehandling är ett vedervärdigt utpressningsförsök mot personer som i de allra flesta fall spontant skulle komma tillbaka i normala gängor igen efter ett kortare tag.
Orden ”skadeverkning”, ”biverkning”, ”abstinenssymtom”, ”vanebildande”, lyser helt med sin frånvaro i Hjärnfondens 12-sidiga skrift [4]. Det gör också ordet ”beroende”, i alla fall i koppling till antidepressiva medel. Det är bara när det kan användas för att klassificera ytterligare en hjärnsjukdom (som behöver behandlas med psykofarmaka) som ordet ”beroende” är användbart för Hjärnfonden och psykiatrin; narkomaner och alkoholister lider enligt skriften alla av hjärnsjukdomen ”beroende”. Men för alla de som är fast på antidepressiva medel, som inte kan sluta för att de då får så djävulska abstinenssymtom, finns det inget ”beroende”, inga skador [5]. Dessa personer får inte plats i någon annonsbilaga – de finns inte ens.
Av alla vilseledande och förödande alster som prånglats ut av den antidepressiva industrin under årens lopp hamnar Hjärnfondens senaste på en absolut topplats.
Janne Larsson
[1] Hjärnfonden, nr 9, Tema: Depression.
[2] Se boken Selling Sickness av Moynihan/Cassels, 2005, för exempel på läkemedelsbolagens väl utvecklade strategi att sälja piller med hjälp av celebriteter.
[3] Atomoxetine, Citalopram, Escitalopram, Fluoxetine, Fluvoxamine, Mianserine, Milnacipran, Mirtazapine, Paroxetine, Reboxetine, Sertraline and Venlafaxine
http://pharmacos.eudra.org/F2/register/ho2183.htm (Ladda ner beslut och bilagor under Decision till höger; finns på 19 olika språk, Bilaga II-IV i bilagedelen innehåller de begärda ändringarna, sista 10 sidorna.) Se i övrigt FASS, under exempelvis Zoloft
Se också British Medical Journal 18 mars 2005, Antidepressants double suicidality in children, says FDA
[4] Se artikeln Bitter Pills i TIME South Pacific, från den 14 november 2005 för information som inte alls ges av Hjärnfonden ; Se Breggin Suicidality, violence and mania caused by selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs): A review and analysis för en full genomgång av skadeverkningarna av antidepressiva medel.
[5] Se Social Audit, bland annat för redogörelser från personer som blivit fast på antidepressiva medel, och för de abstinenssymtom som läkemedelsindustrin säger inte finns.
Kommentarer
Postat av: Åsa Graaf
Tack för ett bra inlägg! Viktigt att belysa denna sida av dessa läkemedel.
Trackback
