ReageraMera

Svenska krögare ligger hopplöst efter när det gäller att intensifiera arbetet mot narkotika. I Danmark har man fattat galoppen för länge sedan då man insett att knarket flödar om man inte kombinerar utbildning med effektiva bekämpningsmetoder.

Senaste exemplet är narkotikahunden Basso, som till och från arbetar på diskoteket Crazy Daisy i Ringsted.

Ägaren till diskoteket talar klartext och säger till Dagbladet, jag vill ha bort narkotikan från nattlivet och jag tolererar inte narkotika på mitt ställe.

Vad väntar svenska krögare på?

Torgny Peterson

Tyska Die Welt rapporterar att nästan en tredjedel av den klassiska musikens utövare har prövat narkotika.

Operasångaren Roland Wagenführer säger till Die Welt, om man idag skulle genomföra en dopingkontroll vid de stora operahusen så skulle det inte bli en enda föreställning någonstans mellan New York och Wien.

Läs mer i Die Welt här.

Torgny Peterson

Som jag nämnt flera gånger tidigare är de vietnamesiska cannabisdirektörerna synnerligen aktiva och det är inte bara i Storbritannien och på andra håll man gjort flera kopplingar mellan stora cannabisfabriker och vietnamesiska intressen. I norska Sarpsborg startar nästa vecka en rättegång mot tre vietnameser och en polack.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Som ett led i Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet äger ett nordiskt social- och hälsoministermöte rum i Visby den 2-3 juni. Socialminister Göran Hägglund, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson kommer att delta för Sveriges räkning.

Vid mötet kommer det bland annat att fattas beslut om att etablera en ny nordisk institution på det socialpolitiska området. För att underlätta den fria rörligheten mellan länderna lanseras också en nordisk socialförsäkringsportal. Andra frågor på dagordningen är E-hälsa, elektroniska recept och ett nordiskt läkemedelssamarbete. Dessutom kommer årets folkhälsoprisvinnare att utses.

Björn Fries är uttalat för ett sprututbyte i Stockholm, meddelar Situation Stockholm under rubriken Nu pekar allt på sprutbyte och tidningens ledarskribent fortsätter, jag tror inte det är en tillfällighet att just han fick det uppdraget.

Det tror inte jag heller.

Uppdraget som avses är ansvaret för Precens.

Torgny Peterson

Samtidigt som EM i fotboll börjar står Hells Angels Hannover som värd för en stor sammandragning av Hells Angels-medlemmar i FKK-Villa am Tönniesberg, som håller stängt för andra intresserade 6-7 juni.

Både det ena och det andra döljer sig i avloppsvattnet - också rester av invånarnas knarkande.

Italienska forskare vid Mario Negri-institutet i Italien, under ledning av Ettore Zuccato, har uppmätt spårhalterna av amfetamin, cannabis, heroin och kokain i avloppsvattnet i Milano, Lugano och London och resultaten från mätningarna är intressanta ur flera avseenden.

Forskarna menar att regelbundna mätningar av spår av narkotika i avloppsvatten ger intressanta, objektiva fältdata.

Du kan läsa mer om forskarnas arbete i artikeln Estimating community drug abuse by wastewater analysis i Environmental Health Perspectives här.

Vill du bättra på din italienska och få ytterligare referensmaterial läser du Quanta droga consuma una città? La risposta negli scarichi urbani här.

Torgny Peterson

I morgon (30 maj) publicerar det norska forskningsmagasinet Apollon en omfattande studie om kopplingen mellan sociologiska faktorer och användningen av hasch.

Av studien framgår bland annat att bara en av tio 28-åringar med högre utbildning har använt hasch under det senaste året medan 44 procent av de som bara har grundskoleutbildning har använt drogen.

Mer om studien kommer i morgon.

Besök också:

Haschguiden - en guide för dig som vill sluta med hasch och marijuana

Haschguiden - en guide for deg som vil slutte med hasj (norska)

Haschguiden - en guide for dig som vil ud af hashmisbrug (danska)

Haschguiden - Opas- Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön (finska)

Torgny Peterson

En svensk-norsk forskargrupp har utvärderat olika amerikanska behandlingsprogram för unga som prövats i Skandinavien

Går det att föra över behandlingsprogram som varit framgångsrika i andra länder till skandinaviska förhållanden? Det väcker frågor som kontextens betydelse. Det som fungerar i slummen i USA kan få helt andra effekter i vårt mer omfamnande samhälle, säger Knut Sundell som är docent i psykologi och chef för IMS, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Socialstyrelsen, till Brå.

Sex behandlingsprogram som varit framgångsrika i USA och som importerats till Sverige har utvärderats. Hela utvärderingen kommer att presenteras på Stockholm Criminology Symposium som hålls 16-18 juni.

Information från Sveriges ambassad i Wien till svenskar som reser till Österrike i sommar:
Glöm inte passet under perioden 2 juni - 1 juli 2008. Teckna reseförsäkring och ta med det europeiska sjukförsäkringskortet.

Österrike har beslutat att återinföra passkontroller vid inresa i samband med fotbolls-EM. Passkontrollen görs vid landgränserna och på flygplatserna från 2 juni till 1 juli 2008.

Det innebär att alla som planerar att åka till Österrike eller passera genom landet under denna tid måste vara beredda på att uppvisa giltigt pass eller det nya så kallade nationella biometriska ID-kortet. Observera att vanligt körkort eller ID-kort inte gäller. Läs mer på http://www.polisen.se/

Reseförsäkring och försäkringskassans kort

Som alltid vid resa inom EU/EES är det viktigt att medföra det europeiska sjukförsäkringskortet, som ger rätt till nödvändig sjukvård i alla EU/EES-länder. Kortet beställer du på www.forsakringskassan.se.

Man ska även alltid se till att ha en reseförsäkring eller hemförsäkring som innehåller reseskydd.

Obligatoriskt bilmärke

För resande med bil krävs ett klistermärke ("Vignette") för att få köra på motorväg eller motortrafikled i Österrike. Märket, som klistras på bilens vindruta, finns att köpa vid gränsen samt på de flesta bensinstationer (Pris: 7,70 Euro för tio dagar eller 22,20 Euro för två månader).

Ertappas man utan Vignette har polisen rätt att utkräva böter (minst 120 EUR) direkt på plats!

Schweiz

Fotbolls-EM spelas även i Schweiz. Schweiz deltar ännu inte i Schengensamarbetet. Därför krävs alltid pass eller nationellt id-kort vid resor till Schweiz.

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 12 december 2006 förordningen (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att borgenärer snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande ska erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förfarandet varken ersätter eller harmoniserar de nationella förfarandena för fastställande av obestridda krav i verkställbara avgöranden utan utgör ett alternativ till dessa i gränsöverskridande fall.

Förordningen trädde i kraft den 31 december 2006 och ska tillämpas fullt ut från och med den 12 december 2008. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bland annat beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet. I propositionen (Prop. 2007/08:158) lämnar regeringen förslag på sådana kompletterande bestämmelser.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 12 december 2008.

Här följer ett axplock av nyheter förmedlade av Rikspolisstyrelsen:

Irakmöte kräver stor polisinsats

Konferensen International Compact with Iraq som äger rum i Upplands Väsby den 29 maj blir ett av de största politiska mötena som hållits i Sverige. Poliser från sju län, Rikskriminalpolisen och Säpo är engagerade.

Pass kontrolleras i Österrike under fotbolls-EM

Rikspolisstyrelsen Under perioden 2 juni-1 juli kan pass och nationella id-kort kontrolleras vid resor in i och genom Österrike. Anledningen är att EM i fotboll pågår.

Ansök om nationellt id-kort hos Polisen

Med det nationella id-kortet kan man resa till och vistas i följande länder utan pass: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Så arbetar Rikskriminalpolisens barnpornografigrupp

Rikskriminalpolisens barnpornografigrupp består idag av fem poliser och en administratör. De har utbildat ett hundratal utredare på de lokala polismyndigheterna i att granska bilder som kan vara barnpornografiska.

Under Världshälsoförsamlingens (WHA) möte i Genève antogs den föreslagna globala alkoholresolutionen. Beslutet innebär att världshälsoorganisationen (WHO) får i uppdrag att fram till 2010 ta fram en global strategi för att minska skadligt bruk av alkohol.

Sverige och de övriga nordiska länderna väckte förslaget om en global strategi för ett antal år sedan. I samband med Världshälsoorganisationens årsmöte 2007 fälldes dock förslag till följd av att Kuba agerade emot det. Det förslag som nu antagits väcktes av Rwanda med stöd av ett antal andra afrikanska stater. Sverige har betonat sitt stöd till förslaget.

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson deltog i Världshälsoförsamlingens möte i Genève tidigare denna vecka. Vid ett flertal bilaterala möten med andra hälsoministrar liksom i sitt tal till mötet tog hon upp vikten av att WHO arbetar med alkoholfrågan.

De så kallade icke-smittsamma sjukdomarna, som till exempel skador på grund av alkoholmissbruk, svarar enligt WHO för ca 60 procent av världens sjukdomsbörda. Att motverka skadligt bruk av alkohol är en satsning för bättre hälsa i hela världen, säger Maria Larsson i en kommentar. Jag är mycket glad att WHO nu bestämt sig för att arbeta mer intensivt med det skadliga bruket av alkohol. Den resolution som Sverige arbetat för, och som nu antagits, blir ett bra verktyg i det arbetet.

HEY (Hassela European Youth) - teatern från Hassela Gotland besöker torsdag 29 maj stadshallen i Lund där man ger tre föreställningar (kl. 10.00, 14.00 och 19.00) av musikalen ´Don´t forget to kiss your mother goodbye´.

Besöket i Lund är en del av Hassela Skånes 10-årsjubileum där man vill bjuda ungdomar och vuxna på en sevärd musikal om droger, mobbning och utanförskap.

Föreställningen har hittills spelats omkring 2 500 gånger i Sverige och runt om i Europa.

Du kan läsa mer om föreställningen här.

Kontakt på plats i Lund

Affie Incirli 0709 755699       

År 1965 var legal narkotika den nya "framgångsrika narkomanvården" i Sverige. I media kunde man läsa om det lyckade projektet i statlig regi. Hundratals missbrukare i Stockholm blev "behandlade" med bland annat Ritalina. Men det spårade snabbt ur och i slutet av 1966 var det så illa att åklagarmyndigheten förberedde en husrannsakan på dåvarande Medicinalstyrelsen (idag Socialstyrelsen). De inblandade tog sitt förnuft till fånga och projektet lades ner 1967. Det kvarstående resultatet blev spridning av narkotika i samhället och massor av nya missbrukare. Och 1968 drogs Ritalina in från marknaden http://jannel.se/ritalina.indragning68.doc ; det kunde efter det bara skrivas ut med stränga licenskrav.

Samtidigt sålde Ciba-Geigy (numera Novartis) Ritalina till trötta mödrar. Här var det inte fråga om narkotika, i stället var det, "Ritalina ger energi" och utskrivning av pillret till patienter med "tired mother syndrome".

Titta på den här fantastiska Ritalinareklamen från år 1967: http://www.bonkersinstitute.org/medshow/kidritmom.html

Då var Ritalina, som Ciba skrev, ett "milt stimulerande medel som kan bidra till ett ljusare sinne och till att förbättra prestationerna ... skingra tröttheten ... återställa piggheten, entusiasmen, och kraften", för de trötta mödrarna.

Idag, år 2008, är Ritalina placerat i narkotikakategori II, starkt beroendeframkallande medel med hög missbrukspotential.

Men det hindrar inte Ciba-Geigy/Novartis, psykiatrin och Läkemedelsverket.

Man kör en ny runda med Ritalina: Missbrukarna och fångarna ska få pillret igen - den här gången för att lindra sin "ADHD"; de trötta mödrarna ska få en ny chans: 60-talets "tired mother syndrome" har förvandlats till "det neuropsykiatriska funktionshindret ADHD", där kvinnor som har svårt att hålla reda på tider, organisera och få ihop saker, ska bli "utredda" och få hjälp av det magiska pillret.

Allt kan säljas med mördande reklam - speciellt psykiatriska droger.

Janne Larsson

Under 2009 och 2010 satsar regeringen cirka 70 miljoner kronor om året till kommunerna för att stimulera förslag på hur föräldrastödet ska utvecklas och struktureras. Regeringen har därför beslutat att under 2008 ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag på en nationell strategi för föräldrastöd. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har utsett Inger Davidson till särskild utredare.

Idag erbjuder endast ett fåtal kommuner föräldrastöd eller föräldrautbildning när barnet blivit äldre eller är i tonåren. I de enstaka kommuner där detta prövats är efterfrågan mycket stor. Ett tidigt och brett föräldrastöd kan förebygga framtida problem, både hälsorelaterade och sociala. Goda relationer mellan barn och föräldrar ökar möjligheten till en god hälsa under hela livet. Föräldrastödet ska vara frivilligt och bygga på föräldrarnas behov och intresse och utgå från barnets rätt till goda uppväxtförhållanden. Föräldrastödet ska erbjudas alla föräldrar med barn upp till 18 års ålder.

Ingen kan som föräldrar ge sina barn kärlek och goda vanor för livet. Alla föräldrar bör få stöd och hjälp och möjlighet till utbildning och till nätverksbyggande med andra föräldrar. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv. Men att vara förälder är också svårt i vår tid. Att få kunskap och möjlighet att tillsammans med andra reflektera över sin roll är angeläget, säger Maria Larsson.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare ska ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets erbjudande av stöd och hjälp till kvinnor och män i deras föräldraskap. Utredaren ska i detta sammanhang utreda hur samhällets erbjudande om stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap kan förbättras och ytterligare utvecklas. En central aspekt i utredningsarbetet ska vara att på såväl regional som lokal nivå utveckla samarbetet och samverkan mellan verksamheter och organisationer som har föräldrar som målgrupp. Utgångspunkten för utredarens förslag ska vara frivillighet. Strategins övergripande mål ska mot denna bakgrund vara att föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxttid.

I uppdraget ingår att ge förslag angående:

- definition på begreppet föräldrastöd

- mätbara del- och etappmål

- insatser för att informera, stödja och hjälpa föräldrar i deras föräldraskap

- modell för utbildning av utbildare i evidensbaserade metoder

- berörda aktörer, däribland den ideella sektorn

- roll- och ansvarsfördelning berörda aktörer emellan

- uppföljning och utvärdering av del- och etappmål.

Uppdraget ska redovisas senaste den 1 december 2008.

Inger Davidson, riksdagsledamot (kd) och vice ordförande i Justitieutskottet, har tidigare varit civilminister 1991-1994 och har haft åtskilliga regeringsuppdrag, uppdrag i riksdagen samt ledande förtroendeposter inom Kristdemokraterna.

Tal av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson vid konferensen om förebyggande arbete mot dopning (City Conference Center, Stockholm 23 maj 2008).

Jag vill börja med att tacka för inbjudan hit i dag. Missbruket av dopningsmedel har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Det är ett område som kräver såväl konkreta insatser och utvecklingsarbete, som fortsatt forskning. Därför är ert program idag, och den breda ansats som ni tar upp, intressant och angeläget.

Det är angeläget därför att dopning smutskastar idrotten och kan förstöra livet för enskilda idrottsutövare. Det är angeläget därför att dopning används i kombination med andra droger. Och grundlägger eller underhåller ett missbruk. Och det är inte minst angeläget därför att det händer att oskyldiga drabbas av våldsbrott där dopning och missbruk av olika preparat är en utlösande faktor.

Tyvärr är det inte helt lätt att få en korrekt uppfattning av hur utvecklingen ser ut. Ibland beskrivs utvecklingen som alarmerande och att missbruket ökar markant. Den ökade beslagsstatistiken stöder en sån slutsats. Men å andra sidan beskrivs utvecklingen som ganska stabil. Av olika frågeundersökningar, representativa för hela landet, framgår att omkring en procent av manliga ungdomar någon gång har provat androgena steroider (AAS).

Såna här steroider räknas som ett av de vanligaste dopningspreparaten. Den här andelen på en procent har varit i stort sett oförändrad sedan 1993. Idag kan vi i tidningen läsa om nya siffror som tyvärr inte gör oss lugnare.

Det råder en fantastisk hälsotrend just nu. Går man in i vilken tidningskiosk som helst så svämmar hyllorna över av hälsotidskrifter och Må bra-tidningar. Det är väldigt glädjande. För mig som folkhälsominister ger det väldigt gynnsamma förutsättningar att tala om hälsofrämjande arbete. Jag föreställer mig att gymmen upplevt en fantastisk ökning av sin verksamhet mot bakgrund av det här hälsoointresset.

Men hur trist är det inte då att dopning följer i spåren? STAD-projektet genomförde nyligen en kartläggning av gymbesökare. Den visar att cirka 5 procent av de manliga besökarna någon gång hade använt anabola steroider. Hela 9,4 procent av männen hade någon gång använt narkotika. För båda typerna av preparat är det en överrepresentation jämfört med jämförbara grupper i den övriga befolkningen.

Andra studier visar att de allra flesta som använder dopningsmedel också missbrukar andra droger. Till exempel alkohol och narkotika. Det verkar som om den grupp som enbart använder dopningsmedel troligen är relativt begränsad.

Det finns nog många olika slutsatser av det här. Men en slutsats är i alla fall att dopningsmedel och insatserna mot dem, inte går att isolera från insatserna mot andra droger. Det är heller inget problem som enbart kan isoleras till tränings- eller idrottsvärlden. Och inte heller är dopningen enbart en följd av behovet att förbereda sig för träning eller idrottsutövande.

Mot bakgrund av den här bilden av problemet, så är det också logiskt att söka lösningarna inom samma ramar som när det gäller att förebygga alkohol- och narkotikamissbruk. Vi måste utveckla insatser som så långt som möjligt täcker hela området. Detta är skälet till att dopning ingår som en del i den nationella narkotikahandlingsplanen.

Rubriken för mitt inlägg är "Den nationella nivån". Så vad är då vårt ansvar och vad kan vi göra för att motverka dopningsmissbruket? Redan i dag har en rad insatser kommit igång mot dopning inom den nationella narkotika-handlingsplanen. Det är också inom den ramen som jag vill se fortsatta insatser på området. Jag menar att man ska vara försiktig med särlösningar utifrån enskilda preparat. Utan istället ska vi bygga upp ett brett förebyggande arbete.

I grunden finns ett statligt ekonomiskt stöd i det förebyggande arbetet med 260 miljoner per år. Det är en slags bottenplatta av ekonomiska stimulansmedel. Till varaktigheten i regeringens engagemang hör även en effektiv och uthållig organisation. Därför har vi sen första januari i år transformerat om de båda kommittéerna, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika.

Redan när Riksdagen fattade besluten om alkohol- och narkotikahandlingsplanerna så betecknades kommittéerna som tillfälliga. De uppdrag de haft har getts till den befintliga myndighetsstrukturen. Därför är det nu myndigheterna, främst Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. som har det operativa ansvaret för att genomföra de nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna.

Alla de lokala projekt som fortlöper, som fått pengar från Alkoholkommittén eller MOB, rapporteras till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Pågår de ännu så fortsätter de som planerat. Och de ska utvärderas enligt plan. Vi tar alltså vara på de erfarenheter som både Alkoholkommittén och MOB skaffade sig.

Som en spindel i nätet har vi inrättat ett ANT sekretariat. Det kommer inte att ha samma utåtriktade roll som Mobilisering mot narkotika har haft. Utan det ska samordna genomförandet av de alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna. Ett arbete att hålla utkik efter här är ett årligt åtgärdsprogram med prioriteringar för det fortsatta arbetet inom vart och ett av de här politikområdena.

Därutöver finns ett nyinrättat råd för alkohol- och narkotikafrågor. Ett råd med, som namnet antyder, en rådgivande funktion till regeringen i alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Det presenterades så sent som i måndags och innehåller 20 prominenta personer. Rådet ska både kunna ge just råd i de här frågorna. Men också informera om forsknings- och utredningsresultat som är relevanta för utformningen av politiken på de här områdena. Där ingår, förutom de mest centrala myndigheterna, forskare, representanter från det civila samhället samt en representant från Sveriges Kommuner och Landsting. Min statssekreterare Ragnwi Marcelind kommer att leda rådet.

Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att stödja den fortsatta utvecklingen av det förebyggande arbetet. I detta uppdrag ingår bland annat fortsatt stöd till länssamordnarna. Deras antal har ökat och de finansieras nu fullt ut av regeringen. Arbetet i kommuner och landsting ska vara prioriterat. Här behövs kunskapsförmedling och handledning för beslutsfattare, nyckelpersoner och att man inrättar olika samrådsorgan i kommuner och landsting.

Huvudinriktningen är att begränsa både utbud och efterfrågan av dopningsmedel. En mycket viktig väg att gå är att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter liksom mellan myndigheter och organisationer. Om vi börjar med de grundläggande regelfrågorna så har regeringen tillsatt en utredare för att göra en översyn av de regelsystem som nu finns för att kontrollera narkotika, dopningsmedel, hälsofarliga varor och lösningsmedel. Utredarens uppgift är att se över hela lagområdet och bedöma om det finns behov av förbättra lagen eller tillämpningen av den. Den utredningen kommer att presenteras i slutet av året.

Ett specifikt problem här rör definitionen av vad som är dopningsmedel. I normalfallet utgör det inget problem. Men ibland kan det vara svårt för polisen eller tullen att avgöra om ett ämne är att betrakta som dopningsmedel. Det som är besvärligt är då att det här en skillnad på lagstiftningen som rör narkotika och den som rör dopningsmedel. Och det innebär att det blir oklarheter eftersom narkotikaämnen beslutas av regeringen. Och det brukar inte finnas nån tvekan om ett ämne är förbjudet eller inte. Men när det gäller dopningsmedel är det domstolarna som fäller avgörandet.

För att ge vägledning åt domstolar och åklagare har Folkhälsoinstitutet samlat en grupp av ledande experter. Deras uppgift är att följa och analysera eventuella nya preparat som kan dyka upp på den illegala marknaden. Den här gruppen kan också ge rekommendationer om ämnens status redan innan eller i anslutning till en domstolsförhandling.

När det gäller att kontrollera införseln och handeln så måste självklart insatserna hanteras inom det ordinarie arbete som polis och tull utför i deras arbete med att bekämpa alla illegala droger. Ett projekt som har direkt konsekvens också för dopningsproblemen är Rikspolisstyrelsens särskilda projekt med att utveckla insatserna mot olaglig handel med droger på Internet.

När det gäller missbruks- och beroendevåden tar vi nu ett viktigt nytt steg i missbruksfrågorna. Den 24 april beslöt regeringen om en strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården.

Vi har formulerat tre viktiga mål för den här strategin:

Mål 1 är att förbättra kvaliteten för den enskilde som får vård. Den vård som ges ska ha påvisad effekt. Vårdinsatserna ska vara samordnade, och den enskilde ska själv kunna påverka att få vården när motivationen finns.

Mål 2 handlar om ökad likvärdighet. Att det finns en likvärdig missbruks- och beroendevård med god kvalitet i hela landet.

Mål 3 handlar om att öka tillgången till insatser för grupper som har svårt att få sina vårdbehov tillgodosedda.

Det finns ett stort intresse hos professionen och hos huvudmännen att utveckla missbruks- och beroendevården med evidensbaserade metoder.

En hel del positivt har hänt under de senaste åren bland annat med hjälp av 400 miljoner kronor i utvecklingsmedel. Nu gäller det att gå vidare mot mer av kunskapsgrund och evidens i missbruksvården. Vården för personer med missbruksproblem måste kunna erbjuda adekvata insatser också mot ett dopningsmissbruk. Vi behöver mer kunskap kring frågorna om det behövs specifika insatser för den grupp som enbart använder dopningsmedel. Ett sådant utvecklingsarbete pågår i dag på en del håll i landet.

Vi behöver också genomföra informationsinsatser som når olika målgrupper. På nationell nivå har Dopingjouren en viktig uppgift i stödja missbrukare och deras anhöriga. Men också att föra ut sin samlade kunskap och erfarenhet. Dopingjouren får ju också statligt stöd för sitt arbetet eftersom det finns ett nationellt intresse. Gymägarna är en viktig aktör. Det är därför med glädje jag har noterat det starka intresse som finns från gymkedjornas sida. Målet är att alla gym ska bli dopningsfria.

Vid en snabb kontroll av några av de större gymkedjorna så verkar det finnas en stor uppslutning bakom arbetet för att förhindra dopning. SATS till exempel har en anti-doping policy som förbjuder såna medel hos både medarbetare och medlemmar. I Malmö finns ett Anti-dopningsavtal bland annat, där den enskilde som ska träna eller idrotta går in i ett avtal med träningsanläggningen eller gymmet.

Så, en sammanfattning av det nationella perspektivet på dopningsproblemet, är att vi måste se till att de ordinarie systemen ska ha kunskap och beredskap för att inkludera dopning i det ordinarie arbetet. Det kan då röra sig om kontrollfrågor, vård och behandling, och förebyggande insatser. Det är det här synsättet som återfinns i den nationella narkotikahandlingsplanen.

Därutöver behöver vi utveckla kunskapen också om den grupp som enbart missbrukar dopningsmedel. Det gäller både medlens effekter, men framförallt hur man når den gruppen. Här krävs att både staten och huvudmännen tar ett ansvar att bedriva ett utvecklingsarbete.

Jag tror ni kommer att få en fortsatt spännande konferensdag. Tack för ordet.

Sedan mitten av 90-talet har antalet narkotikarelaterade dödsfall nästan fördubblats. Det tyder på att det tunga narkotikamissbruket ökat i landet. Det visar nya siffror baserade på rättsmedicinska data.

Med narkotikarelaterade menas att illegala droger har påvisats i toxikologiska undersökningar. Under 2007 registrerades 350 dödsfall i landet som narkotikarelaterade medan det år 1995 registrerades 182 dödsfall. Efter en ökning under 90-talets andra hälft stabiliserades antalet dödsfall efter millennieskiftet, men under 2007 har alltså siffran åter stigit.

Samtidigt som det experimentella bruket bland ungdomar har minskat de senaste åren, har tillgängligheten till narkotika ökat under perioden, med sjunkande priser och ökade beslag av tull och polis som följd.

Ökningen i dödlighet ses för samtliga preparatgrupper.

Detta är en klart oroande utveckling säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut.  Det är en stark signal att fullfölja och förstärka det förebyggande arbetet mot narkotika. Det är särskilt angeläget att begränsa tillgängligheten.

En rättsmedicinsk och toxikologisk undersökning görs i mer än nio av tio narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Uppgifterna är möjliga att följa sedan 1994 och är ett resultat av ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Rättsmedicinalverket, Karolinska Institutet och Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum.

Syftet med registret är att visa trender i den narkotikarelaterade dödligheten, snarare än att ange exakta tal. Fördelen är att det här registret bygger på data som tas fram rutinmässigt, utan tolkning eller urval, och att uppgifterna är aktuella när de presenteras.

Omfattande, kompletterande information hittar du i materialet Narkotikarelaterad dödlighet baserad på rättsmedicinska data här.

På torsdag den här veckan offentliggörs Skottlands drogstrategi och inför det offentliggörandet har diskussionerna, bland annat om förskrivningen av metadon, varit omfattande.

Omkring 22 000 missbrukare i Skottland får idag metadon och kritiken mot förskrivning och den omfattande användningen har fått flera att reagera, vilket förmodligen kommer att resultera i att den nya drogstrategin kommer att få ökat fokus på drogfri behandling som alternativ till massiv förskrivning av metadon.

En av Skottlands ledande experter på behandling av missbrukare, professor Neil McKeganey, uppmanar nu regeringen att begränsa den tid missbrukare erhåller metadon. Han vill att den övre tidsgränsen för metadonbehandling sätts vid två år.

McKeganey säger till New Scotsman att det är inte tal om att metadon inte spelar roll för att hjälpa missbrukare att bli drogfria, men vi har alltför många missbrukare som använder det [metadon] alltför länge och många av dessa fortsätter att använda illegala droger tillsammans med metadon. Jag menar inte att vi inte ska ha metadon, men jag menar att individer ska få det under måttlig tid för att sedan gå vidare till ett drogfritt behandlingsprogram. Om det inte är tidsbegränsat använder de det [metadon] alltför länge och jag tycker inte att missbrukare ska ha metadon mer än två år.

Ytterligare rapportering om innehållet i Skottlands drogstrategi följer så snart den offentliggjorts.

Torgny Peterson

Nästan 100 narkomaner dör av läkarordinerat metadon

I Danmark dör varje mer än 200 narkomaner. 2006 berodde 92 av de 221 dödsfallen på metadon, rapporterar Avisen.dk.

I Danmark orsakar alltså ett läkemedel mot opiatmissbruk ett stort antal dödsfall men kan trots det fortfarande förskrivas i stor omfattning. Hur många andra läkemedel skulle fortfarande få användas om samma höga antal dödsfall konstaterats?

Läs också:

Missbruket av Subutex ökar

Torgny Peterson

Officiella uppgifter från den brittiska regeringen visar att antalet kokainmissbrukare som tas in på sjukhusens akutavdelningar har mer än fyrdubblats under de senaste åtta åren. 1998/99 togs 161 personer in akut efter användning av kokain. 2006/07 hade antalet intagna personer ökat till 740, varav merparten (629) var män med en genomsnittsålder på 29 år.

Torgny Peterson

Ett av en del svenska knarkares mer kända ´vinteride´ är Goa i Indien - välkänt för omfattande tillgång på och missbruk av narkotika.

Uppgifterna om omfattande missbruk, speciellt i norra Goa (Bardez och Tiswadi), bekräftas nu av den Delhibaserade frivilligorganisationen Sharan, som enligt The Times of India säger att användning av narkotika i norra Goa definitivt ökar då turister i norr hyr privata hus och stannar kvar längre perioder än i södra Goa.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Radioprogrammet ReageraMera - första programmet sänds torsdag 12 juni 14.00-15.00 i WisbyFM 89.2 och därefter varje torsdag samma tid, samma kanal.

Den som väntar på något gott och nyttigt väntar aldrig för länge och för de som väntat och undrat över återkomsten av radioprogrammet ReageraMera via FM-nätet och internet kan jag meddela att det är dags igen i juni.

ReageraMera, med undertecknad som programledare, kommer att ha förlängd sändningstid och blir i sin nya form en timme långt. Programmet sänds live via FM-nätet på Gotland i radiokanalen WisbyFM och för dig som inte bor eller gästar Gotland går det utmärkt att höra direktsändningarna via internet på http://www.wisbyfm.se/

ReageraMera har spännande och intressanta gäster och tar upp toppaktuella frågeställningar i intervjuer och diskussioner - både bandade och live från studion. Dessutom blir det massor av musik.

Programmet sänds varje torsdag mellan 14.00 och 15.00. Har du inte möjlighet att lyssna då kommer programmen, utan musik, att finnas tillgängliga i ett arkiv för avlyssning då det passar dig bäst.

I programmet ReageraMera har jag hittills intervjuat/diskuterat med följande personer (eventuell titel avser titel vid intervjutillfället)

Björn Fries-nationell narkotikasamordnare;

Gustav Fridolin-riksdagsledamot Miljöpartiet;

Fredrik Persson-Polisen Gotland;

Lars Ohly-partiledare Vänsterpartiet;

Morgan Johansson-folkhälso- och socialtjänstminister;

Jan Karlsen-ordförande Polisförbundet;

Johan Pehrson-ordförande Justitieutskottet;

Lennart Wetterholm-fd chef för Försvarsmaktens hundutbildning, nu chef Hundcampus;

Berit Andnor-Socialminister;

Jale Poljarevius-Polisen, Stockholm;

Lars Birkhammar-Polisen, Borås;

Anna Liedbergius-Informatör mobilisering mot narkotika;

Alex Siggelin-Verksamhetsansvarig Bockes tjänstehundar;

Torkild Strandberg-Riksdagsledamot (fp);

Peter Walker-Rådgivare åt brittiska regeringen;

Eva Brännmark-Rikspolisstyrelsen;

Georgi Zazulin - fd Chef narkotikaroteln St Petersburg;

Christer Karlsson-Ordf. KRIS (riks);

Knut Reinås-Förbundet Mot Rusgift, Norge;

Shanti Gustavsson-Ungdomsgruppen Gotland;

Bertil Östman-Ungdomsgruppen Gotland;

Maria Ellgren-Forskare, Karolinska Institutet;

Sven Ahlbin- Länskriminalpolisen, Västra Götaland;

Malin Berggren-Agent 25;

Urban Nordmarker-Polisen, Gotland;

Gunnar Hermansson-Rikskriminalpolisen;

Therese Mattsson-Chef för Rikskriminalpolisen;

Johan Nilsson-Rikskriminalpolisen;

 Krkom Göran Stigson-polisen, Halmstad;

Tomas Pärklo-polisen, Blekinge;

Christian Mårtensson-Form Fitness Visby AB;

Karl Gunnheden-chef för Tullverkets gränskontroll i södra Sverige;

Frank Ranieli-chef för Tullkrim i Göteborg;

Anders Mårtensson-tullinspektör vid tullens brottsbekämpningsgrupp i Malmö;

Anneli Bergholm Söder-polisintendent, trafikansvarig vid Rikspolisstyrelsen;

Linda Källman-Brå (Brottsförebyggande rådet);

Inga-Lena Jonasson-krinsp, polisen Umeå;

Hans Rolandsson-handläggare Jordbruksverket;

Benny Nilsson-Gotlands industrihampa;

Karin Nilsson-enheten för EU-stöd (lantbruk), länsstyrelsen Gotland;

Marianne von Wachenfelt-forensisk biolog, droganalysenheten, SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium);
Astrid Eklund-vice överåklagare, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, Stockholm;

Magnus Lindgren-fil.dr., polisen, Uppsala;

Håkan Eriksson-politisk chefredaktör, Gotlands Allehanda;

Lars Siggelin-föreståndare Hassela Gotland;

Helena Bouveng-riksdagsledamot (m);

Jan Ertsborn- riksdagsledamot (fp);

Håkan Juholt-riksdagsledamot (s)

Bengt-Ola Nilsson-utredare, Krisberedskapsmyndigheten;

Tomas Hallberg-direktör ECAD;

Annie Wärnelid-projektledare Sverige Mot Narkotika;

Peter Walker-Executive Director, NDPA, London;

Jan Westling-krinsp, länskriminalpolisens narkotikarotel, Stockholm;

Björn Hibell-direktör CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning);

Ulrik Lindström-politiskt sakkunnig hos folkhälsominister Maria Larsson;

Howard Craig Brown-Australiens ambassadör i Sverige;

Karin Ehnbom-Palmquist-Sveriges ambassadör i Australien;

Nils René-avd.dir.-Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet, Malmö;

Tor Fredriksen-nordisk tullsambandsman, Madrid;

 Lena Thor-poliskommissarie, hundtjänstenheten, Polismyndigheten Göteborg;

Thomas Ekman- kriminalkommissarie, Polismyndigheten Göteborg;

Gabrielle Bendrik-Socialmedicinska häktesprojektet, Göteborg;

Tommy Moberg-Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, Göteborg;

Mika Lahti-ansvarig för den förstärkta ungdomsgruppen på Gotland sommaren 2007;

Karin Lindvall-projektledare för Almedalsveckan;

Alice Åström-riksdagsledamot (v);

Åsa Magnusson-Mobilisering mot narkotika;

Christer Hanefalk-retorikexpert;

Lena Nyberg-Barnombudsman (BO);

Tomas Lundqvist-psykolog och fil.dr.; cannabisexpert, Lund;

Nyamko Sabuni-integrations- och jämställdhetsminister;

Beatrice Ask-justitieminister;

Hanna Broberg-Forum för frivilligt socialt arbete;

Ulrika Erksell-Volontärbyrån;

Martin Borgs-pr-konsult och dokumentärfilmare;

 Lena Celion-kommunalråd Gotland;

Tommy Anderberg-polisen Gotland;

Ninna Lindblad-Alternativa Politikerveckan;

Hedvig Alvermark-Alternativa Politikerveckan;

Conny Svensson-riksprojektledare, Skatteverkets restaurangkontroll;

Bo Hemph-alkoholhandläggare, Tillståndsmyndigheten, Gotlands kommun;

Ulf Linnerhed-socialkonsulent, Länsstyrelsen Gotland;

Mari Jungstedt-deckarförfattare, Nacka/Gotland;

Björn Andersson-chef för socialjouren i Uppsala;

Magnus Andersson-KRIS, Uppsala;

Eva Köpman-chef för Ungdomscentrum, Uppsala;

Christer Nordström-presstalesman, polisen Uppsala;

Michaela Strömberg-nattvandringsansvarig, ungdomsföreningen La Softa;

Magnus Hänström-enhetschef för gatulangningsgruppen, polisen Uppsala;

Roger Zetterberg- länshundbefäl, polisen Uppsala;

Lasse Wierup-kriminalreporter Dagens Nyheter, Stockholm

Thord Modin-chef för rikskriminalpolisens underrättelsesektion, Stockholm

Thomas Bergquist-ungdomsutredare på polisens ungdomsgrupp i Eskilstuna

Ann Hellströmer-polismyndigheten, Stockholms län. Verksam vid stödcentrum för unga brottsoffer.
Sofia Wågberg-´Värmdöpolarna  
Mikael Lundquist-vice överåklagare vid utvecklingscentrum i Umeå
Hillevi Engström-riksdagsledamot (m), ledamot i justitieutskottet, kriminalinspektör, Stockholm

Tomas Jonsland-BRIS-ombud (Barnens rätt i samhället)

Ola Lindholm-chefredaktör Kamratposten, programledare Wild Kids

Björn Sellström-kriminalinspektör, Rikskriminalpolisen

Välkommen till ett spännande och innehållsrikt program om drogrelaterade och andra social- och kriminalpolitiska ämnen med information, kommentarer, trender, tendenser, insikter, åsikter, utsikter, intervjuer och massor med musik.

Radioprogrammet ReageraMera - första programmet sänds torsdag 12 juni 14.00-15.00 i WisbyFM 89.2 och därefter varje torsdag samma tid, samma kanal. Programinnehåll och medverkande hittar du här varje onsdag före sändningsdagen.

Torgny Peterson

Storskaliga producenter och direktörer i knarkbranschen, eller med en mer adekvat benämning - knarkkapitalisterna - blir mer och mer desperata i Mexico där man verkligen kan tala om ett krig mot narkotika, som krävt många dödsoffer på båda sidor om lagens råmärken. Bland annat har 450 poliser, soldater och åklagare fått sätta livet till.

Landets president sedan 18 månader, Felipe Calderon, har förklarat totalt krig mot knarkkartellerna och har ingen som helst avsikt att ge upp kampen mot dom. Ingen annat borde heller ge upp kampen. Det finns ingen anledning att stå åt sidan för hänsynslösa och giriga kriminella som vill söndra och härska med hjälp av knark och våld.

Knarkkapitalisterna måste och ska bekämpas med all kraft oavsett var de visar sig!

Torgny Peterson

Hur vanligt är det med dopning?

Finns det samband mellan dopning och användning av narkotika?

Går det att förebygga problemen?

Det är frågor som behandlas vid en konferens om förebyggande arbete mot dopning, som arrangeras av STAD och Folkhälsoinstitutet idag (23 maj).

Förutom föreläsningar av experter på dopningens medicinska och sociala konsekvenser, lagstiftning och förebyggande arbete presenteras resultaten från en nyligen genomförd befolkningsstudie av dopningens utbredning i Sverige samt en enkätstudie som genomförts på 34 gym i Stockholms län.

I juni kommer en ny bok av Gunnar Hermansson och Tommy Moberg, Anabola Androgena Steroider. Du kan läsa mer om innehållet i den boken och hur man beställer den här.

Program för konferensen hittar du här.

Läs också:

Gym vanlig miljö för narkotika

Mandom, mod och morske män - om anabola androgena steroider

Torgny Peterson

41 procent av svenskarna har mycket stort eller ganska stort förtroende för Säkerhetspolisen, medan endast 14 procent har ganska litet eller mycket litet förtroende för Säkerhetspolisen. Det är resultatet av årets SOM-undersökning för Säkerhetspolisens vidkommande.

Sedan ett par år mäter Säkerhetspolisen sitt förtroende en gång per år. Det är SOM-institutet vid Göteborgs universitet som står för mätningarna, vilket borgar för att de är korrekt genomförda. Frågan har ställts till 3000 slumpvis utvalda personer, med en svarsfrekvens av 61 procent (se undersökningen).

De svarande uppger hur stort förtroende de har för hur ett antal olika samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete på en femgradig skala: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken litet eller stort förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende.

41 procent av de svarande har mycket stort eller ganska stort förtroende för Säkerhetspolisen, endast 14 procent har ganska litet eller mycket litet förtroende för Säkerhetspolisen. Det ger en förtroendebalans på +27. Vid mätningen året innan, 2006 års SOM-undersökning, var förtroendebalansen +16. Förtroendet för Säkerhetspolisen har alltså stärkts relativt kraftigt under det senaste verksamhetsåret.

Förtroendet för Säkerhetspolisen är högre än förtroendet för kungahuset, dagspressen, riksdagen, Svenska kyrkan, storföretagen, regeringen, Försvaret, kommunstyrelserna, de fackliga organisationerna, EU-kommissionen, Europaparlamentet och de politiska partierna.

Säkerhetspolisens generaldirektör Anders Danielsson är mycket nöjd.  Utan ett stort förtroende från allmänheten kan vi inte bedriva vår verksamhet på ett effektivt sätt. Vi är beroende av att få tips, och vi är beroende av att uppfattas som den legitima, demokratiska och rättssäkra organisation vi faktiskt är. Det är mot den bakgrunden Säkerhetspolisen fortsätter sitt arbete med att vara så öppen och tillgänglig som en säkerhetstjänst bara kan vara. Jag tolkar vårt fina resultat i SOM-undersökningen 2007 som att vi absolut är på rätt väg. Samtidigt är jag optimist och tror faktiskt att vi kan öka vårt förtroende ännu mer.

Undersökningen i sin helhet finns publicerad på Säkerhetspolisens webbplats med adress www.sakerhetspolisen.se.

Fakta

Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säkerhetspolisens verksamhet är indelad i fem områden: kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd.

Det är en betydelsefull dag när riksdagen i dag behandlar regeringens förslag till ny sammanhållen diskrimineringslag, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Jag uppskattar den i grunden breda politiska uppslutningen bakom de steg vi nu gemensamt tar mot ett starkare skydd mot diskriminering. All diskriminering är en kränkning av den enskilda människans frihet och värdighet och därmed ett brott mot den folkrättsligt grundade respekten för de mänskliga rättigheterna.

Med den nya diskrimineringslagen och en sammanhållen Diskrimineringsombudsman stärks nu skyddet mot diskriminering i en rad avseenden:

Vi inför en diskrimineringsersättning skild från skadeståndslagen, så att kännbara ersättningar kan utdömas vid diskriminering. På det sättet får domstolarna möjlighet att beakta den förebyggande och avskräckande betydelse nivån på ersättningen kan få. Det ska kosta att diskriminera!

Vi inför skydd mot diskriminering för två nya diskrimineringsrunder. I enlighet med EU:s arbetslivsdirektiv införs förbud mot diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Vi inför också ett skydd mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vi vidgar skyddet mot diskriminering till att gälla fler samhällsområden och fler diskrimineringsgrunder. Till exempel blir det nu också förbjudet att diskriminera på grund av kön, funktionshinder och sexuell läggning inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten.

Regeringen har idag beslutat att ge Konsumentverket och Konkurrensverket i uppdrag att följa utvecklingen på apoteksmarknaden under omregleringsperioden. Myndigheterna ska bland annat säkerställa goda förutsättningar för konkurrens samt bevaka konsumenternas intressen.

Syftet med omregleringen är att det ska bli enklare för den enskilde att få tag på sin medicin. Vi vill därför få in fler apotek som kan bidra med längre öppettider och prispress. Avgörande för den här målsättningen är att vi uppnår en väl fungerande konkurrens på apoteksmarknaden, säger socialminister Göran Hägglund.

Uppdragen till Konsumentverket och Konkurrensverket syftar till att följa utvecklingen och att därigenom minimera riskerna för att det skapas inträdeshinder för nya aktörer. Det handlar också om att löpande fånga upp sådant som kan tyda på konsumentrelaterade problem, såsom brister i konsumentskydd, information och tillgänglighet.

Vietnamesiska cannabisdirektörer är i farten igen - den här gången i Prag i Tjeckien där ett icke specificerat antal vietnameser i åldrarna 21-40 år gripits efter att tjeckisk polis avslöjat en cannabisodling med 550 plantor, 15 kilo torkad cannabis och odlingsutrustning.

Torgny Peterson

Cecilia Wigström (fp): Äntligen får Sverige lagstiftning som stoppar möjligheten för yrkeskriminella att leva gott på kriminella pengar efter avtjänat straff. Ledare för organiserade brottssyndikat kommer inte heller kunna fortsätta att finansiera och styra narkotikasmuggling medan de sitter i fängelse.

Det sade Cecilia Wigström, taleskvinna i rättsfrågor (fp) i onsdagens debatt i riksdagen med anledning av regeringens proposition om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet.

Detta är lagstiftning som Danmark haft sedan 1997, Norge sedan 1999 och Finland sedan 2001. Sverige är sent ute, och det beror på att den förra regeringen inte agerade på den utredning som presenterades redan 1999. Om Thomas Bodström hade varit närvarande i debatten, istället för att ägna sig åt sin advokatverksamhet eller lansering av sin nya bok, hade jag frågat honom varför han som justitieminister stoppade utredningen i byrålådan.

Fakta

Utvidgat förverkande innebär om en person döms för ett brott med minst sex års fängelse i straffskalan så sänks beviskravet för åklagaren när det gäller att bevisa att den dömdes tillgångar är kriminellt intjänade och därmed bör förverkas av staten. Istället för "ställt bortom rimligt tvivel" sänks beviskravet till "klart mera sannolikt".  

Cecilia Wigström, riksdagsledamot (fp)

0702-14 90 24, [email protected]

Vad har genus med folkhälsa att göra? Påverkar skapade föreställningar om män och kvinnor våra livsvillkor och vår hälsa? Statens folkhälsoinstitut reder ut begreppen i en ny kunskapsöversikt.

Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem som kräver mer forskning, förebyggande insatser och attitydförändringar hos hela befolkningen för att motverkas. Det finns idag stora kunskapsbrister om varför, i huvudsak, män slår, hur utbrett problemet är på samhällsnivå och hur man ska bemöta samt fråga om våld. Olika svenska studier redovisar förekomst av våld i nära relationer på mellan en och tolv procent, under det senaste året. Siffrorna varierar med studiernas upplägg.

Våld leder ofta till en rad negativa hälsokonsekvenser. Utöver fysiska skador (till exempel benbrott, tandskador och hjärnskakning) ökar risken för depression, ångest, somatiska symtom och besvär, samt nedsatt sexuell hälsa inklusive gynekologiska besvär med flera hälsoproblem.

Forskning visar också att levnadsvanorna hos dem som utsätts för våld utvecklas negativt, med försämrade kost- och motionsvanor, rökning samt riskabel alkoholkonsumtion.

Män står för en majoritet av våldet som utspelar sig både ute i samhället och innanför hemmets väggar. De som drabbas i högst utsträckning av genusrelaterat våld är kvinnor och barn. Våld förekommer även i samkönade relationer, enligt forskningen. En förebyggande insats kan vara att studera skapandet av maskuliniteter, att se hur killar och män formar sina identiteter utifrån stereotypa ideal om hur man "bör" vara.

Åtgärder som stärker kvinnors makt, inflytande och ekonomiska ställning tillsammans med insatser för att påverka negativa stereotypa maskulina ideal skulle definitivt främja folkhälsan.

Skriften Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv belyser fyra viktiga folkhälsoområden utifrån genusaspekter. Det handlar om arbetsliv, maskuliniteter, medikalisering och mäns våld mot kvinnor.

Genusperspektivet visar på maktstrukturer i samhället, till exempel betydelsen av en könssegregerad arbetsmarknad. Även andra maktstrukturer och perspektiv som etnicitet, klass, sexualitet och funktionsnedsättning tydliggörs och analyseras gemensamt i genusanalysen. Det är också viktigt att våga se skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män.

I dag fattar regeringen beslut om att personer som beviljats permanent förtidspension ska kunna arbeta i valfri utsträckning. Gruppen omfattar 435 000 personer.

Förslaget gäller även personer som beviljats förtidspension på deltid och föreslås börja gälla den 1 januari 2009.

Enligt en ny rapport, publicerad i senaste numret av Medical Journal of Australia, finns det en koppling mellan användning av cannabis och höga självmordsnivåer och depressioner bland aboriginer i Northern Territory i Australien.

Enligt rapporten är användningen av cannabis dubbelt så stor bland aboriginerna som bland befolkningen i övrigt.

Du kan läsa mer om rapporten här.

Torgny Peterson

Regeringen har fattat beslut om att en särskild utredare ska göra en översyn av de myndigheter som bedriver verksamhet inom smittskyddsområdet, främst Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Till särskild utredare har äldre- och folkhälsominister Maria Larsson utnämnt Carl-Anders Ifvarsson.

Ett flertal händelser har under senare år visat på betydelsen av en stark beredskap och utvecklad nationell samordning inom smittskyddet. Allvarliga hälsohot påverkar många samhällssektorer, varför en effektiv beredskapsplanering är nödvändig. Både EU-samarbetet och det internationella samarbetet ökar i omfattning. Berörda myndigheter behöver kunna hantera dels nyupptäckta sjukdomar som sars eller kommande pandemisk influensa, dels långsiktiga hälsohot som att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. I ljuset av nya infektionshot och en mer innovativ vaccinindustri har dessutom frågor som rör vaccinationer åter blivit högaktuella. Kraven på verksamhet inom svenskt smittskydd fortsätter att växa.

I uppdraget ingår bland annat att kartlägga de omvärldsförändringar som skett inom smittskyddsområdet och hur de påverkar uppgifterna för myndigheterna inom smittskyddsområdet. En analys ska göras vilka förutsättningar som finns för ett effektivare samarbete mellan nationella myndigheter och aktörer på lokal och regional nivå. Vidare ingår det i uppdraget att analysera de krav som ställs på det nationella smittskyddet ur beredskapshänseende. Utredningen ska också pröva vilken forskning och kunskapsuppbyggnad som behövs på nationell nivå för att smittskyddet i landet ska kunna bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I uppdraget ingår även att lämna förslag till hur uppgifter ska fördelas mellan de berörda myndigheterna, hur ansvarfördelningen mellan myndigheterna ska se ut samt hur myndigheterna ska vara dimensionerade.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juni 2009.

Carl-Anders Ifvarsson har utnämnts till särskild utredare.

Carl-Anders Ifvarsson är jur.kand. Sedan 2002 ledamot (fp) av Stockholms läns landsting.  Tidigare överdirektör i Socialstyrelsen (1982 - 91) och statssekreterare i Socialdepartementet (1978-82 och 1991-94). Generaldirektör i Patent- och registreringsverket (1995-2001). Flera tidigare utredningsuppdrag inom social- och näringsdepartementen, bland annat ordförande i Organisationskommittén för Socialstyrelsen (1979-80), ordförande i Familjeekonomiska utredningen (1981-82), ordförande i Socialtjänstkommittén (1991-95) och Tystnadspliktsutredningen (2005-07). Ordförande i styrelsen för EU:s varumärkesmyndighet OHIM (2000-04).

Promemorian innehåller förslag om sänkta socialavgifterna för alla under 26 år. Redan i dag har personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år nedsatta socialavgifter.

Nu föreslås att alla under 26 år omfattas av nedsättningen samtidigt som sänkning blir ännu större. Socialavgifterna för unga kommer nu att bestå av ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av övriga avgifter. För alla personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år sänks arbetsgivaravgifterna till 15,74 procent och egenavgifterna till 15,32 procent. Det gör att företagens kostnad för att anställa en ung person blir cirka 13 procent lägre än i normalfallet.

Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Remisslista

Tal av Maria Larsson vid ALNA:s årsmöte och seminarium "Socialt drickande i jobbsammanhang"

Tack för inbjudan hit idag. Jag är glad över att få delta på er konferens och framförallt är jag glad över alla er som genom ALNA är viktiga medarbetare för ett klokare hanterande av alkohol i arbetslivet. Arbetslivet utgör ju för de allra flesta en både stor och viktig del av livet.

Det finns somliga saker vi ogärna talar om i Sverige. Det finns tabun omkring hur vi mår, om själen, om religionen och inte minst omkring alkohol. Jag är övertygad om att ni kan spela stor roll för att bryta tabut kring alkohol. Det ser visserligen ut att finnas en intressant ungdomstrend. Fler ungdomar väljer en helnykter livsstil. Och färre prövar narkotika. Enligt SORAD har den totala alkoholkonsumtionen sjunkit från toppåret 2004 då den var 10,5 liter/person, till 9,8 liter/person 2006 och 2007. Men samtidigt kan vi konstatera att konsumtionsnivån fortsätter att ligga på en för Sverige hög nivå jämfört med för 15 år sedan.

Bland de som dricker alkohol är det 30 procent som har en konsumtion som räknas som riskbruk. Och det tycks som om de ungdomar som dricker, dricker desto mer alkohol är alltfort vårt största sociala problem och en av de största sjukdoms- och olycksfallsorsakerna. Narkotika ödelägger tusentals människors liv och är en orsak till utbredd brottslighet.

För den som är alkoholberoende är drickandet ofta en skamlig sak. En skam som man oftast kan hålla i schack bara genom att dricka ännu mer alkohol. Men sådan skam kan brytas genom omgivningens medmänskliga engagemang. Och genom att det finns en tillgänglig, professionell stödstruktur. En sådan som bland annat ALNA kan bistå med.

Att hjälp finns i närheten där man är - det är en viktig faktor för att man ska använda sig av denna hjälp. Kan hjälpen finnas nära där man tillbringar mycket tid, som på jobbet, ja då ökar givetvis våra möjligheter att den alkoholberoende får hjälp. Ni kan även spela en viktig roll för att etablera en alternativ kultur. En kultur där det inte är självklart att alkohol ingår i after work, vid företagsfester eller vid representation. Den typ av drickande som grundläggs vid såna tillfällen har dokumenterat stor betydelse för hur vi sedan också dricker utanför arbetet.

Jag och min regering är mycket angelägen om att finnas med som en uthållig partner till kommuner och landsting och alla andra som är engagerade i beroendefrågorna. Alkoholberoendet och andra beroenden kan inte vara föremål för tillfälliga projekt. Beroendeproblematiken är människans eviga följeslagare. Och därför gäller det att bygga en organisation som systematiskt och uthålligt arbetar med frågorna.

Regeringen markerade därför under förra året att den nationella nivån ska finnas med ekonomiskt med 260 miljoner per år. Det är en slags bottenplatta av ekonomiska stimulansmedel. Till varaktigheten i regeringens engagemang hör även en effektiv organisation. Därför har vi sen första januari i år transformerat om de båda kommittéerna, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Redan när Riksdagen fattade besluten om alkohol- och narkotikahandlingsplanerna så betecknades kommittéerna som tillfälliga.

De uppdrag de haft har getts till den befintliga myndighetsstrukturen. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen har fått särskilda uppdrag att se hur man kan utveckla arbetet för att nå målen i handlingsplanerna. Alla de lokala projekt som fortlöper, som fått pengar från Alkoholkommittén eller MOB, rapporteras till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Pågår de ännu så fortsätter de som planerat. Och de ska utvärderas enligt plan. Vi tar alltså vara på de erfarenheter som både Alkoholkommittén och MOB skaffade sig.

Som spindel i regeringens arbete med alkohol- och drogfrågorna har vi inrättat ett ANT-sekretariat. Även tobaksfrågor och dopningsfrågor kommer nu att ingå på ett tydligt sätt. Vi ser nämligen att det finns många gemensamma nämnare. Ett framgångsrikt arbete för att förebygga det ena, kan nyttjas också för det andra.

I juni har vi det första mötet med regeringens råd för alkohol- och narkotikafrågor. Det är ett råd med, som namnet antyder, en rådgivande funktion till regeringen. Det är ännu inte presenterat och namnet är inte heller fastställt. Men det kommer att ha en bred representation. Jag ser med förväntan fram mot att ALNA deltar aktivt i rådets arbete.

Vi tar nu ett viktigt nytt steg i missbruksfrågorna. Den 24 april beslöt regeringen om en strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården. Vi har formulerat tre viktiga mål för den här strategin:

Må1 är att förbättra kvaliteten för den enskilde som får vård. Den vård som ges ska ha påvisad effekt. Vårdinsatserna ska vara samordnade, och den enskilde ska själv kunna påverka att få vården när motivationen finns. Mål 2 handlar om ökad likvärdighet. Att det finns en likvärdig missbruks- och beroendevård med god kvalitet i hela landet.

Och mål 3 handlar om att öka tillgången till insatser för grupper som har svårt att få sina vårdbehov tillgodosedda. Det finns ett stort intresse hos professionen och hos huvudmännen att utveckla missbruks- och beroendevården med evidensbaserade metoder. En hel del positivt har hänt under de senaste åren bland annat med hjälp av 400 miljoner kronor i utvecklingsmedel. Nu gäller det att gå vidare mot mer av kunskapsgrund och evidens i missbruksvården.

I början av 2007 publicerade Socialstyrelsen "Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården". Jag hade tillfälle att tala vid en av de sex lanseringskonferenser man höll på olika platser i landet. Nästan 7 000 personer deltog i nån av dessa. Intresset var väldigt stort. De här riktlinjerna har kraftfullt stärkt möjligheterna att arbeta med evidensbaserad vård och behandling.

Ett annat förbättringsområde för kunskapsutvecklingen gäller socialtjänsten. Kerstin Wigzell har utrett frågan om hur statens stöd till kunskapsutvecklingen bör utformas. I sitt slutbetänkande föreslår hon bland annat att staten ingår utvecklingsavtal med Sveriges Kommuner och Landsting. Först ut för ett sådant avtal blir nu missbruksvården, med socialstyrelsens riktlinjer i ryggen.

Ett annat viktigt verktyg för att driva igenom en högre kvalitet i missbruksvården är att vi behöver en effektivare tillsyn. Den så kallade tillsynsutredningen konstaterar att länsstyrelserna successivt nedprioriterat tillsynen av missbruksvården. För att motverka denna utveckling har länsstyrelserna fått ett nytt mål i regleringsbrevet för 2008 om att tillsynen över missbruksvården ska öka jämfört med 2007.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har också fått i uppdrag att under de närmaste åren gemensamt genomföra en fördjupad tillsyn av beroendevården. För detta ändamål avsätts sammanlagt 40 miljoner kronor. Uppdraget innebär bland annat att granska samtliga hem för vård eller boende och behandlingshem för  missbruksvård. Mot bakgrund av det dödsfall som skedde vid ett av SIS behandlingshem i Skåne i söndags är förstärkningarna av tillsynen över missbruksvården extra angelägen.

I missbruksstrategin uttrycks en tro på den enskilda människan. Individen bör få ökade möjligheter att själv kunna välja utförare av olika sociala tjänster, utifrån vad som är bäst för just honom eller henne. Grunden för allt framgångsrikt behandlingsarbete är ju trots allt att det finns en respektfull relation och dialog. En följd av större möjligheter att välja vårdgivare kommer också att ge idéburen verksamhet, kooperativ och småföretag större möjligheter att erbjuda vård och behandling. Men jag vill betona att det är för att öka möjligheterna till framgång i behandlingsarbetet som valfriheten ska öka.

Jag vill kort nämna ytterligare en del i missbruksstrategin. Det gäller hur vi uppmärksammar missbrukets konsekvenser för barnen. I september förra året ordnade regeringen en nationella videoonferens. Avsikten var ge startskottet för en rad initiativ. som alla syftar till att vi ska bli bättre på att se och bemöta de barn som lever i en familj där en eller båda föräldrarna har ett missbruk. Det är vår skyldighet att ge dessa barn och ungdomar den hjälp och det stöd som de behöver.

Medvetenheten behöver utvecklas hos alla som möter barn och unga i förskola, skola och fritidsverksamheter. Missbruks- och beroendevården måste bli bättre på att fråga om barnens situation och se hela familjen i behandlingsplaneringen. En förutsättning för att våga fråga är att veta hur man ska fråga och hur man tar vara på det svar man får. Därför behövs metoder för att stödja barn och ungdomar utvecklas och spridas. Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) har fått ett uppdrag att ta fram en metodhandbok för detta.

Genom tillsynen och genom olika kartläggningar får vi en bekymmersam bild av missbruks- och beroendevården. Det finns fortfarande grupper som har svårt att få sina vårdbehov tillgodosedda. Jag tänker bland annat på att många kvinnor med missbruk befinner sig i en livssituation som ökar risken för att utsättas för våld. Även gravida kvinnor med missbruk bör få vård och stöd tidigt i graviditeten för att graviditeten ska vara alkohol- och narkotikafri. Detta är angeläget inte minst för att skydda det väntade barnet.

Vi vet idag att det finns ett samband mellan missbruk och psykisk sjukdom. Personer med sk samsjuklighet utgör en av de allra mest utsatta grupperna. De bollas många gånger mellan socialtjänsten, psykiatrin och beroendevården. De här problemen har varit kända under många år, men lite har hänt. I dag finns kunskapen om såväl verksamma metoder som arbetssätt. Det är också ett av skälen till att psykiatrin kommer att bli ett prioriterat område även i nästa års budget - utöver vad vi redan tidigare aviserat.

Det finns många arenor som har stora möjligheter att arbeta drogförebyggande. Hälso- och sjukvården har ett stort förtroendet hos allmänheten. Enligt SOM-institutet i Göteborg så rankas sjukvården i princip högst bland svenskarna när det gäller förtroende. De många patientkontakter som vårdcentralerna, mödravården, företagshälsovården, studenthälsan med flera, har - är en fantastisk tillgång. Det förtroendet och alla dessa patientkontakter kan nyttjas till att motivera människor att bry sig om sin hälsa, och ställa frågor om riskbruk av alkohol.

Vi människor vill gärna luta oss mot auktoriteter när vi, inför den övriga omgivningen, ska motivera varför vi avstår från att dricka i till exempel jobbsammanhang. Vårdens auktoriteter kan åstadkomma mycket om alkohol blir något som självklart tas upp med patienten. Jag är övertygad om att det finns en stor potential i de här arbetsmetoderna. Men det går för långsamt. Socialstyrelsen har utvärderat de alkoholförebyggande insatserna. Deras rapport visar att ungefär hälften av landets vårdcentraler har utbildat personalen i att upptäcka riskfylld konsumtion. Bland allmänläkare och distriktssköterskor är andelen mycket hög, cirka 80 procent har fått utbildning. Hos andra grupper betydligt lägre.

Tyvärr är det också så att i vissa storstadsområden som har fler personer med riskfyllt alkoholbruk, så är det också färre vårdcentraler som utbildat sin personal. Både Skåne och Västra Götaland hör hit. Skillnaderna är överlag väldigt stora. Det är väl ett tecken på att arbetet ännu är i en uppstartsfas. Medan 30 procent av  vårdcentralerna i Skåne utbildat sin personal, så är det 94 procent i Västerbotten.

En sten är satt i rullning med Riskbruksprojektet. Målsättningen måste vara att så snart det går få in de här metoderna i det ordinarie arbetet. Jag anser också att det är angeläget att det hälsofrämjande arbetet måste systematiseras. Och att det görs uppföljningsbart och utvärderingsbart. Riskbruksprojektet har som vision att den här sk "riskbruksmodellen" ska bli en självklar del av det reguljära alkoholpreventiva arbetet inom arbetslivet. Här anar jag förstås att det finns samarbetsytor med er i ALNA som kan användas.

Min vision är att alla svenska kommuner ska ha ett effektivt förebyggande arbete, grundat på kunskap och fungerande metoder. Att alla företag och alla arbetstagarorganisationer har arbetssätt som på ett naturligt sätt tar ansvar. Och nyttjar de naturliga kontakter som finns. Det behöver bli en självklarhet för hela arbetslivet att det ska finnas ett aktivt förebyggande arbete på arbetsplatserna och en fungerande vård och rehabilitering när alkoholberoende upptäcks. Tack för er medverkan i detta.

Tack för ordet.

Två representanter från svensk polis talade om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko. Av naturliga skäl har en del namnuppgifter och andra uppgifter, bland annat om framställningsprocessen, utelämnats i den här redovisningen. Detta är del II av framställningen.

Reduceringsprogrammen i Marocko

En representatn från jordbruksdepartementet som varit och fortfarande är delaktig i reduceringsprogrammen berättade att Marocko, som en av EU:s största externa bidragstagare, tillsammans med Europa/EU och FN genomfört flera reduceringsprogram för att minska odlingen av cannabis och ersätta den med andra grödor.

Fram till 1997 hade Europa satsar 47 miljoner pund i bidrag till ett projekt för bland annat utbyggnad av vägsystem och vattenförsörjning, vilket i högsta grad även gynnat cannabisodlarna!

Reduceringsprogrammen har resulterat i att odlingarna har minskat från 134 000 hektar till 120 000 hektar (2003), och till cirka 76 000 hektar 2005.

Cannabis odlades av cirka 96 000 familjer, som genom reduceringsprogrammen minskat till cirka 79 000 familjer (2005). Det pågår också ett utbrett svedjebruk för at hitta nya odlingsmarker för cannabis med svåra erosionsskador som följd.

Under reduceringsprogrammet MEDA som pågick under 2006 fick projektet bidrag från EU med 30 miljoner euro för att förbättra infrastrukturen i provinsen Larache i nordvästra Marocko med ersättningsverksamhet som t ex biodling; stöd till bönderna med så kallade mikrolån och försök att få barnen att gå i skola. (50% av befolkningen i Marocko i åldrarna 15-65 år är analfabeter).

Samma år beslutade guvernören i provinsnen Larache att hundratals traktorer, grävskopor och militära bandvagnar skulle förstöra cannabisodlingarna i provinsen, vilket minskade odlingarna med 90%. Aktionen väckte mycket stor uppståndelse i Marocko med krav på att guvernören skulle avsättas eller förflyttas.

Trots att odlingarna minskat och priset på hasch stigit kraftigt i Marocko på några år har priserna ännu inte förändrats nämnvärt i Europa.

Resultat

Det Wienbaserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) sammanfattar resultatet av antidrogkampanjen fram till år 2005:

Den minskade odlingsarealen beror på urlakning av jorden, erosion, reduceringsprogram och myndigheternas bekämpning av odlingarna. Trots detta har produktionen av hasch inte minskat i samma takt beroende på att cannabis i större utsträckning än tidigare odlas med hjälp av konstbevattning, vilket fördubblar skörden. Tillverkningen av råcannabis till hasch har också ökat i väsentlig grad.

Böderna har flyttat odlingarna till mer otillgängliga marker uppe i bergen  - odlingar som till och med bevakas av beväpnade vakter.

Cannabisindustrin har en begränsat nationell betydelse ekonomiskt - 1% av BNP - men är samtidigt av stor ekonomisk betydelse i regionen som är en fattig och underutvecklad region med hög arbetslöshet.

Odlarna tjänar 25 gånger mer på att odla cannabis jämfört med att odla majs.

Cannabisodlingarna i Rifregionen har slagit ut odlingen av andra grödor och både teknik och kunskap om traditionellt jordbruk har gått förlorad.

Från att ha varit en utflyttningsbygd under 1960- och 70-talet tillhör nu Rifbergen ett av de befolkningstätaste områdena i Marocko med låg genomsnittsålder.

Mobiltelefoni, internet och paraboler fungerar överallt i bergen och är av stor betydelse för narkotikahandeln.

Cannabisodlingarna är en katastrof för provinserna i Rifbergen eftersom de stora inkomsterna från narkotikahanteringen flyttas utomlands och de pengar som stannar kvar i regionen inte investera i något som kan öka sysselsättningen.

Straff/påföljder

I marocko är cannabisodling, tillverkning och smuggling officiellt allvarliga brott sedan landet förklarades självständigt 1956 och påföljden är högst 10 år och kan under försvårande omständigheter uppgå till 30 års fängelse. Många odlare/bönder hänvisar fortfarande till kungliga dekret utfärdade före 1956 då det var tillåtet att odla cannabis för försäljning, bland annat till det marockanska statliga tobaksmonopolet som blandade haschet i en del tobaks-/cigarettsorter.

En svensk man som greps i Tanger under 2007 med 41 kg hasch vid utresa dömdes till fängelse i fem år och 1 miljon dirham i böter, vilket motsvarar cirka 800 000 kronor. Vid utebliven betalning omvandlas böterna till en tidsbestämd påföljd.

Penningtvätt och haschsmuggling med speedbåt från staden Nador

Öster om hamnstaden Nador ligger lagunen/hamnen Mar Chica varifrån de flesta haschtransporterna till Europa utgår. Haschet transporteras med speedbåtar som lastas med flera ton hasch per resa samt även ibland med flyktingar.

Båtarna som är svartmålade för att inte upptäckas är 12-15 meter långa och är utrustade med tre till fem kraftiga utombordsmotorer som gör att de kan komma upp i hastigheter kring 60-70 knop. Båtarna kostar 300 000 euro per styck och inköps dels på Costa del Sol i Spanien varifrån de sedan importeras olovligt till Marocko, dels köps båtarna direkt från tillverkarna i Storbritannien. Ingen båt eller motor kan identifieras.

Besättningen består i regel av tre man: en kapten, en styrman och en man som ansvarar för bränslet. De mycket höga lönerna som betalas till besättningen medför att regionens ungdomar anser detta vara lukrativa framtidsjobb. Båtarna lastas med mellan två och tre ton hasch.

För att ta sig ur hamnen i Mar Chica måste båtarna passera ett utlopp som är cirka 120 meter brett och som övervakas av polis.

Staden Nador, som har 126 000 invånare och cirka 700 000 boende i regionen, har stor betydelse för marockansk ekonomi. Genomsnittsinkomsten för invånarna i Nador är cirka 3 500 euro/år, vilket är elva gånger mer än vad man tjänar i Casablanca som är landets handelscentrum.

Nador ligger på andra plats i Marocko efter Casablanca (med fem miljoner invånare) vad avser bankinsättningar. Många byar på omkring 10 000 invånare har ingen bankverksamhet varför det är intressant att veta att Nador med omnejd har nästan 100 bankfilialer med bankinsättningar på sammanlagt 2,5 miljarder euro, varav 90% försvinner utomlands.

Det är möjligt att gå in på en bank med en väska full med pengar utan att någon ställer några frågor om varifrån pengarna kommer från.

Penningtvätten blomstrar i Nador och någon lag mot denna företeelse finns inte. Bankerna har till och med öppet kvälls- och nattetid för haschsmugglarna när de återvänder från sina smugglingsresor med stora penningsummor.

Marocko saknar en rättsenhet och lagar som bekämpar penningtvätt och man besvarar kritiken från Spanien med att bankerna i den spanska enklaven Melilla alldeles norr om Nador  också är djupt inblandade i narkotikahandeln.

Under hösten 2006 har det varit flera tillslag mot narkotikasmugglare i Marocko, t ex i Tanger och Tetuan. I närheten av Ceuta arresterades en känd "narkotikabaron" och en minister, Abdelaziz Izzou, ansvarig för säkerheten vid det kungliga palatset, tillsammans med ett tjugotal polismän och militärer.

Däremot har man inte gjort några större tillslag mot Nador och mot hamnen mar Chica eftersom det antagligen skulle medföra alltför stora "negativa" effekter.

Nador är präglad av en stillastående ekonomi och tiotusentals invånare lever direkt eller indirekt av haschsmugglingen.

I oktober 2006 krävde presidenten för mänskliga rätigheter i Rifregionen, Chakib Al Khayari i ett öppet brev till kung Mohammed VI att snarast ingripa mot narkotikasmugglingen. I brevet, som inte uppmärksammades av marockansk press, hävdades det att säkerhetsstyrkor, polis, militär och centrala/lokala myndigheter är involverade i haschsmugglingen och att myndigheterna borde förstå vad som föregick i hamnen Mar Chica med vanligtvis 200 speedbåtar samt en mängd stora lagerbyggnader utmed hamnpirarna.

Al Khayari anklagade även polisen i Nador för att vara inblandad i narkotikahandeln, vilket borgmästaren i Nador förnekade, och han menade att smugglingen inte är mer omfattande i regionen än i Tanger och Tetouan.

Det har emellertid varit fler aktioner/tillslag mot dessa städer än mot Nador , som anses vara den viktigast eoch största utskeppningshamnen för narkotika i Marocko.

Först efter en tidningsartikel i El Pais i Spanien med rubriken Narkotikaflottan kastar loss från Nador agerade myndigheterna i Marocko med ett tillslag i Nador.

I november 2006, efter en veckas planläggning - arresterade marockanska säkerhetssyrkor fyra smugglare, 24 båtar med tiotals ton hasch, fem robotar, en kanon, en bil och tusentals liter bensin. Aktionen betraktades som lyckad av myndigheterna men Al Khayari  var däremot fortfarande mycket kritisk och menade att 24 beslagtagna båtar var ett klent resultat med tanke på att det veckan innan fanns 163 båtar i hamnen! Man hävdade också genom flera informatörer att "narkotikabaronerna" blivit förvarnade och därmed fått tid att flytta båtar och narkotika. Grossisterna själva säkte sin tillflykt till det närliggande bergsområdet och till Melilla.

Marockanska myndigheter har stora ambitioner att försöka minska cannabisodlingarna med hjälp av de pågående reduceringsprogrammen med bidragshjälp från EU/FN samtidigt som man anser att Europa måste minska efterfrågan på hasch. Myndighetspersoner i Marocko är också mycket kritiska till den liberala inställning till hasch som flera länder i Europa förespråkar. Även det utbredda haschmissbruket bland marockaner har medfört stora sociala problem i landet och den marockanska regeringen har till och med utlovat att försöka stoppa haschtillverkningen senast 2008.

Du kan läsa Del I av Om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko här.

Ledamöterna i rådet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor har nu utsetts av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.

Regeringen har beslutat att ett råd för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor ska inrättas. Rådet ska agera som rådgivare till regeringen och informera om forsknings- och utredningsresultat med relevans för utformningen av politiken inom dessa områden. Regeringen har bemyndigat äldre- och folkhälsoministern att utse ledamöter i rådet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor.

Rådet ska ledas av Ragnwi Marcelind som är statssekreterare hos äldre- och folkhälsoministern. I rådet ingår även myndighetschefer från de mest centrala myndigheterna, forskare, representanter från det civila samhället samt en representant från Sveriges Kommuner och Landsting. Vid behov kan ytterligare personer adjungeras till möten med rådet.

Äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson förordnar nedanstående personer att ingå i rådet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor i den funktion som anges här. Förordnandena gäller tills vidare, dock längst till dess arbetsuppgifterna i rådet är slutförda.

Ordförande: Ragnwi Marcelind, Socialdepartementet

Ledamöter:

Ralf Hedin, Chef för polisavdelningen, Rikspolisstyrelsen

Lars Håkan Nilsson, Medicinskt sakkunnig, Kriminalvården

Stina Holmberg, Enhetschef, Brottsförebyggande rådet

Lars-Erik Holm, Generaldirektör, Socialstyrelsen

Gunnar Ågren, Generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

Petra Johfur, Bitr. brottsbekämpningschef, Tullverket

Inger Eriksson, Länsråd, Länsstyrelsen Dalarnas län

Helen Ängmo, Överdirektör, Skolverket (fr.o.m. 1 juli 2008)

Britt af Klinteberg, Professor i psykologi, Stockholms Universitet

Göran Pershagen, Professor i miljömedicin, Karolinska Institutet

Fred Nyberg, Professor i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet

Charli Eriksson, Professor i folkhälsa, Örebro Universitet

Per Nilsson, Generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

Marianne Granath, sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting

Björn Hibell, Direktör, Centralförbundet för alkohol och narkotika-upplysning, CAN

Sven-Olof Carlsson, Förbundsordförande, IOGT-NTO

Leena Haraké, Kanslichef, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i alkohol och narkotikafrågor, KSAN

Gazal Amini, Förbundsjurist, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS

Karin Mattson, Ordförande, Riksidrottsförbundet

Maria Nilsson, Hälsoutvecklare, Svenskt nätverk för tobaksprevention, SNTP

Så sant som det är sagt. Lönar sig preventiva och andra insatser för att förebygga ungas brott? Svaret är ja enligt den nyligen publicerade rapporten Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.

Du kan läsa mer på BRÅ:s webbplats där du också hittar länkar till huvudrapporten, en sammanfattning och en handledning.

Torgny Peterson

Två representanter från svensk polis talade om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko. Av naturliga skäl har en del namnuppgifter och andra uppgifter, bland annat om framställningsprocessen, utelämnats i den här redovisningen.

Bekämpningen av hasch har högsta prioritet i Sverige och regeringens samordnare initierade 2004 ett nationellt cannabisprojekt för att kartlägga den organiserade brottsligheten.

Marocko är en monarki och en fd fransk koloni som blev självständig 1956. Landet har 32 miljoner invånare. Till ytan är Marocko lika stort som Sverige och är en av världens största haschproducenter samt den i särklass störste leverantören av hasch till Europa med Spanien som främsta inkörsport. Av allt hasch som beslagtas i Europa kommer cirka 80% från Marocko och i Sverige över 90%.

2006 beslagtogs 60 ton hasch i Marocko vilket ska jämföras med 1 450 kg hasch som togs i beslag varje dag i Spanien enligt statistik från 2004, vilket blir cirka 90 kg per timme och totalt 522 ton per år! I Europa beslagtas sammanlagt cirka 700 ton hasch per år.

Beslagen i Spanien har minskat avsevärt de senaste åren på grund av radarbevakningssystemet SIVE som finns utmed spanska solkusten från Cadiz till Algeceiras, och på grund av de av FN/EU genomförda reduceringsprogrammen i Marocko. Haschsmugglarna väljer nu också andra rutter för smugglingstrafiken, som Portugal, norra Spanien, Sydfrankrike och Syditalien.

I Marocko är cannabisodling, haschtillverkning och haschsmuggling officiellt allvarliga brott men det förekommer en mycket omfattande illegal odling i fem provinser i Rifbergen i norra Marocko - Larache, Tetouan, Chefchaouen, Taounate och Al Hoceima. Provinserna är fattiga med hög arbetslöshet och saknar fortfarande en grundläggande infrastruktur. I Provinsnen Chefchaouen odlas det cannabis på 68% av den odlingsbara jorden och i de övriga provinserna på cirka 15% av den odlingsbara jorden.

I Rifbergen bor sex miljoner invånare och provinserna omfattar i storlek cirka 20 000 kvadratkilometer. Cannabis odlas av bönder på cirka 76 000 hektar av sammanlagt cirka 79 000 familjer eller 800 000 personer med en årsproduktion som totalt uppgår till 3 000 ton hasch enligt en FN-rapport från 2004.

Man uppskattar värdet i försäljningsledet/gatupris på den internationella marknanden till cirka 15 miljarder amerikanska dollar.

Enligt en källa är det mycket eftertraktat att som polis bli kommenderad till provinsen Chefchaouen under tre år, vilket är möjligt för den polis som kan "betala" cirka 40 000 dirham (motsvarande cirka 36 000 svenska kronor.) Under den tiden kan man tjäna i "biinkomster" omkring 500 000 svenska kronor för att exempelvis släppa igenom haschtransporter.

Efterfrågan på hasch ökade i samband med hippiekulturen på 1960-70-talet vilket medförde att odlingarna tjugodubblades.

Utförselkontroll

I Tanger är Port Police District ansvarig för gränspolisen, hamnpolisen och underrättelseavdelningen och samarbetar med tullväsendet när det gäller kontroller av lastbils-, personbils- och passagerartrafiken till Spanien.

Förjetrafiken har förbindelse med Algeciras, Tarifa och Malaga i Spanien och även hamnar i Italien och Frankrike. Snabbfärjan till Tarifa i Spanien tar cirka 35 minuter och de större färjorna cirka 3,5 timmar. Man beräknar att resandeströmmen per år är cirka två miljoner personer, dvs ungefär 25 000 per dag. 100-120 lastbilar undersöks varje dag i en flyttbar röntgenscanner samt ett okänt antal personbilar i en mindre personbilsscanner.

I Tanger togs cirka 30 ton hasch i beslag 2006 av totalt 60 ton i hela Marocko. Resterande beslag gjordes vid övriga utförselhamnar som t ex Casablanca, Ceuta och Nador.

Cannabisskörden

Jorden och klimatet i Rifbergen - medelhavsklimat - är mycket gynnsamt för cannabisodling med höga temperaturer vår/sommar/höst samt relativt låga temperaturer vintertid.

Cannabisen skördas en gång om året i augusti/september efter sådd i december. Plantorna som är cirka 2-3 meter höga skärs av några decimeter från marken och får ligga i buntar/kvaster för torkning i 15-20 dagar övertäckta med plast. Cannabisen kan även skördas redan i juni månad och paketeras då i balar om 100 kilo omlindade med plast för en långsam mognadsprocess (tre månader) vilket ger en högre kvalité på haschet.

En bonde har i genomsnitt cirka 1,3 hektar mark som han odlar cannabis på. 1 hektar är 100 x 100 meter - som en stor internationell fotbollsplan. 1,3 hektar åkerjord ger cirka 500 kg torkade cannabisplantor och med konstgjord bevattning kan skörden  fördubblas. Av 500 kg cannabis kan man producera cirka 40-50 kg hasch.

Produktion

Produktionen sker på böndernas gårdar - i vissa distrikt/områden nattetid av säkerhetsskäl och även på grund av att temperaturen är lägre då.

10 kilo torkade cannabisplantor ger cirka 80-100 gram hasch i puderform och hälls i en plastpåse som sedan kramas till en mjuk boll - färdigt hasch. Genom en process i flera steg erhåller man tre olika kvaliteter hasch varav den första omgången har högst kvalité. De tre olika kvaliteternas kan även blandas.

Bonden tjänar omkring 1 600 kronor per kg hasch och i genomsnitt per år 32 000 - 35 000 kronor.

Bonden använder mulåsnor för att transportera cannabisplantorna som är packade i balar från odlingarna som ligger runt byarna på otillgängliga stigar till gårdarna där produktionen sker för att sedan transporteras vidare till lagerlokaler belägna i anslutning till utskeppningshamnarna Tanger, Bab Sebta, Ceuta, Nador eller Casablanca för att sedan smugglas över till Europa med containertrafik, i lastbilar eller på speedbåtar.

En del haschbönder pressar själva haschpulvret till haschkakor i 125-, 250- och 500-grams kakor i järn/stålformar och stämplar dessa på beställning av "mediators" (mellanhänder) eller snarare efter grossisternas önskemål. Haschpulvret kan också transporteras till lagerlokaler i närheten  av utskeppningshamnarna för pressning och stämpling med grossisternas respektive bokmärke.

Det är inte som man tidigare trott att stämplarna är bondens/odlarens signatur eller bokmärke samtidigt som det är en kvalitetsstämpel.

Alla uppköp av hasch i byarna görs av så kallade "mediators", som på uppdrag av haschgrossisterna åker runt i byarna och köper upp partier. Mellanhänderna kommer oftast från respektive by i området och en haschgrossist har ett större antal mellanhänder.

Priset på hasch i Marocko genom köp av grossisterna ligger på omkring 4 000 kronor per kilo och efter transport till Spanien på cirka 8 000 kronor per kilo på spanska sydkusten.

På gatan betalar man 8-10 dirham, dvs 6-8 kronor för ett gram hasch.

I Australien tyckte nyligen legaliseringsförespråkaren Alex Wodak att cannabis ska säljas via postkontor i landet. Det är inte första gången som den här mannen valsar runt med och i legaliseringscirkusen.

Förespråkare för legalisering av cannabis tycker att Wodak förtjänar större uppmärksamhet än han får. Vad de som ställer dessa krav inte har någon större aning om är att Wodak av de flesta, utom meningsfränderna, betraktas som en drogpolitisk pajas i sitt eget hemland.

Nyligen hävdade Wodak, och hänvisade till studier från San Francisco och Amsterdam, att en legalisering av cannabis inte skulle resultera i ökad konsumtion av cannabis.

Nu finns det forskare som har bättre koll på saker och ting än Wodak, bland annat Don Weatherburn, chef för NSW Bureacu of Crime Statistics and Research och professor Wayne Hall vid University of Queensland, som båda sopar golvet med Wodaks kvasivetenskapliga påståenden.

Du kan läsa mer om Puff goes the drug liberaliser här.

Läs också:

Avhopp till vänster och höger, från vänster till höger

Kommentarer från förespråkare för legalisering

Knarklegaliserarna formerar sina styrkor

Torgny Peterson

Polischefen i mexikanska Ciudad Juarez har sagt upp sig efter ett antal mycket våldsamma attacker mot mexikansk polis.

Det råder inga som helst tvivel om att mäktiga knarkgäng ligger bakom attackerna - attacker som varit så hotfulla och våldsamma att landets president, Felipe Calderon, skickat över 30 000 soldater med uppgift att stoppa det drogrelaterade våldet.

Knarkgängen blir uppenbarligen mer och mer desperata och är beredda till vad som helst för att kunna fortsätta knarkhanteringen och exporten till USA - en knarkexportmarknad som uppskattas vara värd 20 miljarder dollar.

En utveckling som innebär att hederligt folk ska tvingas hålla sig undan för och frukta knarkhanteringens avskum är fullkomligt oacceptabel. Knarkhandlarna ska och måste bekämpas. Att det sedan finns naiva anti-intellektuella som menar att "lösningen" är legalisering av narkotika vittnar om sådan bestående okunnighet i den gruppen, som är en del av narkotikaproblemet snarare än en del av lösningen på samma problem.

Torgny Peterson

Östjyllands polis är Danmarks mest effektiva polismyndighet när det gäller beslag av hasch på gatunivån - dubbelt så effektiv som kollegorna i Köpenhamn om man får tro Jyllands-Posten.

I området gäller nolltolerans och chefen för specialpatrullen vid polisen i området, Christian Harlev, säger till tidningen, Vi utdelar inga varningar....första gången vi hittar narkotikan kostar det 2 000 kronor i böter...2 000 kronor är verkligen något som kan märkas av.

Specialpatrullen stöder också andra innovativa grepp. Redan i november 2006 var det till exempel dags för premiär för narkotikahund i klubblivet då det danska diskoteket M/F Broen i Århus började använda narkotikahund vid entrén till diskoteket.

Danska Jyllands-Posten rapporterade då att både diskotek, föräldrar och unga är begeistrade över försöket som gav resultat redan första kvällen och Preben Sørensen från Danminar säger till samma tidning att Jag är övertygad om att flera kommer att ta idén till sig...och chefen för specialpatrullen vid Århus polisdistrikt, Christian Harlev, sa då till tidningen att Alla metoder som kan begränsa narkotikan i nattlivet är välkomna och det är fantastiskt om de unga kommer att ändra förhållningssättet till användning av droger.

Torgny Peterson

Enligt forskningsresultat publicerade i The American Journal of Public Health sker omfattande drogtester i amerikanska skolor.

Av skolor som undersöktes efter datainsamling våren 2005 från ett representativt urval av skolor i USA visar det sig att 14% av skolorna genomför drogtester.

Nästan alla distrikt (93 procent) testade aktiva idrottsutövare i skolorna och 65 procent  av övriga studenter engagerade i verksamheter utanför skolschemat.

28 procent av distrikten testade alla elever.

Du kan läsa mer i The American Journal of Public Health här.

Du hittar fler inlägg om drogtester i den här bloggen genom att skriva drogtest i bloggens sökruta.

Torgny Peterson

Genom att manipulera adenosin A2A-receptorn, som spelar en viktig roll i hjärnans belöningssystem, har forskare vid Howard Florey Institute i Melbourne identifierat en faktor som kan bidra till utveckling av heroinberoende.

Du kan läsa mer om forskningen här.

Torgny Peterson

Möjligheten att ge vård till personer med missbruks- eller beroendeproblematik varierar beroende på hur stor kommunen är. Det visar en rapport från Socialstyrelsen, som har kartlagt förutsättningarna för kommunerna att göra kvalitativa insatser inom missbruks- och beroendevården.

Socialstyrelsen har samlat in uppgifter från landets samtliga kommuner och landsting. Myndigheten har också vänt sig till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att förutsättningarna att få missbruks- och beroendevård varierar beroende på kommunens befolkningsstorlek.

Genomgående märks en lägre servicenivå i mindre kommuner.

Kommunernas storlek påverkar även möjligheten att ha specialiserade missbruksenheter, vilket också uppmärksammas i rapporten. Det är framför allt de mellanstora kommunerna som har en hög grad av specialisering.

Vi ser att mindre kommuner med låg grad av specialisering och samverkan har sämre förutsättningar att kunna upprätthålla god kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Samtidigt är det givetvis en resursfråga, vilket gör olika former av samverkan intressanta, säger rapportförfattaren Daniel Svensson.

Socialstyrelsen har för avsikt att följa kvalitetsutvecklingen inom missbruks- och beroendevården. På sikt kommer även kvalitetsindikatorer tas fram som fokuserar på resultatet av olika insatser.

Läs också:

Kritik mot missbruksvård

En ny webbportal som är gemensam för en rad myndigheter ska hjälpa och vägleda oss att hitta information om en kris inträffar.

Portalen har två syften, dels att före en kris informera om hur krisberedskapen fungerar, dels att under en kris ge en bild av krisen och hänvisa ansvariga aktörer.

Du hittar Krisportalen här.

I Norge lanserar nu LLH (Landsforeningen for lesbisk og homifil frigjøring) tillsammans med polisen en kampanj mot hatvåld. Skälet till kampanjen är ett antal våldsbrott mot lesbiska och homosexuella ungdomar.

NOVA har producerat en rapport om våld mot lesbiska och homosexuella tonåringar i Oslo. Den viktigaste slutsatsen i den rapporten är att mobbing, hot och våld mot homosexuella ungdomar är ett omfattande och möjligtvis ökande samhällsproblem. Av rapporten framgår bland annat att andelen homosexuella tonåringar som utsätts för våld som kräver läkarbehandling är fyra gånger större än för heterosexuella tonåringar.

Målet med den kampanj som nu lanseras är att förebygga våld mot lesbiska och homosexuella och kräva att polisen registrerar sådant våld och att brottsoffren bemöts på ett professionellt sätt.

Polisens huvuduppgift är att förebygga och bekämpa kriminalitet och därför stöder vi kampanjen mot hatvåld, säger den norska rikspolischefen Ingelin Killengreen.

Du kan läsa mer om kampanjen här.

Torgny Peterson

Polisprofessorn Leif GW Persson låter meddela att han säger upp sig. Någon som har nå´t emot det? Knappast.

Torgny Peterson

Vietnamesiska myndigheter meddelar att man gjort det största narkotikabeslaget någonsin i landet - nästan nio ton cannabis.

Narkotikan som smugglades bland ett stort parti jeans från Pakistan tros ha haft Kanada som slutdestination.

Torgny Peterson

Årets andra nummer av ungdomstidningen GLÖD handlar om tjejer. Förra numret hade killar som tema. Tanken är att locka till reflektion över de könsroller som finns.

Ur innehållet:

Tjejsnack
Tre tjejer svarar på ungas frågor, till exempel: Tänker tjejer ofta på sex? Gillar ni verkligen rosa?  Är det sant att tjejer gillar "bad guys"?

Tjejkroppen
GLÖD får massor av läsarfrågor om tjejers kroppar. I den här artikeln svarar vi på de vanligaste funderingarna.

Första gången
I förra numret berättade Roni om första gången han gjorde "det". Här får vi höra hans flickvän Emelie berätta om hur hon upplevde det.

Vänner och fiender - ett reportage från Jerusalem
Tamar och Haneen är femton år och bästa vänner. De går i samma klass i en ovanlig skola i Jerusalem. För där går israeliska och palestinska ungdomar tillsammans. I den här artikeln berättar israelska Tamar och palestinska Haneen hur det är att vara ung i Jerusalem. 

Tidningen GLÖD finns på hälften av landets högstadie- och gymnasieskolor samt på alla landets ungdomsmottagningar. GLÖD riktar sig till unga i åldern 13-19 år och tar upp sex och samlevnad samt psykisk hälsa. Tidningen är gratis mot porto. En lärarhandledning finns gratis här.

På uppdrag av norska justitiedepartementet har KOM (Koordineringsenheten för offer för människohandel) utarbetat verktyg för identifiering av möjliga offer för människohandel.

Om KOM

KOM är ett projekt för en landsomfattande koordinering i Norge av arbetet med bistånd och skydd till offer för människohandel. Det administreras av Politidirektoratet. KOM har sedan hösten 2007 bland annat arbetat med att utveckla verktyg för identifiering av offer för människohandel. Resultatet är en vägledning för identifiering tillsammans med tre listor på indikatorer relaterade till utnyttjande av människor genom tvångsarbete, utnyttjande genom prostitution och utnyttjande av barn i människohandeln. Verktygen har utvecklats i samarbete mellan ett stort antal myndigheter och organisationer som deltar i KOM-projektet.

Definitioner och praktiska råd

Målgruppen för de olika verktygen är personer som genom sitt arbete eller ideellt engagemang kommer i kontakt med människor som de är oroade för att befinna sig i en situation där de kan utnyttjas för människohandel. Verktygen innehåller information om definitioner, listor över indikatorer för människohandel, råd om hur man går vidare efter identifiering, och översikt över instanser och projket som man kan hänvisa individer till för vidare bistånd och skydd.

Du kan ladda ner verktygen (på norska) enligt nedan eller beställa dom via e-post till [email protected]

Menneskehandel - utnyttelse av barn

Menneskehandel - utnyttelse i prostitusjon eller andre seksuelle formål

Menneskehandel - utnyttelse i tvangsarbeid og tigging

Veileder - identifisering av mulige ofre for menneskehandel

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har utnämnt regeringsrådet Susanne Billum till särskild utredare till utredningen Översyn av vissa bestämmelser i tobakslagen i syfte att skydda minderåriga, Direktiv 2008:29.

Susanne Billum är regeringsråd vid Regeringsrätten. Hon har tidigare varit kanslichef och rättschef på Socialdepartementet. Bland tidigare utredningsuppdrag som Susanne Billum har haft kan nämnas Utredning om dopning (S1994:05), 1996 års smittskyddskommitté (S1996:07), Utredning om översyn av vissa bestämmelser i alkohollagen samt av bestämmelserna om försäljning av teknisk sprit m.m. (S1998:02), samt genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll m.m. (S2003:168).

Utredaren ska göra en översyn av effektiviteten och efterlevnaden av bestämmelsen om åldersgräns för handel med tobaksvaror och därtill anknutna bestämmelser. Översynens övergripande syfte är att så långt det är möjligt förhindra tidiga tobaksdebuter och att minska tobakskonsumtionen för att därigenom förbättra folkhälsan. Det närmare syftet är att möjliggöra en mer effektiv efterlevnad av förbudet i tobakslagen (1993:581) vad avser att sälja eller på annat sätt lämna ut tobaksvaror i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år.

Utredaren ska bland annat

göra en översyn av effektiviteten och efterlevnaden när det gäller tillsynen av att åldersgränsen följs samt om förbud och förelägganden som kan förenas med vite sker på ett ändamålsenligt sätt,

närmare överväga om ett nytt system kan utformas så att tobakslagen föreskriver sanktioner i en stegrande skala, så att mer ingripande åtgärder sker först efter ett visst antal överträdelser av förbudet att sälja eller lämna ut tobaksvaror till personer under 18 år,

närmare överväga om det är möjligt och lämpligt att göra en åtskillnad mellan näringsidkaren, ofta butiksinnehavaren, och butiksbiträdet så att näringsidkaren kan drabbas av mer ingripande åtgärder än butiksbiträdet.

Det står utredaren fritt att ta upp även andra frågor som ligger inom ramen för utredningsuppdraget. Utredaren ska lämna de författningsförslag och andra förslag till åtgärder han eller hon finner nödvändiga.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.

Igår undertecknade sju av NATO:s medlemsländer, Estland, Tyskland, Italien, Lettland, Litauen, Slovakien och Spanien, ett avtal om inrättande av ett Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence.

Centret, som beräknas vara startat redan i augusti i år (även om det inte öppnas formellt förrän 2009) kommer att bedriva forskning och utbildning inom området.

Personalen kommer att bestå av 30 personer, varav hälften är it-specialister från de deltagande länderna.

Torgny Peterson

I promemorian (Ds 2008:34) görs bedömningen att den enskildes integritet behöver stärkas när kreditupplysningar tillhandahålls genom nya medier som tillhandahåller kreditupplysningar via webb- eller SMS-tjänster anknutna till databaser på Internet.

Gemensamt för sådan kreditupplysningsverksamhet är att den ofta bedrivs med stöd av den s.k. databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Flera av kreditupplysningslagens krav på kreditupplysningsverksamhet är därmed inte tillämpliga. Detta eftersom undantag från dessa krav gäller när kreditupplysning offentliggörs på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att tre av kraven, som i dag således inte gäller när kreditupplysning offentliggörs på sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, ska tillämpas även när kreditupplysning offentliggörs på ett sådant sätt som avses i databasregeln. För det första föreslås att beställaren av en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare ska ha ett legitimt behov av informationen. För det andra föreslås att en kreditupplysningskopia ska sändas till den omfrågade om denne är en fysisk person. För det tredje föreslås att en rättelse eller komplettering ska sändas till beställare som under den senaste tolvmånadersperioden tagit del av oriktiga eller missvisande uppgifter.

I syfte att undvika allvarliga och orimliga konsekvenser för den enskilde av en mindre betalningsförsummelse lämnas två förslag i promemorian. Det första förslaget innebär att en generell, nedre beloppsgräns ska föras in i kreditupplysningslagen avseende vilka betalningsförsummelser en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får innehålla. Det andra förslaget är att uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare om betalningsförsummelse som avser en fordran under 4000 kronor ska gallras ur kreditupplysningsregistren senast inom ett år.

I promemorian föreslås även att en uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare om att en kreditupplysning tillhandahållits avseende denne alltid ska gallras senast inom ett år.

I promemorian behandlas även frågan om banker och andra institut ska få inhämta kreditupplysningar för att bygga upp och uppdatera sådana riskberäkningsmodeller som krävs när kapitalkravet för kreditrisker ska beräknas enligt den s.k. internmetoden i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Dessutom behandlas frågan om kravet att sända en kreditupplysningskopia till den omfrågade även fortsättningsvis ska gälla när kreditupplysningar lämnas ut för detta kapitaltäckningsändamål.

Tack för inbjudan! Till er som var med på konferensen i fjol kan jag säga som den gamla slagdängan från 1940-talet: Vi möts igen! "We'll meet again". I fjol var konferensen ute i Täby om jag inte helt missminner mig. Idag är vi här i Kista. Det är alldeles utmärkt! det blir kortare restid från socialdepartementet. Än en gång ett stort tack för inbjudan.

Varje regeringen har sina prioriterade områden. Alliansregeringen har ett antal prioriterade områden. 1 juli genomför vi en stor tandvårdreform  Det ska bli billigare att gå till tandläkaren. Vi har infört jobbskatteavdraget, skattesänkningar för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Bit för bit reformerar vi familjepolitiken, de första delarna som är klara är jämställdhetsbonusen och vårdnadsbidraget. Vi har infrastruktursatsningar, forskningssatsningar och mycket annat. Ett mycket högt prioriterat område är just psykiatrin. Sedan vi sågs förra gången för ett år sedan har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att förbättra den psykiatriska vården.

Psykiatrisatsningar

Vi har arbetat fram en ny lag om Öppenvård med särskilda villkor. Den träder i kraft 1 september. Syftet är, som många av er förmodligen känner till, att tillgodose behovet av vård hos de patienter som inte kan ta emot den psykiatriska vård som de behöver på frivillig väg, men som inte behöver vårdas på en sjukvårdsinrättning. Det är helt enkelt en ny väg ut från en sjukhusvistelse. För där brister det många gånger. När någon ska flytta hem. Kommunerna får ett stort ansvar i detta sammanhang. Och regeringen har under 2007 anslagit 150.000.000 kronor till kommunsektorn för att stödja förberedelsearbetet inför lagens ikraftträdande.

Därtill har regeringen lämnat bidrag till vissa brukar- och anhörigorganisationer och initierat den nationella hjälplinjen.

Regeringen har även inrättat en högskoleutbildning för vårdare, och har avsatt resurser till läkarnas specialistutbildning.

Regeringen har fattat beslut om att förbättra kvalitetsregistren för den psykiatriska vården.

Regeringen har satsat på barn- och ungdomspsykiatrin. Varför är det viktigt? Är det inte lika viktigt att hjälpa en 58-åring med svår ångest som en 18-åring? Självklart är det lika viktigt. Men vad vi ser är att unga mår allt sämre. Mellan 2000 och 2006 har den psykiska ohälsan visat små förbättringar i de flesta åldersgrupper. Men en fortsatt försämring bland 16-24-åringarna, enligt statistik från Socialstyrelsen. Bland unga tjejer uppger 29 procent, nästan tre av tio, att de lider av psykiska besvär.

Vad vi ser är ett ökat antal självmordsförsök, framförallt bland unga tjejer. Detta är känt till sedan tidigare. Men ny statistik från socialstyrelsen visar att den kraftiga ökningen av självmordsförsök bland unga tjejer fortsätter att öka. Den nya statistiken gäller 2005 och 2006. Den visar att av 100 000 unga tjejer så begick knappt 350 självmordsförsök 2006. Så sent som år 2000 var motsvarande siffra knappt 250.

Vad vi ser är att samtidigt som det totala antalet självmord minskar. Men inte bland unga pojkar och flickor! Det är endast för de yngsta männen och kvinnorna och för männen i åldrarna 45-64 år som självmorden inte minskat de senaste åren.

Denna bild berör oss alla. Denna bild är givetvis mycket  oroande. Denna bild gör att jag som minister måste agera. Det är därför vi satsat drygt 200 miljoner på förbättrad tillgänglighet i barn- och ungdomspsykiatrin. Det är därför vi tagit initiativ till en förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykiska besvär. Det är därför vi tagit ett initiativ till ett nationellt centrum för att utveckla tidiga insatser för dessa barn och unga. För att nämna något.

Men vi måste göra mer. Vården, inte minst psykiatrin, behöver kunna möta ungdomarna där de finns. Regeringen satsar nu, tillsammans med sjukvårdsrådgivningen.se på en ungdomsmottagning på nätet. Arbetet pågår och ungdomsmottagningen.se kommer att lanserar i slutet av året. Ett alldeles utmärkt initiativ, om jag får säga det själv. Jag tror mycket på detta. Och jag ser fram emot lanseringen. Men jag tror att vi också kan behöva gå vidare. I förlängningen skulle vi även kunna ha BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, tillgänglig via Internet.

BUP på nätet.

Detta är ett nytt sätt att tänka som jag räknar med att vi kommer att kunna initiera om satsningen på ungdomsmottagningen.se faller väl ut. Varför? För att hjälpen måste finnas där ungdomarna finns. Inte som en ersättning för den personliga kontakten. Absolut inte. Men som ett komplement. Det är där vi kan vara till ytterligare hjälp. Det är där vi kan vara till ytterligare nytta.

Utmaningar

Det finns alltjämt stora brister i den svenska psykiatriska vården. Problem lider vi inte brist på. Det är ingen hemlighet. Det har framkommit tydligt inte minst genom Anders Miltons utredning. Utredningen visade att det finns problem på ett stor antal områden. Det handlar om allt från bostad, arbete och meningsfull sysselsättning till tillgänglighet. Samordningen mellan ansvariga huvudmän fungerar inte fullt ut, det finns tecken på platsbrist, den evidensbaserade vården behöver stärkas och det finns brister när det gäller rehabilitering och daglig sysselsättning. Andra eftersatta områden är utbildning och kompetens samt första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Det finns inga Alexanderhugg att utdela som i ett dräpande slag löser alla problem. Den gordiska knuten inom psykiatrin måste nystas upp genom en mängd åtgärder. Och detta nystande måste göras tillsammans.

Ansvaret för att komma till rätta med bristerna är ett ansvar som måste tas gemensamt av stat, Kommun- och landstingssverige. Sjukvårdshuvudmännen har givetvis det operativa ansvaret för vården. Samtidigt har jag som socialminister ett yttersta ansvar för hela hälso- och sjukvården. Och när jag som minister ser ett område med omfattande problem är det mitt jobb att få till stånd en lösning på problemen.

När jag var på Psykiatridagarna för ett år sedan konstaterade jag att remisstiden på utredningen då precis hade gått ut. Och jag konstaterade att mina medarbetare på socialdepartementet hade "ett stort arbete framför sig". Så stod det i varje fall i talmanus! Nu kan jag säga att de både har ett stort arbete bakom sig och ett stort arbete framför sig.

Vi är mitt uppe i beredningen. Vissa konkreta åtgärder har alltså redan hunnit vidtagits, som jag berättat om tidigare. Många står på tur för att realiseras. I budgetpropositionen för 2009, som regeringen kommer att lämna till riksdagen i höst, avser regeringen att föreslå en resursförstärkning för att stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård.

Tyvärr kan jag idag inte gå in på detaljer! Något som givetvis känns lätt frustrerande. Jag skulle givetvis gärna velat presentera hela reformen för er här idag. Men tyvärr. När det gäller detaljerna är det locket på. Det blir inte ens några lätt Freudianska felsägningar. Detaljerna i detta reformarbete kommer att presenteras under hösten. Vad jag däremot kan göra är vad som på TV-språk kallas för en "cliff-hanger". Ni vet i slutet av ett avsnitt i en tv-serie hänger hjälten utför ett stup. Hur ska det gå? Svaret väntar i nästa avsnitt! Jag kan tyvärr inte avslöja exakt hur det ska bli med det fortsatta reformarbetet, eftersom vi är mitt uppe i arbetet. Man vad jag kan nämna något litet om är de områden vi jobbar med.

1. Arbete och sysselsättning. Idag saknar uppskattningsvis 20 000-23 000 människor med psykisk funktionsnedsättning en meningsfull sysselsättning. Detta måste förbättras.

2. Barn- och ungdomspsykiatri. Som nämnts tidigare har regeringen redan tidigare satsat resurser just på barn och ungdomar. Detta är mycket viktigt.

3. Tvångsvården. Som jag nämnt tidigare har vi nu initierat en ny vårdform, öppenvård med särskilda villkor. Fler åtgärder väntar.

4. Utbildning och kompetens. Staten har ett ansvar för grundläggande utbildning, ett ansvar som vi kan bli bättre på att ta. Även här behövs förbättringar.

5. Sluten vård. Den stora psykiatrireformen på 1990-talet handlade mycket om att öppna upp de stora institutionerna. Dagens slutna vården behöver ses över.

6. Uppföljning och kvalitet. Vi behöver bättre kunskap om den psykiatriska vården. Vilka metoder används? Vilka resultat ser vi? Hur långa är köerna? Befintlig vård och rehabilitering ska i möjligaste mån bygga på tillgänglig evidens. Så är det i den övriga hälso- och sjukvården. Och så skall det givetvis även vara inom psykiatrin.

7. Forskning. Jag ser ett stort behov av att förbättra och bredda. den vetenskapliga grunden för den psykiatriska vården. Detta är något som mina medarbetare arbetar med just nu.

8. Missbruk och psykisk sjukdom. Det är inte någon väl förborgad hemlighet att människor med långvarigt missbruk inte sällan har psykiska besvär. Även detta är ett område som vi arbetar med just nu.

Generellt kan jag säga att personer med psykisk sjukdom samt barn och ungdomars psykiska hälsa är prioriterat. Generellt kan jag också säga att det bör finnas god tillgänglighet och ett fungerande system för att fånga upp individer som far illa tidigt. Detta var något om det arbete som nu pågår på departementet. Detta var något om det arbete som pågår för fullt på departementet just nu. Mer än så kan jag tyvärr inte säga.

Åhörare.

För mig är frågan om att människor som mår psykiskt dåligt hjälp en fråga om etik. Om människosyn. Om att värna den svage eller den svaga. Ibland far vi människor illa. Och det handlar inte bara om ett fåtal. Ta bara depression. 40-50 % av kvinnorna och 25-30 % av männen drabbas någon gång i livet av en behandlingskrävande depression. Vi blir lätt kantstötta, som någon formulerade det. Och det är viktigt att få hjälp. Det är inte konstigare att få ont i själen än att få ont i hälen, eller ont i ett knä. På samma sätt som vi kan få hjälp om vi får ont i hälen måste vi kunna få hjälp när vi har ont i själen.

Tack för att du lyssnat.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 75 000 000 kronor under 2008 till landets 290 kommuner. Medlen ska användas för att utveckla sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i samband med att en ny reform om öppen psykiatrisk tvångsvård träder i kraft den 1 september 2008.

Syftet med den nya reformen är att underlätta vården och omsorgen för personer med psykisk störning som inte kan skrivas ut från tvångsvård, men som inte heller behöver vara intagna vid en sjukvårdsinrättning. Idag kan en patient inom psykiatrin enbart tvingas till vård om personen är intagen på en psykatrisk klinik och bedöms behöva vård dygnet runt. Den nya vårdformen får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter att patienten underkastar sig särskilda villkor, till exempel att han eller hon åläggs att ta sin medicin, att göra regelbundna besök på vårdcentral eller inte bryter mot eventuella besöksförbud.

Vården kommer att gälla personer som idag vårdas inom antingen sluten psykiatrisk vård eller sluten rättspykiatrisk vård och som med den nya lagen kan skrivas ut men åläggas att följa en föreskriven vårdplan. Tvångsvården kommer även i framtiden att inledas på sjukvårdsinrättning.

Förra året fick kommunerna 150 miljoner kronor för att förbereda införandet av den nya vårdformen. I år tillskjuts alltså 75 miljoner för att utveckla kommunernas sociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det kan handla om att skapa bättre förutsättningar för ett individanpassat boende, hjälp med sysselsättning och stödperson,  och att hitta bra strukturer för samarbete mellan kommun och landsting i frågor som rör individen.

Regeringen föreslår också att kommunerna får ytterligare 150 miljoner kronor per år under 2009 och 2010, alltså sammanlagt 525 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Regeringen har i dag beslutat att utvidga Myndigheten för skolutvecklings uppdrag att arbeta mot mobbning. I fortsättningen ska även åtgärder mot diskriminering ingå.

Vi behöver fler fungerande metoder för att få bort mobbning och diskriminering från skolorna. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Det tidigare beslutade uppdraget innebär att Myndigheten för skolutveckling ska utbilda skolor i åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Dessa åtgärdsprogram ska vara forskningsbaserade eller dokumenterat fungerande. Myndigheten ska också utvärdera effekterna av befintliga metoder.

Uppdraget utvidgas nu till att även gälla kränkningar som grundas på diskriminering. Dessutom ska fler metoder mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling utvärderas vetenskapligt. För detta ändamål ökas myndighetens anslag med 5 miljoner kronor under 2008.

I Danmark hamnar allt fler på sjukhus efter att ha förgiftats med "festnarko" i nattlivet. Under perioden 1999 till 2007 har antalet förgiftningsfall av det här slaget fyrdubblats, från 112 fall 1999 till 446 år 2007, rapporterar Jyllands-Posten.

Sett bara till förgiftningsfall med i första hand ecstasy, kokain och amfetamin ökade dessa med 43% under perioden.

Läs också:

Narkotikasituationen i Danmark 2007

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Stockholm och Göteborg

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Malmö

Torgny Peterson

Regeringen lägger stor vikt vid att skapa ett tryggt samhälle för alla. En viktig del i detta arbete är att vidta kraftfulla åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten. Individer och grupper som medvetet och systematiskt väljer att ställa sig utanför rättsordningen och sprida otrygghet och rädsla bland allmänheten, måste räkna med att staten och det civila samhället slår tillbaka.

Under hösten 2007 tog regeringen initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. En styrgrupp under ledning av Justitiedepartementet bildades. Syftet med styrgruppen var att säkerställa att mobiliseringen mot den grova organiserade brottsligheten får ett brett och varaktigt genomslag.

Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Beatrice Ask, beslutade den 20 december 2007 att ge sex experter i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som lägger grunden till en effektivare och mer uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten.

I promemorian Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten - överväganden och förslag (Ds 2008:38) redovisas experternas överväganden och förslag. Uppdragen har genomförts av generaldirektören Anders Danielsson, länspolismästaren Eva Årestad Radner, rikskriminalchefen Therese Mattsson, chefsåklagaren Thomas Häggström, länspolismästaren Carin Götblad samt generaldirektören Gudrun Antemar.

Rapporten (389 sidor) är uppdelad i sex kapitel som behandlar följande områden:

Säkerhetspolisens roll och personsäkerhetsarbetet

Ett effektivare utnyttjande av polisens resurser i kampen mot den grova organiserade brottsligheten

Förbättrad kriminalunderrättelseverksamhet, operativ förstärkningsverksamhet och internationell samverkan

Förbättra samverkan mellan de brottsbekämpande myndigheterna i kampen mot den grova organiserade brottsligheten

Tydligare former för det civila samhällets engagemang i kampen mot den organiserade brottsligheten

Förverkande av brottsvinster från den grova organiserade brottsligheten

Beträffande resursfördelningen för en effektivare kamp mot den grova organiserade brottsligheten anser utredningen att den nationella polisiära resursen mot den grova organiserade brottsligheten bör utökas så att minst 1% av landets poliskår avsätts till basorganisationer för aktionsgruppsverksamhet. Utredningen anser att följande myndigheter bör få i uppdrag att sätta upp basorganisationer för aktionsgruppsverksamhet (siffror inom parentes anger antalet personer i respektive basorganisation

Rikskriminalpolisen (30)

Polismyndigheten i Stockholms län (30)

Polismyndigheten i Västra Götaland (30)

Polismyndigheten i Skåne (30)

Polismyndigheten i Östergötlands län (20)

Polismyndigheten i Uppsala län (20)

Polismyndigheten i Örebro län (20)

Polismyndigheten i Västernorrlands län (10)

Polismyndigheten i Västerbottens län (10)

Totalt 200 personer för regional och nationell aktionsgruppsverksamhet

Samverkan är ett ledorden i utredningen där man betonar att kampen mot grov organiserad brottslighet kräver att de brottsbekämpande myndigheterna samverkar i större utsträckning än vad som är fallet idag och att ett multidisciplinärt perspektiv måste anläggas under hela beslutskedjan - dels under underrättelsestadiet, dels då beslut ska fattas i strategiska och operativa frågor.

Ett samverkansråd bör inrättas för att göra det möjligt för myndigheterna att på strategisk nivå enas om den nationella problembilden och enas om en övergripande strategi och inriktning.

Operativa rådet bör bli ett renodlat operativt organ som verkar utifrån de beslut som fattas i samverkansrådet. Operativa rådet bör bli ett organ för alla samverkande myndigheter, inte bara polisen.

Det är intressant att notera att utredningen ägnar stort utrymme åt det civila samhällets engagemang och insatser i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Utredningen föreslår att samhällsråd etableras över hela landet på kommunal eller regional nivå med uppgift att verka för att ett brett engagemang skapas mot den grova organiserade brottsligheten.

I utredningen konstateras att det finns idag en mycket klar enighet bland kommuner, polisen, andra myndigheter, organisationer, näringslivet och andra om att ett framgångsrikt arbete mot den grova organiserade brottsligheten fordrar en betydligt bredare och mer utvecklad form av samverkan än den som finns idag. Det krävs en ny samverkan som involverar så stora och breda delar av samhället som möjligt....Särskilt stort är behovet av en ny samverkan på det lokala planet...Rådets sammansättning ska visa att det är ett forum för brett samhällsengagemang. Ledamöterna ska vara höga chefer från det geografiska området som samhällsrådet verkar inom. Den exakta sammansättningen kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar...Att till allmänheten sprida kunskap och öka medvetenheten om den grova organiserade brottsligheten är nämligen en av rådets huvuduppgifter.

Idag (14 maj) hölls ett möte på Justitiedepartementet där justitieminister Beatrice Ask hade bjudit in centrala myndigheter för en uppföljning av arbetet mot grov organiserad brottslighet. I anslutning till mötets avslutande hölls en presskonferens i Rosenbad. Om du missade webbutsändningen av presskonferensen kan du se den i efterhand enligt följande:

Se presskonferensen i efterhand (Windows Media)

Se presskonferensen i efterhand (Real Media)

Du kan läsa en sammanfattning av rapporten och/eller hela rapporten här.

Förhoppningsvis kan den föreslagna organisationen med vederbörliga förstärkningar bli ett rejält avstamp för ett intensifierad kamp mot den grova organiserade brottsligheten.

Du kan följa den fortsatta utvecklingen, konkreta insatser och resultat på den här bloggen under lång tid framöver.

Väl mött till kamp mot den grova organiserade brottsligheten!

Torgny Peterson

TULL-KUST presenterade idag vid en presskonferens studien Den osynliga lönsamheten - Tullens beslag av heroin och amfetamin ur ett socioekonomiskt perspektiv, som genomförts på förbundets uppdrag av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

En kort sammanfattning av studien hittar du här.

Du kan ta del av hela utredningen här.

Torgny Peterson

Skyddslagsutredningen överlämnade idag sitt betänkande Skyddet för samhällsviktig verksamhet (SOU 2008:50) till försvarsminister Sten Tolgfors.

Den särskilde utredaren, överdirektör Olof Egerstedt, har haft i uppdrag att se över 1990 års lagstiftning om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., och då särskilt lagstiftningens tillämpningsområde.

Uppdraget har inneburit att analysera de korresponderande frågorna (1) vilka slags verksamheter som ska kunna ges ett förstärkt rättsligt skydd, dvs. vilka anläggningar och områden m.m. som ska kunna beslutas som skyddsobjekt, och (2) mot vilka hot- och riskbilder objekten ska skyddas.

I betänkandet föreslås att skyddsobjekt ska kunna inrättas till skydd mot grov, organiserad brottslighet. Det är främst utvecklingen och utbredningen av den brottsligheten som gör att den bör föras in under lagens skyddsändamål. I övrigt behålls de nuvarande skyddsändamålen oförändrade: skyddslagstiftningen ska alltså även framgent kunna ge skydd mot säkerhetshotande verksamheter i form av sabotage, terrorism, spioneri m.m.

Ett antal nya skyddsobjekt förslås med fokus på viktiga civila samhällsfunktioner. Bl.a. ska anläggningar som används för landets försörjning med sedlar och mynt (depåer för kontantförvaring m.m.) kunna bli skyddsobjekt. Detsamma gäller anläggningar inom området allmän ordning och säkerhet (i praktiken polishus och fängelser). En annan nyhet är att stridsfordon och andra militära fordon ska kunna vara skyddsobjekt. Civila fordon är inte lämpade att vara skyddsobjekt. Bilar som används för värdetransporter ska såsom idag inte kunna vara skyddsobjekt.

De militära skyddsområdena föreslås bli avskaffade. Systemet med att ha sådana områden har spelat ut sin roll för vårt militära försvar. Dessutom är det otidsenligt och förlegat med en reglering som i princip är rättighetsinskränkande, men enbart för utländska medborgare.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2009.

Betänkandet går nu ut på remiss.

Insatsen skedde i samverkan med EBM /ekobrottsmyndigheten/, Internationella Åklagarkammaren, Kronofogdemyndigheten och Skattemyndigheten och Polis från ordnings- och utredningsavdelningarna.

Sammanlagt deltog cirka 100 tjänstemän i insatsen.

Det var efter en längre tids utredningsarbete som beslutet togs att insatsen skulle göras på de båda orterna.

I Falun genomfördes insatsen mot sex adresser där sammanlagt sju personer greps och anhölls.

I Stockholm har tre personer gripits och anhållits. På samtliga adresser inleddes husrannsakningar för att eftersöka föremål som kan ha kopplingar till den brottsliga verksamheten.

Insatsen och gripandena har skett lugnt utan att några intermezzon inträffat. Utredningen kommer att bedrivas lokalt av Eko-roteln i Dalarna under ledning av åklagarna vid EBM och internationella åklagarkammaren.

Åklagaren har tid fram till fredag att ta ställning till eventuella häktningsframställningar för de anhållna.

Sven-Åke Petters
Presstalesman
Polisen i Dalarna

Regeringen har idag utsett Bengt Svenson till ny rikspolischef. Han tillträder tjänsten med omedelbar verkan. Bengt Svenson har varit tillförordnad rikspolischef sedan den 1 januari 2008.
 

Bengt Svenson är en erfaren chef med lång och gedigen bakgrund inom polisen. Han är på många sätt ett föredöme som chef och ledare, säger justitieminister Beatrice Ask i regeringens pressmeddelande.

Jag är oerhört stolt och känner stor entusiasm över uppdraget. Jag kommer tillsammans med länspolismästarna leda svensk polis med målet att vår polis ska bli lokalt förankrad, effektiv och synlig, säger Bengt Svenson.

Bengt Svenson har arbetat inom Polisen sedan 1982. Han är jurist och har gått polischefsutbildningen. Senast var han chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen och tidigare har han bland annat varit länspolismästare i Örebro.

Närmast behöver polisen ett avrapporterings- och utredningsstöd. Med ett mobilt sådant kommer polisen få större förutsättningar att jobba nära där brott begås, säger Bengt Svenson.

Bengt Svensons CV

Information från SNPF:s årskonferens i Karlstad 10-12 maj 2008

Över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, deltog i Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF) tjugoandra utbildningskonferens i Karlstad i helgen.

Utmärkande för SNPF:s konferenser är ett mycket gediget program med intressanta föreläsningar och diskussioner, vilket också var fallet med årets konferens i Karlstad. Du kan ta del av intressant information från konferensen via länkarna. Ytterligare information om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko kommer inom kort.

Fira pingst med polis, tull m fl i Karlstad

SNPF:s konferens i Karlstad - Länspolismästare Ulrika Herbst

Inledningsanförande vid SNPF:s konferens i Karlstad - Thomas Ekman

SNPF:s konferens i Karlstad - Torgny Peterson

SNPF:s konferens i Karlstad - Om svensk maffia - Lasse Wierup

SNPF:s konferens i Karlstad - Om kokainmissbruk och möjligheter till hjälp

SNPF:s konferens i Karlstad - Kokainanvändning: Omfattning och komplikationer - överläkare Kai Knudsen

Kokain i Peru - från produktion till konsumtion - pinsp. Lennart Karlsson

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Stockholm och Göteborg

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Malmö
SNPF:s konferens i Karlstad - Om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko (Del I)

SNPF:s konferens i Karlstad - Om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko (Del II)

Två representanter från polismyndigheterna i Stockholm respektive Göteborg talade om kokain på krogen.

Av naturliga skäl har en del namnuppgifter mm utelämnats i den här redovisningen.

STOCKHOLM

Under 2000-talet finns kokainet i Stockholmsområdet fullt utspritt i alla samhällslager och också förorterna. Man noterar stor användning av kokain bland grovt kriminella personer, mc-gäng, fotbollshuliganer m fl.

Ett stort antal grupperingar står för langning - allt från myrtrafik från Sydamerika till större organisationer. Ingen grupp har dominerande ställning utan det finns ett stort antal celler som står för distribution. Man har fått in flera tips på langare som lägger ut motsvarande hekton i veckan och tipsen är ibland fler än man har möjlighet att hantera. Man har också fått in tips på försäljning av freebase, som alltså förekommer och de flesta kokar själva. Sprutmissbruk förekommer men är sällsynt.

Från Stockholm uppger man att marknaden är mättad på kokain. I city kostar ett gram mellan 800 och 1 000 kronor medan förortspriserna är något lägre. Man upplever att ökningen av kokainanvändningen har planat ut, däremot finns det stor potential för ökning i ungdomskretsar.

Polisen i Stockholm City är privilegierad eftersom polisledningen satsat stora resurser på narkotikaspaning i krogmiljön - en satsning som gjort att det nu finns fler poliser som arbetar mot narkotika. Idag har man en fast organisation med utredningsgrupp och spaningsgrupper som snart ska utökas ytterligare. Satsningen beror inte bara på bra resultat och en genomtänkt argumentation  och diskussion med polisledningen. Också externa parter, t ex krögarna, har krävt utökat stöd av polisen. Förebyggarprojektet STAD har i sin forskning också påvisat narkotikaproblemet i krogbranschen för politiker och polisledning.

Varför arbete i krogmiljön?

Krogåldern sammanfaller med medianåldern för narkotikadebut och ur preventiv synpunkt är krogen en av de bästa miljöerna att identifiera unga som är i början av en missbrukskarriär.

Att minska våldsbrotten har högsta prioritet. Gärningsmän som misstänks för misshandel förekommer ofta i narkotikasammanhang.

I New York satsade borgmästaren Giuliani på nolltolerans mot brott och genomdrev det med trygghet för allmänheten genom gott om uniformerad polis och otrygghet för kriminella genom satsningar på civil polis. Man kan säga att Stockholm nu gör samma sak genom mobila kontor med uniformerad polis som aldrig lämnar Stureplan och Medborgarplatsen, och med krogsektionen som med civila poliser gör krogen otrygg för knarkare och kriminella genom offensiv tvångsmedelsinriktad spaning.

Samverkan/motverkan med ordningsvakter. I Stockholm har man tagit ett antal dåliga dopade, kriminella ordningsvakter. Samtidigt har man en välutvecklad samverkan med ordningsvakter via jourtelefon, ordningsvaktsutsättning och narkotikautbildning.

Arbetet mot grovt kriminella är mycket viktigt. Genom att ingripa och synliggöra dem på krogen begränsar man deras möjligheter att "äga" krogen och sätta skräck i personal och vanligt folk. Utrymmet för fientliga övertaganden av garderober och krogar minskar genom bättre polisiär kontroll och samverkan med krogarna. Kriminella som andra spaningsavdelningar kanske inte har tid att intressera sig för kan krogsektionen slå av löpande. Krogsektionen samarbetar också med andra polisära enheter.

Genom att observera och kontrollera kriminella som rör sig på krogen får kriminalunderrättelsetjänsten också ett mycket stort inflöde av underrättelseinformation

Resultat

Krogpersonal uttrycker ökad trygghet

Ökad anmälningsbenägenhet hos krögare/vakter

Internt arbete på krogar mot narkotika med tester och behandling av personal

Inget öppet missbruk på krogen i Stockholm

Färre vapen i beslag

Färre grova våldsbrott mot krogpersonal

GÖTEBORG

I Göteborg får man alarmerande rapporter om hur lättillgängligt kokainet är. Det är svårt att säga om kokainförsäljningen ökat inom vårt område den sista tiden, men det man tydligt kan se är att antalet anmälningar

ökat konstant under de senaste två åren.

I Göteborg finns 580 utskänkningstillstånd varav 430 ligger inom Näpo Citys upptagningsområde. 20 av dessa, som ligger inom det utpräglade nöjesstråket Avenyn, har öppet till 05.00.

I Göteborg arbetar man flera helger på krogen och en stor del av arbetstiden på vardagar läggs på krogar och klubbar. Antalet lagföringar där kokain förekommer har nästan tiodubblats sedan 1990-talet och sedan 90-talets början har priset halverats. I början av 90-talet kunde ett gram kosta 1 500 kronor - idag ligger priset på ungefär 800 kronor. 2002 hade 2 av 160 ungdomskontakter kokain i sin missbruksbild, 2007 hade 19 av 144 ungdomskontakter kokain i sin missbruksbild.

Drogsituationen på Göteborgs krogar 2007

2007 infördes cirka 300 personer. 40procent av dessa var medtagna från krogen. Cirka 70 procent av dem lämnade positiva prov. 40 procent var inte lagförda för narkotikabrott tidigare. 75 procent var positiva på mer än en drog, vilket kan bero på att de avancerat långt i sitt missbruk för att "ta sig runt da´n" eller att kokainet spätts ut med benso/amfetamin.

Priser

Priset på krogen ligger idag på mellan 800 och 1 000 kronor. Stort antal grupperingar står för langning och ingen speciell grupp dominerar. Här finns både mc-grupperingar och också många "frifräsare" med låg och hög profil.

Arbetet i krogmiljön

Innan arbetet började påtalades att det fanns ett stort behov av insatser i krogmiljön. Det hade bland annat skett många skottlossningar i Göteborgs centrum. Vakter var hotade och hos polisen fick man signaler om att risken att bli tagen av polis på krogen var obefintlig, vilket då berodde på att man inte hade tillräcklig överblick över vad som hände och dessutom hade man vid den tidpunkten ingen kroggrupp. Vid den här tidpunkten var Göteborg sist och sämst på krogarbete men efter en lång startsträcka fick gruppchefen börja rekrytera personal 2006.

I Göteborg arbetar man med olika sorters kontroller på krogarna  och man eftersträvar diskreta och snabba ingripanden för att minimera lägenhet för den kontrollerade.

Utöver samarbete med interna enheter har man också samarbete med sociala myndigheter, tillståndsenhetern, projekt RUS och Skattemyndigheten

En representant från polismyndigheten i Malmö talade om kokain på krogen. Av naturliga skäl har en del namnuppgifter mm utelämnats i den här redovisningen.

I Malmö arbetar man i flera spaningsgrupper med kvalificerade ärenden dygnet runt och i det arbetet ingår också arbetet mot narkotika på krogen.

Malmö är fortfarande rikets tredje största stad och växer befolkningsmässigt för varje år, men det är inte som egen stad som ökningen är tydligast, utan som strategisk stad i Europas mest expansiva område - Örestadsregionen, med Köpenhamn som centra. Efter Öresundsbron, och snart med hjälp av Citytunneln, som bekvämt förbinder Malmö med Dronningens by, har Malmö öppnat dörrarna mot kontinenten på allvar. Självklart på gott och ont. Vi kan räkna med över 3 miljoner presumtiva gäster i vår stad, alla boende inom fyra mils radie. Men långt ifrån alla är laglydiga medborgare.

Trycket har ökat på såväl tull som kustbevakning och polis, ja hela rättsmaskineriet har fått mer att stå i. Och detta märks på alla områden, inte minst i nöjesvärlden. På narkotikasidan tycks nästan alla preparat öka i tillgång, med just kokain som farlig aspirant på tätpositionerna.

Priserna har sjunkit och man köper kokain för mellan 600 och 800 kr grammet på gatan. Detta sker i regel på samma sätt, dvs man ringer sin kran samma dag man ska festa, och sedan sker leveransen med bil på någon offentlig plats. Det verkar bli allt mindre vanligt att man dealar inne på krogen och ryktet säger att man anser det alltför riskfullt numera. Vi ser också att kokainet når allt längre ut i leden. Det är idag ett minne blott när det bara var jetsetfolket som hade råd och möjlighet. Nu finns det kokain hos såväl gymnasieungdomar utan inkomst, som i klassiska arbetarkretsar där kokainet tidigare bara fanns på film. 

Framgångsfaktorer

I Malmö är man inne på sitt femte e år med samma arbetsmål, att komma åt unga människor i deras narkotikadebut i krogvärlden. Inom polisen finns i vanlig ordning stora prioriteringskrav, beroende på hög ärendebelastning i kombination med underbemanning. Med ett 20-tal av de största krogarna och nattklubbarna som arbetsplats, måste polisen jobba på ett väldigt speciellt sätt, med en klart anpassad strategi.

Samarbetet med krogpersonal och vakter är den absolut viktigaste framgångsfaktorn. En annan viktig bit är metodutveckling och rationalisering, till exempel tidsbesparingen i samband med upprättande av mobil polisstation, med arrest och förhörsutrymmen, där hela utredningen inkl provtagning kan ske på plats. Man räknar med att kunna hantera minst fyra gånger så många omhändertagna med denna metod. För att inte tala om integritetsbiten hos den omhändertagne.

Narkotikasökhund

I Malmö används ofta narkotikahund i samband med inpasseringskontroll, en metod som ofta framkallar reaktioner hos missbrukare.

Det är viktigt att se det ökande kokainmissbruket på krogen i sitt rätta perspektiv för att inse omfattningen. Det ÄR oerhört lätt för vem som helst att få tag i kokain. Det finns bara något mobilsamtal bort. I Malmö ser man att acceptansen tycks ha ökat och att ungdomar i alla kretsar och med olika bakgrund är aktuella. Just därför får man inte negligera denna viktiga bit utan fortsatta prioritera narkotikabekämpningen på krogen. Genom att göra alla aktörer delaktiga, bl a i samband med ständigt återkommande utbildningar, följt av tillsyn där teorin omsätts i praktik, får vi ett större engagemang som i sin tur ger ett bättre resultat. 

Grunderna

Förutsättningarna för att nå framgång med begränsade resurser är självklart att de används på optimalt sätt. En del av arbetet läggs på våra samarbetspartners. Detta tänkande planterar vi i samband med krogutbildningarna för personal och vakter, så att modellen i ett senare skede kan omsättas i praktiskt samarbete mellan  alla som verkar i krogmiljön.

Det är samma polismän som håller i utbildningarna som senare agerar på krogen. Detta för att kunna cementera den otroligt viktiga Vi-känslan som behövs för att kunna göra ett gott arbete. I vanlig ordning är det också av största vikt att det är lämplig personal, med stort engagemang, som finns på dom här ambassadörsposterna.

Av samma skäl söker vi personliga kontaktpersoner hos varje krog, som i sin tur får en personlig poliskontakt.

För att ytterligare personifiera arbetet och uppnå optimal effektivitet, görs en särskild riskinventering på varje krog, där lokaliteter och möjligheter studeras. 

En av de viktigaste faktorerna i ett framgångsrikt koncept riktat emot ett kontinuerligt problem, är just kontinuitet. Från att ha startats som mer eller mindre ett projekt, har nu krogverksamheten permanentats i den ordinarie narkotikabekämpningen. Anledningen är enkel - här hittar vi unga narkotikaoskulder. Med långsiktigheten kommer vanan och skickligheten. Nya metoder växer sig ännu effektivare och ett gediget samarbete hittar sina naturliga former efter hand. Det som från början var tungrott, blir successivt allt lättare och efter att ha arbetats in av alla aktörer behövs inte det initiala trycket.

Redan vid första kontakten mellan polisen och övriga i krogbranschen, vanligtvis vid narkotikautbildningen som ingår i Ansvarsfull alkoholhantering, presenteras tänkandet som blivit en arbetsmetod. I korta drag går det ut på att sätta fokus på den personal som har krogen som sin naturliga arbetsplats och ge dem de verktyg som behövs för att vara delaktiga i narkotikabekämpningen. Detta innebär allt från lagstiftning om skyldigheter och möjligheter, till förslag om utformning av drogpolicy. Polisen ska alltså inte, som tidigare varit fallet, ensamma stå för ansvaret. Den klassiska klyschan att alla ska vara delaktiga och ta ansvar konkretiseras och förs ut som ett självklart sätt att jobba. Inte så att andra ska ta över den polisiära delen av arbetet, utan att alla ska reagera OCH agera vid misstänkta narkotikafall. 

Exempel från verkligheten är vaktpersonalen som informeras om sina lagliga rättigheter och möjligheter att inom ramen för gällande regelverk kontrollera toaletter som tas i bruk av flera män samtidigt. Enligt polisens verksjurist som prövat fallet, rör det sig inte om husrannsakan när vakterna öppnar toalettdörren utan en åtgärd i deras ordningshållande verksamhet eftersom det inte är tillåtet att besöka toaletten flera åt gången.

Vid flera andra tillfällen ringer krogpersonal polisen om de har misstänkt påverkade personer hos sig. Är det tillämpligt, omhändertas personen enl LOB, för att överlämnas till polis. 

Istället för att det bara är polisens ögon som kritiskt granskar krogbesökarna, har nu betydligt fler fått en uppgift. Detta förutsätter emellertid fortlöpande engagemang hos de poliser som sysslar med tillsynen OCH viss feedback på vad som hänt. Samma poliser som hållit i krogutbildningen, följer upp denna och jobbar ute med tillsynen på krogen, vilket ytterligare stärker grundtanken om samarbete.  

För att kunna göra ett bra arbete, måste man känna till hur droger fungerar, inte bara rent kliniskt, utan framför allt dess psykosociala mekanismer. Hur många vet t ex hur viktigt och betydande "förspelet" är? Den där känslan, suget, som kommer just innan man vet att man ska snorta? Förväntan... Ungefär som pockande kåthet innan man ska ha sex med den där partnern som man fått med hem... Eller hur kraftig längtan kan bli när man vill ha mer, men inte har tillgång? Hur frustrationen kan få en till nästan vad som helst... Och hur verklighetstrogen den där vänskapligheten kan te sig, den till han i gänget som har kola just den kvällen... 

Om man hittar en misstänkt kokainmissbrukare, granskar vi alltid övriga i samma gäng med väldigt låg tröskel. Det har visat sig att det är mer regel än undantag att man är med allihop när det gäller att ta kokain. Dessutom behöver man inte uppvisa några tecken alls, om man är van missbrukare, vanligtvis beroende på att man lärt sig kontrollera vissa kroppsliga tecken.

Kokain har kort verkningstid och skapar direkt ett sug efter mer. Man måste alltså fylla på med jämna mellanrum, om man har tillgång. I kombination med kokainets förmåga att dämpa tecknen på alkoholberusning, kan man se ett tydligt mönster hos de som använder båda drogerna. Dom pendlar ofta mellan tydlig fylla och en klart skärpt hållning, t ex efter ett toalettbesök. Att lämna nattklubben med jämna mellanrum, kan också vara ett tecken på att depåerna behöver fyllas på.

Rädslan att bli upptäckt i kombination med kokainets korta verkningstid, gör att missbrukaren måste välja strategi för att kunna fylla på sin berusning. Att smuggla in drogen kan vara ett alternativ när man tror sig vara säker på krogen. När kontrollen i insläppet tros vara obefintlig. Att lämna stället för att snorta på annan plats, t ex i sin bil, väljs ofta på de ställen där polis och vakter är nitiska, eller där man av annan anledning inte vågar ta med sig något in.

Eftersom vi har rationaliserat bort intransporter, kör vi med konceptanmälningar, vilket innebär ytterligare arbete. Men detta uppvägs av den större mängd misstänkta som kan hanteras under nattetid. Avrapporteringen sker vanligtvis dagen eller kvällen därpå, men detta står under granskning. I framtiden kan det bli aktuellt med någon form av datainmatning redan i förstaskedet. 

En annan åtgärd är uppföljningen av unga, med hembesök / återbesök, eller besök hos kamrater. Vi har rullat upp flera kompisgäng, genom att initialt bara haft en misstänkt. 

Efter ett antal år på krogscenen, kan vi konstatera att konceptet tycks fungera. Verksamheten har blivit permanentad och numera är polisiär närvaro på krogen allmänt accepterad och en del av verkligheten. 

Befintliga kanaler har förstärkts och vi har återkommande nätverksträffar regelbundet där allehanda problem och företeelser avhandlas. Ett populärt inslag är polisens redogörelse för det aktuella drogläget. 

Med tiden har förhållandet mellan vakter och poliser förbättrats, mycket p g a narkotikapolisens nära samarbete.  Det är inte längre gränser oss emellan som förhindrar ett effektivt arbete, utan tvärtom känslan av att alla inblandade tillsammans gjort ett bra resultat. 

Att mäta det preventiva och det repressiva arbetet på krogen måste vara näst intill en omöjlighet. Visst kan man få siffror efter en opinionsundersökning och visst kan man använda statistik, men faktum kvarstår ändå att mörkertalet är så pass stort att resultatet inte kan ses på annat sätt utan som en fingervisning om i vilken riktning arbetet gått. Statistik har alltid använts för att stärka ett särskilt ändamål, men när flera ingående variabler är okända, får man lita till andra mätmetoder. Ett exempel är trygghetsmätningar, där personal och besökare får uttala sig om sin "känsla" Och att känslan av att narkotikaförekomsten i krogmiljö bromsats upp p g a ökade insatser enl ambassadörsmodellen, är klart dominerande hos tillfrågade. Sannolikt är det de preventiva effekterna, "ringarna på vattnet", som gett resultat. 

Det diskuteras en organisation där all krogrelaterad brottslighet ska handläggas på samma polisiära enhet, likt krogsektionen i Sthlm. Fördelar kan vara förenklad kontakt med polisen, för krogpersonal, förenklad handläggning och rakare kommunikation.

Nackdelen är en klar risk för kompetenssänkning inom ett redan svårt arbetsområde. Även rent organisatoriskt och bemanningsmässigt, kan problem uppkomma. Men detta kommer att lösas internt inom polisen. 

Efter MOB:s trestadssatsning och satsningen på ett mindre antal små kommuner, drogs det nationella nätverket mot narkotika på krogen igång 2008 av en arbetsgrupp bestående av krögare, kommunföreträdare och poliser.

Via ekonomiskt stöd från FHI ska ett fortsatt nationellt samarbete garanteras, där mindre kommuner ska få hjälp med att komma igång med sitt arbete på krogen. Det fungerande samarbetet mellan Trestadskommunerna förväntas fortsätta och även i framtiden ska vi kunna arbeta hos varann i olika former. Kanske kan det även bli aktuellt med en nationell kroggrupp, som kan verka efter behov i hela landet.

Många röster har hörts när det gäller narkotikadelen av ordningsvaktsutbildningen. Ska krogvakter komplettera sin utbildning med specialkunskaper? Vi anser att denna bit är så pass viktig att större del i utbildningen bör avsättas. 

I dag (12 maj) invigs stödcentrum för unga gärningsmän i Stockholm.

Stödcentrumet är ett nytt samarbete mellan Polisen, socialtjänsten och åklagarmyndigheten i arbetet med unga brottslingar i Stockholms län.

SNPF:S konferens i Karlstad, som samlat över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, fortsätter idag med ett stort antal intressanta föreläsningar. Du kan läsa mer om flera av dessa, bland annat Systemhotande brottslighet respektive narkoterrorism, här senare.

Du kan läsa mer om vad som hände under konferensens andra dag i nedanstående inlägg

Information från föreläsningar om kokain på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö och om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko kan du också läsa om här senare.

SNPF:s konferens i Karlstad - Om kokainmissbruk och möjligheter till hjälp

SNPF:s konferens i Karlstad - Kokainanvändning: Omfattning och komplikationer - överläkare Kai Knudsen

Kokain i Peru - från produktion till konsumtion - pinsp. Lennart Karlsson

Polisinspektör Lennart Karlsson, gruppchef på citypolisens narkotikasektion i Stockholm berättade om intryck och erfarenheter från ett besök i Peru, som är en av världens ledande kokainproducenter, och där missbruket av kokain nu börjar sätta sina spår också i det peruanska samhället.

República del Peru vid stillahavskusten är ett mycket speciellt land och väl värt ett besök. Landet gränsar till Ecuador och Colombia i norr, till Bolivia och Brasilien i öster och Chile i söder. I Peru bor drygt 28 miljoner invånare varav merparten är koncentrerad till kusten och Limaregionen.

Peru har ett mycket speciellt klimat med tre huvudsakliga klimatzoner - öken, berg och djungel. Mellan dessa klimatzoner finns gränszoner med blandat klimat, som gör att man i Peru kan odla i princip alla grödor och växter som finns på hela jordklotet. Bergskedjan Anderna, vars högsta topp är Huascaran (6 768 m.ö.h) skär som en pulsåder genom hela Peru.

Lima, som också kallas kungarnas stad bebos av cirka åtta miljoner invånare och är uppdelad i 43 distrikt. De "finaste" delarna av Lima är Miraflores och Barranco. Ska man besöka Lima får man inte heller missa Pachacamac som är den gamla historiska delen av Lima. Där finns ett av de viktigaste soltemplen i Inkakulturen.

Shantytowns, som kåkstäderna kallas för, är utspridda främst uppe på bergssluttningarna. Det finns dock även Shantytown-liknande områden även mer centralt inne i Lima. Dessa är inte lika tight sammansatta som favelorna i Brasilien. Det finns dock många likheter - bland annat domineras olika delar av olika gäng.

Perus nationella polis

Peru har en relativt nybildad nationell polis. 1985 slogs Guardia Civil, gendarmerna och en separat utredningspolis ihop tillsammans med trafik- och turistpoliser. En styrka om drygt 140 000 poliser. Det är intressant att notera att 90 procent av alla trafikpoliser är kvinnor Varför då? Tidigare fanns det enorma problem med vardagskorruption bland trafikpoliser. Då tog man beslutet att byta ut alla manliga trafikpoliser med kvinnor. Vips så försvann korruptionen!

Hoja de coca - kokabladet - det gröna guldet

Kokabusken växer som ett ogräs på Andernas bergssluttningar. Det finns en mångtusenårig tradition att tugga kokablad och att använda kokablad i medicinskt syfte. Det kulturella bruket av kokablad är ingen stor fråga i Peru. Överallt finns kokabladsprodukter. På vårt hotell serverades kokabladste varje morgon till den som ville ha.

Kokabladen växer som ogräs. När jag var i Peru kunde jag läsa mellan raderna att resonemangen om alternativa grödor är fånigt. Det går inte att utrota kokabladen. Det är ungefär lika troligt som att vi skulle kunna utrota alla maskrosor.

Den mer organiserade kokaodlingen är koncentrerad till vissa regioner, främst Alto Hoallaga, Aporimakk och La Convencion - 51 000 hektar. Man beräknar att cirka 20 000 bönder är involverade i detta. Det finns vissa tecken på att man försöker DNA-manipulera kokablad för att behöva använda mindre i framställningen av kokain.

Dagens marknadspris är cirka två och en halv dollar per kilo kokablad och det krävs allt mellan 150-400 kg kokablad för att framställa ett kilo kokainhydroklorid.

Peruanskt kokain

Att med rätt kontakter försöka ett kilo kokapasta i Peru skulle idag kosta cirka 600 US dollar och ett kilo kokainhydroklorid kostar cirka 850 dollar. Årsproduktionen av kokainhydroklorid i Peru beräknades 2007 till cirka 280 ton varav 95 procent går på export. Utförseln går till 40 procent ut med båt från kusten. 30 procent ut via Ecuador landvägen. Cirka 15 procent går via Chile och cirka 10 procent går in till Brasilien. Nästan inget går in via Colombia och Bolivia, vilket är rätt logiskt. Det finns ju ingen mening i att föra in en produkt som redan finns i landet. Det vore som att smuggla in hasch i Marocko eller amfetamin till Polen.

Man räknar med att man i Peru lyckas ta cirka 5 procent av kokainet i beslag.

Det finns tydliga tecken på aatt framför allt arvtagare från Sendero Luminoso numera är inbegripna i storskalig produktion och smuggling av narkotika. De gamla revolutionskämparna bytte arbetsgivare helt enkelt. Man utnyttjar sitt knowhow i form av gamla gerillabaser, smugglingsrutter etc.

Narkotikasituationen internt i Peru

Man börjar få allt större problem med internt narkotikamissbruk i Peru. De största problemen är marijuana, lugnande mediciner (som säljs receptfritt på apoteken) samt sniffning. När det gäller kokaprodukter är det kokabas som används. Man röker den ofta blandad med marijuana (kallas för bazooka). Användningen av kokainhydroklorid ökar också.

I lIma är den ungefärliga prisbilden på gatan 10 kronor för ett gram "bra" marijuana och 60 kronor för motsvarande mängd "bra" kokain. Det är cok vanligare att man köper paket med 2-3 frdiga linor och det kostar cirka 30 kronor, vilket dock anses vara för dyrt för den vanlige mannen på gatan. En Bazookajoint färdipreppad med kokabas kostar mellan 7-10 kronor.

Detta har uppmärksammats av den peruanska regeringen och landets polis som har börjat satsa hårdare mot gatuhandeln. Man identifierar riskområden och har börjat ingripa tydligare mot såväl smuggling inom landet, som mot mikrolaboratorier i kåkstäderna, gatulangning och även bruk. 2006 gjorde man cirak 8 000 ingripanden och 2007 12 000. Ett problem är dock att lagstiftningen tillåter innehav av narkotika för eget bruk - 2 gram kokain; 20 gram marijuana/kokabas. Praxis gör dock att gränserna är något flytande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Framför allt är det en fråga om inställning hos polisen och andra myndigheter.

Det finns mycket få sociala skyddsnät och ingen social lagstiftning. Prevention och vård sker inom amen för ideella organisationer och privata vårdgivare. Polisen har vaken lagligt stöd eller mottagare för att till exempel omhänderta barn som är drogpåverkade.

Det är också fortfarande mycket stor korruption i Peru, både i organiserad form och vardagskorruption. En av de största kokainbaronerna som gripits i Peru var Fernando Zevallo. Han stod länge på DEA:s lista över de mest efterspanade. Han pumpade in kokainpengar i sitt flygbolag Aero Continente. Flygbolaget slog ut all intern konkurrens i Peru. Biljettpriserna fick Ryanair att framstå som rånare. Problemet var bara att han passsade på att smuggla kokain i flighterna. När han senare greps så konfiskerades hela flygflottan och vips så stod Peru utan inrikesflyg.

Vardagskorruptionen är högst påtaglig. I Lima finns ovanligt många casinon. Man kan ju fundera på vad syftet med dessa är. Penningtvätt är nog ingen dålig gissning. Polisen i Peru har relativt låga löner. De har heller inte något som heter otillåten bisyssla - snarare uppmuntran till bisyssla. Detta innebär att man kan se uniformerad polis som precis har gått av sitt arbetspass fungera som dörrvakt till casinot iklädd full uniform.

Rättskorruptionen är också påtaglig. En del utomstående men även poliser jag pratade med bekräftade att beslag ibland helt eller delvis försvinner lagom till rättegång.

Det känns som om jag målat en ganska mörk bild av framtiden i Peru. Det finns dock glädjeämnen. Peru ligger långt fram i attitydpåverkan. 90 procent av medborgarna är negativt inställda till droger. Man jobbar aktivt med att bekämpa droganvändande både repressivt och förebyggande. Man satsar mer på olika typer av prevention och polisen börjar använda fler verktyg i sin verktygslåda.

Länktips

Polisen i Peru

Statistik koka

Cedro - Contra las drogas

Överläkare Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg gav en omfattande redogörelse för omfattningen av kokainanvändningen och komplikationer av användning av kokain.

Kokain, som ofta kommer till Europa via Spanien, är ett centralstimulerande, kortverkande preparat. Vanligaste intagningssättet är att "snorta" (sniffa) kokainet som då absorberas i blodkärlen och sedan sprids vidare i kroppen via blodet.

Crack (kokainbas) förekommer i Sverige men är inte speciellt vanligt.

Psykoanalytikern Sigmund Freud prövade kokain och antog till en början att han skulle kunna använda kokain vid behandling av sina patienter. Han noterade att de kvinnliga patienterna blev "rödkindade" och "lättillgängliga." 15 personer fick kokain av Freud i samband med behandling. Efter ett år hade 12 av de 15 patienterna tagit liv av sig och Freud insåg att kokain inte var något lämpligt behandlingspreparat för psykiska problem.

Kokain förekommer sannolikt i större omfattning idag än i början av 1990-talet men är fortfarande relativt ovanligt jämfört med i första hand cannabis och amfetamin.

I en enkät 2007 bland gymnasieelever i årskurs 2 i Göteborg uppgav 13 procent att den använt amfetamin, 10 procent heroin, 14 procent kokain, 12 procent LSD, 17 procent bensodiazepiner, 17 procent ecstasy, 8 procent GHB och 7 procent annan narkotika.

Om vi blickar ut över Europa använde uppskattningsvis 4,5 miljoner människor kokain under 2007. Användningen är ett stort problem, inte minst i Spanien. Det har skett en markant ökning av förekomsten av kokain i Europa, främst i Spanien och England och också i Frankrike.

Om vi tittar på livstidserfarenhet (lifetime prevalence) av kokain toppas listan av USA, tätt följt av Kanada och England. I USA är kokain den näst mest använda drogen efter marijuana och resulterar i fler besök på akutmottagningar än någon annan drog. I USA är det dubbelt så vanligt att män i åldrarna 18-25 år använder kokain, jämfört med kvinnorna.

Om man tittar på klubbmiljön konstaterar man i en undersökning som gjordes i England 2004 att 41 procent av de som deltog i undersökningen hade använt kokain under månaden före undrsökningen. "Bara" 3,4 procent hade använt crack under samma period.

Undersökningar från krogmiljöer i olika länder visar hög förekomst av kokainanvändning med England i topp, följt av Italien, Frankrike, Nederländerna, Tjeckien och Grekland.

En sammanställning av narkotikabeslag på krogar i Göteborg under 2007 visar på cannabisbeslag (29 procent), kokain 22 procent, bensodiazepiner 21 procent, amfetamin 17 procent, GHB 8 procent, LSD 2 procent och ecstasy 1 procent.

Priset på kokain, liksom för annan narkotika, har sjunkit under 1990-talet men har sedan dess varit relativt oförändrat. En liknande trend finns såväl i andra europeiska länder som i USA, även om prisnivån är högre i Sverige. Jämfört med priserna 1998 hade det skett en 60%-ig nedgång i priset 2006.

I Sverige förekommer kokain oftare bland män/pojkar än kvinnor/flickor. Bland 18-åriga mönstrande pojkar är erfarenheten av kokain förhållandevis stor bland personer med utländsk bakgrund samt bland de som är missnöjda med sin livs- och familjesituation (enligt uppgifter i en nyligen publicerad CAN-rapport).

Användning av kokain kan medföra en rad komplikationer och överdosering kan resultera i oro, ångest, hyperaktivitet, förvirringstillstånd, svettningar, kalla händer och fötter och stora pupiller. Andra effekter vid överdosering medför högt blodtryck, snabb puls (hjärtklappning), hög feber (hypertermi) och kan resultera i livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död.

Effekterna av kokain på hjärtat kan resultera i spasm av blodkärlen (kärlsammandragning), minskning av blodflödet i hjärtats blodkärl, minskning av syresättningen i hjärtat, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, plötslig död. Användning av kokain har också effekter på hjärnan med spasm av blodkärlen, minskning av det cerebrala blodflödet och den cerebrala syresättningen, minnesstörningar och möjlig hjärnblödning.

Kokain ger också effekter på blodet genom aggregation av blodplättar - blodet koagulerar, minskning av blodplättar med risk för blödning, proppbildning och infarkter i hjärna och ögon, ischemiska (syrebrist) skador i lever och njurar, hjärtförstoring på grund av mikroinfarkter i hjärtat och, i västa fall, aortadissektion (brusten kroppspulsåder).

Hur behandlas då en överdosering av kokain? En specifik antidot motmedel) saknas. Man kan ge aktivt kol om det sker maximalt upp till en timme efter intag av kokain, sedering (diazepam), blodtryckssänkande medel (nitroglycerin), behandling av hjärtarytmier, blodförtunnande medel. Beträffande hjärlungräddning svarar den dåligt på elkonvertering.

Två f.d. kokainmissbrukare berättade idag sin "life story" och om sitt arbete i Cocaine Anonymous (CA), en internationell förening med en avdelning i Sverige. CA är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra för att försöka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från sitt kokainberoende.

Självtest för kokainberoende

1.     Har du någonsin använt mer kokain än vad du tänkt från början?

2.     Har ditt kokainanvändande någon gång påverkat ditt arbete?

3.     Har ditt kokainanvändande gjort att du hamnat i konflikt med din partner, familj eller vänner?

4.     Brukar du känna dig deprimerad, känna skuld eller känna dig ångerfull efter att du använt kokain?

5.     Använder du allt kokain du har utan uppehåll tills allt tagit slut?

6.     Har du någonsin fått problem med bihålorna eller fått näsblod under tiden du använt kokain?

7.     Har du någonsin önskat att du aldrig tagit den där första linan, blosset eller injektionen?

8.     Har du någonsin fått bröstsmärtor, hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm när du använt kokain?

9.     Är du besatt av att få tag på kokain när du inte kan få tag på det?

10.   Har du någonsin fått ekonomiska problem som följd av ditt kokainanvändande?

11.   Har du någonsin känt dig hög bara av att veta att du snart ska få ta kokain?

12.   Efter att du använt kokain, har du någon gång fått svårt att sova utan att först ta en drink eller en annan drog?

13.   Är du besatt av tanken på att ta kokain fast du är med en vän eller partner?

14.   Har du börjat ta droger eller dricka alkohol ensam?

15.   Har du ibland en känsla av att människor runt omkring dig tittar på dig och pratar om dig?

16.   Behöver du öka dosen kokain, andra droger eller alkohol för att bli hög och uppnå samma känsla som du gjorde i
början?

17.   Har du försökt sluta eller minska ditt användande utan att lyckas?

18.   Har din partner, din familj eller dina vänner sagt eller antytt att du har problem?

19.   Har du ljugit eller dolt för människor i din omgivning om hur ofta eller hur mycket kokain du tar?

20.   Har du använt kokain i din bil, på jobbet, på toaletten, på flygplan eller på andra offentliga platser?

21.   Är du rädd för att du om du slutar använda kokain så kommer det gå ut över ditt jobb, att din kreativitet kommer att försvinna, att du ska tappa din energi, motivation och självförtroende?

22.   Tillbringar du tid med människor eller är på platser som du annars inte skulle vara på om det inte vore för att det fanns droger där?

23.   Har du någon gång stulit droger eller pengar från vänner eller din familj?

Om du har svarat JA på någon av dessa frågor har du kanske problem med kokain.

För kontakt med CA och ytterligare information - jourtelefon 08-669 42 22

SNPF:S konferens i Karlstad, som samlat över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, fortsätter idag med ett stort antal intressanta föreläsningar. Du kan läsa mer om flera av dessa här senare idag.

Du kan läsa mer om vad som hände under konferensens första dag i nedanstående inlägg

Fira pingst med polis, tull m fl i Karlstad

SNPF:s konferens i Karlstad - Länspolismästare Ulrika Herbst

Inledningsanförande vid SNPF:s konferens i Karlstad - Thomas Ekman

SNPF:s konferens i Karlstad - Torgny Peterson

SNPF:s konferens i Karlstad - Om svensk maffia - Lasse Wierup

Sist ut bland dagens föreläsare var kriminalreportern på Dagens Nyheter, Lasse Wierup, som tillsammans med Matti Larsson skrivit boken Svensk maffia - en kartläggning av de kriminella gängen (Besök också Svenskmaffia.se).

I sitt anförande berättade Wierup i stora drag om innehållet i boken, som du kan läsa mer om via länkarna ovan.

Det kan vara intressant att känna till att det senare i år kommer en uppföljare till den första boken. Den nya boken, Infiltratören, beräknas komma ut på Norstedts förlag i oktober i år.

Torgny Peterson

Under första konferensdagen redovisade Torgny Peterson från ReageraMera några glimtar från den nationella och internationella narkotikasituationen, bland annat med tonvikt på cannabissituationen i Sverige, Norge, Nederländerna och Storbritannien och den högaktuella diskussionen om klassificering av cannabis, bland annat i Storbritannien.

I sitt anförande berörde han också produktionen av opiumvallmo i Afghanistan och studien från svenska Tull-Kust, Den osynliga lönsamheten - Tullens beslag av heroin och amfetamin ur ett socioekonomiskt perspektiv, som presenteras onsdag 14 maj.

Torgny Peterson tog också upp legaliseringsrörelsen, den kraftiga ökningen av mängden internetapotek, som mer eller mindre urskillningslöst säljer narkotikaklassade preparat och andra läkemedel via nätet. Han berörde också förekomsten och lättillgängligheten av nya, ännu inte klassade droger, via internet.

Användningen av kokain i Sverige ökar, konstaterade han och det finns anledning att vara vaksam på den fortsatta utvecklingen i kokainproducerande länder som Peru, Bolivia och Colombia.

Med hänvisning till vad som hände i Mexico i igår erinrade han slutligen om att det polisiära arbetet mot narkotika inte är helt ofarligt. I Mexico mördades igår Edgar Millan Gomez, samordnare av Mexicos nationella polisoperationer mot narkotikasmugglare. 2007 skedde 2 500 drogrelaterade mord i Mexico. Hittills i år har 1 100 sådana mord skett.  

Ordföranden i Svenska Narkotikapolisföreningen, Thomas Ekman, öppnade idag på eftermiddagen SNPF:s tjugoandra utbildningskonferens.

Välkomna till Karlstad och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugoandra utbildningskonferens. 

Ett särskilt välkommen till konferensen vill vi säga till Länspolismästare Ulrika Herbst och tack för hjälpen vi har fått här i Karlstad.  Hjärtligt välkommen också till våra nordiska vänner - Norsk Narkotikapolitiförening, Islands NPF och Finland. 

När det gäller våra vänner i väst - Jag vet inte om ni åkte flotte ner Klarälven eller Trysilälven från de norska fjällen i år.  Vill bara tala om att 3 poliser från Göteborg har cyklat upp till Karlstad. 

Vi har även en gäst från Texas Narkotikapolisförening, Greg Dalton, Texas Narcotic Officers Association. You are very welcome to Sweden. 

Ett speciellt välkommen till alla nya medlemmar som i år lägger sin fritid på narkotikautbildning och betalar denna helg med egna pengar. Välkomna till SNPF.  Och tack till alla 28 föreläsare som kommer och delger oss sina specialkunskaper. 
 

Vi har som vanligt en spännande fredagseftermiddag framför oss och hoppas att Ni alla blir kvar hela dagen. Vi kommer i år att dela ut ALLA stipendier i eftermiddag.  Och även också en del doorprizes. 

Nu har vi startat föreningens 22:a konferens.  Så nu är vi igång.  Det är fantastiskt att stå här och titta på alla er som har valt att lägga denna helg på att få mer utbildning om narkotikaproblemen men också att knyta kontakter.

Ja, vilken samling. Vilken kraft rättsväsendet har om vi drar åt samma håll.  

Tänk att ni, över 600 personer har ett sådant intresse att ni vill lära er än mer om allt som kan knytas ihop med narkotika. Hoppas era chefer får reda på det. Får ni inte narkotikautbildning i era respektive myndigheter? 

Det är särskilt glädjande att vi sista halvåret fått nära 500 nya medlemmar och idag är vi då nästan 3000 medlemmar. 

Vi hoppas på en lärorik helg. Vi har  20   föreläsningar att välja på. Vi har 28 föreläsare. Ett särskilt tack till Säkerhetspolisen som kommer och föreläser för första gången. Det skall bli intressant och spännande. 

Jag vill här också passa på att tacka Rikspolisstyrelsen och Tullverket för det stöd föreningen får. Utan er hade vi inte kunnat bedriva den verksamhet som vi gör idag och vi lovar att fortsättningsvis kommer att göra vad vi kan för att arrangera bra utbildningar inom narkotikaområdet. 

Styrelsen i Svenska Narkotikapolisföreningen  är representerad från Ystad i söder till Luleå i norr. Förra året hade vi årskonferensen i Örebro och var då 600 deltagare.I november förra året hade vi halvårskonferens i Helsingsborgs nya polishus med ca 100 deltagare och i februari i år hade vi ett seminarium i Östersund och 100 intresserade kom.

Detta visar att det finns ett behov av utbildning och även ett forum där olika myndigheter träffas. Det är ju särskilt viktigt att vi får en samsyn på narkotikaproblemen. 

Som ni säkert har sett så har vi infört projektet "STÄLL UPP mot droger och våld" fullt ut. Vi har under senaste året haft information i ett 25-tal skolor på Västkusten. Vi har träffat elever men också skolpersonal och föräldrar på kvällstid. Efter föreläsningarna har alla fått en internetkod som gör att man får access till en utvärderingssida. Där är det fritt att skicka in sina reflektioner över vad som man har hört och upplevt under föreläsningarna. Mycket intressant läsning. Vi kommer i tidningen ha reportage om "Ställ upp". Vi hoppas att under kommande år även införa skolutbildning i andra delar av landet.   Vi ligger också långt fram i planering och genomförande av utbildning och information när det gäller doping. Vi kommer då att vända oss till skolor, företag, gym o s v.

Jag vill också här passa på att göra reklam för den nya informationsskriften Anabol Androgena Steroider som Gunnar Hermansson, SNPFs tidningsredaktör och dopingforskaren Tommy Moberg tagit fram.

SNPF och Tommy Moberg har i många år samarbetat, bl a i Föreningslivet mot droger. Skriften är tyvärr inte klar utan är för tryckning just nu men kan beställas under konferensen. 

Svensk narkotika strategi - var finns den? 
 Vi i SNPF är allvarligt oroade för vad som sker med den svenska framtida narkotikastrategin. Just nu finns inget som man kan kalla befintlig strategi än mindre en nationell.

RPS startade en referensgrupp med erfarna narkotikapoliser som skulle ta fram en nationell strategi då det gäller narkotikabekämpning. Efter två möten lades denna grupp ner av ekonomiska skäl. Mycket möjligt, men vad kostar då en narkoman ute i samhället. En nationalekonom har, på begäran av tullen, räknat ut att en narkoman kostar samhället 26.600:- per dygn då han är ute. 

Mobilisering mot narkotika, som var ett projekt i och för sig, lades ner vid årsskiftet 2007-2008. Många bra projekt startades upp med hjälp av MOB.    

Tullen erbjuder sin personal förtida pension av ekonomiska skäl. Detta är mycket oroväckande då tullen gör ett mycket bra arbete i narkotikabekämpningen och även övrig samhällsnytta.  

Åklagarmyndigheten skall dra ner sin personal - detta trots att det idag har visat sig att de är kraftigt underbemannade. Detta kommer att innebära en riktig flaskhals, med stora störningar i rättsmaskineriet. Åklagare tvingas redan ställa  in rättegångar. Man har stoppat all utbildning för åklagare. 

Domstolsverket tar hjälp av pensionerade domare för att hinna med rättegångar. 

Polisskolan i Solna har lagt ner vidareutbildningen när det gäller narkotika. Detta är helt oacceptabelt.  

Polismyndigheter ute landet lägger ner de renodlade narkotikarotlarna och bildar s.k. kombi-rotlar. Det har visat sig att narkotikabekämpningen har fått kliva åt sidan för annan grov brottslighet, som naturligtvis också skall utredas. 

Enligt Sveriges Riksdag och regleringsbrevet, vilket är ett styrdokument för vad polis skall arbeta efter och med, kommer i dag narkotikabekämpningen först på sjunde plats. Detta efter att ha varit högprioriterat och många år legat på första plats. Detta ger oroväckande signaler från högsta beslutande organ. 

Även vi vuxna har en förändrad attityd till droger idag än tidigare. Det kan bero på många olika faktorer, men en är kanske att 50-60-talister själva har experimenterat med droger och stannat med detta. När nu deras barn använder droger tycker de kanske inte att det är så farligt. Pappa/mamma klarade sig ju och har ofta bra avlönade arbeten i dag. 

Då det gäller övriga samhället vet vi att droger finns i många yrkeskategorier och att många som i dag är 30 år eller strax över har kommit i det skede i sitt missbruk att man kanske börjat att injicera narkotikan och plötsligt vaknar man upp och inser att man är en "knarkare". Det var inte meningen. Har ju "bara" tagit lite på helger antigen i partysituationen eller som "rekreation" efter en hård arbetsvecka.  

Slutligen kan man befara att dessa medborgare som fortfarande är arbetsföra (ofta i välavlönande arbeten) kanske kommer att sluta som fullblodsnarkomaner. Det innebär att de kommer att kosta samhället sjukvård, rättsväsende m.m. och sist, men inte minst, skattebortfall. Då kommer det att kosta samhället PENGAR. Har vi råd med det?

Det måste vara billigare att hålla en stark och stram svensk narkotikapolitik vid liv. Press och andra media måste ta sitt ansvar och sluta med att glamorisera framför allt partydroger och missbruket bland kändisar. Många av dessa kändisar är förebilder för våra ungdomar, dessa gör som sina förebilder gör, och inte som de säger om nu någon skulle ha en vettig åsikt bland kändisarna som tar droger.    
 

Droger och våld

Pratar vi mycket om det? Nej, inte särkilt mycket. I statistiken pratas det om hur många beslag som gjorts och hur mycket man hittat. Finns det kopplingar mellan droger och våld? Ja, det är klart att det gör. 

Hur många narkotikamissbrukare eller missbrukare av anabola steroider begår våldsbrott, grova våldsbrott? Ja, det är säkert rätt så många. Tar man upp det i debatten? Inte särkilt ofta. Oftast pratar man om narkotikabrott som ett enskilt brott, en enskild företeelse.

Vi måste hjälpas åt att visa att missbruk har en klar koppling till grova brott som t ex misshandel, mord, rån eller grova rån, vapenbrott, utpressning osv. Och en klar koppling till de organiserade kriminella gängen. Utan droger hade de säkert inte haft en väst med tryck på ryggen. Eller en väst som skyddar mot kulor från andra kriminella eller kanske polisen.  

Ibland hör man utredare och kanske åklagare diskutera att man inte har hittat något motiv till mordet eller den grova misshandeln. Det kanske inte finns något reellt motiv. Det kanske är så att den misstänkte använder narkotika och det blev som det blev!!! Man kanske inte förstår narkotikarusets speciella effekter. 

Drogtecken och symtom är ett mycket bra verktyg för polisen att hitta påverkade personer. Men många har inte eller får inte utbildning om hur missbrukaren fungerar med sin respektive drog. Och det kan skilja sig mycket mellan olika droger så den kunskapen är viktig även för utredare och åklagare och inte bara för yttre personal.  Vi kommer säkert få höra i morgon förmiddag hur kokainister fungerar. 

Något som det heller inte pratas om så mycket är att missbrukarna är offer eller målsägande i allt högre grad än sk "vanligt folk". Detta kanske inte heller syns i statistiken. Vad kostar inte det? Kostnader för utredning och rättegångar, sjukvård. Och kanske personskydd. Och i värsta fall dödsfall. 

Att missbruka narkotika eller anabola är inte bara den enskildes privata hobbyverksamhet. Politiker, myndighetsledningar, chefer i olika nivåer - se till att vi får rätt verktyg och rätt resurser så vi kan stoppa eller hindra mänskliga tragedier. Vi har viljan, Vi har kunskapen.  Titta runt i lokalen, Vi är fler än 600 personer i lokalen som är här på vår fritid denna helg. Vi vill lära oss än mer. Vi vill samarbeta. Vi vill göra ett bra jobb. Vi kanske inte helt överens om prioriteringarna från politiker eller myndigheter. Det allra viktigaste är att vi måste stoppa eller minska nyrekryteringen till missbruk och därigenom stoppa risken att rekryteras in i kriminella gäng och tvingas leva ett ovärdigt liv. 

Det måste få kosta att satsa på ungdomar. Det är en skrämmande bild man ibland får höra av narkotikapoliser som arbetar med missbrukande ungdomar - att missbruket är så utbrett. Kan vi bara sitta och titta på när de fastnar i narkotikan?

Vi har också under året läst om ungdomar som dött av överdoser efter att ha testat nya droger. Eller att fingrar och tår trillat av när de experimenterat med något som de trodde var ofarligt. 

Om vi hittar ungdomar som är påverkade så måste det hända något omedelbart. Vi måste samarbeta snabbare med soc. och andra. Vi måste få stopp på det negativa beteende hos ungdomen direkt. Det funkar inte om han eller hon blir kallade till soc. en månad senare. Då kan det vara för sent. Om man då tvingas prata pengar. Vad kostar inte det på sikt?

Men det viktigaste.  LIVET.  Vi måste hjälpa ungdomar till en bra framtid och liv och det finns bra projekt och samarbete, som t ex Mumin i Stockholm. Stockholmspolisen och Maria Ungdom arbetar i mycket god samverkan. Alla ungdomar som grips för narkotikabrott eller som påträffas narkotikapåverkade tas till Maria Ungdom för träff direkt med kunniga och engagerade socialarbetare och med direkt slussning till landstingets utbildade behandlare. På länsnarkotikaroteln i Göteborg har gatulangningsgrupperna egna socialarbetare med sig ut på fältet sedan 1989. 
 

Det sista jag vill ta upp är oss själva. Vi måste också tänka på vår säkerhet, att vi skall orka arbeta mot den grova kriminaliteten. Politiker och olika chefer inne på kontoret som sitter på kontorsstolen av skinn, förstår dom vekligheten och hur den grova brottsligheten ser ut i samhället och vilka vi jobbar mot? 

Det finns allt mer illegala vapen i Sverige. Jag har sett på olika övervakningsfilmer hur unga rånare går in i en bank eller guldaffär med en minikulspruta, typ Uzi eller Scorpio i handen med fingret på avtryckaren. Kula i loppet och magasinet fulladdat.  Låt oss verkligen hoppas att någon i framtiden INTE medvetet håller inne avtryckaren och sprider ett 30-tal kulor runt om sig av misstag eller av stress. 

I den här miljön arbetar dagligen många av våra medlemmar. Det behöver inte vara i banken utan det kan vara utanför krogen, i förorten, i lägenheten, vid husrannsakan eller på mc-gården. 

Det finns också en del kollegor som till och från lever under hot. Åklagare som fått dörren sprängd eller någon har skjutit in genom fönstret. Varför? Jo, kanske för att skapa rädsla och passivitet. 

Vi måste som medmänniskor, kollegor och chefer vara ytterst uppmärksamma på tecken av rädsla hos dem vi har omkring oss och ha program för att säkerställa en trygg arbetsmiljö. 

En sak är klar. Ni gör ett kanonjobb där ute. Fortsätt med det så fortsätter vi att ordna konferenser. Ha nu en riktigt trevlig, intressant och lärorik helg i Karlstad. Och tänk på att alla stipendier som kommer att delas ut i eftermiddag. Är det något ni undrar över, prata gärna med någon i styrelsen. 

Tack. 

I ett anförande hälsade länspolismästaren i Värmland, Ulrika Herbst, deltagarna välkomna till Karlstad och konferensen.

I sitt anförande betonade Herbst att ingen verksamhet, vare sig polisiär eller annan, kan längre jobba i en "stuprörsmodell" vilket vi alltför mycket gör trots att problemen vi är satta att lösa kräver annat. Inga narkotikapoliser i världen kan ensamma lösa missbruksproblemen och dess följder -och heller ingen anna samhällelig aktör. Det kräver breda insatser med i djupet god samverkan, sa Ulrika Herbst.

Och inte nog med det - All verksamhet måste också se hur man kan förebygga brotten eller brottet. Vi alla aktiva måste, och det gäller även narkotikapoliser, tänka förebyggande långsiktigt.

Länspolismästaren betonade vikten av att planera tillsammans med socialtjänsten, åklagare, tull m fl med slagkraftiga och uthålliga insatser - också i det lilla. Vi måste också plocka in omvärlden i vårt gemensamma arbete för att bredda insatsen och nå varaktigt resultat av olika insatser.

Hon betonade också att narkotikabekämpningen måste sättas in i ett större brottsförebyggande perspektiv för att arbetet ska bli lyckosamt och effektivt. Utan detta perspektiv kommer inte polisen, eller någon annan, att klara uppdraget.

Ulrika Herbst berättade också att Polisen Värmland de tre senaste åren gjort 519 beslag av cannabis ( i vissa fall gram, i andra flera kilo), 562 beslag av amfetamin och 30 beslag av heroin för att nämna några exempel. Till detta kommer också en mängd drograttfyllor och eget bruk av narkotika.

Länspolismästaren avslutade med att önska alla en trevlig vistelse i Karlstad och en framgångsrik och lärorik konferens och orden heder åt alla goda arbetsinsatser och engagemanget.

Torgny Peterson

Under tre månader har Polisen i hela landet genomfört en stor insats för att minska utomhusvåldet. Under perioden sjönk antalet anmälda fall av misshandel utomhus med sju procent.

Satsningen visar att när Polisen kraftsamlar och ökar närvaron i stökiga miljöer ger det resultat, säger Bengt Svenson, tf rikspolischef

Landets polismyndigheter genomförde satsningen under november 2007 - januari 2008, efter ett gemensamt beslut av landets länspolismästare.

Samtliga polismyndigheter intensifierade under perioden sina riktade brottsförebyggande insatser mot misshandel utomhus. Dessa insatser har främst bestått i att Polisen satsat mer än vanligt på ett aktivt och synligt polisarbete på de platser och tider där det är vanligt att misshandel förekommer som vid krogar och andra nöjesställen.

Inslaget av fotpatrullerande poliser har på många håll ökat. Man har strävat efter att tidigt på helgkvällar göra ingripanden mot de personer som på grund av berusning eller av annan anledning kan befaras orsaka bråk senare på kvällen.

En viktig del av det våldsförebyggande arbetet har bestått av att tillsammans med andra myndigheter kontrollera hur krogarna bedriver sin utskänkning av alkohol. Ett aktivt samarbete med ordningsvakterna har också betonats.

En annan arbetsmetod som fått allt större spridning är att polisen ingriper mot underåriga som dricker eller bär på alkohol ute på gator och torg. Polisen beslagtar då alkoholen, förverkar den (häller ut den) skriver en anmälan om brott mot alkohollagen (langning) och kontaktar senare föräldrarna för samtal.

Det är generellt svårt att visa att enskilda polisstrategier leder till minskad brottslighet eftersom brottsligheten påverkas av en mängd andra förhållanden i samhället. Sammanfattningsvis visar dock utvärderingen att polisens riktade åtgärder bidragit till det minskade antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, säger Bengt Svenson.

Riksdagen sade idag (8 maj) ja till en ny vårdform kallad öppen psykiatrisk tvångsvård som ska användas i stället för långa permissioner.

Öppen psykiatrisk tvångsvård ska vara ett mellansteg för patienter som ännu inte kan skrivas ut från tvångsvård men som inte behöver vara på sjukhus. Den här typen av vård ska även kunna användas inom den rättspsykiatriska vården.

Chefsöverläkaren ansöker om vården och en förvaltningsdomstol fattar beslut. Till ansökan ska fogas en så kallad samordnad vårdplan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.

Riksdagen ger regeringen rätt att få sätta igång att omstrukturera Apoteket AB. Detta för att förutsättningarna för en kommande omreglering av apoteksmarknaden ska bli de bästa möjliga.

Beslutet innebär att regeringen ska få bilda ett nytt moderbolag som ska äga alla aktier i Apoteket AB. Moderbolaget ska kunna sälja en del av de apotek som Apoteket AB äger till privata köpare. När omregleringen är genomförd ska bolaget läggas ned.

Regeringen ska också få bilda ett servicebolag som ska ansvara för nödvändig infrastruktur som alla apotek behöver tillgång till. Det handlar till exempel om register och databaser som Apoteket AB i dag ansvarar för.

Riksdagen sa idag (8 maj) ja till regeringens förslag.

Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, är idag mer utbrett än någonsin i det svenska samhället och AAS-preparaten säljs på en ständigt växande illegal marknad. Allt fler män, och numera också kvinnor, söker sig idag till sjukvården för att få hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider.

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg, författare till boken Mandom, mord och morske män, publicerar nu ny litteratur i behändigt format, Anabola Androgena Steroider (format A4, 32 sidor, ca 60 bilder).

Författarna säger att avsikten med boken är att den ska tjäna som en kunskapskälla om ett samhälls- och folkhälsoproblem som berör allt fler människor, såväl privat som i arbetslivet.

Bokens innehåll

Anabola steroider och testosteron

Missbruk av anabola steroider - vem och varför?

Missbruk av anabola steroider - när, var och hur?

Effekter och bieffekter

Hur påverkar AAS hjärnan?

Behandling av AAS-missbrukare

Idrott och dopning

Preparatöversikt

AAS och narkotika

Illegal tillverkning av AAS-preparat

Anabola steroider och lagen

Smuggling och beslag

AAS och Internet

AAS och våldsbrottslighet

Åtgärder mot AAS.missbruk i samhället - framtiden

Kontaktadresser mm

En översyn av aktuell lagstiftning pågår för närvarande. Den illegala AAS-marknaden genomgår också ständigt vissa förändringar liksom samhällets motåtgärder. Uppgifterna i denna upplaga är aktuella per den 1 juni 2008.

Beställning av boken

Mediahuset i Göteborg  AB

Marieholmsgatan 10 c, 415 02 Göteborg

Tel 031-7075955, fax 031-848682

http://www.mediahuset.se/

http://www.snpf.org/

e-post [email protected]

Norsk polis meddelar att man natten till den 7 maj gripit sex rumäner i åldrarna 22-36 år misstänkta för att ligga bakom ett flertal större inbrott i Norge.

De sex gripna är misstänkta för ett flertal brott, bland annat i Horten, Tønsberg och Tvedestrand. Polisen misstänker att gruppen som genom att såga sig igenom väggar och tak, ligger bakom flera inbrott i företag den senaste tiden där man stulit varor för hundratusentals kronor.

Den norska polisen har gjort omfattande beslag av stöldgods i samband med gripandena.

Polisen utesluter inte att fler kommer att gripas.

Datainspektionen och Rikspolisstyrelsen bildar nu en gemensam samrådsgrupp. Målet är att ta fram konstruktiva lösningar för hur Polisens register kan utformas för att göra brottsbekämpningen effektivare, samtidigt som den personliga integriteten skyddas.

Datainspektionen och Rikspolisstyrelsen har nu bildat en samrådsgrupp som ska underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna och på ett tidigt stadium diskutera hanteringen av personuppgifter, både i Polisens nuvarande och framtida register. Gruppen består av representanter från de båda myndigheterna.

Målet med gruppen är att hitta konstruktiva lösningar för hur Polisens behandling av personuppgifter kan utformas så att det brottsbekämpande arbetet underlättas samtidigt som den personliga integriteten skyddas, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Rikspolisstyrelsen gör nu en stor satsning på att utveckla nya IT-system som bland annat ger Polisen effektivare möjligheter att söka och hämta information. Genom att samråda med Datainspektionen kan vi redan på ett tidigt stadium i det utvecklingsarbetet ta upp frågor som rör den personliga integriteten, säger Bengt Svenson, tillförordnad rikspolischef.

Samrådsgruppen kommer bland annat att diskutera planerad och pågående systemutveckling inom Polisen liksom frågor som rör Polisens nuvarande register. Gruppen ska träffas minst fyra gånger per år.

För ytterligare information kontakta:

Datainspektionen:

Pressekreterare Per Lövgren, tfn 08-657 61 43

Rikspolisstyrelsen:

Pressekreterare Linda Widmark, tfn 08-401 90 05

Den brittiska regeringen har precis meddelat att man vill att cannabis omklassificeras från klass C till klass B, vilket innebär att regeringen inte följer det råd som det rådgivande organet lämnat i sin rapport.

I ett uttalande i parlamentet för en stund sedan sa inrikesministern Jacqui Smith att de cannabisrelaterade problemen är allvarliga nog för att cannabis ska uppklassificeras från klass C till klass B.

Om ett godkännande sker i parlamentet träder uppklassificeringen ikraft i början av år 2009.

En uppklassificering innebär bland annat kraftfullare åtgärder mot försäljning och innehav; nya strategiska och målinriktade åtgärder mot cannabisfabriker och den organiserade brottslighet som driver dom; förändrad lagstiftning med kraftfullare åtgärder mot de som säljer cannabis i närheten av skolor, sjukhus och fängelser; möjligen lagändringar som möjliggör förbud mot reklam och försäljning av cannabistillbehör.

Ytterligare information och fakta hittar du här.

Cannabis laws to be strengthened

Torgny Peterson

Rapporten från den brittiska regeringens rådgivande organ i narkotikafrågor, The Advisory Council on the Misuse of Drugs - ACMD, har nu offentliggjort sin rapport angående klassificeringen av cannabis.

I juli 2007 begärde den brittiske inrikesministern att AMCD ännu en gång skulle se över klassificeringen av cannabis. Den rapport som nu föreligger är resultatet av den översynen.

I rapporten på 54 sidor menar en majoritet av ACMD: s medlemmar att cannabis, efter en genomgång av tillgängligt material, ska förbli en klass C drog. ACMD säger i rapporten också att man samtidigt vill betona att användning av cannabis utgör en viktig hälsopolitisk fråga. Cannabis kan utan tvekan orsaka skador hos enskilda individer och samhället, konstaterar ACMD.

Du kan läsa ACMD:s rapport här.

Torgny Peterson

I USA har man i en studie tittat närmare på sprutubytesprogram som pågått under lång tid i städerna Baltimore, Chicago, Los Angeles, New York och Seattle.

Det visar sig att missbrukarna fortfarande delade sprutor i stor omfattning. Detsamma gäller för HIV-smittade missbrukare.

Av de 3 129 missbrukare som ingick i studien gav 45,8 procent smutsiga ´verktyg´ till en annan missbrukare och 41,7 procent injicerade sig själva med använda sprutor. Var kom då dessa sprutor ifrån? 61,9 procent uppgav att de fått sprutorna från ett sprututbytesprogram eller apotek.

Författarna till studien menar att eftersom sprututbytesprogram inte visat effekter på missbrukarnas beteende borde andra åtgärder övervägas.

Du kan läsa mer om studien här.

Torgny Peterson

15 054 bilister blev rapporterade för fortkörning under hastighetsveckan, 21-27 april 2008, meddelar polisen.

Det är 3964 eller cirka 35 procent fler än motsvarande vecka förra året.

Ökningen beror främst på att fler automatiska trafiksäkerhetskameror är i drift, säger Mattias Andersson, trafikansvarig på Rikspolisstyrelsen.

Trafiksäkerhetskamerorna är ett komplement till Polisens manuella övervakning. Men även rapporteringen vid den manuella övervakningen har ökat i år.

I samband med hastighetskontrollerna togs 36 758 alkoholutandningsprov. Det resulterade i att 266 personer rapporterades för rattfylleri (156 alkoholrattfylleri och 110 drograttfylleri).

Motsvarande siffror för 2007 var 30 810 alkoholutandningsprov som resulterade i 363 rattfyllerister.

Trots att vi gjorde nästan 6000 fler alkoholutandningsprov i år har antalet upptäckta rattfyllerister minskat. Vi hoppas att den trenden håller i sig och att det är frukten av det arbete som Polisen lägger på trafiksäkerhetsarbetet, säger Mattias Andersson.

Länssiffror finns på http://www.polisen.se/

Läkemedelsföretaget Schering-Plough har producerat ett faktablad om opiatersättningspreparatet Suboxone.

Bolagets faktablad finns här.

Eftersom missbruket av Subutex (buprenorfin) ökar rekommenderas nu läkare efter en hearing den 13 mars, arrangerad av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen,  att Suboxone (buprenorfin/naloxon) blir förstahandsvall vid opioidberoende.

Läs mer:

Hearing om missbruk av Subutex

Tidningsartiklar om Subutex

Torgny Peterson

Danska polisen har nu offentliggjort information om beslagen av narkotika under 2007.

Statistiken visar att dansk polis 2007 beslagtog mer kokain, heroin, amfetamin och ecstasy än under 2006.

Några fakta ur rapporten:

2007 beslagtogs 87,71 kilo kokain, vilket är 15 procent mer än under 2006 då man beslagtog 76,22 kilo.

Beslagen 2007 fördelar sig på 1 232 beslag jämfört med 1 901 beslag under 2006.

Den beslagtagna mängden heroin har också ökat under 2007 - 47,75 kilo (2006: 28,87 kilo).

Beslagen av ecstasytabletter ökade också - från 22.712 år 2006 till 67.680 år 2007.

Beträffande cannabis minskade beslagen under 2007 då man beslagtog 774,56 kilo (2006: 1035,39 kilo).

Beslagen av amfetamin minskade också, från 79,44 kilo år 2006 till 69,07 kilo år 2007.

Den statistikintresserade hittar hela beslagsstatistiken här.

Beslag gjorda av svensk polis och tull under 2007 hittar du här.

Torgny Peterson

Tysklands ´drogtsar´, Sabine Bätzing, har nu offenliggjort årets rapport, Drogen- und Suchtbericht 2008, om missbrukssituationen i Tyskland.

Några fakta ur rapporten:

Alkohol

9,5 miljoner av landets invånare dricker farlig stora mängder alkohol. 1,3 miljoner betraktas som alkoholberoende. 42 000 alkoholrelaterade dödsfall. Missbruket beräknas kosta Tyskland 20 miljarder euro. Omkring 10 000 barn föds med alkoholrelaterade skador. 19 500 barn och ungdomar fördes alkoholförgiftade till sjukhus.

Tobak

16 miljoner individer (33,9 procent av den vuxna befolkningen) röker. 18 procent av ungdomar röker. 140 000 tobaksrelaterade dödsfall och ytterligare 3 300 dödsfall som ett resultat av passiv rökning. Missbruket av tobak beräknas kosta samhället 18, 8 miljarder euro.

Cannabis

380 000 individer i åldrarna 18-64 år missbrukar cannabis. Ytterligare 220 000 betraktas som beroende av drogen.

Du kan läsa hela årsrapporten här.

Torgny Peterson

Pete Doherty är på fri fot igen efter att bara ha avtjänat 29 dagar av sin dom på 14 veckors fängelse. Skaplig rabatt på straffet tycker förmodligen intagna som inte kommer ifråga för samma rabattsystem.

Torgny Peterson

Norsk polis meddelar att man i Norge under perioden 1 maj - 30 september genomför en omfattande vapenamnesti då innehavare kan lämna in otillåtna vapen på närmaste polisstation.

När ett vapen lämnats in kan man

- ansöka om tillstånd att inneha vapnet

- få tillåtelse att sälja det

- få behålla vapnet efter att det gjorts obrukbart

Inlämning av ett ´amnestivapen´ kommer inte att påverka bedömningen av en framtida ansökan om tillstånd att inneha vapen och inte heller resultera i att man förlorar rätten att inneha lagligt förvärvade vapen.

Också andra sorters illegala vapen kan lämnas in under amnestitiden. Detsamma gäller för ammunition, sprängmedel och granater.

Den som innehar illegala vapen efter amnestitidens slut den 30 september riskerar att straffas. Straffet för olaga vapeninnehav är två års fängelse och vid grova brott fyra års fängelse.

Den som lämnar in ett vapen för att få det förstört kan göra det anonymt.

Den förra vapenamnestin genomfördes under perioden 1 september 2003 - 31 augusti 2004. Under den perioden inlämnades totalt 35 724 vapen och 2,9 ton ammunition och sprängmedel.

Läs också:

Lämna in dina vapen till polisen

Torgny Peterson

Ett förslag om legalisering av ett kvarts ounce marijuana (cirka 7 gram) i den amerikanska delstaten New Hampshire fick stöd i New Hamsphire House men fick inte en enda röst för i delstatens senat.

Varför? En student som valts in NH House berättade för representanterna där att studerande vid college skulle gå miste om sina lån och bli utsparkade från college om de dömdes för ett marijuanarelaterat brott, vilket är ren och skär lögn.

Tack vare en informativ insats från kollegor i delstaten för att upplysa representanterna i senaten om lögnen fick förslaget som sagt inte en enda röst i senaten.

Den ursprunglige förslagsställaren har meddelat att han inte ställer upp för omval. Vi gratulerar invånarna i New Hampshire att dom snart har en lögnaktig politiker mindre.

Läs också:

Är medicinsk marijuana OK i USA?

Torgny Peterson

Den intresserade kan i en nyutgiven trycksak få en kort introduktion till Sveriges ordförandeskap, maj - november 2008, i Europarådet, till organisationen med historik, samt kalendarium.

Du hittar materialet här.

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 12 december 2006 förordningen (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att borgenärer snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande ska erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förfarandet varken ersätter eller harmoniserar de nationella förfarandena för fastställande av obestridda krav i verkställbara avgöranden utan utgör ett alternativ till dessa i gränsöverskridande fall.

Förordningen trädde i kraft den 31 december 2006 och ska tillämpas fullt ut från och med den 12 december 2008. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bland annat beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet. I lagrådsremissen lämnas förslag på sådana kompletterande bestämmelser.

Bestämmelserna ska enligt förslaget träda i kraft den 12 december 2008.

Om uppgifterna i programmet Reporter i holländska KRO (Katholieke Radio Omroep) är korrekta är det inte att undra på att såväl producenter som fattiga politiker försvarar knarkhanteringen i holländska coffee shops med näbbar och klor. Stora skatteintäkter - javisst, men inte ett ord om kostnaderna för vård och behandling av det stora antal cannabismissbrukare som i ökande antal söker sig till frivillig behandling för sitt cannabismissbruk.

I programmet uppger KRO att den nederländska skattemyndigheten håvar in omkring 400 miljoner euro varje år som ett resultat av försäljning av cirka 265 ton cannabis i landets strax över 700, genom kommunala beslut tillåtna, så kallade coffee shops.

Enligt programmet går merparten av narkotikan till Tyskland och Storbritannien. Den inhemskt producerade starkare marijuanaprodukten, så kallad Nederwiet, produceras i hemliga anläggningar kontrollerade av den organiserade brottsligheten och har en årlig omsättning på cirka två miljarder euro.

Enligt uppgifter i programmet förstörde landets polis förra året 5 500 dolda cannabisodlingar av varierande storlek.

Omfattningen ger ytterligare fog för krav på mer effektiva insatser mot alla länkar i hanteringen av den mest använda narkotikan i Europa - cannabis. Vi vet idag att det finns omfattande risker med användning av cannabisprodukter och att bruket skapar lidande både för många enskilda användare och anhöriga.

Den intresserade kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Jag vet inte om Alex Wodak är speciellt känd för allmänheten och om så inte är fallet kan meddelas att Wodak är läkare och verksam i Sydney, Australien. Han är dessutom en av legaliseringscirkusens mer gapiga språkrör och ivrig förespråkare för legalisering av cannabis. Jag har haft det tvivelaktiga nöjet att stöta på honom i samband med föreläsningar och konferenser i utlandet.

Vilket ställe kan då inte vara bättre för en sådan herre än den nyligen genomförda Mardi Grass-festivalen i cannabisflummarnas australiensiska Mekka, Nimbin. Och mycket riktigt. Wodak var där och meddelade den påtända menigheten att cannabis borde beskattas och säljas legalt via postkontoren i Australien.

Inte undra på att cannabisproblemen i Australien är så omfattande med en sådan chef för alkohol- och narkotikamottagningen vid St Vincent's sjukhus i Sydney.

Torgny Peterson

I veckans BMJ( British Medical Journal) skriver Mark Malloch-Brown, Minister of state for Africa, Asia, and the UN, att en legalisering av opiumproduktion i Afghanistan för medicinska ändamål vare sig är önskvärt eller nödvändigt.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

I ett vetenskapligt uttalande den 21 april rekommenderar The American Heart Association att barn med ADHD ska genomgå hjärtundersökning med EKG innan de börjar använda medicin mot ADHD eftersom de mediciner som används vid behandling av ADHD kan påverka hjärtverksamheten.

Läs också:

Does Childhood Treatment of ADHD With Stimulant Medication Affect Substance Abuse in Adulthood?

Stimulant Therapy and Risk for Subsequent Substance Use Disorders in Male Adults With ADHD: A Naturalistic Controlled 10-Year Follow-Up Study

Age of Methylphenidate Treatment Initiation in Children With ADHD and Later Substance Abuse: Prospective Follow-Up Into Adulthood

Torgny Peterson

Att det finns starka krafter inom EU-maskineriet som vill göra EU till en nationernas nation med egna ambassader utspridda inte bara i EU-länder utan också i andra länder framgår av dokument som brittiska Daily Telegraph kommit över.

Enligt arbetsdokumenten skulle över 160 EU-kontor över hela världen utgöra de nya ambassaderna.

Naturligtvis håller Brysselmaskineriet så tyst som möjligt om detta eftersom man är livrädd för att få problem med anslutningen till Lissabonfördraget.

Om de här galenskaperna blir ett faktum kan du, oavsett vad utrikesminister Bildt hävdar, räkna med mer makt åt centralbyråkraterna i Bryssel och en apparat med på sikt kanske uppemot 20 000 anställda om man får tro Daily Telegraph.

I den svenska regeringsformen kan vi läsa att All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Frågan är hur många som är övertygade om giltigheten i det påståendet.

Torgny Peterson

 I veckan som gick höll den brittiske premiärministerns talesman en pressbriefing där journalister bland annat ställde frågor om cannabis.

Här följer en översättning av den officiella rapporteringen från 10 Downing Street om innehållet i det avsnitt som handlade om cannabis:

På fråga om premiärministern trodde att det fanns något annat sätt än 'uppklassificering' att skicka ut starka signaler om att cannabis är oacceptabelt, svarade talesmannen att man nu hade tagit emot rapporten från det rådgivande organet och att det finns krav på att ta hänsyn till deras åsikter liksom till andras åsikter. Som sades igår ska allmänheten inte förvänta sig information om ett ställningstagande den här veckan. Det är bättre att vänta på ett formellt tillkännagivande innan vi för vidare diskussioner.

På fråga om på vilka andra sätt premiärministern trodde att man kunde skicka ut starka signaler svarade talesmannen att han insåg vart journalisten ville försöka få honom och att man, när man var redo för ett tillkännagivande om 'uppklassificering' av cannabis, skulle komma med ett sådant. Ståndpunkten för närvarande var att man just tagit emot rapporten från det rådgivande organet och att den måste granskas.

Flera gånger påpekades att premiärministern använt ordet ´dödlig´ för att beskriva användningen av cannabis och på fråga om det fanns exempel på att cannabis varit dödlig sa talesmannen att ingen förnekade de potentiellt farliga skadeverkningarna av cannabis och att det var på grund av detta som cannabis är en illegal drog. När regeringen har en möjlighet att svara på rapporten från det rådgivande organet kommer vi att göra det på ett klart och ordentligt sätt.

Det torde vid det här laget vara bekant att de lokala valen i landet inte utföll till Labours och Browns belåtenhet. Katastrofresultat är väl närmast ett understatement och inte blir väl Brown gladare över att det konservativa partiets kandidat, Boris Johnson, vann borgmästarvalet i London och därmed tar över efter Ken Livingstone.

Inför borgmästarvalet meddelade Johnson flera områden som kräver prioriterade insatser - bland annat ökad säkerhet på allmänna kommunikationsmedel, insatser mot brott och ordningsstörningar

Den förre ´cannabisvänlige´ polischefen i Lambeth, Brian Paddick, kom på tredje plats i borgmästarvalet.

Brown står också inför andra problem när cannabis 'uppklassificeras'. Polischefernas organisation, Association of Chief Police Officers (ACPO), som är positiva till en ´uppklassificering´ av cannabis från klass C till klass B, meddelar samtidigt att polisen vill behålla möjligheten att utdela ´cannabisvarningar' till de som innehar drogen för eget bruk samtidigt som det blir tuffare tag för återfallsförbrytare och fall där det föreligger försvårande omständigheter.

Låter det rörigt? Det beror på att det är precis så rörigt just nu. Sista ordet är med all säkerhet inte sagt så håll ögonen öppna för vidare information om den fortsatta utvecklingen.

Torgny Peterson

Bloggens inlägg är nu omindexerade till nästan 100% vilket innebär att du kan använda bloggens söksystem fullt ut.

Torgny Peterson

Att den information som publiceras på ReageraMera behövs får jag dagligen bevis på genom e-postmeddelanden och telefonsamtal. Svensktalande i utlandet visar också ett ökat intresse för information och synpunkter, inte minst i de länder där de skadeproducerande lobbygrupperna för narkotika (injektionsrum, heroindistribution och en accepterande inställning till cannabis) är som mest aktiva.

Tio-i-topplistan för besökare från olika länder hos ReageraMera under april månad 2008 ser ut som följer:

1. Sverige

(1.Stockholm 2. Malmö 3. Göteborg 4. Lund 5. Solna 6. Uppsala 7. Örebro 8. Umeå  9. Östersund 10. Linköping)

2. Norge

3. USA

4. Belgien

5. Luxemburg

6. Finland

7. Tyskland

8. Storbritannien

9. Danmark

10. Nederländerna

Redan 2006 tog Björn Fries, den förra regeringens narkotikapolitiska samordnare, avstånd från marijuanamarschen i maj det året.

Två år senare går den svenska marijuanaklubben upp i rök.

Apropå rök - har någon sett röken av regeringens nya ANT-sekretariat?

Torgny Peterson

Säffle Bandidos fortsätter slåss om narkotikahandeln NWT

Jämtland Polisen ber krögarna om hjälp i kampen mot mc-gängen SR Jämtland

Jämtland Krögarna: Gästerna vet vad som gäller Östersunds-Posten

Borås Avhoppare tvingad köpa sig fri Borås Tidning

Danmark Narkodomme stadfæstet Horsens Folkeblad

Danmark Bandidos nabo till BonBon-land StandBy

Rejmyre Martin blev brutalt misshandlad Folkbladet

Sverige Nyckelvittne flygs in till Sverige Dagens Nyheter

Göteborg Långa straff för ekobrottslingar med mc-anknytning Sydsvenskan

Århus Dommens dag i stor rocker-narkosag Århus Stiftstidende

Norge Støtteklubb for Hells Angels Dalane Tidende

Göteborg Långa straff för ekobrottslingar med mc-anknytning Sydsvenskan

Århus Dommens dag i stor rocker-narkosag Århus Stiftstidende

Norge Støtteklubb for Hells Angels Dalane Tidende

Göteborg Göteborg slår tillbaka mot kriminella gäng Aftonbladet

Falun Red Devils lokaler bombhotades i anonymt brev SVT

Malmö Filmade grannarna - fick fängelse Sydsvenskan

Ystad Starshine köptes för dyrt Trelleborgs Allehanda

Sjöbo Mc-man greps av stort polispådrag i Sjöbo Skånska Dagbladet

Sverige Hot mot vittnen femdubblade Göteborgs-Posten

Oskarshamn Obegripligt med 53-åringen Nyheterna

Gällstad Man med koppling till Bandidos åtalas för klädkupp i Gällstad Borås Tidning

Kanada Pappersslarv fällde minister i Kanada SVT

Kanada Canada foreign minister Maxime Bernier resigns Yahoo News UK  

Göteborg Dödsdömd av gängen GT

Malmö Bomberna i Malmö har ett samband Sydsvenskan

Eskilstuna Hells Angels fest övervakades SR Sörmland

Luleå House of Pains ägare åtalas Norrbottens-Kuriren

Oskarshamn Mc-gäng kopplas till misstänkt i Oskarshamn Svenska Dagbladet

Sverige Brottslingar kan få jobb vid Forsmarks kärnkraftverk SR Gävleborg

Vargön Vargöbo misstänks för grovt vapenbrott SR Väst

Sverige Brott inget hinder för nämndemän Dagens Nyheter

Stockholm Nämndeman tvättade pengar åt mc-gäng SR Stockholm

Tranås Medlemmar i kriminella mc-gäng nattvandrar i Tranås SR Jönköping

Charlottenberg Tidigare rån mc-relaterat NWT

Charlottenberg Rånarbil hittad Ekot

Värmland Bandidos-ledaren drog tillbaka överklagan NWT

Svenljunga Ännu en Red Devils-medlem misstänkt för brott Borås Tidning

Tromsø HA-advokat risikerer bevillinga NRK

Halland Elever fick svar på frågor om kriminella gäng Hallandsposten

Söderköping Företagare lurad av blufföretag Norrköpings Tidningar

Stockholm-Falun Politiker misstänks ha tvättat pengar åt mc-gäng Sydsvenskan

Stockholm Känd finansman anhölls vid razzia mot bikergäng Dagens PS

Stockholm Tillslag stoppade inte strippklubbar Dagens Nyheter

Danmark Fodboldbøller og rockere går hånd i hånd Århus Stiftstidende

Danmark Politikere: Vold er klubbernes ansvar Århus Stiftstidende

Malmö Utredning om åklagarskotten läggs ner Norra Skåne

Dalarna Hårt slag mot mc-gängen i Dalarna SR Dalarna

Värmland Vittnet orkade inte leva under Bandidos-hot NWT

Dalarna MC-gripna skrivna hos toppadvokat Dalarnas Tidningar

Dalarna Medlemmar i Red Devils häktade Dalarnas Tidningar

Värmland Bandidosmedlem överklagar utpressningsdom SR Värmland

Ludvika Bandidosledare hoppar av SR Dalarna

Falun Häktningsförhandlingar idag efter mc-razzia Dalarnas Tidningar

Dala-Demokraten Tillslag binder samman näringsliv med mc-gäng Dalarna Tidningar

Dalarna Grova brott hos mc-klubbarna Dala-Demokraten

Dalarna Stort tillslag hos medlemmar i Red Devils Dalarnas Tidningar

Gällstad Stort inbrott kan lösas med DNA Expressen

Tannefors Här töms Hog Riders klubbhus Östgöta Correspondenten

Sverige Idag väntas motåtgärder mot de kriminella gängen Dagens Nyheter

Borås Bandidos höjer sin status Borås Tidning

Veinge Bandidosanhängare greps efter misshandel Hallandsposten

Borås 18-åring dömd för att ha hotat med Bandidos Borås Tidning

Ystad Bandidosanhängare frias från hotanklagelser Skånska Dagbladet

Danmark Skattemyndighetene på biker-festival Stavangeravisen

Malmö Tjugo åtalas efter tillslaget mot Bandidos Sydsvenskan

Norrköping Mc-medlemmar försatta på fri fot Folkbladet

Linköping HA-anhängare var drogpåverkade Östgöta Correspondenten

Danmark To HA-tilhængere dømt for vold Fyns Amts Avis

Danmark Mary bjuder skandalväninnan till Frederiks 40-årsfest Svensk Damtidning

Valdemarsvik Larmade polis - blev själv gripen Folkbladet

Karlstad Intagen man hängde sig i cellen NWT

Karlstad Det fanns en hotbild mot mc-vittnet Expressen

Danmark 20.000 motorcykler sætter kursen mod Fredericia Fredericia Dagblad

Örebro Bandidos kommer att märkas SR Örebro

Örebro Bandidos hemsida: Vi startar klubb i Örebro Nerikes Allehanda

Örebro Örebro planerar motåtgärd men vill inte avslöja den Nerikes Allehanda

Danmark Anni betalte Hells Angels beskyttelsespenge TV2

Malmö Hells Angels ledare dömd till böter Sydsvenskan

Karlstad Hothistoria gick inte hem - Karlstadsbo dömd till fängelse Värmlands Folkblad

Finland Brottsgäng bakom ekonomiska brott YLE

Finland Hyvinge Bandidos bakom galler Huvudstadsbladet

Fredrikstad Politiet fulgte Bandidos tett Fredrikstad Blad

Fredrikstad Massive kontroller Fredrikstad Blad

Sundløkka Væpnet politiaksjon på Sundløkka Sarpsborg Arbeiderblad

Snapparp Motorcykel körde i fel riktning på E6 Hallandsposten

Årsunda Stort polispådrag vid mc-klubbens fest Arbetarbladet

Malmö Hells Angels-mannen förhörd om bomben Sydsvenskan

Malmö Känd våldsman jagas för attentatet Kvällsposten

Åby Ännu en häktad för Åbymisshandel Norrköpings Tidningar

Svenljunga Mc-ledaren sålde knark till stjärnan Expressen

Svenljunga Ut med Red Devils SR Sjuhärad

Fredriksstad Mc-folket fyller byen Fredriksstad Blad

Norge "Månen" fleiper med Bandidos Fredriksstad Blad

Skåne Skånsk politiker hotas av mc-gäng Kvällsposten

Fredrikstad Mc-folket fyller byen Fredriksstad Blad

Svenljunga Ut med Red Devils SR Sjuhärad

Skåne Skånsk politiker hotas av mc-gäng Kvällsposten

Fredrikstad Mc-folket fyller byen Fredriksstad Blad

Danmark Jønke kæmper sin sag på nettet Ekstra Bladet

Retten til att forsvare sig selv

Helsingborg Bandidosman överlämnade sig till polisen Sydsvenskan

Göteborg Åklagare Barbro Jönsson byter jobb Aftonbladet

Göteborg Bankrånarens supermisstag GT

Förra året upptäckte polisen fler narkotikabrott än någonsin. Ökningen gäller såväl innehav som eget bruk av narkotika. Ny statistik visar dessutom att beslagen har ökat.

Poliser i yttre tjänst arbetar idag betydligt mer offensivt mot narkotikabrott och har generellt sett bättre kunskap på området, säger Ralf Hedin, tf chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.

De senaste åren har ett stort antal poliser specialutbildats i att känna igen drogtecken och symptom på droganvändning. Polismyndigheterna har också utvecklat sina arbetsmetoder och arbetar mer planlagt och med bättre underrättelser vilket ger resultat, säger Ralf Hedin.

Polisens insatser avgörande
Totalt anmäldes cirka 73 000 narkotikabrott under förra året, enligt polisens statistik. Det är en ökning med 7 procent jämfört med förra året och nästan 40 procent jämfört med år 2005. Narkotikabrott är ett så kallat ingripandebrott. Det innebär att det är polisens och andra myndigheters insatser som till stor del avgör hur många brott som upptäcks och anmäls.

Tidig upptäckt viktig
Av samtliga anmälda narkotikabrott år 2007 utgjorde eget bruk av narkotika 58 procent och innehav 32 procent. Den totala mängden beslag ökade också jämfört med året innan.

Det ska vara besvärligt att använda och sälja narkotika. Därför är det viktigt att polisen arbetar ihärdigt och kontinuerligt på alla nivåer för att minska tillgången på narkotika och avskräcka från narkotikamissbruk. En grundprincip i arbetet mot missbrukande ungdomar är tidig upptäckt och tydlig reaktion, säger Ralf Hedin.

Kokainmissbruket ökar
De vanligaste drogerna i Sverige är cannabis och amfetamin, men polisen ser att kokainmissbruket ökar, inte minst bland unga i storstäderna.

Polisen blir allt bättre på att avslöja narkotikabrott, men för att nå längre måste vi fokusera mer på att bekämpa orsaken till brottsligheten; den ekonomiska vinningen. Och vi måste göra det i samverkan med andra aktörer, säger Ralf Hedin.

Cannabisprojektet framgångsrikt
Ett exempel på framgångsrik samverkan är det så kallade Cannabisprojektet som initierats av polisens operativa råd. I rådet ingår förutom Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna även representanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen.

Fakta/Polisens beslag
Amfetamin, metaamfetamin, cannabis, heroin, kokain, kat och opium:

2006: 1567 kg

2007: 2526 kg

Ecstasy, dopningsmedel, Rohypnol, övriga tabletter (läkemedel):

2006: 407 000 tabletter

2007: 633 310 tabletter

Här finns beslagsstatistik från polisen och tullen

Vi nås av det glädjande beskedet att Sveriges chapter av cannabisflummarnas nätverk, Normal, går upp i rök.

Bristande engagemang och intresse, oenighet i styrelsen mm gör att Normal försvinner - åtminstone till vidare.

Du kan läsa mer om det glädjande beskedet här.

Torgny Peterson

Den man som upptäckte LSD, den schweiziske läkaren Albert Hofmann, har avlidit i en hjärtattack i sitt hem i Basel i Schweiz 102 år gammal.

Torgny Peterson