Mäns våld mot kvinnor - ett betydande folkhälsoproblem
Vad har genus med folkhälsa att göra? Påverkar skapade föreställningar om män och kvinnor våra livsvillkor och vår hälsa? Statens folkhälsoinstitut reder ut begreppen i en ny kunskapsöversikt.
Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem som kräver mer forskning, förebyggande insatser och attitydförändringar hos hela befolkningen för att motverkas. Det finns idag stora kunskapsbrister om varför, i huvudsak, män slår, hur utbrett problemet är på samhällsnivå och hur man ska bemöta samt fråga om våld. Olika svenska studier redovisar förekomst av våld i nära relationer på mellan en och tolv procent, under det senaste året. Siffrorna varierar med studiernas upplägg.
Våld leder ofta till en rad negativa hälsokonsekvenser. Utöver fysiska skador (till exempel benbrott, tandskador och hjärnskakning) ökar risken för depression, ångest, somatiska symtom och besvär, samt nedsatt sexuell hälsa inklusive gynekologiska besvär med flera hälsoproblem.
Forskning visar också att levnadsvanorna hos dem som utsätts för våld utvecklas negativt, med försämrade kost- och motionsvanor, rökning samt riskabel alkoholkonsumtion.
Män står för en majoritet av våldet som utspelar sig både ute i samhället och innanför hemmets väggar. De som drabbas i högst utsträckning av genusrelaterat våld är kvinnor och barn. Våld förekommer även i samkönade relationer, enligt forskningen. En förebyggande insats kan vara att studera skapandet av maskuliniteter, att se hur killar och män formar sina identiteter utifrån stereotypa ideal om hur man "bör" vara.
Åtgärder som stärker kvinnors makt, inflytande och ekonomiska ställning tillsammans med insatser för att påverka negativa stereotypa maskulina ideal skulle definitivt främja folkhälsan.
Skriften Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv belyser fyra viktiga folkhälsoområden utifrån genusaspekter. Det handlar om arbetsliv, maskuliniteter, medikalisering och mäns våld mot kvinnor.
Genusperspektivet visar på maktstrukturer i samhället, till exempel betydelsen av en könssegregerad arbetsmarknad. Även andra maktstrukturer och perspektiv som etnicitet, klass, sexualitet och funktionsnedsättning tydliggörs och analyseras gemensamt i genusanalysen. Det är också viktigt att våga se skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män.
