ReageraMera

En representant från polismyndigheten i Malmö talade om kokain på krogen. Av naturliga skäl har en del namnuppgifter mm utelämnats i den här redovisningen.

I Malmö arbetar man i flera spaningsgrupper med kvalificerade ärenden dygnet runt och i det arbetet ingår också arbetet mot narkotika på krogen.

Malmö är fortfarande rikets tredje största stad och växer befolkningsmässigt för varje år, men det är inte som egen stad som ökningen är tydligast, utan som strategisk stad i Europas mest expansiva område - Örestadsregionen, med Köpenhamn som centra. Efter Öresundsbron, och snart med hjälp av Citytunneln, som bekvämt förbinder Malmö med Dronningens by, har Malmö öppnat dörrarna mot kontinenten på allvar. Självklart på gott och ont. Vi kan räkna med över 3 miljoner presumtiva gäster i vår stad, alla boende inom fyra mils radie. Men långt ifrån alla är laglydiga medborgare.

Trycket har ökat på såväl tull som kustbevakning och polis, ja hela rättsmaskineriet har fått mer att stå i. Och detta märks på alla områden, inte minst i nöjesvärlden. På narkotikasidan tycks nästan alla preparat öka i tillgång, med just kokain som farlig aspirant på tätpositionerna.

Priserna har sjunkit och man köper kokain för mellan 600 och 800 kr grammet på gatan. Detta sker i regel på samma sätt, dvs man ringer sin kran samma dag man ska festa, och sedan sker leveransen med bil på någon offentlig plats. Det verkar bli allt mindre vanligt att man dealar inne på krogen och ryktet säger att man anser det alltför riskfullt numera. Vi ser också att kokainet når allt längre ut i leden. Det är idag ett minne blott när det bara var jetsetfolket som hade råd och möjlighet. Nu finns det kokain hos såväl gymnasieungdomar utan inkomst, som i klassiska arbetarkretsar där kokainet tidigare bara fanns på film. 

Framgångsfaktorer

I Malmö är man inne på sitt femte e år med samma arbetsmål, att komma åt unga människor i deras narkotikadebut i krogvärlden. Inom polisen finns i vanlig ordning stora prioriteringskrav, beroende på hög ärendebelastning i kombination med underbemanning. Med ett 20-tal av de största krogarna och nattklubbarna som arbetsplats, måste polisen jobba på ett väldigt speciellt sätt, med en klart anpassad strategi.

  

Samarbetet med krogpersonal och vakter är den absolut viktigaste framgångsfaktorn. En annan viktig bit är metodutveckling och rationalisering, till exempel tidsbesparingen i samband med upprättande av mobil polisstation, med arrest och förhörsutrymmen, där hela utredningen inkl provtagning kan ske på plats. Man räknar med att kunna hantera minst fyra gånger så många omhändertagna med denna metod. För att inte tala om integritetsbiten hos den omhändertagne.

Narkotikasökhund

I Malmö används ofta narkotikahund i samband med inpasseringskontroll, en metod som ofta framkallar reaktioner hos missbrukare.

Det är viktigt att se det ökande kokainmissbruket på krogen i sitt rätta perspektiv för att inse omfattningen. Det ÄR oerhört lätt för vem som helst att få tag i kokain. Det finns bara något mobilsamtal bort. I Malmö ser man att acceptansen tycks ha ökat och att ungdomar i alla kretsar och med olika bakgrund är aktuella. Just därför får man inte negligera denna viktiga bit utan fortsatta prioritera narkotikabekämpningen på krogen. Genom att göra alla aktörer delaktiga, bl a i samband med ständigt återkommande utbildningar, följt av tillsyn där teorin omsätts i praktik, får vi ett större engagemang som i sin tur ger ett bättre resultat. 

Grunderna

Förutsättningarna för att nå framgång med begränsade resurser är självklart att de används på optimalt sätt. En del av arbetet läggs på våra samarbetspartners. Detta tänkande planterar vi i samband med krogutbildningarna för personal och vakter, så att modellen i ett senare skede kan omsättas i praktiskt samarbete mellan  alla som verkar i krogmiljön.

Det är samma polismän som håller i utbildningarna som senare agerar på krogen. Detta för att kunna cementera den otroligt viktiga Vi-känslan som behövs för att kunna göra ett gott arbete. I vanlig ordning är det också av största vikt att det är lämplig personal, med stort engagemang, som finns på dom här ambassadörsposterna.

Av samma skäl söker vi personliga kontaktpersoner hos varje krog, som i sin tur får en personlig poliskontakt.

För att ytterligare personifiera arbetet och uppnå optimal effektivitet, görs en särskild riskinventering på varje krog, där lokaliteter och möjligheter studeras. 

En av de viktigaste faktorerna i ett framgångsrikt koncept riktat emot ett kontinuerligt problem, är just kontinuitet. Från att ha startats som mer eller mindre ett projekt, har nu krogverksamheten permanentats i den ordinarie narkotikabekämpningen. Anledningen är enkel - här hittar vi unga narkotikaoskulder. Med långsiktigheten kommer vanan och skickligheten. Nya metoder växer sig ännu effektivare och ett gediget samarbete hittar sina naturliga former efter hand. Det som från början var tungrott, blir successivt allt lättare och efter att ha arbetats in av alla aktörer behövs inte det initiala trycket.

Redan vid första kontakten mellan polisen och övriga i krogbranschen, vanligtvis vid narkotikautbildningen som ingår i Ansvarsfull alkoholhantering, presenteras tänkandet som blivit en arbetsmetod. I korta drag går det ut på att sätta fokus på den personal som har krogen som sin naturliga arbetsplats och ge dem de verktyg som behövs för att vara delaktiga i narkotikabekämpningen. Detta innebär allt från lagstiftning om skyldigheter och möjligheter, till förslag om utformning av drogpolicy. Polisen ska alltså inte, som tidigare varit fallet, ensamma stå för ansvaret. Den klassiska klyschan att alla ska vara delaktiga och ta ansvar konkretiseras och förs ut som ett självklart sätt att jobba. Inte så att andra ska ta över den polisiära delen av arbetet, utan att alla ska reagera OCH agera vid misstänkta narkotikafall. 

Exempel från verkligheten är vaktpersonalen som informeras om sina lagliga rättigheter och möjligheter att inom ramen för gällande regelverk kontrollera toaletter som tas i bruk av flera män samtidigt. Enligt polisens verksjurist som prövat fallet, rör det sig inte om husrannsakan när vakterna öppnar toalettdörren utan en åtgärd i deras ordningshållande verksamhet eftersom det inte är tillåtet att besöka toaletten flera åt gången.

Vid flera andra tillfällen ringer krogpersonal polisen om de har misstänkt påverkade personer hos sig. Är det tillämpligt, omhändertas personen enl LOB, för att överlämnas till polis. 

Istället för att det bara är polisens ögon som kritiskt granskar krogbesökarna, har nu betydligt fler fått en uppgift. Detta förutsätter emellertid fortlöpande engagemang hos de poliser som sysslar med tillsynen OCH viss feedback på vad som hänt. Samma poliser som hållit i krogutbildningen, följer upp denna och jobbar ute med tillsynen på krogen, vilket ytterligare stärker grundtanken om samarbete.  

För att kunna göra ett bra arbete, måste man känna till hur droger fungerar, inte bara rent kliniskt, utan framför allt dess psykosociala mekanismer. Hur många vet t ex hur viktigt och betydande "förspelet" är? Den där känslan, suget, som kommer just innan man vet att man ska snorta? Förväntan... Ungefär som pockande kåthet innan man ska ha sex med den där partnern som man fått med hem... Eller hur kraftig längtan kan bli när man vill ha mer, men inte har tillgång? Hur frustrationen kan få en till nästan vad som helst... Och hur verklighetstrogen den där vänskapligheten kan te sig, den till han i gänget som har kola just den kvällen... 

Om man hittar en misstänkt kokainmissbrukare, granskar vi alltid övriga i samma gäng med väldigt låg tröskel. Det har visat sig att det är mer regel än undantag att man är med allihop när det gäller att ta kokain. Dessutom behöver man inte uppvisa några tecken alls, om man är van missbrukare, vanligtvis beroende på att man lärt sig kontrollera vissa kroppsliga tecken.

Kokain har kort verkningstid och skapar direkt ett sug efter mer. Man måste alltså fylla på med jämna mellanrum, om man har tillgång. I kombination med kokainets förmåga att dämpa tecknen på alkoholberusning, kan man se ett tydligt mönster hos de som använder båda drogerna. Dom pendlar ofta mellan tydlig fylla och en klart skärpt hållning, t ex efter ett toalettbesök. Att lämna nattklubben med jämna mellanrum, kan också vara ett tecken på att depåerna behöver fyllas på.

Rädslan att bli upptäckt i kombination med kokainets korta verkningstid, gör att missbrukaren måste välja strategi för att kunna fylla på sin berusning. Att smuggla in drogen kan vara ett alternativ när man tror sig vara säker på krogen. När kontrollen i insläppet tros vara obefintlig. Att lämna stället för att snorta på annan plats, t ex i sin bil, väljs ofta på de ställen där polis och vakter är nitiska, eller där man av annan anledning inte vågar ta med sig något in.

Eftersom vi har rationaliserat bort intransporter, kör vi med konceptanmälningar, vilket innebär ytterligare arbete. Men detta uppvägs av den större mängd misstänkta som kan hanteras under nattetid. Avrapporteringen sker vanligtvis dagen eller kvällen därpå, men detta står under granskning. I framtiden kan det bli aktuellt med någon form av datainmatning redan i förstaskedet. 

En annan åtgärd är uppföljningen av unga, med hembesök / återbesök, eller besök hos kamrater. Vi har rullat upp flera kompisgäng, genom att initialt bara haft en misstänkt. 

Efter ett antal år på krogscenen, kan vi konstatera att konceptet tycks fungera. Verksamheten har blivit permanentad och numera är polisiär närvaro på krogen allmänt accepterad och en del av verkligheten. 

Befintliga kanaler har förstärkts och vi har återkommande nätverksträffar regelbundet där allehanda problem och företeelser avhandlas. Ett populärt inslag är polisens redogörelse för det aktuella drogläget. 

Med tiden har förhållandet mellan vakter och poliser förbättrats, mycket p g a narkotikapolisens nära samarbete.  Det är inte längre gränser oss emellan som förhindrar ett effektivt arbete, utan tvärtom känslan av att alla inblandade tillsammans gjort ett bra resultat. 

Att mäta det preventiva och det repressiva arbetet på krogen måste vara näst intill en omöjlighet. Visst kan man få siffror efter en opinionsundersökning och visst kan man använda statistik, men faktum kvarstår ändå att mörkertalet är så pass stort att resultatet inte kan ses på annat sätt utan som en fingervisning om i vilken riktning arbetet gått. Statistik har alltid använts för att stärka ett särskilt ändamål, men när flera ingående variabler är okända, får man lita till andra mätmetoder. Ett exempel är trygghetsmätningar, där personal och besökare får uttala sig om sin "känsla" Och att känslan av att narkotikaförekomsten i krogmiljö bromsats upp p g a ökade insatser enl ambassadörsmodellen, är klart dominerande hos tillfrågade. Sannolikt är det de preventiva effekterna, "ringarna på vattnet", som gett resultat. 

Det diskuteras en organisation där all krogrelaterad brottslighet ska handläggas på samma polisiära enhet, likt krogsektionen i Sthlm. Fördelar kan vara förenklad kontakt med polisen, för krogpersonal, förenklad handläggning och rakare kommunikation.

Nackdelen är en klar risk för kompetenssänkning inom ett redan svårt arbetsområde. Även rent organisatoriskt och bemanningsmässigt, kan problem uppkomma. Men detta kommer att lösas internt inom polisen. 

Efter MOB:s trestadssatsning och satsningen på ett mindre antal små kommuner, drogs det nationella nätverket mot narkotika på krogen igång 2008 av en arbetsgrupp bestående av krögare, kommunföreträdare och poliser.

Via ekonomiskt stöd från FHI ska ett fortsatt nationellt samarbete garanteras, där mindre kommuner ska få hjälp med att komma igång med sitt arbete på krogen. Det fungerande samarbetet mellan Trestadskommunerna förväntas fortsätta och även i framtiden ska vi kunna arbeta hos varann i olika former. Kanske kan det även bli aktuellt med en nationell kroggrupp, som kan verka efter behov i hela landet.

Många röster har hörts när det gäller narkotikadelen av ordningsvaktsutbildningen. Ska krogvakter komplettera sin utbildning med specialkunskaper? Vi anser att denna bit är så pass viktig att större del i utbildningen bör avsättas. 

Ta de fina resultaten och förstärk ett redan fungerande samarbete, så kommer vi även i framtiden att kunna stå pall för ett allt större tryck från narkotika och kriminella nätverk bakom.