Radioprogrammet ReageraMera onsdag 1 augusti 10.30

Om fiffel och båg i restaurangbranschen

Radioprogrammet ReageraMera i Just Radio onsdag 1 augusti 10.30 handlar om restaurangbranschen.

Programledare: Torgny Peterson

Medverkande
Conny Svensson,
riksprojektledare, Skatteverkets restaurangkontroll
Bo Hemph, alkoholhandläggare, Tillståndsmyndigheten, Gotlands kommun
Ulf Linnerhed, socialkonsulent, Länsstyrelsen Gotland

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu eller www.myspace.com/justradiogotland

Missa inte det!

ReageraMera har besökare från ett stort antal länder

Antalet unika besökare på den här bloggen ökar kraftigt och det är mycket intressant att konstatera att antalet besökare från utlandet är mycket stort och att dessa besökare också ökar hela tiden.  

Under juli månad besöktes den här bloggen av ett mycket stort antal unika användare från 32 länder. Du är i gott sällskap. 

Juli månads femton-i-topp-länder
1.       Sverige
2.       Spanien
3.       Norge
4.       Frankrike
5.       Storbritannien
6.       Finland
7.       Tyskland
8.       USA
9.       Danmark
10.    Kanada
11.    Schweiz
12.    Grekland
13.    Australien
14.    Belgien
15.    Nederländerna

50 experter bekräftar riskerna med att använda cannabis

Den brittiska tidningen The Independent som under 1990-talet drev en intensiv kampanj till förmån för legalisering av cannabis har som bekant gjort helt om. I artiklar tidigare i år bad The Independent om ursäkt för den legaliseringskampanj som tidningen idag betraktar som ett stort misstag. 

I gårdagens (29 juli) upplaga av The Independent ger tidningen återigen stort utrymme åt cannabisfrågan i artikeln The great cannabis debate: 50 top experts confirm mental health risk, som är väl värd att läsa. 

Torgny Peterson

Utvisning eller ej

Snart är det dags för en av Kanadas mest kända förespråkare för legalisering av cannabis, Marc Emery, att ställas inför domstol angående ett krav från USA om att han ska utlämnas dit eftersom han misstänks för omfattande cannabishantering. 

Kravet på utlämning till USA gäller inte bara den idag 50-årige Emery utan också hans affärspartners Gregory Keith Williams och Michelle Rainey-Fenkarek. 

I Kanada har Emery hittills gripits 22 gånger och suttit i fängelse 17 gånger. 

Den undersökning som DEA (Drug Enforcement Administration) genomfört visar bland annat att Emery via Internet sålt frön till illegala marijuanaodlingar i Indiana, Florida, Kalifornien, Tennessee, Montana, Virginia, Michigan, New Jersey och North Dakota.

DEA uppskattar att cirka 75 procent av de fröer Emery sålt har skickats till USA. Om Emery utvisas och fälls kan påföljden bli fängelse i alltifrån tio år till livstid.  

Torgny Peterson

Ansvarslös förskrivning av Ritalin?!

Flera brittiska media rapporterar idag om vad som utan tvekan kan karakteriseras som ansvarslös förskrivning av  Ritalin.  

Inte nog med att nära nog 400 000 barn och ungdomar i åldern 5-19 år ordineras Ritalin mot ADHD. Det visar sig också att en del av patienterna inte ens har fyllt ett år. 

Enligt det konservativa partiet i Storbritannien, som ligger bakom undersökningen, har förskrivningen av Ritalin mot beteendeproblem ökat med 156 procent under de senaste sex åren. 

Inte helt oväntat, och till läkemedelsföretagens stora glädje, hävdar företrädare för Addiss, att alltför få diagnosticeras med ADHD och följaktligen att alltför få får Ritalin. 

Det konservativa partiet kräver nu bland annat att man snabbt sätter igång omfattande forskning för att klarlägga effekterna av metylfenidat (Ritalin) och att man också granskar hur ofta Ritalin förskrivs och hur omfattande förskrivningen är. 

Läs också:
GPs ´giving Ritalin to babies under a year old´ 

Torgny Peterson

Slut på semestern?

Du som avslutar din semester idag är välkommen tillbaka till ReageraMera och Cannabisdotcom. Jag självklart alla andra också.  

Det finns nu ett mycket stort antal nya inlägg publicerade på ReageraMera och på Cannabisdotcom (www.cannabisdotcom.blogg.se).  

På den här bloggen hittar du också omfattande rapportering från politikerveckan i Almedalen och länkar till intervjuer med politiker och andra under veckan.  

Via de dagligen uppdaterade tidningslänkarna kan du också enkelt hålla dig uppdaterad om drogrelaterad information från Sverige och övriga delar av världen. Ett stort antal inlägg ger dig den absolut senast tillgängliga informationen om forskning, beslag, trender och tendenser mm. inom narkotikaområdet. 

Inom kort startas också Express-koll på ReageraMera, ett initiativ som tillkommit efter att tabloiden Expressen vid ett flertal tillfällen uppvisat undermåliga kunskaper i narkotikarelaterade frågor. Via Express-koll  kommer Expressens ledarredaktion, och andra intresserade, att få tillgång till material som förhoppningsvis kan bidra till mer korrekt information om narkotikarelaterade frågor.  

Varje onsdag 10.30 kan du också lyssna på radioprogrammet ReageraMera i JustRadio. Nästa program kommer nu på onsdag 1 augusti. Information om innehållet i varje veckas radioprogram hittar du på den här blogen på tisdagar. Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2. Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland


Cannabisdotcom (www.cannabisdotcom.blogg.se) innehåller endast cannabisrelaterad information-till glädje för de flesta och ett irrititationsmoment för legaliseringsförespråkarna.

 
Välkommen till en spännande höst! 

Torgny Peterson

Dags för statlig dansk knarklangning?

De heroinister som inte har för avsikt att sluta använda heroin får nu eventuellt hjälp på vägen att upprätthålla sitt missbruk då Dansk Folkeparti, som länge varit hårdnackade motståndare till statlig knarklangning, kanske är på väg att ändra inställning. 

Karin Nødgaard från Dansk Folkeparti säger till Danmarks Radio att läkarordinerat heroin kan vara vägen framåt, men bara för de hårdast belastade narkomanerna.

Vilken fantastisk logik! De av heroin redan hårdast belastade narkomanerna ska få mer heroin!  

Liknande brist på kunskper, insikt, empati och politisk vilja som resulterat i att heroinister lugnt kan fortsätta sitt missbruk med statligt stöd har tidigare visats av couldn´t-care-less-politiker i Schweiz, Holland och Tyskland. 

Torgny Peterson

Användning av cannabis kan öka risken för pykotiska tillstånd med över 40%

Det finns nu tillräckliga bevis för att varna unga människor för att användning av cannabis kan öka risken för dom att utveckla psykotiska tillstånd senare i livet med 40%, konstaterar forskare i veckans nummer av Lancet . Frågan belyses också i en kommentar och ledare i veckans utgåva. Ledaren avslutas med konstaterandet att Regeringar skulle tjäna på att investera i fortsatta och effektiva utbildningskampanjer om riskerna med att använda cannabis. 

Dr Theresa Moore från University of Bristol, Dr Stanley Zammit från Cardiff University i Wales och kollegor har gjort en metaanalys av 35 studier (fram till 2006) från USA, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien, för att se om det finns bevis för att koppla användningen av cannabis till förekomsten av psykotiska tillstånd eller mentala hälsoproblem. 

De fann att de som använt cannabis någon gång hade 41% större sannolikhet för att utveckla ett psykostillstånd. Risken ökade i förhållande till dosen, där sannolikheten för att utveckla ett psykostillstånd för de som använde cannabis i störst utsträckning var mer än dubbelt så stor. 

Det är intressant att konstatera att holländska psykiatriker i veckans utgåva av The Lancet säger att det faktum att man fokuserat på bland annat heroin och kokain gjort att man förbisett farorna med cannabis. I den offentliga debatten debatten har cannabis ansetts som en mer eller mindre ofarlig drog jämfört med alkohol, centralstimulerande preparat och opiater. Emellertid förefaller de potentiella långsiktiga, skadliga effekterna av cannabis med avseende på psykotiska tillstånd ha förbisetts, och det finns behov av att varna allmänheten för dessa faror och också etablera behandling ör att hjälpa unga vaneanvändare av cannabis.  

Besök också:
The Lancet 
Evidence of ´reefer madness´ is not new

Torgny Peterson

Razzior på knarkkliniker

Amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration) genomförde i onsdags razzior på tio av Los Angeles över 100 knarkkliniker, eller medicinska marijuanadispensärer som innehavarna föredrar att kalla dom. I samband med razziorna greps fem personer, bland annat ägare till de så kallade dispensärerna, misstänkta för distribution av marijuana. I samband med razziorna togs stora mängder marijuana och kontanter i beslag. 

Detta är andra gången DEA gör razzior av det här slaget i Los Angeles. Förra gången, i januari i år, gjordes razzior på elva så kallade dispensärer.  

Federala myndigheter har nu åtalat de som driver ett dussintal dispensärer för att de distribuerar marijuana i syfte att tjäna pengar. Ett exempel är ägarna till kedjan Compassionare Caregivers, som består av sju dispensärer i Kalifornien (Oakland, San Francisco, San Leandro, Ukiah, Bakersfield, San Diego och West Hollywood). Enligt domstolshandlingarna tjänade ägarna 95 miljoner dollar på sin verksamhet under en treårsperiod. Vad användes vinsterna till? Bland annat till att köpa dyra bilar och fastigheter i Costa Rica. 

Enligt domstolshandlingarna sålde en dispensär i Morro Bay marijuana för över 1,2 miljoner dollar under ett år. 281 underåriga ´patienter´ fanns bland kunderna. Av handlingarna framgår också att en läkare samarbetade med dispensären och skrev, mot ersättning från dispensären, rekommendationer som godkände tonåringars användning av marijuana. Ytterligare exempel är ägaren till en dispensär i Corona som sålde marijuana för mer än 1,2 miljoner dollar under nio månader. 

Jag anser att den här sortens knarklangning ska bekämpas med all kraft och att razziorna bör ske oftare och i betydligt större omfattning för att så snart som möjligt få ett beslut på geschäftet med så kallad medicinsk marijuana. 

Torgny Peterson

Självständig beslutanderätt för en av barnets vårdnadshavare i vissa fall

En av barnets vårdnadshavare ska i framtiden kunna ges rätt att på egen hand fatta beslut i barnets angelägenheter.

Det föreslår regeringens utredare, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, i ett betänkande som överlämnades till justitieministern Beatrice Ask 25 juli. Förslaget innebär ett undantag från de regler som i dag gäller för vårdnadshavarnas beslutsfattande och kan bidra till att en gemensam vårdnad kan kvarstå, trots att föräldrarna är oense i vissa frågor.

Dagens krav på att vårdnadshavarna ska fatta gemensamma beslut i viktigare frågor vållar problem för många barn, bl.a. genom att deras tillgång till hälso- och sjukvård och möjligheter att byta skola försvåras om föräldrarna inte är överens. Lösningen kan behöva bli att en av föräldrarna anförtros vårdnaden ensam. Detta försämrar ofta barnets kontakter med den förälder som fråntas vårdnadsansvaret.

Ett beslut om att en av vårdnadshavarna ska tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några utpekade områden innebär t.ex. att barns tillgång till nödvändig psykiatrisk vård förbättras. Barnets andra vårdnadshavare ska nämligen inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.

Betänkandet innehåller även andra förslag som påverkar vårdnadsrollen. Bl.a. slås fast att den förälder som barnet enligt beslut ska bo tillsammans med får bestämma var han eller hon ska bo tillsammans med barnet. Vidare föreslås att en vårdnadshavare ska kunna bli tvungen att lämna upplysningar om barnet till en förälder som inte har del i vårdnaden. Ett annat förslag är att socialnämnd ska få rätt att tala med barn i olika utredningar, oberoende av vårdnadshavarens inställning och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

I betänkandet föreslås också en lagreglering om medverkan av ett s.k. umgängesstöd vid umgänge mellan barn och förälder. I fortsättningen ska sådana umgängesvillkor alltid vara tidsbegränsade och reserveras för fall då det finns goda utsikter att umgänget kan ske fritt i framtiden. Förslaget innebär en uppstramning av den praxis som gällt för kontaktpersoner som utses av socialnämnd vid umgänge.

Läs också:
Beslutanderätt vid gemensam vårdnad mm SOU 2007:52

Brittiska regeringen gör stor översyn av åtgärderna mot narkotika

Den brittiska inrikesministern, Jacqui Smith, har nu meddelat att man har för avsikt att inhämta synpunkter när det gäller de framtida åtgärderna mot narkotika, inom ramen för det som döpts till Drugs: Our Community, Your Say, innan beslut fattas om regeringens nya strategi mot narkotika som ska införas i april 2008. 

Bland annat kommer man ännu en gång att se över skadeverkningarna av cannabis och om dessa kan utgöra grund för en återklassificering av cannabis från klass C till klass B. Det är återigen ACMD (The Advisory Council on the Misuse of Drugs) som får uppdraget att under sex månader genomföra en sådan granskning. ACMD kommer sedan att lämna sina rekommendationer till regeringen i början av nästa år. 

Drugs: Our Community, Your Say
syftar till att stimulera nya, konstruktiva idéer om hur man på bästa sätt kan minska de skador som narkotika orsakar. Bland annat står följande punkter i fokus:  

* Vad behöver göras ytterligare för att få bort narkotikaförsäljarna från gatorna? 

* Överväganden om utvidgning av undervisning om droger för att öka unga människors medvetenhet 

* Garantera bättre kontinuitet i behandlingen av de som använder narkotika för att hålla dom ´på rätt väg´ efter genomförd behandling  

* Ökat stöd för unga människor och familjer för att stärka motståndet mot användning av droger

* Översyn av klassificeringen av cannabis * Förhindra att droger kommer in I landet

* Engagera lokalsamhället när det gäller att få information om drogrelaterade brott  

Du kan läsa mer om Drugs: Our Community, Your Say här.  

Drugs: Our Community, Your Say
kommer att pågå under tre månader. Sista dagen för synpunkter är fredag 19 oktober 2007.  

Torgny Peterson

Besynnerlig kommentar från radions Eko-redaktion

Under rubriken Många för fria sprutor till narkomaner rapporterar radions Eko-redaktion bland annat att 65 procent av 500 tillfrågade stockholmare är positiva till att narkomaner ska få tillgång till gratis sprutor för att minska spridningen av hiv. Trots det säger den politiska majoriteten i Stockholms landsting nej till sprutbytesprogram. 

Ja, kan man tänka sig att politikerna har djärvheten att inte lyssna på 500 tillfrågade stockholmarne. Kommentaren från Ekot är ungefär lika begåvad som om man skulle hävda att trots att 500 stockholmare anser att narkotika ska legaliseras säger regeringen nej. Skärpning Ekot! 

Läs också:
Många för fria sprutor till narkomaner
Falsk tolkning att nya sprutor minskar hiv 

Torgny Peterson

Positiva signaler från Nederländerna: Polisen vill stoppa odling av marijuana

Jag har tidigare rapporterat om en ökad skepticism i Nederländerna mot användningen av cannabis. 

Det är polisen i landet som nu tar bladet från munnen och säger att något måste ske. Bland annat kräver man kraftfullare åtgärder mot professionella odlare, som idag ofta får samhällstjänst. Det bör finnas en klar signal att produktion av marijuana är oacceptabel, säger polisen Ben Janssen från Nationaal Netwerk Drugsexpertise till Volkskrant

Han säger vidare att affärer som säljer frön, belysning och gödningsmedel också måste bli föremål för åtgärder eftersom de öppnar vägen för organiserad odling av marijuana

Positiva signaler sålunda från Nederländerna i kampen mot cannabis. 

Torgny Peterson

Narkotikaprofilering kan avslöja en hel del

Det är i och för sig ingen nyhet att kriminaltekniska laboratorier världen över genom analyser av beslag försöker fastställa från vilket land narkotikan kommer eller om olika beslag härrör från samma producent etc. Så har t ex USA ägnat sig åt den här typen av analyser under många år. 

När det gäller kokain är det i huvudsak fyra olika kemiska ´signaturer´ som kan avslöja det geografiska ursprunget. 

Är du intresserad av att veta mer om detta finns det många möjligheter. Vill du utvidga dina internationella kontakter och samtidigt diskutera ämnet kan du med fördel delta i APMF:s (The Asia?Pacific Symposium on Measurement of Mass, Force, Torque and Density) konferens i Sydney, Australien 24-26 oktober 2007.  

Torgny Peterson

Inga undantag för privatskolor

I Victoria i Australien är det slut nu med möjligheten för privatskolor att underlåta att rapportera narkotikarelaterade händelser på sådana skolor. 

Delstatens utbildningsdepartement och skolorna undertecknade förra månaden ett avtal som förpliktigar privatskolorna att rapportera narkotikarelaterade händelser enligt samma regler som gäller för övriga delstatliga skolor. 

Målet för regeringen Bracks är nolltolerans i skolan. 

Torgny Peterson

Statistik och narkotikabrott

Statistics Canada publicerade nyligen en rapport, som hävdade att brottsligheten nu är lägre än under de tidigare 25 åren. 

Läser man rapporten inser man snabbt att den utgör ett (o)medvetet försök att i vissa avseenden dölja den omfattande narkotikarelaterade brottsligheten i landet, något som nu påtalas av flera kritiker, bland annat Scott Newark från The National Security Group. 

Torgny Peterson

Birgitta Rydberg är inte ensam

Ge rena sprutor åt narkomanerna var rubriken på en ledare i Expressen 19 juli. 

Personen som ledarskribenten ger sig på här är det folkpartistiska landstingsrådet Birgitta Rydberg.Den hysteriska utskällningen av henne borde ha fördelats mera rättvist mellan alla de organisationer och personer, som har lång erfarenhet av narkotikafrågan och som delar Birgitta Rydbergs åsikter och stöder henne. t.ex. Föräldraföreningen Mot Narkotika. Det är deras barn saken gäller. De har djup erfarenhet av bl.a. de katastrofala följderna av Expressens aggressiva propaganda angående legalförskrivning av narkotika 1965. Expressen med flera lyckades genomdriva detta.  

Mellan åren 1965 och 1967 gav Medicinalstyrelsen tillstånd till några läkare att skriva ut recept på narkotika legalt. Antalet missbrukare ökade katastrofalt. Sen dess har vi inom FMN tvingats leva i verkligheten. FMN grundades 1968. Vi vill ha vård till våra anhöriga inte sprutor. 

En annan organisation är Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS), där många medlemmar varit narkomaner som rest sig och tagit ansvar. De vet hur man knarkar med sprutor. Om smittan finns i lösningen eller tussen hjälper inga sprutor. De kan lära de okunniga om livet i verkligheten.  

United Nations Office on Drugs and Crime har nyligen i en rapport berömt Sverige för vår restriktiva narkotikapolitik. Vi har klarat oss bättre än andra länder. Det berömmet hade vi inte fått om EXPRESSEN fått sin vilja fram på 60 talet.  

Birgitta Rydberg står sannerligen inte ensam mot hela världen som det står i Expressens ledare. 
 

Narkomanerna är inga viljelösa offer. De kan och måste ta sitt ansvar. Bo Strömstedt månde gråta då Expressen återigen utan analys anammar ett så kallat Humantänkande. Vanliga sjukdomar försöker läkarna bota, men här är det fråga om att förlänga lidandet i humanitetens namn utan att få stöd av smittskyddsläkarna.  

Stockholm har en HIV- epidemi, men det är inte sprutnarkomaner som står för hela ökningen. Smittan sker i hög grad genom oskyddat sex mellan heterosexuella eller homosexuella. Smittskyddsläkare säger sig inte kunna bevisa att smitta skett med sprutor. De anser att fri utdelning av kondomer kanske vore effektivare. 

Underlaget för det landsomfattande finska sprututbytesprogrammet, som ledaren åberopar som effektivt, är mycket litet. Det behöver inte för den skull vara missvisande, men man blir misstänksam. 

Att påstå att Birgitta Rydberg saknar allt vetenskapligt stöd, som det står i ledaren är en lögn. Vi kan börja med att hänvisa till boken SPRUTUTBYTE - En genomgång av den internationella forskningen och den svenska debatten. Boken är en genomgång av vetenskapligt beprövade rapporter. WHOs rapporter, som också åberopas är däremot inte vetenskapligt beprövade. Det finns utländska undersökningar som visar att utdelning av sprutor inte är lösningen utan tvärt om förvärrar situationen. (t.ex Vancouver)  

Katarina Cnattingius 
Föräldraföreningen Mot Narkotika i Täby

Daniel: Legalisering av cannabis? Aldrig!

I Schweiz, som sedan länge är känt för några av de mer famösa, destruktiva tilltagen mot narkotikamissbrukare (bland annat distribution av statligt heroin), har man nu alltmer börjat observera de skadeverkningar som cannabis medför. 

En nyligen publicerad studie från den psykiatriska universitetskliniken i Zürich visar till exempel att nästan 40 procent av de 20-åringar som kommer i kontakt med kliniken på grund av användning av cannabis rapporterar att de då och då har känslan av att andra kan kontrollera deras tankar. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger vidare att de ibland haft tankar som inte är deras egna. Över 40 procent av de tillfrågade uppger att de har känslan av att de iakttas av andra. 

Nyligen rapporterade också Neue Luzerner Zeitung om ett intressant fall om cannabisanvändaren Daniel (fingerat namn) och de schizofrena upplevelser han haft i samband med användning av cannabis. Från att tidigare ha varit en ivrig förespråkare för legalisering av cannabis har han nu, på grund av de egna erfarenheterna, helt ändrat uppfattning.  

Om du förstår tyska kan du läsa första sidan av den temaartikel, Nur in meinem Kopf, i tidningen som handlar om Daniel här. Sida nummer två finns här

I samma tidning publiceras idag (24 juli) ytterligare en artikel på temat cannabis och psykoser, Kiffen und Psychosen. 

Torgny Peterson

Konferens om frivilligorganisationernas roll när det gäller att arbeta mot narkotika

MOB (Mobilisering mot narkotika) arrangerar tillsammans med FMN (Föräldraföreningen mot narkotika) och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) en konferens om frivilligorganisationernas roll när det gäller att arbeta mot narkotika.  

Konferensen äger rum i Rosenbads Konferenscenter i Stockholm den 21 november.

Vid konferensen visas exempel från samarbeten mellan kommuner och frivilligorganisationer och regeringens syn på frivilligorganisationernas roll i detta arbete presenteras. 

Ytterligare information hittar du här.

Användningen av cannabis har mer än tredubblats i Frankrike

Enligt Jean-Michel Costes vid franska OFDT (Observatoire français des drogues et toxicomanies) har användningen av cannabis i åldersgrupperna 18-35 år mer än tredubblats sedan början av 1990-talet.   

En förklaring till ökat användande är fallande priser på cannabis, samtidigt som antalet hemodlare har ökat. 

OFDT har den här månaden publicerat en intressant 230-sidig rapport, Cannabis, donnée essentielles, om cannabissituationen i Frankrike. Rapporten, som är ett resultat av samarbetet med flera organisationer och myndigheter, behandlar bland annat frågor omfattningen av cannabiskonsumtionen, konsumenterna, marknaden, risker och konsekvenser i samband med användning av cannabis mm. 

Några fakta från rapporten
* 2005 uppgav 12,4 miljoner individer i åldrarna 12-75 år att de någon gång i sitt liv använt cannabis. Av dessa hade 3,9 miljoner använt cannabis under det senaste året . Av de sistnämnda var 1,2 miljoner regelbundna användare (minst 10 gånger per månad). 

* Antalet regelbundna användare av cannabis har ökat från 3,8% 2000 till 5,9% 2005.  

* 2005 uppgav 49,5% av 17-åringarna att de experimenterat med cannabis. 

* Cannabis är den narkotika som oftast blir föremål för beslag. 2005 beslagtogs 87 ton cannabis. 

* Snittpriset på ett gram cannabis ligger idag på cirka 37 kronor, vilket är en sänkning med 30% under de senaste tio åren.  

* Det finns inga uppgifter om utvecklingen av THC-halten före 1990. Under de senaste tio åren man i beslagtagen cannabis noterat en ökning av THC-halten även om beslag av cannabis med THC-halter på 20% eller mer är i minoritet (mellan 2% och 5% av beslagen). Under 2005 låg den genomsnittliga THC-halten i beslagtagen cannabis på mellan 8% och 10%. 

Läser du franska och är intresserad av att ta del av hela rapporten hittar du den här

Är du bara intresserad av vissa delar av rapporten går du enklast vidare här

Torgny Peterson

Hjälp till med att stänga cannabisodlingar

Även om antalet cannabisodlingar i Sverige inte på långt när är så många som i vissa andra länder finns det all anledning att noga bevaka utvecklingen. 

Du kan hjälpa till i arbetet med att stänga cannabisodlingar genom att vara vaksam på din omgivning och rapportera iakttagelser som kan tyda på förekomst av en cannabisodling. 

Följande kan vara tecken på förekomst av en cannabisodling: 

Gardiner är alltid neddragna för fönstren eller fönstren är alltid täckta (oftast) från insidan på annat sätt (papper eller plast sätts upp på insidan av fönstren).

Stor aktivitet vid inflyttning men senare verkar ingen bo där.
 

Besök på den aktuella adressen liknar inte mönstren för besök i andra lägenheter, villor eller fastigheter i området. 

Besökare som dyker upp dagligen eller någon gång per vecka men då bara gör kortare besök för att se till odlingen. Var också observant på eventuella besök nattetid. 

Den som hyr vill ogärna ha besök av hyresvärden eller andra personer som kan tänkas avslöja vad som försiggår. 
 

Var uppmärksam på förflyttning av plastsäckar eller annat emballage som kan användas för transport av marijuana. 

Besöker du t ex byggvaruhus kan det också vara värt att fundera på varför t ex ungdomar inhandlar jordsäckar, fläktar eller utrustning till ventilationsanläggningar och/eller utrustning av olika slag för trädgårdsskötsel.

Håll utkik efter förpackningar som kan innehålla eller ha innehållit t ex aceton, metanol, natriumhydroxid, eter, ammoniak. 
 

Nya dofter i allmänhet och en skarp, ofta sötaktig, doft i synnerhet. Det är heller inte ovanligt att odlarna monterar starkt doftande preparat för att dölja cannabisdoften.

Hög värme

Kondensering på fönstren eller till och med på utsidan av huset 

Ventilationsöppning(ar) 

Ljud från fläktanläggningar och ljudkällor som kanske står på dygnet runt för att dölja ljud från fläktanläggningar 

Eventuella elektriska omkopplingar för stöld av elektricitet. Arbetar du på ett elbolag är det också värt att hålla utkik efter omotiverat höga elräkningar


Varningsskyltar av olika slag, (Privat område; Varning för hunden; Privat område-överträdelse beivras etc.) 

Du kan lämna tips om narkotika. Ring antingen polisen på 114 14 eller tullen på 112 och begär 'Narkotikatipset'. Du kan ringa när som helst och du behöver inte tala om vad du heter. Till Tullverket kan du också e-posta tips. 

Torgny Peterson

Slavarna på cannabisodlingarna

Under det senaste året har polisen i Skottland framgångsrikt förstört 66 industriella cannabisodlingar, som i de flesta fall drivits av grovt kriminella. Odlingarna har i flera fall varit mycket omfattande (upp till 1 000 plantor).  

Enligt Pearson kan dagens cannabisproduktion i Skottland vara värd över 90 miljoner kronor.  

Chefen för SCDEA (The Scottish Crime and Drugs Enforcement Agency), Graeme Pearson, intervjuades på Radio Scotlands Sunday Live-program igår. Pearson redogjorde för vad som närmast kan liknas vid slavarbete på cannabisodlingarna. I flera fall har vi funnit kineser eller vietnameser som låsts in på odlingarna, som  tvingats sova på golvet och utan något synligt stöd från någon. De är praktiskt taget slavar. 

Läs också:
Scandal of Scots dope factories 

Torgny Peterson

Har du lika dålig koll som Expressen?

Har du lika dålig koll på det narkotikapolitiska läget som Expressen? Ha förtröstan! Nu behöver du inte oroa dig längre.

Inom kort startar vi en informationsserie med aktuella kommentarer, inblickar och utblickar som du, liksom Expressens ledarskribenter och andra, kan ta del av för att fräscha upp kunskaperna och sortera bort de värsta galenskaperna

Du kommer så småningom att hitta materialet under rubriken EXPRESS-KOLL. Välkommen dit


Stor satsning för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Regeringen beslutade 19 juli om en rad uppdrag till Ungdomsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Integrations- och jämställdhetsdepartementet finansierar uppdragen som framför allt inriktas på förebyggande och kunskaps-höjande åtgärder. Satsningen omfattar över 50 miljoner kronor 2007 - 2009.

Att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en prioriterad fråga för mig och för regeringen, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Poliser, förskollärare, lärare, socialarbetare och andra får, genom dessa viktiga uppdrag, redskap för att identifiera, förebygga och åtgärda våldsproblematik.

Rikspolisstyrelsens uppdrag, som kostar 30 miljoner kronor under 2007 - 2009 förutsatt att riksdagen beviljar medel också för 2008 och 2009,  poängterar brottsofferperspektivet. Utbildning och information ska långsiktigt förstärka det ordinarie arbetet, öka polisens kompetens och förstärka allmänhetens förtroende så att fler brott anmäls och mörkertalen minskar. Uppdraget genomförs tillsammans med Åklagarmyndigheten mellan 1 september 2007 och 31 december 2009.

Ungdomsstyrelsen ska utbilda anställda i kommunerna för att förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck mot både flickor och pojkar. Kostnaden beräknas till 6,5 miljoner kronor förutsatt att riksdagen anvisar medel även under 2008. Uppdraget genomförs 1 augusti 2007 - 1 december 2008.

Länsstyrelserna beviljas omkring 13 miljoner kronor för att arbeta förebyggande, ge konsultativt stöd till socialtjänsten och för att utveckla skyddat boende i vissa län. Länsstyrelsen i Östergötlands län får dessutom cirka två miljoner för stöd till insatser på nationell eller länsövergripande nivå.

När jag hörde Olof Johansson

När jag hörde Olof Johansson-kom jag osökt att tänka på en alldeles speciell idrottsgren, nämligen curling. Jag såg framför mig hur Per-Ola Eriksson och Olof Johansson sopade isen så det bara visslade om det, för att den socialdemokratiska trissan skulle glida så behagfullt och mjukt som tänkbart. Platsen är Sveriges Riksdag. Orden är Alf Svenssons. Dagen är Göran Perssons första dag som statsminister. Året är 1996.      

Alf Svensson är inte helt nöjd med hur tidigare alliansbrodern Olof Johanssons parti centern har svikit borgerligheten för att ingå i en regeringskoalition med socialdemokratin. Han tycker att Centern under Olof Johansson har lagt sig platt för socialdemokraterna i sin ambition att få vara med och bestämma. Och när han vill skildra detta så vill han skapa känslor. Och då finns det ingen bättre metod att ta till än metaforen därför att den med sitt bildspråk lockar oss att se något. Ju fler sinnen som aktiveras, ju mer känner vi. Och alla som någonsin sett curling spelas, i verkligheten eller på teve, kan lätt se två centerpartister som sopar för glatta livet medan Göran Persson glider iväg för att sätta stenen i rörelse mot boet. 

Retoriska figurer-viktiga hjälpmedel för talare
De språkliga hjälpmedlen i retoriken kallas oftast för figurer. Figurerna delas in i bilder, rytmer, motsatser och talande och frågande figurer. Under Almedalsveckan 2007 har talarna använt olika språkliga hjälpmedel hämtade från retorikens figurer, och här finner du de, enligt undertecknads bedömning, bästa uttrycken från Almedalsveckan. Och, precis som 2006 har vi naturligtvis gjort en 10-i-topp-lista med de bästa. Notera dock att ett viktigt urvalskriterium är att det som sagts ska ha vara konstfullt, kreativt och/eller humoristiskt.  

Viktigt att tänka på-några tips
Låt oss ta några av Nyanko Sabunis formuleringar som exempel. Vid ett tillfälle i talet säger hon: Det föder bara förakt, frustration och konflikter. Det är utan tvekan okey att tala och skriva så, men en retoriker hade funderat lite mer och försökt att hitta något på f i stället för konflikter. Troligtvis hade det blivit något i stil med förakt, frustration och fiendskap. Vilket kanske är lättare att komma ihåg, både för talare och lyssnarna. Lite senare i sitt tal säger Sabuni vidare: Göra mångfalden till en styrka i globaliseringen. Språk till en kompetens. Kulturen till en tillgång. Även detta är naturligtvis okey, men om man funderar lite i styrkan och storleken i det hon talar om så blir språk det minsta, kulturen tvåa och globaliseringen störst. Därför hade en stegring låtit så här: Göra språk till en kompetens. Kulturen till en tillgång. Mångfalden till en styrka i globaliseringen. Om du kan-gå från det minsta till det största. Ett sista exempel på samma sak. Sabuni säger på slutet följande: De som mer än några andra behöver respekt och solidaritet. De som behöver en hjälpande hand när de egna krafterna inte räcker till. De som behöver rättvisa villkor för att hävda sig. Åter bra formuleringar som hade blivit ännu bättre med följande ordning: De som behöver en hjälpande hand när de egna krafterna inte räcker till. De som behöver rättvisa villkor för att hävda sig. De som mer än några andra behöver respekt och solidaritet. I detta fall går vi från det minsta (en situation), vidare till det näst största (villkor och regler) till det största (värderingarna).  

Kan du definiera? Gör det!
Mona Sahlin talade en hel del om rättvisa och att denna rättvisa skulle återställas. Det kanske finns många som förstår vad hon menar, men min erfarenhet efter nära 40 år i yrkeslivet är att det finns lika många definitioner av rättvisa som det finns människor. Som det blev nu kom orättvisa att definieras som allt det som Alliansregeringen står för. Därför är det intressant att både Hägglund och Nyamko Sabuni i sina tal försöker sig på att definiera rättvisa respektive utanförskap. Vi börjar med Hägglund: Jag tror på varje människas rätt och möjlighet att förverkliga sina mänskliga fri- och rättigheter, sina drömmar. Att alla ska ha tillgång till en bra skolgång. Inte bara vissa. Att alla ska ha möjlighet att söka till universitet och högskolor på samma sätt. Att alla ska ha rätt till samma sjukvård, oavsett inkomst eller position. Det är rättvisa för oss!  Notera också tretalet-fri- och rättigheter, skola samt vård. Så till Sabunis definition: Utanförskapsområden, det vill säga områden som präglas av låg sysselsättning, låg andel unga som lämnar grundskolan med godkända betyg samt lågt valdeltagande, har ökat i antal. Åter en tydlig definition av vad hon pratar om, och rent retoriskt så vinner formuleringen på tretalet och att hon inleder varje sats med ordet låg ? på grekiska anaphora.      

Definitionerna är viktiga i alla tal och i all text när det handlar om att övertyga andra människor. Genom att vara först med en definition kan du skaffa dig det man brukar kalla definitionsföreträde och därmed öka dina chanser att få din omgivning övertygad om fördelarna med dina förslag och idéer. 

10-i-topp-listan från Almedalen 2007
  
Nr 1, och segrare, Lars Ohly med följande som en kommentar till centerns Fredrik Federlay och hans uttalande om att det är ju lite rörigt där nere (anm.: Federlay menar Irak): Nej, Fredrik Federlay. I mitt sovrum är det lite rörigt. I Irak är det krig. Den här formuleringen är en blandning av eironia (dvs ironi), antithesis (sovrummet-Irak), finitiones (dvs en definition av vad rörigt är) och även en definition av vilket tillstånd som egentligen råder i Irak. Han gör också en s k alter, dvs en nivåförskjutning. Från det harmlösa, rörigt, till det ytterst allvarliga-krig. 

Som nr 2 finner vi 2006 års segrare i formuleringskonst-Göran Hägglund. Här handlar det om en formulering om den snart avskaffade fastighetsskatten-ett av KDs vallöften: Bort från en orimlig och oförutsägbar skatt. Bort från skenande taxeringsvärden som gjorde att vanligt folk fick allt svårare att bo kvar i sina egna hem. Det är den stora skillnaden. Det är den viktiga skillnaden. Nu blir fastighetsskatten ett minne blott. Eller ska jag säga rött. Orimlig och oförutsägbar är en assonans (upprepning av vokaler). Bort x 2 är en anaphora. Det är den stora skillnaden. Det är den viktiga skillnaden. Denna formulering kallas correctio (han rättar sig själv) och det är en alter (nivåförskjutning, stora-viktiga) samt en symploke (båda satserna inleds och avslutas på samma sätt). Avslutningen (blott-rött) är en ordlek som kallas paranomasia och att leka med ett känt uttryck är också en noema. 

Mona Sahlin
tar plats nr 3 med följande: VDN-märk gärna varor och korvar, men inte mänsklig kärlek. Låt äktenskapet vara öppet för alla! Detta är i all sin enkelhet en bra jämförelse vilket heter comparatio på latin. Sista satsen är också en exclamatio (utrop). Formuleringen hade blivit ännu bättre om Sahlin valt något annat ord än varor eftersom VDN betyder just varudeklaration. Något annat på k, kanske kastruller, hade förbättrat rytmen.  

Peter Eriksson
hade många bra formuleringar. Följande tar plats nr 4: Varför just hushållsnära tjänster förresten? Vore det inte bättre med kroppsnära tjänster?? Jag tänkte på massage och friskvård. Fler borde ha råd med tjänster som hjälper människor att må bra och klara av ett hektiskt arbetsliv utan att få skador för livet. Här ligger finessen i att gå från hushållsnära till kroppsnära, det vill säga från det logiska till det känslomässiga. Det Eriksson gör är att utnyttja en kombination av gradatio (stegring), correctio (rättelse), alter (nivåförskjutning) och epiphora (båda satserna slutar med ?nära tjänster). Och att gå från hektiskt arbetsliv till skador för livet kallas polyptoton på grekiska. Och för er som läst er retorik så använder Peter också interrogatio-tekniken att formulera sig i form av frågor.  

Även nr 5 plockar vi från Peter Eriksson: Det är inte den moral de flesta i de äldre generationerna brukar ha i andra sammanhang. Hur kommer det sig att när det gäller klimatförändringarna så gäller inte längre regeln att man ska göra rätt för sig? Hur kommer det sig att helt plötsligt så anses det OK att gå ifrån bordet och lämna krogen utan att betala? Det är orimligt och omoraliskt att lämna över notan och kostnaderna till barnen och barnbarnen. Här hämtar Peter Eriksson kraften i en metafor-att den äldre generationen försöker sig på en så kallad springnota. Metaforen kombineras med interrogatio (frågor), finitiones (definition) samt anaphora (Hur kommer det sig att x 2). Dessutom ser vi en assonans (vokalupprepning) i orimligt och omoraliskt. Här kunde Peter Eriksson gärna ha lagt till oansvarigt så hade det blivit ännu lite bättre.  

På plats nr 6 hittar vi Nyamko Sabuni med följande: Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft finns det barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. Den enklare formuleringen skulle ha låtit så här: Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft finns det människor som aldrig har haft ett jobb. Men genom att göra en metaforisk periphrasis, en omskrivning med hjälp av en bild, så blir det istället barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. På det här sättet ökar man känslan. Vi kan nästan se de stackars barnen se sina olyckliga föräldrar sittande passiva vid köksbordet.  

Göran Hägglund
kommer igen på plats nr 7: Vår lösning är inte att klämma åt de rika. Det fungerar inte. Vi har ett annat perspektiv. Vi bekämpar inte rikedom. Vi bekämpar fattigdom. Vi vill ge människor möjlighet att växa. Att utvecklas och förverkliga drömmar. Här ligger det centrala i formuleringen Vi bekämpar inte rikedom. Vi bekämpar fattigdom. Det är självklart en alter (nivåförskjutning), en antitheses (motsats rikedom-fattigdom) och delvis en paradox (bekämpa fattigdom). Självklart är det också en anaphora (Vi bekämpar x 2 eller, om man vill, Vi x 4). Att säga att växa och sedan fortsätta med utvecklas och förverkliga drömmar kallas också inutilis repelicio eiusdem eller på svenska helt enkelt upprepning-innebörden i orden är ungefär densamma. Det är dessutom en trikolon och klimax (stegring). 

Nyamko Sabuni
tar plats nr 8 med följande: Projekt som saknade långsiktighet och åtgärder som inte ledde till annat än att människor fastnade i systemet, att människor bara bytte åtgärdskolumn. Här gör hon en periphrasis (omskrivning) i antithesisk (motsats) form. Där hennes egen hållning (det mänskliga) blir underförstått medan det tidigare (det socialdemokratiska) beskrivs som omänskligt och känslokallt. Och där hennes mål, långsiktighet, ställs mot den tidigare rådande kortsiktigheten uttryckt i ordet projekt. Tankarna går till Kafka och hans skildring i boken Processen. Finns det något omänskligare än att bara flyttas till en ny kolumn?  

På plats nr 9 ännu en formulering av Nyamko Sabuni: vuxna människor ska inte ha veckopeng.  Sabuni utnyttjar här figurerna periphrasis och metonymi där veckopeng görs till en symbol för omyndigförklarande, litenhet och beroende.  

Plats nr 10 delas-där vi först har Nyamko Sabunis: Vi går från politik för invandrare till politik mot utanförskap. Från politik för projekt till politik för att förändra strukturerna. Från bidragspolitik till arbetslinjen. Dels är det en trikolon-treklang. Dels är det tre satser som bygger på antiteser, motsatser. Dessutom ligger det en exformativ (underförstådd) motsats i alla tre satserna: Politik för invandrare, för projekt och bidragspolitik är alla kortsiktiga till sin karaktär, medan politik mot utanförskap, förändra strukturerna och arbetslinjen alla är långsiktiga. Så det (fp) och Sabuni vill att vi (själva!!) ska inse är att (s) under sina 12 år bara skapat kortsiktiga lösningar medan (fp) och Alliansen vill bygga samhället långsiktigt. 

Plats nr 10 delar Sabuni med Anders Borg och följande formulering: Det är i goda tider man ska spara inför dåliga tider. Det är i goda tider vi lägger grunden för att vi ska kunna agera och hindra att arbetslösheten stiger när hösten kommer. Vi har sommar nu men det kommer alltid en höst och en vinter, även i ekonomin. Då ska vi ha sett om vårt hus och lagt undan i ladorna så att vi är säkra på att vi klarar det utan några större svårigheter. Här har vi en metaphora (bildlig liknelse) där ekonomin jämförs med årstiderna. Och dessutom finns här en biblisk jämförelse som går tillbaka till Moses och den egyptiske farao som sparade under sju goda år för att klara de därefter kommande sju dåliga åren, alltså en noema (hänvisning till känd sentens eller känt uttryck). Hösten blir i Borgs framställning en metonymi för sämre tider och vintern en metonymi för lågkonjunktur. Därtill är inledningen (spara i goda tider) en finitiones-en definition. Borg talar här om hur det är.  

Anmärkning: För dig som tycker att det är lite intressant och spännande med språket och figurerna och hur dessa kan användas är mitt tips att ta kontakt med närmaste högskola eller universitet. Där finner du experterna på språk, retoriska figurer och hur man bäst utnyttjar retorikens hjälpmedel för att övertyga.  


Avslutningsvis-några hedersomnämnanden

Andreas Carlgrens formulering om att det i framtiden handlar om att bruka utan att förbruka hamnar här.

Liksom Mona Sahlins ironi över Mats Odells boende: Men det stod i någon tidning häromdagen att Mats Odell själv flyttade hemifrån först när han var 49 år. Först var det särbo, så mambo och sambo, och nu har vi väl fått Oddbo. Men, ska det vara normen? Att bo hemma som Odell tills man är 49 år? Oddbo eller ett eget boende och ett eget liv? Dubbelt träffande om man betänker den engelska betydelsen av odd det vill säga udda eller annorlunda, därmed får den smak av figuren paranomasia.

Mona Sahlin får också ett omnämnande för sin kommentar till Reinfeldts uttalande om jungfrulig mark: Men, det är få som anser att mark är jungfrulig bara för att den inte beträtts av Fredrik Reinfeldt personligen. Många andra har plöjt den marken medan moderaterna legat i sitt långvariga miljöpolitiska ide.

          
Vidare ska Göran Hägglund ha beröm för följande: Vi behöver en grundläggande etik, vi behöver mänsklig tillit. Vi behöver en stark känsla för rätt och fel. I hela samhället. Den här figuren kallas på latin för inutilis repelicio eiusdem eller på svenska helt enkelt upprepning. Notera att han egentligen säger samma sak i alla tre satserna. Han använder bara olika ord. Men rytmiskt fungerar det bra. Vidare ger vi pluspoäng till Hägglund för denna formulering: Jag vill höja golvet i samhället, lyfta dem som har det sämst. Men jag sänker inte taket. Inte för någon. Två motsatser, så kallat antithesis på grekiska (höja-sänka, golvet-taket) skapar styrka i formuleringen.

   
Peter Eriksson ska ha mycket beröm för sin vackra formulering i inledningen: Med en större kunskap om naturens mångfald så blir skogen inte bara träd utan alar, tallar, oxel och björk. Det är viktigt att vi ger barnen de redskap och nycklar som krävs för att kunna stiga in i naturen. Så att den inte bara uppfattas som något odefinierbart grönt, en rest som ännu inte hunnit bli asfalterad eller bebyggd. Det här beskrivande sättet brukar kallas evidentia, och ni ser säkert trerytmen-igen! Strax därefter kan han inte avhålla sig från en hederlig Göteborgs-vits (paranomasia på grekiska): Barnen nuförtiden kallar tallar alar. Lite senare får Alliansregeringen ta del av Erikssons ironiska förmåga: Men regeringen har det svårt i den här frågan. Miljöministern vill höja bensinskatten, lite, lite grann. Det sade han här i Almedalen. Men Göran Hägglund och kristdemokraterna kräver fortfarande sänkta skatter på bensin och diesel. Det var ju en profilfråga i valet. Kanske ännu ett bevis på att religion och politik passar dåligt ihop. Naturvetenskapliga bevis biter liksom inte.

      
Avslutningsvis får Nyamko Sabuni ett omnämnande för sin avslutning på talet: Och vi gör det tillsammans-en för alla, alla mot utanförskapet!  Här använder hon en figur som kallas noema-sentensanspelning. Nyamko gör ju en omskrivning av de tre musketörernas valspråk en för alla-alla för en.

Christer Hanefalk

Almedalen 2007-sammanfattning

Almedalen 2007-sammanfattning 
Talare: Alla
Datum: 8-14 juli 2007  

Oppositionen valtalade medan ministrarna saktalade Låt mig börja med att säga att talnivån, vad gäller talen som sådana, var bra och mycket bra i årets Almedals-vecka. Somt var skapat av talskrivare och sakkunniga inom ett departement, somt var hämtat ur talarnas egen fatabur. En del var starkt manusbundna, ett par upplevdes spontana. En del var avslappnade medan andra var nervösa.  

Oppositionspartierna inledde utan tvekan sin valrörelse i Almedalen 2007. På agitatoriskt sätt angrep man Alliansregeringen skoningslöst. Och tydliggjorde att Alliansens tid är utmätt-år 2010 återtar man makten och återställer rättvisan-detta i politiskt retorik så vanliga men alltid lika odefinierade ord. Själva ordet agitator kommer från latinets agitáre som betyder att snabbt sätta i rörelse. Ja, det stämmer nog-under Almedalen 2007 var målet att sätta rörelsen i rörelse. Alliansen å sin sida representerades av ministrar som genomgående fokuserade på sina sakområden. Carlgren talade miljö och klimat, Hägglund talade om psykatrin, Borg om ekonomin och Sabuni om invandring, kvinnor och utanförskap. Det blev som två boxare som stod och boxade mot bilder av varandra och i olika rum.   

Kanske vad många skulle kalla en normal Almedals-vecka således. Glädjande är att intresset faktiskt är så stort ett mellanår som året efter ett valår är. Men, kanske bidrog Mona Sahlins framträdande till detta. Den nya partiledarens första tal i Almedalen.   

Svenska politiker håller i allmänhet en hygglig retorisk nivå med några kända undantag. Ett fåtal är till och med mycket goda retoriker. Troligtvis har det ökande intresset för retoriken de senaste 20 åren bidragit till detta. Allt fler har upptäckt vikten av det talade ordet och börjat med att lägga ner mer tid på sina viktigaste tal. Fler partier än (s) har börjat använda talskrivare och flera media har börjat följa upp politikernas förmåga att hantera också det retoriska hantverket.   

Vad var lika?
Gemensamt var utan tvekan miljön och klimatfrågorna. Här är engagemanget brett och totalt. Även om man från vänsterhåll kritiserar Alliansens senfärdighet i frågan, så finns en samsyn i alla politiska läger i vårt land. Ibland kan formuleringarna i debatten ge minnesbilder från barndomens sandlåda, men i praktiken är alla överens om att klimatfrågan ligger högst upp på dagordningen. Noterbart är här Ohlys tal om att tillväxt och satsningar på miljön inte är ett motsatspar och den speciella betoningen på transporternas betydelse. Det är lätt att tro att den typen av uttalanden ska komma från ett Alliansparti, men så var alltså inte fallet.   

Vad var olika?
Olika var taktiken när det gällde angrepp på motståndarna. Om sådana kan man läsa i Sveriges äldsta retorikbok från 1652 (Elementa Rhetorica av Johannes Vossius): Lamentiones eller klagotalen, i vilka vi beskriver det onda som har drabbat oss och hur stort det är, och i vilka vi sedan väcker hat mot de onda människor, som har förorsakat detta. Ibland kan man i dessa tal också söka uppväcka fruktan hos andra som känner sig säkra, eftersom något liknande kan drabba även dem.  Ibland är det närmast roande att se hur väl dagens partier följer de över 350 år gamla råden.           

Angrepp från partierna inom vänsterblocket på Allianspartierna var 300 procent fler än motsvarande angrepp från Allianspartierna på oppositionen. Kan det vara så att, förutom att det ligger i ett oppositionspartis roll att klaga på den sittande regeringen, det inom vänsterpartier generellt sett finns ett större behov av att måla upp en bild av vi och dom? Att vänsterretoriken helt enkelt kräver en gemensam fiende-något större ont? I så fall följande det klassiska receptet för lösandet av en inrikeskonflikt: skaffa en yttre fiende.   

Vad togs inte upp?
Förvånansvärt lite av talen ägnades åt kommunikationer (bara Carlgren och Ohly), tillväxt (Ohly lite grand) och entreprenörskap (Borg lite grand). Något förvånande eftersom dessa frågor är så intimt förknippade med välfärden. Samtidigt också förståeligt eftersom dessa frågor på sätt och vis är lite smala i ett land där många lärt sig att ta välfärden och levnadsstandarden för given.  

Vem vann?
I en egen klass stod Peter Eriksson, miljöpartiet. Han är 2007 år retoriska segrare. Han höll ett bra tal som jag personligen tror att han, till allra största delen, skrev själv (kanske t o m 100%). Han var rolig, han var skarp, han var avslappnad. Han engagerade, han briljerade, han höll hela vägen. En otroligt stor skillnad mot den lite buttre och betydligt mindre förberedde Peter Eriksson modell Almedalen 2006.       

Tvåa kom Nyamko Sabuni. Inte så mycket för talarprestationen, men för ett mycket bra tal. Det skulle vara intressant att veta hur länge man jobbat med talet inom Folkpartiet och i hur hög grad Nyanko Sabuni själv medverkat i framtagningen.  

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala):  
Peter Eriksson  8,85 Högsta betyget 2006-2007  

Nyamko Sabuni  8,25 Högt betyg till talet i sig 

Mona Sahlin  7,70 

Lars Ohly  7,60  

Andreas Carlgren 7,60  

Göran Hägglund 7,20 Kan briljera retoriskt men avstod detta 

Anders Borg  5,80 Efter extra avdrag -1,0 för fortkörning  

Vem får Almedalen Rhetoric Fair Play Trophy?
Här är segraren utan konkurrens. Moderaternas Anders Borg gick inte till ett enda angrepp mot något oppositionsparti under sina 27 minuter i talarstolen (som borde varit 40). Enda gången han refererade till (s) var det för att berömma dem. Mycket snyggt och förhoppningsvis något att ta efter för andra.  

En avslutande kommentar
Under veckan i Almedalen har undertecknad varje kväll med start kl 20.45 givit en 15-25 minuters sammanfattning och kommenterat talen inför publik-en trogen publik visade det sig ganska snart. Vid ett tillfälle kom samtalet/publikdiskussionen in på förekomsten av talskrivare. För en del var det en chock att få reda på att politiker regelmässigt använder sig av talskrivare. Här tror jag att media har ett jobb att göra och informera om hur talskrivare jobbar och varför de finns. För det borde vara lätt att förstå att en politiker som kanske måste hålla 5-7 tal om dagen under vissa perioder omöjligen kan producera alla texter, för att inte tala om faktainnehållet, själv.

Christer Hanefalk

Omklassificering av cannabis i Storbritannien?

Storbritanniens nye premiärminister, Gordon Brown, låter meddela att beslutet om den nedklassificering av cannabis, från klass B till klass C, som gjordes 2004 ska granskas på nytt.

Granskningen kommer att genomföras av ACMD (Advisory Council on the Misuse of Drugs) som på uppdrag av den tidigare inrikesministern, Charles Clarke, gjort en sådan granskning en gång tidigare efter nedklassificeringen.

Anledningen till den nuvarande granskningen, som kan resultera i en omklassificering (den här gången från klass C till klass B), är att tillgången på cannabispreparat med hög THC-halt ökat kraftigt.

Torgny Peterson 


Expressens ´nya kläder´: Inget nytt under stjärnorna

Låt dom knarka

Knarkfundamentalisterna på Expressens ledarredaktion är vid det här laget tämligen välkända. Vad många däremot kanske inte har den blekaste aning om är att ledarredaktionen försöker upprätthålla den linje som några drogpolitiska dilettanter gjorde sitt yttersta för att genomföra i mitten av 1960-talet då ett litet antal individer lyckades förvrida många huvuden på politiker, okunniga journalister och en oförberedd allmänhet i syfte att göra det enklare för den tidens missbrukare att använda narkotika.

Det som Expressen och en del andra ägnar sig åt idag för att underlätta användning av narkotika är sålunda inget nytt.

16 februari 1965 publicerade Expressen ett alster av Frank Hirscheldt med rubriken Rädda narkomanen FRÅN POLISEN. Inledningen på artikeln från 1965 kanske Expressen snart kör i repris. Den lyder: Det finns ett narkotikaproblem men ännu knappast någon narkotikadebatt utanför de s.k. fackkretsarna. Pressen har hittills visat större intresse för de stora rubrikerna om inbrott, stölder och prostitution i samband med narkotika än för själva problemet  bakom dessa rubriker. Oftast sväljer man kritiklöst små upplysande artiklar som sprids i PR-syfte av poliser och åklagare, kryddade med en och annan siffra för att göra ett vederhäftigt intryck. 

22 februari 1965 kommer nästa kampanjartikel i Expressen, den här gången författad av läkaren John Takman och med rubriken Förbjuden sjukdom: NARKOMANI

25 februari 1965 återkommer Hirschfeldt med ytterligare en artikel och 15 mars samma år kom dåvarande hovrättsfiskalen Ingemar Rexed med sitt bidrag i kampanjen under rubriken Om läkarna fick ansvaret.

26 mars 1965 basunerade Expressens förstasida ut att en 17-åring dött-Pojkgäng till sjukhus efter fest på narkotika. MYSTISKT DÖDSFALL.

Kampanjen fortsätter och resulterar bland annat i en verksamhet där över en halv miljon doser opiater och närmare tre och en halv miljon doser centralstimulerande preparat skrevs ut legalt av läkare till 156 patienter, som fick sådana mängder att de enkelt kunde sälja eller ge bort den ´statliga´narkotikan till sina ´behövande´kamrater eller intresserade kunder.

Läkaren S.E. Åhström skrev under perioden maj 1965-april 1967 ut recept på narkotika till 156 patienter. I början till ett mindre antal (35 personer i oktober 1965), senare till 68 patienter (januari 1966) för att i september 1966 uppgå 100 patienter. 1967 upphörde detta kvalificerade elände i Stockholm. I Göteborg, som hade ett  liknande projekt , avbröts det efter att ha pågått under fyra månader (januari-april 1966).

Det finns en hel uppsjö av litteratur om denna den stora oredans tid om någon på Expressen är intresserad. Ganska mycket att läsa i och för sig för de som bara är intresserade av soundbites. Kanske det då är enklare att tillgodogöra sig innehållet i filmen Låt dom knarka, som enligt Jörgen Blom i Aftonbladet ( 7 juni 1996) är en makalös studie i sociologiskt och medicinskt vansinne. Som ett inlägg till alla pratglada drogliberaler är filmen varmt välkommen.

Ser du filmen får du på köpet intressant information om Schweiz. I filmen berättar också dr Åhström att trycket som bland annat media utövade medverkade till att den förskrivning av narkotika, som fick förödande konsekvenser, överhuvudtaget kom till. 

Filmen, i färg, från 1997 (52 minuter) kan du beställa här.

Låt inte Expressen lura dig en gång till!

Torgny Peterson






 


 

Radioprogrammet ReageraMera onsdag 18 juli 10.30

Alternativa politikerveckan

Parallellt med årets Almedalsvecka pågick också den Alternativa Politikerveckan.

I radioprogrammet ReageraMera i Just Radio onsdag 18 juli 10.30 kommer representanter för den Alternativa Politikerveckan till studion.

Tema: Alternativa Politikerveckan-Varför? Vad? Hur? För vem? 

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu eller www.myspace.com/justradiogotland

Missa inte det!
       

Expressens ledarredaktion-en del av narkotikaproblemet?

Under en intervju i samband med ett seminarium om cannabis i Visby under Almedalsveckan sa en av Expressens ledarskribenter, Sakine Madon, att hon vill avkriminalisera bruk och innehav. 

Med anledning av hennes uttalande ringde jag upp Madon för att få en intervju i direktsändning i JustRadio, men Madon var inte intresserad och meddelade att hon inte hade lust att lägga mer tid på frågan. På fråga om hennes uttalanden i intervjun var privata åsikter, hänvisade hon till Anna Dahlberg på Expressens ledarredaktion. 

Jag kontaktade Anna Dahlberg, som tjänstgjorde som tillförordnad chef för Expressens ledarredaktion, och undrade om hon kunde medverka i en direktsänd intervju. Dahlberg sa sig heller inte kunna medverka då hon av olika skäl inte hade tid.  

Dahlberg besvarade min fråga om Expressens ledarredaktion står bakom Madons uttalande och eftersom hon inte kunde/inte hade lust/inte ville medverka i direktsändning bad jag att få citera hennes svar, som i klartext lyder:  

Expressens ledarredaktion ställer sig bakom kravet på avkriminalisering av bruk och personligt innehav av narkotika. På direkt fråga om detta gäller all narkotika, svarade Dahlberg ja.
 

Ett sådant uttalande förvånar säkerligen ett stort antal Expressen-läsare och andra och ger fog för en undran om inte Expressens ledarredaktion är en del av narkotikaproblemet snarare än en del av lösningen på samma problem.  

Förhoppningsvis kan Expressens ledarredaktion någon gång i framtiden planera sitt arbete så att det finns möjlighet att diskutera deras hållning i narkotikafrågan i direktsändning. 

Torgny Peterson

Håll koll på Visby och vädret på Gotland

Hamninloppet Visby kamera 1 

Hamninloppet Visby kamera 2 

Stora Torget Visby 

Vädret i Visby idag och fem dagar framåt (svenska)

Vädret i Visby idag och nio dagar framåt (engelska) 

Sjöväder Landsort-Gotland-Oskarshamn

Hallucinogena svampar

I ett informationsblad från EU:s drogobservatorium i Lissabon behandlas hallucinogena svampar och man frågar sig Hur ska vi hantera problemet med naturligt förekommande substanser i ett informationssamhälle? 

Du hittar informationsbladet här

Läs också:
Två nya droger klassas som hälsofarliga 

Torgny Peterson

Livet efter Almedalen

35181-10

Almedalsveckan är slut för i år. En intressant vecka som totalförvirrat vissa journalister och andra rapportörer, som uppenbarligen inte klarar av att andra än partiledarna talar och gör traditionsenliga utspel.  

Till skillnad från dessa anser jag att det varit befriande att så många frivilligorganisationer, lobbyister och påtryckare tagit tillfället i akt för att göra sig hörda-med större eller mindre framgång.  

´Money talks´ heter det och visst är det så. Vissa företag och lobbyister har spenderat enorma summor för att synas, summor som andra inte har tillgång till. Bristen på pengar kompenseras dock ofta av ett omfattande engagemang, många personer i armén av ´fotfolk´ och en aldrig sinande uppfinningsrikedom för att hitta metoder att nå fram. 

Som sagt, en del tålde inte årets ordning i Almedalen. Anders Björkman i Kvällsposten konstaterar att det finns absolut inget att rapportera från Almedalen och Expressens Sakine Madon sammanfattar sitt besök i Almedalen med att det handlar om fest, skvaller och PR-jippon och avslutar sin klagan i tidningen med jag åker gärna hem snart. Deras skrönor i respektive blad säger mer om dom själva än om Almedalsveckan. I Göteborgs-Posten verkar Per Anders Rehn och Dick Henriksson under rubriken Analys av Almedalen  ha fattat galoppen bättre.  

Almedalsveckan kommer att fortsätta och utvecklas. Förhoppningsvis ökar insatserna från frivilligorganisationer, lobbyister och påtryckare under nästa års Almedalsvecka i syfte att påverka beslutsfattande politiker. Som bekant utgår ju all makt från folket dit såväl frivilligorganisationer, lobbyister som andra påtryckare hör, uppenbarligen till förtret för vissa, som säkerligen skulle dra nytta av ökade kunskaper om innehållet i sakfrågorna snarare än fixeringen på budbäraren. 

Den alternativa politikerveckan, som ägde rum samtidigt som Almedalsveckan, skulle likaledes utan tvekan kunna vitalisera påtryckaraktiviterna ytterligare om aktörerna där tog tillfället i akt att mer effektivt skola de journalister som med förkärlek endast ägnar sig åt ´soundbites´. 

Efter Almedalsveckan invaderas nu Visby bland annat av ´partynissar´och ´partynissor´, som knappast har politik överst på dagordningen. I ett 24/7-mingel flockas kändislivets hangarounds och prospects runt sina ofta apolitiska gurus, som prioriterar ungdom, skönhet och magnifik konsumtion mer än något annat. 

Hav förtröstan! Nästa år är det dags för Almedalsvecka igen, första veckan i augusti. Välkommen tillbaka. 

Torgny Peterson
       

Är du intresserad av retorik?

Under årets Almedalsvecka har retorikexperten Christer Hanefalk analyserat talen som framfördes av de politiska partiernas representanter-ett grannlaga arbete som ökat kunskapen för hur respektive talare byggt upp sitt tal i syfte att övertyga lyssnarna om sina åsikter. 

Christer Hanefalks analys av de politiska talen i Almedalen hittar du här:

Almedalen Talanalys Nyamko Sabuni 

Almedalen Talanalys Lars Ohly

Almedalen Talanalys Anders Borg 

Almedalen Talanalys Peter Eriksson

Almedalen Talanalys Göran Hägglund 

Almedalen Talanalys Mona Sahlin

Almedalen Talanalys Andreas Carlgren

Om du är intresserad av att lära dig mer om retorik då är boken Retorisk handbok med lexikon (525 sid) en rik källa. På ett lättfattligt och underhållande sätt leder dig Christer Hanefalk och medförfattarna, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm, dig rätt in i retorikens värld. 

I boken ger en beskrivning av historien dig plattformen som retoriken utgår ifrån. Handboksdelen ger dig kunskap, struktur och idéer, analysverktygen och definitionsmetoder. Den leder till argumentationskällorna och visar vägen till det passande språket. Den visar på improvisationsmetoder och hur tal och debattartiklar byggs upp. Till och med hur den som anklagas bäst försvarar sig. I lexikonet får du en mängd retoriska begrepp och figurer namngivna på latin, grekiska och svenska-med beskrivningar och exempel. I boken finns också förslag på 88 olika retorikövningar.  

Under Almedalsveckan talade jag i Radioprogrammet ReageraMera med Christer Hanefalk om talen i Almedalen; Om vad retorik är; Har man någon nytta av att lära sig retorik?; Finns det några skickliga svenska retoriker?; Vad är viktigast i retoriken? Detta och mycket mer svarar Christer Hanefalk på i intervjun som du hittar här. Övriga intervjuer under Almedalsveckan hittar du här.

Får du ´blodad´ tand kan du under juli och augusti köpa Retorisk handbok med lexikon till specialpriset 300 kronor via ReageraMera. Är du intresserad skickar du ett mail till reageramera@gmail.com  

Torgny Peterson

Allt om Almedalen

Wisby strand
Almedalen i Visby

Vill du få ett grepp om vad som finns om Almedalen på den här bloggen är du välkommen att botanisera i arkivet eller klicka på det datum du är intresserad av i kalendern. Du kan också skriva Almedalen i sökrutan till höger. Oavsett vilken metod du använder (kalendern är snabbast), så kommer du att lotsas vidare till bilder, information om radioprogrammet ReageraMera under Almedalsveckan, analyser av politikertalen i Almedalen mm.

Intervjuer
Om du inte haft möjlighet att lyssna på de intervjuer som gjorts i programmet ReageraMera i JustRadio under Almedalsveckan är det inte för sent. Du kan lyssna när det passar dig på http://www.justradio.nu/nyhet_almedal.php

Nästa direktsändning av programmet ReageraMera kommer onsdag 18 juli 10.30. Missa inte det! 

Torgny Peterson
      

Lugnt eller?

Lugnt eller?
Poliskommissarie Dan Paulsen, polismyndigheten Gotland

Dan Paulsen, Polisen Gotland, meddelar att det varit lugnt under Almedalsveckan. Inga allvarligare incidenter i anslutning till Almedalsveckan.

När Almedalsveckan nu är slut blir det ´regimskifte' på Gotland. Efter politiker och lobbyister kommer partyfolket till ön för att traditionsenligt fira under vecka 29.

Den här helgen har, med tanke på de enorma mängder besökare som finns här som komplement till den bofasta befolkningen, varit tämligen lugn och inkluderar bland annat, enligt vakthavande befäl Anders Wahlberg, under kvällen/natten fredag-lördag sex omhändertaganden av berusade personer, två narkotikabrott, en rattfyllerist och fyra misshandelsfall. Under kvällen/natten lördag-söndag återigen sex omhändertaganden av berusade personer, ett narkotikabrott och två misshandelsfall.

Torgny Peterson




Almedalen: Talanalys Nyamko Sabuni

Almedalen: Talanalys Nyamko Sabuni
Retorikexperten Christer Hanefalk 

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Nyanko Sabuni
Datum: 14 juli 2007  

Invandring är ingen kostnad. Invandring är rikedom 
Nyanko Sabunis tal varade i knappt 26 minuter. Och temat passade för en integrations-och jämställdhetsminister-det handlade om utanförskap, kvinnors rättigheter och invandring. Vilket innebar att Sabuni, liksom Hägglund, satte seriositeten främst. Det var en minister som talade, lågmält och med äkta engagemang. För mig som retoriker skulle det vara intressant att veta i hur hög grad Nyanko Sabuni själv medverkat i framtagningen av talet. Självklart har hon varit med och påverkat den slutliga utformningen, men vem fick jobbet att skriva grundtalet när det stod klart att det var Sabuni som skulle tala för Folkpartiet i Almedalen? För talet är bra. Konsekvent. Det håller hela vägen. Precis som Leijonborgs tal gjorde i Almedalen 2006.  

Sabuni talade förvånansvärt lite om såväl Alliansen som Folkpartiet (två gånger) utan mer om liberalismen och det som präglar liberalismens syn på människor och det mänskliga. För min del var det ännu en markering av att det var ministern som talade. En värderingsdriven minister.   

Vad gäller sakinnehållet så talade Nyanko Sabuni cirka 40 procent av tiden om utanförskap i olika former. Utanförskapet dominerade såväl inledning som avslutning. Därutöver fick invandringen, kvinnors rätt och rättigheter och arbetsmarknad (med invandrarperspektvi) ungefär lika stort utrymme.   

Inledning
Sabuni inledde med välja tekniken viktigt. Efter en Gotlands-vinkling enligt ungefär samma mönster som alla talare i Almedalen använt sig av, skapade hon en stark kontrast mellan bilder av välstånd och fattigdom. Både internationellt och i Sverige. Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft finns det barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. Den här uttrycksformen, att säga barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet i stället för många arbetslösa kallas på grekiska för periphrasis). Och hon definierade utanförskapsområden som områden som präglas av låg sysselsättning, låg andel unga som lämnar grundskolan med godkända betyg samt lågt valdeltagande. Alltså en klassisk trikolon (tretal) och en anaphora (hon börjar med låg tre gånger). Och hon hittade och utnyttjade ett inte helt lyckat Nuder-uttalande när han på frågan hur det var att jobba som finansminister svarade som att sitta vid ratten i en Ferrari med hela svenska folket i baksätet. Här öppnar Nuder för hur många ironier som helst-det är för en retorisk skicklig opponent som att hitta en skattkista att ösa ur. För att ta några exempel: Det är bara en som styr, Ferrari är en extrem lyxbil, den går fruktansvärt fort, folket får sitta i baksätet, Ferrari är inte en svensk bil, Ferrari är en pojkdröm, och så vidare. Sabuni nöjde sig med att konstatera att uttalandet utgjorde en god beskrivning av den socialdemokratiska synen. Med försörjningsbidrag och professionell medmänsklighet under öppettider på socialkontoren. Och med en välmenande välfärd som förpassat människor i passivitet-i baksätet. Utan tvekan en mycket elegant formulering.   

Bakgrundsbeskrivning
I sin bakgrundsbeskrivning fortsatte Sabuni med att tala om vad människor egentligen vill ha-det vill säga inte hjälp och bidrag som håller dem utanför det aktiva livets arenor. Det aktiva livets arenor-en bra metaphora. Och sedan fortsatte hon med att vara människa är att vilja sätta avtryck. Och då måste vi få sitta vid förarsätet, vid ratten i vårt eget liv. Vi vill inte sitta i baksätet på Nuders Ferrari. Och lite senare konstaterar Sabuni att vad det handlar om är att vi vill bli behandlade som vuxna. Något hon understryker ytterligare lite senare med vuxna människor ska inte ha veckopeng. Även här använder Sabuni ordfiguren periphrasis där veckopeng görs till en symbol för omyndigförklarande, litenhet och beroende. Härefter kommer en spännande mening: Det var det svenska folket sa ja till valdagen 2006. En slutsats ganska långt från den Sahlin drog på måndagen. Det skulle vara intressant om SVT gjorde ett undersökande program om vad det svenska folket egentligen sa ja till i riksdagsvalet 2006. Var det kanske mera så att svenska folket sa nej till något-mer än ja till något annat??  

Efter detta går Sabuni in på invandringen. Med en skicklig parallell till Gotland och Visby-och att Gotland var en plats i världen redan på järnåldern. Och en mycket skicklig snabbgenomgång av vad tidigare invandrare betytt för Sveriges och svenska platsers utveckling. Varpå hon konstaterar: Invandring är ingen kostnad. Invandring är rikedom. En ordfigur som är en kombination av finitiones (definition), antithesis (motsats) och alter (nivåförändring).    

Bakgrunden fortsätter med tal om diskriminering och kvinnors rättigheter. Och även här uttrycker Sabuni sin besvikelse över den socialdemokratiska hållningen. Men när det gällde Sahlins hållning i frågan om könsneutrala äktenskap så var Sabuni hel överens. Och här kom talets enda egentliga skämt, kunnat gifta sig på samma sätt som Mona och jag har gjort. Dock inte med varandra.   

Budskap (tes)
Det jag uppfattar som Sabunis huvudbudskap kommer därefter: Vi måste som nation lyckas ta till vara på mångfalden. Göra mångfalden till en styrka i globaliseringen. Språk till en kompetens. Kulturen till en tillgång. Personligen tror jag att Sabunis treklang här hade vunnit på en annan ordning-prova själv och börja med kulturen, fortsätt med språket och sluta med globaliseringen. Då får man en ordning som bygger på klimax (stegring) ? det Sabuni gjorde (gick från det största till det minsta) kallas för katakosmesis på grekiska.   

Argumentation
I sin argumentation började Sabuni med att blanda exempel och jämförelser på ett bra sätt. Olika kommuner i olika delar av landet fick tjäna som symboler för den blandade svenska attityden till invandrare. Här rekommenderar jag att du som läsare går in på Folkpartiets hemsida där du själv kan läsa Sabunis tal. Notera då att tekniken fungerar. Varje namngiven kommun blir symbol för en viss attitydvinkling till invandringen och som åhörare/läsare drar man sina egna slutsatser. Exemplen bär på detta sättet hela Sabunis argumentation. Och i slutet av detta avsnitt trycker Sabuni till med att klargöra att det inte är partinålen på kommunalrådens kavajer som avgör vem som inbjuds att delta i regeringens arbete för att skapa en förbättrad flyktingpolitik och-mottagning.   

Avslutning
I avslutningen återvänder Sabuni till utanförskapet-som hon också inledde med. Denna teknik kallas på latin för inclusio. Avslutningen inleds dessutom starkt med orden: Vi måste komma ihåg att det inte är invandringen som är problemet. Problemet är utanförskapet. Och här, i avslutningen, kommer också åtgärderna och programmen. Nystartsjobben. Instegsjobben. Och hon hämtar inspiration från andra sidan Atlanten när hon citerar Franklin D Roosevelt: För att det här ska bli en bra plats att leva i för några måste det bli en bra plats att leva i för alla. Efter detta kommer Sabuni med en ny definition: Politikens roll är att skapa förutsättningar för allas delaktighet.   

Och som en knorr kommer orden där hon leker med de tre musketörernas valspråk: Och vi gör det tillsammans-en för alla, alla mot utanförskapet! Det här sättet att smycka språket kallas för noema (sentensanspelning) på grekiska-att man förvanskar ett uttryck eller citat som är känt av de allra flesta.    

En skicklig avslutning på ett mycket bra tal.  

Språket
Sabunis språk dominerades inte av någon speciell ordfigur-spridningen är jämn vilket antyder att man jobbat med talet i flera dagar, kanske i veckor. Utmärkande är att Sabuni använder sig av fler bildfigurer än sina medtalare- och just dessa tar mer tid än andra figurer att ta fram. Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt eget Persson-index, så låg Nyanko Sabuni på 0,53. Alltså-Sabuni kom upp i 53% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer. Men, när det gäller bildfigurer så vill jag påstå att Sabuni med sitt tal nästan matchar GP fullt ut.   

Bra jobbat Nyanko Sabuni!  

Övrigt värt att nämna
Jag hade önskat mig ett mer kraftfullt framträdande. Men avsaknaden av kraften kompenseras i viss mån av ärligheten i framställningen. Noterbart är att Nyanko Sabuni hade ganska få negativa referenser till motståndarna i oppositionen-bara fem stycken och alla fem riktade mot (s). Det är bara 1/5-del av den nivå som (s), (v) och (mp) valde att lägga sig på med 28, 26 resp 24 st påhopp. Här överlåter jag till dig som läsare att dra dina egna slutsatser vad gäller valet av taktik.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  8  

Bakgrund   8 

Budskap (tydlighet)  9 Mycket tydlig! 

Argumentation   9 Bra-exemplen bar! 

Avslutning/uppmaning  8 

Bevisstyrka   9  

Språkliga hjälpmedel  8  

Engagemang   6 

Relativt sett svagast i ett bra tal   

Sammanvägt betyg:  8,25 (Lika högt betyg som LL fick 2006) 

Almedalen 14 juli 12.00

Almedalen 14 juli 12.00

Almedalen 14 juli 11.55

Almedalen 14 juli 11.55
       

Almedalen 14 juli 11.50

Almedalen 14 juli 11.50
       

Almedalen 14 juli 11.45

Almedalen 14 juli 11.45

Almedalen 14 juli 11.40

Almedalen 14 juli 11.40
       

Siste man ut är en kvinna

Siste man ut är en kvinna
Nyamko Sabuni talar i Almedalen idag  

Almedalsveckan lider mot sitt slut och idag, lördag, är det dags för Folkpartiet att äntra scenen i Almedalen 11.30. Talare är integrations-och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som jag för övrigt intervjuade i programmet ReageraMera den här veckan.

Intervjun med henne och flera andra hittar du på adressen
http://www.justradio.nu/nyhet_almedal.php

Torgny Peterson
 

Missade du intervjuerna?

ReageraMera och JustRadio från Almedalen tisdag 10 juli

Om du inte haft möjlighet att lyssna på de intervjuer som gjorts i programmet ReageraMera i JustRadio under Almedalsveckan är det inte för sent. Du kan lyssna när det passar dig på http://www.justradio.nu/nyhet_almedal.php

Nästa direktsändning av programmet ReageraMera kommer onsdag 18 juli 10.30. Missa inte det! 

Almedalen: Talanalys Lars Ohly

Retorikexperten Hanefalk analyserar Ohlys tal
Retorikexperten Christer Hanefalk analyserar Lars Ohlys tal      

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Lars Ohly
Datum: 13 juli 2007  

Motstånd mot systemskifte Ohlys tema 
Lars Ohlys tal varade i 29 minuter. Det hade en tydlig röd tråd hela vägen. Från inledningens det handlar om att göra motstånd till treklangen i avslutningen som slutade med en rättvis värld. Ohly är ju den svenska politikens främste agitator och han bevisade detta också denna kväll. Ordet agitator kommer för övrigt från latinets agitare som betyder att snabbt sätta i rörelse. Det gjorde Ohly verkligen-han satte sin publik i rörelse på ett bra sätt.   

Kanske kunde han ha varit lite mer publikfriande för han hade otvivelaktigt chansen till detta. Han avstod dock från att vänta ut applåder och jubel, utan drev på i ett högt, men inte för högt, tempo. Ohly var också imponerande obunden av sitt manus.   

Noterbart är att när Ohly talade förvånansvärt lite om sina samarbetspartners (s) och (mp). Den enda gången han tog upp (s) så handlade det faktiskt om kritik mot Mona Sahlin och hennes EMU-hållning.   

Vad gäller sakinnehållet så talade Lars Ohly i första hand och omkring 35 procent av tiden om det systemskifte som han ansåg redan hade inträffat i Sverige. Därmed markerade han starkt sin åsiktsskillnad mot Anders Borg som, dagen innan, sagt att det inte behövs något systemskifte. Ohly exemplifierade på ett flertal sätt vad han ansåg vara bevis för systemskiftet. Och varje exempel avslutades med orden: Det är ett systemskifte! Denna retoriska figur kallas inclusio.   

Inledning
I sin inledning gick Ohly ut hårt med att säga att det handlar om motstånd. Och Anders Borg blev snabbt den som blev föremål för attacken. Varför just Borg kan synas lite märkligt, han är ju den som anses ligga närmast vänstern inom Alliansen. Eller, var det kanske just därför, vem vet? Men för Ohly handlade det Alliansen står för om stenhård, kristallklar klasspolitik (här hade treklangen blivit bättre om han ersatt stenhård med exempelvis kuslig eller annat ord på k, alliterationen gör det lättare att komma ihåg).   

Bakgrundbeskrivning
I sin bakgrundbeskrivning fortsatte Ohly med att på område efter område exemplifiera det, enligt honom själv, redan genomförda systemskiftet. Han talade om motsatsparet solidaritet-privatisering. Tog upp Alliansens angrepp mot fackföreningsrörelsen. Han talade om kulturskymningen. Om sorteringsskolan. Om rätten till bostad och att Alliansen gjort bostäder till handelsvara. Han beskrev motpartens sätt att tänka genom att jämföra dem med dinosaurierna.   

Budskap (tes)
Ohlys budskap var att det var dags att göra motstånd mot det Alliansregeringen gör och står för. Därmed tog han upp den tråd som han inlett med.  

Argumentation
I sin argumentation fortsatte Ohly med att tala om på vilka områden det var viktigt att göra motstånd. Här tog han bland annat upp de aktuella avvisningsbesluten av irakier och han citerade Tobias Billström som inte ansåg sig ha rätt att ha en åsikt i frågan: Sedan när blev det förbjudet för en politiker att ha en egen åsikt i en politisk fråga? Och han gav centerns Fredrik Federlay en rejäl känga för dennes bagatelliserande yttrande om att det är ju lite rörigt därnere (dvs i Irak) genom att säga följande: Fredrik Federlay, det är lite rörigt i mitt sovrum. I Irak råder det krig! Här gör Ohly på ett skickligt sätt och i ironins form en s k alter, det vill säga en nivåförskjutning genom en definition. I argumentationen gick Ohly också in på miljön där han visserligen tyckte att det var bra att alla nu hade ett miljötänkande, men att framförallt moderaternas omsvängning i frågan saknade trovärdighet med hänsyn till hur man jobbat med miljöfrågorna i valrörelsen. I miljöargumentationen nämnde Ohly också FNs miljörapport, som han refererade till när han tog upp konsekvenserna av olika temperatur-scenarios. Ohly tog också upp transporterna och kommunikationerna. Noterbart här är att han, precis som Andreas Carlgren, tryckte på hur viktig transportsektorn är för samhällsutvecklingen. Han talade om hur viktigt det var att människor, framförallt ungdomar, fick möjlighet att resa internationellt och möta andra människor och kulturer. De kollektiva trafikslagen, buss, tåg och flyg, lyftes direkt och indirekt fram på ett positivt sätt. Bilen var det stora problemet enligt Ohly, vilket bekräftas av den klimatrapport från FN som Ohly hänvisade till oh som han säkert läst ordentligt och där det framgår att bilar, bussar och lastbilar svarar för hela 88 procent av transportsektorns koldioxidutsläpp.   

Avslutning
I avslutningens början gick Ohly, på ett trevligt sätt, över till att prata om behovet av goda kommunikationer men specifikt utifrån Gotlands perspektiv. Hur viktigt det var att just gotlänningarna fick samma ekonomiska möjligheter som alla andra svenskar att resa. Kopplingen till Gotland kändes rätt charmig och vältajmad. Men, avslutningen knöt ihop helheten på ett bra sätt och på slutet kom den vanliga stegrade treklangen (dvs man går från det minsta till det största), denna gång med orden en rättvis värld som avslutning.  

En, i mitt tycke, bra avslutning utifrån ett (v)-perspektiv.   

Språket
Ohlys språk dominerades av s k utbildande figurer. Med detta menas bild-och rytmfigurer. Dessa representerade 56 procent av språkfigurerna. Rytmerna var naturligtvis de mest förekommande, men det ska sägas att Ohly hade en bra spridning när det gäller bruket av ordfigurer vilket tyder på två saker: Dels har han haft tid att jobba lite mer med sitt tal och dels att Ohly har goda retoriska grundkunskaper. Jämfört med Göran Perssons språk och jämfört med mitt eget Persson-index, så låg Lars Ohly på 0,47. Alltså, Ohly kom upp i 47% av Perssons nivå vad gäller bruket av ordfigurer.   

Övrigt värt att nämna
Ohly hade få felsägningar och han jobbade under större delen av talet utan hjälp av sitt manus. Vilket understryker att Ohly måste ha tagit fram det allra mesta (allt?) av talet själv. Han hade, precis som kollegerna Sahlin och Eriksson, relativt många direkta angrepp på Alliansen i allmänhet och moderaterna i synnerhet (jag räknade till totalt 26 st vilket lägger honom precis mitt emellan Sahlins 28 och Peter Erikssons 24). Vad gäller fördelningen logos/nytta, ethos/karaktär och pathos/känslor så dominerade ethos-frågorna kraftigt, vilket bekräftar att även Ohly med sitt tal var med och startade valrörelsen 2010.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala):  
Inledning/intresseväckare  7  

Bakgrund   8 

Budskap (tydlighet)  8 Mkt tydligt budskap-bra! 

Argumentation   8 

Avslutning/uppmaning  9 Bra - engagerande 

Bevisstyrka   8  

Språkliga hjälpmedel  5 Bra, men Ohly kan bättre 

Engagemang   8 Bra tryck hela vägen  

Sammanvägt betyg:  7,6 

Almedalen 13 juli 19.05

Almedalen 13 juli 19.05
       

Almedalen 13 juli 19.00

Almedalen 13 juli 19.00
       

Almedalen 13 juli 18.55

Almedalen 13 juli 18.55
       

Almedalen 13 juli 18.50

Almedalen 13 juli 18.50
       

Almedalen 13 juli 18.45

Almedalen 13 juli 18.45
       

ReageraMera i JustRadio fredag 13 juli 10.30: Är missbrukare rättslösa?

Alice Åström
Alice Åström, riksdagsledamot (v)

Under veckan som gått har olika aspekter av narkotikaproblemet diskuterats i olika sammanhang och många hävdar att missbrukare är rättslösa. Är det så illa?

I dagens sändning av radioprogrammet ReageraMera i JustRadio diskuterar vi det med Alice Åström, riksdagsledamot för vänsterpartiet och Christer Karlsson från KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället).

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

       

ReageraMera och JustRadio från Almedalen fredag 13 juli

ReageraMera och JustRadio från Almedalen tisdag 10 juli

Radioprogrammet ReageraMera sänder under Almedalsveckan varje dag måndag-fredag med början kl. 10.30 Fredag 13 juli kan du lyssna på programmet som börjar kl. 10.30. Med ett stort antal reportrar verksamma ute i Visby och på stationen förmedlar vi senaste nytt, information, uppdateringar, kommentarer mm.

Program fredag 13 juli kl. 10.30
* Är missbrukare rättslösa? Under veckan i Almedalen har den frågan diskuterats vid olika tillfällen. I studion Alice Åström, riksdagsledamot (v) och Christer Karlsson, KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället)


* Hur har årets Almedalsvecka varit? Intervju med Karin Lindvall, projektledare för Almedalsveckan 

* Och nu då? Vad händer se´n?
 


Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Sändningstider och innehåll kan du läsa mer om här senare, så se till att du för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i Visby besöker den här bloggen flera gånger per dag.

Välkommen till Gotland, Visby och Almedalen!


Almedalen: Talanalys Anders Borg

Almedalen: Talanalys Göran Hägglund
   Christer Hanefalk analyserar Anders Borgs tal

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Anders Borg
Datum: 12 juli 2007  

40-minuterstal på 27 minuter 
Anders Borgs tal varade i 27 minuter. Och det var egentligen inget större fel på talet. Inte alls. Visserligen varken elegant eller kreativt formulerat, men det tog upp rätt frågor, hade rätt engagemang och hade rätt lösningar, sett ur moderat- och alliansperspektiv. Problemet var att publiken inte hade en chans att hänga med i tempot. Hade Göran Persson framfört exakt samma tal så är det min uppfattning att det tagit 40 minuter. GP hade dragit ner tempot, lagt in pauser på rätt ställen för applåder och betonat vissa partier med lätt pathos-darr på stämman. Nu fick publiken passa på att kasta in applåder i obevakade ögonblick, exempelvis medan Borg vid ett fåtal tillfällen hämtade andan och drack en klunk vatten eller när teckenspråkstolkarna bytte plats.   

För publiken ville verkligen vara med. Man nästan kände i luften hur mycket alla ville stödja Borg, applådera och jubla. Men det fick den inte.  

Borg talade förvånansvärt lite om moderaterna som parti utan lyfte mer fram Alliansen, dock bara ett fåtal gånger.  

Vad gäller sakinnehållet så talade Anders Borg, självklart, till största delen om ekonomifrågor. Min uppskattning är att närmare 40 procent handlade om Borgs eget fögderi-finanserna. Men miljön fick ganska stort utrymme (omkring 15 procent) och han talade mer än någon tidigare gjort om tillväxt- och entreprenörsfrågorna (nästan 20 procent). Speciellt värt att notera i detta sammanhang var att Borg framhöll möjligheterna att åstadkomma både ock, till och med att en god och ansvarsfull miljöpolitik förutsätter tillväxt och goda finanser. Däremot fick såväl infrastruktur som globalisering relativt liten plats, totalt mindre än 5 procent.   

Inledning
Efter förutsägbara inledningsord där han talade om Almedalen och Visby som den vackraste platsen i Sverige kom han snabbt in på ekonomitemat. Han poängterade att allt egentligen stod rätt bra till med ekonomin, men varnade också för att de allra största misstagen görs i goda tider. Och att vi inte får gå i fällan och tro att nu har vi råd med allt!. Och här kom talets första metafor om ekonomin: Vi har sommar nu, men det kommer en höst och en vinter. Han fortsatte med att beskriva Sveriges ekonomiska under 1870-1970 med att beskriva hur tre olika områden hade 19-faldigats på 100 år. (Anm: Personligen tror jag att Sverige hade näst högsta tillväxten i världen dessa år, men det saknar betydelse i sammanhanget) Och han berättade om sin egen enkla bakgrund-med farföräldrar och föräldrar som från enkla förhållanden gjorde en välståndsresa under 1900-talet. Varpå han började beröra utanförskapet. Med 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden och med 1,0 miljon i bidragsberoende. Som alla saknar arbete och arbetskamrater-det första skyddet utanför familjen.   

Bakgrundbeskrivning
I sin bakgrundbeskrivning fortsatte Borg att tala om utanförskapet. Och vad detta utanförskap innebär i kostnader för samhället. Om vi inte klarar att hantera detta problem så innebär detta att vi får bära en tyngre ryggsäck i framtiden. Ett minskat utanförskap, menade Borg, ger ökad konkurrenskraft i en global ekonomi och möjliggör en trygg välfärd när en större del av befolkningen är ålderspensionärer. Det finns inga mirakelkurer-mirakelkurerna bör stanna i sagoböckerna, fortsatte han. Det är helt enkelt bättre att göra det billigare att anställa än att minska på anställningstryggheten. Och han upprepade, på ett bra sätt, att i Sverige så har vi ett bra företagsklimat men ett dåligt företagarklimat (den här figuren heter polyptoton på grekiska).    

Budskap (tes)
Borgs budskap var att Sverige inte behöver ett systemskifte, snarare att vi behöver hitta tillbaka till de värderingar som skapade den svenska modellen. Det vill säga att återupprätta modellen.   

Argumentation
I sin argumentation inledde Borg med att använda ett gammalt Palme-citat: Politik handlar ytterst om värderingar. Och att frihet är ett centralt värdeord för Sverige och svenskarna. Frihet ger resurser, makt och möjligheter, sade Borg. Och frihet, fortsatte han, respekterar vi varandra. Frihet och samhörighet är två sidor av samma mynt

Han talade också om våra möjligheter att utvecklas till ett teknikorienterat kunskapsland samt om skolans viktiga roll för att bygga detta land. För genom en bra skola ökar möjligheterna för ungdomarna att kunna påverka sina egna liv. Han betonade just kunskapens betydelse i skolan. Att ge just kunskap till alla är att bygga ett samhälle som hänger ihop.   

Avslutning
I avslutningen talade Borg om behovet av att bygga det nya Sverige. Han avslutade med en treklang där han inledde med att upprepa just ordet bygga i varje mening. Där borde han ha slutat, men så kom en avslutning till där han tackade för möjligheten att få tala i Almedalen. Och sedan försvann han-snabbt. Publiken fick inte heller nu möjlighet att tacka honom eller applådera. Det blev på sätt och vis lite västgötaklimax.   

Språket
Borgs språk dominerades, till och med i högre grad än Carlgrens och Sahlins, av s k rytmfigurer, mestadels så kallade treklanger. Faktiskt hela 60 procent av Borgs ordfigurer var rytmer. Inriktningsmässigt använde han sig av en kombination av utbildande och behagande figurer (precis som Sahlin)-drygt 73 procent. Vilket betyder att Borgs tal, precis som Sahlins, vände sig till partisympatisörer. Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt eget Persson-index, så låg Anders Borg på 0,56. Alltså, Borg kom upp i 56% av Perssons nivå vad gäller bruket av ordfigurer. Dock skall sägas att om Borg hade talat lagom länge, det vill säga längre än han gjorde, hade hans Persson-index hamnat under 0,4.   

Övrigt värt att nämna
Borg hade väldigt få felsägningar trots att han inte kändes speciellt manusbunden. Han hade nog tränat på sitt tal en hel del. Därför är det dubbelt synd att man inom moderaterna inte har samma seriösa syn på ämnet retorik som (s) har. Halva grundkursen (dvs en dag) i retorik hade hjälpt Borg att bli 50 procent bättre. För det måste sägas: Borg är utan tvekan en oslipad diamant. Ett verkligt ämne till en stor talare. Han har rösten, närvaron, charmen, trovärdigheten, kunnigheten men saknar viktiga delar i tekniken. Kanske var han nervös-vem vet. Ett vanligt tecken på nervositet är just att man talar väldigt fort. Eller kanske är tron på den egna förmågan inom (m) en kvarleva från den förra moderatledningen. Att åsikten inom partiet är att man är så bra på att tala att man inte behöver träna. Personligen har jag dock svårt att se en sådan brist på ödmjukhet hos Anders Borg själv.   

Med rätt retorisk coachning kan Anders Borg utvecklas till en mycket viktig frontfigur för Alliansen. Specialkunskaperna, seriositeten och engagemanget finns redan där. Det som saknas är pricken över i.  

Det ska bli intressant att följa honom i framtiden.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  6  

Bakgrund   7 

Budskap (tydlighet)  8  

Argumentation   8 

Avslutning/uppmaning  4 Svagaste delen i talet 

Bevisstyrka   9 Bra-vet vad han pratar om 

Språkliga hjälpmedel  4 Här har moderaterna jobb att göra! 

Engagemang   7   

Sammanvägt betyg:  6,8 Särskilt betygsavdrag för fortkörning: -  1,0 

Slutbetyg:   5,8

Almedalen 12 juli 19.00

Almedalen 12 juli 19.00
       

Almedalen 12 juli 18.55

Almedalen 12 juli 18.55
       

Almedalen 12 juli 18.50

Almedalen 12 juli 18.50
       

Almedalen 12 juli 18.45

Almedalen 12 juli 18.45
       

Almedalen 12 juli 18.40

Almedalen 12 juli 18.40

Almedalen 12 juli 18.35

Almedalen 12 juli 18.35
       

Håller de kriminella på att ta över Sverige? Intervju 15.45 idag

I tidningen Metro läser vi en artikel om att de kriminella håller på att ta över Sverige.

I programmet ReageraMera på JustRadio idag talar vi 15.45 med Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Intervju om sjupunktsprogrammet för vård av heroinmissbrukare

Idag 11.10 intervjuar Torgny Peterson Åsa Magnusson från Mobilisering mot narkotika om sjupunktsprogrammet för bättre vård av heroinmissbrukare.

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Intervju med retorikexperten Christer Hanefalk

Analys av Mona Sahlins tal
   Retorikexperten Christer Hanefalk

Idag 10.30 intervjuar Torgny Peterson integrations- och jämställdhestminister Nyamko Sabuni i programmet ReageraMera i JustRadio.

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

ReageraMera och JustRadio från Almedalen torsdag 12 juli

ReageraMera och JustRadio från Almedalen tisdag 10 juli

Radioprogrammet ReageraMera sänder under Almedalsveckan varje dag måndag-fredag med början kl. 10.30 Torsdag 12 juli kan du lyssna på programmet som börjar kl. 10.30. Med ett stort antal reportrar verksamma ute i Visby och på stationen förmedlar vi senaste nytt, information, uppdateringar, kommentarer mm.

Om du besöker den här sidan flera gånger per dag hittar du uppdaterad information om programinnehållet i kommande dagars program.

Program torsdag 12 juli kl. 10.30
* Allt du behöver veta om retorik. Samtal med retorikexperten Christer Hanefalk om talen i Almedalen som bland mycket annat svarar på frågor om vad retorik är; har man någon nytta av att lära sig retorik? Finns det några skickliga svenska retoriker? Vad är viktigast i retoriken?
 

Dessutom idag:
* Sjupunktsprogrammet om bättre vård av heroinmissbrukare  

* Håller kriminella gäng på att ta över Sverige?


Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Sändningstider och innehåll kan du läsa mer om här senare, så se till att du för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i Visby besöker den här bloggen flera gånger per dag.

Välkommen till Gotland, Visby och Almedalen!


Almedalen: Talanalys Peter Eriksson

Almedalen: Talanalys Göran Hägglund
Retorikexperten Christer Hanefalk analyserar Peter Eriksson

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Peter Eriksson
Datum: 11 juli 2007  

Peter Eriksson i retorisk
högform 
Peter Eriksson fick med ett tal på lite drygt 34 minuter mer än dubbelt så mycket utrymme som under Almedalsveckan 2006 då han delade på talartiden med sin språkrörskollega Maria Wetterstrand. Han använde självklart den utökade tiden till att fokusera på klimat och miljöfrågorna, både ur nationellt och internationellt perspektiv. Han tog också, mer än tidigare talare, upp entreprenörsfrågor. Dock enbart med miljö- och klimatmässiga förtecken. Han nämnde speciellt alla företagare som med liv och lust kombinerar ambitionen att rädda världen och samtidigt tjäna pengar, och man fick känslan att han verkligen gillade den sortens entreprenörskap.   

Ser vi till procentfördelningen i talet, vad gäller sakinnehållet, så tog klimat och miljö ur olika perspektiv drygt 85 procent. Den delen som handlar om kommunikationer, en av frågorna undertecknad valt att mäta i varje Almedalstal, upptog knappt 7 procent.   

Precis som Mona Sahlin hade Peter Eriksson, relativt sett, ganska många kritiska passager gentemot Allianspartierna i allmänhet och moderaterna i synnerhet. Hela 24 st motståndarreferenser innebar att han gisslade motståndarna ungefär var 90:e sekund. Och han ifrågasatte starkt det, enligt honom, nyvaknade miljöintresset. Och det uttalade (m)-intresset att jobba internationellt -var det nu ligger? sade Eriksson lite elakt. Den retoriska figuren han använde här kallas katakres på grekiska.  

Inledning
Eriksson inledde sitt tal enligt tekniken annorlunda. Och starten var stark. Efter ett skämtsamt svar om att han hade blivit avplockad från golfbanan för att kunna tala, kopplade han snabbt över till att vi i år har 300-årsjubileum för den enligt många störste svensken genom alla tider-Carl von Linné. Och Peter Eriksson kopplade skickligt på den svenska naturen och dess mångfald, rikedom och egensinne (här kom den första av många s k rytmfigurer). Efter Linné-referensen informerade han sin publik att det också var Skogsmulle-jubileum, närmare bestämt 50-årsjubileum. Och han uttryckte sin oro över att barnen inte längre kände igen sig om de kom ut i skogen. Att de inte visste vad de såg. Barnen kallar tallar alar var en mycket fyndig formulering (på grekiska paranomasia, dvs ordvits). Han uttryckte också sin oro med orden man kan inte sakna och skydda det man inte vet att det finns. Och att varje års försening av insatser är en kostnad imorgon. Här fick också Fredrik Reinfeldt sin första gliring om att han, enligt Eriksson, gick och fick lektioner om miljön i en studiecirkel. Och att kostnaden för Reinfeldts studieskuld i framtiden lär få betalas av fattiga människor i fattiga länder.   

Bakgrundsbeskrivning
Bakgrundsbeskrivningen
i Peter Erikssons tal handlade också om annat än miljö- och klimatfrågorna. Han tog upp Alliansens förslag om hushållsnära tjänster och sågade detta som krångligt, dyrt och dumt och som ett sätt att realisera de välbesuttnas drömmar om att åter få tillgång till hembiträden och drängar. Lite klasskampsretorik alltså. Och han hade ett eget förslag-varför inte satsa på kroppsnära tjänster förresten vilket skulle kunna hjälpa människor att hinna med livet både i teori och praktik. Men snart var han tillbaka i miljöfrågorna som han definierade som vår tids stora fråga och där alla nu var med på dess betydelse trots att man tidigare förnekat, förringat och förlöjligat (treklang, alliteration och anafor) miljöpartiets argumentation och att den här vintern har vinden vänt (treklang och alliteration) och därefter följde en anafor (samma ord i början) som byggde på äntligen (tidningarna, åtgärder, köksborden)-sist kom äntligen tas miljöproblemen på allvar.   

Budskap (tes)
 
Erikssons budskap var väldigt tydligt: Det är dags att bygga om Sverige!   

Argumentation
I argumentationen fortsatte Eriksson sina gliringar mot Alliansregeringen. Och sade sig ha noterat att de sökte en miljöpolitik. Ni får gärna ta vår var Peter Erikssons förslag. Han gjorde sig också rolig över centerns förslag om bensinprishöjning i kombination med KDs förslag att sänka bensinskatten: Ett bra bevis på att religion och politik inte riktigt passar ihop, att naturvetenskapliga bevis inte riktigt håller. En elegant ironi. Han fortsatte med att tala om hur vi skulle kunna skapa alternativ, bl a genom att utveckla elproduktion också i liten skala. Han tog också upp den internationella aspekten och lyfte särskilt fram USA, Tyskland och Kina (självklart tre länder, tretal/trikolon är viktigt i retoriken) som miljöproblem. Och ännu en gång gav han sig på statsministern som valde att beundra USAs president i stället för att utmana jordens största miljöbov! (en förskjutning eller alter på latin).   

Avslutning
Erikssons avslutning inleddes med orden att hoppet står till ungdomen. Eftersom de äldre är mer förändringsobenägna. Han fortsatte (bl a) med att säga att framtida generationer har inte rösträtt och att vi som är vuxna idag inte får lämna krogen utan att betala notan (en bra metafor som alla förstår). Eftersom det är oansvarigt att lämna över notan till barnen och barnbarnen. Men slutklämmen blev ändå att alla äldre är viktiga, kanske ändå allra viktigast, eftersom ni äldre behövs-nu! En kraftfull avslutning på ett genomgående strålande tal.  

Språket
Peter Eriksson språk innehöll en mängd retoriska figurer som han har när han är i retorisk form. Dominerade gjorde de utbildande (särskilt rytmerna) och behagande figurerna, själklart välvalt eftersom talet var en blandning av pedagogik och att motivera redan övertygade. Mitt intryck är att Peter Eriksson med sitt tal definitivt hade ambitionen att värva nya väljare, till skillnad mot Mona Sahlin som i huvudsak vände sig till de egna väljarna.  

Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt nyuppfunna Persson-index, så låg Peter Eriksson på 0,68. Alltså, Eriksson kom upp i 68% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer. Kanske är siffran ännu högre. Jag vill gärna återkomma till detta efter en mer noggrann analys.   

Övrigt värt att nämna
Peter Eriksson hade väldigt få felsägningar och var mindre manusbunden än någon av de tidigare talarna. Engagemanget var mycket bra och de för Eriksson så vanliga ödemarkstilläggen (dvs ööh-ljud och liknande) lyste nästan helt med sin frånvaro. Jag frågade Eriksson direkt efter talet hur länge han jobbat med det och fick till svar: ett par dagar. Och det märktes-skillnaden mot 2006 var enorm.  

Bra jobbat Peter Eriksson! 

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  8 Bra-Linné och Skogsmulle 

Bakgrund   8 

Budskap (tydlighet)  9  

Argumentation   10 Suveränt 

Avslutning/uppmaning  9 

Bevisstyrka   8  

Språkliga hjälpmedel  10 Eriksson när han är som bäst 

Engagemang   9 Mycket bra rakt igenom  

Sammanvägt betyg:  8,85  

Det högsta betyget 2006-2007

Almedalen 11 juli 19.00

35181-93
       

Almedalen 11 juli 18.55

35181-92

Almedalen 11 juli 18.50

35181-91

Almedalen 11 juli 18.45

35181-90
       

Intervju med integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Intervju med Nyamko Sabuni
 Nyamko Sabuni

Idag 13.30 intervjuar Torgny Peterson integrations- och jämställdhestminister Nyamko Sabuni i programmet ReageraMera i JustRadio.

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

ReageraMera och JustRadio från Almedalen onsdag 11 juli

ReageraMera och JustRadio från Almedalen tisdag 10 juli
ReageraMera sänder direkt från Visby i JustRadio 89.2 mån-fre

Radioprogrammet ReageraMera sänder under Almedalsveckan varje dag måndag-fredag med början kl. 10.30 Onsdag 11 juli kan du lyssna 10.30-12.00 och 12.20-13.00. Med ett stort antal reportrar verksamma ute i Visby och på stationen förmedlar vi senaste nytt, information, uppdateringar, kommentarer mm.

Det blir ett stort antal inslag från Almedalen och gator och torg i Visby och ett stort antal direktsända intervjuer från studion.

Om du besöker den här sidan flera gånger per dag hittar du uppdaterad information om programinnehållet i kommande dagars program.

Program onsdag 11 juli kl. 10.30
* Frågor från folk på sta´n till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

* Om regeringens politik för det ideella Sverige och om integration. Intervju i studion med Nyamko Sabuni

* Om Gringo

* Röster på sta´n-Lite braja kan väl inte skada!? Om tisdagens debatt på temat

* Intervju/samtal med Tomas Lundqvist i studion-en av Sveriges ledande experter på cannabis

Onsdag 11 juli kl. 12.20
* Barn på sta´n-Vad skulle du göra om du fick bestämma?

* Om barn och ungdomar. Intervju med Barnombudsmannen Lena Nyberg i studion

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Sändningstider och innehåll kan du läsa mer om här senare, så se till att du för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i Visby besöker den här bloggen flera gånger per dag.

Välkommen till Gotland, Visby och Almedalen!

Almedalen: Talanalys Göran Hägglund

Almedalen: Talanalys Göran Hägglund
Retorikexperten Christer Hanefalk lyssnar på Göran Hägglund      

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Göran Hägglund
Datum: 10 juli 2007  

Psykvården och familjepolitiken dominerade 
Göran Hägglunds tal varade i 36 minuter. Och temat passade för en socialminister, det handlade om psykiatrin, åldringsvården och familjepolitiken. Därmed övergav Hägglund alla möjligheter att låta humorn dominera, annars något som han vanligtvis är bra på. Roliga passager förekom visserligen, men de var lätt räknade. Från en del äldre åhörare hördes dock kommentarer som skönt att någon vågar vara seriös och tala om allvarliga frågor.  

Hägglund talade förvånansvärt lite om Alliansen och desto mer om Kristdemokraterna. Det skulle vara intressant att veta vilka strategiska överväganden som låg bakom den taktiken. En gissning kan vara behovet att profilera sig i en tid av vikande opinionssiffror.   

Vad gäller sakinnehållet så talade Göran Hägglund cirka 85 procent av tiden om psykiatrin (dominerade talet), familjepolitiken och åldringsvården. Kommunikationer berördes inte alls och miljön, globaliseringen, tillväxten och entreprenörskap berördes endast ytligt och kortfattat.   

Hägglunds tal kändes dock mindre som ett valtal utan mer som en programförklaring av en socialminister som kavlat upp ärmarna för att jobba med områden han brinner för.   

Inledning
Hägglund inledde med välja tekniken annorlunda. Han gjorde det genom att berätta om ett tillfälle då han glömt kläderna hemma i Bankeryd. Och han lyckades i samband med detta ge den samlade journalistkåren en vänskaplig känga. Han sade sig ha fått en fråga från en journalist om han hade kommit ihåg att ta kläder med sig och kommenterade: frågan från en oförskämd journalist-det kunde vara vem som helst. Sedan han berättat historien om klädincidenten fick han också in en poäng om vädret eftersom det för första gången under politikerveckan var bra väder: Det fina vädret är inte oväntat. Jag har nämligen ansvaret för vädret inom Alliansen, så vi kan ju se att det går åt rätt håll! Därefter följde en programförklaring. Hägglund berättade att han hade för avsikt att tala om något viktigt som tyvärr inte engagerade i den utsträckning som det borde-psykiatrin. Ett modigt grepp av Hägglund för det är säkert riktigt att psykiatrin inte skapar det intresse hos väljarkåren som det borde. Därav följer att det var socialministern som talade, inte partiledaren.   

Bakgrundsbeskrivning
I sin bakgrundsbeskrivning uppehöll sig Hägglund helt och hållet kring psykiatrin. Varför tar jag upp den här frågan, sade Hägglund. Passar den i soliga Almedalen? Ja, det gör den! Det här sättet att uttrycka sig kallas apostrof. Och han blev känslomässig och talade om en oro och tårar utan ände. Hägglund stödde genomgående sitt tal om psykiatrin med exempel för konkretiseringens skull.   

Budskap (tes)
Hägglunds budskap handlade om etik och behovet av etik. Utan en grundläggande etik går vi åt fel håll. Utan grundläggande etik får vi fler svarta rubriker. Budskapet handlade med andra ord helt om behovet av grundläggande värderingar.   

Argumentation
I sin argumentation gick Hägglund bl a till motattack mot Mona Sahlin och hennes tal om att återställa rättvisan i Sverige. Först med att säga somliga tror att rättvisa är att alla har det likadant och genom att fortsätta med som om rättvisa rådde i Sverige den 16 eller 17 september förra året. Och här kom också en elegant vändning: Vi bekämpar inte rikedom. Vi bekämpar fattigdom. En formulering som kallas alter på latin, det vill säga en nivåförändring. Som han fortsatte med vi fokuserar inte på bidragen utan på jobben. Han tog också upp fastighetsskatten som en orättfärdig skatt eftersom den ledde till att overkliga inkomster ledde till skatt, nej verklig skatt ska bygga på verkliga inkomster. Och här kom också talets roligaste formulering så att fastighetsskatten blir ett minne blott, eller ska vi säga rött. En blandning av figurerna noema och paranomasia (dvs ordvits). Han tog också upp (s)-angreppen på Alliansen: I brist på egen politik kastar de sig över vår politik.   

Göran Hägglund hade väldigt få motståndarangrepp i sitt tal, bara fyra gånger (jämfört med Sahlins 28 gånger) kritiserade ha tydligt oppositionen i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet.   

Avslutning
I avslutningen talade Hägglund om behovet av att ha både hjärta och hjärna i politiken. Avslutningen var bra och lagom känslomässig. Och, givet ämnesvalet, stark.   

Språket
Hägglunds språk dominerades, precis som Carlgrens och Sahlins, av s k rytmfigurer, mestadels så kallade treklanger. Inriktningsmässigt använde han behagande figurer (precis som Sahlin) ,faktiskt hela 77 procent. Vilket betyder att Hägglunds tal, precis som Sahlins, vände sig till partisympatisörer. Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt eget Persson-index, så låg Göran Hägglund på 0,53. Alltså, Hägglund kom upp i 53% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer.   

Övrigt värt att nämna
Hägglund hade några felsägningar som blev ganska roliga. Det blev avskatta i ställer för avskaffa, det blev ålderns häst i stället för ålderns höst och det blev religion i stället för region. Hägglund var också ovanligt manusbunden vilket drar ner totalbetyget något. Det var ett tal som krävde en hel del av åhörarna, vilket ligger bakom min åsikt att ämnesvalet/talinnehållet vittnar om mod hos Hägglund. Och att det säkert ligger ett seriöst personligt intresse hos honom för de frågor som ligger inom hans fögderi.  

Hägglund är så bra som talare att han kan välja att briljera. Denna kväll i Almedalen avstod han från detta.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  6 Bra, men ändå svagaste delen 

Bakgrund   7 

Budskap (tydlighet)  7  

Argumentation   8 

Avslutning/uppmaning  8 

Bevisstyrka   8 Bra, gav ett påläst intryck 

Språkliga hjälpmedel  6 Inte så bra som vanligt 

Engagemang   7   

Sammanvägt betyg:  7,2 

Almedalen 10 juli 19.00

Almedalen 10 juli 19.00

Almedalen 10 juli 18.55

Almedalen 10 juli 18.55
       

Almedalen 10 juli 18.50

Almedalen 10 juli 18.50

Almedalen 10 juli 18.45

Almedalen 10 juli 18.45

Radioprogrammet ReageraMera tisdag 10 juli 13.30

35181-36
Intervju med justitieminister Beatrice Ask        


Idag 13.30 intervjuar Torgny Peterson justititeminister Beatrice Ask i programmet ReageraMera i JustRadio.

JustRadios reportrar på sta´n gick ut och frågade människor i Visby om dom vet vem Beatrice Ask är. Deras svar kan du höra på JustRadio 13.20 idag. Direkt efter kommer intervjun med Beatrice Ask i studion.

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu eller www.myspace.com/justradiogotland

Missa inte det!



 


Almedalen: Talanalys Mona Sahlin

Analys av Mona Sahlins tal
    Christer Hanefalk analyserar Mona Sahlins tal       
 
På torsdag kommer retorikkonsulten Christer Hanefalk till ReageraMera och JustRadio och svarar bland annat på frågan: Vad sa dom egentligen i Almedalen?

Idag kan du ta del av retorikexpertens analys av måndagens tal av Mona Sahlin i Almedalen. Christer Hanefalk återkommer sedan varje dag den här veckan med analys av dagens talare och på torsdag 10.30 kan du höra honom berätta mer i ReageraMera på JustRadio om retorik under rubriken Blev det nå´t retorikare i Almedalen. 

Här kommer dagens analys.  

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Mona Sahlin
Datum: 9 juli 2007  

S-o-l-i-d-a-r-i-t-e-t är vad det handlar om. Sa´Mona 
Mona talade på måndagskvällen i Almedalen i knappt 37 minuter. Mer blev det inte ? eftersom hon valde att satsa på två gästtalare från SSU. En ung tjej och en ung kille som båda två gjorde ett bra jobb rent retoriskt. Deras talinslag recenseras dock inte här. Här fokuserar vi enbart på Monas två avsnitt.   

Värt att notera, så här redan inledningsvis, är att Mona Sahlin, precis som i sitt installationstal, talade en hel del om begreppet frihet. Det verkar som om (s) under Mona Sahlin insett att det är det enda fina ord i vårt språk där man inte har definitionsföreträde. Man äger ju redan ord som rättvisa, solidaritet och jämlikhet, för att nu nämna några. Nytt var också hennes sätt att ta upp motsatsparet rättighet-skyldighet. Även här gick Mona Sahlin in och skapade sina egna definitioner. Det har definitivt hänt något inom (s) sedan Mona Sahlin tog över rodret.   

Ser vi till sakinnehållet så handlade Sahlins tal handlade det till nära 80 procent om rättvise-, solidaritets- och ungdomsfrågor. Resterande del handlade om miljö-/klimatproblemen, på nationell och internationell nivå. Noterbart är att frågor om kommunikationer, tillväxt och entreprenörskap överhuvudtaget inte berördes. Särskilt det sistnämnda är intressant om man tänker på hur mycket Sahlin talade om entreprenörsfrågorna under sitt installationstal.   

För undertecknad kändes det som om valrörelsen inleddes av Mona Sahlin den här kvällen och att hon, tillsammans med sina talskrivare, hade tagit fram ett tal för (s)-väljare.   

Inledning
Sahlin inledde med välja tekniken viktigt. Hon gjorde det genom att berätta vad hon tänkte tala om, om det hot som Alliansen innebär för dagens och morgondagens Sverige. Och i synnerhet för ungdomarna. Hon tog också poäng på att döpa om Almedalen till Palmedalen (denna typ av ordlek kallas paranomasia på grekiska). Ett utan tvekan smart drag. Och hon lovade publiken en återställare, nämligen återställande av rättvisan. Inledningen var bra utan att vara lysande, och den fungerade säkert väldigt bra gentemot de (s)-väljare som valt att komma och lyssna på Mona Sahlin.   

Bakgrundsbeskrivning
I sin bakgrundsbeskrivning jobbade Sahlin nästan uteslutande med att etablera sin och sitt partis karaktär. Hon sade bland annat att vi vet skillnaden mellan ett folkparti och ett folkrörelseparti där hon använder en språkfigur som kallas polyptoton (precis som Neil Armstrong gjorde när han sade man och mankind vid månlandningen). Mona Sahlin underbyggde sitt framförande med en mängd exempel och jämförelser. Det var de bevismedel som klart dominerade bakgrunden. Hon tog också ironiska poäng på att påpeka att KDs Mats Odell hade flyttat hemifrån som 49-åring. Inget bra exempel att utgå från när man planerade bostadsbyggande för ungdomar, tyckte Sahlin. Hon tog också upp att en bostad är en social rättighet, inte en handelsvara. Detta kallas för att göra en definition genom att använda metoden alter (latin) eller nivåförändring.   

Budskap (tes)
Sahlins budskap var dock att även (s) måste ompröva sin politik. Att jobba med orsakerna till att man förlorade väljarnas förtroende i valet 2006.   

Argumentation
I sin argumentation tog Mona Sahlin upp flera frågor, före pausen hon gjorde för gästtalarna från SSU handlade det mycket om skolan och om de problem som dagens ungdom har. Mona tog upp att skolpolitiken behövde förnyas, men att denna förnyelse måste ske utifrån ett omtankeperspektiv. Krav? ja! Ordning och reda ? ja! Sortering - nej!! sade Sahlin bland annat om betygsfrågan. När det gällde ungdomsproblematiken tog hon upp temat från installationstalet där hon talade om jämförelseångest och sade sedan att vad det handlar om är rätten att få vara sig själv. Där gick Sahlin också över till att tala om friheten att få gifta sig med den man älskade, oavsett kön. Här kom en elegant formulering: VDN-märk gärna äpplen och korvar men märk inte mänsklig kärlek. Här kom självklart en välförtjänt applåd. Här någonstans kom gästtalarna från SSU in.   

När Mona Sahlin kommer in igen så byter hon spår och börjar tala om miljön och klimatproblemen. Här fick Fredrik Reinfeldt ett par rejäla råsopar. Sahlin ironiserade över Reinfeldts nyvaknade miljöintresse och hans tal om jungfrulig mark. Mona Sahlins kontring löd som följer: Det är få som betraktar mark som jungfrulig bara för att Fredrik Reinfeldt beträtt den tidigare. Elegant och ganska elakt. Men ironin som ordfigur fungerar väldigt väl när man befinner sig bland egna sympatisörer. Sahlin tog också upp moderaternas, enligt Sahlin nyvaknade, intresse för miljöfrågorna på ett annat sätt. Det är på väg att göra sin 3:e makeover. Först var de de nya moderaterna. Sedan det nya arbetarpartiet. Och nu det nya miljöpartiet. För mig liknar de mest de nya kameleonterna!   

(s) har också en tradition att vara FN-vänner. Så också Mona Sahlin. Hon såg klimatkampen som FNs stora chans.   

Sahlin hade, som väntat, ganska många motståndarkritiska passager i sitt tal. Tydligast var kritiken och ironin mot moderaterna och alliansregeringen. Centern, KD och FP klarade sig ganska lindrigt undan. Det råder ingen som helst tvekan om vem (s) har utsett till huvudmotståndare i valet 2010.   

Avslutning
I avslutningen blev Sahlin åter mer känslomässig och talade om hur mycket bättre svenskarna hade haft det om (s) hade fått fortsätta regera, både löntagare och låntagare som hon uttryckte det.   

Och avslutningen kopplade till inledning (det som på latin kallas inclusio): Sverige har råd med rättvisa. Ganska förutsägbart, men väl anpassat för målgruppen. Varma applåder och jubel följde talet.   

Språket
Sahlins språk dominerades, precis som Andreas Carlgrens, av s k rytmfigurer, mestadels treklanger men också många rena uppräkningar. Inriktningsmässigt använde hon behagande figurer (på latin delectare),  faktiskt hela 72 procent. Vilket ligger bakom min tolkning att talet vände sig till partisympatisörer i första hand, hon sade helt enkelt det man förväntade sig och ville höra. Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt nyuppfunna Persson-index, så låg Mona Sahlin på 0,47. Alltså, Sahlin kom upp i 47% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer.   

Övrigt värt att nämna
Sahlin hade få felsägningar, men läste en hel del i manus, dock utan att förlora flytet, vilket ledde till väldigt få (knappt någon) felsägningar. Engagemanget var bra och det kändes för mig som analytiker att Mona Sahlin hade jobbat en hel del själv med sitt tal.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala):  

Inledning/intresseväckare  5 OK, men svagaste delen 

Bakgrund   7 

Budskap (tydlighet)  8  

Argumentation   9 

Mycket bra Avslutning/uppmaning  8 

Bevisstyrka   7 Alldeles för få faktauppgifter 

Språkliga hjälpmedel  8  

Engagemang   8 Höll bra rakt igenom  

Sammanvägt betyg:  7,7 

Läs också:
Talanalys Andreas Carlgren

Almedalen 9 juli 19.00

Almedalen 9 juli 19.00

Almedalen 9 juli 18.55

Almedalen 9 juli 19.55

Almedalen 9 juli 18.50

35181-79
       

Gäster i radioprogrammet ReageraMera idag

35181-77
 Gäster i radioprogrammet ReageraMera måndag 9 juli      

I dagens program talade vi bland annat med kommunalrådet Lena Celion, vice ordf. i kommunstyrelsen på Gotland, kommenderingschefen hos polisen under Almedalsveckan, Tommy Anderberg och författaren och dokumentärfilmaren Martin Borgs.

Hade du inte möjlighet att lyssna på programmet idag kan du göra det nu på adressen www.justradio.nu

Radioprogrammet ReageraMera idag 10.30: Om propagandan i Almedalen

Martin Borgs
Intervju: Martin Borgs om politiker och lobbyister

I radioprogrammet ReageraMera idag intervjuas bland annat författaren och dokumentärfilmaren Martin Borgs om propagandan i Almedalen och hur politiker och lobbyister försöker påverka oss. 

Borgs är bland annat författare till böckerna Propaganda och Medietränad; han är vidare pr-konsult och dokumentärfilmare och har bland annat gjort filmen Almedalen från insidan

Missa inte intervjun med Martin Borgs som är en del av dagens sändning av radioprogrammet ReageraMera.

Afghanistans narkotikaminister lämnar sin post

När Afghanistan återigen står inför en rekordskörd av opiumvallmo lämnar landets narkotikaminister Habibullah Qaderi, som lett arbetet mot narkotika sedan 2004, sitt arbete.

Hälsoskäl uppges bland annat vara skälet till att Qaderi lämnar posten.

Qaderi blir nu generalkonsul i Kanada.

Torgny Peterson

Almedalen: Talanalys Andreas Carlgren

På torsdag kommer retorikkonsulten Christer Hanefalk till ReageraMera och JustRadio och svarar bland annat på frågan: Vad sa dom egentligen i Almedalen?

Men redan nu kan du ta del av retorikexpertens analys av dagens tal av Andreas Carlgren i Almedalen. Christer Hanefalk återkommer sedan varje dag den här veckan med analys av dagens talare och på torsdag 10.30 kan du höra honom berätta mer i ReageraMera på JustRadio om retorik under rubriken Blev det nå´t retorikare i Almedalen. 

Här kommer dagens analys. 

Talanalys politikertal Almedalen
 
Talare: Andreas Carlgren (AC)
Datum: 8 juli 2007
  

Alliansinriktad Carlgren förenade god tillväxt med god miljö 
Under de nära 44 minuter som Andreas Carlgren talade i Almedalen på söndagen nämnde han sitt eget parti, Centerpartiet, bara ett fåtal gånger. Carlgren såg sig, och var, genomgående en representant för Alliansen. En Allians som, enligt Carlgren, definitivt inte hade lämnat walk over. Tvärtom sade Carlgren-vi lämnar aldrig walk over till en god match? och vi lämnar aldrig walk over när det gäller miljön. Ser man till sakinnehållet så handlad nära 80% av Carlgrens tal om miljön och miljön i ett globalt perspektiv. Resterande delar handlade också om miljön, men då med ett kommunikations- och tillväxtperspektiv. Värt att notera är även att han flera gånger framhöll de stora möjligheterna som låg i en samtidig satsning på tillväxt och miljö. Och i det sammanhanget Sveriges stora möjligheter att skapa ledande företag inom detta område.   

Inledning
Carlgren inledde med välja tekniken viktigt. Och detta genom att koppla till något näraliggande för alla närvarande, nämligen Östersjön. Han fortsatte med att berätta på ett personligt sätt om en upplevelse i Norrland, fortfarande med miljötema. Genomgående valde han det egna exemplet som bevismedel. Med detta ville han med stor säkerhet bevisa för publiken att miljöministerjobbet inte bara är ett jobb utan att det också är ett kall. Inledningen var förutsägbar, men samtidigt effektiv.   Redan från start visade Carlgren ett starkt engagemang.   

Bakgrundsbeskrivning
Sin bakgrundsbeskrivning byggde Carlgren genomgående på karaktär, som är förutsägbart i hans fall i egenskap av miljöminister. I bakgrunden valde Carlgren också att ha rikligt med exempel för konkretiseringens skull. (s)+(m)+(v) vill ju gärna hävda att de äger miljöfrågorna, vilket Carlgren alltså med konkret bevisföring ville motbevisa. För de tappra 200-300 hundra åhörarna fungerade nog detta ganska väl, även om applåderna tidvis var ganska matta.   
Budskap ("tes")
Carlgrens budskap var att Alliansens politik gör Sverige till det ledande landet i världen när det gäller miljön genom att vi har de starkaste miljömålen och att EU är plattformen när det gäller det internationella miljöarbetet. Här kom också en passning till miljöpartiets Peter Eriksson: Tänk om vi inte hade varit med i EU! Vi (inom Alliansen) tänker inte avveckla möjligheterna att påverka miljön!  

Argumentation
I argumentationen lyfte Carlgren fram att tillväxt och miljö inte är ett motsatspar. Tillväxt och miljöinsatser går hand i hand sade han. Därmed bekräftande den forskning som visar att miljöinsatser ökar vid en viss genomsnittsinkomst hos en befolkning. Carlgren lyfte också fram biogasfordonens fördelar och särskilt Linköping som har 1/12 av alla biogasfordon i landet. Carlgren jämförde insatserna på bioenergi- och vindkraftsområdena med vad dessa motsvarade i kärnkraftsreaktorer. Och fortsatte: Kärnkraftstriden kan vi lägga bakom oss. Lys frid över kärnkraftstridens minne. Här använde han alltså en religiös metafor. Det kom också en rolig ju-jutsu-argumentation när han refererade till Mona Sahlins kritik av miljöbilsrabatten på 10.000 kr. Eftersom Sverige idag har världens högsta andel miljöbilar var Carlgren och Alliansen helt beredda att ta på sig äran när det gäller miljöbilsförsäljningen i landet. Carlgren fokuserade på bilarna när det gäller miljöinsatserna, flyget nämndes enbart när talet kom in på handeln med utsläppsrätter. Säkert ett utslag av att Carlgren är väl medveten om att fordonstrafikens utsläpp är sju (7) gånger så höga som flygets. Och att åtgärder där ger ett snabbare resultat.   

Carlgren hade ganska få motståndarkritiska passager i sitt tal. Tydligast var han när det gällde hur lite han ansåg att de politiska motståndarna gjort före Alliansens tillträde. Ni kritiserar oss för att vi inte på nio månader har löst det som ni inte klarade på 12 år. Men han inbjöd också till samarbete över partigränserna: Vi kan inte gräla oss ur klimatproblemen. I slutet av argumentationen återvände Carlgren till kopplingen tillväxt och miljöinsatser genom att tala om grönt näringsliv och grön industri.   

Avslutning
I avslutningen blev Carlgren lite mer känslomässig och talade om hur röken som bolmade för 100 år sedan hade symboliserat drömmen om rikedom. Men att vi nu visste bättre och att det handlade om att forma en annan dröm. Att det handlade om att bruka utan att förbruka och att skapa ett fossilsnålt samhälle byggt på fossilsnål ekonomi. Så att vi i framtiden, när vi lämnar över till våra barn och barnbarn, ska kunna säga: Vi gjorde allt vi kunde för att skydda och värna vår miljö. Och det blå klotet som är mänsklighetens hem.   En retoriskt väl avvägd avslutning helt enligt reglerna.  

Språket
Carlgrens språk dominerades av s k rytmfigurer, mestadels treklanger. Inriktningsmässigt använde han utbildande figurer (bilder och rytmer) till nära 60%. Troligtvis en riktig satsning för en miljöminister med kortare tid än ett år på jobbet. Jämfört med Göran Perssons språk, om man väljer GP som norm, så låg Carlgren på 0,35 i Persson-index. Med detta menas att Carlgren kom upp i 35% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer.   

Övrigt värt att nämna
Carlgren satsade på att tala så mycket som möjligt utan att använda sina manuskort. Detta kändes bra, även om han fick betala med ett antal felsägningar (ett 10-tal). Men helhetsmässigt vann Carlgren mer än han förlorade på sitt val, engagemanget genom hela talet var väldigt bra.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  6 Bra men förutsägbart 

Bakgrund   7 

Budskap (tydlighet)  8 Bra  

Argumentation   8 

Avslutning/uppmaning  8 

Bevisstyrka   8 

Många exempel - konkret 

Språkliga hjälpmedel  7 Bra men kan förbättras 

Engagemang   8 Höll bra rakt igenom  

Sammanvägt betyg:  7,6 

ReageraMera och JustRadio direkt från Almedalen

Just Radio 2
ReageraMera sänder direkt från Visby i JustRadio 89.2 mån-fre

Radioprogrammet ReageraMera som i vanliga fall sänds onsdagar 10.30 sänder under Almedalsveckan varje dag måndag-fredag kl. 10.30. Med ett stort antal reportrar verksamma ute i Visby och på stationen förmedlar vi senaste nytt, information, uppdateringar, kommentarer mm.

Det blir ett stort antal inslag från Almedalen och gator och torg i Visby och ett stort antal direktsända intervjuer från studion.

Första programmet kan du lyssna på med start måndag 9 juli. Om du besöker den här sidan flera gånger per dag hittar du uppdaterad information om programinnehållet i kommande dagars program. Bland mycket annat kommer intervjuer med justitieminister Beatrice Ask och integrations-och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och många, många fler.

Måndag 9 juli kl. 10.30
* Röster på sta´n

* Mycket att göra....eller?
Intervju med polisens kommenderingschef under Almedalsveckan, polisöverintendent Thommy Anderberg

* Vad betyder Almedalsveckan för Gotland?
Intervju med Lena Celion, v. ordf., kommunfullmäktige Gotlands kommun

Propagandan i Almedalen-så försöker politiker och lobbyister påverka dig
Samtal med Martin Borgs, pr-konsult och författare till böckerna Propaganda och Medietränad. Borgs är också dokumenträfilmare och har bland annat gjort filmen Almedalen från insidan

* Våra reportrar på sta´n ställer frågor till företrädare för de politiska ungdomsförbunden

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu  eller www.myspace.com/justradiogotland

Sändningstider och innehåll kan du läsa mer om här senare, så se till att du för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i Visby besöker den här bloggen flera gånger per dag.

Välkommen till Gotland, Visby och Almedalen!

Torgny Peterson

Almedalen 8 juli

Almedalen 8 juli 07.00
Media, lobbyister, politiker och allmänhet på plats i Almedalen

Idag är det Almedalsveckans första dag och den inleds med mulet väder och duggregn. Inte speciellt trevligt för Centerpartiet och Andreas Carlgren som är först ut på scenen i Almedalen 19.00 ikväll.

När du läser det här har dagens första frukostsamtal, Vårdförbundet-Centern, redan börjat..

Idag öppnar också den gamla silon i hamnen i Visby med verksamheter som till större delen kommer att koncentrera sig på Östersjörelaterade frågor.



Ungdomar och cannabis

Var fjärde ungdom i åldern 16-20 år tycker att det är okej att folk röker hasch eller marijuana. Det visar en undersökning som opinionsundersökningsföretaget ARS Research har gjort på uppdrag av Mobilisering mot narkotika.

Eftersom allt färre ungdomar väljer att testa narkotika är det förvånande att attityderna är så tillåtande, säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare. 

Resultaten bekräftar behovet av fortsatta, kraftfulla insatser mot cannabis. 

Du kan ta del av undersökningen här

Läs också
:
Obligatorisk läsning: Cannabisrapporten-En kartläggning av distributionen, nätverken och individerna 

Besök också:
Haschguiden

Torgny Peterson

Falsk polis misstänkt för knarkhandel var moderator i cannabisforum hos Flashback

Kanske kan det vara dags för Flashback att vara mer uppmärksam på vilka som tillåts vara moderatorer för diskussionsforum på sajten efter att det visat sig att en 28-årig kvinna som utgivit sig för att vara polis, och som var moderator för ett diskussionsforum om cannabis, nu misstänks för att ha ägnat sig åt knarkhandel. 

Du kan läsa mer i Östersunds-Posten

Torgny Peterson

Nu är det dags för Almedalen

Wisby strand
       Almedalen sett från Visbys nya kongresshall


I övermorgon börjar årets upplaga av Almedalsveckan och även om det inte är valår i år så är intresset för och deltagande i veckan oerhört stort.


Arrangörer, lobbyister, politiker, semesterlediga flanörer och många andra har redan börjat söka sig till Gotland, Visby och Almedalen och idag och nu i helgen väntar vi den stora invasionen av besökare till Almedalsveckan.

På den här bloggen kan du ta del av det mesta och det bästa från Almedalsveckan. Till skillnad från många tillfällighetsbesökare så är vi, undertecknad med kollegor, väl förtrogna med Gotland i allmänhet och Visby och Almedalen i synnerhet och det kan i vissa situationer göra saker och ting en aning enklare, vilket i sin tur effektiviserar rapporteringen. Du kan sålunda se fram emot många intressanta inlägg på den här bloggen.

Utöver detta kommer jag, på samma sätt som förra året, att ha dagliga radiosändningar i JustRadio under Almedalsveckan med flera informativa, engagerade och spännande intervjuer och diskussioner. Du får bland annat träffa justitieminister Beatrice Ask, integrations-och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Barnombudsmannen Lena Nyberg, retorikexperten Christer Hanefalk, Volontärbyrån, och många många fler i direktsända intervjuer och samtal. Det blir också röster på sta'n, bland annat med frågor till personer i studion. 

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på JustRadio på FM 89.2

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland

Sändningstider och innehåll kan du läsa mer om här senare, så se till att du för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i Visby besöker den här bloggen flera gånger per dag.

Välkommen till Gotland, Visby och Almedalen!


Besök också:
Almedalsveckan 8-14 juli 2007


Torgny Peterson

       

Regeringen satsar på virtuell ungdomsmottagning

För att underlätta ungdomars möjligheter till rådgivning kring sexuell och reproduktiv hälsa samt kring relationer och psykisk hälsa har regeringen i dag beslutat att satsa på att utveckla en virtuell ungdomsmottagning.

Målsättningen är att en virtuell ungdomsmottagning ska bidra till att stärka och stödja unga kvinnors och mäns identitetsutveckling och möjlighet att utveckla sunda relationer. Syftet är även att förbättra ungdomars hälso- och livssituation genom ökad kunskap och enkel tillgång till pålitlig och lättillgänglig information. Allt redaktionellt innehåll ska genomsyras av ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

Den nya tjänsten ska utvecklas av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB och finansieras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Regeringen satsar sammanlagt 18,5 miljoner kronor på utvecklandet av tjänsten.

Det ska vara lätt för unga att hitta svar på frågor om hälsa, sex och relationer. Därför måste det finnas flera olika informationskanaler. I dag tillbringar många ungdomar mycket tid på Internet. En virtuell ungdomsmottagning bör leda till att fler unga tar kontakt med vården och får den rådgivning de behöver, säger ungdomsminister Nyamko Sabuni.

Sjukvårdsupplysningen.se är en kraftfull satsning på att förbättra tillgängligheten inom sjukvården. Den virtuella ungdomsmottagningen är ytterligare ett led i detta arbete.

Patienter vägrar betala för sin marijuana

I Kanada har myndigheterna problem med patienter som vägrar betala för den marijuana som dom fått via det statliga Health Canada´s Medical Marijuana Program. Och varför vill man då inte betala? För att de statliga varorna håller dålig kvalité till högt pris. 

Principen att inte betala verkar ha spridit sig bland patienterna och hittills har 227 av de 538 patienter som beställer sin narkotika från regeringsförrådet stängts av för att de inte har betalat sin så kallade medicin. Totalt är patienterna i nuläget skyldiga den statliga narkotikaleverantören mer än 300 000 dollar. 

Patienterna är rosenrasande efter att dom kommit på att staten betalar sin leverantör, Prairie Plant Systems, 10 dollar för knappt 30 gram marijuana och sedan tar 150 dollar för samma mängd när det är dags för patienterna att betala.  

Inget konstigt med det egentligen. Det är ett välkänt faktum att langare av narkotika vill tjäna pengar. Statliga langare är inget undantag.  

Torgny Peterson

Internationellt rättsligt samarbete: Centralmyndighetens roll

Enligt de flesta konventioner om internationellt straff- och civilrättsligt samarbete ska stater utse en så kallad centralmyndighet som ska fungera som kontaktpunkt i samarbetet.  J

ustitiedepartementets enhet för brottsmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) är Sveriges centralmyndighet för detta samarbete.

Faktabladet beskriver myndighetens uppgifter samt de vanligaste formerna av internationellt rättsligt samarbete.

Sverige är en bra marknad för den organiserade brottsligheten

Sverige är en bra marknad för den organiserade brottsligheten, säger polischefen i Banja Luka, Roguljic Jovica, till Göteborgs-Posten

Svensk polis och militär samarbetar nu med myndigheter i området för att kartlägga nätverk och därmed öka kunskaperna för att kunna agera mer kraftfullt mot de aktuella skurkarna. 

Det är positivt att svenska media i allt större utsträckning börjar intressera sig för grov organiserad brottslighet, men alltför länge har medierapporteringen till större delen handlat om redovisningar av redan genomförda brott eller polisiära ingripanden även om vissa större dagstidningar gjort enstaka insatser för att ge en bredare bild. 

Jag ser fram emot den dag då chefredaktörer tillåter journalister att på heltid gräva i den dynga som den organiserade brottsligheten vältrar sig i och sprider. Kalla Fakta och/eller Uppdrag Granskning kan med fördel inrätta en avdelning som enbart sysslar med kartläggning av grov organiserad brottslighet.  

Intresserade journalister med långsiktigt perspektiv får gärna höra av sig.

I avvaktan på det hoppas jag att Göteborgs-Posten fortsätter sitt undersökande arbete. 
 
Torgny Peterson  

Aja braja

Det hjälper inte om man kör en miljövänlig Toyota Prius av omtanke om den yttre miljön om man i samma veva har cannabis, Xanax, Valium, Vicodin och Adderall i bilen. 

Det handlar om Al Gore´s 24-årige son som stoppades av polisen häromdagen och då befanns vara olycklig innehavare av nämnda preparat. Det är inte första gången Al Gore Junior råkar i klammeri med rättvisan. 2003 greps han för innehav av marijuana. 

Kanske borde den forne vicepresidenten tala med sonen om att det är lika olämpligt att smutsa ned den inre miljön som den yttre. Utsläpp av THC i hjärnan är ett praktexempel på inre miljöförstöring. 

Torgny Peterson

Radioprogrammet ReageraMera onsdag 4 juli kl 10.30

Onsdag 4 juli 2007 kl 10.30 (OBS! tiden för programmet)  ReageraMera med Torgny Peterson - Mobilisering mot narkotika läggs ner vid årsskiftet. Huvudbudskapen från Mobilisering mot narkotika har varit att

* tillgången till narkotika ska strypas,
* färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger,
* fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta missbruka.

Vad har uppnåtts? Vad händer i framtiden? Finns det ett arv att förvalta?


I programmet talar jag med Björn Fries, som varit nationell drogsamordnare sedan Mobilisering mot narkotika inrättades.

Programmet direktsänds i Just Radio och via Internet. 

Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland

Torgny Peterson

Våldsutsatta kvinnor ska få bättre skydd

Artikel i Göteborgs-Posten 3 juli 2007

Våldsutsatta kvinnor vittnar om att myndigheternas insatser brustit eller kommit för sent. Därför får nu kommunerna 109 miljoner kronor i år och samma summa nästa år för att ge kvinnor stöd och hjälp. Dessa pengar ska bland annat användas till att stödja kvinnojourernas arbete, skriver ministrarna Beatrice Ask, Nyamko Sabuni och Maria Larsson.

Nu i halvårsskiftet trädde många viktiga lagändringar i kraft. I vissa fall är det stora regelsystem som ändras. I andra fall är förändringarna små, men den praktiska betydelsen desto större. I socialtjänstlagen stod tidigare att socialtjänsten bör verka för att den som utsatts för våld och andra övergrepp får stöd och hjälp. Från och med halvårsskiftet är detta något som socialtjänsten inte längre bara bör göra utan skall göra. Sverige har kommit långt när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor jämfört med andra länder. Ändå har vi lång väg kvar att gå. Utsatta kvinnor vi mött vittnar om att myndigheternas insatser brustit, varit otillräckliga eller kommit för sent. Stödet ser också olika ut beroende på var i landet man bor.

Våldsutsatta kvinnor har olika behov. Vissa kan söka akutvård vid upprepade tillfällen för skador orsakade av fysisk misshandel, utan att någon frågar om hon är utsatt för våld eller behöver hjälp. Andra kan ha blivit utsatta för våldtäkt och är i fullständig chock. Någon annan kan leva under allvarliga hot kopplade till familjens syn på heder och kyskhet. Att våldsutsatta kvinnor inte alltid får det bemötande som de borde är allvarligt och oacceptabelt. Orsakerna är flera; okunskap, felprioritering och brist på rutiner förklarar en del av problemen.

Prioriterat arbete
Regeringen prioriterar arbetet med mäns våld mot kvinnor högt. En handlingsplan bereds för att ta ett samlat grepp om frågan. Målet är att alla våldsutsatta ska få ett ökat skydd, att samhällets åtgärder ska kvalitetssäkras och de förebyggande insatserna (inklusive verksamheter som arbetar för att få våldsamma män att sluta slå) ska stärkas. Samarbetet mellan myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå ska stärkas och utvecklas.

Regeringen har redan fattat flera beslut som är betydelsefulla i kampen mot mäns våld mot kvinnor. För att förbättra myndigheternas bemötande av sexualbrottsoffer har regeringen gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och domstolsanställda. Syftet är att öka kunskapen om sexualbrottsoffers särskilda behov och förbättra bemötandet av dem i samband med polisanmälan, brottsutredning och rättegång.

Barns särskilda utsatthet
Samtidigt har NCK (Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor) i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sjukvårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer. När det gäller barn som har utsatts för sexualbrott ska programmet särskilt fokusera på att öka kunskapen om barns särskilda utsatthet och behov vid sådana brott.

Länsstyrelserna har inom ramen för sitt ansvarsområde, fått i uppdrag att koordinera samarbetet mellan myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Behovet av ökad samordning mellan myndigheterna är fortfarande stort. Ingen våldsutsatt kvinna ska behöva hamna mellan stolarna oavsett vilken myndighet hon vänder sig till. För att öka kvaliteten och minska skillnaderna mellan kommunerna på den hjälp som våldsutsatta kvinnor har rätt till får Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid Socialstyrelsen i uppdrag att intensifiera och kvalitetssäkra bedömningsinstrument som kan användas i socialtjänstens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld.

Efterlängtad lagändring
Under 2005 vände sig cirka 50 000 våldsutsatta kvinnor till kvinnojourerna. Vi vet att lagändringen är fterlängtad och regeringen ska också verka för att den nya lagstiftningen blir verkningsfull och efterlevs. För att stödja genomförandet av den ambitionshöjning som ändringar i socialtjänstlagen innebär tillförs kommunerna totalt 109 miljoner kronor årligen 2007 och 2008. Dessa medel ska bland annat användas till att stödja frivilligorganisationernas arbete. Regeringens arbete utgår från den utsattas perspektiv. Myndigheterna ska samarbeta med varandra och tjäna medborgarna. Uppdraget att ge våldsutsatta kvinnor och barn det stöd och den hjälp de behöver framgår nu tydligt.

Beatrice Ask, justitieminister
Maria Larsson, folkhälsominister
Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister

Mexicos president föreslår drogtester i skolor

Igår föreslog Mexicos president Felipe Calderon att landet bör införa drogtester i skolorna som ett led i landets arbete mot narkotika. 

Presidenten föreslår att drogtesterna, som ska kräva medgivande från föräldrarna, till en början genomförs i 8 000 skolor för att sedan eventuellt utvidgas till att omfatta hela landet. 

Torgny Peterson

Terrorister slår till igen

Funding evil

Än en gång har terrorister slagit till i Storbritannien. Brittisk polis har hittills varit mycket framgångsrik i jakten på terrorister och som det ser ut nu på morgonen verkar man också den här gången ha kommit förövarna på spåren.


En god vän, Dr Rachel Ehrenfeld, som är en av världens ledande experter på internationell terrorism inklusive dess kopplingar till narkotikahanteringen, har skrivit ett flertal böcker i ämnet.

En av hennes böcker som åstadkommit stor uppståndelse är Funding evil. Läs gärna den!

Torgny Peterson


       

Norsk musiktönt

Vid den nyligen genomförda Hovefestivalen i Norge låtsades Flying Crap-vokalisten Rune Tengs injicera narkotika på scenen. Varför? Enligt hans egen utsago för att tala om att knark är skit. 

Så kan det gå när den norska Flygande Skiten är i farten. Kanske kan det uppmuntra pyromaner att anlägga bränder i syfte att avråda påtändare från pyromani eller drograttyllerister att köra ihjäl någon för att visa hur illa drograttfylleri kan sluta!?

Vill Hultsfredsfestivalen ha ännu färre besökare nästa år är Tengs ett bra tips. 

Om du vill leva tills du blir gammal ska du passa dig för att bli rockstjärna, åtminstone om man får tro den sammanställning som en religiös hemsida gjort av 321 dödsfall i nämnda yrkeskategori.

Enligt hemsidan, som inleds med de 'uppmuntrande' orden The fear of the LORD prolongeth days: but the years of the wicked shall be shortened (Gudsfruktan ger långt liv, de ondas tid blir kort), dör många rockstjärnor en ond, bråd död.

Listan av dödsorsaker toppas av hjärtattacker, följt av överdoser av narkotika. Självmord kommer på fjärde plats, cancer på sjätte och flygplansolyckor på sjunde plats. Alkohol kommer på tionde plats i 'rankinglistan över dödsorsaker.

Hela 'dödslistan' hittar du här

Vill du läsa mer om musik och narkotika kan du ta del av Den idiotiska klubben*. Boken, som kom ut våren 1995 kan ses som en resa från mitten av 50-talet till 1995, och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare koppling till narkotika.

En uppdatering av boken tar sin början 1995 och sträcker sig fram till mars 2006. Läsaren får en sammanfattning om vad som hänt på rockmusikens och narkotikans område i allmänhet, och kopplingen rock/narkotika i synnerhet.

Boken skildrar enskilda rockartisters koppling till narkotika, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde mm.

Författaren vill denna gång försöka krypa bakom sex and drugs and rock and roll-fasaden för att försöka förklara varför så många rockstjärnor börjar med narkotika. I ett fall blir en rockstjärna punktmarkerad-Pete Doherty i Babyshambles (fd Libertines). I boken följs hans narkotikabefläckade karriär från år 2000 fram till mars 2006. Om Guinness Rekordbok innehöll klassen: Flest gånger för narkotika anhållen rockstjärna, skulle Doherty lätt vinna den klassen. Hans fästmö, Kate Moss, ägnas också viss uppmärksamhet.

Författaren tar också tempen på dagens ravescen (Berlin, klubbar, färjor) samt beskriver den moraliska panik som bröt ut i det lilla bohuslänska samhället Tanum för snart tio år sedan. Arrangören på Tanums bygdegård bytte inför påsken 1997 ut ordet disco mot rave. Den lokala mediestormen blev rena hellristningarna!

Men det har också funnits goda exempel inom rockbranschen. En intervju med Magnus Rosén i hårdrockbandet Hammerfall bevisar detta.

Författaren ger också förslag till åtgärder för att minska medias glorifiering av rockstjärnor, narkotika mm.
Den idiotiska klubben är skriven av Göran Bohlin, rockkonsument sedan 1957 och tulltjänsteman sedan 1961.

Boken, 288 sidor, kostar 185 kronor exklusive frakt och moms och kan beställas från Mediahuset i Göteborg genom att faxa beställningen till 031-848682, maila till order@mediahuset.se eller posta beställningen till Mediahuset i Göteborg AB, Marieholmsgatan 10 C, 415 02 Göteborg.

* Citatet Den idiotiska klubben har författaren lånat från Kurt Cobains mor Wendy O'Connor, som vädjade till sonen: Gå inte med i den idiotiska klubben 

Läs också:
Vokalist satte sprøyte på scenen   

Torgny Peterson

RSS 2.0