Är du sysslolös? Läs 2 419 motioner!
När allmänna motionstiden för 2006/07 gick ut i dag kl. 16.30 hade riksdagsledamöterna lämnat in 2 419 motioner. Det betyder att 1 945 färre motioner har kommit in jämfört med förra året.
"Siffran är preliminär", meddelar kammarkansliet som tar emot och registrerar motionerna.
Under några höstveckor kan riksdagsledamöterna lämna förslag om allt som riksdagen kan besluta om i form av fristående motioner. I år började allmänna motionstiden vid riksmötets öppnande den 3 oktober och slutade den 31 oktober.
Motionerna kommer nu att hänvisas till riksdagens olika utskott för beredning.
Du kan läsa motionerna i fulltext här.
"Siffran är preliminär", meddelar kammarkansliet som tar emot och registrerar motionerna.
Under några höstveckor kan riksdagsledamöterna lämna förslag om allt som riksdagen kan besluta om i form av fristående motioner. I år började allmänna motionstiden vid riksmötets öppnande den 3 oktober och slutade den 31 oktober.
Motionerna kommer nu att hänvisas till riksdagens olika utskott för beredning.
Du kan läsa motionerna i fulltext här.
Hot och våld mot Kriminalvårdens personal kartlagt
Pressmeddelande från Brå
Ny Brå-rapport om kriminalvårdsanställdas utsatthet för hot och våld.En relativt stor del av Kriminalvårdens personal har någon gång utsatts för hot och trakasserier från intagna. För att minska utsattheten behövs ett tydligt regelsystem som tillämpas enhetligt så att alla vet vad som gäller. Det är en av slutsatserna i Brå-rapporten Hot och våld mot Kriminalvårdens personal, som släpps i dag.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i rapporten kartlagt och analyserat förekomsten av det hot och våld som riktas mot Kriminalvårdens personal. Undersökningen gäller år 2005 och bygger främst på enkäter bland en fjärdedel av de anställda.
Hot vanligast
Sammantaget 26 procent av Kriminalvårdens personal utsattes någon gång under förra året för hot, våld eller trakasserier från intagna. 23 procent utsattes för hot, 9 procent för trakasserier och 6 procent för våld. Våld är alltså minst vanligt. Ofta handlar det om slag, knuffar och sparkar som inte ger skador eller leder till någon kvardröjande rädsla. Vanligast är i stället hot, oftast muntligt framförda. Det förekommer också trakasserier, alltså handlingar som är avsedda att väcka kvarstående obehag men som inte behöver vara brottsliga i lagens mening. Det kan till exempel röra sig om kommentarer om privata förhållanden, frågor som ”Mår ungarna bra?” och liknande. En tendens i kartläggningen är att de anställda blir mer rädda av trakasserier än av hot och våld. Trakasserier verkar också ha en mer negativ påverkan på deras yrkesutövning.
Större risk vid negativa besked och tillsägelser
Det är framför allt i samband med negativa besked och tillsägelser som personalen riskerar att råka illa ut. På häktet är inskrivningen av klienter ett risktillfälle. Inom Transporttjänsten är risken som störst i samband med utrikestransporter. På slutna anstalter med låg säkerhetsnivå, så kallade E-anstalter, finns en förhöjd risk i jämförelse med andra typer av anstalter. De anställda som redan utsatts löper också större risk att utsättas igen. Minst utsatta är kvinnor som är äldre än 45 år.
Spontana reaktioner på frustration
Enligt Brå:s undersökning finns det i många fall inte någon djupare orsak till att intagna eller klienter använder sig av hot och våld mot personalen. Typfallet är att en intagen reagerar spontant på något han eller hon upplever som frustrerande. När personalen fått svara på frågor om den allvarligaste incident de utsatts för uppger hälften att de uppfattade den som en spontan reaktion och hälften att det var ett sätt att skrämmas och visa makt. När det senare sker blir konsekvenserna mer långtgående för en del. Det kan röra sig om kvardröjande rädsla, att man tvekat inför vissa arbetsuppgifter eller att man undvikit dem.
Allt behöver komma upp till ytan
Arbetsledningen får reda på mycket av det som personalen utsätts för och tar ofta till olika åtgärder, till exempel att erbjuda stödsamtal, flytta någon intagen eller byta handläggare. Men en stor del bärs också av de anställda själva.
"Brå:s bedömning är att det är viktigt att alla händelser kommer fram och uppmärksammas, så att de anställda inte lämnas ensamma med problemen. Både vår kartläggning och tidigare forskning visar på betydelsen av att det finns ett tydligt regelsystem och att reglerna tillämpas enhetligt både inom och mellan olika delar av kriminalvården, till exempel mellan olika anstalter. Såväl personalen som de intagna behöver veta vad som gäller", säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brå.
Viktigt med kartläggningar
Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén tycker det är viktigt att den här typen av kartläggningar görs med jämna mellanrum. Bland annat för att allt fler döms till långa fängelsestraff för våldsbrott och för att både anstalter och häkten är överbelagda.
"Överbeläggningen påverkar naturligtvis klimatet. E-anstalternas speciella förhållanden med många korttidsdömda gör också att personalen där behöver få extra stöd. Det är väldigt viktigt att negativa ledare bland de intagna inte tillåts ta över på avdelningarna. Hot och trakasserier får inte leda till att de anställda pressas iväg eller blundar och tittar bort. Det får heller inte utvecklas osunda relationer mellan personal och intagna. Därför finns det ett stort behov av en fortlöpande etikdiskussion och samtal om säkerhet, värderingar och attityder. Brå:s rapport blir en del i de samtalen", säger Lars Nylén.
Läs rapporten, 'Hot och våld mot Kriminalvårdens personal', här.
Ny Brå-rapport om kriminalvårdsanställdas utsatthet för hot och våld.En relativt stor del av Kriminalvårdens personal har någon gång utsatts för hot och trakasserier från intagna. För att minska utsattheten behövs ett tydligt regelsystem som tillämpas enhetligt så att alla vet vad som gäller. Det är en av slutsatserna i Brå-rapporten Hot och våld mot Kriminalvårdens personal, som släpps i dag.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i rapporten kartlagt och analyserat förekomsten av det hot och våld som riktas mot Kriminalvårdens personal. Undersökningen gäller år 2005 och bygger främst på enkäter bland en fjärdedel av de anställda.
Hot vanligast
Sammantaget 26 procent av Kriminalvårdens personal utsattes någon gång under förra året för hot, våld eller trakasserier från intagna. 23 procent utsattes för hot, 9 procent för trakasserier och 6 procent för våld. Våld är alltså minst vanligt. Ofta handlar det om slag, knuffar och sparkar som inte ger skador eller leder till någon kvardröjande rädsla. Vanligast är i stället hot, oftast muntligt framförda. Det förekommer också trakasserier, alltså handlingar som är avsedda att väcka kvarstående obehag men som inte behöver vara brottsliga i lagens mening. Det kan till exempel röra sig om kommentarer om privata förhållanden, frågor som ”Mår ungarna bra?” och liknande. En tendens i kartläggningen är att de anställda blir mer rädda av trakasserier än av hot och våld. Trakasserier verkar också ha en mer negativ påverkan på deras yrkesutövning.
Större risk vid negativa besked och tillsägelser
Det är framför allt i samband med negativa besked och tillsägelser som personalen riskerar att råka illa ut. På häktet är inskrivningen av klienter ett risktillfälle. Inom Transporttjänsten är risken som störst i samband med utrikestransporter. På slutna anstalter med låg säkerhetsnivå, så kallade E-anstalter, finns en förhöjd risk i jämförelse med andra typer av anstalter. De anställda som redan utsatts löper också större risk att utsättas igen. Minst utsatta är kvinnor som är äldre än 45 år.
Spontana reaktioner på frustration
Enligt Brå:s undersökning finns det i många fall inte någon djupare orsak till att intagna eller klienter använder sig av hot och våld mot personalen. Typfallet är att en intagen reagerar spontant på något han eller hon upplever som frustrerande. När personalen fått svara på frågor om den allvarligaste incident de utsatts för uppger hälften att de uppfattade den som en spontan reaktion och hälften att det var ett sätt att skrämmas och visa makt. När det senare sker blir konsekvenserna mer långtgående för en del. Det kan röra sig om kvardröjande rädsla, att man tvekat inför vissa arbetsuppgifter eller att man undvikit dem.
Allt behöver komma upp till ytan
Arbetsledningen får reda på mycket av det som personalen utsätts för och tar ofta till olika åtgärder, till exempel att erbjuda stödsamtal, flytta någon intagen eller byta handläggare. Men en stor del bärs också av de anställda själva.
"Brå:s bedömning är att det är viktigt att alla händelser kommer fram och uppmärksammas, så att de anställda inte lämnas ensamma med problemen. Både vår kartläggning och tidigare forskning visar på betydelsen av att det finns ett tydligt regelsystem och att reglerna tillämpas enhetligt både inom och mellan olika delar av kriminalvården, till exempel mellan olika anstalter. Såväl personalen som de intagna behöver veta vad som gäller", säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brå.
Viktigt med kartläggningar
Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén tycker det är viktigt att den här typen av kartläggningar görs med jämna mellanrum. Bland annat för att allt fler döms till långa fängelsestraff för våldsbrott och för att både anstalter och häkten är överbelagda.
"Överbeläggningen påverkar naturligtvis klimatet. E-anstalternas speciella förhållanden med många korttidsdömda gör också att personalen där behöver få extra stöd. Det är väldigt viktigt att negativa ledare bland de intagna inte tillåts ta över på avdelningarna. Hot och trakasserier får inte leda till att de anställda pressas iväg eller blundar och tittar bort. Det får heller inte utvecklas osunda relationer mellan personal och intagna. Därför finns det ett stort behov av en fortlöpande etikdiskussion och samtal om säkerhet, värderingar och attityder. Brå:s rapport blir en del i de samtalen", säger Lars Nylén.
Läs rapporten, 'Hot och våld mot Kriminalvårdens personal', här.
Ny rapport om barns och föräldrars syn på ungas medievardag
Medierådet inbjuder till presskonferens 2 november om sin senaste rapport "Ungar & Medier 2006". Det är den andra rapporten om barns och ungas medievardag, mediekonsumtion och upplevelser av medier. Den bygger på en undersökning bland 2 000 barn och unga mellan 9 och 16 år samt 2 000 föräldrar till barn i samma ålder.
Rapporten ger fakta om förändringar i mediebruket sedan förra året och om skillnader och likheter mellan hur barn och föräldrar upplever medievardagen. Här ges svar på frågor om vilka medier som används, hur ofta och varför. Här presenteras också fakta om familjesituationen, om det finns regler eller förs samtal kring medier i hemmet. Rapporten ger också insikt om varför dokusåpor eller datorspel attraherar barn och unga, liksom vilka skillnader som finns mellan pojkars och flickors användning och upplevelser av medier. Frågor om vad föräldrar och barn anser vara mest skadligt i medierna finns också med.
Besök också:
Medierådet
Datorkoll
Torgny Peterson
Rapporten ger fakta om förändringar i mediebruket sedan förra året och om skillnader och likheter mellan hur barn och föräldrar upplever medievardagen. Här ges svar på frågor om vilka medier som används, hur ofta och varför. Här presenteras också fakta om familjesituationen, om det finns regler eller förs samtal kring medier i hemmet. Rapporten ger också insikt om varför dokusåpor eller datorspel attraherar barn och unga, liksom vilka skillnader som finns mellan pojkars och flickors användning och upplevelser av medier. Frågor om vad föräldrar och barn anser vara mest skadligt i medierna finns också med.
Besök också:
Medierådet
Datorkoll
Torgny Peterson
Antalet sprutnarkomaner minskar i Norge
Enligt uppgifter från norska SIRUS (Statens institutt for rusmiddelforskning) har antalet sprutnarkomaner i Norge minskat sedan 2001.
Några fakta från rapporten:
Torgny Peterson
Några fakta från rapporten:
- Antalet sprutnarkomaner i Norge nådde en topp år 2001 för att sedan gå ner fram till år 2003. Efter det har det skett en utjämning fram till år 2005. 2005 uppskattas antalet sprutnarkomaner i Norge till mellan 8,200 och 12,500. Författarna uppger att den troligaste orsaken till nedgången i antalet sprutnarkomaner beror på att många får substitutionsbehandling (metadon och Subutex).
- Debutåldern för sprutnarkomaner har ökat och är nu i genomsnitt 26,9 år, och det är en större åldersspridning på de som blir sprutnarkomaner nu jämfört med tidigare. Det finns inga tecken på en ökning av rekryteringen till sprutmissbruk.
- Genomsnittsåldern bland de som missbrukar ökar. Hos sprututdelningen i Oslo ökade genomsnittsåldern från 29 år 1993 till 36 år 2006. Författarna menar att den troliga orsaken är att flera börjar senare och att många av de som börjat tidigt fortfarande missbrukar.
- Andelen kvinnliga sprutnarkomaner minskar. Idag utgör kvinnorna mellan 25 och 30 procent jämfört med 30-35 procent i början av 1990-talet.
- Andelen sprutnarkomaner i Oslo har minskat efter 1999, men antalet sprutnarkomaner per invånare är fortfarande större i Oslo jämfört med landet i övrigt.
- Beträffande sifferuppgifterna säger författarna att det inte är möjligt att ge exakta siffror när det gäller antalet sprutnarkomaner eftersom det är en tabubelagd och illegal aktivitet som inte fångas upp i vanliga enkäter. Beräkningarna i rapporten bygger bland annat på uppgifter om narkotikadödsfall, dödlighet bland sprutnarkomaner, fynd av morfin i blodet hos bilförare, patienter i substitutionsbehandling och rapporter om sprutmissbruket från kommunernas socialtjänst och lokala polisdistrikt.
Torgny Peterson
Omfattande konsumtion av alkohol bland ungdomar
Från Hamburg rapporteras omfattande alkohol- och cannabiskonsumtion bland ungdomar.
Tyska 'Die Welt' uppger att 7.200 ungdomar i åldrarna 14-18 år, var tolfte ungdom, använder cannabis och dricker alkohol - ofta regelbundet och ofta ensamma. Antalet unga flickor som dricker alkohol har också ökat kraftigt och ligger nu på samma nivå som pojkarnas konsumtion.
Enligt tidningen spelar föräldraförhållanden i hemmet stor roll. Ungdomar som bara har begränsad kontakt med ena föräldern, speciellt pappan, löper större risker än ungdomar i 'intakta' familjer. Det visar sig också att om en av föräldrarna är alkoholmissbrukare ökar också risken för alkoholmissbruk hos den unge.
Läser du tyska finns det en längre artikel, främst med inriktning på alkohol, i 'Die Welt'. Den artikeln hittar du här.
Läs också:
Kraftig ökning av cannabis i Tyskland
Allt fler holländska ungdomar söker hjälp för cannabisproblem
Torgny Peterson
Tyska 'Die Welt' uppger att 7.200 ungdomar i åldrarna 14-18 år, var tolfte ungdom, använder cannabis och dricker alkohol - ofta regelbundet och ofta ensamma. Antalet unga flickor som dricker alkohol har också ökat kraftigt och ligger nu på samma nivå som pojkarnas konsumtion.
Enligt tidningen spelar föräldraförhållanden i hemmet stor roll. Ungdomar som bara har begränsad kontakt med ena föräldern, speciellt pappan, löper större risker än ungdomar i 'intakta' familjer. Det visar sig också att om en av föräldrarna är alkoholmissbrukare ökar också risken för alkoholmissbruk hos den unge.
Läser du tyska finns det en längre artikel, främst med inriktning på alkohol, i 'Die Welt'. Den artikeln hittar du här.
Läs också:
Kraftig ökning av cannabis i Tyskland
Allt fler holländska ungdomar söker hjälp för cannabisproblem
Torgny Peterson
Nej till heroindistribution
27-28 oktober genomförde CDU i Baden-Württemberg sin 55:e årskongress i Pforzheim.
Även om delstatens socialminister, Monika Stolz, arbetat hårt för att försöka driva igenom ett förslag om statligt heroin till heroinister så blev det nu inget av med den saken då en överväldigande majoritet av ombuden sa nej till galenskapen att förse heroinister med drogen ifråga.
Det kan ju tyckas vara en självklarhet att förskrivning av heroin inte är ägnat att få heroinister att sluta använda heroin, men i den här frågan har förvirrade politiker i Schweiz, Holland och också i en del tyska städer uppvisat lika virrig argumentation i opåverkat tillstånd som annars oftast utmärker en missbrukare i påverkat tillstånd.
Vi gratulerar politikerna i Baden-Württemberg till ett begåvat beslut.
Torgny Peterson
Även om delstatens socialminister, Monika Stolz, arbetat hårt för att försöka driva igenom ett förslag om statligt heroin till heroinister så blev det nu inget av med den saken då en överväldigande majoritet av ombuden sa nej till galenskapen att förse heroinister med drogen ifråga.
Det kan ju tyckas vara en självklarhet att förskrivning av heroin inte är ägnat att få heroinister att sluta använda heroin, men i den här frågan har förvirrade politiker i Schweiz, Holland och också i en del tyska städer uppvisat lika virrig argumentation i opåverkat tillstånd som annars oftast utmärker en missbrukare i påverkat tillstånd.
Vi gratulerar politikerna i Baden-Württemberg till ett begåvat beslut.
Torgny Peterson
Statlig utredning föreslår: Fler gästforskare med enklare regler
I dag lämnar Gästforskarutredningen sitt betänkande. Enklare regler föreslås för gästforskare som kommer hit från länder utanför EES-området för att arbeta.
Utredningen föreslår att varje offentlig eller privat organisation som vill ta emot en gästforskare skall ackrediteras av Vinnova. Efter ackreditering får organisationen utfärda ett så kallat mottagningsavtal som använd som underlag för gästforskarens ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.
"Förslaget gäller endast gästforskare, ingen annan yrkeskategori kommer att omfattas av de bestämmelser vi föreslår," säger den särskilde utredaren Lars Lundgren.
Han understryker att fokus för utredningen legat på att föreslå regler som är enkla att tillämpa och som medför minsta möjliga administrativa börda för alla inblandade parter.
Förslaget har sin grund i ett EG-direktiv om att forskarrörlighet ska underlättas. EU har satt upp som mål att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Europa som helhet skall få en ställning som världsledande expertiscentrum för forskning, studier och yrkesutbildning. Ett delmål är att tre procent av EU:s totala BNP skall investeras i forskning. För att uppnå detta beräknas unionen behöva bland annat ytterligare 700 000 forskare.
De nya reglerna föreslås träda i kraft i oktober 2007.
Utredningen föreslår att varje offentlig eller privat organisation som vill ta emot en gästforskare skall ackrediteras av Vinnova. Efter ackreditering får organisationen utfärda ett så kallat mottagningsavtal som använd som underlag för gästforskarens ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.
"Förslaget gäller endast gästforskare, ingen annan yrkeskategori kommer att omfattas av de bestämmelser vi föreslår," säger den särskilde utredaren Lars Lundgren.
Han understryker att fokus för utredningen legat på att föreslå regler som är enkla att tillämpa och som medför minsta möjliga administrativa börda för alla inblandade parter.
Förslaget har sin grund i ett EG-direktiv om att forskarrörlighet ska underlättas. EU har satt upp som mål att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Europa som helhet skall få en ställning som världsledande expertiscentrum för forskning, studier och yrkesutbildning. Ett delmål är att tre procent av EU:s totala BNP skall investeras i forskning. För att uppnå detta beräknas unionen behöva bland annat ytterligare 700 000 forskare.
De nya reglerna föreslås träda i kraft i oktober 2007.
Missbrukare vill ha behandling - inte så kallad 'harm reduction'
En ny intressant forskningsrapport från Skottland, 'What are drug users looking for when they contact drug services: abstinence or harm reduction', publicerad i 'Drugs: Education, Prevention and Policy' (tillgänglig via CAN) visar att en majoritet av intervjuade missbrukare i Skottland kontaktar behandlingsenheter för att bli drogfria - inte för att få råd om så kallad 'harm reduction.
1007 missbrukare från 33 behandlingsenheter i Skottland intervjuades. De påbörjade behandling mot drogmissbruk 2001.
60% av de tillfrågade uppgav att önskemål om drogfrihet var huvudskälet till kontakten med respektive behandlingsenhet. 7% ville ha hjälp med att stabilisera användningen av narkotika och 1% ville få råd om säkrare sätt att använda narkotika.
Att så kallad 'harm reduction' inte är detsamma som prevention torde väl stå klart för de flesta vid det här laget. 'Harm reduction' är något vissa förespråkar när man misslyckats med prevention.
Torgny Peterson
1007 missbrukare från 33 behandlingsenheter i Skottland intervjuades. De påbörjade behandling mot drogmissbruk 2001.
60% av de tillfrågade uppgav att önskemål om drogfrihet var huvudskälet till kontakten med respektive behandlingsenhet. 7% ville ha hjälp med att stabilisera användningen av narkotika och 1% ville få råd om säkrare sätt att använda narkotika.
Att så kallad 'harm reduction' inte är detsamma som prevention torde väl stå klart för de flesta vid det här laget. 'Harm reduction' är något vissa förespråkar när man misslyckats med prevention.
Läs också:
Report challenges current drug treatment strategyTorgny Peterson
Metadonförskrivning misslyckas i 97% av fallen
Forskare i Skottland konstaterar att av de patienter som fått metadon i tre år är det bara tre procent som har uppnått total drogfrihet.
Resultat från samma studie visar att 29 procent lyckades uppnå drogfrihet efter behandling på behandlingshem.
Beträffande kopplingen mellan missbruk och kriminalitet konstaterar forskarna att bland de som upphör med sitt missbruk av narkotika är risken sju gånger mindre att de begår brott jämfört med de som missbrukar.
Forskningsrapporten är sammanställd av professor Neil McKeganey vid universitet i Glasgow och är den första större utvärderingen av det skotska metadonprogrammet.
Metadon har använts i Skottland sedan 1980-talet och kostar cirka 12 miljoner pund (165 miljoner kronor) per år.
Professor McKeganey säger till tidningen ’Scotland on Sunday’, ”Om allt man gör resulterar i att tre procent slutar med narkotika efter tre år så kan man säga att det är billigare än institutionsvård – men är det berättigat när så få slutar?”
Rapporten är baserad på intervjuer med 695 missbrukare som påbörjade behandling 2001.
En majoritet av de intervjuade fick metadonbehandling och en liten andel fick institutionsvård. Forskarna intervjuade dem sedan efter 33 månader för att undersöka om deltagarna hade slutat med narkotika.Av de som fått metadon hade 3,4 procent slutat. Av de som fått institutionsvård, ofta upp till nio månader och utan metadon, var siffran 29,4 procent. 79 procent av de som var drogfria uppgav att de mådde bättre, jämfört med 47 procent av missbrukarna. Av de som slutat med narkotika arbetade eller studerade 59 procent.
1994 skrevs 98,131 recept på metadon ut i Skottland. 2005 hade antalet receptförskrivningar ökat till 411,339.
Läs också:
Methadone fails 97% of drug addicts
Torgny Peterson
Resultat från samma studie visar att 29 procent lyckades uppnå drogfrihet efter behandling på behandlingshem.
Beträffande kopplingen mellan missbruk och kriminalitet konstaterar forskarna att bland de som upphör med sitt missbruk av narkotika är risken sju gånger mindre att de begår brott jämfört med de som missbrukar.
Forskningsrapporten är sammanställd av professor Neil McKeganey vid universitet i Glasgow och är den första större utvärderingen av det skotska metadonprogrammet.
Metadon har använts i Skottland sedan 1980-talet och kostar cirka 12 miljoner pund (165 miljoner kronor) per år.
Professor McKeganey säger till tidningen ’Scotland on Sunday’, ”Om allt man gör resulterar i att tre procent slutar med narkotika efter tre år så kan man säga att det är billigare än institutionsvård – men är det berättigat när så få slutar?”
Rapporten är baserad på intervjuer med 695 missbrukare som påbörjade behandling 2001.
En majoritet av de intervjuade fick metadonbehandling och en liten andel fick institutionsvård. Forskarna intervjuade dem sedan efter 33 månader för att undersöka om deltagarna hade slutat med narkotika.Av de som fått metadon hade 3,4 procent slutat. Av de som fått institutionsvård, ofta upp till nio månader och utan metadon, var siffran 29,4 procent. 79 procent av de som var drogfria uppgav att de mådde bättre, jämfört med 47 procent av missbrukarna. Av de som slutat med narkotika arbetade eller studerade 59 procent.
1994 skrevs 98,131 recept på metadon ut i Skottland. 2005 hade antalet receptförskrivningar ökat till 411,339.
Läs också:
Methadone fails 97% of drug addicts
Torgny Peterson
"Livet ska bli djävligt obekvämt för dom här typerna"
Peter Tjäder, biträdande chef på rikskriminalpolisen och operativ ledare för 'Operation Alcatraz', lovar att polisens insatser mot den grova organiserade brottsligheten ska göra "livet djävligt obekvämt för dom här typerna."
Göteborgs-Posten rapporterar att det finns 100 namn på 'heta listan' varav 20 från Göteborgsområdet, inklusive bland annat medlemmar i Hells Angels, Wolfpack och andra personer tillhörande etniska grupper av kurdiskt och sydostasiatiskt ursprung.
Enligt GP är följande utmärkande för dom 100 "typerna":
* Alla är män
* De flesta är mellan 25-40 år
* De har gedigen kriminell bakgrund
* De har ett enormt kontaktnät
* De lever mycket gott i sin kriminella roll
Äntligen intensifieras alltså arbetet mot den organiserade brottsligheten. Äntligen har berörda myndigheter insett att det är lika viktigt för myndigheterna som för de kriminella nätverken att låta kunskap, strategi, samordning och ledarskap stå i centrum för arbetet.
Krossa den organiserade brottsligheten!
Läs också:
Han ska krossa ligorna
Polisen enad mot kriminella nätverk
Torgny Peterson
Om barn och narkotika, om legalisering och om cannabis
I den nya publikationen 'Perspectives' som ges ut av UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) kan du i det första numret läsa artiklar från Myanmar, Peru, Egypten, Kenya på temat 'Barn och narkotika'.
'Perspectives' ersätter den tidigare publikationen 'Update' och du kan, om du vill, få den hemskickad gratis genom att registrera dig hos UNODC. Eftersom adresslistorna kommmer att uppdateras i början av december nästa gång bör du registrera dig senast 30 november för att vara säker på att komma med i adressuppdateringen. Du kan anmäla dig till gratisprenumerationen här.
Du kan också läsa 'Perspectives' direkt på Internet. Det första numret hittar du här.
I första numret svarar också Antonio Maria Costa, chef för UNODC, på frågan "Vad anser du om argumentet att narkotika helt enkelt skulle legaliseras?" följande:
"Jag håller inte med. Narkotika är illegalt därför att det är farligt, det är inte farligt för att det är illegalt. Människor använder narkotika för att bli stimulerade eller lugnade. Oavsett vilket så förändras deras hjärnor. Skulle du vilja att en pilot eller tågförare eller personen i bilen på väg mot dig vore påverkad av narkotika? Vill vi göra narkotika billigare och öka antalet missbrukare? Legalisering skulle förvärra folkhälsan, inte förbättra den. Vi kan inte köpslå om ett större hot mot folkhälsan mot en teoretisk minskning av brottsligheten. Regeringar måste vara förmögna att skydda människors hälsa och garantera säkerhet. Därmed inte sagt att fängelse är den bästa lösningen för narkotikamissbrukare. Mer behöver göras för att förbättra behandling. Och omfattande utrotning av kokabusken är inget univsrsalmedel för att minska tillgången. Det måste finnas hållbar utveckling i de länder som producerar narkotika. Kort sagt är jag inte alls för legalisering. Men jag vill betona behovet av en mer holistisk* hållning till det globala narkotikaproblemet för att minska efterfrågan och tillgång och för att förstöra smugglingsvägarna."
* holism - åsikt enligt vilken helheten är mer än delarna (Nationalencyklopedin)
Apropå legalisering - lyssna gärna också på en intervju med FN:s cannabisexpert Ted Leggett.
I andra kapitlet i årets Wold Drug Report från UNODC finns omfattande information om cannabis, som du enklast hittar med hjälp av följande länkar:
2.1. Introduction
2.2. The world's biggest drug market is growing and uncharted cannabis is produced in their countries, and their other
2.3. The emergence of 'new cannabis' and the reassessment of health risks
2.4. Conclusion
Annex 1 - The plant and the drug
Annex 2 - Estimating yield
Annex 3 - Estimating individual consumption
Endnotes
Torgny Peterson
'Perspectives' ersätter den tidigare publikationen 'Update' och du kan, om du vill, få den hemskickad gratis genom att registrera dig hos UNODC. Eftersom adresslistorna kommmer att uppdateras i början av december nästa gång bör du registrera dig senast 30 november för att vara säker på att komma med i adressuppdateringen. Du kan anmäla dig till gratisprenumerationen här.
Du kan också läsa 'Perspectives' direkt på Internet. Det första numret hittar du här.
I första numret svarar också Antonio Maria Costa, chef för UNODC, på frågan "Vad anser du om argumentet att narkotika helt enkelt skulle legaliseras?" följande:
"Jag håller inte med. Narkotika är illegalt därför att det är farligt, det är inte farligt för att det är illegalt. Människor använder narkotika för att bli stimulerade eller lugnade. Oavsett vilket så förändras deras hjärnor. Skulle du vilja att en pilot eller tågförare eller personen i bilen på väg mot dig vore påverkad av narkotika? Vill vi göra narkotika billigare och öka antalet missbrukare? Legalisering skulle förvärra folkhälsan, inte förbättra den. Vi kan inte köpslå om ett större hot mot folkhälsan mot en teoretisk minskning av brottsligheten. Regeringar måste vara förmögna att skydda människors hälsa och garantera säkerhet. Därmed inte sagt att fängelse är den bästa lösningen för narkotikamissbrukare. Mer behöver göras för att förbättra behandling. Och omfattande utrotning av kokabusken är inget univsrsalmedel för att minska tillgången. Det måste finnas hållbar utveckling i de länder som producerar narkotika. Kort sagt är jag inte alls för legalisering. Men jag vill betona behovet av en mer holistisk* hållning till det globala narkotikaproblemet för att minska efterfrågan och tillgång och för att förstöra smugglingsvägarna."
* holism - åsikt enligt vilken helheten är mer än delarna (Nationalencyklopedin)
Apropå legalisering - lyssna gärna också på en intervju med FN:s cannabisexpert Ted Leggett.
I andra kapitlet i årets Wold Drug Report från UNODC finns omfattande information om cannabis, som du enklast hittar med hjälp av följande länkar:
2.1. Introduction
2.2. The world's biggest drug market is growing and uncharted cannabis is produced in their countries, and their other
2.3. The emergence of 'new cannabis' and the reassessment of health risks
2.4. Conclusion
Annex 1 - The plant and the drug
Annex 2 - Estimating yield
Annex 3 - Estimating individual consumption
Endnotes
Torgny Peterson
Förslag från Senlis Council betraktas som ytligt och nonsensartat
Såväl kanadensiska experter som FN-experter förkastar huvudpunkterna i ett förslag från Senlis Council.
Bland annat föreslår Senlis Council, vars rapport presenterades för the Conference of Defence Associationsi veckan som gick, att odling av opiumvallmo borde legitimeras för at möta behovet av smärtstillande medel från tredje världen.
Känns metoden igen? Med hänvisning till medicinska behov hoppas man få tyst på eventuella kritiker för vem kan väl vara emot tillfredsställandet av medicinska behov!?
Metod på samma tema används med förkärlek av de som förespråkar legalisering av marijuana. Hur som haver betraktas rapporten, hopknåpad av Senlis Council-representanten i Kandahar, Norine MacDonald, som ytlig och nonsensartad, rapporter Ottawa Sun i Kanada.
Läs också:
Senlis Council beordras lämna Afghanistan
Torgny Peterson
Bland annat föreslår Senlis Council, vars rapport presenterades för the Conference of Defence Associationsi veckan som gick, att odling av opiumvallmo borde legitimeras för at möta behovet av smärtstillande medel från tredje världen.
Känns metoden igen? Med hänvisning till medicinska behov hoppas man få tyst på eventuella kritiker för vem kan väl vara emot tillfredsställandet av medicinska behov!?
Metod på samma tema används med förkärlek av de som förespråkar legalisering av marijuana. Hur som haver betraktas rapporten, hopknåpad av Senlis Council-representanten i Kandahar, Norine MacDonald, som ytlig och nonsensartad, rapporter Ottawa Sun i Kanada.
Läs också:
Senlis Council beordras lämna Afghanistan
Torgny Peterson
Förändringar av utredningar inom utbildningsområdet
Regeringen har beslutat om förändringar i tre utredningar som pågår inom Utbildnings- och kulturdepartementets område.
Offentliga bidrag till fristående skolor
Utredningen om offentliga bidrag till fristående skolor med syfte att stoppa vinstdrivande friskolor återkallas. Regeringen kommer att tillsätta en utredning med syfte att se över villkoren så att det blir likvärdiga villkor mellan skolor med olika huvudmän.
Arbetslivet som lärmiljö
Utredningen om arbetslivet som lärmiljö återkallas. Regeringen anser att det är angeläget att förbättra samarbetet mellan skola och näringsliv, men det behövs ett större helhetsgrepp och regeringen avser att låta utredningsarbetet fortsätta inom ramen för den nya gymnasieutbildningen.
Utredningen om översyn av finansiering och styrning av kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda
I och med att det riktade statbidraget till vuxenutbildning ersätts av ett generellt statsbidrag från och med den första januari så har syftet med utredningen fallit. Utredningen om finansiering av vuxenutbildning återkallas därför.
Offentliga bidrag till fristående skolor
Utredningen om offentliga bidrag till fristående skolor med syfte att stoppa vinstdrivande friskolor återkallas. Regeringen kommer att tillsätta en utredning med syfte att se över villkoren så att det blir likvärdiga villkor mellan skolor med olika huvudmän.
Arbetslivet som lärmiljö
Utredningen om arbetslivet som lärmiljö återkallas. Regeringen anser att det är angeläget att förbättra samarbetet mellan skola och näringsliv, men det behövs ett större helhetsgrepp och regeringen avser att låta utredningsarbetet fortsätta inom ramen för den nya gymnasieutbildningen.
Utredningen om översyn av finansiering och styrning av kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda
I och med att det riktade statbidraget till vuxenutbildning ersätts av ett generellt statsbidrag från och med den första januari så har syftet med utredningen fallit. Utredningen om finansiering av vuxenutbildning återkallas därför.
Nya forsknings- och utvärderingssidor hos BRÅ
Brå (Brottsförebyggande rådet) meddelar att det nu finns mer information om Brå:s forsknings- och utvärderingsverksamhet.
Brå har förbättrat servicen på webbplatsen genom att bygga ut avdelningarna för forsknings- och utvecklingsverksamhet och utvärderingar. Här finns bland annat information om pågående projekt, utvalda publikationer och kontatkinformation.
Speciellt finns nya ingångar om Brå:s forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, till exempel ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, miljöbrott och kulturarvsbrott.
Jag rekommenderar speciellt att du tar del av rapporten Organised Crime Outlook Sweden (se länk nedan).
Läs också:
Organised Crime Outlook Sweden (endast tillgänglig på engelska)
En analys av hur den organiserade brottsligheten kan utvecklas på tio års sikt
Hur ser den organiserade brottsligheten ut i Sverige år 2015?
Samtal med författarna
Penningtvätt och finansiering av terrorismInternationella kasinon i Sverige – en utvärdering SOU 2006:64Svart på rött – statliga kasinon, skattekriminalitet och svart konsumtion
En bilaga till SOU 2006:64
Ytterligare länkar till olika intressanta rapporter hittar du också i ReageraMera:s länklista.
Torgny Peterson
Brå har förbättrat servicen på webbplatsen genom att bygga ut avdelningarna för forsknings- och utvecklingsverksamhet och utvärderingar. Här finns bland annat information om pågående projekt, utvalda publikationer och kontatkinformation.
Speciellt finns nya ingångar om Brå:s forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, till exempel ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, miljöbrott och kulturarvsbrott.
Jag rekommenderar speciellt att du tar del av rapporten Organised Crime Outlook Sweden (se länk nedan).
Läs också:
Organised Crime Outlook Sweden (endast tillgänglig på engelska)
En analys av hur den organiserade brottsligheten kan utvecklas på tio års sikt
Hur ser den organiserade brottsligheten ut i Sverige år 2015?
Samtal med författarna
Penningtvätt och finansiering av terrorismInternationella kasinon i Sverige – en utvärdering SOU 2006:64Svart på rött – statliga kasinon, skattekriminalitet och svart konsumtion
En bilaga till SOU 2006:64
Ytterligare länkar till olika intressanta rapporter hittar du också i ReageraMera:s länklista.
Torgny Peterson
Odling av industrihampa får stöd
Regeringen beslutade 26 oktober att odling av industrihampa berättigar till så kallat gårdsstöd från EU.
Frågan om odling av industrihampa har varit kontroversiell under flera år och dagens beslut innebär med all säkerhet att diskussionerna kommer att fortsätta..
Läs också:
Odling av industrihampa tillåts
Alnarps hemlis dras fram
Besök också:
Jordbruksverket
Torgny Peterson
Frågan om odling av industrihampa har varit kontroversiell under flera år och dagens beslut innebär med all säkerhet att diskussionerna kommer att fortsätta..
Läs också:
Odling av industrihampa tillåts
Alnarps hemlis dras fram
Besök också:
Jordbruksverket
Torgny Peterson
Skolministern lägger fram ny skollag våren 2008
Det liggande förslaget till ny skollag kommer att genomgå en omfattande beredning och omarbetning av en grupp inom Utbildnings-och kulturdepartementet, meddelar skolminister Jan Björklund.
Det liggande förslaget, som är framtaget av den förra regeringen, omfattar närmare 500 paragrafer.
"Min preliminära bedömning är att mer än hälften av dessa paragrafer nu måste omarbetas, för att anpassas till den nya regeringens skolpolitik. Utbildningspolitiken kommer att läggas om och det får effekter i lagstiftningen."
Några förändringar jämfört med förra regeringens skollag är:
· lärarnas disciplinära befogenheter ska ökas och förtydligas,
· fristående skolors rättsäkerhet ska stärkas,
· behörighetsregler för läraryrket ska stramas upp,
· lärarauktorisation i någon form ska införas,
· vuxenutbildning ska regleras i skollagen.
"Min bedömning är att arbetet med en så omfattande översyn av det liggande förslaget till ny skollag som nu förestår kommer att kunna ta drygt ett år i anspråk. Jag räknar med att kunna lägga fram ett förslag till ny skollag under våren 2008," säger skolminister Jan Björklund.
Det liggande förslaget, som är framtaget av den förra regeringen, omfattar närmare 500 paragrafer.
"Min preliminära bedömning är att mer än hälften av dessa paragrafer nu måste omarbetas, för att anpassas till den nya regeringens skolpolitik. Utbildningspolitiken kommer att läggas om och det får effekter i lagstiftningen."
Några förändringar jämfört med förra regeringens skollag är:
· lärarnas disciplinära befogenheter ska ökas och förtydligas,
· fristående skolors rättsäkerhet ska stärkas,
· behörighetsregler för läraryrket ska stramas upp,
· lärarauktorisation i någon form ska införas,
· vuxenutbildning ska regleras i skollagen.
"Min bedömning är att arbetet med en så omfattande översyn av det liggande förslaget till ny skollag som nu förestår kommer att kunna ta drygt ett år i anspråk. Jag räknar med att kunna lägga fram ett förslag till ny skollag under våren 2008," säger skolminister Jan Björklund.
Testa fler ungdomar!
Diskussionen om polisens insatser mot narkotika fortsätter.
Jag berättade igår (se www.cannabisdotcom.blogg) att polisen nu planerar omfattande insatser mot de nätverk som smugglar in cannabis i Sverige.
Idag på morgonen rapporterar Ekot att den lag som infördes 1993, då Gun Hellsvik var justitieminister, och som innebär att det är brottsligt att vara påverkad av narkotika i första hand kom till för att fånga upp ungdomar. ” Syftet var helt och hållet att få möjlighet att fånga upp unga människor som var på väg in i ett missbruk, den möjligheten fanns inte förut”, säger Gun Hellsvik till Ekot.
Enligt statistik från Rättsmedicinalverket visar det sig dock att endast åtta procent av de som polisen testade förra året var under 18 år. ”Betydligt fler var över 40 år. Nästan hälften var över 25 år”, rapporterar Ekot.
Så vad bör göras? Testa fler ungdomar i enlighet med de ursprungliga intentionerna och se till att anhöriga till ungdomar underrättas om resultatet oavsett om det är positivt eller negativt. Om hinder föreligger att meddela anhöriga ska sådana hinder undanröjas.
Det måste bli ett slut på den evinnerliga rädslan att på alla nivåer på allvar ta itu med missbruk av droger. Och märk väl – det handlar inte om ökad repressivitet. Det handlar primärt om att inse att narkotikaproblemet är ett enormt globalt problem som kräver extraordinära insatser, vilket i sin tur kräver alerta, kunniga och modiga politiker som vågar ta strid mot de galenskaper i form av kommunala knarkarkvartar, ”säkert bruk av narkotika”, rekreationsbruk, statligt heroin, och/eller massförskrivning av ersättningspreparat som vissa narkotikapolitiska dilettanter envisas med att driva.
Torgny Peterson
Jag berättade igår (se www.cannabisdotcom.blogg) att polisen nu planerar omfattande insatser mot de nätverk som smugglar in cannabis i Sverige.
Idag på morgonen rapporterar Ekot att den lag som infördes 1993, då Gun Hellsvik var justitieminister, och som innebär att det är brottsligt att vara påverkad av narkotika i första hand kom till för att fånga upp ungdomar. ” Syftet var helt och hållet att få möjlighet att fånga upp unga människor som var på väg in i ett missbruk, den möjligheten fanns inte förut”, säger Gun Hellsvik till Ekot.
Enligt statistik från Rättsmedicinalverket visar det sig dock att endast åtta procent av de som polisen testade förra året var under 18 år. ”Betydligt fler var över 40 år. Nästan hälften var över 25 år”, rapporterar Ekot.
Så vad bör göras? Testa fler ungdomar i enlighet med de ursprungliga intentionerna och se till att anhöriga till ungdomar underrättas om resultatet oavsett om det är positivt eller negativt. Om hinder föreligger att meddela anhöriga ska sådana hinder undanröjas.
Det måste bli ett slut på den evinnerliga rädslan att på alla nivåer på allvar ta itu med missbruk av droger. Och märk väl – det handlar inte om ökad repressivitet. Det handlar primärt om att inse att narkotikaproblemet är ett enormt globalt problem som kräver extraordinära insatser, vilket i sin tur kräver alerta, kunniga och modiga politiker som vågar ta strid mot de galenskaper i form av kommunala knarkarkvartar, ”säkert bruk av narkotika”, rekreationsbruk, statligt heroin, och/eller massförskrivning av ersättningspreparat som vissa narkotikapolitiska dilettanter envisas med att driva.
Torgny Peterson
Snabbutred stalking!
”Folkpartiet har i flera års tid varit pådrivande för att systematisk förföljelse, så kallad stalking, ska kriminaliseras – ett förslag som fått stöd av samtliga regeringspartier. I direktiven till den utredning som snart tillsätts för att bland annat utreda stalking framgår det att de ska vara klara först i slutet av 2008. Men dessa utsatta kvinnor och män har väntat länge nog. Regeringen måste hårdprioritera denna fråga. Jag vill därför uppmana justitieministern att snabbutreda en ny lagstiftning om systematisk förföljelse.”
Det sade Johan Pehrson (fp), ledamot i socialutskottet och gruppledare, när han på onsdagen inledningstalade på konferensen om psykiatri och stalking anordnad av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.
”Systematisk förföljelse drabbar framförallt kvinnor som förföljs av en okänd person eller någon de haft en relation till. Många av dem som förföljer lider av en psykisk störning. Systematisk förföljelse når idag oftast inte upp till straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande eller hemfridsbrott. Denna juridiska gråzon gör en ny lagstiftning nödvändig.”
Pehrson väckte idag en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask om hon kan tänka sig att överväga att snabbutreda stalking.
Den skriftliga frågan till justitieministern lyder som följer:
Runt om i Sverige finns det människor som förföljs systematiskt av någon person. Systematisk förföljelse så kallad stalking kan ske genom övervakning, trakasserier eller förtäckta hot. I vissa fall är det medialt kända personer som artister och skådespelare som drabbas. Inte sällan är det kvinnor som förföljs av en okänd person eller någon de haft en relation till. Många av dem som förföljer en annan person lider av psykiska störningar. Förföljelsen är ofta systematisk men når inte upp till straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande eller hemfridsbrott. De hamnar ofta i en juridisk gråzon.
Folkpartiet har föreslagit att systematisk förföljelse ska kriminaliseras – ett förslag som fått stöd av samtliga borgerliga partier inom Alliansen. Vårt förslag har tidigare på justitieutskottets begäran skickats ut på remiss till berörda myndigheter. Brottsoffermyndigheten var en av dem som ansåg att det behövs bättre lagstiftning.
Snart påbörjar regeringens utredare till utredningen, ’Förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse’, sitt arbete. Det ska vara klart under år 2008 och har till uppgift att bland annat även överväga om lagstiftningen gällande stalking bör förändras. Men till år 2008 är det en lång tid och många, framförallt kvinnor, lider av att leva under ständig förföljelse. Det finns ingen anledning att detta ska behöva ta flera år. Istället kan delarna i direktiven till utredningen som berör stalking brytas ut för att snabbutredas. På så sätt kan vi tidigare hjälpa dessa utsatta människor.
Min fråga är: Avser justitieministern vidta några åtgärder för att påskynda utredningen av stalking?
Det sade Johan Pehrson (fp), ledamot i socialutskottet och gruppledare, när han på onsdagen inledningstalade på konferensen om psykiatri och stalking anordnad av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.
”Systematisk förföljelse drabbar framförallt kvinnor som förföljs av en okänd person eller någon de haft en relation till. Många av dem som förföljer lider av en psykisk störning. Systematisk förföljelse når idag oftast inte upp till straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande eller hemfridsbrott. Denna juridiska gråzon gör en ny lagstiftning nödvändig.”
Pehrson väckte idag en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask om hon kan tänka sig att överväga att snabbutreda stalking.
Den skriftliga frågan till justitieministern lyder som följer:
Runt om i Sverige finns det människor som förföljs systematiskt av någon person. Systematisk förföljelse så kallad stalking kan ske genom övervakning, trakasserier eller förtäckta hot. I vissa fall är det medialt kända personer som artister och skådespelare som drabbas. Inte sällan är det kvinnor som förföljs av en okänd person eller någon de haft en relation till. Många av dem som förföljer en annan person lider av psykiska störningar. Förföljelsen är ofta systematisk men når inte upp till straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande eller hemfridsbrott. De hamnar ofta i en juridisk gråzon.
Folkpartiet har föreslagit att systematisk förföljelse ska kriminaliseras – ett förslag som fått stöd av samtliga borgerliga partier inom Alliansen. Vårt förslag har tidigare på justitieutskottets begäran skickats ut på remiss till berörda myndigheter. Brottsoffermyndigheten var en av dem som ansåg att det behövs bättre lagstiftning.
Snart påbörjar regeringens utredare till utredningen, ’Förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse’, sitt arbete. Det ska vara klart under år 2008 och har till uppgift att bland annat även överväga om lagstiftningen gällande stalking bör förändras. Men till år 2008 är det en lång tid och många, framförallt kvinnor, lider av att leva under ständig förföljelse. Det finns ingen anledning att detta ska behöva ta flera år. Istället kan delarna i direktiven till utredningen som berör stalking brytas ut för att snabbutredas. På så sätt kan vi tidigare hjälpa dessa utsatta människor.
Min fråga är: Avser justitieministern vidta några åtgärder för att påskynda utredningen av stalking?
Ansvarsfull alkoholservering får nya webbsidor
Folkhälsoinstititutets framgångsrika metod Ansvarsfull alkoholservering har fått nya webbsidor. Med de nya sidorna hoppas Folkhälsoinstitutet att fler ska finna hur de kan medverka till att minska alkoholrelaterade skador och våld i och utanför Sveriges krogar.
Informationen på webbplatsen är nu anpassad till det allt större intresse som kommuner och länsstyrelser visar för metoden. Nu finns utförlig information och nedladdningsbart material för metodens alla målgrupper - polis, krögare, serveringspersonal, ordningsvakter och lokal tillsynsmyndighet.
Sidorna inleds med en lättöverskådlig sammanfattningsbild av metodens olika delar, där man kan klicka sig vidare till sidor som ger en fördjupning i varje del. Övriga sidor beskriver hur metoden kom till och de vetenskapliga bevisen för dess effektivitet.
Du kan hitta vittnesmål och erfarenheter från kommuner som använt metoden och vilket metod- och handledningsmaterial som finns. Det finns också en presentation av vilka på Folkhälsoinstitutet som arbetar med metoden.
Läs mer:
Ansvarsfull alkoholservering
Informationen på webbplatsen är nu anpassad till det allt större intresse som kommuner och länsstyrelser visar för metoden. Nu finns utförlig information och nedladdningsbart material för metodens alla målgrupper - polis, krögare, serveringspersonal, ordningsvakter och lokal tillsynsmyndighet.
Sidorna inleds med en lättöverskådlig sammanfattningsbild av metodens olika delar, där man kan klicka sig vidare till sidor som ger en fördjupning i varje del. Övriga sidor beskriver hur metoden kom till och de vetenskapliga bevisen för dess effektivitet.
Du kan hitta vittnesmål och erfarenheter från kommuner som använt metoden och vilket metod- och handledningsmaterial som finns. Det finns också en presentation av vilka på Folkhälsoinstitutet som arbetar med metoden.
Läs mer:
Ansvarsfull alkoholservering
Minimiskatter på alkohol och skattefri införsel av varor från tredjeland
EU-nämnden sammanträder fredagen den 27 oktober. Vid sammanträdet ska finansminister Anders Borg samråda med EU-nämnden om en höjning av minimipunktskatten på alkohol och om nya regler för skattefri införsel av varor av resande från länder utanför EU.
Det finska ordförandeskapets ambition är att Ekofinrådet ska kunna enas i de båda frågorna vid sitt möte den 7 november.
Det finska ordförandeskapets ambition är att Ekofinrådet ska kunna enas i de båda frågorna vid sitt möte den 7 november.
Samordnare och informatör sökes till Local Hero
Sedan två år tillbaka driver CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, ett projekt som heter Local Hero. Projektet syftar till att vägleda och stötta unga drogförebyggande initiativ runt om i Sverige. Nu söker man två nya medarbetare, en samordnare som huvudsakligen kommer att samordna och följa upp lokala grupper av unga drogförebyggare och en informatör som ska ansvara för marknadsföring och uppföljning. Mer om tjänsterna
Är Sveriges kamp mot narkotika ett misslyckande?
Om man får tro Ted Goldberg i TV-programmet ’Argument’ igår så är den svenska narkotikapolitiken misslyckad.
I programmet sa Goldberg att ”Droger finns i landet och det finns inget vi kan göra för att stoppa det.” Så kan det låta om man har gett upp hoppet om att bekämpa narkotikan.
Att hävda att vi inget kan göra för att stoppa narkotikan är rent nonsens. Självklart går det att göra en hel del och dessutom mycket mer än vad som görs idag.
Kritiken mot nuvarande insatser kommer säkerligen att ta ytterligare fart efter att bland annat Ekot idag upplyser oss om att polisen tar allt färre knarklangare. Ekot konstaterar att ”Trots att polisen fått ökade resurser har de blivit allt sämre på att ta fast langare..” Och vidare ”På 70- och 80-talet svarade langningen för cirka hälften av polisens narkotikaärenden. Förra året svarade de för sju procent”, visar en genomgång som Ekot gjort.
Att bara koncentrera insatserna mot enskilda missbrukare är bara en del av det som måste göras, men det är självklart lika viktigt att angripa tillverknings- och distributionsledet. Görs då inte det? Vi kan upplysa Goldberg och andra tveksamma att det faktiskt sker även om sådana insatser också borde utökas.
Ett inslag i kampen mot knarklangarna skedde igår vid en razzia mot mc-gänget Bandidos i Stockholm då mer än 10 kilo misstänkt narkotika togs i beslag och en av de 100-talet kriminella som Rikskriminalpolisen ägnar speciellt intresse greps. Razzian är en del i polisens nya satsning, ’Alcatraz’, mot grov organiserad brottslighet.
I tidningen Svensk Polis säger Peter Tjäder att ”Mc-brottsligheten är den tydligaste typen av organiserad brottslighet i Sverige – det som allmänheten ser mest av”. Peter Tjäder tillträdde den nytillsatta tjänsten som biträdande rikskriminalchef den 18 april.
Samma tidning rapporterar också att polisen nu bemöter de yrkeskriminella med 120 öronmärkta miljoner och nationellt samarbete.
Även om dessa insatser kan verka aningen sent insatta är det inte bara nonsens utan också direkt felaktigt att som Ted Goldberg påstå att vi inte kan göra något för att stoppa droger i Sverige.
Vi ser fram emot synpunkter från justitieminister Beatrice Ask och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
Läs också:
Polisen griper färre knarklangare
Besök också:
Diskutera narkotikapolitiken
Torgny Peterson
I programmet sa Goldberg att ”Droger finns i landet och det finns inget vi kan göra för att stoppa det.” Så kan det låta om man har gett upp hoppet om att bekämpa narkotikan.
Att hävda att vi inget kan göra för att stoppa narkotikan är rent nonsens. Självklart går det att göra en hel del och dessutom mycket mer än vad som görs idag.
Kritiken mot nuvarande insatser kommer säkerligen att ta ytterligare fart efter att bland annat Ekot idag upplyser oss om att polisen tar allt färre knarklangare. Ekot konstaterar att ”Trots att polisen fått ökade resurser har de blivit allt sämre på att ta fast langare..” Och vidare ”På 70- och 80-talet svarade langningen för cirka hälften av polisens narkotikaärenden. Förra året svarade de för sju procent”, visar en genomgång som Ekot gjort.
Att bara koncentrera insatserna mot enskilda missbrukare är bara en del av det som måste göras, men det är självklart lika viktigt att angripa tillverknings- och distributionsledet. Görs då inte det? Vi kan upplysa Goldberg och andra tveksamma att det faktiskt sker även om sådana insatser också borde utökas.
Ett inslag i kampen mot knarklangarna skedde igår vid en razzia mot mc-gänget Bandidos i Stockholm då mer än 10 kilo misstänkt narkotika togs i beslag och en av de 100-talet kriminella som Rikskriminalpolisen ägnar speciellt intresse greps. Razzian är en del i polisens nya satsning, ’Alcatraz’, mot grov organiserad brottslighet.
I tidningen Svensk Polis säger Peter Tjäder att ”Mc-brottsligheten är den tydligaste typen av organiserad brottslighet i Sverige – det som allmänheten ser mest av”. Peter Tjäder tillträdde den nytillsatta tjänsten som biträdande rikskriminalchef den 18 april.
Samma tidning rapporterar också att polisen nu bemöter de yrkeskriminella med 120 öronmärkta miljoner och nationellt samarbete.
Även om dessa insatser kan verka aningen sent insatta är det inte bara nonsens utan också direkt felaktigt att som Ted Goldberg påstå att vi inte kan göra något för att stoppa droger i Sverige.
Vi ser fram emot synpunkter från justitieminister Beatrice Ask och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
Läs också:
Polisen griper färre knarklangare
Besök också:
Diskutera narkotikapolitiken
Torgny Peterson
Debattserie om EU - Asyl, alkohol och terrorism
Under hösten kommer Kommittén för EU-debatt att fokusera på tre aktuella EU-teman: asyl, alkohol och terrorism. Hur ska ansvaret för det ökande antalet personer som söker sig till Europa fördelas mellan medlemsländerna? Bör Sverige gå emot EU:s regelverk och införa egna införselkvoter av alkohol? Ska vetorätten på det straffrättsliga området slopas?
På www.eu-debatt.nu publiceras löpande debattartiklar inom de olika ämnesområdena men även nyheter, organisationsenkäter, frågesporter med mera. Dessutom arrangerar Kommittén för EU-debatt seminarier på ett antal platser i landet med tema asyl, alkohol och terrorism.
Asyl
25 oktober: Café Respekt, Järntorget 7, Göteborg
26 oktober: Glasklart, Skeppsbron 2, Malmö
Samtliga seminarier äger rum mellan kl 17:00-19:00.
Mer information om EU och asyl samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
Alkohol
7 november: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan, Stockholm, kl 09:00-11:00
9 november: Rådhuset, entré mot Rådhustorget, Umeå, kl 17:00-19:00
Mer information om EU och alkohol samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
Terrorism
21 november: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan, Stockholm, kl 09:00-11:00
Mer information om EU och terrorism samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
På www.eu-debatt.nu publiceras löpande debattartiklar inom de olika ämnesområdena men även nyheter, organisationsenkäter, frågesporter med mera. Dessutom arrangerar Kommittén för EU-debatt seminarier på ett antal platser i landet med tema asyl, alkohol och terrorism.
Asyl
25 oktober: Café Respekt, Järntorget 7, Göteborg
26 oktober: Glasklart, Skeppsbron 2, Malmö
Samtliga seminarier äger rum mellan kl 17:00-19:00.
Mer information om EU och asyl samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
Alkohol
7 november: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan, Stockholm, kl 09:00-11:00
9 november: Rådhuset, entré mot Rådhustorget, Umeå, kl 17:00-19:00
Mer information om EU och alkohol samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
Terrorism
21 november: Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan, Stockholm, kl 09:00-11:00
Mer information om EU och terrorism samt debattdeltagare finns på webbplatsen.
Propositioner avsedda att avlämnas under tiden den 24 oktober 2006-17 januari 2007
Propositionerna redovisas i huvudgrupper som följer departementsindelningen och i undergrupper som visar vilka propositioner som avses bli slutbehandlade av riksdagen i höst och vilka som avses bli slutbehandlade senare under riksmötet. För varje proposition anges en tidpunkt för avlämnandet. Avsikten är att avlämnandet skall ske senast vid den tidpunkten.
Även regeringens planerade skrivelser till riksdagen har tagits med i förteckningen som du hittar här.
Även regeringens planerade skrivelser till riksdagen har tagits med i förteckningen som du hittar här.
Gemensam alkoholstrategi föreslås av EU-kommissionen
Europeiska Kommissionen har 24 oktober lämnat ett förslag till en gemensam strategi inom Europeiska Unionen för att minska alkoholens skadeverkningar. Förslaget innebär att folkhälsoperspektivet på alkoholfrågor förstärks inom unionen. Detta förslag ska nu presenteras för EU:s hälsoministrar när ministerrådet möts i Bryssel den 30 november.
"Sverige välkomnar att kommissionen lägger fram en alkoholstrategi eftersom det behövs en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Ett ökat samarbete mellan EU-länderna på alkoholområdet är ett viktigt steg för att minska alkoholens skadliga verkningar på människors hälsa", säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
Det övergripande syftet är att föreslå åtgärder som kan minska alkoholens skadliga inverkningar på människors hälsa inom EU. Strategin fokuserar på ett antal områden där kommissionen anser att åtgärder på unionsnivå är viktiga: kopplingen mellan alkohol och trafik, skydd av barn och unga samt motverkandet av fosterskador, förebyggande av problem för vuxna, insatser för information, utbildning och ökad förståelse om skadlig alkoholkonsumtion och behovet av en gemensam kunskapsbas om bland annat alkoholutvecklingens påverkan på ekonomisk tillväxt.
Bakgrund
Alkohol är den tredje största ohälsofaktorn inom EU efter tobak och högt blodtryck och ligger bakom 12 procent av mäns och 2 procent av kvinnors förtida död. Den ekonomiska kostnaden för alkoholrelaterade problem i Europa beräknas vara 125 miljarder euro per år.
"Sverige välkomnar att kommissionen lägger fram en alkoholstrategi eftersom det behövs en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Ett ökat samarbete mellan EU-länderna på alkoholområdet är ett viktigt steg för att minska alkoholens skadliga verkningar på människors hälsa", säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
Det övergripande syftet är att föreslå åtgärder som kan minska alkoholens skadliga inverkningar på människors hälsa inom EU. Strategin fokuserar på ett antal områden där kommissionen anser att åtgärder på unionsnivå är viktiga: kopplingen mellan alkohol och trafik, skydd av barn och unga samt motverkandet av fosterskador, förebyggande av problem för vuxna, insatser för information, utbildning och ökad förståelse om skadlig alkoholkonsumtion och behovet av en gemensam kunskapsbas om bland annat alkoholutvecklingens påverkan på ekonomisk tillväxt.
Bakgrund
Alkohol är den tredje största ohälsofaktorn inom EU efter tobak och högt blodtryck och ligger bakom 12 procent av mäns och 2 procent av kvinnors förtida död. Den ekonomiska kostnaden för alkoholrelaterade problem i Europa beräknas vara 125 miljarder euro per år.
Drogtester av totalförsvarspliktiga
Drogtester av totalförsvarspliktigaRegeringen beslutade den 9 februari 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över regleringen avseende drogtestning av totalförsvarspliktiga.
Utredningen (SOU 2006:85) är nu klar och överlämnades 23 oktober till försvarsministern.
Utredningen föreslår utvidgade möjligheter till drogtester av totalförsvarspliktiga. Tester skall kunna genomföras som stickprovskontroller och slumpmässiga kontroller, men tester skall även kunna ske vid misstanke om drogpåverkan. Slumpmässiga drogtester och stickprovskontroller skall vara ett led i arbetet att skapa en drogfri miljö inom totalförsvaret.
Totalförsvarets pliktverk föreslås ha huvudansvaret för besluten om drogtester med rätt att delegera beslutanderätten till andra statliga myndigheter. Särskild utredare har varit hovrättsrådet Maj Johansson och sekreterare hovrättsassessorn Anna Witte.
Värnpliktsrådet har sedan lång tid tillbaka framfört synpunkter på drogtester och menat att sådana behövs. I Värnpliktsrådets rapport ’Slumpvis säkerhet’ skriver man bland annat att ”en tredjedel (32,8%) kan tänka sig dricka så mycket att man under en tjänstgöringsdag är bakfull. Siffran för dem som tar avstånd från sådant beteende har minskat från 74 % (Värnpliktsrådet 2004) till idag endast 66,2 %. Även denna utveckling är oroande eftersom den på ett konkret sätt pekar på en ökande risk för att värnpliktiga skall komma till skada under sin utbildning. Vidare redovisar Värnpliktsrådet i denna rapport att drygt var femte värnpliktig upplever att andra värnpliktiga under vardagar rökt antingen hasch eller marijuana. Lika stor del uppger att de vet att det finns värnpliktiga som använder narkotiska preparat under helgpermissionen.”
Likaledes konstateras i rapporten, ”Att använda slumpvisa drogtester som ett verktyg i säkerhetsarbetet och som en viktig faktor i myndighetens drogpreventiva arbete anser vi i Värnpliktsrådet vara absolut nödvändigt. Vi pekar i inledningen på att debatten kring att drogtester skulle kränka den personliga integriteten är viktig men i slutändan underordnas rätten att med livet i behåll kunna genomföra sin värnplikt. Eftersom personer med stöd av lagen tvingas in i en miljö med vapen, sprängämnen och tunga fordon måste statsmakterna vidta alla åtgärder för att säkerställa en trygg och ofarlig arbetsmiljö. Här är slumpvisa drogtester ett viktigt steg.”
Läs också:
Fler värnpliktiga kan drogtestas
SOU 2006:85 Drogtestning av totalförsvarspliktiga
Torgny Peterson
Utredningen (SOU 2006:85) är nu klar och överlämnades 23 oktober till försvarsministern.
Utredningen föreslår utvidgade möjligheter till drogtester av totalförsvarspliktiga. Tester skall kunna genomföras som stickprovskontroller och slumpmässiga kontroller, men tester skall även kunna ske vid misstanke om drogpåverkan. Slumpmässiga drogtester och stickprovskontroller skall vara ett led i arbetet att skapa en drogfri miljö inom totalförsvaret.
Totalförsvarets pliktverk föreslås ha huvudansvaret för besluten om drogtester med rätt att delegera beslutanderätten till andra statliga myndigheter. Särskild utredare har varit hovrättsrådet Maj Johansson och sekreterare hovrättsassessorn Anna Witte.
Värnpliktsrådet har sedan lång tid tillbaka framfört synpunkter på drogtester och menat att sådana behövs. I Värnpliktsrådets rapport ’Slumpvis säkerhet’ skriver man bland annat att ”en tredjedel (32,8%) kan tänka sig dricka så mycket att man under en tjänstgöringsdag är bakfull. Siffran för dem som tar avstånd från sådant beteende har minskat från 74 % (Värnpliktsrådet 2004) till idag endast 66,2 %. Även denna utveckling är oroande eftersom den på ett konkret sätt pekar på en ökande risk för att värnpliktiga skall komma till skada under sin utbildning. Vidare redovisar Värnpliktsrådet i denna rapport att drygt var femte värnpliktig upplever att andra värnpliktiga under vardagar rökt antingen hasch eller marijuana. Lika stor del uppger att de vet att det finns värnpliktiga som använder narkotiska preparat under helgpermissionen.”
Likaledes konstateras i rapporten, ”Att använda slumpvisa drogtester som ett verktyg i säkerhetsarbetet och som en viktig faktor i myndighetens drogpreventiva arbete anser vi i Värnpliktsrådet vara absolut nödvändigt. Vi pekar i inledningen på att debatten kring att drogtester skulle kränka den personliga integriteten är viktig men i slutändan underordnas rätten att med livet i behåll kunna genomföra sin värnplikt. Eftersom personer med stöd av lagen tvingas in i en miljö med vapen, sprängämnen och tunga fordon måste statsmakterna vidta alla åtgärder för att säkerställa en trygg och ofarlig arbetsmiljö. Här är slumpvisa drogtester ett viktigt steg.”
Läs också:
Fler värnpliktiga kan drogtestas
SOU 2006:85 Drogtestning av totalförsvarspliktiga
Torgny Peterson
ADHD-diagnoser och ekonomi
I oktobernumret av Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine redovisas en studie om ADHD-diagnoser bland barn och kostnader i samband med detta.
I den nioåriga studien deltog 3 122 barn diagnosticerade med ADHD och 15 899 utan en sådan diagnos.
Du kan läsa mer om den studien här.
Läs också:
Ny studie om distribution av Ritalin till barn i åldern 3-5 år
Torgny Peterson
I den nioåriga studien deltog 3 122 barn diagnosticerade med ADHD och 15 899 utan en sådan diagnos.
Du kan läsa mer om den studien här.
Läs också:
Ny studie om distribution av Ritalin till barn i åldern 3-5 år
Torgny Peterson
Ny studie om distribution av Ritalin till barn i åldern 3-5 år
I en ny studie om distribution av Ritalin (metylfendiat) till barn i åldern 3-5 år, publicerad i novembernumret av The Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, konstateras omfattande biverkningar.
Omkring 40 procent av barnen som deltog i studien uppvisade biverkningar och i 11 procent av fallen avbröts deltagande på grund av problem som irritation, viktminskning, sömnlöshet och långsammare tillväxt.
De barn som deltog växte omkring 1,2 centimeter mindre och gick upp omkring 9 hekto mindre än förväntat under den period, 70 veckor, som studien pågick.
Förskrivning av den här typen av preparat är fortfarande en kontroversiell fråga, inte minst när det gäller förskrivning till barn och ungdomar.
Du kan läsa mer om studien här.
Läs också:
ADHD-diagnoser och ekonomi
Torgny Peterson
Omkring 40 procent av barnen som deltog i studien uppvisade biverkningar och i 11 procent av fallen avbröts deltagande på grund av problem som irritation, viktminskning, sömnlöshet och långsammare tillväxt.
De barn som deltog växte omkring 1,2 centimeter mindre och gick upp omkring 9 hekto mindre än förväntat under den period, 70 veckor, som studien pågick.
Förskrivning av den här typen av preparat är fortfarande en kontroversiell fråga, inte minst när det gäller förskrivning till barn och ungdomar.
Du kan läsa mer om studien här.
Läs också:
ADHD-diagnoser och ekonomi
Torgny Peterson
Att arbeta mot narkotika på krogen
Mobilisering mot narkotika har i samarbete med ansvariga för krogsatsningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö producerat en skrift som visar hur några kommuner har arbetat.
Du hittar materialet här.
Torgny Peterson
Du hittar materialet här.
Torgny Peterson
Kina har öppnat 206 nya metadonkliniker
Från Kina rapporteras att landet under perioden juli-september i år öppnat 206 nya metadonkliniker i syfte att motverka spridningen av HIV/AIDS.
Totalt finns det nu 307 sådana kliniker i landet. 44 procent av de 650 000 som uppskattas ha HIV/AIDS är narkotikamissbrukare, enligt officiella uppgifter. (Personligen tror jag den siffran utgör en klar underskattning av det faktiska antalet).
Det kinesiska metadonprogrammet startade 2003 och finns nu i ungefär två tredjedelar av Kinas 31 provinser, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.
Läs också:
China opens 206 new methadone clinics in anti-AIDS effort
Torgny Peterson
Totalt finns det nu 307 sådana kliniker i landet. 44 procent av de 650 000 som uppskattas ha HIV/AIDS är narkotikamissbrukare, enligt officiella uppgifter. (Personligen tror jag den siffran utgör en klar underskattning av det faktiska antalet).
Det kinesiska metadonprogrammet startade 2003 och finns nu i ungefär två tredjedelar av Kinas 31 provinser, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.
Läs också:
China opens 206 new methadone clinics in anti-AIDS effort
Torgny Peterson
Viktigt att ersätta polisens dopningsexpert
Sedan 1994 har Gunnar Hermansson varit Rikspolisstyrelsens expert på dopning. Den 31 oktober går han i pension och i skrivande stund har ingen ersättare utsetts.
Det är oerhört viktigt att den idag höga kompetensen upprätthålls och utvecklas, inte minst med tanke på att beslag av dopningsmedel och läkemedel är det som ökar mest enligt Göteborgs-Posten, som fått uppgiften bekräftad av SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium).
Jag uppmanar dig att kontakta Rikspolisstyrelsen för att via e-post eller brev påpeka det fortsatta behovet av spetskompetens och därmed också en engagerad ersättare för Gunnar Hermansson.
Läs också:
Polisens dopningsexpert ersätts inte
Torgny Peterson
Det är oerhört viktigt att den idag höga kompetensen upprätthålls och utvecklas, inte minst med tanke på att beslag av dopningsmedel och läkemedel är det som ökar mest enligt Göteborgs-Posten, som fått uppgiften bekräftad av SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium).
Jag uppmanar dig att kontakta Rikspolisstyrelsen för att via e-post eller brev påpeka det fortsatta behovet av spetskompetens och därmed också en engagerad ersättare för Gunnar Hermansson.
Läs också:
Polisens dopningsexpert ersätts inte
Torgny Peterson
Kommuner bjuds in till nationell krogsatsning
MOB (Mobilisering mot narkotika) har under flera år drivit ett utvecklingsarbete för att höja kompetensen inom området 'narkotika på krogen'.
Arbetet har bedrivits i nära samarbete med krögare, poliser, väktare och kommunala tjänstemän och politiker i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I syfte att sprida och fördjupa erfarenheterna och kunskaperna bjuder Mobilisering mot narkotika nu in ett antal kommuner till ett fortsatt utvecklingsarbete under år 2007. En inbjudan har gått ut till samtliga kommuner och länssamordnare. Inbjudan hittar du här.
Med tanke på den relativt omfattande förekomsten av narkotika på krogar och klubbar rekommenderar jag deltagande i utvecklingsarbetet för att höja kvalitén på den lokal nivå.
Läs också:
Droger på krogen
Polisen begeistrad över användning av privata narkotikahundar
Torgny Peterson
Arbetet har bedrivits i nära samarbete med krögare, poliser, väktare och kommunala tjänstemän och politiker i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I syfte att sprida och fördjupa erfarenheterna och kunskaperna bjuder Mobilisering mot narkotika nu in ett antal kommuner till ett fortsatt utvecklingsarbete under år 2007. En inbjudan har gått ut till samtliga kommuner och länssamordnare. Inbjudan hittar du här.
Med tanke på den relativt omfattande förekomsten av narkotika på krogar och klubbar rekommenderar jag deltagande i utvecklingsarbetet för att höja kvalitén på den lokal nivå.
Läs också:
Droger på krogen
Polisen begeistrad över användning av privata narkotikahundar
Torgny Peterson
Antalet gravida rökare minskar
Socialstyrelsen meddelar att de som röker tidigt i graviditeten har stadigt blivit färre sedan 1983, från mer än 30 procent till 9 procent 2004.
De län där gravida kvinnor röker minst är Västerbottens och Jämtlands län medan gravida i Södermanlands län röker mest i landet.
Den ålderskategori som röker i störst utsträckning under graviditeten är kvinnor som är yngre än 20 år.
Fler än 50 procent rökte tre månader innan de blev gravida, nästan 29 procent i början av graviditeten och drygt 20 procent i slutet av graviditeten.
Tonårsmammor röker också i större utsträckning än kvinnor generellt i samma åldersgrupp. Gravida i åldersgruppen 30 till 34 år röker minst.
Andelen gravida snusare var högst i Västerbottens och Jämtlands län. I dessa län var, som tidigare nämnts, andelen gravida rökare lägst.
När barnet är 8 månader röker ungefär 8 procent av mammorna och nästan 12 procent av papporna. Förhållandevis få kvinnor röker under spädbarnsperioden i Stockholm, Jämtlands och Västerbottens län.
Södermanlands län utmärker sig med hög andel rökande mammor, medan papporna i Skåne län röker mest.
De län där gravida kvinnor röker minst är Västerbottens och Jämtlands län medan gravida i Södermanlands län röker mest i landet.
Den ålderskategori som röker i störst utsträckning under graviditeten är kvinnor som är yngre än 20 år.
Fler än 50 procent rökte tre månader innan de blev gravida, nästan 29 procent i början av graviditeten och drygt 20 procent i slutet av graviditeten.
Tonårsmammor röker också i större utsträckning än kvinnor generellt i samma åldersgrupp. Gravida i åldersgruppen 30 till 34 år röker minst.
Andelen gravida snusare var högst i Västerbottens och Jämtlands län. I dessa län var, som tidigare nämnts, andelen gravida rökare lägst.
När barnet är 8 månader röker ungefär 8 procent av mammorna och nästan 12 procent av papporna. Förhållandevis få kvinnor röker under spädbarnsperioden i Stockholm, Jämtlands och Västerbottens län.
Södermanlands län utmärker sig med hög andel rökande mammor, medan papporna i Skåne län röker mest.
Kvinnor 20 till 24 år gör flest aborter
Socialstyrelsen meddelar att antalet aborter under första halvåret 2006 uppgick till 17 910, vilket är något fler än under motsvarande period förra året.
Den största ökningen finns bland kvinnor mellan 20 och 24 år där antalet aborter ökat med nästan 6 procent.
En betydande minskning, med nästan 10 procent, står kvinnor över 40 för.
Läs mer:
Aborter i Sverige 2006 (januari-juni). Preliminär sammanställning. Sammanfattning
Den största ökningen finns bland kvinnor mellan 20 och 24 år där antalet aborter ökat med nästan 6 procent.
En betydande minskning, med nästan 10 procent, står kvinnor över 40 för.
Läs mer:
Aborter i Sverige 2006 (januari-juni). Preliminär sammanställning. Sammanfattning
Senlis Council beordras lämna Afghanistan
BBC uppger att Senlis Council, välkänd lobbygrupp för en mer tolerant inställning till narkotika, har beordrats att lämna Afghanistan.
Enligt landets inrikesministerium har Senlis Council genom sina aktiviteter ’förvirrat bönderna’ och varit en faktor i ökningen av produktionen av opiumvallmo.
Senlis Council har bland annat föreslagit att opium från Afghanistan ska användas för medicinska ändamål.
Det är glädjande att notera att de aktiviteter Senlis Council ägnar sig åt blir föremål för granskning.
Samtidigt rapporterar UPI, med hänvisning till det Wienbaserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), att odlingarna av opiumvallmo i Laos, Myanmar och Thailand minskat med 29 procent.
Läs också:
Drugs group in Afghan exit order
Har någon hört talas om Senlis Council?
2006 års opiumrapport från Afghanistan
Krav på kraftfulla militära insatser mot opiumindustrin i Afghanistan
NATO:s generalsekreterare säger nej till kamp mot narkotika
Torgny Peterson
Enligt landets inrikesministerium har Senlis Council genom sina aktiviteter ’förvirrat bönderna’ och varit en faktor i ökningen av produktionen av opiumvallmo.
Senlis Council har bland annat föreslagit att opium från Afghanistan ska användas för medicinska ändamål.
Det är glädjande att notera att de aktiviteter Senlis Council ägnar sig åt blir föremål för granskning.
Samtidigt rapporterar UPI, med hänvisning till det Wienbaserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), att odlingarna av opiumvallmo i Laos, Myanmar och Thailand minskat med 29 procent.
Läs också:
Drugs group in Afghan exit order
Har någon hört talas om Senlis Council?
2006 års opiumrapport från Afghanistan
Krav på kraftfulla militära insatser mot opiumindustrin i Afghanistan
NATO:s generalsekreterare säger nej till kamp mot narkotika
Torgny Peterson
Har föräldrar dålig eller rent av noll koll?
En ny studie visar att föräldrar i hög grad underskattar sina barns användning av alkohol och andra droger
Amerikanska forskare intervjuade 591 ungdomar i åldern 12-17 år om deras drogkonsumtion och därefter tillfrågades föräldrarna om vad de trodde att barnen använde.
Resultaten visar att föräldrarna klart underskattar sina barns användning av alkohol och andra droger.
Det visar sig att föräldrar till barn i 12-13-årsåldern var de som kände till minst om sina barns användning.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
Amerikanska forskare intervjuade 591 ungdomar i åldern 12-17 år om deras drogkonsumtion och därefter tillfrågades föräldrarna om vad de trodde att barnen använde.
Resultaten visar att föräldrarna klart underskattar sina barns användning av alkohol och andra droger.
Det visar sig att föräldrar till barn i 12-13-årsåldern var de som kände till minst om sina barns användning.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
Behandling för "fina folket"
I Burgsvik på södra Gotland kan nu de som har svårt att känna att de hör hemma på ett vanligt behandlingshem, och som är vana vid bättre standard än vanliga döda, få njuta av behandling mot stress, utbrändhet och missbruk.
Behandlingen är nio dagar lång. Sedan tillkommer flyg eller båtresa och lokala transporter, men vad gör det? SR Gotland rapporterar att etablissemanget ju erbjuder egen kock och hög standard på bemötande, mat och möblering.
Nio dagars behandling mot missbruk låter som ett bättre skämt. Det vore förmodligen lika effektivt och billigare att sköta behandlingen via postorder eller Internet. Maten kunde ju alltid levereras till hemmet direkt från Operakällaren. I erbjudandet kunde kanske också ingå en ny relaxfåtölj från något trendigt företag och en bok om Gotland - 'Softa på Tofta'.
Torgny Peterson
Behandlingen är nio dagar lång. Sedan tillkommer flyg eller båtresa och lokala transporter, men vad gör det? SR Gotland rapporterar att etablissemanget ju erbjuder egen kock och hög standard på bemötande, mat och möblering.
Nio dagars behandling mot missbruk låter som ett bättre skämt. Det vore förmodligen lika effektivt och billigare att sköta behandlingen via postorder eller Internet. Maten kunde ju alltid levereras till hemmet direkt från Operakällaren. I erbjudandet kunde kanske också ingå en ny relaxfåtölj från något trendigt företag och en bok om Gotland - 'Softa på Tofta'.
Torgny Peterson
Tullverkets beslagsstatistik januari-september 2006
Tullverket meddelar att man under perioden gjort 1 817 narkotika- och dopningsbeslag, varav 141 omfattar dopningsmedel.
Under januari-september 2006 har tullen gjort 13 beslag om totalt 38,1 kilo heroin. Motsvarande period 2005 gjordes 23 beslag om totalt 8,5 kilo. Den beslagtagna mängden är den högsta för motsvarande perioder sedan 1998. Under hela 2005 beslagtogs totalt av tull och polis ca 13 kilo heroin.
Mängden beslagtagen opium är den högsta någonsin med 21 beslag om totalt 29,6 kilo för perioden. Förra året gjordes 13 beslag om totalt 19,4 kilo för motsvarande period. För hela året 2005 beslagtogs 20,9 kilo opium.
Antalet beslag av amfetamin för i år är 72 stycken om totalt 131,5 kilo att jämföras med 2005 då det blev 69 beslag om totalt 210,9 kilo i beslag.Totalt beslagtogs drygt 300 kilo amfetamin för helåret 2005.
När det gäller beslag av vin och starköl har beslagsmängderna ökat markant jämfört med motsvarande period 2005.
Under januari-september 2006 har tullen gjort 13 beslag om totalt 38,1 kilo heroin. Motsvarande period 2005 gjordes 23 beslag om totalt 8,5 kilo. Den beslagtagna mängden är den högsta för motsvarande perioder sedan 1998. Under hela 2005 beslagtogs totalt av tull och polis ca 13 kilo heroin.
Mängden beslagtagen opium är den högsta någonsin med 21 beslag om totalt 29,6 kilo för perioden. Förra året gjordes 13 beslag om totalt 19,4 kilo för motsvarande period. För hela året 2005 beslagtogs 20,9 kilo opium.
Antalet beslag av amfetamin för i år är 72 stycken om totalt 131,5 kilo att jämföras med 2005 då det blev 69 beslag om totalt 210,9 kilo i beslag.Totalt beslagtogs drygt 300 kilo amfetamin för helåret 2005.
När det gäller beslag av vin och starköl har beslagsmängderna ökat markant jämfört med motsvarande period 2005.
Ingen sänkning av alkoholskatten
Att döma av uttalanden folkhälsominister Maria Larsson gjort till Ekot kommer det inte att bli någon sänkning av alkoholskatten. Tvärtom antyder Larsson att man kommer att föreslå en mängd olika åtgärder för att minska illegal införsel av alkohol och vidareförsäljningen i landet. Det kan också bli aktuellt med ökade kontroller av utskänkningstillstånden och skärpta straff för langning, och självklart ingår också preventiva insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen.
Läs också:
Ingen sänkning av spritskatten
Tullens beslag av sprit
Tullens beslag av starköl
Tullens beslag av vin
Torgny Peterson
Läs också:
Ingen sänkning av spritskatten
Tullens beslag av sprit
Tullens beslag av starköl
Tullens beslag av vin
Torgny Peterson
Regeringen ser över formerna för samverkan med kommuner för att bryta utanförskapet
Många lever idag i ett utanförskap i Sverige. Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att därigenom bryta utanförskapet. Under hösten 2006 bereds därför utformningen av statens och kommunernas fortsatta samverkan för att bryta människors utanförskap och utbredningen av antalet utanförskapsområden. Detta ska ske genom att öka sysselsättningen, minska bidragsberoendet och stimulera den lokala och regionala tillväxten.
"Att bryta utanförskapet är en uppgift för hela regeringen och en uppgift som kräver både samordning och samverkan. Dagens budget innebär att vi får ett kraftfullt program för fler jobb i hela Sverige", säger Nyamko Sabuni, statsråd med ansvar för storstadsfrågor.
Följande kommuner har anmält sitt intresse för att samverka med staten för att bryta utanförskapet: Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Kristianstads, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping, Stockholm Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås samt Växjö.
"Att bryta utanförskapet är en uppgift för hela regeringen och en uppgift som kräver både samordning och samverkan. Dagens budget innebär att vi får ett kraftfullt program för fler jobb i hela Sverige", säger Nyamko Sabuni, statsråd med ansvar för storstadsfrågor.
Följande kommuner har anmält sitt intresse för att samverka med staten för att bryta utanförskapet: Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Kristianstads, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping, Stockholm Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås samt Växjö.
Regeringen intensifierar arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna i Sverige
"En vital demokrati förutsätter att makten utgår från människorna och att varje medborgare får makt över de beslut som rör den egna vardagen. Det finns i dag ett stort antal medborgare som upplever utanförskap. Utanförskapet är ett hot mot demokratin, inte enbart för dem som står utanför, utan för alla säger Nyamko Sabuni. I budgetpropositionen för 2007 betonas därför vikten av samarbete mellan olika nivåer och sektorer i samhället för att stärka människor egenmakt och möjligheter att aktivt kunna delta i samhällslivet. Här krävs även samlat långtgående europeiskt erfarenhets- och kunskapsutbyte. En betydelsefull insats i detta sammanhang är att Sverige kommer att vara värd för Europarådets Forum för den framtida demokratin våren 2007."
"En annan betydelsefull insats är att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringen avser att intensifiera det arbetet och här har Delegationen för de mänskliga rättigheterna en viktig roll", säger Nyamko Sabuni.
"Den moraliska grunden för demokratin bildas i de sociala sammanhang som formar ett samhälle, t.ex. föreningslivet. Jag är därför mycket nöjd med att kunna presentera att stödet till kvinnoorganisationerna fr.o.m. nästa år förstärks med ytterligare 1,5 miljoner kronor och att det tidigare investeringsbidraget för allmänna samlingslokaler kompletteras med ett särskilt verksamhetsbidrag om 3,5 miljoner kronor för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler, i syfte att ge ungdomar bättre tillgång till lokaler som är anpassade till deras behov, säger Nyamko Sabuni. Dessutom kommer effekterna av villkorade statsbidrag till föreningslivet analyseras och möjligheten att öka andelen villkorslösa statsbidrag undersökas. Vidare kommer medel att avsättas fr.o.m. 2007 för att stärka utvecklingsarbete och forskning kring demokratiutveckling och det civila samhället."
"En annan förutsättning för en vitaliserad demokrati är att människor som berörs av olika beslut också har reellt inflytande över dem. Jag vill särskilt betona betydelsen av detta inom minoritetspolitiken, dvs. vikten av att de nationella minoriteterna i förhållande till statliga myndigheter och kommuner ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem. Detta kan också ses som ett led i att motverka diskriminering av dessa grupper. Här vill jag särskilt lyfta fram den Delegation för romska frågor som kommer att ha i uppgift att vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra situationen för romer i Sverige", säger Nyamko Sabuni.
"En annan betydelsefull insats är att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringen avser att intensifiera det arbetet och här har Delegationen för de mänskliga rättigheterna en viktig roll", säger Nyamko Sabuni.
"Den moraliska grunden för demokratin bildas i de sociala sammanhang som formar ett samhälle, t.ex. föreningslivet. Jag är därför mycket nöjd med att kunna presentera att stödet till kvinnoorganisationerna fr.o.m. nästa år förstärks med ytterligare 1,5 miljoner kronor och att det tidigare investeringsbidraget för allmänna samlingslokaler kompletteras med ett särskilt verksamhetsbidrag om 3,5 miljoner kronor för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler, i syfte att ge ungdomar bättre tillgång till lokaler som är anpassade till deras behov, säger Nyamko Sabuni. Dessutom kommer effekterna av villkorade statsbidrag till föreningslivet analyseras och möjligheten att öka andelen villkorslösa statsbidrag undersökas. Vidare kommer medel att avsättas fr.o.m. 2007 för att stärka utvecklingsarbete och forskning kring demokratiutveckling och det civila samhället."
"En annan förutsättning för en vitaliserad demokrati är att människor som berörs av olika beslut också har reellt inflytande över dem. Jag vill särskilt betona betydelsen av detta inom minoritetspolitiken, dvs. vikten av att de nationella minoriteterna i förhållande till statliga myndigheter och kommuner ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem. Detta kan också ses som ett led i att motverka diskriminering av dessa grupper. Här vill jag särskilt lyfta fram den Delegation för romska frågor som kommer att ha i uppgift att vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra situationen för romer i Sverige", säger Nyamko Sabuni.
Stärk psykiatrin
I regeringens budget avsätts 500 miljoner kronor för personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder 2007.
Under 2008 och 2009 bedöms det behövas 500 respektive 250 miljoner kronor för att bland annat förbättra personalens kompetens och öka antalet psykologer och kuratorer i primärvården.
Kvaliteten och tillgängligheten inom psykiatrin måste förbättras och antalet platser i vården öka.
Vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin måste stärkas.
Under 2008 och 2009 bedöms det behövas 500 respektive 250 miljoner kronor för att bland annat förbättra personalens kompetens och öka antalet psykologer och kuratorer i primärvården.
Kvaliteten och tillgängligheten inom psykiatrin måste förbättras och antalet platser i vården öka.
Vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin måste stärkas.
Ny speciallärarutbildning och insatser för fler behöriga lärare
"Det är oerhört viktigt att vi får fler behöriga lärare i skolan. Därför är jag mycket glad att kunna presentera tydliga satsningar på detta område, och att vi dessutom tar ett första steg mot en ny speciallärarutbildning. Ju tidigare ett barn kan få effektivt stöd med läs- och skrivutvecklingen, desto mindre sannolikt är det att barnet senare får problem i andra ämnen." Det sade utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg när han presenterade budgetpropositionen för 2007 i Göteborg på måndagen.
Resurser för att öka andelen behöriga lärare
För att säkra kvaliteten i undervisningen och för att ge erfarna men obehöriga lärare möjlighet att få en tillsvidareanställning är det viktigt att dessa kompletterar sin utbildning till en lärarexamen. För att öka andelen behöriga lärare i skolan föreslår regeringen att 60 miljoner kronor avsätts.
En ny speciallärarutbildning
Regeringen vill återuppta utbildningen av speciallärare. Skolan behöver tillgång till kompetens för att kunna ge ett individanpassat stöd till elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Regeringen avser därför att ge förutsättningar för speciallärar- och specialpedagogutbildning för att bättre tillgodose dessa behov i skolan.
Resurser för att öka andelen behöriga lärare
För att säkra kvaliteten i undervisningen och för att ge erfarna men obehöriga lärare möjlighet att få en tillsvidareanställning är det viktigt att dessa kompletterar sin utbildning till en lärarexamen. För att öka andelen behöriga lärare i skolan föreslår regeringen att 60 miljoner kronor avsätts.
En ny speciallärarutbildning
Regeringen vill återuppta utbildningen av speciallärare. Skolan behöver tillgång till kompetens för att kunna ge ett individanpassat stöd till elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Regeringen avser därför att ge förutsättningar för speciallärar- och specialpedagogutbildning för att bättre tillgodose dessa behov i skolan.
Regeringen satsar två miljarder på lärares fortbildning
I budgetpropositionen för 2007 föreslår regeringen en storsatsning på lärarfortbildning. I ett första steg tillförs 700 miljoner kronor för läsåret 2007/2008. Till och med 2009 tillskjuts 2050 miljoner kronor. Fortbildning av lärare har länge varit eftersatt i Sverige. Regeringen vill understryka vikten av att lärare utvecklas i sitt yrke. Särskilt angeläget är att fokusera på områden som är viktiga för att öka verksamhetens kvalitet och för elevernas möjligheter att prestera goda resultat, exempelvis inom matematik samt läs- och skrivutveckling.
"Välutbildade lärare är ett sätt att höja läraryrkets status. Regeringen gör nu den största satsningen på lärarfortbildning någonsin. Detta kommer ge rejäl effekt under lång tid. Både elever och lärare gynnas av fortbildning. Det är oerhört glädjande att kunna föreslå denna satsning redan efter en vecka på skolministerposten," kommenterar skolminister Jan Björklund.
"Välutbildade lärare är ett sätt att höja läraryrkets status. Regeringen gör nu den största satsningen på lärarfortbildning någonsin. Detta kommer ge rejäl effekt under lång tid. Både elever och lärare gynnas av fortbildning. Det är oerhört glädjande att kunna föreslå denna satsning redan efter en vecka på skolministerposten," kommenterar skolminister Jan Björklund.
Stor forskningssatsning - kvalitet i stället för fler platser i högskolan
"Kunskap är en avgörande konkurrensfaktor i globaliseringens tid. En av regeringens största reformer de närmaste åren är en stor forskningssatsning som fram till år 2009 höjer nivån för forskningsanslagen med 900 miljoner kronor. 2008 kommer en ny forskningspolitisk proposition där forskningsanslagen kan komma att höjas ytterligare. Till det kommer att regeringen planerar att avskaffa den så kallade högskolemomsen." Det sade utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg när han presenterade budgetpropositionen för 2007 i Göteborg på måndagen.
Förstärkt forskning
För att stärka kvaliteten i svensk forskning och bl.a. kunna möta en ökad internationell konkurrens inom forskning och forskarutbildning föreslår regeringen att universiteten tillförs ytterligare 200 miljoner kronor 2007, utöver vad som aviserats i den forskningspolitiska propositionen. Regeringen avser att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och högskolor att till staten betala in åtta procent av de externa forskningsbidrag som tas emot, den s.k. högskolemomsen. Genom detta förstärks lärosätenas samlade intäkter för att bedriva forskningsverksamhet kraftfullt.
2008 ökar resurserna till forskning med ytterligare 300 miljoner kronor och 2009 med 400 miljoner kronor därutöver.
En ny forskningspolitisk proposition kommer att presenteras 2008.
Kvalitetsförstärkning av högskolan
Redan i förra årets budgetproposition förslogs en förstärkning av anslagen till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik, naturvetenskap och teknik. I år förslås att ytterligare 120 miljoner kronor avsätts för kvalitetssatsningar. Regeringen avser att senare återkomma med på vilket sätt detta skall ske. Dessa 120 miljoner kronor frigörs genom att en tidigare planerad generell utbyggnad 2007 inte genomförs. De medel som avsatts till platser inklusive studiestödsmedel används till kvalitetshöjande åtgärder. Kvar av den tidigare planerade utbyggnaden är den utbyggnad som föreslogs avseende läkare och tandläkare om 185 respektive 50 helårsstudenter.
Ökat styrelseinflytande för lärosätena
Svenska universitet och högskolor skall vara självständiga och ha stor integritet. Därför avser regeringen att se över formerna för utseendet av ledamöter i lärosätenas styrelser, bl.a. genom att avpolitisera styrelserna. Lärosätena skall själva ha det avgörande inflytandet över vilka som utses till ledamöter i styrelser och frågan om att rektorer skall kunna vara ordförande kommer också att tas upp i den fortsatta beredningen.
Inrättandet av ett Globaliseringsråd
Regeringen kommer att inrätta ett Globaliseringsråd med uppgift att stimulera samhällsdebatten kring de utmaningar som globaliseringen ställer Sverige inför och komma med förslag till svensk konkurrenskraft kan stärkas. Förutom företrädare från regeringen kommer även representanter från vetenskapssamhället att ingå, tillsammans med företrädare från statsförvaltning, näringsliv, kultursektor och fackförbund. Globaliseringsrådet kommer att ledas av utbildnings- och forskningsministern.
Förstärkt forskning
För att stärka kvaliteten i svensk forskning och bl.a. kunna möta en ökad internationell konkurrens inom forskning och forskarutbildning föreslår regeringen att universiteten tillförs ytterligare 200 miljoner kronor 2007, utöver vad som aviserats i den forskningspolitiska propositionen. Regeringen avser att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och högskolor att till staten betala in åtta procent av de externa forskningsbidrag som tas emot, den s.k. högskolemomsen. Genom detta förstärks lärosätenas samlade intäkter för att bedriva forskningsverksamhet kraftfullt.
2008 ökar resurserna till forskning med ytterligare 300 miljoner kronor och 2009 med 400 miljoner kronor därutöver.
En ny forskningspolitisk proposition kommer att presenteras 2008.
Kvalitetsförstärkning av högskolan
Redan i förra årets budgetproposition förslogs en förstärkning av anslagen till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik, naturvetenskap och teknik. I år förslås att ytterligare 120 miljoner kronor avsätts för kvalitetssatsningar. Regeringen avser att senare återkomma med på vilket sätt detta skall ske. Dessa 120 miljoner kronor frigörs genom att en tidigare planerad generell utbyggnad 2007 inte genomförs. De medel som avsatts till platser inklusive studiestödsmedel används till kvalitetshöjande åtgärder. Kvar av den tidigare planerade utbyggnaden är den utbyggnad som föreslogs avseende läkare och tandläkare om 185 respektive 50 helårsstudenter.
Ökat styrelseinflytande för lärosätena
Svenska universitet och högskolor skall vara självständiga och ha stor integritet. Därför avser regeringen att se över formerna för utseendet av ledamöter i lärosätenas styrelser, bl.a. genom att avpolitisera styrelserna. Lärosätena skall själva ha det avgörande inflytandet över vilka som utses till ledamöter i styrelser och frågan om att rektorer skall kunna vara ordförande kommer också att tas upp i den fortsatta beredningen.
Inrättandet av ett Globaliseringsråd
Regeringen kommer att inrätta ett Globaliseringsråd med uppgift att stimulera samhällsdebatten kring de utmaningar som globaliseringen ställer Sverige inför och komma med förslag till svensk konkurrenskraft kan stärkas. Förutom företrädare från regeringen kommer även representanter från vetenskapssamhället att ingå, tillsammans med företrädare från statsförvaltning, näringsliv, kultursektor och fackförbund. Globaliseringsrådet kommer att ledas av utbildnings- och forskningsministern.
Regeringen satsar mot mobbning
Regeringen satsar 10 miljoner kronor för att utveckla forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning.
Problemen med mobbning kan bara lösas genom ett långsiktigt arbete där ett gott och respektfullt klimat skapas mellan alla som finns i skolan. En nyckelfaktor framgång är att kunskapsnivån angående hur mobbning uppstår, förebyggs och hindras höjs på skolorna.
"Mobbning är ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för andra. Den nya regeringen sätter kampen mot mobbningen högt på agendan. Dagens satsning är ett steg på vägen", kommenterar skolminister Jan Björklund.
Problemen med mobbning kan bara lösas genom ett långsiktigt arbete där ett gott och respektfullt klimat skapas mellan alla som finns i skolan. En nyckelfaktor framgång är att kunskapsnivån angående hur mobbning uppstår, förebyggs och hindras höjs på skolorna.
"Mobbning är ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för andra. Den nya regeringen sätter kampen mot mobbningen högt på agendan. Dagens satsning är ett steg på vägen", kommenterar skolminister Jan Björklund.
Rekordsatsning för fler poliser och stärkt rättsväsende
Den nya regeringens budgetproposition innehåller den största satsningen någonsin på polisen.
Regeringens mål är att det år 2010 skall finnas 20000 poliser.Sverige skall vara ett tryggt land att leva i. Effektiv brottsbekämpning förutsätter att polisen finns där brott begås och på de tider då brott begås. Regeringen vill därför att fler poliser utbildas och anställs. Detta kräver att polisen tillförs ytterligare resurser än vad som tidigare aviserats. För 2007 föreslår regeringen att polisens anslag tillförs 875 miljoner. Från och med 2008 beräknas ytterligare 495 miljoner kr tillföras polisen.
Budgeten innebär kraftiga förstärkningar för polis, domstolar och kriminalvård. Regeringen avser att återkomma till vilka ytterligare insatser som krävs för en fortsatt förbättring av rättsväsendet. Polisens brottsförebyggande arbete ska stärkas genom bland annat ökad synlighet och tillgänglighet. Fler brott skall klaras upp. Säkerhetspolisens resurser för främst terrorbekämpning stärks. Kriminalvården tillförs särskilda resurser för behandling av sexualbrottsdömda samt män dömda för våld i nära relationer.
”Fler poliser och ökad trygghet mot brott är viktiga målsättningar för den nytillträdda regeringen och de nya satsningarna som görs i budgeten utgör ett viktigt steg mot målet om 20000 poliser senast 2010”, säger justitieminister Beatrice Ask.
”Det internationella säkerhetsläget innebär att Sverige höjer sin kapacitet i kampen mot terrorism och därför ger regeringen säkerhetspolisen mer resurser. Det kommer att ge säkerhetspolisen ökade möjligheter att effektivt bekämpa och förebygga terrorbrott."
Regeringen satsar särskilda pengar på att förbättra behandlingsinsatserna för sexbrottslingar och män som dömts för kvinnomisshandel i syfte att få ner återfallsfrekvensen bland dessa dömda och därigenom öka kvinnors trygghet”, säger justitieminister Beatrice Ask avslutningsvis.
Läs också:
Fortsatta satsningar på rättsväsendet
Regeringens mål är att det år 2010 skall finnas 20000 poliser.Sverige skall vara ett tryggt land att leva i. Effektiv brottsbekämpning förutsätter att polisen finns där brott begås och på de tider då brott begås. Regeringen vill därför att fler poliser utbildas och anställs. Detta kräver att polisen tillförs ytterligare resurser än vad som tidigare aviserats. För 2007 föreslår regeringen att polisens anslag tillförs 875 miljoner. Från och med 2008 beräknas ytterligare 495 miljoner kr tillföras polisen.
Budgeten innebär kraftiga förstärkningar för polis, domstolar och kriminalvård. Regeringen avser att återkomma till vilka ytterligare insatser som krävs för en fortsatt förbättring av rättsväsendet. Polisens brottsförebyggande arbete ska stärkas genom bland annat ökad synlighet och tillgänglighet. Fler brott skall klaras upp. Säkerhetspolisens resurser för främst terrorbekämpning stärks. Kriminalvården tillförs särskilda resurser för behandling av sexualbrottsdömda samt män dömda för våld i nära relationer.
”Fler poliser och ökad trygghet mot brott är viktiga målsättningar för den nytillträdda regeringen och de nya satsningarna som görs i budgeten utgör ett viktigt steg mot målet om 20000 poliser senast 2010”, säger justitieminister Beatrice Ask.
”Det internationella säkerhetsläget innebär att Sverige höjer sin kapacitet i kampen mot terrorism och därför ger regeringen säkerhetspolisen mer resurser. Det kommer att ge säkerhetspolisen ökade möjligheter att effektivt bekämpa och förebygga terrorbrott."
Regeringen satsar särskilda pengar på att förbättra behandlingsinsatserna för sexbrottslingar och män som dömts för kvinnomisshandel i syfte att få ner återfallsfrekvensen bland dessa dömda och därigenom öka kvinnors trygghet”, säger justitieminister Beatrice Ask avslutningsvis.
Läs också:
Fortsatta satsningar på rättsväsendet
Kultur- och medieområdet i budgetpropositionen för 2007
Nya och fortsatta satsningar på barn- och ungdomskultur är några av de förslag som berör kulturpolitiken i Budgetpropositionen 2007. På medieområdet föreslås kortare tillståndsperiod för public serviceföretagen. Flertalet åtgärder för att minska arbetslösheten för ungdomar och 500 miljoner kronor direkt till idrottsrörelsen är andra förslag som omfattas av utgiftsområde 17 i årets budgetproposition. Vidare behålls fri entré på statliga museer för barn och ungdomar upp till 19 år, men avskaffas för vuxna. Samtidigt tillförs ytterligare medel till flera museer för att utveckla sina verksamheter.
Inom utgiftsområde 17 finns kulturpolitiken, mediepolitiken, ungdomspolitiken och folkrörelsepolitiken samlade. Nedan redogörs för regeringens satsningar I Budgetpropositionen 2007. Utbildningspolitiken redogörs i ett separat faktablad.
Några ytterligare förslag som berör utgiftsområde 17 i budgetpropositionen är:
- Scenkonst för barn och unga
- Satsningar på kulturinstitutioner
- Nationell koordinator för museiområdet tillsätts
- Förändringar i presstödet
Läs mer:
Kultur och medier
Inom utgiftsområde 17 finns kulturpolitiken, mediepolitiken, ungdomspolitiken och folkrörelsepolitiken samlade. Nedan redogörs för regeringens satsningar I Budgetpropositionen 2007. Utbildningspolitiken redogörs i ett separat faktablad.
Några ytterligare förslag som berör utgiftsområde 17 i budgetpropositionen är:
- Scenkonst för barn och unga
- Satsningar på kulturinstitutioner
- Nationell koordinator för museiområdet tillsätts
- Förändringar i presstödet
Läs mer:
Kultur och medier
Utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2007
Kvalitetshöjande åtgärder inom den högre utbildningen och förstärkt forskning är några av de förslag som berör utbildningspolitiken i budgetpropositionen 2007. Vidare återkallas gymnasiereformen 2007 och en ny utredning kommer att tillsättas. Skolornas kvalitet ska granskas oftare och fokus sätts på stärkt lärarkompetens.
Några ytterligare förslag som berör utbildningspolitiken i budgetpropositionen är:
- Trygghet och studiero
- Utveckling av yrkesutbildning
- Alla rektorer får tillgång till statlig rektorsutbildning
- Tidigt stöd till eleverna genom speciallärare
- Fler vägar till läraryrket
- Auktorisationssystem för lärare
- Bort med riktat statsbidrag för utbildning av vuxna
- Satsning på folkbildningen
- Rekryteringsbidrag ska avvecklas
- Kvalitetsförstärkning av högskolan
- Ökat styrelseinflytande för lärosätena
- Förstärkt forskning
- Globaliseringsråd inrättas
Läs mer:
Utbildning och forskning
Några ytterligare förslag som berör utbildningspolitiken i budgetpropositionen är:
- Trygghet och studiero
- Utveckling av yrkesutbildning
- Alla rektorer får tillgång till statlig rektorsutbildning
- Tidigt stöd till eleverna genom speciallärare
- Fler vägar till läraryrket
- Auktorisationssystem för lärare
- Bort med riktat statsbidrag för utbildning av vuxna
- Satsning på folkbildningen
- Rekryteringsbidrag ska avvecklas
- Kvalitetsförstärkning av högskolan
- Ökat styrelseinflytande för lärosätena
- Förstärkt forskning
- Globaliseringsråd inrättas
Läs mer:
Utbildning och forskning
Regeringen gör ny satsning på svensk idrott
I budgetpropositionen för 2007 föreslår regeringen att svensk idrott tillförs 500 miljoner i en ny satsning. Bidraget ska skapa nya möjligheter för svensk idrott att utveckla verksamheten efter sina egna villkor och förutsättningar. Regeringen understryker den viktiga roll som idrotten spelar i många människors liv, såväl för aktiva idrottsutövare som intresserade åskådare. Regeringen ska aktivt verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land.
Regeringen vill med denna satsning ge ett utökat stöd till svensk idrott i dess utvecklingsarbete. Företrädare för svensk idrott kommer att inbjudas att presentera sina synpunkter på det närmare innehållet.
Stora internationella idrottsevenemang är av betydelse både för idrotten och för besöksnäringen. Regeringen vill utveckla formerna för att Sverige ska bli mer attraktivt som värd för fler stora internationella idrottsevenemang i framtiden.
Regeringen vill med denna satsning ge ett utökat stöd till svensk idrott i dess utvecklingsarbete. Företrädare för svensk idrott kommer att inbjudas att presentera sina synpunkter på det närmare innehållet.
Stora internationella idrottsevenemang är av betydelse både för idrotten och för besöksnäringen. Regeringen vill utveckla formerna för att Sverige ska bli mer attraktivt som värd för fler stora internationella idrottsevenemang i framtiden.
Starkt stöd för Knark är bajs
Nio av tio storstadsungdomar tycker att det är viktigt att statliga myndigheter genomför kampanjer mot knark. Det visar en undersökning som Mobilisering mot narkotika har låtit göra i gruppen 16-18 år om kampanjen Knark är bajs. Ännu fler, 92 procent, tycker att det är viktigt att en statlig myndighet tar initiativ till en öppen diskussion om knark.
"Genom vårt arbete med fokusgrupper har vi har sett att ungdomar gärna diskuterar narkotika, i synnerhet utifrån aspekter som rör tredje världen, solidaritet och rättvisa. Det här är något vi tagit till oss av i utformningen av kampanjen", säger Anna Liedbergius informatör på Mobilisering mot narkotika och ansvarig för Knark är bajs.
Drygt 1000 ungdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö har fått svara på frågor om kampanjen Knark är bajs som genomförs i samarbete med MTV. Enkäten visar att 79 procent av ungdomarna har kommit i kontakt med kampanjen, 56 procent har hört någon säga knark är bajs och 45 procent har pratat med någon om kampanjen.
Knark är bajs har haft fyra viktiga kanaler:
· Webben - knarkärbajs.nu
· Utomhusreklam
· Ungdomsdebatt i MTV
· Kortfilmer i MTV, på bio och på webben
En tredjedel av de tillfrågade uppger att kortfilmerna har gett dem argument att inte testa narkotika.
"Kampanjer är ett viktigt komplement till det långsiktiga förebyggande arbetet på nationell nivå och i våra län och kommuner. Vi har de senaste åren sett en nedgång när det gäller ungas experimenterande med narkotika, men det finns grupper där problemen ökar. Därför kommer vi att inrikta nästa års arbete på att försöka nå dessa riskgrupper, exempelvis kriminellt belastade ungdomar, barn till missbrukare och ungdomar med psykisk ohälsa," säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Kampanjen Knark är bajs har bedrivits sedan 2003. De första åren hade kampanjen ungdomar mellan 18 och 25 år som målgrupp. Under 2006 och 2007 är målgruppen 16-18 år.
"Genom vårt arbete med fokusgrupper har vi har sett att ungdomar gärna diskuterar narkotika, i synnerhet utifrån aspekter som rör tredje världen, solidaritet och rättvisa. Det här är något vi tagit till oss av i utformningen av kampanjen", säger Anna Liedbergius informatör på Mobilisering mot narkotika och ansvarig för Knark är bajs.
Drygt 1000 ungdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö har fått svara på frågor om kampanjen Knark är bajs som genomförs i samarbete med MTV. Enkäten visar att 79 procent av ungdomarna har kommit i kontakt med kampanjen, 56 procent har hört någon säga knark är bajs och 45 procent har pratat med någon om kampanjen.
Knark är bajs har haft fyra viktiga kanaler:
· Webben - knarkärbajs.nu
· Utomhusreklam
· Ungdomsdebatt i MTV
· Kortfilmer i MTV, på bio och på webben
En tredjedel av de tillfrågade uppger att kortfilmerna har gett dem argument att inte testa narkotika.
"Kampanjer är ett viktigt komplement till det långsiktiga förebyggande arbetet på nationell nivå och i våra län och kommuner. Vi har de senaste åren sett en nedgång när det gäller ungas experimenterande med narkotika, men det finns grupper där problemen ökar. Därför kommer vi att inrikta nästa års arbete på att försöka nå dessa riskgrupper, exempelvis kriminellt belastade ungdomar, barn till missbrukare och ungdomar med psykisk ohälsa," säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Kampanjen Knark är bajs har bedrivits sedan 2003. De första åren hade kampanjen ungdomar mellan 18 och 25 år som målgrupp. Under 2006 och 2007 är målgruppen 16-18 år.
Hej då Chilò
Inte helt oväntat lämnade Cecilia Stegö Chilò idag in en begäran om entledigande från sitt uppdrag som statsråd.
I en kommentar säger Cecilia Stegö Chilò:
Genom att inte betala TV-avgift och att anlita s.k. svart hemhjälp, har jag under tiden innan jag blev statsråd begått förseelser som inte är acceptabla, men som jag på alla sätt försökt att rätta till. Den ambitionen har nu stoppats av Radiotjänst i Kiruna AB och Svenska Transportarbetarförbundets polisanmälningar. Eftersom det inte kommer att vara möjligt att inom rimlig tid reda upp situationen ser jag inte längre någon möjlighet att genom ett engagerat och kompetent arbete reparera den skada jag åsamkat regeringen.
Vid tillträdet uttryckte jag i ett flertal medier att jag accepterat att vara moderat kulturminister i Sveriges nya alliansregering. Ändå har många redaktioner valt att ifrågasätta den lojaliteten och låta andra människor spekulera om hur jag ser på mitt uppdrag. Jag har kritiserats för att jag inte har förklarat mig, men idag presenteras en kulturbudget som öppnar för fyra års reformarbete på kulturens område. Svensk kultur behöver förnyelse och svensk borgerlighet behöver en modern och självmedveten kultursyn. Jag önskar min efterträdare all lycka i det arbetet.
Jag är naturligtvis mycket ledsen över att behöva lämna det blivande kulturdepartementet efter så kort tid. Att få arbeta tillsammans med en ytterst professionell personal med frågor jag brinner för var ett privilegium - om än kort.
Jag vill också rikta ett varmt tack till alla dem som på olika sätt stöttat mig och min familj under några utsatta dagar. Jag har blivit föremål för mycket värme, men också mött en stor oro: Hur blir det med vår demokrati om politiken bara har plats för felfria människor? Det är en stor och svår fråga som jag inte kan diskutera här. Men jag hoppas att mina upplevelser inte ska avskräcka "sådana som jag", kvinnor, företagare, journalister och fria samhällsdebattörer från att utveckla sina tankar, följa sina övertygelser och engagera sig partipolitiskt.
Slutligen vill jag önska den nya regeringen lycka till med sitt viktiga arbete att förnya Sverige. Jag är uppriktigt ledsen för att jag bidrog till att ni inte fick den flygande start på fyra års viktigt arbete som ni så väl förtjänade efter det hårda arbetet i valkampanjen.
Cecilia Stegö Chilò ger inga ytterligare kommentarer under måndagen av hänsyn till budgetpropositionen.
Unge Venstre i Norge vill legalisera all narkotika
Unge Venstre i Norge har haft möte i Elverum i helgen och låter meddela följande:
Unge Venstre anser att dagens narkotikapolitik inte fungerar, varken när det gäller att förhindra nyrekrytering av missbrukare, minska narkotikarelaterad kriminalitet eller när det gäller att förbättra den sociala situationen för missbrukarna.Unge Venstres årsmöte har därför i helgen vidtagit en radikal ändring beträffande norsk narkotikapolitik.
”En historisk brytning med en misslyckad politik” kallar Unge Venstres ordförande, Lars-Henrik Michelsen beslutet. ”Unge Venstre visar sig som äkta radikala liberaler, vi gör upp med en misslyckad politik och tänker i nya banor.”
Unge Venstre anser att narkotikaberoende i första hand är en sjukdom. Det är ingen vits med att straffa missbrukarna för deras användning av narkotika. Unge Venstre vill därför legalisera köp, bruk och innehav av narkotika för de som redan har utvecklat ett beroende. Detta kan underlätta kontakten mellan användare å ena sidan och sjukvårdspersonal och polis å andra sidan. Den kontakten är avgörande för att uppnå fungerande preventions- och behandlingslösningar.
En legal distribution av narkotika kommer dessutom att se till att narkomanerna får tillgång till ren och säker narkotika – med känt innehåll och i kända mängder. Detta kommer att minska riskerna för överdoser. En legal tillgång till narkotika bör kombineras med goda erbjudanden om behandling. Målet för en sådan politik är att missbruk av tunga narkotiska preparat över tid ska minskas och att skadeverkningarna av missbruk ska minska.
”Distribution av narkotika ska ske genom offentligt kontrollerade kanaler. Det ska finnas klara restriktioner för vad och till vem dylika distributionsställen kan distribuera. Det ska vidare finnas klara begränsningar när det gäller tillgängligheten för nya användare och distribution av narkotika ska kopplas till recept utskrivet av läkare eller en motsvarande dokumentation som visar att användaren är beroende eller har något annat medicinskt behov”, säger Michelsen.
Vidare menar Unge Venstre att polisen ska omprioritera sina resurser från att jaga narkomaner och småanvändare av lätta droger till en koncentrerad insats mot organiserade, kriminella miljöer som idag har narkotika som sin viktigaste inkomstkälla.
”Det är fel att hålla fast vid en politik som bevisligen har misslyckats när det gäller att begränsa mänskligt lidande. Såväl narkomanerna som samhället i övrigt är offer i kriget mot narkotika”, säger Michelsen.
Tycker alltså, om man får tro Michelsen, norska Unge Venstre, ett ungdomsförbund som säger sig vilja ta strid för de mest utsatta, ett ungdomsförbund som kallar sig radikaler, men som genom ett legaliseringsförslag istället sanktionerar missbruket av narkotika. Narkotika har samma effekt oavsett vem som distribuerar den. Att tro att legalisering av all narkotika på något sätt skulle lösa det norska narkotikaproblemet är så nära narkotikareaktionärt tänkande man kan komma.
Alla avdelningar i Unge Venstre är dock inte lika positiva som Michelsen. Så säger till exempel Unge Venstres avdelning i Nord-Trøndelag via Unge Venstres ordförande i området, Bjørn Stian S. Hojem, till Trønder-Avisa den 12 oktober att förslaget inte har stöd i området. Hojem fruktar tvärtemot Michelsen att legalisering kommer att sänka tröskeln för att börja med narkotika. Hojem betonar också att Michelsens syn på legalisering inte är officiell Unge Venstre-politik. Efter helgens möte i Elverum ska nu de slutsatser som drogs på mötet ut på remiss till alla Unge Venstre-distrikten för att sedan på nytt diskuteras vid nästa landsmöte i april nästa år.
Moderpartiets partiledare, Lars Sponheim, var med vid narkotikadebatten hos Unge Venstre. ”Han var på landsmötet under debatten om narkotikapolitiken, skakade på huvudet och sa att de här ståndpunkterna är inte aktuella för Venstre. Men vi kommer att gå tjänstevägen till distrikten innan landsmötet [i april nästa år]," säger Michelsen till norska Dagbladet.
Torgny Peterson
Unge Venstre anser att dagens narkotikapolitik inte fungerar, varken när det gäller att förhindra nyrekrytering av missbrukare, minska narkotikarelaterad kriminalitet eller när det gäller att förbättra den sociala situationen för missbrukarna.Unge Venstres årsmöte har därför i helgen vidtagit en radikal ändring beträffande norsk narkotikapolitik.
”En historisk brytning med en misslyckad politik” kallar Unge Venstres ordförande, Lars-Henrik Michelsen beslutet. ”Unge Venstre visar sig som äkta radikala liberaler, vi gör upp med en misslyckad politik och tänker i nya banor.”
Unge Venstre anser att narkotikaberoende i första hand är en sjukdom. Det är ingen vits med att straffa missbrukarna för deras användning av narkotika. Unge Venstre vill därför legalisera köp, bruk och innehav av narkotika för de som redan har utvecklat ett beroende. Detta kan underlätta kontakten mellan användare å ena sidan och sjukvårdspersonal och polis å andra sidan. Den kontakten är avgörande för att uppnå fungerande preventions- och behandlingslösningar.
En legal distribution av narkotika kommer dessutom att se till att narkomanerna får tillgång till ren och säker narkotika – med känt innehåll och i kända mängder. Detta kommer att minska riskerna för överdoser. En legal tillgång till narkotika bör kombineras med goda erbjudanden om behandling. Målet för en sådan politik är att missbruk av tunga narkotiska preparat över tid ska minskas och att skadeverkningarna av missbruk ska minska.
”Distribution av narkotika ska ske genom offentligt kontrollerade kanaler. Det ska finnas klara restriktioner för vad och till vem dylika distributionsställen kan distribuera. Det ska vidare finnas klara begränsningar när det gäller tillgängligheten för nya användare och distribution av narkotika ska kopplas till recept utskrivet av läkare eller en motsvarande dokumentation som visar att användaren är beroende eller har något annat medicinskt behov”, säger Michelsen.
Vidare menar Unge Venstre att polisen ska omprioritera sina resurser från att jaga narkomaner och småanvändare av lätta droger till en koncentrerad insats mot organiserade, kriminella miljöer som idag har narkotika som sin viktigaste inkomstkälla.
”Det är fel att hålla fast vid en politik som bevisligen har misslyckats när det gäller att begränsa mänskligt lidande. Såväl narkomanerna som samhället i övrigt är offer i kriget mot narkotika”, säger Michelsen.
Tycker alltså, om man får tro Michelsen, norska Unge Venstre, ett ungdomsförbund som säger sig vilja ta strid för de mest utsatta, ett ungdomsförbund som kallar sig radikaler, men som genom ett legaliseringsförslag istället sanktionerar missbruket av narkotika. Narkotika har samma effekt oavsett vem som distribuerar den. Att tro att legalisering av all narkotika på något sätt skulle lösa det norska narkotikaproblemet är så nära narkotikareaktionärt tänkande man kan komma.
Alla avdelningar i Unge Venstre är dock inte lika positiva som Michelsen. Så säger till exempel Unge Venstres avdelning i Nord-Trøndelag via Unge Venstres ordförande i området, Bjørn Stian S. Hojem, till Trønder-Avisa den 12 oktober att förslaget inte har stöd i området. Hojem fruktar tvärtemot Michelsen att legalisering kommer att sänka tröskeln för att börja med narkotika. Hojem betonar också att Michelsens syn på legalisering inte är officiell Unge Venstre-politik. Efter helgens möte i Elverum ska nu de slutsatser som drogs på mötet ut på remiss till alla Unge Venstre-distrikten för att sedan på nytt diskuteras vid nästa landsmöte i april nästa år.
Moderpartiets partiledare, Lars Sponheim, var med vid narkotikadebatten hos Unge Venstre. ”Han var på landsmötet under debatten om narkotikapolitiken, skakade på huvudet och sa att de här ståndpunkterna är inte aktuella för Venstre. Men vi kommer att gå tjänstevägen till distrikten innan landsmötet [i april nästa år]," säger Michelsen till norska Dagbladet.
Torgny Peterson
Vissa på Aftonbladet borde gå på kurs
Aftonbladet skriver idag om att det är inne bland ungdomar att använda svamp för att berusa sig - och inte nog med det - 'Svampar nya partydrogen'. Knappast Aftonbladet. Att använda svampar och en hel del växter för den delen är ingalunda något nytt. Problemet är snarare att det uppmärksammas alltför dåligt på grund av den svenska bristen på journalister som orkar anstränga sig för mer än ett lösnummer.
I en annan artikel i Aftonbladet idag är förvirringen i det närmaste total då en reporter låter berätta att indisk hampa innehåller det narkotikaklassade ämnet cannabis. Noll koll skulle förmodligen till och med en svamppåtänd tonåring utbrista om ett sådant uttalande.
Dags för drogpolitisk skolning för Aftonbladets medarbetare så att vi slipper fler tokigheter.
Torgny Peterson
Knarklangare ville öppna behandlingshem
Kan man inte tjäna tillräckligt med pengar på att langa narkotika och inte heller tillräckligt med pengar på att behandla missbrukare kan man ju alltid slå två flugor i en smäll, dvs första sälja narkotika och sedan erbjuda vård till konsumenterna.
Det är precis vad som skulle kunna ha hänt om inte polisen i Kanada hade satt stopp för det.
En företagsam knarkhandlare i Kanada, Marcello Ruggiero, sålde narkotika och för intäkterna köpte han bland annat en BMW, en Harley Davidson och ett hus på landsbygden utanför Quebec där han hoppades kunna öppna ett behandlingshem för missbrukare.
I september i år gick planerna i stöpet då Ruggiero erkände sig skyldig dels till narkotikahandel, dels att han var ’boss’ för ett gäng som ägnade sig åt organiserad brottslighet och utöver detta också till innehav av ägodelar som han tillskansat sig med hjälp av intäkter från försäljningen av narkotika. I samma veva togs alla hans tillgångar i beslag.
Vid förhandlingarna i rätten framkom det att Ruggiero hade 46 ’anställda’ i sitt ’företag’ – bland annat 23 innuiter i Nunavut-territoriet och Nunavik i norra Quebec. Varje vecka skickades två kilo marijuana med flyg norrut. För varje gram marijuana som såldes fick den lokale ’detaljhandlaren’ behålla 100 kronor och 150 kronor gick till Ruggiero själv.
Torgny Peterson
Det är precis vad som skulle kunna ha hänt om inte polisen i Kanada hade satt stopp för det.
En företagsam knarkhandlare i Kanada, Marcello Ruggiero, sålde narkotika och för intäkterna köpte han bland annat en BMW, en Harley Davidson och ett hus på landsbygden utanför Quebec där han hoppades kunna öppna ett behandlingshem för missbrukare.
I september i år gick planerna i stöpet då Ruggiero erkände sig skyldig dels till narkotikahandel, dels att han var ’boss’ för ett gäng som ägnade sig åt organiserad brottslighet och utöver detta också till innehav av ägodelar som han tillskansat sig med hjälp av intäkter från försäljningen av narkotika. I samma veva togs alla hans tillgångar i beslag.
Vid förhandlingarna i rätten framkom det att Ruggiero hade 46 ’anställda’ i sitt ’företag’ – bland annat 23 innuiter i Nunavut-territoriet och Nunavik i norra Quebec. Varje vecka skickades två kilo marijuana med flyg norrut. För varje gram marijuana som såldes fick den lokale ’detaljhandlaren’ behålla 100 kronor och 150 kronor gick till Ruggiero själv.
Torgny Peterson
Maria Borelius avgår
Maria Borelius har gjort det som svenska medborgare förväntade sig - avgått.
Torgny Peterson
__________________________________________________________________________________
Uttalande från Maria Borelius med anledning av avgången som minister och riksdagsledamot
"Jag avgår i dag från mina uppdrag som minister och riksdagsledamot. Skälet är den press som satts på min närmsta krets. Min familj, mina vänner, mina grannar och deras barn, affärsrelationer, släktingar, till och med mina barns vänner, har utsatts för en närgången bevakning som medför att ett normalt familjeliv blir omöjligt.
Jag brinner för att göra Sverige till ett ännu bättre land, där företagandet blommar, där forskning och utbildning hjälper Sverige till en tätplats i en komplex och global värld. Jag sattes för att sälja Sverige utomlands, och för att förbättra den internationella handeln, eftersom det är främsta medlet för att lyfta människor i tredje världen ur fattigdom. Jag bedömer nu att det uppdraget är omöjligt för mig att utföra.
Den information om mig som är relevant finns i offentliga register. Enda undantaget har varit informationen att jag använt svart hjälp i hemmet för mellan 1990 och 2000. Detta har jag varit helt öppen med under mina år i politiken.
Jag har lärt mig mycket. Att Sverige fått en fenomenal ny regering, med varma och kloka människor som nu tänker kämpa för jobb åt alla, för äldres rätt till en ålderdom i värdighet, för en skola som inte lämnar någon på efterkälken, för naturen vi ärvde och lämnar våra barn.
Tack alla ni som trodde på mig. Tack alla på UD för ert engagemang och hårda arbete under en tuff vecka. Tack nära och kära. Jag är bedrövad över den press ni fått gå igenom och är tacksam för allt stöd i en svår tid.
Torgny Peterson
__________________________________________________________________________________
Uttalande från Maria Borelius med anledning av avgången som minister och riksdagsledamot
"Jag avgår i dag från mina uppdrag som minister och riksdagsledamot. Skälet är den press som satts på min närmsta krets. Min familj, mina vänner, mina grannar och deras barn, affärsrelationer, släktingar, till och med mina barns vänner, har utsatts för en närgången bevakning som medför att ett normalt familjeliv blir omöjligt.
Jag brinner för att göra Sverige till ett ännu bättre land, där företagandet blommar, där forskning och utbildning hjälper Sverige till en tätplats i en komplex och global värld. Jag sattes för att sälja Sverige utomlands, och för att förbättra den internationella handeln, eftersom det är främsta medlet för att lyfta människor i tredje världen ur fattigdom. Jag bedömer nu att det uppdraget är omöjligt för mig att utföra.
Den information om mig som är relevant finns i offentliga register. Enda undantaget har varit informationen att jag använt svart hjälp i hemmet för mellan 1990 och 2000. Detta har jag varit helt öppen med under mina år i politiken.
Jag har lärt mig mycket. Att Sverige fått en fenomenal ny regering, med varma och kloka människor som nu tänker kämpa för jobb åt alla, för äldres rätt till en ålderdom i värdighet, för en skola som inte lämnar någon på efterkälken, för naturen vi ärvde och lämnar våra barn.
Tack alla ni som trodde på mig. Tack alla på UD för ert engagemang och hårda arbete under en tuff vecka. Tack nära och kära. Jag är bedrövad över den press ni fått gå igenom och är tacksam för allt stöd i en svår tid.
Ny FN-studie om våld mot barn
En studie om våld mot barn, 'Violence against children', har nyligen presenterats i FN. Studien, som tagits fram på uppdrag av FN:s generalsekreterare, tar upp alla former av våld mot barn i olika miljöer och slår fast att ingen form av våld mot barn är berättigat och att allt våld mot barn kan förebyggas.
Uppskattningsvis dödades 53 000 barn under 2002 av våld i skolan och i hemmet. Samma år utsattes 150 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar för våldtäkt eller annat sexuellt våld. Enligt FN:s barnfond Unicef utsätts 3 miljoner flickor i Afrika för könsstympning varje år.
Det är första gången barn och unga medverkat i utarbetandet av en internationell studie av detta slag. De frågor som enligt författaren Paolo Pinheiro engagerat barn mest är våldet i deras vardag, det vill säga våld i skolan och i hemmet.
I studiens slutsatser kräver författaren förbud mot alla former av våld mot barn, och efterlyser förebyggande insatser på alla nivåer. Stater och det civila samhället måste samarbeta för att förändra attityder. Det behövs bättre faktaunderlag och statistik. Barn behöver också ha en möjlighet att komma till tals, enligt rapporten.
Sverige har bidragit till studien via både UD och Sida. Svenska organisationer, bland andra Rädda Barnen, har spelat en avgörande roll för att få till en studie på detta område.
Studien har även givits ut i en lättläst version riktad till barn.
Besök också:
Study on violence against children
Taking action on violence against children
Torgny Peterson
Uppskattningsvis dödades 53 000 barn under 2002 av våld i skolan och i hemmet. Samma år utsattes 150 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar för våldtäkt eller annat sexuellt våld. Enligt FN:s barnfond Unicef utsätts 3 miljoner flickor i Afrika för könsstympning varje år.
Det är första gången barn och unga medverkat i utarbetandet av en internationell studie av detta slag. De frågor som enligt författaren Paolo Pinheiro engagerat barn mest är våldet i deras vardag, det vill säga våld i skolan och i hemmet.
I studiens slutsatser kräver författaren förbud mot alla former av våld mot barn, och efterlyser förebyggande insatser på alla nivåer. Stater och det civila samhället måste samarbeta för att förändra attityder. Det behövs bättre faktaunderlag och statistik. Barn behöver också ha en möjlighet att komma till tals, enligt rapporten.
Sverige har bidragit till studien via både UD och Sida. Svenska organisationer, bland andra Rädda Barnen, har spelat en avgörande roll för att få till en studie på detta område.
Studien har även givits ut i en lättläst version riktad till barn.
Besök också:
Study on violence against children
Taking action on violence against children
Torgny Peterson
Kraftig minskning av dödsfall på grund av narkotika
Antalet dödsfall som direkt kan kopplas till narkotika minskade i Sverige med 20 procent mellan åren 2000 och 2003. Det visar statistik som Statens folkhälsoinstitut rapporterat till Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ECNN.
"Minskningen kan bero på att fler erbjuds vård och att de som missbrukar är mer försiktiga med att blanda olika droger", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
År 2000 dog 191 personer i Sverige som en direkt följd av narkotika. Motsvarande siffra 2003 var 152. En vanlig dödsorsak är överdos.
"Dödligheten bland heroinmissbrukare är 10-20 gånger högre än i befolkningen som helhet. Därför är det viktigt att göra insatser som räddar liv," säger Björn Fries.
"Minskningen kan bero på att fler erbjuds vård och att de som missbrukar är mer försiktiga med att blanda olika droger", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
År 2000 dog 191 personer i Sverige som en direkt följd av narkotika. Motsvarande siffra 2003 var 152. En vanlig dödsorsak är överdos.
"Dödligheten bland heroinmissbrukare är 10-20 gånger högre än i befolkningen som helhet. Därför är det viktigt att göra insatser som räddar liv," säger Björn Fries.
Förändrad behandling kan ge fler heroinister vård
Rubriken är inte min. Det är Mobilisering mot narkotika som låter meddela att många fler heroinister skulle kunna få framgångsrik behandling med buprenorfin, t ex Subutex, och metadon om utredningarna och planeringarna i vården förenklades. Det visar den sk 3G-studien som delfinansierats av Mobilisering mot narkotika.
"Det är positivt om fler kan få behandling eftersom missbruket annars riskerar att leda till döden. 3G-studien ger bättre kunskaper om vad som är effektivt i behandlingen och utifrån det kan vi utveckla metoder som innebär låga trösklar in och höga trösklar ut ur vården", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Ett hundratal personer med långvarigt heroinberoende har i studien erbjudits behandling efter ett starkt förenklat intagningsförfarande och med snabb behandlingsstart. De har också fått ta ett större eget ansvar för behandlingen och stödet har utformats efter den enskildes behov. 75 procent av deltagarna fullföljde behandlingen och användningen av illegala droger gick ner till en mycket låg nivå.
Studien ger också stöd för en förändrad behandlingsstrategi där buprenorfin, den aktiva substansen i Subutex, används systematiskt som förstahandsval för patienterna. Metadon, som visserligen har den bäst dokumenterade effekten, bör på grund av risk för överdoser bara ges när buprenorfin inte är tillräckligt för patienterna.
"När buprenorfinet inte räcker till ska det finnas en länk till en specialistmottagning som snabbt kan ta över och skifta till metadon", säger Markus Heilig klinisk forskningschef vid National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska institutet som också lett arbetet med 3G-studien.
Förutom Markus Heilig har Johan Kakko, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och Leif Grönblad, med dr på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetat med studien.
Vad ska man då tycka om detta? En rimlig slutsats är att en behandling som fungerar bör bibehållas och utsättas för fortsatt utvärdering över tid. Samtidigt anser jag att det finns anledning att vara vaksam på en tilltagande medikalisering av problem som ofta har en psykosocial bakgrund. Man kan också fråga sig vad som skulle bli resultatet om utredningar och planeringar för andra behandlingsalternativ, som visat sig ge goda resultat, också förenklades.
Frågan om behandling av heroinister är i allra högsta grad intressant inte minst på grund av att vi förmodligen kan förvänta oss en massiv tillgång på heroin inom de närmaste månaderna som ett resultat av årets rekordskörd av opiumvallmo i Afghanistan (6100 ton). Hur ska en sådan förmodad ökning av antalet heroinister mötas? Mer Subutex och metadon? Vilka andra behandlingsmetoder kan utvecklas och förfinas? Är politiker lika intresserade som läkemedelsföretagen av massdistribution av metadon och/eller Subutex?
Läs också:
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Torgny Peterson
"Det är positivt om fler kan få behandling eftersom missbruket annars riskerar att leda till döden. 3G-studien ger bättre kunskaper om vad som är effektivt i behandlingen och utifrån det kan vi utveckla metoder som innebär låga trösklar in och höga trösklar ut ur vården", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Ett hundratal personer med långvarigt heroinberoende har i studien erbjudits behandling efter ett starkt förenklat intagningsförfarande och med snabb behandlingsstart. De har också fått ta ett större eget ansvar för behandlingen och stödet har utformats efter den enskildes behov. 75 procent av deltagarna fullföljde behandlingen och användningen av illegala droger gick ner till en mycket låg nivå.
Studien ger också stöd för en förändrad behandlingsstrategi där buprenorfin, den aktiva substansen i Subutex, används systematiskt som förstahandsval för patienterna. Metadon, som visserligen har den bäst dokumenterade effekten, bör på grund av risk för överdoser bara ges när buprenorfin inte är tillräckligt för patienterna.
"När buprenorfinet inte räcker till ska det finnas en länk till en specialistmottagning som snabbt kan ta över och skifta till metadon", säger Markus Heilig klinisk forskningschef vid National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska institutet som också lett arbetet med 3G-studien.
Förutom Markus Heilig har Johan Kakko, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och Leif Grönblad, med dr på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetat med studien.
Vad ska man då tycka om detta? En rimlig slutsats är att en behandling som fungerar bör bibehållas och utsättas för fortsatt utvärdering över tid. Samtidigt anser jag att det finns anledning att vara vaksam på en tilltagande medikalisering av problem som ofta har en psykosocial bakgrund. Man kan också fråga sig vad som skulle bli resultatet om utredningar och planeringar för andra behandlingsalternativ, som visat sig ge goda resultat, också förenklades.
Frågan om behandling av heroinister är i allra högsta grad intressant inte minst på grund av att vi förmodligen kan förvänta oss en massiv tillgång på heroin inom de närmaste månaderna som ett resultat av årets rekordskörd av opiumvallmo i Afghanistan (6100 ton). Hur ska en sådan förmodad ökning av antalet heroinister mötas? Mer Subutex och metadon? Vilka andra behandlingsmetoder kan utvecklas och förfinas? Är politiker lika intresserade som läkemedelsföretagen av massdistribution av metadon och/eller Subutex?
Läs också:
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Torgny Peterson
Statssekreterare till Socialdepartementet utsedda
Vid regeringssammanträde 12 oktober utsågs Karin Johansson till statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund.
Karin Johansson kommer närmast från Microsoft där hon varit försäljningsdirektör. Hon är även kommunpolitiker för Kristdemokraterna i Järfälla och tidigare politiskt aktiv i Stockholms läns landsting. Hon har en gedigen erfarenhet både från näringslivet och från regeringsarbete 1991-1994, då hon var politiskt sakkunnig på samordningskansliet i statsrådsberedningen. Karin är gift och har två barn.
Till statssekreterare hos folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson utsågs Ragnwi Marcelind.
Ragnwi Marcelind har varit riksdagsledamot (1998-2006) för Kristdemokraterna, nu senast som ordförande i bostadsutskottet. Dessförinnan arbetade hon som organisationssekreterare på Kristdemokraternas partikansli (1995-98). Hon har också varit ordförande i Mittengruppen i Nordiska Rådet och distriktsordförande för Kristdemokraterna i Gävleborg. Ragnwi bor i Gävle, är gift och har två barn.
Karin Johansson kommer närmast från Microsoft där hon varit försäljningsdirektör. Hon är även kommunpolitiker för Kristdemokraterna i Järfälla och tidigare politiskt aktiv i Stockholms läns landsting. Hon har en gedigen erfarenhet både från näringslivet och från regeringsarbete 1991-1994, då hon var politiskt sakkunnig på samordningskansliet i statsrådsberedningen. Karin är gift och har två barn.
Till statssekreterare hos folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson utsågs Ragnwi Marcelind.
Ragnwi Marcelind har varit riksdagsledamot (1998-2006) för Kristdemokraterna, nu senast som ordförande i bostadsutskottet. Dessförinnan arbetade hon som organisationssekreterare på Kristdemokraternas partikansli (1995-98). Hon har också varit ordförande i Mittengruppen i Nordiska Rådet och distriktsordförande för Kristdemokraterna i Gävleborg. Ragnwi bor i Gävle, är gift och har två barn.
Ordningsvakt på krog narkotikapåverkad
Så har det hänt igen - en ordningsvakt på en krog i Ludvika har erkänt att han använt amfetamin då han arbetade.
Mannen är nu fråntagen sitt förordnande som ordningsvakt och följaktligen avstängd från arbetet.
Att alla ordningsvakter inte är främmande för att använda narkotika framgår med all önskvärd tydlighet då man tar del av rapporten om narkotikasituationen på Stockholms krogar (länk nedan).
Under lång tid har olika media rapporterat om den rikliga förekomsten av narkotika på krogar och nattklubbar och det är uppenbart att det krävs ökade insatser för att minska förekomsten av narkotika både hos gäster - och anställda. Omfattande utbildningsinsatser har gjorts och görs och på vissa orter är ordningsvakter och polis mer alerta än på andra ställen.
Som jag nämnt tidigare har man i Danmark börjat använda narkotikahundar som en del i försöken att komma till rätta med narkotikaproblem på krogen. Ännu har ingen svensk krog vågat ta det steget även om jag är övertygad om att en sådan åtgärd skulle utgöra ett positivt bidrag till 'renare' krogar och nattklubbar.
Läs också:
Ordningsvakt på krog narkotikapåverkad
Droger på krogen – en kartläggning av narkotikasituationen på Stockholms krogar
Besök också:
Krogar mot knark
STAD-projektet
Torgny Peterson
Mannen är nu fråntagen sitt förordnande som ordningsvakt och följaktligen avstängd från arbetet.
Att alla ordningsvakter inte är främmande för att använda narkotika framgår med all önskvärd tydlighet då man tar del av rapporten om narkotikasituationen på Stockholms krogar (länk nedan).
Under lång tid har olika media rapporterat om den rikliga förekomsten av narkotika på krogar och nattklubbar och det är uppenbart att det krävs ökade insatser för att minska förekomsten av narkotika både hos gäster - och anställda. Omfattande utbildningsinsatser har gjorts och görs och på vissa orter är ordningsvakter och polis mer alerta än på andra ställen.
Som jag nämnt tidigare har man i Danmark börjat använda narkotikahundar som en del i försöken att komma till rätta med narkotikaproblem på krogen. Ännu har ingen svensk krog vågat ta det steget även om jag är övertygad om att en sådan åtgärd skulle utgöra ett positivt bidrag till 'renare' krogar och nattklubbar.
Läs också:
Ordningsvakt på krog narkotikapåverkad
Droger på krogen – en kartläggning av narkotikasituationen på Stockholms krogar
Besök också:
Krogar mot knark
STAD-projektet
Torgny Peterson
Frankensteins monster
I Nerikes Allehanda den 3/10 redovisar Beroendecentrum i Örebro att de har fått ett växande problem på halsen. Det handlar om att allt fler unga människor söker deras hjälp efter att ha fastnat i ett beroende av den syntetiska opiaten subutex – preparatet som Beroendecentrum för flera år sedan själva introducerade som lösningen på heroinmissbrukares beroendetillstånd. Nu är ”lösningen” problemet. Och Beroendecentrum säger ingenting om sin egen roll i att en ny vara har tillförts den redan sprängfyllda narkotikamarknaden. Det var väl inte direkt oväntat.
Detta skulle kunna vara en tragikomisk historia om det inte vore för det lidande som den här sortens narkomanvård orsakar vilsna unga människor. Tidigare visste de trots allt att det fanns hjälp att få om man inte kunde sluta själv. Nu vet man att drogfrihet inte alls är något självklart mål för de behandlare man stöter på.
Aktiva missbrukare har all sin tillit till kemiska lösningar och är livrädda för att möta sig själva i den smärta som uppstår när drogen inte finns där och gör att man slipper känna. Nu kan de ”välja” att få samhällelig narkotika och sprutor därtill, i stället för behandling som leder till drogfrihet. Samhället har blivit deras största möjliggörare för fortsatt missbruk. Innerst inne vet varenda missbrukare och även många godhjärtade och kunniga behandlare på Beroendecentrum att detta inte är något annat än ett svek.
Det är inte första gången det sker. I slutet av 1800-talet tog läkemedelsindustrin fram heroin som den stora lösningen för morfinister. Sedan kom metadon och subutex för heroinisterna. I Finland har man redan tagit ytterligare ett steg in i den kemiska djungeln. Där har statens egen narkotika – subutex - konkurrerat ut den som kommer från Afghanistan och subutexmissbrukarna är mångdubbelt fler än heroinisterna. Subutexmissbrukarna får nu opiaten suboxone utskrivet. Är det nästa steg för Beroendecentrum?
30 mil härifrån, i Oslo, har man öppnat sprutrum för heroinisterna så att de kan få sina sprutor satta av utbildad personal. Det är ytterligare ett steg bort från den restriktiva narkotikapolitiken in i den flummigare sortens europeiska gemenskap.
Här placerar läkemedelsindustrin och deras lakejer fler och fler missbrukare i ett hopplöshetens tombola, där bara nitlotter finns att få och där känslomässig besatthet, total maktlöshet och andlig tomhet skall hållas i schack med utdelning av sprutor och alternativa beroendeframkallande substanser i stället för med vård och behandling. Samhället håller inte bara på att bli den största möjliggöraren av alla, det tar nu även steg för steg över distributionen av narkotika.
Det stora hotet mot den framgångsrika svenska narkotikapolitiken är den Europainfluerade medikalisering av vården som Beroendecentrum är delaktig i. Det är här som uppgivenheten börjar äta sig in i folks medvetande. Det börjar med hopplöshetsförklaring av heroinmissbrukarna, som anses vara oförmögna till drogfrihet och bara kan underhållas i ett ”säkrare missbruk”, enligt den Europeiska skademinskningsfilosofin. Därefter färgar man ner det förebyggande arbetet med samma undergångsmentalitet. Det är det som gör att man i dag i Londons klubbvärld sprutar kallt vatten på ecstasypåtända tonåringar så att de inte ska bli överhettade och dö av värmeslag: Man ”minskar skadorna” – ”harm reduction”. Att bekämpa missbruket anses vara farligare än missbruket självt.
Om vi vill behålla det som FN:s narkotikapolitiske expert säger är världens bästa narkotikapolitik, så är första steget att kräva den medikaliserade narkomanvårdens avveckling. Ingenstans i världen finns belägg för att fria sprutor, ökad metadon- och subutexförskrivning skulle ha någon positiv inverkan på missbrukssituationen eller beroendetillstånden. Det gör bara det onda ännu värre och skapar dessutom nya problem. I Irland t.ex. uppmärksammas nu ett ökande antal mammor som föder barn som är skadade av det metadonmissbruk som samhället har försett mödrarna med.
Vi måste vända om nu och kräva att missbruksvården tar tillbaks sin ursprungliga och självklara målsättning: Att till varje pris och, om det behövs, med hjälp av den solidariska tvångsvården, hjälpa alla missbrukare in i ett nyktert och drogfritt liv.
Börje Dahl
Spartacus Preventions- och missbrukscenter Örebro
Detta skulle kunna vara en tragikomisk historia om det inte vore för det lidande som den här sortens narkomanvård orsakar vilsna unga människor. Tidigare visste de trots allt att det fanns hjälp att få om man inte kunde sluta själv. Nu vet man att drogfrihet inte alls är något självklart mål för de behandlare man stöter på.
Aktiva missbrukare har all sin tillit till kemiska lösningar och är livrädda för att möta sig själva i den smärta som uppstår när drogen inte finns där och gör att man slipper känna. Nu kan de ”välja” att få samhällelig narkotika och sprutor därtill, i stället för behandling som leder till drogfrihet. Samhället har blivit deras största möjliggörare för fortsatt missbruk. Innerst inne vet varenda missbrukare och även många godhjärtade och kunniga behandlare på Beroendecentrum att detta inte är något annat än ett svek.
Det är inte första gången det sker. I slutet av 1800-talet tog läkemedelsindustrin fram heroin som den stora lösningen för morfinister. Sedan kom metadon och subutex för heroinisterna. I Finland har man redan tagit ytterligare ett steg in i den kemiska djungeln. Där har statens egen narkotika – subutex - konkurrerat ut den som kommer från Afghanistan och subutexmissbrukarna är mångdubbelt fler än heroinisterna. Subutexmissbrukarna får nu opiaten suboxone utskrivet. Är det nästa steg för Beroendecentrum?
30 mil härifrån, i Oslo, har man öppnat sprutrum för heroinisterna så att de kan få sina sprutor satta av utbildad personal. Det är ytterligare ett steg bort från den restriktiva narkotikapolitiken in i den flummigare sortens europeiska gemenskap.
Här placerar läkemedelsindustrin och deras lakejer fler och fler missbrukare i ett hopplöshetens tombola, där bara nitlotter finns att få och där känslomässig besatthet, total maktlöshet och andlig tomhet skall hållas i schack med utdelning av sprutor och alternativa beroendeframkallande substanser i stället för med vård och behandling. Samhället håller inte bara på att bli den största möjliggöraren av alla, det tar nu även steg för steg över distributionen av narkotika.
Det stora hotet mot den framgångsrika svenska narkotikapolitiken är den Europainfluerade medikalisering av vården som Beroendecentrum är delaktig i. Det är här som uppgivenheten börjar äta sig in i folks medvetande. Det börjar med hopplöshetsförklaring av heroinmissbrukarna, som anses vara oförmögna till drogfrihet och bara kan underhållas i ett ”säkrare missbruk”, enligt den Europeiska skademinskningsfilosofin. Därefter färgar man ner det förebyggande arbetet med samma undergångsmentalitet. Det är det som gör att man i dag i Londons klubbvärld sprutar kallt vatten på ecstasypåtända tonåringar så att de inte ska bli överhettade och dö av värmeslag: Man ”minskar skadorna” – ”harm reduction”. Att bekämpa missbruket anses vara farligare än missbruket självt.
Om vi vill behålla det som FN:s narkotikapolitiske expert säger är världens bästa narkotikapolitik, så är första steget att kräva den medikaliserade narkomanvårdens avveckling. Ingenstans i världen finns belägg för att fria sprutor, ökad metadon- och subutexförskrivning skulle ha någon positiv inverkan på missbrukssituationen eller beroendetillstånden. Det gör bara det onda ännu värre och skapar dessutom nya problem. I Irland t.ex. uppmärksammas nu ett ökande antal mammor som föder barn som är skadade av det metadonmissbruk som samhället har försett mödrarna med.
Vi måste vända om nu och kräva att missbruksvården tar tillbaks sin ursprungliga och självklara målsättning: Att till varje pris och, om det behövs, med hjälp av den solidariska tvångsvården, hjälpa alla missbrukare in i ett nyktert och drogfritt liv.
Börje Dahl
Spartacus Preventions- och missbrukscenter Örebro
Ny kunskap om behandling av heroinister
Den tredje och hittills största kontrollerade behandlingsstudien inom svensk narkomanvård, den sk 3G-studien, presenteras i samband med en nationell konferens om läkemedelsassisterad rehabilitering i Uppsala i slutet av veckan. Studien tar bland annat upp i vilket skede personer med opiatberoende kan och bör erbjudas behandling med buprenorfin eller metadon.
2005 infördes Socialstyrelsen nya föreskrifter som erfordrar att den som söker behandling måste vara minst 20 år gammal och ha ett dokumenterat opiatberonde i minst två år för att komma i fråga för läkemedelsassisterad rehabilitering. I dag krävs en noggrann utredning och vårdplanering inför behandling. 3G-studien undersöker och besvarar frågan om det är rimligt att förespråka en enklare antagningsprocedur som innebär lägre trösklar till en högstrukturerad behandling.
Vidare klarlägger studien hur stor andel av heroinisterna som klarar sig på buprenorfin, dvs den aktiva substansen i bla Subutex, och hur många som behöver metadon.
Mobilisering mot narkotika, som delfinansierat 3G-studien, bjuder in till pressträff:
Tid: Torsdagen den 12 oktober, kl 12.30-13.30
Plats: Uppsala Akademiska Sjukhus, DEMORUMMET ingång 70 (mitt emot patientbiblioteket)
Medverkande:
Björn Fries, Nationell narkotikapolitisk samordnare
Markus Heilig, klinisk forskningschef vid alkoholinstitutet inom National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska Institutet och ansvarig för 3G-studien
Johan Kakko, överläkare Beroendecentrum Stockholm
Leif Grönblad, med dr Akademiska Sjukhuset Uppsala
2005 infördes Socialstyrelsen nya föreskrifter som erfordrar att den som söker behandling måste vara minst 20 år gammal och ha ett dokumenterat opiatberonde i minst två år för att komma i fråga för läkemedelsassisterad rehabilitering. I dag krävs en noggrann utredning och vårdplanering inför behandling. 3G-studien undersöker och besvarar frågan om det är rimligt att förespråka en enklare antagningsprocedur som innebär lägre trösklar till en högstrukturerad behandling.
Vidare klarlägger studien hur stor andel av heroinisterna som klarar sig på buprenorfin, dvs den aktiva substansen i bla Subutex, och hur många som behöver metadon.
Mobilisering mot narkotika, som delfinansierat 3G-studien, bjuder in till pressträff:
Tid: Torsdagen den 12 oktober, kl 12.30-13.30
Plats: Uppsala Akademiska Sjukhus, DEMORUMMET ingång 70 (mitt emot patientbiblioteket)
Medverkande:
Björn Fries, Nationell narkotikapolitisk samordnare
Markus Heilig, klinisk forskningschef vid alkoholinstitutet inom National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska Institutet och ansvarig för 3G-studien
Johan Kakko, överläkare Beroendecentrum Stockholm
Leif Grönblad, med dr Akademiska Sjukhuset Uppsala
Vi gratulerar personalen vid Örnsköldsviks sjukhus
Vi gratulerar personalen vid Örnsköldsviks sjukhus där alla som söker jobb drogtestas från och med den 1 oktober. Alla utom timvikarier måste genomgå drogtest innan anställningen bekräftas med intyg.
"Den sökande ska kunna legitimera sig innan testet hos oss. Urinprov lämnas under övervakning och inga väskor, ytterkläder eller liknande får tas in på toaletten", säger företagssköterskan Hjördis Lundgren, Länshälsan till Örnsköldsviks Allehanda.
"Vid missbruk hos redan anställda finns ett program sedan flera år. Vi diskuterade på bred front om att införa drogtester i samband med nyanställningar i och med att vi gick med i nätverket av Hälsofrämjande sjukhus. Inte en enda chef och facklig organisation eller huvudskyddsombud har haft något att invända" säger personalchef Lena Thelin till samma tidning.
Lovvärt initiativ som borde kopieras av andra hälsovårdsinrättningar intresserade av hälsofrämjande åtgärder.
Läs också:
Drogtester i skolan - amerikanska, brittiska och svenska erfarenheter
Torgny Peterson
"Den sökande ska kunna legitimera sig innan testet hos oss. Urinprov lämnas under övervakning och inga väskor, ytterkläder eller liknande får tas in på toaletten", säger företagssköterskan Hjördis Lundgren, Länshälsan till Örnsköldsviks Allehanda.
"Vid missbruk hos redan anställda finns ett program sedan flera år. Vi diskuterade på bred front om att införa drogtester i samband med nyanställningar i och med att vi gick med i nätverket av Hälsofrämjande sjukhus. Inte en enda chef och facklig organisation eller huvudskyddsombud har haft något att invända" säger personalchef Lena Thelin till samma tidning.
Lovvärt initiativ som borde kopieras av andra hälsovårdsinrättningar intresserade av hälsofrämjande åtgärder.
Läs också:
Drogtester i skolan - amerikanska, brittiska och svenska erfarenheter
Torgny Peterson
MST för ungdomar inte sämre än traditionella terapier
Efter sex månader är det för tidigt att dra säkra slutsatser om MST, multisystemisk terapi, för ungdomar med allvarliga beteendeproblem.
En studie håller på i 17 kommunala förvaltningar med sex MST-team. Undersökningen jämför MST med mer traditionella insatser. Resultaten mellan MST-gruppen och ”traditionella insatser” visar att grupperna liknar varandra i psykiatrisk hälsa, kriminalitet, alkohol- och drogbruk och andra normbrott.
Rekommendationerna från studien är att de kommuner som ännu inte startat MST-team bör avvakta tills tvåårsuppföljningen är klar, men att de som redan har verksamhet inte behöver avveckla eftersom MST fungerar lika bra som alternativen.
Läs också:
Multisystematisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – resultat efter sex månader (sammanfattning)
Hela rapporten
En studie håller på i 17 kommunala förvaltningar med sex MST-team. Undersökningen jämför MST med mer traditionella insatser. Resultaten mellan MST-gruppen och ”traditionella insatser” visar att grupperna liknar varandra i psykiatrisk hälsa, kriminalitet, alkohol- och drogbruk och andra normbrott.
Rekommendationerna från studien är att de kommuner som ännu inte startat MST-team bör avvakta tills tvåårsuppföljningen är klar, men att de som redan har verksamhet inte behöver avveckla eftersom MST fungerar lika bra som alternativen.
Läs också:
Multisystematisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – resultat efter sex månader (sammanfattning)
Hela rapporten
Ledamöter i utskotten, EU-nämnden, riksdagsstyrelsen och utrikesnämnden
Efter val i kammaren i morse är det nu klart vilka ledamöter som under valperioden 2006-2010 tar plats i riksdagens 15 fackutskott, EU-nämnden samt riksdagsstyrelsen och utrikesnämnden. Enligt riksdagsordningen valdes utskotten i följande ordning:
Konstitutionsutskottet
Per Bill (m), Berit Andnor (s), Henrik von Sydow (m), Morgan Johansson (s),Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Liselott Hagberg (fp), Helene Petersson (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Anna Bergkvist (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp
Finansutskottet
Ulf Sjösten (m), Pär Nuder (s), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Stefan Attefall (kd), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp)
Skatteutskottet
Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp)
Justitieutskottet
Hillevi Engström (m), Thomas Bodström (s), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Ulrika Karlsson i Uppsala (m), Johan Linander (c), Elisebeht Markström (s), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Inger Davidson (kd), Helena Bouveng (m), Lena Olsson (v), Kerstin Andersson (s), Peter Althin (kd), Mehmet Kaplan (mp)
Civilutskottet
Inger René (m), Carina Moberg (s), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Christina Nenes (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd)
Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Ameer Sachet (s), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp)
Utrikesutskottet
Sten Tolgfors (m), Urban Ahlin (s), Cecilia Magnusson (m), Veronica Palm (s), Ewa Björling (m), Kerstin Lundgren (c), Carina Hägg (s), Birgitta Ohlsson (fp), Kent Härstedt (s), Björn Hamilton (m), Kenneth G Forslund (s), Alf Svensson (kd), Walburga Habsburg Douglas (m), Hans Linde (v), Carin Jämtin (s), Holger Gustafsson (kd), Bodil Ceballos (mp)
Försvarsutskottet
Rolf Gunnarsson (m), Ulrica Messing (s), Karin Enström (m), Peter Jonsson (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Michael Hagberg (s), Allan Widman (fp), Mats Berglind (s), Isabella Jernbeck (m), Åsa Lindestam (s), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Gunilla Wahlén (v), Marie Nordén (s), Rosita Runegrund (kd), Peter Rådberg (mp)
Socialförsäkringsutskottet
Gunnar Axén (m), Tomas Eneroth (s), Helena Rivière (m), Catherine Persson (s), Lars-Arne Staxäng (m), Solveig Zander (c), Siw Wittgren-Ahl (s), Tobias Krantz (fp), Kurt Kvarnström (s), Charlotte Nordström (m), Göte Wahlström (s), Lars Gustafsson (kd)
Mikael Cederbratt (m), Kalle Larsson (v), Matilda Ernkrans (s), Fredrick Federley (c)
Gunvor G Ericson (mp)
Socialutskottet
Cecilia Widegren (m), Mona Sahlin (s), Magdalena Andersson (m), Christer Engelhardt (s), Marianne Kierkemann (m), Kenneth Johansson (c), Lars U Granberg (s), Johan Pehrson (fp), Marina Pettersson (s), Jan R Andersson (m), Lennart Axelsson (s), Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), Margareta B Kjellin (m), Elina Linna (v), Ylva Johansson (s), Lars-Ivar Ericson (c), Thomas Nihlén (mp)
Kulturutskottet
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Anne Ludvigsson (s), Betty Malmberg (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Siv Holma (v), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp)
Utbildningsutskottet
Peter Danielsson (m), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mikael Damberg (s), Mats Gerdau (m), Sofia Larsen (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson (fp), Louise Malmström (s), Gustav Blix (m), Ibrahim Baylan (s), Gunilla Tjernberg (kd), Staffan Anger (m), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp)
Trafikutskottet
Jan-Evert Rådhström (m), Anders Karlsson (s), Ulla Löfgren (m), Christina Axelsson (s), Cecilia Magnusson (m), Sven Bergström (c) Hans Stenberg (s), Christer Winbäck (fp), Claes-Göran Brandin (s), Sten Nordin (m), Kerstin Engle (s), Annelie Enochson (kd), Hans Wallmark (m), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp)
Miljö- och jordbruksutskottet
Ola Sundell (m), Anders Ygeman (s), Jeppe Johnsson (m), Carina Ohlsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Claes Västerteg (c), Ronny Olander (s), Anita Brodén (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Sofia Arkelsten (m), Jan-Olof Larsson (s), Sven Gunnar Persson (kd), Osama Ali Maher (m), Wiwi-Anne Johansson (v), Lena Hallengren (s), Erik A Eriksson (c), Tina Ehn (mp)
Näringsutskottet
Bertil Kjellberg (m), Thomas Östros (s), Anne-Marie Pålsson (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Anna Kinberg Batra (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Karin Pilsäter (fp), Krister Örnfjäder (s), Hans Rothenberg (m), Berit Högman (s), Mikael Oscarsson (kd), Maria Plass (m), Kent Persson (v), Karin Åström (s), Karin Granbom (fp), Per Bolund (mp)
Arbetsmarknadsutskottet
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven-Erik Österberg (s), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s), Elisabeth Svantesson (m), Annika Qarlsson (c), Lars Lilja (s), Eva Flyborg (fp), Maria Öberg (s), Jan Ericson (m), Luciano Astudillo (s), Désirée Pethrus Engström (kd), Anna König (m), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Hans Backman (fp),
Ulf Holm (mp)
EU-nämnden
Göran Lennmarker (m), Susanne Eberstein (s), Anna Kinberg Batra (m), Sonia Karlsson (s), Hillevi Engström (m), Staffan Danielsson (c), Maryam Yazdanfar (s), Carl B Hamilton (fp), Billy Gustafsson (s), Björn Hamilton (m), Carina Ohlsson (s), Sven Gunnar Persson (kd), Bengt-Anders Johansson (m), Jacob Johnson (v), Kenneth G Forslund (s), Karin Granbom (fp), Ulf Holm (mp)
Riksdagsstyrelsen
Ordförande: Talmannen
Ledamöter: Britt Bohlin Olsson (s), Lars Lindblad (m), Leif Jakobsson (s), Margareta Pålsson (m), Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Hillevi Engström (m), Roger Tiefensee (c), Johan Pehrson (fp), Margareta Israelsson (s
Utrikesnämnden
Ordförande: Statschefen
Ledamöter: Lars Lindblad (m), Göran Persson (s), Sten Tolgfors (m), Britt Bohlin Olsson (s), Roger Tiefensee (c), Johan Pehrson (fp), Urban Ahlin (s), Stefan Attefall (kd), Ulrica Messing (s)
Klart med ordförandeposterna i utskotten
Riksdagens nyvalda 15 utskott samt EU-nämnden samlades i dag på eftermiddagen för att välja ordförande och vice ordförande inom sig. Utskotten kommer som tidigare att bestå av 17 ledamöter och minst lika många suppleanter. Följande ledamöter valdes till utskottens presidier:
Konstitutionsutskottet
Berit Andnor (s), ordförande
Per Bill (m), vice ordförande
Finansutskottet
Stefan Attefall (kd), ordförande
Pär Nuder (s), vice ordförande
Skatteutskottet
Lennart Hedquist (m), ordförande
Lars Johansson (s), vice ordförande
Justitieutskottet
Thomas Bodström (s), ordförande
Inger Davidson (kd), vice ordförande
Civilutskottet
Carina Moberg (s), ordförande
Inger René (m), vice ordförande
Utrikesutskottet
Sten Tolgfors (m), ordförande
Urban Ahlin (s), vice ordförande
Försvarsutskottet
Ulrica Messing (s), ordförande
Rolf Gunnarsson (m), vice ordförande
Socialförsäkringsutskottet
Gunnar Axén (m), ordförande
Tomas Eneroth (s), vice ordförande
Socialutskottet
Kenneth Johansson (c), ordförande
Mona Sahlin (s), vice ordförande
Kulturutskottet
Siv Holma (v), ordförande
Cecilia Wikström i Uppsala (fp), vice ordförande
Utbildningsutskottet
Sofia Larsen (c), ordförande
Marie Granlund (s), vice ordförande
Trafikutskottet
Anders Karlsson (s), ordförande
Jan-Evert Rådhström (m), vice ordförande
Miljö- och jordbruksutskottet
Anders Ygeman (s), ordförande
Claes Västerteg (c), vice ordförande
Näringsutskottet
Karin Pilsäter (fp), ordförande
Thomas Östros (s), vice ordförande
Arbetsmarknadsutskottet
Catharina Elmsäter-Svärd (m), ordförande
Sven-Erik Österberg (s), vice ordförande
EU-nämnden
Göran Lennmarker (m), ordförande
Susanne Eberstein (s), vice ordförande
Partiledardebatten om regeringsförklaringen onsdag 11 oktober
Onsdag den 11 oktober kl. 10.00 - ca kl. 13.10 hålls årets första partiledardebatt i riksdagen med anledning av regeringsförklaringen som statsminister Fredrik Reinfeldt (m) avlämnade förra veckan.
Göran Persson (s) inleder debatten. Därefter gäller följande talarordning: Lars Ohly (v), Peter Eriksson (mp), statsminister Fredrik Reinfeldt (m), näringsminister Maud Olofsson (c), utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) och socialminister Göran Hägglund (kd).
Enligt debattreglerna får deltagarna tala i sammanlagt 25 minuter var med undantag för statsministern som har 40 minuter till sitt förfogande. Ett huvudanförande får vara högst 12 minuter. Repliker kan begäras oavsett om huvudanförande har hållits eller inte. En replik får inte vara längre än 2 minuter och ett replikskifte får omfatta högst två inlägg per deltagare. Duellmetoden tillämpas, partierna i storleksordning. Repliker tas i talarstolen.
Debatten kan följas i direktsändning i:
24 Direkt och SVT2 kl. 10.03-13.30,
Sveriges radio P1 kl. 10.00-12.30
eller via riksdagens webb-tv fr.o.m. kl. 10.00.
Läkare dömd till fängelse för knarkförskrivning till sig själv
En läkare i Stockholm har nu dömts till tre månaders fängelse efter att han under flera år skrivit ut narkotika till sig själv, också efter att han fråntogs sin läkarlegitimation. Han stal då receptblock från kollegor och förfalskade deras namnteckningar.
Läs mer:
Läkare skrev ut knark till sig själv i flera år
Läs också:
Knark på recept på McDonalds
Torgny Peterson
Läs mer:
Läkare skrev ut knark till sig själv i flera år
Läs också:
Knark på recept på McDonalds
Torgny Peterson
Information för polis, tull och åklagare
Vid olika tillfällen har representanter för polis-, tull- och åklagarmyndigheter frågat efter information som är speciellt relaterad till deras arbetsområden.
För att tillgodose detta önskemål är nu ett system för sådan information (på svenska och engelska) öppnat och innehåller redan ett flertal artiklar. Arbetar du vid någon av dessa myndigheter är du välkommen att ansluta dig till systemet.
För att bli ansluten skickar du ett epostmeddelande till [email protected] där du uppger namn, epostadress, myndighet och ett telefonnummer på myndigheten där du kan nås dagtid.
Observera att erbjudande om anslutning endast gäller för representanter inom polis-, tull- och åklagarmyndigheter.
Torgny Peterson
För att tillgodose detta önskemål är nu ett system för sådan information (på svenska och engelska) öppnat och innehåller redan ett flertal artiklar. Arbetar du vid någon av dessa myndigheter är du välkommen att ansluta dig till systemet.
För att bli ansluten skickar du ett epostmeddelande till [email protected] där du uppger namn, epostadress, myndighet och ett telefonnummer på myndigheten där du kan nås dagtid.
Observera att erbjudande om anslutning endast gäller för representanter inom polis-, tull- och åklagarmyndigheter.
Torgny Peterson
Ingen vetenskap bakom hälsoprodukter mot depression
Dagens Nyheter rapporter idag om att deprimerade inte får den läkemedelsbehandling som de borde få.
Med anledning av detta finns det anledning rapportera att experter från Leeds General Infirmary menar att många av de preparat mot depression som hälsokostbutiker rekommenderar inte har någon vetenskaplig grund. I en undersökning fann man att endast ett (St John's Wort) av tretton rekommenderade preparat hade några som helst bevis till stöd för användning av preparatet mot depression.
Då man närmare granskade tio av hälsokostaffärerna i Leeds upptäckte man också brister hos personalen när det gällde att varna potentiella kunder för eventuella bieffekter av preparaten.
Resultaten finns publicerade i oktoberutgåvan av The Psychiatric Bulletin, som ges ut av The Royal College of Psychiatrists. Du kan läsa mer om studien här.
Läs också:
Deprimerade får inte medicin
Torgny Peterson
Med anledning av detta finns det anledning rapportera att experter från Leeds General Infirmary menar att många av de preparat mot depression som hälsokostbutiker rekommenderar inte har någon vetenskaplig grund. I en undersökning fann man att endast ett (St John's Wort) av tretton rekommenderade preparat hade några som helst bevis till stöd för användning av preparatet mot depression.
Då man närmare granskade tio av hälsokostaffärerna i Leeds upptäckte man också brister hos personalen när det gällde att varna potentiella kunder för eventuella bieffekter av preparaten.
Resultaten finns publicerade i oktoberutgåvan av The Psychiatric Bulletin, som ges ut av The Royal College of Psychiatrists. Du kan läsa mer om studien här.
Läs också:
Deprimerade får inte medicin
Torgny Peterson
Beatrice Ask ny justitieminister
Beatrice Ask är ny justitieminister och chef för Justitiedepartementet. Statsråd i departementet är även migrationsminister Tobias Billström samt integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
Presskontakt för Beatrice Ask är Rickard Wessman, tfn 0704-729878. Presskontakt för Tobias Billström är Markus Friberg, tfn 073-5089389. Presskontakt för Nyamko Sabuni är Catharina Bildt, tfn 0708-549077.
Justitiedepartementet ansvarar i Regeringskansliet för bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården. Departementet ansvarar också för frågor som rör demokrati, integration, mångfald och idrott. Även lagstiftningen inom områdena för statsrätten och den allmänna förvaltningsrätten, civilrätten, processrätten samt straffrätten faller inom Justitiedepartementets ansvarsområde.
Läs också:
Bättre tag – lovar justitieministern
Beatrice Ask, Nya moderaterna och narkotkapolitiken
Maria Larsson ny folkhälso- och socialtjänstminister
Folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson, förste vice ordförande för Kristdemokraterna, är född 1956. Hon är utbildad lärare och har varit riksdagsledamot för Jönköpings län. I riksdagen har Maria Larsson senast haft uppdrag i Näringsutskottet, Utrikesnämnden och Arbetsmarknadsutskottet.
Ministerns pressekreterare heter Niclas Thorselius,
tel 076-527 25 70.
Göran Hägglund ny socialminister
Göran Hägglund är född 1959 och partiordförande för Kristdemokraterna sedan 2004. Han blev invald i riksdagen 1991 och har senast varit ledamot i Utrikesnämnden och Krigsdelegationen. Under sin tid i riksdagen har han även suttit i Finansutskottet och Näringsutskottet.
Socialministerns pressekreterare är Sara Malmgren, tel 070-535 07 87.
Socialdepartementets ansvarsområden
Socialdepartementets ansvarsområden rör samhällets välfärd: ekonomisk trygghet, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, främjande av hälsa samt barns och funktionshindrades rättigheter.
Välkommen till webbpolisen och spaning på Internet!
Inte en dag för sent kommer nu förslaget om ökad polisiär närvaro på Internet för att försöka öka kontrollen av den brottsliga verksamhet som ofta planeras, och i flera fall utförs, via Internet.
"Som det nu är så har vi ingen polisiär verksamhet på nätet i den bemärkelsen" säger Cecilia Fant, projektledare för narkotikaspaning på Internet på Rikskriminalpolisen till Göteborgs-Posten, och fortsätter "Vapen, dopningsmedel och narkotika köps och säljs illegalt i stor utsträckning via nätet och idén till polisstationer föddes där. Det är grova brott och vi insåg att vi måste vara synliga där ungdomar är."
Rätt insett och korrekt tänkt. Ju snabbare den här verksamheten kommer igång desto bättre, anser undertecknad.
Läs också:
Narkotikabrottslighet på Internet
Narkotikaspaning på Internet
Torgny Peterson
"Som det nu är så har vi ingen polisiär verksamhet på nätet i den bemärkelsen" säger Cecilia Fant, projektledare för narkotikaspaning på Internet på Rikskriminalpolisen till Göteborgs-Posten, och fortsätter "Vapen, dopningsmedel och narkotika köps och säljs illegalt i stor utsträckning via nätet och idén till polisstationer föddes där. Det är grova brott och vi insåg att vi måste vara synliga där ungdomar är."
Rätt insett och korrekt tänkt. Ju snabbare den här verksamheten kommer igång desto bättre, anser undertecknad.
Läs också:
Narkotikabrottslighet på Internet
Narkotikaspaning på Internet
Torgny Peterson
Det svenska metadonprogrammet fyller 40 år
Det svenska metadonprogrammet hör till de äldsta i världen och har genom åren tagit emot och behandlat många heroinmissbrukare från hela landet. Den 11-12 oktober firar programmet 40-årsjubileum med en stor konferens för forskare och praktiker inom drog- och missbruksområdet. Då presenteras också andra användningsområden för metadon, bland annat som behandling vid långvarig smärta. Konferensen invigs av landshövding Anders Björck och rektor Anders Hallberg i närvaro av HM drottningen. Dag två inleds av sjukhusdirektör Erik Hemmingsson och vicerektor Ulf Pettersson.
Sveriges första metadonprogram startade i Uppsala 1966, på initiativ av professor Lars Gunne som också medverkar vid konferensen. Behandlingsmetoden upptäcktes 1965 av de amerikanska forskarna Mary Jeanne Kreek, Marie Nyswander och Vincent Dole och har visat sig vara en av de mest verkningsfulla medicinska metoderna mot heroinmissbruk. Idag behandlas cirka 1 200 personer i programmet.
"Men vi har också utvecklat vårt program för en ny och växande grupp patienter, som fått ett opioidberoende framkallat av behandling för långvarig smärta. Vår långa erfarenhet och vårt goda samarbete med smärtkliniken gör att vi idag har verklig spetskompetens på detta område", säger Leif Grönbladh, verksamhetsansvarig.
Metadonbehandlingen har inte varit okontroversiell. Det har funnits en skepsis mot att en drog ska ersättas med en annan, och metadon betraktas fortfarande som ett narkotiskt preparat av många. Men det har vänt i takt med att den samlade evidensen ökat. Idag är metoden väl utvärderad och etablerad i ett 30-tal länder.
"Metadon passar in i hjärnans endorfinsystem, men till skillnad från narkotiska droger uppstår ingen toleransutveckling. Det krävs alltså inte ständigt ökande doser, utan ger istället balans i systemet," säger Leif Grönbladh.
"Heroin skapar däremot en obalans som vi kunnat visa aldrig normaliseras. Den förefaller vara livslång", säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under första konferensdagen.
Konferensens syfte är att presentera programmets utveckling och forskningsresultat. Även nya rön, bland annat kring opioiders betydelse för beroendeutveckling och behandling av drogsug och abstinens, presenteras. Några av världens mest ansedda forskare på området, bland andra Mary Jeanne Kreek från Rockefeller University, New York, kommer att medverka.
Du hittar hela programmet här.
Kontaktpersoner:
Leif Grönbladh, forskare vid institutionen för neurovetenskap och föreståndare för metadonenheten, tel: 018-611 21 52, 070-325 23 91, via e-post: [email protected]
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under konferensen, tel: 018-471 41 66, 070-817 41 66, e-post: [email protected]
Sveriges första metadonprogram startade i Uppsala 1966, på initiativ av professor Lars Gunne som också medverkar vid konferensen. Behandlingsmetoden upptäcktes 1965 av de amerikanska forskarna Mary Jeanne Kreek, Marie Nyswander och Vincent Dole och har visat sig vara en av de mest verkningsfulla medicinska metoderna mot heroinmissbruk. Idag behandlas cirka 1 200 personer i programmet.
"Men vi har också utvecklat vårt program för en ny och växande grupp patienter, som fått ett opioidberoende framkallat av behandling för långvarig smärta. Vår långa erfarenhet och vårt goda samarbete med smärtkliniken gör att vi idag har verklig spetskompetens på detta område", säger Leif Grönbladh, verksamhetsansvarig.
Metadonbehandlingen har inte varit okontroversiell. Det har funnits en skepsis mot att en drog ska ersättas med en annan, och metadon betraktas fortfarande som ett narkotiskt preparat av många. Men det har vänt i takt med att den samlade evidensen ökat. Idag är metoden väl utvärderad och etablerad i ett 30-tal länder.
"Metadon passar in i hjärnans endorfinsystem, men till skillnad från narkotiska droger uppstår ingen toleransutveckling. Det krävs alltså inte ständigt ökande doser, utan ger istället balans i systemet," säger Leif Grönbladh.
"Heroin skapar däremot en obalans som vi kunnat visa aldrig normaliseras. Den förefaller vara livslång", säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under första konferensdagen.
Konferensens syfte är att presentera programmets utveckling och forskningsresultat. Även nya rön, bland annat kring opioiders betydelse för beroendeutveckling och behandling av drogsug och abstinens, presenteras. Några av världens mest ansedda forskare på området, bland andra Mary Jeanne Kreek från Rockefeller University, New York, kommer att medverka.
Du hittar hela programmet här.
Kontaktpersoner:
Leif Grönbladh, forskare vid institutionen för neurovetenskap och föreståndare för metadonenheten, tel: 018-611 21 52, 070-325 23 91, via e-post: [email protected]
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och moderator under konferensen, tel: 018-471 41 66, 070-817 41 66, e-post: [email protected]
Statement of Swedish Government Policy
The Statement of Government Policy was presented by the Swedish Prime Minister, Mr Fredrik Reinfeldt, at the Swedish Riksdag 6 October 2006.
You will find the full statement in English here.
You will find the full statement in English here.
Beatrice Ask, Nya moderaterna och narkotikapolitiken
Fråga: Hur ska man bekämpa brottslighet?
Svar
Fråga: Vad vill ni göra åt narkotikaproblemen?
Svar
Fråga: Vad vill ni göra åt ungdomsbrottsligheten?
Svar
Fråga: Hur vill ni bekämpa den organiserade brottsligheten
Svar
Fråga: Behövs det fler poliser?
Svar
Fråga: Hur tycker moderaterna att man skall förebygga brott?
Svar
Torgny Peterson
Svar
Fråga: Vad vill ni göra åt narkotikaproblemen?
Svar
Fråga: Vad vill ni göra åt ungdomsbrottsligheten?
Svar
Fråga: Hur vill ni bekämpa den organiserade brottsligheten
Svar
Fråga: Behövs det fler poliser?
Svar
Fråga: Hur tycker moderaterna att man skall förebygga brott?
Svar
Torgny Peterson
Sweden's new Government
This morning (local time) the new Swedish Government was presented by incoming Prime Minister Fredrik Reinfeldt.
These are the new Ministers
Foreign Affairs
Carl Bildt (Moderate)
Finance
Anders Borg (Moderate)
Industry
Maud Olofsson (Centre Party leader)
Social Affairs
Göran Hägglund (Christian Democrat leader)
Education
Lars Leijonborg (Liberal Party leader)
Schools
Jan Björklund (Liberal)
Agriculture
Eskil Erlandsson (Centre)
Culture
Cecilia Stegö Chilò
Local Government and Financial Markets
Mats Odell (Christian Democrat)
EU
Cecilia Malmström (Liberal)
Trade
Maria Borelius (Moderate)
International Development Cooperation
Gunilla Carlssson (Moderate)
Public Health
Maria Larsson (Christian Democrat)
Social Insurance
Gunilla Husmark Pehrsson (Moderate)
Environment
Andreas Carlgren (Centre)
Defence
Mikael Odenberg (Moderate)
Justice
Beatrice Ask (Moderate)
Migration
Tobias Billström (Moderate)
Integration and Equality
Nyamko Sabuni (Liberal)
Employment
Sven Otto Littorin (Moderate)
Infrastructure
Åsa Torstensson (Centre)
These are the new Ministers
Foreign Affairs
Carl Bildt (Moderate)
Finance
Anders Borg (Moderate)
Industry
Maud Olofsson (Centre Party leader)
Social Affairs
Göran Hägglund (Christian Democrat leader)
Education
Lars Leijonborg (Liberal Party leader)
Schools
Jan Björklund (Liberal)
Agriculture
Eskil Erlandsson (Centre)
Culture
Cecilia Stegö Chilò
Local Government and Financial Markets
Mats Odell (Christian Democrat)
EU
Cecilia Malmström (Liberal)
Trade
Maria Borelius (Moderate)
International Development Cooperation
Gunilla Carlssson (Moderate)
Public Health
Maria Larsson (Christian Democrat)
Social Insurance
Gunilla Husmark Pehrsson (Moderate)
Environment
Andreas Carlgren (Centre)
Defence
Mikael Odenberg (Moderate)
Justice
Beatrice Ask (Moderate)
Migration
Tobias Billström (Moderate)
Integration and Equality
Nyamko Sabuni (Liberal)
Employment
Sven Otto Littorin (Moderate)
Infrastructure
Åsa Torstensson (Centre)
Regeringsförklaringen och nya ministrar
För en stund sedan läste Fredrik Reinfeldt upp regeringsförsklaringen i riksdagen och meddelade också vilka ministrar och statsråd som ingår i den nya regeringen.
Hela regeringsförklaringen hittar du här.
De nya ministrarna
Statsminister
Fredrik Reinfeldt
Utrikesminister
Carl Bildt
Justitieminister
Beatrice Ask
Socialminister
Göran Hägglund
Näringsminister
Maud Olofsson
Utbildningsminister
Lars Leijonborg
Skolminister
Jan Björklund
Försvarsminister
Mikael Odelberg
Finansminister
Anders Borg
Jordbruksminister
Eskil Erlandsson
Arbetsmarknadsminister
Sven Otto Littorin
Kulturminister
Cecilia Stegö Chilò
Finansmarknadsminister
Mats Odell
EU-minister
Cecilia Malmström
Handelsminister
Maria Borelius
Biståndsminister
Gunilla Carlsson
Infrastrukturminister
Åsa Torstensson
Folkhälsominister
Maria Larsson
Socialförsäkringsminister
Cristina Husmark Pehrsson
Miljöminister
Andreas Carlgren
Integrations- och jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni
Hela regeringsförklaringen hittar du här.
De nya ministrarna
Statsminister
Fredrik Reinfeldt
Utrikesminister
Carl Bildt
Justitieminister
Beatrice Ask
Socialminister
Göran Hägglund
Näringsminister
Maud Olofsson
Utbildningsminister
Lars Leijonborg
Skolminister
Jan Björklund
Försvarsminister
Mikael Odelberg
Finansminister
Anders Borg
Jordbruksminister
Eskil Erlandsson
Arbetsmarknadsminister
Sven Otto Littorin
Kulturminister
Cecilia Stegö Chilò
Finansmarknadsminister
Mats Odell
EU-minister
Cecilia Malmström
Handelsminister
Maria Borelius
Biståndsminister
Gunilla Carlsson
Infrastrukturminister
Åsa Torstensson
Folkhälsominister
Maria Larsson
Socialförsäkringsminister
Cristina Husmark Pehrsson
Miljöminister
Andreas Carlgren
Integrations- och jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni
Projekt om våldsutsatta kvinnor
Socialstyrelsen har fördelat 7 plus 1,7 miljoner kronor till kvinnojourer för att utveckla deras verksamhet.
14 jourer fick medel för att utveckla verksamhet i samverkan med kommuner. Verksamheterna är inriktade mot flickor och kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med funktionshinder, med missbruksproblem och kvinnor i prostitution.
Sammanfattning
I juni 2002 fattade regeringen beslut om att Socialstyrelsen skulle fördela 7 miljoner kronor för att utveckla kvinnojourernas verksamhet. I regleringsbrevet till Socialstyrelsen för år 2003 öronmärktes ytterligare 1,7 miljoner kronor. Enligt direktiven från regeringen skulle medlen rikta sig till landets kvinnojourer. Verksamheten i storstäderna skulle prioriteras och projekten skulle bedrivas i samverkan med och samfinansieras av berörda kommuner. Medlen skulle vidare användas för att utveckla kvinnojourernas verksamhet som vänder sig till följande grupper:
- Flickor och kvinnor med utländsk bakgrund
- Kvinnor med funktionshinder
- Kvinnor med missbruksproblem
- Kvinnor i prostitution
Projekten är:
Alla Kvinnors Hus, Stockholm
Ett ettårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Projektet syftar bland annat till att inventera och samla den kunskap och de erfarenheter som finns på området, få en bild över vilka institutioner och verksamheter som möter denna problematik samt undersöka vilken ytterligare utbildning och kompetenshöjning som behövs såväl på olika verksamheter som hos kvinnojourerna.
Frizonen, Göteborg
Ett tvåårigt projekt som riktar sig till unga kvinnor med utländsk bakgrund samt unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för missbruk. Frizonen är en jour som riktar sig till tonårstjejer och med projektet vill man stärka de unga kvinnornas självbild för att förhindra att de hamnar i destruktiva situationer och relationer.
Kvinno- och tjejjouren ADA, Göteborg
Ett ettårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med funktionshinder samt äldre kvinnor. Syftet är att ta fram en modell för hur man kan samverka lokalt inom hemvården och för hur personalen inom hemtjänsten och hemsjukvården ska ges beredskap för att våga se och kunna agera. Inom ramen för projektet ska även en omfångsundersökning göras och man planerar ett brett samarbete.
Kvinnojouren Helga i Tranås
Ett ettårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med funktionshinder. Inom projektet ska en utbildningsmanual/metodbok tas fram. Projektet syftar också till att utbilda ett antal personer från olika regioner som i sin tur kan arbeta vidare med verksamheter och utbildningar i sina respektive regioner.
Kvinnojouren i Härnösand
Ett tvåårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med funktionshinder respektive kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Ett 20-tal kvinnor ska utbildas till handledare/informatörer. Dessa kvinnor ska sedan kunna delta i olika utbildningssatsningar.
Kvinnohuset Kassandra, Göteborg
Ett tvåårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund och deras barn. Syftet med projektet är att ge kvinnorna en efterkontakt, som bland annat ska inkludera praktiskt och psykosocialt stöd, att stödja kvinnorna i sin mammaroll, att stödja dem i kontakterna med myndigheter, att erbjuda kvinnorna en individuellt anpassad språkundervisning och, mer övergripande, att stödja kvinnorna i att bygga ett eget socialt nätverk runt sig och sina barn.
Kvinnojouren Kvinnogemenskap i Sundsvall
Ett projekt som fokuserar kvinnor med utländsk bakgrund. Projektet ska pågå under ett och halvt år. Syftet är att stärka kvinnorna i det svenska samhället, med hjälp av samhällsinformation, diskussion kring kvinnors rättigheter m.m. och genom att etablera kontaktnät med svenska kvinnor. Ytterligare ett syfte är att kvinnojouren ska få mer kunskap om andra kulturer, för att på så vis kunna ge ett bättre stöd.
Kvinnojouren i Sollentuna
Ett ettårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. Projektet ska ta fram en folder med samhällsinformation på olika språk. Man vill också arrangera tolkade informationsmöten på platser där kvinnorna finns om kvinnojouren, socialtjänstens ansvar, lagstiftning mm.
Kvinnojour i Tensta
Ett ettårigt projekt med fokus på kvinnor med utländsk bakgrund. En tväretnisk kvinnojour ska byggas upp i Tensta. Förutom att ge ett mer traditionellt stöd till våldsutsatta kvinnor ska man inom ramen för projektet också hjälpa till med att hitta kontaktytor i det svenska samhället och ta fram goda förebilder från olika kulturer. Man strävar också efter en dialog med männen.
Kvinnojouren i Örnsköldsvik
Ett ettårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund samt kvinnor med missbruksproblem. En rad berörda verksamheter – socialtjänstens individ- och familjeenhet, polis, invandrarbyrå, kvinnojour m.fl. – ska samordnas för att utveckla arbetsmetoderna inom verksamheterna. En samordnare ska verka på organisatorisk nivå för att uppnå detta. Inom projektet ska även utbildningsdagar arrangeras och ett informationsmaterial riktat till utsatta kvinnor på ett flertal språk ska tas fram.
Nacka-Värmdö kvinnojour
Ett tvåårigt projekt om kvinnor med utländsk bakgrund. Projektet ska ge kvinnorna baskunskaper om det svenska samhället, datautbildning och färdigheter i att söka egen bostad. Inom ramen för projektet ska man också bygga upp ett nätverk med hyresvärdar och bostadsförmedling för att underlätta för kvinnorna att få ett permanent boende.
Riksorganisationen stödcentrum mot incest (RSCI)
Ett tvåårigt projekt om våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med utländsk bakgrund samt kvinnor med erfarenhet av prostitution. Föreningen vill inleda samarbete med organisationer som är verksamma för dessa kvinnor, bland annat för att utbyta kunskaper. Tanken är att kunna erbjuda dessa kvinnor ett mer adekvat stöd, med stöd i nya kunskaper och med nya samarbetspartners.
Terrafem Malmö
Ett ettårigt projekt om unga kvinnor med utländsk bakgrund. Syftet är att bilda en tjejgrupp där erfarenheter av att tillhöra en minoritet i samhället och lösningar på negativa erfarenheter diskuteras. Tanken är att såväl tjejer som lever under mycket stark kontroll och tjejer som inte lever under sådana omständigheter ska ingå i gruppen.
Terrafem Stockholm
Ett drygt ettårigt projekt om kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Projektet sker i samverkan med Rinkeby stadsdelsförvaltning och består av två delar: Dels utbildning och kompetensutveckling av berörda, särskilt kontaktpersoner inom socialtjänsten och för olika personer inom föreningar, dels informations- och opinionsbildande verksamheter. Målgrupper för det senare är sfiklasser, föräldrar och unga flickor och pojkar i området för att på så viss engagera dessa i jämställdhetsarbetet.
Projekten beskrivs utförligare i rapporten. I rapporten beskrivs också några övergripande erfarenheter från projektarbetet. Du hittar hela rapporten här.
Om alkohol och dryckesvanor bland kvinnor och män
Det senaste numret av 'Alcohol and Alcoholism' innehåller en serie intressanta artiklar om dryckesvanor bland kvinnor och män i tretton länder i Europa och två utomeuropeiska länder. Du hittar artiklarna här.
Torgny Peterson
Torgny Peterson
UPPROP: Stöd Garokoeis i kampen mot organiserad brottslighet!
Restaurangägarparet Garokoeis öde har den senaste tiden fått en del uppmärksamhet i media. Efter att ha vittnat mot MC-gänget Bandidos, som pressat paret på pengar i utbyte mot ”beskydd”, lever nu Masoud, Shahnaz och deras barn under hot, samtidigt som de försöker att driva och upprätthålla en restaurangverksamhet som lidit stora ekonomiska förluster.
Paret Garakoei har blivit symbolpersoner för den lilla människans motstånd mot den organiserade brottsligheten. Därför har just deras motstånd en stor symbolisk betydelse och är en viktig samhällsangelägenhet. Samtidigt har de betalat ett högt personligt pris för detta.
Polisen har inte kunnat hjälpa paret tillbaka till det liv man hade innan hoten och attentaten. Brottsoffermyndigheten har endast betalat ut 57 000 kr.
Skulderna som orsakats av utpressning och en tids stängning av restaurangen uppgår idag till 750 000 kr.
Ett samlat stöd för paret Garakoei och restaurangen Khan Salar är viktigt för att visa att människor som råkat ut för organiserad brottslighet har andra människors stöd och inte lämnas ensamma i sin situation.
Genom kollekter och insamlingar till paret Garakoei ges människor möjlighet att uttrycka sin solidaritet och vilja att bekämpa de krafter i samhället som med våld och terror vill förtrycka andra.
Restaurangen Khan Salar är Shahnaz och Masouds livsverk. De vill inte gå i konkurs utan få sin verksamhet på stabil grund igen.
Gå gärna och ät lunch på restaurangen, gå tillsammans hela arbetslaget eller bjud alla frivilligarbetare på middag. Luncherna kostar mellan 49-69 kronor. På kvällstid erbjuds en à la carte. Skall ni i er församling ordna någon större samling går det bra att beställa mat från restaurangen (tel. 031-51 05 77).
Uppmuntra till enskilda gåvor och insatser.
Vi föreslår också att Svenska Kyrkans församlingar i Göteborg tar upp en gemensam kollekt den 15:e oktober, i de fall där möjlighet finns.
Medel, privata eller insamlade, kan sättas in på bankgironummer: 5312-4897 och som betalningsmottagare anges Restaurang Khan Salar.
Med vänlig hälsning
Pontus Bäckström, präst i Brämaregården
Marika Palmdahl, präst i Brämaregården
Gudmund Erling, präst på Kyrkan i Högskolan
Lars van der Heeg, präst på Kyrkan i Högskolan
Paret Garakoei har blivit symbolpersoner för den lilla människans motstånd mot den organiserade brottsligheten. Därför har just deras motstånd en stor symbolisk betydelse och är en viktig samhällsangelägenhet. Samtidigt har de betalat ett högt personligt pris för detta.
Polisen har inte kunnat hjälpa paret tillbaka till det liv man hade innan hoten och attentaten. Brottsoffermyndigheten har endast betalat ut 57 000 kr.
Skulderna som orsakats av utpressning och en tids stängning av restaurangen uppgår idag till 750 000 kr.
Ett samlat stöd för paret Garakoei och restaurangen Khan Salar är viktigt för att visa att människor som råkat ut för organiserad brottslighet har andra människors stöd och inte lämnas ensamma i sin situation.
Genom kollekter och insamlingar till paret Garakoei ges människor möjlighet att uttrycka sin solidaritet och vilja att bekämpa de krafter i samhället som med våld och terror vill förtrycka andra.
Restaurangen Khan Salar är Shahnaz och Masouds livsverk. De vill inte gå i konkurs utan få sin verksamhet på stabil grund igen.
Gå gärna och ät lunch på restaurangen, gå tillsammans hela arbetslaget eller bjud alla frivilligarbetare på middag. Luncherna kostar mellan 49-69 kronor. På kvällstid erbjuds en à la carte. Skall ni i er församling ordna någon större samling går det bra att beställa mat från restaurangen (tel. 031-51 05 77).
Uppmuntra till enskilda gåvor och insatser.
Vi föreslår också att Svenska Kyrkans församlingar i Göteborg tar upp en gemensam kollekt den 15:e oktober, i de fall där möjlighet finns.
Medel, privata eller insamlade, kan sättas in på bankgironummer: 5312-4897 och som betalningsmottagare anges Restaurang Khan Salar.
Med vänlig hälsning
Pontus Bäckström, präst i Brämaregården
Marika Palmdahl, präst i Brämaregården
Gudmund Erling, präst på Kyrkan i Högskolan
Lars van der Heeg, präst på Kyrkan i Högskolan
Dags för kommunal polis - igen
Så var det dags för en ny diskussion om en återgång till ett system med kommunal polis. I dagens upplaga av Dagens Nyheter tas diskussionen upp på nytt i en brett upplagd artikel.
Om man ser till utvecklingen bara under det senaste året är det alldeles uppenbart att den nuvarande ordningen när det gäller polisens medelstilldelning och organisation inte är ägnat att öka vare sig allmänhetens eller vissa lokalpolitikers förtroende.
Enligt artikeln i Dagens Nyheter är det ett stort antal kommuner i Sverige som nu uttalar önskemål om återgång till systemet med en kommunal polis.
Debatten är, som sagt, ingalunda ny. Redan i maj 2005 skrev den framsynte fd rikspolischefen, numera landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson, tillsammans med Leif Hallberg en artikel i ämnet under rubriken 'Tid för folkets polis'.
Ny regering - nya tider...eller? Att ett ökat missnöje kräver åtgärder är ställt utom allt tvivel. Vi kan förvänta oss att den nya regeringen kommer att ha synpunkter när det gäller det framtida polisväsendets utformning, omfattning, organisation och prioriteringar.
Läs också:
Är det dags för folkets kommunala polis?
Torgny Peterson
Polisen - elevernas bästa vän?
Poliser är en vanlig syn på Marks gymnasieskola i Skene i Västra Götaland. Dagligen patrullerar polisen i Marks gymnasieskola. "Polisen har en preventiv effekt" säger utbildningschefen i kommunen, Janet Zetterstrand, till Borås Tidning.
Det var förre rikspolischefen som genom sina föga imponerande drogpolitiska insatser såg till att polisen inte skulle prioritera närvaro i skolan.
Verksamheten i Marks gymnasieskola kan med fördel studeras av andra polismyndigheter, som inser att tidig kontakt med ungdomar kan ha en avgörande preventiv effekt.
Torgny Peterson
Det var förre rikspolischefen som genom sina föga imponerande drogpolitiska insatser såg till att polisen inte skulle prioritera närvaro i skolan.
Verksamheten i Marks gymnasieskola kan med fördel studeras av andra polismyndigheter, som inser att tidig kontakt med ungdomar kan ha en avgörande preventiv effekt.
Torgny Peterson
Om drogtester i arbetslivet och i skolan
Sedan lång tid tillbaka, och inte minst just nu, går diskussionens vågor höga när det gäller drogester i arbetslivet och i skolan.
I dagens länklista till drogrelaterade artiklar hittar du ett stort antal synpunkter om drogtester och också information om ett seminarium om drogtester som anordnas i Stockholm nu i oktober.
Du hittar artiklarna här.
Kom gärna med synpunkter.
Torgny Peterson
I dagens länklista till drogrelaterade artiklar hittar du ett stort antal synpunkter om drogtester och också information om ett seminarium om drogtester som anordnas i Stockholm nu i oktober.
Du hittar artiklarna här.
Kom gärna med synpunkter.
Torgny Peterson
Bulgarien och EU
"Vi har problem med kontraktsmord, smuggling av narkotika och människohandel" säger Boris Velchev, riksåklagare i Bulgarien. Kanske kan det vara intressant att känna till då Bulgarien enligt planerna blir medlem av EU nästa år.
I sitt uttalande som återges av flera media konstaterar Velchev också att korruptionen är utbredd bland poliser och politiker och att maffialedarna har vänner på höga positioner, vilket gör det svårt för åklagarna att utföra ett effektivt arbete. "De [maffialedarna] skyddas på många olika nivåer. Min främsta oro är att en del av dom skyddas av krafter inom rättsväsendet."
Hur Bulgarien ska hinna åtgärda dessa problem innan medlemskapet är ett faktum är en befogad fråga.
Torgny Peterson
I sitt uttalande som återges av flera media konstaterar Velchev också att korruptionen är utbredd bland poliser och politiker och att maffialedarna har vänner på höga positioner, vilket gör det svårt för åklagarna att utföra ett effektivt arbete. "De [maffialedarna] skyddas på många olika nivåer. Min främsta oro är att en del av dom skyddas av krafter inom rättsväsendet."
Hur Bulgarien ska hinna åtgärda dessa problem innan medlemskapet är ett faktum är en befogad fråga.
Torgny Peterson
Harm Reduction – fria sprutor i Uppsala län
| Under sommaren har företrädare för politiska partier i Landstinget mer eller mindre tydligt i UNT Upsala Nya Tidning) förespråkat införande av fria sprutor i Uppsala län. Det förvånar oss som arbetat med narkotikafrågor och därmed smittskydd i många år. Johan Edstav och Ismail Kamil m fl tror att fria sprutor är bra, kopplat till att missbrukarna har kontakt med vården. En jämförelse Ett område med fria sprutor är Lund. När Uppsala sett ett minskat iv-missbruk så konstaterar en narkotikapolis (tidigare Uppsala) i Lund, att iv-missbruk är mycket vanligt och ej minskar. Nya missbrukare är snabbt, efter ca ett år, inne i iv-missbruk. De har mycket sprutor på sig och det händer att poliser sticker sig. Kring sprutbytet är det en drogscen med narkotikahantering, drograttfylleri, och stölder. När polisen tog en heroinlangare vid sprututdelningen upprördes en ur personalen och menade att området skulle vara en frizon. En annan följd är få anmälningar enligt LVM i Lund och Malmö från bl a polisen. ”Inte meningsfullt när det finns många iv-missbrukare i ett tungt missbruk som hämtar sprutor”, säger en polis. De är ju redan i kontakt med sjukvården. Där görs dock inga anmälningar enligt företrädare för socialtjänsten i Lund. F ö är siffrorna för hiv över tid betydligt lägre i t. ex Västra Götaland, utan sprututdelning, än vad det är för Skåne. Det sluttande planet Utvecklingen av Harm Reduction i Hamburg, Vancouver och Oslo är talande. Det startade med sprututdelning (dörröppnare enligt IHRA) i alla tre städerna. Nu finns där även sprutstugor med bås och verktyg för att knarka. Hamburg och Vancouver har också heroinprogram. Slående i dessa städer är mängder av tunga missbrukare i miserabelt skick i gatubilden, vilka i Sverige skulle anses i akut behov av vård. Vancouver har dessutom förfärande siffror för HIV/hepatit bland missbrukare trots eller snarare p g a en enorm sprututdelning. Vad görs i Uppsala? Det förvånar att ingen av dessa sprutivrare in spe nämnt eller visat intresse för det uppmärksammade smittskyddsarbetet i länet lett av smittskyddsläkaren Staffan Sylvan, SME, landstinget. Det bygger på nära samarbete mellan SME, Infektionskliniken, Socialtjänsten, Polisen, Kriminalvården, Ungdomshälsan och sjukvård för hemlösa. Även Beroendekliniken är adjungerad deltagare. I detta arbete för att begränsa hiv/hepatit har på bara några år hundratals missbrukare deltagit och testats för hiv/hepatit samt vaccinerat sig mot hepatit A-B. Ett enda, tidigare känt, fall av hiv har påträffats. Bärande tanke är att missbrukare alltid kommer i kontakt med någon av dessa myndigheter/verksamheter. Det ska just där och då innebära erbjudande om testning/vaccination (”gräv där du står”). Ett exempel är att många missbrukare medtas till polisen för blodprov avseende drograttfylleri och narkotikabrott. De erbjuds då av den sjuksköterska som tar blodprovet att samtidigt testa – vaccinera sig, vilket mer än ett hundratal missbrukare anammat. En viktig aspekt är att förebygga och vända missbruksutvecklingen innan den farligaste formen, iv-missbruk, med risk för dödsfall - smittspridning. Därför får alla missbrukare, icke iv som iv, erbjudandet. Även ungdomar under 18 år. Inte minst vi poliser har märkt ett avståndstagande från iv-missbruk bland ungdomar. Detta finns det all anledning att vara rädd om. Hälften av deltagarna i programmet har varit icke iv-missbrukare, den yngsta 16 år. Samarbetet utgår från en helhetssyn på narkotikamissbruk. Spridning av HIV och andra sjukdomar vid missbruk är en del av narkotikaproblemet och inte en exklusiv sjukvårdsfråga. Med detta synsätt är vi också emot åtgärder som underhåller missbruk - förvärrar narkotikaläget. Om politiker i landstinget är för en restriktiv narkotikapolitik bör de ta avstånd från något som underminerar detta och stödja bl a ett smittskyddsarbete som minskar smittspridning och förebygger missbruk utifrån en helhetssyn på narkotikaproblemen. Vi vill ha besked om Harm Reduction – fria sprutor av de politiska partierna i landstinget och Uppsala Kommun. |
Årets Nobelpris i medicin går till amerikanska forskare
De två amerikanska forskarna Andrew Z. Fire från Massachusetts Institute of Technology och Craig C. Mello från Harvard University får årets Nobelpris i fysiologi/medicin för sin upptäckt av "RNA-interferens utsläckning av geners uttryck med dubbelsträngat RNA".
Besök också:
Nobelprize.org
Torgny Peterson
Besök också:
Nobelprize.org
Torgny Peterson
Om riksdagsarvoden
Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja riksdagsledamöternas arvoden med 1 200 kronor per månad till 49 200 från och med den 1 november 2006.
Riksdagens arvodesnämnd låter meddela att som underlag för beslutet ligger bland annat en jämförelse med den generella löneutvecklingen på arbetsmarknaden under 2005 och hittillsvarande utfall under 2006 i de lokala lönerevisioner som skett i enlighet med de fleråriga avtal som gäller på större delen av arbetsmarknaden.
Arvodesnämnden har tidigare beslutat att utreda den ekonomiska effekten för riksdagsledamöterna av de förändringar av traktaments- och kostnadsersättningarna som träder i kraft i samband med den nya valperioden. Utvärderingen ska avse effekten under de kommande sex månaderna.
Att vara minister är inte heller så tokigt, rent ekonomiskt, vare sig när man är i tjänst eller av ett eller annat skäl slutar. De statsråd som efter valet får lämna sina arbeten lär sålunda inte behöva leva särskilt påvert heller. Så får till exempel Thomas Bodström 42 908 kronor i månaden i ålderspension, Bosse Ringholm 46 954, Mona Sahlin 49 030, Göran Persson 54 940.
Torgny Peterson
Riksdagens arvodesnämnd låter meddela att som underlag för beslutet ligger bland annat en jämförelse med den generella löneutvecklingen på arbetsmarknaden under 2005 och hittillsvarande utfall under 2006 i de lokala lönerevisioner som skett i enlighet med de fleråriga avtal som gäller på större delen av arbetsmarknaden.
Arvodesnämnden har tidigare beslutat att utreda den ekonomiska effekten för riksdagsledamöterna av de förändringar av traktaments- och kostnadsersättningarna som träder i kraft i samband med den nya valperioden. Utvärderingen ska avse effekten under de kommande sex månaderna.
Att vara minister är inte heller så tokigt, rent ekonomiskt, vare sig när man är i tjänst eller av ett eller annat skäl slutar. De statsråd som efter valet får lämna sina arbeten lär sålunda inte behöva leva särskilt påvert heller. Så får till exempel Thomas Bodström 42 908 kronor i månaden i ålderspension, Bosse Ringholm 46 954, Mona Sahlin 49 030, Göran Persson 54 940.
Torgny Peterson
Vem får Nobelpris i år?
Idag är det dags - cirka 11.30 meddelas vem som får årets Nobelpris i medicin, och sedan kommer kungörelserna om årets pristagare i snabb takt.
Redan i morgon, 3 oktober, får vi reda på vem som får Nobelpriset i fysik. Den 4 oktober är det dags för kemipristagaren, 9 oktober tillkännages ekonomipristagaren och den 13 oktober vem som erhåller årets fredspris som delas ut i Oslo.
Litteraturpristagarens namn får vi vänta på ytterligare ett tag.
Vart och ett av Nobelprisen gör vinnaren tio miljoner rikare.
Torgny Peterson
Redan i morgon, 3 oktober, får vi reda på vem som får Nobelpriset i fysik. Den 4 oktober är det dags för kemipristagaren, 9 oktober tillkännages ekonomipristagaren och den 13 oktober vem som erhåller årets fredspris som delas ut i Oslo.
Litteraturpristagarens namn får vi vänta på ytterligare ett tag.
Vart och ett av Nobelprisen gör vinnaren tio miljoner rikare.
Torgny Peterson
Narkotikamissbruket i Östergötland 2005
Den 26 september presenterade Länsstyrelsen i Östergötland en rapport om narkotikamissbruket i länet.
Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen i Östergötland:
- att det är av största vikt att aktuella myndigheter har en levande kunskap om hur narkotikasituationen ser ut i respektive kommun och att de samarbetar strukturerat för att minska antalet missbrukare och att förhindra nyrekrytering
- att kommunerna måste skapa väl fungerande vårdkedjor för personer med missbruksproblem
- att prioritera tidiga insatser både för vuxna och ungdomar
- att missbruksutvecklingen bland unga kvinnor bör följas särskilt noga av alla berörda myndigheter
- att kommunerna driver på frågan om möjligheter till provtagning, rådgivning och behandling för ungdomar. Det bör även finnas möjligheter för föräldrar att ha någonstans att vända sig vid oro om barns missbruk
- att de förebyggande insatserna intensifieras, t ex bör kommunerna arbeta fram policys och handlingsprogram för grund- och gymnasieskolorna
- att kommunerna utvecklar föräldrastödsprogram av både generell och riktad karaktär för föräldrar till barn i alla åldrar
- att det är angeläget att kommunerna utvecklar fler barngruppsverksamheter för barn till missbrukare
- att de satsningar som görs via Länsstyrelsen för att stimulera utvecklingen av olika insatser i kommunerna ges möjlighet att fortsätta
Du hittar hela rapporten här.
Torgny Peterson
Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen i Östergötland:
- att det är av största vikt att aktuella myndigheter har en levande kunskap om hur narkotikasituationen ser ut i respektive kommun och att de samarbetar strukturerat för att minska antalet missbrukare och att förhindra nyrekrytering
- att kommunerna måste skapa väl fungerande vårdkedjor för personer med missbruksproblem
- att prioritera tidiga insatser både för vuxna och ungdomar
- att missbruksutvecklingen bland unga kvinnor bör följas särskilt noga av alla berörda myndigheter
- att kommunerna driver på frågan om möjligheter till provtagning, rådgivning och behandling för ungdomar. Det bör även finnas möjligheter för föräldrar att ha någonstans att vända sig vid oro om barns missbruk
- att de förebyggande insatserna intensifieras, t ex bör kommunerna arbeta fram policys och handlingsprogram för grund- och gymnasieskolorna
- att kommunerna utvecklar föräldrastödsprogram av både generell och riktad karaktär för föräldrar till barn i alla åldrar
- att det är angeläget att kommunerna utvecklar fler barngruppsverksamheter för barn till missbrukare
- att de satsningar som görs via Länsstyrelsen för att stimulera utvecklingen av olika insatser i kommunerna ges möjlighet att fortsätta
Du hittar hela rapporten här.
Torgny Peterson
Om BNP, prostitution och kriminell verksamhet
Tabloiden Expressen berättar i artikeln 'Prostituerade räddar Greklands ekonomi' (30 september) om att Greklands BNP kommer att se mer positiv ut när man nu räknar in intäkterna som landets prostituterade drar in.
Vi kan upplysa Expressens reporter och andra intresserade om att Sverige gjort liknande beräkningar. I april 2005 presenterade SCB en försöksberäkning av värdet på prostitution, droger, smuggling av alkohol och tobak samt hembränning.
I skattningen av prostitutionen i Sverige ingick tre olika typer av prostitution - gatuprostitution, prostitution via Internet och prostitution i anslutning till sexklubbar. Sammanlagt bedömdes prostitutionen omsätta 585 miljoner kronor. Tilläggas kan att 'förädlingsvärdet' för prostitutionen, efter avdrag för omkostnader i form av lokaler, resor och arbetskläder, skattades till 470 miljoner kronor.
Du kan läsa mer om det beräknade värdet av vissa aspekter av illegal verksamhet, inklusive drogkonsumtionen i Sverige, genom att klicka på länken 'Sveriges ekonomi - Illegal verksamhet' i länklistan till höger.
Torgny Peterson
Äntligen - ökade möjligheter för infiltration
Från och med idag, 1 oktober, ges polisen utökade möjligheter att infiltrera kriminella nätverk och organisationer genom så kallad kvalificerad skyddsidentitet, vilket bland annat ger polisen möjlighet att använda falsk identitet, falska id-handlingar, falska pass mm för att kunna arbeta mer effektivt utan att bli avslöjade.
Tillstånden för kvalificerad skyddsidentitet ges av Registernämnden, som också ska kontrollera att id-handlingarna inte missbrukas.
Läs också:
Kvalificerad skyddsidentitet
Kvalificerad skyddsidentitet – Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU31
Kvalificerad skyddsidentitet (prop 2005/06:149)
Torgny Peterson
Tillstånden för kvalificerad skyddsidentitet ges av Registernämnden, som också ska kontrollera att id-handlingarna inte missbrukas.
Läs också:
Kvalificerad skyddsidentitet
Kvalificerad skyddsidentitet – Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU31
Kvalificerad skyddsidentitet (prop 2005/06:149)
Torgny Peterson
Skärpning i trafiken
Har du slarvat med hastighet, bilbälte, stopplikt mm tidigare? I sådana fall är det av alla skäl dags för en skärpning i trafiken om du inte vill spendera dina pengar på kraftigt förhöjda bötesbelopp.
Från och med idag, 1 oktober, höjs nämligen bötesbeloppen för en mängd trafikbrott kraftigt. Inte en dag för sent.
Läs mer:
Vilka bötesbelopp gäller vid de vanligaste trafikförseelserna?
Torgny Peterson
Från och med idag, 1 oktober, höjs nämligen bötesbeloppen för en mängd trafikbrott kraftigt. Inte en dag för sent.
Läs mer:
Vilka bötesbelopp gäller vid de vanligaste trafikförseelserna?
Torgny Peterson
