Förändrad behandling kan ge fler heroinister vård
Rubriken är inte min. Det är Mobilisering mot narkotika som låter meddela att många fler heroinister skulle kunna få framgångsrik behandling med buprenorfin, t ex Subutex, och metadon om utredningarna och planeringarna i vården förenklades. Det visar den sk 3G-studien som delfinansierats av Mobilisering mot narkotika.
"Det är positivt om fler kan få behandling eftersom missbruket annars riskerar att leda till döden. 3G-studien ger bättre kunskaper om vad som är effektivt i behandlingen och utifrån det kan vi utveckla metoder som innebär låga trösklar in och höga trösklar ut ur vården", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Ett hundratal personer med långvarigt heroinberoende har i studien erbjudits behandling efter ett starkt förenklat intagningsförfarande och med snabb behandlingsstart. De har också fått ta ett större eget ansvar för behandlingen och stödet har utformats efter den enskildes behov. 75 procent av deltagarna fullföljde behandlingen och användningen av illegala droger gick ner till en mycket låg nivå.
Studien ger också stöd för en förändrad behandlingsstrategi där buprenorfin, den aktiva substansen i Subutex, används systematiskt som förstahandsval för patienterna. Metadon, som visserligen har den bäst dokumenterade effekten, bör på grund av risk för överdoser bara ges när buprenorfin inte är tillräckligt för patienterna.
"När buprenorfinet inte räcker till ska det finnas en länk till en specialistmottagning som snabbt kan ta över och skifta till metadon", säger Markus Heilig klinisk forskningschef vid National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska institutet som också lett arbetet med 3G-studien.
Förutom Markus Heilig har Johan Kakko, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och Leif Grönblad, med dr på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetat med studien.
Vad ska man då tycka om detta? En rimlig slutsats är att en behandling som fungerar bör bibehållas och utsättas för fortsatt utvärdering över tid. Samtidigt anser jag att det finns anledning att vara vaksam på en tilltagande medikalisering av problem som ofta har en psykosocial bakgrund. Man kan också fråga sig vad som skulle bli resultatet om utredningar och planeringar för andra behandlingsalternativ, som visat sig ge goda resultat, också förenklades.
Frågan om behandling av heroinister är i allra högsta grad intressant inte minst på grund av att vi förmodligen kan förvänta oss en massiv tillgång på heroin inom de närmaste månaderna som ett resultat av årets rekordskörd av opiumvallmo i Afghanistan (6100 ton). Hur ska en sådan förmodad ökning av antalet heroinister mötas? Mer Subutex och metadon? Vilka andra behandlingsmetoder kan utvecklas och förfinas? Är politiker lika intresserade som läkemedelsföretagen av massdistribution av metadon och/eller Subutex?
Läs också:
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Torgny Peterson
"Det är positivt om fler kan få behandling eftersom missbruket annars riskerar att leda till döden. 3G-studien ger bättre kunskaper om vad som är effektivt i behandlingen och utifrån det kan vi utveckla metoder som innebär låga trösklar in och höga trösklar ut ur vården", säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Ett hundratal personer med långvarigt heroinberoende har i studien erbjudits behandling efter ett starkt förenklat intagningsförfarande och med snabb behandlingsstart. De har också fått ta ett större eget ansvar för behandlingen och stödet har utformats efter den enskildes behov. 75 procent av deltagarna fullföljde behandlingen och användningen av illegala droger gick ner till en mycket låg nivå.
Studien ger också stöd för en förändrad behandlingsstrategi där buprenorfin, den aktiva substansen i Subutex, används systematiskt som förstahandsval för patienterna. Metadon, som visserligen har den bäst dokumenterade effekten, bör på grund av risk för överdoser bara ges när buprenorfin inte är tillräckligt för patienterna.
"När buprenorfinet inte räcker till ska det finnas en länk till en specialistmottagning som snabbt kan ta över och skifta till metadon", säger Markus Heilig klinisk forskningschef vid National Institutes of Health samt verksam vid Karolinska institutet som också lett arbetet med 3G-studien.
Förutom Markus Heilig har Johan Kakko, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och Leif Grönblad, med dr på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetat med studien.
Vad ska man då tycka om detta? En rimlig slutsats är att en behandling som fungerar bör bibehållas och utsättas för fortsatt utvärdering över tid. Samtidigt anser jag att det finns anledning att vara vaksam på en tilltagande medikalisering av problem som ofta har en psykosocial bakgrund. Man kan också fråga sig vad som skulle bli resultatet om utredningar och planeringar för andra behandlingsalternativ, som visat sig ge goda resultat, också förenklades.
Frågan om behandling av heroinister är i allra högsta grad intressant inte minst på grund av att vi förmodligen kan förvänta oss en massiv tillgång på heroin inom de närmaste månaderna som ett resultat av årets rekordskörd av opiumvallmo i Afghanistan (6100 ton). Hur ska en sådan förmodad ökning av antalet heroinister mötas? Mer Subutex och metadon? Vilka andra behandlingsmetoder kan utvecklas och förfinas? Är politiker lika intresserade som läkemedelsföretagen av massdistribution av metadon och/eller Subutex?
Läs också:
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Torgny Peterson
Kommentarer
Trackback
