Rapport om den ekonomiska brottsligheten
Rapporten innehåller en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats under de senaste tre åren och vilka åtgärder som har vidtagits på området inom ramen för regeringens förordning om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet.
I rapporten lämnas också förslag på hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas de kommande tre åren.
Rapporten har utarbetats inom Ekobrottsmyndigheten i samverkan med en arbetsgrupp med företrädare för Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket. Rapporten har därefter behandlats i Ekorådet, som består av verkscheferna för de berörda myndigheterna. Från och med den 15 mars 2007 ingår även generaldirektören för Lotteriinspektionen i Ekorådet. Synpunkter från verkscheferna har inarbetats i rapporten.
Du kan läsa hela rapporten (60 sid) här.
Storbeslag av ecstasy i Finland
En 30-årig estnisk man som bor i Finland har häktats. Den estniske mannen är tidigare dömd för våldsbrott i Sverige, uppger finska YLE.
Torgny Peterson
Morgondagens brottsbenägna person
Du kan läsa hela scenariostudien (53 sid.) här.
Torgny Peterson
Radioprogrammet ReageraMera onsdag 30 maj kl. 10.30
Om oroväckande ökning av GHB i Göteborg och Om kopplingen mellan GHB och anabola steroider.
I programmet talar jag med Gabrielle Bendrik, socialmedicinska häktesprojektet i Göteborg och Tommy Moberg, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Programmet direktsänds i Just Radio och via Internet.
Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.
Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland
Torgny Peterson
Hur ser brottsligheten ut år 2020?
Studien presenteras idag, 29 maj, och följs av debatt.
Var: Münchenbryggeriet (Mälarsalen), Ingång Torkel Knutssonsgatan 2
När: Tisdagen den 29 maj klockan 12:30 - 16:15
Läs också:
Polisens brottsbekämpning riskerar att omöjliggöras
Polisen får ha kriminella i databas
Torgny Peterson
Gravida kvinnor används som knarkkurirer
På senare tid har det blivit allt vanligare att gravida kvinnor används som kurirer.
Enligt den bulgariska nyhetsbyrån Novinite har 33 sådana kurirer gripits i Kina och Indien under de senaste fyra månaderna.
Torgny Peterson
Dopade cykelnissar
En relativt god sammanställning över dopade cykelnissar levererades igår och också idag av de flesta större internationella media, inklusive kanadensiska Globe and Mail.
Torgny Peterson
Unga européer tycker till om tobak
Manifestet har tagits fram av över 200 deltagare under ett konvent i Bryssel 19-21 maj. Sammanlagt har 10 000 unga i Europa tillfrågats i konsultationsprocessen som pågått under sex månader.
Andra förslag i manifestet är ett förbud av försäljning av tobak i automater. Dessutom bör alla cigarettpaket se liknande ut för att förhindra att färgdesign kan användas som indirekt tobaksreklam.
Du kan läsa mer här.
Torgny Peterson
Stor ökning av antalet GHB-missbrukare på häktena i Göteborg
Utvecklingen är mycket oroande. Om problemen med GHB ökar i Göteborg, finns också risken att de gör det i övriga landet, säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Även antalet häktade som var påverkade av GHB vid polisens gripande har fördubblats. Från 2005 till 2006 har antalet ökat från 15 till 29.
I intervjuundersökningen hävdar ett flertal klienter att de upprepade gånger på grund av medvetslöshet, tvingats till intensivvård på grund av GHB. Trots risk för omedelbar återgång till missbruk har de kort därefter fått lämna sjukhuset utan vidare åtgärder.
Sjukvården måste bli mycket bättre på att erbjuda de här människorna vård och stöd. Det är inte rimligt att utan åtgärder släppa iväg en missbrukare som går direkt hem och tar en ny dos, säger Björn Fries.
Socialmedicinska häktesprojektets undersökning visar också på en tydlig koppling mellan missbruket av GHB och Anabola androgena steroider, AAS.
Av de 33 som uppger att de använder GHB mest eller näst mest av alla droger, har 29 även använt AAS.
GHB
GHB är är en narkotikaklassad drog som ofta säljs som en luktfri vätska. GHB kan vid hög dos leda till försämrad andningsförmåga, medvetslöshet och död. Förekomsten av GHB är särskilt hög i Göteborgstrakten.
Socialmedicinska häktesprojektet
Socialmedicinska häktesprojektet finns i Stockholm och Göteborg och leds av Kerstin Käll, överläkare på beroendekliniken i Linköping. Projektet i Göteborg finansierades 2005 och 2006 av Mobilisering mot narkotika.
Narkotikasmuggling i det gotländska grannskapet
Hittills har sex personer gripits, varav tre lettiska medborgare och två medborgare från Litauen. En person hade ett utländskt pass med permanent uppehållstillstånd i Lettland.
Narkotikan transporterades, från ett fraktfartyg under utländsk flagg, till den estniska kusten med hjälp av en mindre båt.
Torgny Peterson
Projekt Titan
Olika omständigheter gör att postpaketet kan knytas till Titus Denefjäll. Kokainet i postpaketet plockas ut och ersätts med substitut. Postpaketet går in i postgången och ut till utlämningsstället den 5 december samtidigt som telefonavlyssning inleds mot 5 misstänkta personer.
Den 6 december anländer 2 misstänkta personer i personbil till postpaketets utlämningsställe och hämtar det aktuella postpaketet. Spaningsstyrkor från tullkriminalen och länskriminalen följer därefter de misstänkta personerna i personbilen för att nå fram till den huvudmisstänkte Titus Denefjäll.
Färden går i riktning mot Denefjälls bostad i Trelleborg. Personbilen stannar dock på en parkeringsplats strax innan och mycket nära Denefjälls hemadress. Beslut om tillslag fattas men under viss dramatik så misslyckas detta och de två misstänkta undkommer gripande. Ett flertal husrannsakningar genomförs omgående och det resulterar i att 2 personer häktas samt att Denefjäll häktas i sin utevaro.
Den 13 december beslagtages ytterligare ett postpaket som inkommer till ett postkontoret i södra Sverige. Även detta paket innehåller 5 kilo kokain. Paketet är adresserat till samme mottagare som det paket som anlänt till Frankfurt den 29 november men denna gång till en annan postadress i södra Sverige. Den boende på adressen kan knytas till Denefjäll och är en av de redan häktade.
Efter ett omfattande analysarbete så kan vi spåra 14 postpaket som ankommit från Costa Rica till Skåne under 2004-2005 och samtliga paket kan knytas till Titus Denefjäll. Sannolikt är dessa 14 paket bara en del av ett större antal paket som har skickats på liknande sätt men som inte har kunnat spåras. Förundersökningen menar att de 14 spårade paketen visar på en omfattande smuggling av kokain från Costa Rica till Sverige och att denna organiserats av Denefjäll. Modus operandi då det gäller de 14 postpaketen är detsamma som finns då det gäller de två postpaket vi har beslagtagit med sammanlagt 10 kilo kokain.
Tingsrätten i Trelleborg beslutar om kvarstad på 1,7 miljoner avseende Denefjäll varvid hus, tomt, fordon, valuta, 18 k guldplattor exklusiva smycken m.m. tas i beslag. Grävningar på tomt tillhörande Denefjäll ger ytterligare narkotikabeslag i form av av kokain, ecstacy, amfetamin samt dessutom beslag av vapen och ammunition.
Titus Denefjäll spåras till Kamala Bay i Thailand och genom internationellt samarbete grips han därefter på Turkiets flygplats där han mellanlandar den 5 januari 2006. Han är på väg från Thailand till Kroatien. Efter 5 månader i turkiskt fängelse utlämnas han till Sverige i juni månad. Ett omfattande utredningsarbete fortsätter och därefter inleds en rättegång som pågår under en månad under september och oktober månad. Åklagaren yrkar på totalt 62 års fängelse för de 6 misstänkta.
Den 18 oktober faller Tingsrättens dom och Titus Denefjäll döms till 14 års fängelse men åtalsyrkandena mot övriga häktade ogillas av Tingsrätten.
Knäckfrågan har varit att förundersökningen enligt Tingsrätten inte kan bevisa att de 14 spårade paketen bakåt i tiden har innehållit kokain. Tingsrätten finner det sannolikt att något av paketen har innehållit minst 1 kilo kokain.
Förutom domen beträffande Denefjäll så är Tingsrättens ledamöter oeniga beträffande övriga häktade. Två ledamöter vill döma och två ledamöter vill fria vilket får till följd att rätten hellre friar än fäller. Rätten tar även beslut om att kvarstaden på 1,7 miljoner SEK ändras till 300.000 SEK (Tingsrättens resonemang-något av paketen har innehållit 1 kilo kokain och sannolikt härrör det halva kilo som påträffas vid husrannsakansgrävningarna på Titus tomt från detta paket. 1 kilo-½ kilo = ca 300.000).
Projektet menar att förundersökningen har visat på ett överensstämmande modus operandi beträffande samtliga16 paket inklusive de två som tagits i beslag och som innehållit totalt 10 kilo kokain. Det finns även andra omständigheter i förundersökningen som talar för att paketen har innehållit kokain.
Förundersökningsledaren överklagade tingsrättens dom till hovrätten den 8 november 2006. Hovrätten tog upp målet i januari 2007 och friar även de NN och NN samt häver kvarstaden på 300.000 då de inte delar tingsrättens uppfattning att något av paketen har innehållit kokain.
Projektet har initierats och drivits av Tullverket i samverkan med Polisen och sammantaget har tull och polis i ärendet bland annat beslagtagit:
10 424,96 gram kokain
13 499 st tabletter ecstacy
64,10 gram amfetamin
1 st pistol samt ammunition
2 st ljuddämpare
2 st kulgevär samt ammunition
Projektet har dessutom gett ett underlag som bland annat består av ett flertal identifierade personer som på sannolika skäl kan misstänkas vara involverade i smugglingen. De sannolika misstankarna är dock inte tillräckliga för att leda till åtal med fällande domar. Däremot så har underlaget upparbetats som uppslag till nya ärende/projekt. Ett av dessa ärende/projekt har nyligen uppstartats.
Källa: Tullverket
Ny forskningsberedning utsedd
Forskningsberedningens ledamöter
Professorn Bertil Anderson
Styrelseordförande Carl Bennet
Utvecklingschefen Charlotte Brogren
Doktoranden Anna Gatti
Professorn Maria Hober
Forskningschefen Jan Lundberg
Forskningschefen Hans Martin
Professorn Lena Nordholm
Professorn Inga-Lill Rahm Hallberg
Professorn Göran Sandberg
Professorn Sverker Sörlin
Professorn Daniel Tarchys
Professorn Ebba Witt-Brattström
Ny forskning kan förklara fosterskador av marijuana
I ett pressmeddelande säger Karolinska Institutet följande:
Viktiga moment i hjärnans utveckling styrs av molekyler som har likartade biologiska egenskaper som THC-den främsta psykoaktiva substansen i cannabis. Det visar en studie från Karolinska Institutet som nu publiceras i tidskriften Science. Forskarna tror att resultaten kan ge nya insikter i hur cannabisrökning under graviditeten skadar barnet.
För att hjärnans nervceller ska kunna utvecklas och växa ihop med varandra på ett korrekt sätt måste de guidas av kemiska signaler som skickas ut från omgivande nervceller. Forskarna har nu upptäckt att en ny grupp signalämnen som kallas endogena cannabinoider spelar en oväntat viktig roll då nervcellerna i hjärnbarken slutligen kopplas ihop med varandra.
Enligt forskarna kan resultaten inte bara leda till ny kunskap om hjärnans normala utveckling, utan även till ny förståelse av när och om utvecklingen kan påverkas av cannabis.
Endogena cannabinoider utövar nämligen sin aktivitet genom att binda till samma receptor på hjärnans nervceller som cannabis-substansen THC binder till den så kallade CB1 cannabinoid-receptorn. Forskarna tror därför att THC från marijuanacigaretter som överförs från modern skulle kunna störa den normala signaleringen genom CB1 cannabinoid-receptorn och därmed påverka utvecklingen av fostrets hjärna.
Vi har identifierat en grundläggande mekanism i hjärnans utveckling som med all säkerhet kan påverkas av THC, säger docent Tibor Harkany som har lett studien.
Tidigare forskning har visat att barn till mödrar som rökt cannabis under graviditeten oftare har kognitiva problem som koncentrationsstörningar, hyperaktivitet och dålig inlärningsförmåga än andra barn. Enligt Tibor Harkany skulle en del av förklaringen kunna ligga i att THC leder nervcellerna vilse hos det växande fostret så att de inte kopplas ihop som de ska.
Besök också Karolinska Institutets hemsida för ytterligare information
Torgny Peterson
Rekordbeslag av narkotika i Holland
Det hittills gjorda beslaget omfattar 2,5 miljoner ecstasytabletter och cirka 210 kilo råvara för produktion av ytterligare åtta miljoner ecstasytabletter.
Utöver detta hittade man i en lagerlokal i staden Veldhoven i södra delen av landet 270 kilo amfetamin, 210 kilo hasch.
Torgny Peterson
Konferenser i höst om riktlinjerna för missbruksvården
De inleds 4 september i Örebro och avslutas 3 oktober i Malmö.
Under senare år har antalet personer med missbruks- och beroendeproblem ökat, missbruks- och beroendevårdens struktur har ändrats och det finns stora regionala skillnader över landet.
Detta är första gången som Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, där det finns stora skillnader i traditioner, kompetenser och synsätt. Det är därför särskilt angeläget att etablera en gemensam grund till stöd för huvudmännens insatser för personer med missbruksproblem.
Konferenserna vänder sig till politiker, verksamhetsansvariga och dem som i yrket möter personer med missbruks- och beroendeproblem.
Örebro 4 september
Luleå 13 september
Jönköping 18 september
Stockholm 25 september
Göteborg 27 september
Malmö 3 oktober
Arrangörer
Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting
Avgift
Konferensen kostar 300:- exklusive moms. Priset inkluderar för- och eftermiddagskaffe samt lunch.
Målgrupp
Konferenserna vänder sig främst till politiker, verksamhetsansvariga och yrkesgrupper som möter personer med missbruks- och beroendeproblem. Delar av programmet har en regional vinkling.
Anmälan
Observera ny version av inbjudan och program 4 september Örebro
Inbjudan och program
13 september Luleå
Inbjudan och program
18 september Jönköping
Inbjudan och program
25 september Stockholm
Inbjudan och program
27 september Göteborg
Inbjudan och program
3 oktober Malmö
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Mer information om riktlinjerna
Ny sändningstid för radioprogrammet ReageraMera - onsdagar 10.30-11.00
Som vanligt direktsänds programmet i Just Radio och via Internet.
Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.
Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu eller http://www.myspace.com/justradiogotland
Radioprogrammet ReageraMera onsdag 23 maj kl. 09.00
I programmet talar jag med poliskommissarie Lena Thor, enhetschef för hundförarpolisen i Västra Götaland och kriminalkommissarie Tomas Ekman, nyvald ordförande för SNPF.
Programmet direktsänds i Just Radio och via Internet.
Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.
Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland
Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö-kostnader, besparingar och hälsovinster
Resultatet visar att samhällets besparingar kopplade till rättsväsende, produktivitet, hälso- och sjukvård samt minskad skadegörelse är många gånger större än de kostnader som insatserna kräver.
Till detta kommer att insatserna förebygger förluster av hälsorelaterad livskvalitet bland våldsoffer. Rapporten illustrerar därmed den stora potential för välfärdsvinster som finns i lokalt förankrade insatser mot alkoholrelaterade skador.
Inom ramen för STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) pågår sedan 1996 ett alkoholförebyggande arbete bland restauranger med serveringstillstånd: Ansvarsfull alkoholservering.
Detta inkluderar långsiktig samverkan med representanter från kommunen, länsstyrelsen, polisen och restaurangbranschen, utbildning i ansvarsfull alkoholservering (ingen servering till ungdomar under 18 år och till märkbart påverkade gäster) för restaurangpersonal, samt förstärkt tillsyn utifrån alkohollagstiftningen. Forskare har i en tidigare utvärdering visat att dessa insatser ledde till en minskning av antalet polisanmälda våldsbrott med 29 procent.
Läs rapporten:
Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö
Domarskola ska inrättas i Jönköping
Inom några år kommer så många som en tredjedel av landets domare att gå i pension, samtidigt som det sker en snabb utveckling av både teknik, arbetssätt och organisation i den dömande verksamheten.
Dagens utbildning är inte tillräckligt flexibel för att klara det, säger huvudprojektledaren Staffan Levén, lagman vid Hovrätten för Västra Sverige.
För att klara alla nyrekryteringar måste fler med olika juridiska bakgrunder bli domare än vad som är fallet idag, då de allra flesta nyutnämnda ordinarie domare har genomgått den så kallade domarbanan, där man stegvis meriterar sig på olika anställningar inom domstolsväsendet.
Systemet med domarbana garanterar att våra domare har lång erfarenhet av verksamheten på domstol, men det skapar också en viss tröghet när rekryteringsbehoven blir större. Dessutom kan det ha gått ganska lång tid sedan en nyutnämnd domare senast själv satt i rättssalen - och kunskap är en färskvara, säger Staffan Levén.
Efter utnämning får domaren en grundutbildning redan nu, men inte så omfattande och anpassad efter den enskilde domarens behov, som Domarskolan är tänkt att ge. Domarbanan ska finnas kvar, men även med annan yrkesbakgrund ska man kunna bli domare.
Därför är det viktigt att först reda ut vilken kompetens och vilka kunskaper som bör vara obligatoriska för en nyutnämnd ordinarie domare. Det är också viktigt att kunna erbjuda dessa kunskaper på ett högkvalitativt och likvärdigt sätt till alla, säger Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket och initiativtagare till projektet.
Flera av de främsta experterna på olika sakområden, inom den svenska domarkåren, kommer att engageras till den särskilda kompetensgrupp som inom ramen för projektet ska utreda vad Domarskolans utbildning bör innehålla.
Att placera Domarskolan i Jönköping ser Thomas Rolén som högst naturligt:Jönköping ligger mitt i domstols-Sverige. Där finns också tingsrätt, hovrätt, kammarrätt och länsrätt och tillgång till både lokaler och den teknik som krävs. Dessutom ligger Domstolsverket i Jönköping, vilket inte minst ger de nyutnämnda domarna en unik möjlighet att bekanta sig med den framtida teknik som utvecklas vid Domstolsverket och ännu inte finns någon annanstans.
Projektet ska slutredovisas den 31 december i år.
Om 200 000 amatöridrottare som dopar sig och arbetet mot cannabis
Hon gav ett exempel från ett gym i Baden-Württemberg där 19,2 procent av männen och 3,2 procent av kvinnorna dopade sig. Sabine Bätzing konstaterade också att kontrollen inom amatöridrotten är undermålig.
Beträffande alkohol meddelade Bätzing att fler än tio miljoner tyskar konsumerar alkohol på ett sätt som medför risker för hälsan.
Omkring två miljoner tyskar är regelbundna användare av cannabis.
Antalet drogrelaterade dödsfall uppgick till 1 296 år 2006, vilket är det lägsta antalet sedan 1989.
Den som är intresserad av att lära sig mer om drogsituationen i Tyskland kan med fördel läsa årsrapporten som nämns ovan. Rapporten, Drogen-und Suchtbericht 2007, hittar du här.
På den tyska nationella drogsamordnarens hemsida hittar du också en hel del intressant information, bland annat om cannabis.
Via den hemsidan kan du också ta del av all den information om cannabis i ett europeiskt perspektiv som presenterades vid ett internationellt möte som ägde rum i Berlin 29-30 mars i år. Där hittar du alla föredrag som gavs, inklusive en svensk power point-presentation om behandling av cannabisrelaterade problem i Sverige.
Använder du cannabis och läser tyska kan du också göra ett test om riskerna med din cannabiskonsumtion här.
Torgny Peterson
Tullverket omhändertar cigaretter beställda via Internet
Beställning av tobaksvaror via Internet är fullt laglig så länge beställaren är 18 år samt att skatt betalas för varorna. Informationen kring skattskyldigheten är ofta bristfällig hos de företag som säljer utländska tobaksvaror via Internet.
Den som beställer tobaksvaror via Internet riskerar att få sina varor omhändertagna. Därför rekommenderar Tullverket privatpersoner som ska beställa tobaksvaror via Internet att informera sig om villkoren för köpet och speciellt då vem som är skyldig att betala skatt. Om det inte tydligt framgår på företagets webbsida om vem som betalar skatt för varorna, kontakta företaget för att reda ut detta innan beställning görs.
Det här gäller för beställningar av tobaksvaror från annat EU-land
Det är tillåtet att beställa tobak via Internet. Beställaren måste dock vara minst 18 år och det ska betalas skatt för varorna. Vem som ska betala skatten beror på vem som ansvarar för transporten. Om frakten ingår i inköpspriset och köparen själv inte ordnar med frakten till Sverige är det säljaren som ska betala skatt för tobaksvarorna. Om köparen själv ordnar frakten av varorna är det köparen som ska betala skatten. Om det inte klart framgår att skatt betalats av säljare eller köpare kan Tullverket omhänderta tobaksvaran för skatteutredning. Det kan också uppstå misstanke om skattebrott.
Ett förstärkt samarbete med frivilligorganisationerna
Inom några veckor ser många unga fram mot examen och studentfirande. Och vi vet att det är det andra tillfället på året då många unga återigen tar till flaskan tyvärr. Som ansvariga statsråd för social- och folkhälsopolitiken har vi också ett ansvar för att föra en politik för att minska de problem som följer i alkoholens spår. Följande åtgärder anser vi vara prioriterade:
Myndigheter och lagstiftning kan aldrig ensamma vinna kampen mot droger. Vi behöver en mobilisering från det civila samhället för att få en förändring till stånd. Det handlar om vad föräldrar, föräldraföreningar, nykterhetsorganisationer, samfund, idrottsrörelsen och andra gör. Om dessa och andra inom frivilligsverige sänder ett gemensamt budskap och samarbetar med skola, sociala myndigheter, socialtjänst och polis - då kan en negativ trend vändas. Regeringens ambition är att stärka villkoren för den ideella sektorn i vårt land.
Sverige har ett bra och utbyggt föräldrastöd genom bland annat barnavårdscentraler och mödravård. Men sedan upphör möjligheterna för föräldrar att enkelt och på eget initiativ kunna få rådgivning och stöd i sin viktiga roll som föräldrar. När en situation har spårat ur och socialtjänsten och polisen kopplas in så finns ju hjälp att få. Men då har utvecklingen ofta gått så långt att det innebär genomgripande förändringar för familjerna. Vi vill därför bygga upp ett tillgängligt stöd som på föräldrarnas eget initiativ och närhelst de önskar ska kunna bistå med råd och hjälp. Någon att fråga. Någon att bara ringa när man inte vet hur man ska göra. Många föräldrar saknar numera den närhet till släkt och övrig familj som fanns naturligt förr.
Sverige ska fortsätta att driva en restriktiv alkoholpolitik - också inom EU. Länder som har en annan tradition föreslår ibland förändringar av handel och samarbete som kan försvåra för Sverige att upprätthålla den modell som utvecklats i Norden. Denna restriktiva linje ska fullföljas också för de världshandelsförhandlingar som pågår inom ramen för WTO.
Alkoholen har stor betydelse för förkortad livslängd, sjukdomar och olycksfall. Ungefär var femte sjukhussäng på våra akutsjukhus och närmare hälften av vårdplatserna inom den psykiatriska sjukhusvården upptas av personer med alkoholrelaterade sjukdomar. Minst 200 000 barn i Sverige lever med föräldrar som har missbruksproblem. Vården och socialtjänsten tyngs av effekterna av alkoholen. Det måste därför bli lättare att på ett enkelt sätt få svar på frågor om alkoholmissbruk hos primärvården. Tyvärr visar en undersökning att läkare och sjusköterskor inte uppfattar sig kunniga nog att ge råd om alkohol. Vi ska därför se till att stärka primärvårdens roll för individens förutsättningar att leva sunt. Rökavvänjning erbjuds nu på många vårdcentraler runt om i landet. Det borde bli lika enkelt att fråga om hjälp mot alkoholmissbruk.
Regeringen har ökat resurserna till det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Varje år under tiden 2008 till 2010 avsätts 260 miljoner kr. Det behövs ett fortsatt arbete främst genom kommuner och landsting. Men utan en uppställning och ett engagemang från landets föräldrar och tusentals frivilligorganisationer kommer vi inte framåt. Engagemanget som krävs finns, det vet vi. Nu gäller det att vi tillsammans gör vad vi förmår.
Göran Hägglund, Socialminister
Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister
(Artikel i Världen idag 16 maj 2007)
Sverige deltar i FN-möte om terrorism
I samband med mötet ger Sverige ett stöd om fyra miljoner kronor till FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC), och dess terrorismbekämpningsgren (TPB). Denna gren har till uppgift att stödja länders ansträngningar att införliva internationella konventioner mot terrorism i deras nationella lagstiftning.
Sverige bidrar såväl bilateralt som multilateralt i detta arbete, och lägger särskild vikt på att stärka polis- och rättsväsendens kapacitet att bekämpa terrorism inom ramen för de mänskliga rättigheterna, särskilt i länder med svaga rättssystem.
United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) stödjer medlemsländernas ansträngningar att uppfylla sina åtaganden i enlighet med FN:s strategi för terrorismbekämpning.
UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) arbetar mot vad man kallar un-civil behaviour. Största delen av organisationens arbete och budget går till arbetet mot narkotika. De övriga delarna av FN-organet arbetar mot människohandel, korruption, och terrorism. Sverige är efter Italien näst största bidragsgivaren, med ett årsbidrag till UNODC på totalt 85 milj kronor för 2007.
UNODC:s Terrorist Prevention Branch (TPB) har funnits sedan 2002 och har huvudsakligen i uppgift att leverera stöd till FN:s medlemsländer i form av juridisk konsultation i syfte att stärka länders egen förmåga att förebygga terrorism. Sverige har tidigare gett särskilt stöd till TPB. Ett första svenskt stöd om 3,5 miljoner kronor gavs 2005. Stödet för 2006 uppgick till 6 miljoner kronor.
Kampanj mot cannabisindustrin: Åsikt, Insikt, Avsikt och Utsikt
Cannabiskampanjen
I radioprogrammet ReageraMera onsdag 16 maj, med repris 17 maj, förklarade och besvarade Thomas Lundqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, en mängd cannabisrelaterade frågeställningar.
Lundqvist, som arbetat med missbrukare inom narkomanvården sedan mitten av 1970-talet, är en av Sveriges ledande experter inom området.
Under de år jag arbetat med narkotikarelaterade problem och frågeställningar är det få droger som varit så livligt debatterade som cannabis. I diskussionerna saknas ingalunda åsikter, däremot finns det avsevärda brister när det gäller kunskap och insikter om vilka konsekvenser användning av cannabis medför. Åsikter i kombination med bristande insikter resulterar ofta inte i några konkreta avsikter att förändra inställningen till cannabis.
Lundqvists arbete är avsett att råda bot på det och bidra till att också mer eller mindre inbitna användare av cannabis kan skaffa sig nya utsiktspunkter.
Vad har då detta att göra med cannabisindustrin? Svaret är enkelt. Cannabiskonsumenterna göder industrin genom att använda cannabisprodukter. Skippar du cannabis ger du ditt bidrag till att krossa cannabisindustrin.
Du som inte hade tillfälle att lyssna på programmet kan ändå ta del av en hel del intressant information genom att följa nedanstående länkar:
Haschprogrammet
En guide för dig som vill sluta med hasch och marijuana (svenska)
En guide for deg som vil slutte med hasj (norska)
En guide for dig som vil ud af hashmisbrug (danska)
Opas sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön (finska)
Hjälp för cannabismissbruk (Sverige)
Publicerade artiklar (merparten av Thomas Lundqvist)
Tycker du att radioprogrammet ska sändas i repris ytterligare en gång skickar du bara ett meddelande till [email protected]
Torgny Peterson
Repris av radioprogrammet ReageraMera om cannabis: Torsdag 17 maj kl. 10.30
Efter att flera har frågat efter en reprissändning av onsdagens program om cannabis, kan vi nu meddela att programmet sänds i repris torsdag 17 maj kl. 10.30.
I programmet talar jag med Thomas Lundqvist, docent i psykologi i Lund, om forskning om cannabis och behandling av cannabisrelaterade problem
Alla som är intresserade av cannabisrelaterade frågeställningar bör se till att inte missa programmet.
Programmet direktsänds i Just Radio och via Internet.
Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.
Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/ eller www.myspace.com/justradiogotland
Nya droger klassas som narkotika
Substanserna har både centralstimulerande och hallucinogen effekt. DOI (4-jod-2,5-dimetoxiamfetamin) och DOC (4-klor-2,5-dimetoxiamfetamin) förs den 15 maj upp på förordningen om kontroll av narkotika (1992:1554) och regleras därigenom av narkotikastrafflagen (1968:64).
De två substanserna klassificeras i samma grupp som LSD, Heroin och XTC. DOC och DOI är amfetaminanaloger och mycket lika den redan narkotikaklassade substansen DOB. De har både centralstimulerande och hallucinogen verkan och är nära relaterade till amfetamin, ecstasy och till viss del LSD. Riskerna vid bruk av drogerna är också liknande.
DOI beslagtogs för första gången i september 2006 i Sverige. Ytterligare några svenska fall har förekommit och dessutom beslag i Danmark och Finland.
Bedömningen är att man kan vänta sig ett ökat bruk så länge drogen är laglig.
DOI förekommer vanligen som små papperslappar indränkta i substansen, så kallade ?blotters?. Vid höga doser finns risk för kramper, medvetslöshet och hjärtinfarkt.
Det första svenska beslaget av DOC gjordes 2001. Substansen påträffades ett fåtal gånger i Sverige fram till dess den klassificerades som hälsofarlig vara 2004. 2006 dök DOC upp på nytt i Sverige. Därefter har beslag gjorts även i Finland och Storbritannien.
DOC kommer nu som en följd av lagförändringen att betraktas som narkotika.
Användarna av DOC och DOI är huvudsakligen yngre människor som brukar substanserna som komplement eller substitut till andra droger.
Vi har fått nog av motorcykelgängen
Enough is enough säger polischefen Ken Moroney i New South Wales till australiensiska media och meddelar samtidigt att det nu kommer att bli helt andra tag mot gäng som Nomads, Rebels, Commancheros och Bandidos.
Med hjälp av alla tillgängliga polisenheter kommer Strike Force Ranmore att ta sig an uppgiften.
Enligt en nyligen publicerad rapport från the Australian Crime Commission är flera av gängmedlemmarna inblandade i organiserad brottslighet, mord, prostitution, mordbränder, rån, tillverkning och försäljning av narkotika, penningtvätt och mutbrott. I stort sett alla grövre brottstyper finns med på den lista över kriminella handlingar som de här grupperna ägnar sig åt.
Den planerade aktionen mot motorcykelgängens brottslighet kommer bland annat att inkludera regelbundna trafikkontroller, razzior mot gängens klubbhus och kontroll av de tillstånd som motorcykelgängen har för att utöva olika sorters verksamhet.
Enligt The Australian Crime Commissions rapport för år 2006 finns det i landet 35 motorcykelgäng med totalt 3 500 medlemmar. Tio av motorcykelgängen öppnade 26 nya så kallade chapters i Australiens alla sex stater förra året.
Den intresserade hittar Australian Crime Commissions årsrapport här.
Torgny Peterson
Stor succé för ECADs internationella konferens mot narkotika
Omkring 350 delegater från 60 städer i över 20 europeiska länder deltog, och ECAD knöt i samband med konferensen ytterligare en stor och viktig medlemsstadtill sig, italienska Milano, som i och med inträdet i ECAD också undertecknade den så kallade Stockholmsresolutionen.
Flera välkända experter föreläste på konferensen, bland annat chefen för det Wien-baserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), Antonio Maria Costa som, utöver att förespråka drograttfylleritester och drogtester på särskilt utsatta arbetsplatser, också uppmuntrade till ökade behandlingsinsatser och ökat internationellt samarbete, bland annat via TREATNET.
Hela anförandet som hölls av Antonio Maria Costas vid konferensen i Istanbul hittar du här.
Inom kort kommer alla anföranden som hölls i Istanbul att publiceras på ECADs hemsida.
Torgny Peterson
Terrorister bytte hasch mot sprängmedel
Jag har fått flera frågor om detta efter programmet och utöver det Fredriksen nämnde i programmet kan jag tillägga följande.
En undersökning, utförd av de spanska och franska underrättelseorganisationerna Centro Nacional de Inteligencia respektive Renseignements Generaux, som påbörjades efter terroristattentaten i Madrid 2004 visar att den Algeriet-baserade Salafist-grupperingen köpte sprängmedel från tidigare gruvarbetare mot betalning med hasch.
Torgny Peterson
HIV-medicin missbrukas för att ge berusning
Tacksam om någon på närmare håll som eventuellt har erfarenheter av och/eller ytterligare kunskaper om detta hör av sig med ett e-postmeddelande till [email protected]
Torgny Peterson
Europeisk katastrof drabbar också Sverige
Katastrofen har resulterat i rapportering, analyser, diskussioner i radio och djupa pannveck i soffprogram i de flesta TV-kanaler.
Vilken katastrof handlar det om frågar sig med all säkerhet varje medborgare som ännu inte uppmärksammats på att hela systemet är i fara?
Det handlar om melodifestivalen, som blev jackpot för länder i öst och mer eller mindre ett totalt nederlag för länder i Väst- och Centraleuropa.
Nu höjs rop på kraftfulla åtgärder- Lägg ned skiten; detta kan få politiska konsekvenser osv., osv.
Har man inte mer att oroa sig för än den årliga melodifestivalen och att det egna landet får smörj så finns det inget att oroa sig för. En bra åtgärd kan möjligtvis vara att inför nästa år uppmana katastrofmakarna att producera bättre bidrag och uppmuntra folk att rösta så att vi slipper den kollektiva depression som nu tycks ha drabbat de stackars musikkritiker, och en del andra, vars utblickar förefaller ligga inom den snävare skalan.
Men det finns tröst och mumma även för dessa, och också för de som har svårt att svälja att Sverige inte fick någon ishockeymedalj. Sverige är nämligen, enligt FN, världsbäst på att bekämpa narkotika, något som förmodligen kan åstadkomma kollektiva, depressiva tendenser hos somliga i Holland, bland legaliseringsförespråkarna och de rövare som tänkt sig en framtid som företagare i knarkbranschen.
När du väl kommit över den traumatiska upplevelsen efter sändningen av melodifestivalen kan du se fram emot glädjande nyheter i Sweden's successful drug policy, som du hittar här.
Beträffande melodifestivalen och de som ägnar sig åt knarkhantering kan det vara lämpligt att citera en av löpsedlarna från gårdagen, Lägg ner skiten!
Torgny Peterson
Några ändringar i kriminalvårdslagstiftningen
Reglerna om personlig egendom innebär att en intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter och tidningar, dock inte sådana som kan äventyra ordningen eller säkerheten i anstalten eller som kan antas motverka den behandling som den intagne genomgår. I övrigt får en intagen ta emot och inneha den personliga egendom som är motiverad med hänsyn till att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Bestämmelserna om brevgranskning innebär att ett brev till eller från en intagen får granskas om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten.
I lagrådsremissen föreslår regeringen även att intagna tillfälligt får hållas avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller säkerheten i anstalten.
Det ska också bli enklare för Kriminalvården att göra drogkontroller. Som alternativ till blod-, urin och utandningsprov föreslås att även saliv- svett och hårprov ska få användas vid sådana kontroller.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Allt om Subutex
Utöver detta visar det sig nu också att apoteken runt om i Sverige slarvar med kontrollen av recepten på Subutex.
Subutex har helt enkelt blivit det nya knarket.
Jag kommer att följa den fortsatta utvecklingen mycket noga och lägger från och med idag in en extra rubrik i avsnittet med tidningslänkar: Det nya knarket-Subutex.
Varje dag hittar du här det senaste om utvecklingen när det gäller Subutex.
Torgny Peterson
Knarkare är också människor-en rapport om narkotikapolitik från vänsterpartiets riksdagsgrupp.
Kommentarer om rapporten
Rapporten är i grunden en katastrof. Inte så att allt är skräp som skrivs men det blandas friskt. Mellan kloka ord och vansinnigheter, mellan individ och samhällsnivå.
Det finns inget att säga om avsnittet om utbyggd generell välfärd, om vårdgaranti för missbrukare, om feministiskt perspektiv mm, men det finns en hel del att säga om programmets förhållande till narkotika.
Narkotika, drogen, pratas det nästan inget om. Polisen och tullen räknar med att det förs in ca 500- 1000 kg heroin, 4-5 ton amfetamin och kanske 20 ton cannabis i landet. Ett narkotikapolitiskt program måste också ha med kampen mot knarket. Den mest avskyvärda formen av utnyttjande och kapitalism som omger narkotikahanteringen kommenteras inte.
Programmet hänvisar till att människor inom professionen, de som har mest erfarenheter, lämnar helt olika slutsatser av sin erfarenhet. Så är det naturligtvis inte.
Alla är tämligen väl överens, men de överenskomna åtgärderna är tydligen inte alltid så trevliga att höra. Mycket i programskriften handlar om lagar, förordningar och kontroll. Bra behandlingsprogram måste hållas rena och då krävs kontroll, substitutionsbehandlingar måste vara avgränsade, och då krävs kontroll. För aktiva missbrukare, eller vid ett återfall, gäller inte bara normala överenskommelser och humanism. Man måste också ha kontroll för drogen styr allt.
Programmet uttrycker sig slarvigt om Subutex, Minskningen av överdoseringar med dödlig utgång har sammanfallit med införandet av Subutexprogram. Man skulle också ha kunnat skrivit att införandet av Subutexprogram i Sverige sammanfaller med ökad tillgång på Subutex på gator och tog i missbrukarledet. Båda innehåller säkert sanningar. Färre dör, men vi får fler som missbrukar Subutex, missbrukare som inte är med i något program.
Den stora frågan i vänsterpartiets program är förslaget om avkriminalisering av eget bruk av narkotika. Ett av skälen är att människor som grips och är positiva, stigmatiseras. Vi har ju lite godtyckligt bestämt att det är kriminellt att använda narkotika, alltså identifierar sig missbrukaren med kriminella. Ett annat skäl är humanismen. En missbrukare är sjuk och vi ska inte kriminalisera en sjukdom. Ytterligare skäl är att polisen ägnar för stora resurser att jaga knarkare för att få fast dom för eget bruk. Missbrukare vågar inte be om vård med risken att betraktas som kriminell, eftersom man just missbrukar.
På individnivå kan det här tyckas rimligt, men lägger man ett samhällsperspektiv på verksamheten blir det något annat. I Sverige omsätts ca 60-70 miljarder varje år på narkotika. Beloppet är så stort att det är svårt att fatta och ta till sig. Det är just människor som använder narkotika som är motorn i hela ekonomin. Dom som säljer vill hela tiden utöka kommersen. Man sänker priser, man har introduktionserbjudanden, man ger bort.Att med den kunskapen tro att det går att vårda bort, be folk låta bli osv är naivt. All forskning visar att beroendet är så starkt att man oftast måste tvingas att avhålla sig ett tag för att hitta andra meningar med livet.
Ett annat skäl att verkligen behålla kriminaliseringen är ungdomsperspektivet. Unga vet att det är kriminellt att prova. De flesta vill inte riskera att åka fast, bli av med körkort eller körkortstillstånd, få rapport till socialtjänsten, mamma och pappa osv. Tas kriminaliseringen bort samtidigt som närvaron av knark ökar och propagandan om dess ofarlighet ökar, jag då provar naturligtvis fler och fler kommer senare att fastna i missbruk.
I programmet står det att Det övergripande målet att bekämpa narkotikan tillåts hela tiden gå före den personliga integriteten och respekten för missbrukaren. Vi kan inte ställa oss bakom en sådan utveckling.Det hade varit på sin plats att man också pratar om integriteten hos anhöriga och brottsoffer, som också drabbas av missbrukarens missbruk och dess följder.
Professor Nils Bejerot sa en gång: En beroende är beredd att betala nästan vilket pris som helst för att förse kroppen med drogen för att få tillfredställelse eller slippa abstinens. Ordet nästan är viktigt, för hos varje missbrukare finns ett pris som är för högt och som kan motivera till ett allvarligt försök att bryta användandet. Det gäller för oss runt omkring-som anhöriga som behandlare-att hjälpa till att hitta det priset, inte försvåra letandet.
Några drabbade kamrater kanske aldrig hittar det priset och då kan ett väl utvecklat substitutionsprogram vara bra. Men att en stor del av vänsterpartiets narkotikapolitiska rapport ska ägnas den gruppen är fel.
Några inlägg i efterföljande debatten
En icke-problematiker ur cannabisbrukargruppen tyckte att Det borde vara avkriminaliserat så man kan ta sig en joint utan att riskera körkortet?
Min förra fru var heroinist när hon födde ett barn, barnet var positivt på opiater när det föddes, menar ni som är för kriminalisering att polisen skulle kunna hämtat mitt nyfödda barn och det skulle straffas?. Vilken humanism företräder ni?
Det borde finnas fria sprutor till den som vill ha oavsett ålder. När man först gången vill ta en spruta ska en ren finnas tillgänglig.
-Om man är 13 år?
-Ja, från första gången ska den finnas?
Nu ska jag ärligt säga att de flesta inlägg var gedigna och kloka. Många kamrater från olika håll i landet uttryckte sin oro över förslaget till avkriminalisering. Som jag kunde uppfatta kommer den frågan att omdebatteras mycket innan förslag ges.
Lasse Siggelin
Storskalig knarkhantering
Danmark och numera också Sverige är medlemmar. Norge deltog för första gången också i den här konferensen.
Konferensen, där deltagande är by invitation only, har som huvudmål att ge deltagarna möjlighet att utbyta drogrelaterad information och diskutera strategier för att ingripa mot internationella knarkhandlare.
För att i någon mån försöka få en bredare allmänhet att förstå omfattningen av den globala knarkhandeln kan följande information från konferensen om den globala knarkhanteringen vara av intresse:
* I mars gjordes det största enskilda beslaget någonsin i världen av kontanter från kinesiska förmedlare av prekursorer för framställning av amfetamin. Beslaget av kontanter uppgick till motsvarande 1,5 miljarder svenska kronor, tillräckligt för att producera över 70 ton metamfetamin.
* Nigerianska smugglingsorganisationer etablerar nu verksamhet för att köpa heroin i Afghanistan. Heroinet transporteras sedan ut från Aghanistan, via Dubai, till östra Afrika och sedan västerut därifrån.
* Mexikanare letar efter möjligheter att köpa nödvändiga kemikalier i Belgien. De sökte efter en tillverkare i Bryssel som varje månad hade kapacitet att förse dom med 20 miljoner tabletter pseudoefedrin; de fick tag i en som bara(!) kunde förse dom med två miljoner.
* Det finns idag så många kokainsmugglare från Ghana, Guinea och Nigeria som etablerar sig i Luxemburg, vilket resulterat i att antalet fängelseplatser inte räcker till.
* Colombianska kokainsmugglare har etablerat täckföretag i Guinea-Bissau
* För bara några veckor sedan greps medlemmarna i en kinesisk organisation, som tillverkade Ecstasy (MDMA) i ett laboratorium som dom startat i Nederländerna, varifrån dom transporterade den tillverkade narkotikan till Filippinerna.
* Australien upplever en ökning av antalet vietnamesiska och kinesiska kriminella grupperingar som tar in kokain från Kina och Kanada.
Några aktuella konsekvenser av den omfattande narkotikahandeln:
* Tillgången på kokain i Europa ökar dramatiskt. Så beslagtog t ex portugisisk polis förra året 34 ton kokain, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år. Kokainbeslagen på flygplatsen i Bryssel har mer än fördubblats under ett år. 2006 beslagtogs 543 kilo där.
* Narkotikahandlarna föredrar euro som valuta. I Sydamerika noteras ett överflöd av eurosedlar. Enligt amerikanska FinCEN (United States Financial Intelligence Unit) så kom nio av tio av de resenärer som införde motsvarande 15,3 miljarder kronor inte från Europa med sina eurosedlar. De kom från Latinamerika.
Goda nyheter under senare tid
* Knarkbaronen Francisco Javier Arellano-Felix har gripits
* Cali-kartellen är utrotad
* För sex månader sedan greps en nigeriansk penningkurir då han var på väg ombord på ett flygplan i Amsterdam med destination Ghana. Han hade med sig över sju miljoner euro.
* I samband med en kontrollerad leverans i januari som omfattande 2,7 ton pseudoefedrin-tabletter beslagtogs ytterligare 6,7 ton pseudoefedrin i Kongo.
* För fyra månader sedan utlämnades tio storhandlare i narkotikabranschen från Mexico till USA.
* För lite mer än två månader sedan gjordes ett rekordbeslag av kokain, 21 ton, utanför Panamas kust.
Den långsiktiga kampen mot narkotika fortsätter!
Torgny Peterson
Hur bör ekobrottsbekämpningen organiseras?
Tid: Tisdagen den 15 maj kl. 10.30-13.00
Plats: Andrakammarsalen, allmänheten kan följa utfrågningen från åhörarläktaren,
ingång Riksplan.
PROGRAM
10.30-10.35
Inledning
Justitieutskottets ordförande Thomas Bodström
Inledningsanföranden
10.35-10.50 Lagmannen Barbro Thorblad, särskild utredare, Utredningen om översyn av Ekobrottsmyndigheten
10.50-11.00 Rikspolischefen Stefan Strömberg, Rikspolisstyrelsen
11.00-11.10 Riksåklagaren Fredrik Wersäll, Åklagarmyndigheten
11.10-11.20 Överdirektören Katrin Westling Palm, Skatteverket
11.20-11.35 Generaldirektören Gudrun Antemar, Ekobrottsmyndigheten
11.35-11.50 Paus
11.50-12.55 Utfrågning. Ledamöterna ställer frågor till talarna och övriga inbjudna
12.55-13.00 Avslutning. Justitieutskottets vice ordförande Inger Davidson
Utfrågningen kan följas direkt via riksdagens webb-tv
Kampanj mot cannabisindustrin: Om kriminella nätverk och cannabismarknaden (Del III)
Cannabiskampanjen
Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus är titeln på den omfattande presentation om cannabis som Johan Nilsson från Rikskriminalpolisen presenterade vid SNPFs (Svenska Narkotikapolisföreningen) 21:a utbildningskonferens och årsmöte i Örebro 4-6 maj.
I ett antal inlägg återger jag stora delar av Johan Nilssons presentation, som ger viktig information om cannabisproblemets omfattning, det svenska cannabisprojektet, trender och tendenser.
Under perioden 2004-2006 har Rikskriminalpolisens cannabisprojektet kartlagt cirka 140 smugglings- och distributionsnätverk Av dessa är 30-35 stora nätverk med kapacitet för 1 ton per år (2004-2005).
Genom satsningen bekämpade polis och tull 19 nätverk, varav 10 hade kapacitet för 1 ton per år.
Beträffande den svenska haschmarknaden beräknas den omsätta omkring 30 ton per år.
Beräkningarna i det nationella cannabisprojektet är baserade på förundersökningsar och underrättelser som hanterats under projektperioden.
Av lättförklarliga skäl (lönsamhet) är haschmarknaden mycket intressant för kriminella nätverk. De stora mängder som hanteras innebär också att det finns ett flertal mottagare i Sverige. Det förekommer även lagring i Sverige i väntan på att man hittar lämpliga köpare.
Vid en jämförelse med Norge anses cannabismarknaden vara lönsammare eftersom den norska markanden hanterar större volymer.
Det är också värt att notera att Sverige fungerar som transitland för leveranser till Norge och Finland.
Att smuggla större mängder hasch är ett stort företag som ställer stora krav på logistik och säker hantering av pengar. Inte minst på solkusten i Spanien och i Holland ör det vanligt med rån och kidnappning av narkotikdistributörer.
Smugglingen av hasch ställer vidare krav på egna säkerhetsstrukturer hos brottsnätverken och underrättelser med riskanalyser om hur polis och tull arbetar. Beträffande Spanien noteras att fd militärer arbetar åt nätverken och organisationerna. Nätverken har ofta samma kontakter utomlands, främst när det gäller smugglingsnätverk. De utländska kontakterna värderar sina köpare högt. Kontakterna behåller man under många år om inget som påpekar omvärlden händer. Det är därför svårt att skilja på organiserad brottslighet och brottsnätverk.
Brottsnätverken är i själva verket inte så välorganiserade som de till en början framstått som. Det finns en uppenbar risk att dramatisera kriminaliteten, vilket kan vara kontraproduktivt.
Brottsnätverken består ofta av en inre kärna på 3-5 personer med fasta funktioner, men även om så är fallet ställer den miljö de verkar i ofta till problem på grund av bristande professionalism och fall där eget missbruk tar ut sin rätt.
Från cannabisprojektet sida konstaterar man att:
* Antalet beslag dubblerades under 2005
* Nationell och internationell samarbete har förbättrats
* Narkotikarotlar är väl fungerande där de finns
* Narkotikarotlarna är motorn i narkotikabekämpningen (Stockholm-Göteborg)
* Narkotikabekämpningen fungerar när den får syssla med det den ska
* Viktigt med narkotikabekämpning på alla nivåer
* Hälften av ärendena har genomförts i enlighet med projektets prioriteringar
* Fokusering på problemet med rätt resurs ger ökat resultat
* Projektet visar på en problematik som i grunden är ett resursproblem
Läs också föregående delar:
Kampanj mot cannabisindustrin
Kampanj mot cannabisindustrin: Spännvidden i cannabisproblematiken (Del I)
Kampanj mot cannabisindustrin: Om förändrad strategisk smuggelbild (Del II)
Nästa avsnitt: Om kriminella nätverk och grossister
Torgny Peterson
Miljardskadestånd för OxyContin
Konsekvenserna blir böter på motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor.
Enligt uppgifter från amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration) femdubblades antalet OxyContin-relaterade dödsfall under perioden 1996-2001. Under samma period skedde också en tjugofaldig ökning av antalet förskrivningar av preparatet. 2002 rapporterade DEA att OxyContin orsakade 146 dödsfall och bidrog till ytterligare 318 dödsfall.
Missbruk av OxyContin är inte alls ovanligt i Sverige. Eftersom jag och flera av mina kollegor övervakar diverse forum med propaganda för missbruk av allehanda droger dyker det ofta upp information om hur man lämpligast missbrukar OxyContin. Ett exempel bland flera: Ni som vill ha morfinbaserat läkemedel så kan jag tipsa om dessa 2 Oxycontin 5 - 80 mg depå, Oxynorm 5 - 20 mg kapslar. Det e dom bästa man kan få utskrivet på recept. Glöm Ketogan mm. Satsa på dom här. Har dom själv mot rygg smärta. Ger ett mycket bra rus som liknar morfin/heroin starkt.
Mundipharma i Göteborg är innehavare av försäljningstillståndet för OxyContin i Sverige.
Torgny Peterson
Tullen ska kontrollera kontanter som flyttas in och ut ur EU
De nya bestämmelserna krävs för att Sverige ska följa EU:s regler. Den som vill resa in eller ut ur EU med mer än 10 000 euro i kontanta medel ska anmäla detta till Tullverket. Syftet är bland annat att stoppa penningtvätt.
Tullen ska få söka igenom till exempel bilar och bagage och även göra kroppsvisitation. Om de hittar mer kontanter än tillåtet ska de kunna ta hand om dem. Den som bryter mot reglerna kan få böter.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2007.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen
Det innebär till exempel att den som har fallit offer för människohandel ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst sex månader om personen samarbetar i brottsutredningen och ställer upp som vittne i rättegången. Även uppehållstillstånd för betänketid på 30 dagar ska kunna meddelas.
Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2007.
Sveriges tillträde till FN:s konvention om korruption
I konventionen anges vilka brott det gäller. Riksdagen bedömer liksom regeringen att svensk rätt uppfyller konventionens krav och att det därför inte behövs några lagändringar.
Narkotikafrågan i dagens Ryssland
Den ryska staten och pressen ser problemet med narkotika i första hand som ett externt problem. Det är smugglingen av droger från Afghanistan som tar upp det mesta av deras fokus.
Detta är en något annorlunda bild än den som förmedlas av ryska icke-statliga intresseorganisationer, så kallade NGO:s. De förmedlar istället en bild av narkotika i första hand som ett hälsoproblem. Till skillnad från den ryska staten ser ryska NGO:s också sprutbyte som en mycket central fråga, men denna fråga belyses i stort sett inte alls av staten och pressen. Det visar My Liljas avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
De tre aktörerna anser dock alla att narkotikaproblemet i första hand är ett ungdomsproblem och att heroin är den allvarligaste formen av narkotika i Ryssland. Intressant nog visar de flesta studier om narkotikabruk i skolorna att cannabis är det vanligaste preparatet.
Det är huvudsakligen den ryska staten som påverkar narkotikapolitikens utformning. NGO:s har mycket litet inflytande men vill dock öka det, säger My Lilja.
Sedan 1980-talet har Ryssland befunnit sig en process när det gäller att skapa en medveten narkotikapolitik. Fortfarande finns idag ingen enhetlig strategi eller konsensus i hur narkotikafrågan ska lösas berättar My Lilja. Snarare diskuteras en mängd olika lösningar och åtgärder. I avhandlingen framkommer att den ryska staten är särskilt positiv till hur den amerikanska staten har åtgärdat problemet.
När den ryska narkotikapolitiken skapas är det många västerländska länder och intresseorganisationer som verkar vara intresserade att vilja påverka politikens utformning. De fungerar som en slags narkotikapolitiska missionärer. Till exempel har USA utvecklat samarbetet med Ryssland, säger My Lilja.
Avhandlingens titel
Drug Discourses in Contemporary Russia: A Study of the National Press, NGOs and the Government
Disputation
Fredag 11 maj kl. 10.00, Ahlmansalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8
En centerungdoms bekännelser
Så har då en representant från centern, Frederick Federley, kommit ut ur knarkgarderoben och tillsammans med ytterligare ett antal folkvalda deklarerat att han minsann använt narkotika, eller prövat som det vanligtvis kallas när man försöker likna användning av narkotika vid tillfällig fortsvett eller något annat föga samhällsomstörtande.
Av inte helt oförklarliga skäl har Federley under en längre tid kritiserats för sina besynnerliga uttalanden om narkotika i allmänhet och hans praktik inom området i synnerhet.
Nu hastar flera till Federleys försvar, men istället för att koncentrera sig på en mer ingående diskussion om det lämpliga i att använda narkotika levererar försvarsadvokaterna en red herring, dvs en avledande manöver, och vill göra gällande att det är upprörande att inte allmänheten uppskattar Federleys ärlighet. Det verkar som om dessa undrar hur någon kan vara så fräck att ifrågasätta Federleys användning av narkotika när han nu är så ärlig och talar om att han prövat både hasch och kokain.
Det verkar vidare som att flera av dessa så kallade debattörer tycker att det är OK att använda knark då och då. Vad flera tycks glömma bort är att steget från prövare till rövare inte alltid är särskilt långt, men politiker kanske är immuna mot en sådan utveckling.
När Maud Olofsson slutat med att försöka ta Irans utrikesminister i hand kanske hon eller någon av Federleys yngre kollegor bör ta honom i hampan alternativt sträcka ut handen till en behövande kamrat på narkotikapolitiska villovägar.
Torgny Peterson
Kampanj mot cannabisindustrin: Om förändrad strategisk smugglingsbild (Del II)
Cannabiskampanjen
Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus är titeln på den omfattande presentation om cannabis som Johan Nilsson från Rikskriminalpolisen presenterade vid SNPFs (Svenska Narkotikapolisföreningen) 21:a utbildningskonferens och årsmöte i Örebro 4-6 maj. Johan Nilsson intervjuades för övrigt i radioprogrammet ReageraMera onsdag 9 maj.
I ett antal inlägg återger jag stora delar av Johan Nilssons presentation, som ger viktig information om cannabisproblemets omfattning, det svenska cannabisprojektet, trender och tendenser.
När det gäller smugglingen av hasch från Marocko kan vi idag notera en strategisk förändrad smugglingsbild.
Förändringen, som primärt beror på det effektiva SIVE (Sistema Integrado de Vigilancia Exterior)-systemet, har resulterat i en strategisk smugglingsbild som påminner om hur det såg ut för cirka tio år sedan, med vissa undantag.
SIVE-systemet är ett mycket avancerat övervakningssystem bestående av en mängd olika komponenter som sammantaget bidragit till en kraftig minskning av användningen av snabbgående båtar till den spanska solkusten och därmed också en övergång, eller tillbakagång om man så vill, till tidigare smugglingsmetoder.
Sålunda göms nu mycket av det hasch som smugglas från Marocko i godstransporter, t ex bland grönsaker och möbler. Mindre båtar, segelbåtar och större motorbåtar är också engagerade i den smugglingsverksamhet som resulterar i omfattande införsel till bland annat Portugal, Spanien, Frankrike, Holland och sedan vidare till de nordiska länderna.
Hollands betydelse som bas för flera smugglingsnätverk har ökat i betydelse under senare tid och här finns också flera marockanska och baltiska nätverk. Containertrafiken till Holland, möjligen också till Belgien, är också av intresse i sammanhanget.
Smugglingsprofiler och distributionskedjor är komplexa och hänger samman. Den vanligaste smugglingen i Europa sker med hjälp av båtar, lastbilar, i godstransporter och i containrar. På grund av den mångfald smugglingsmetoder som används bör polis och tull försöka inrikta arbetet på en ännu bredare front och inkludera, utöver resandetrafiken till Sverige, segelbåtar, fartyg, containertrafik, timmerfartyg mm.
Hur ser då smugglingen ut? Det finns mycket att säga om detta och här är några exempel:
* När det gäller smuggling med hjälp av personbilar handlar det oftast om 40-80 kg.
* De som smugglar ägnar sig bland annat åt motspaning av tullens kontrollstationer för att försöka utröna arbetstider och bemanning
* Helgnätterna betraktas som strategiskt viktiga för att smuggla narkotika till Sverige. Lördagsnätter anses mest lämpliga.
* I den mån lastbilar används för smuggling anses båttransporter vara bäst då smugglarna vill undvika Öresundsbron.
* Täcklaster används i transporter avsedda för smuggling. Täcklasterna består oftast av billiga handelsevaror, t ex blommor och, med viss förkärlek, grönsaker.
Nästa avsnitt: Om kriminella nätverk och cannabismarknaden.
Läs också föregående delar:
Kampanj mot cannabisindustrin
Kampanj mot cannabisindustrin: Spännvidden i cannabisproblematiken (Del I)
Torgny Peterson
Radioprogrammet ReageraMera onsdag 9 maj 09.00
Onsdag 9 maj 2007 kl 09.00 - ReageraMera med Torgny Peterson - Om kampen mot cannabis
I onsdagens program, 09.00 - 09.30, talar jag med kriminalinspektör Johan Nilsson, Rikskriminalpolisen, projektledare för cannabisprojektet och tullsambandsmannen för de nordiska länderna i Spanien, Tor Fredriksen.
Programmet direktsänds i Just Radio och via Internet.
Bor du på Gotland får du in kanalen på 89.2.
Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen http://www.justradio.nu/
Regeringen förstärker tillsynen inom psykiatrin
Det säger Göran Hägglund med anledning av att regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att stärka tillsynen över den psykiatriska hälso- och sjukvården.
För 2007 utbetalas 6,45 miljoner kronor. För 2008 är motsvarande siffra 13,5 och för 2009 utbetalas 13,9 miljoner. Förslaget har även lyfts i slutbetänkandet Ambition och ansvar av den nationella psykiatrisamordnaren.
Brister i tillsynen har identifierats bland annat när det gällt patienter som på grund av bristande sjukdomsinsikt inte vill ta emot frivillig vård men som inte heller uppfyller villkoren för tvångsvård. Det finns även stora behov av att stärka tillsynen inom tvångsvård, där patienter upplever att de felbehandlats och fråntagits all integritet. Tvångsvårdslagstiftningen är detaljerad och inte alltid helt lätt att tolka. Därför är det viktigt att Socialstyrelsen kan vara en hjälp i arbetet att göra patientsäkerhetsbestämmelserna tydliga.
Psykiatrin behöver också bli bättre på att möta, ta hand om och riskbedöma patienter som överväger att ta sina liv. Vi behöver bättre uppmärksamma självmord som inträffar i samband med, eller i anslutning till hälso- och sjukvårdsinsatser.
Psykiatrin har under många år varit väldigt eftersatt. Behoven är väldigt stora, både vad gäller organisatoriska förändringar och ekonomiska satsningar. Regeringen har aviserat att vi under de kommande åren på ett särskilt sätt vill lyfta satsningar på den psykiatriska hälso- och sjukvården. Det innebär förstås också ett ökat behov av en förstärkt tillsyn.
Förutom en förstärkning av tillsynen har Socialstyrelsen också fått i uppdrag att lämna en rapport till regeringen när det gäller användning av otillåtna tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården, samt föreslå åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Det uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2008.
Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning
För att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet för dokumentation av förhörsutsagor med videoteknik, bör en testverksamhet genomföras vid ett antal domstolar. I lagrådsremissen föreslår regeringen därför en ny tidsbegränsad lag som möjliggör en sådan verksamhet. Lagen ska enligt förslaget träda i kraft den 1 december 2007 och gälla till utgången av år 2008.
Beslag av 4 ton cannabis
Den nyligen startade cannabiskampanjen kan glädjande nog meddela att spansk polis i olika operationer beslagtagit fyra ton cannabis som smugglats in från Marocko och i samband med dessa gripit 17 personer på ön Ibiza och i Malaga.
I samband med Operation Onda på Ibiza greps elva personer. 3 100 kilo hasch togs i beslag på ön.
I samband med Operation Coleta i Malaga (El Candado) greps sex personer. I Malaga beslagtogs 892 kilo hasch.
Ytterligare gripanden är att vänta.
Vi lyfter på hatten för de spanska myndigheternas arbete och konstaterar också att det finns ett klart behov för ökade insatser för att krossa cannabishanteringen. Du är välkommen att följa arbetet mot cannabishanteringen i artiklar på den här bloggen.
Torgny Peterson
Beslag av 512 kilo kokain
Enligt uppgifter från det spanska inrikesministeriet har den spanska polisen beslagtagit 512 kilo kokain och avslöjat ett kokainlaboratorium. I fredags greps tre män och en kvinna, samtliga spanska medborgare, och dessutom en man från Colombia.
Vid razzian beslagtogs utöver narkotikan flera fordon. I ett hus tillhörigt en av de gripna fann polisen motsvarande mycket stora summor kontanter.
Personerna greps i ett industrilager i Vall dÁlba i Castellon-provinsen.
Ytterligare ett skäl att lyfta på hatten för de spanska insatserna.
Torgny Peterson
Anförande av Göran Hägglund på Psykiatridagarna 2007
Tack för er inbjudan. Känns mycket roligt att få delta här idag.
Ni har samlats under dessa dagar för att diskutera ett mycket viktigt ämne. För ofta handlar er vardag om väldigt utsatta personer.
Psykiatrin berör. Det finns ett oerhört engagemang för dessa frågor. Jag skulle även vilja påstå att det finns en bred förståelse för att vi på allvar behöver ta tag i situationen inom den psykiska vården. Rapporter haglar över oss. Vi läser om väntetider till psykiatrin, om platsbrister. Vi hör i stort sett dagligen rapporter om den ökande ohälsan bland barn och unga. Behoven är stora.
Lägesrapport
Jag har förmånen att få träffa väldig många intressanta, kloka och erfarna människor i mitt uppdrag som socialminister. Jag reser runt i landet så mycket jag hinner med.
Under hösten och våren har jag besökt många olika verksamheter som på ett eller annat sätt berör psykiskt sjuka och/eller funktionshindrade. Att sitta ner och lyssna till livsberättelser och erfarenheter från drabbade själva. Det sätter spår. Och är lärorikt.
Det finns otroligt mycket spännande som pågår inom ert verksamhetsområde. Väldigt mycket uppmuntrande, väldigt mycket på gång. Väldigt mycket som inte speglas genom de braskande rubriker som plockas fram när vi på ett eller annat sätt misslyckas. Samtidigt vet vi att svensk psykiatri och den rättspsykiatriska vården under många, många år blivit eftersatt. Vilket förstås varit förödande för vården och omsorgen.
Ni har säkert uppmärksammat FN-rapportören Paul Hunts kritik. Bland annat pekade han på behoven av att utöka antalet vårdplatser och garantier för att personer med psykosociala problem får sina fullständiga rättigheter tillgodosedda.
Jag får i stort sett dagligen brev och samtal från er i professionen, patienter, anhöriga, organisationer. Det handlar om bristande tillgänglighet, kompetensbehov och utbildningsbehov. Om brist på personal, om upplevda felbehandlingar. Och inte minst har det arbete som nationell psykiatrisamordning genomfört lyft situationen inom psykiatrin. Den har också hjälpt till att sätta fokus på vilka vägar framåt vi har att gå. Behoven är som sagt stora.
Vad säger regeringsförklaringen?
Jag vet inte om ni har hört eller läst regeringsförklaringen. Regeringsförklaringen definierar den inriktning som regeringen kommer att arbeta för de kommande åren. En förklaring från regeringen vad man vill göra helt enkelt.
I den kan vi läsa ett långt stycke om hälso- och sjukvården. Och även om vad regeringen vill inom psykiatrin: Organisationen inom den psykiatriska vården behöver ses över, vi behöver tillföra nya resurser. Barn- och ungdomspsykiatrin ska prioriteras.
Vi måste kunna garantera personer med dubbeldiagnoser vård - inte bara för den ena diagnosen utan båda. Och vi måste bli bättre på att identifiera potentiellt farliga patienter. Farliga för sig själva eller för sin omgivning. Det är vad vi lovar i regeringsförklaringen, det är vad vi arbetar med. Men inte bara.
Tillgänglighet, kvalitet och valfrihet
Mycket av det arbete vi gör för hälso- och sjukvården berör i högsta grad även psykiatrin.
Jag har tre ledord för mitt arbete med svensk hälso- och sjukvård: Tillgänglighet, kvalitet och valfrihet.
Finns det någon som inte vill att sjukvården ska vara av hög kvalitet, tillgänglig och att det ska råda valfrihet? Vem kan vara emot? Knappast någon. Men likafullt har vi organiserat oss på ett sådant sätt att vi långt ifrån alltid klarar av att säkerställa en god tillgänglighet, hög kvalitet och valfrihet.
Vårdköer och långa väntetider i telefonkö är vad alltför många upplever. Misstag sker i all verksamhet, också inom vården. Vi är ju människor. Men en del är faktiskt onödiga och beror på bristande organisation, rutiner eller IT-system. Och alltför många upplever att de inte kan välja. Att de tycks vara till för systemen snarare än att systemen är till för dem.
Så även om alla säger sig stå för det som jag har som ledord för mitt arbete, har vi en lång väg att gå innan vi kan säga att vi ens är i närheten av att lyckas. Däri ligger utmaningen!
Det här är frågor som rör psykiatrin till lika stor del som andra verksamheter inom hälso- och sjukvården. I någon mån kanske mer än andra verksamheter.
Miltonutredningen
Psykiatrisamordnaren överlämnade i slutet av förra året sitt slutbetänkande till regeringen. Som ni kanske känner till har betänkandet ett brett anslag. Det handlar om stora satsningar och långsiktiga mål. Framförallt fokuseras på bostad, arbete, delaktighet samt vård och stöd för personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder.
Samordnarens analys visar att det behövs förstärkningar på alla dessa områden. Jag tänker överlämna till kommande talare att närmare gå in på innehållet i betänkandet och istället berätta lite kort om processen.
Remisstiden för betänkandet gick ut den 20 april och vi har fått många kloka synpunkter. Vi kan se ett starkt stöd från remissinstanserna för förslagen. Men ett flertal remissinstanser behöver ytterligare några veckor på sig för att svara. Min förhoppning är att vi före sommaren skall kunna få en samlad bild av remissinstansernas synpunkter.
Regeringen har därefter ett stort arbete framför sig. Vi ska då analysera och ta ställning till samordnarens förslag och de många synpunkter som lämnats på förslagen.
Vad gör regeringen?
Men redan nu har regeringen påbörjat ett arbete med att förstärka psykiatrin. Jag tänkte ta tillfället att helt kort nämna något om detta.
Inom psykiatrin arbetar vi för närvarande med ett lagförslag, det gäller öppenvård med särskilda villkor. Innebörden är att möjlighet ges till en övergång där patienten skrivs ut med särskilda krav. Det kan exempelvis handla om att personer ska ta sin medicin, inte falla in i missbruk och följa en vårdplan. Förslaget räknar vi med att ha klart för beslut under året.
Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor i år och ytterligare 500 miljoner kronor nästa år. Satsningarna kommer till viss del att inriktas på att stärka personalens kompetens. Här finns det mycket stora behov. Det handlar dels om de värderingar personalen har, om bemötande av patienter, brukare och anhöriga. Det handlar dels också om de faktiska kunskaperna om sjukdomen eller funktionshindret. Hur det tar sig uttryck, vilka konsekvenser det får och vilka insatser som fungerar.
Stora delar av personalen, för att inte säga alla, har behov och önskemål om att få stärka sin kompetens när det gäller dessa frågor. Detta vill regeringen satsa på.
Regeringen genomför också särskilda satsningar för att stärka psykiatrin när det gäller barn och unga. Något som lyfts fram i regeringsförklaringen. Tidig upptäckt och tidiga insatser är av särskilt stor vikt när det gäller barn. Förhoppningsvis kan man förhindra framtida psykisk ohälsa.
Vi har inlett ett arbete för att stärka vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin. Målsättningen är att väntetiden till utredning aldrig bör överstiga en månad för de berörda barnen. Vi arbetar med förslag för att kunna stärka vårdgarantin för dessa.
Regeringen har för några veckor sedan beslutat om att inrätta ett nationellt centrum för utveckling av tidiga insatser till barn och unga som löper risk att utveckla svårare psykisk ohälsa. Utvecklingscentrumets uppgifter skall vara att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap då det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga inom målgruppen. Jag tror att det här kan vara en viktig satsning. Kan vi, genom att bli bättre på tidiga insatser rädda barn och unga från att utveckla svårare psykisk ohälsa, då har vi vunnit mycket. Framförallt personligt för de drabbade förstås. Det är det viktigaste. Men även för samhället.
Förutom det här har regeringen också beslutat att satsa på två brukarorganiserade verksamheter. I januari i år beslutade regeringen att stödja Föreningen Nationella hjälplinjen med 5 miljoner kronor per år. Det är en verksamhet som tycks vara högt uppskattad. Främst och viktigast hos brukare och anhöriga. När man behöver någon att tala med har inte vården eller socialtjänsten alla gånger tid att lyssna. Därför blir den här telefonjouren för personer i psykisk kris och deras anhöriga ett värdefullt komplement och ibland ett alternativ till offentligt bedriven verksamhet.
För en månad sedan beslutade regeringen att stödja patient-, brukar- och anhörignätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa med 3 miljoner kronor per år. Det är min uppfattning att ett stöd till nätverket innebär en möjlighet att på ett samlat sätt stödja arbetet med brukarinflytande. Det handlar om möjligheten att påverka och vara delaktig i den egna livssituationen. Inflytandet är också ett sätt att anpassa och utveckla samhällets insatser efter brukarnas behov och önskemål. Något som kan leda till förbättrad psykisk hälsa och minskad stigmatisering.
I torsdags beslutade regeringen om en förstärkning av tillsynen inom psykiatrin. Vi vet att tillsynen inte varit tillräcklig. Anmälningarna från såväl er som vårdgivare som från patienter och anhöriga ökar. Personer som söker eller befinner sig inom psykiatrin kan ofta vara väldigt utsatta. Därför är det extra viktigt att vården ges korrekt och både är kvalitativ och säker.
En viktig del i satsningen är att vi behöver bli bättre på att ta tillvara och lära av den kunskap och den erfarenhet som tillsynsverksamheten kan bidra med. Att föra tillbaka erfarenheterna till vården själv. Förslaget har även lyfts i slutbetänkandet Ambition och ansvar av psykiatrisamordnaren.
Tvångsvårdslagstiftningen är detaljerad och inte alltid helt lätt att tolka. Därför tror jag att Socialstyrelsen kan vara en hjälp i arbetet att göra patientsäkerhetsbestämmelserna tydliga.
Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att lämna en rapport till regeringen när det gäller användning av otillåtna tvångsåtgärder inom tvångsvården. De ska också föreslå åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Det uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2008.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Till sist vill jag bara nämna en angränsande, viktig fråga. För någon vecka sedan besökte jag en konferens, det var den konferensen med fokus på barn till föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom: Att möta de osynliga barnen. Det var en mycket intressant. Kanske var någon av er också med där? Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta vid hela konferensen, även om jag önskat det.
Men jag hann ta del av ett samtal mellan en mamma med en psykiskt sjukdom och hennes numera vuxna dotter. Det var otroligt lärorikt att höra deras historia. Och att få ta del av deras vitt skilda bilder av händelser som ägt rum mitt i mammans psykos.
Barn till psykiskt sjuka är sårbara eftersom de är just barn. Jag är glad att situationen för dessa små har uppmärksammats mer under de senare åren. Även bland oss politiker. För också dessa är samhällets ansvar. Också de måste få möjlighet att förstå vad som händer med mamma eller pappa.
Här, som i så många andra sammanhang, handlar det om samverkan och förmågan för olika huvudmän att se bort från gränser och ansvarsuppdelningar och istället sätta patienten och dessa anhöriga i centrum.
Att ha förtroende för varandras kunskap och kompetenser. Att se varandra som resurser och komplement. Att bygga upp vården och omsorgen runt patienten för att på bästa sätt möta behoven. Självklart är ingen av dessa frågor isolerad i sig självt. Den hänger förstås ihop med situationen i övrigt inom psykiatrin.
Jag tror att det är viktigt att vuxenpsykiatrin har ett förhållningssätt som inkluderar barnet och familjen och annat nätverk runt patienten. Det görs absolut, men det är ingen självklarhet.
Det handlar om att ta reda på om en patient har barn, ge barnen information om sjukdomen och vad den innebär. Det handlar om att ta reda på hur barnets situation och hur familjens nätverk ser ut.
Att ha ett barnperspektiv i sitt arbete med en patient som är förälder. Det handlar om att lära av de goda exempel som finns runt omkring oss. Men det behövs också samverkan med andra, till exempel BUP, skola, barnomsorg och socialtjänsten.
Samverkan är något av ett ledord inom psykiatrin. Inte minst visar Psykiatrisamordningens betänkande på detta. Och jag håller med. Vi behöver bli bättre på att se varandra som tillgångar och komplement. Att överbrygga avstånd emellan olika huvudmän. Det är något vi alla kan tjäna på.
Ni som varit med en tid, känner till denna problemformulering sedan tidigare. Frågan är då varför vi ska tro på en förändring denna gång? En mycket relevant fråga. Ja, och jag vill ändå tro att tiden är inne. Att utgångsläget faktiskt är ganska gott för att nå långsiktiga förändringar inom psykiatrin.
1. Vi kan konstatera att vi har en god ekonomisk utveckling idag. Det i sig garanterar naturligtvis inget, men det ger bättre förutsättningar om viljan att prioritera finns.
2. Jag tror också att det idag finns en stor insikt om psykiatrins behov. Det torde idag finnas goda förutsättningar för breda politiska överenskommelser om inriktning och konkreta förbättringsförslag. Det är förstås en förutsättning.
3. Vi kan också konstatera att nationella psykiatrisamordningen genom sitt arbete och sina förslag har visat var insatser bör och kan sättas in. Man har genom sitt arbete involverat många, runt om i vårt land. I många fall har man också visat på hur detta kan genomföras med ett långsiktigt perspektiv och långsiktiga målsättningar. Det ger goda förutsättningar.
Avslutning
Så här i avslutningen vill jag uttrycka min beundran för det arbete som ni alla är med och utför. Ni har hört det förr - men er betydelse i den svenska hälso- och sjukvården kan aldrig nog betonas. Ni arbetar i en verksamhet som bokstavligen och dagligen arbetar med människors välmående. Ibland handlar det om liv eller död. Det är en ansvarsfull uppgift att ta hand om en människa som är sjuk.
Ofta känns det som att vårt land och vår tid blivit för kallt och för fyrkantigt. Där ingen plats finns att vara sådan vi är. Unika och med unika behov.
I våra sammanhang hamnar fokus allt för ofta på organisationerna, verksamheterna och på kronor och ören. Och så glömmer vi bort: Ecce Homo-Se människan. Se de människor som idag och i framtiden behöver den medmänsklighet, de varma händerna, det engagemang och den trygghet som finns men sällan lyfts fram. Där ni spelar nyckelrollen.
Vi behöver ständig påminna oss själva om att varje människan är unik och har unika behov. Jag ser med glädje framåt och det hoppas jag att även ni gör.
Ni har spännande dagar framför er. Underskatta inte värdet av att knyta nya kontakter, utbyta erfarenheter, våga tänka nytt, våga tänka stort.
Tack för ordet.
Kampanj mot cannabisindustrin: Spännvidden i cannabisproblematiken (Del I)
Cannabiskampanjen
Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus är titeln på den omfattande presentation om cannabis som Johan Nilsson från Rikskriminalpolisen presenterade vid SNPFs (Svenska Narkotikapolisföreningen) 21:a utbildningskonferens och årsmöte i Örebro 4-6 maj. Johan Nilsson intervjuas för övrigt i radioprogrammet ReageraMera onsdag 9 maj. Ytterligare information om programmet hittar du på den här sidan i morgon.
I ett antal inlägg återger jag stora delar av Johan Nilssons presentation, som ger viktig information om cannabisproblemets omfattning, det svenska cannabisprojektet, trender och tendenser.
Inledningsvis konstateras att cannabishasch har en kommersiell produktion och handel som har utvecklats till en multinationell industri med en uppskattad, global årlig omsättning på 144 miljarder dollar (1 152 miljarder kronor). Uppgifterna kommer från UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime).
Dynamiken och problematiken i hanteringen spänner från allt ifrån enskilt missbruk till världspolitik.
Flera områden är viktiga för ytterligare fokusering och förståelse av problemet, bland annat
* Penningtvätt, ekonomiska transaktioner
* Korruption, narkotikaterrorism och organiserade nätverk
* Fattiga bönder i Rif-bergen i Norra Marocko och drogbaroner i Marocko
* Lagerplatser för flera ton cannabis i Spanien och Frankrike
* Stora handelskoordinatorer i Spanien och Holland
* Coffee shops i Holland som säljer narkotika till allmänheten
* Transportföretag från Europa som transporterar cannabis till Sverige
* Svenska smugglings-, distributions- och försäljningsnätverk som säljer ut cannabis till missbrukande personer i Sverige
* Cannabis/hasch kan köpas överallt i Sverige
Hur har då den här situationen kunnat uppstå? En av förklaringarna är att arbetet mot cannabissmugglingen varit nedprioriterad under flera år och att smugglingen därmed kunnat pågå mer eller mindre ostört samtidigt som polis och tull koncentrerat huvuddelen av insatserna mot amfetamin, heroin och kokain. Det hasch, i lite större mängder, som tagits i beslag har ofta tagits i samband med ärenden som rört annan narkotika.
Samtidigt som ett mer intensivt arbete mot cannabis har saknats är cannabisproblematiken med all rätt en stor symbolfråga i den svenska narkotikapolitiken, inte minst därför att cannabis ofta är inkörsporten till användning av illegala droger. Ofta, men inte alltid, föregås användning av cannabis av användning av tobak och alkohol, vilket i sig också kräver speciell uppmärksamhet. Idag utgör inte bara ungdomar utan också medelålders och äldre missbrukare en stor bas för cannabismarknaden. Medelålders och äldre missbrukare får tyvärr ofta inte den uppmärksamhet som ägnas yngre missbrukare.
Produktionslandet Marocko
80 procent av allt hasch som kommer till Europa produceras i Rif-bergen i norra Marocko och Europa utgör idag världens största haschmarknad.
100 000 ton cannabis förädlas till 3 080 ton hasch i Marocko. Den odlingsbara marken uppskattas till 50 000 hektar och verksamheten sysselsätter omkring 100 000 familjer.
Gjorda uppskattningar hävdar att 800 000 människor på ett eller annat sätt är involverade i handeln med cannabis.
Penningväxling och finansiella transaktioner i Nador och Melilla (en spansk enklav norr om Nador) är den fjärde största näringen i Marocko. Huvuddelen av cannabishandeln utgår från Nador, där det finns 100 (sic!) banker. Nador ligger på andra plats i landet när det gäller antalet bankinsättningar. På första plats ligger Casablanca med fem miljoner invånare. Nador har cirka 180 000 invånare. I Nador kostar ett kg hasch mellan 1 700 kronor och 4 000 kronor beroende på kvalité. Det kan samtidigt påpekas att kvalitetsmedvetenheten hos missbrukarna har ökat.
Strax utanför Nador ligger lagunen Mar Chica, som är hemvist för de över 160 snabbgående motorbåtarna för smuggling av cannabis, den så kallade Flotilla de la droga. De snabbgående Zodiak-båtarna, som tillverkas i England, kostar omkring 2,7 miljoner styck och har en toppfart på 130 km/tim. Att smuggla narkotikan anses som ett attraktivt jobb med höga löner. En kapten på en sådan båt brukar tjäna omkring 275 000 kronor per resa och den övriga besättningen mellan 45 000-55 000 kronor per resa.
Haschhanteringen är en betydelsefull näring för området, en näring som utarmar såväl regionen som jordarna. Omfattande miljöförstöring och klimatförändringar börjar ge dåliga skördar. De bönder som ägnar sig åt verksamheten får i och för sig bra betalt efter lokala mått, men drogbaronerna tar det mesta. Bara tio procent av pengarna uppskattas stanna i regionen. Handeln värderas till 10 miljarder euro (strax över 90 miljarder kronor) och värdet på narkotikan i grossistledet motsvarar cirka två procent av Marockos BNP.
Man måste fråga sig hur en handel av den här omfattningen kan pågå utan medverkan från samhällets toppskikt.
I närområdet görs tämligen stora beslag av varor från Marocko. Spaniens beslagtog 359 ton under de tio första månaderna 2006. Under motsvarande period 2005 beslagtog man i Spanien 479 ton.
Nästa avsnitt: Om förändrad strategisk smugglingsbild och SIVE-systemet
Torgny Peterson
Kampanj mot cannabisindustrin
Cannabiskampanjen
Med början idag inleds en omfattande kampanj mot cannabishanteringen.
Även om det påtalats ett stort antal gånger verkar fortfarande ett stort antal myndigheter och politiker ha svårt att inse att bekämpningen av cannabis måste intensifieras. Amfetain, ecstasy, kokain och heroin orsakar förvisso problem och förödelse, men när det gäller de illegala drogerna är cannabis oftast den illegala drog som prövas först och som vi därför måste rikta betydligt större uppmärksamhet mot, eller i klartext - cannabisbekämpningen måste bli mer strategisk, samordnad, långsiktig och effektiv.
Cannabis är idag den mest missbrukade narkotikan i världen. Dagens cannabisindustri är en multinationell miljardindustri där ett antal kriminella organisationer och nätverk skaffar sig feta plånböcker på bekostnad av beroende konsumenter och med enorma lidanden och omfattande ekonomiska konsekvenser som följd.
Cannabisindustrin får hjälp på traven av målmedvetna och målinriktade insatser av legaliseringsindustrins direktörer och dess underhuggare. och det finns också en överhängande risk för att dåligt pålästa ungdomar och andra tillsammans med okunniga myndigheter och politiker banar vägen för ytterligare utbredning av cannabisindustrin.
I helgen som gick genomförde SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen) sin 21:a utbildningskonferens och årsmöte i Örebro. En av huvudpunkterna under konferensen var Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus.
Vi börjar kampanjen mot cannabishanteringen där. Första delen hittar du på den här bloggen och på www.cannabisdotcom.blogg.se senare idag.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Justitieminister Beatrice Ask
Vi har idag en situation där åtgärderna fortfarande är otillräckliga. Jag tycker att det här med narkotikabekämpningen är otroligt viktigt. Var hade vi varit nu om inte människor under många år gjort massor med insatser för att bekämpa narkotikan, sa Beatrice Ask
Varje gram man beslagtagit och varje stort beslag av tullen är av stort värde.
Beatrice Ask anser att det är positivt att myndigheter kan samverka, vilket inte minst Örebro-konferensen är ett gott exempel på. Hon konstaterade att allt kanske inte blir bäst om rikspolischefen får bestämma allt själv.
Målet för svensk narkotikapolitik är ett narkotikafritt samhälle. Vi har en restriktiv hållning till narkotika. Vi ser väldigt allvarligt på narkotika i vårt land, något som står i bjärt kontrast till situationen i många andra länder, sa Ask, och vi kan i statistiken se bevis på att vi har nått framgångar tack vare den politiken.
Beträffande polisens verksamhet är regeringens mål att det ska finnas 20 000 poliser vid slutet av mandatperioden.
Vi måste bli bättre och klara av mer och min uppgift är att ragga ihop pengar till det. De resurser vi har idag räcker inte till har Ask vid olika tillfällen hört av verksamma på fältet.
Det finns diverse svårigheter av administrativ karaktär och kring sekretess som bör ses över, konstaterade Ask.
Det mest effektiva för att bekämpa den organiserade brottsligheten är att jaga pengarna, dvs de vinster kriminella gör, något som Ask uppenbarligen också anser att döma av hennes anförande.
Det polisiära vardagsarbetet
Det brottsförebyggande arbetet är väsentligt i vardagen och där måste samarbete ske med andra. Polisen i Stockholm som samarbetar med Maria Ungdom är ett exempel. Andra bra exempel är när polisen samarbetar med socialtjänsten. Jojoverksamheten är frustrerande för poliser som griper samma personer gång efter gång men som inte upplever att det händer något. Samtidigt måste det också finnas tålamod, menar Ask. På samma sätt som med rökning och bantning måste man inse att det inte alltid är så lätt att ändra beteende omgående, sa Ask.
Regeringens arbete är kraftfullt inriktat på att nå ungdomar för att förhindra en utveckling åt fel håll med narkotikamissbruk och kriminalitet.
Jag tycker att det är vår förbaskade skyldighet att ta reda på om det pågår ett missbruk, utan att fråga föräldrarna först. Ska man vänta och diskutera fram och tillbaka är det risk för att det inte blir mycket gjort.
Låt mig avslutningsvis också säga att jag tycker att det är bra att man diskuterar polisiära insatser och arbetsmetoder. Viktigt med en diskussion om såväl specialisering som behovet av mer allmänna kunskaper.
När vi har en brottslighet som är internationell och organiserad så måste vi samarbeta med andra länders polis och åklagare. Beatrice Ask skulle gärna vilja ha en mer omfattande debatt om det internationella samarbetet och hur det kan utvecklas.
Till sist. Jag tror att det är dags att väcka upp den narkotikapolitiska debatten igen. Nu tillför vi resurser, vi utvecklar metoder. Jag tror att vi har en del framför oss för att utveckla arbetet. Jag hoppas att konferensen blir intensiv, att ni pratar mycket. Det ni gör är bland det viktigaste man kan ägna sig åt, avslutade Beatrice Ask.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Rikspolischef Stefan Strömberg
Bilden av att polisen jagar missbrukare och är mer intresserade av kvantitet än kvalitet är inte korrekt, påpekade riskpolischefen. Det finns inget fog för ett sådant påstående, sa Strömberg och hänvisade bland annat till det mycket omfattande antalet genomförda narkotikatester där endast ett mycket litet antal individer blivit föremål för flera sådana tester.
Polisens förmåga att bekämpa narkotikabrottsligheten måste dock, liksom arbetet inom andra områden, utvecklas. Medborgarna ställer höga och berättigade krav på resultat. Polisen måste därför se till att utveckla och effektivisera sina arbetsmetoder.
Vi måste skapa en nationell strategi när det gäller bekämpningen. Så är inte fallet idag. Det finns stora skillnader inom landet. Dessa skillnader är helt oacceptabla, sa Strömberg.
Ett nytt projekt ska klargöra nationella mål och hur dessa ska uppnås. I projektet kommer vi att undersöka hur olika polisdistrikt arbetar och hitta de goda exemplen. Projektet kommer att ha en styrgrupp med representanter från de aktuella myndigheterna och andra.
Polisen ska upptäcka fler brott, fler brott ska klaras upp och samarbete ska förbättras och fördjupas i syfte att begränsa tillgång och efterfrågan på narkotika.
Den utökade möjligheten att använda tvångsmedel tror rikspolischefen kan få betydelse, speciellt i arbetet mot narkotikabrottsligheten. Kan man vidare få bort vinningen av narkotikabrottslighet kan detta betyda mycket.
Målet för verksamheten måste vara att slå ut eller allvarligt skada de kriminella nätverken. Som exempel nämnde rikspolischefen ett projekt för att motverka cannabishanteringen.
Vi måste utveckla underrättelsearbetet på regional nivå.
Narkotikahandeln på gatunivå bör i första hand bedrivas av gatulangningspoliser men också vara en uppgift för alla poliser, sa Strömberg, som också konstaterade att samarbetet med kommunerna på lokal nivå måste utvecklas. Man måste vidare fråga sig vad respektive kommun kan sätta inför insatser för att motverka narkotikaproblemet. Utan kommunala insatser kan polisens arbete inte bli framgångsrikt.
Rikspolischefen delade också ut Rikspolisstyrelsens pris till årets narkotikapolis. Priset, 25 000 kronor, gick till Sune Nord i Söderhamn.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Generaltulldirektör Karin Starrin
Nästan 600 medarbetare arbetar med gränsskyddsuppgifter och tullkriminalen arbetar för att på ett målmedvetet sätt försöka stoppa smugglingen.
Vi blir bättre och bättre. 2006 slog vi rekord på opium, kokain och ecstasy, men vi är absolut inte nöjda, vi kan bi mycket bättre. Fram till 2012 ska vi bli dubbelt så bra, dvs fördubbla värdet av den samhällsnytta som beslag innebär. Analysmetoder, strategier mm ska utvecklas för att öka säkerheten. Vi ska vara på rätt plats i rätt tid för att göra de största beslagen.
Målmedvetet engagerat arbete är angeläget att lägga fast. Huvuduppgiften är självklart att ha kontroll på varuflödet för i det flödet finns också det illegala varuflödet. Det kräver nya arbetsmetoder och att vi kan få tips från våra samarbetspartners. Utökat internationell samarbete är vi mer och mer beroende av.
Önsketänkandet är att vi ska få ett narkotikafritt samhälle. Det finns stora mängder i narkotika men med gemensamma ansträngningar har kan vi ta ytterligare ett steg för att nå målet. Detta kräver dock ett utvecklat samarbete med näringslivet.
Starrin berättade också om SMT, vilket är förkortningen för Samverkan mot tullbrottslighet, där tullen tillsammans får hjälp av näringslivet för att upptäcka felaktiga leveranser i varusändningar. Vi skriver avtal och överenskommelser med företag om ett gemensamt arbete för att upptäcka sådant som inte stämmer.
Karin Starrin delade också ut priset till årets narkotikabekämpare inom Tullverket. Priset, 10 000 kronor, gick till Anders Lundgren, Arlanda.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Biträdande chefsåklagare Astrid Eklund
Kunskapen om orsakerna är viktigare än man kanske tror. De senaste tre Brå-rapporterna om narkotikahanteringen är goda exempel på sådana kunskaper, meddelade Eklund. Astrid Eklund betonade också vikten av samarbete.
Åklagarmyndigheten försöker också utveckla sin organisation för att i möjligaste mån anpassa verksamheten till verkligheten.
Strategiska prioriteringar är viktiga för att bekämpa rätt saker och få ordning och reda på det man gör, t ex samplanerade insatser.
Inflödet av ärenden och mål ökar. När det gäller statistik berättade Eklund också att den brottslighet som renderar böter ökar mest.
Vad kan då åklagarmyndigheten göra ytterligare för att påverka arbetet i positiv riktning? Vi kan ta fram åtgärder för att göra den rättsliga hanteringen effektivare. Ett exempel på en sådan är skriften om farlighetsbedömningen av narkotiska preparat, berättade Eklund.
Beträffande provokativa åtgärder har vi tagit fram riktlinjer för att därmed klargöra och förtydliga regler om vad som är tillåtet respektive otillåtet. Provokativa åtgärder ska användas men på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.
Två budskap tycker vi är viktiga. Jaga pengarna och utnyttja möjligheter till provokativa åtgärder, avslutade Astrid Eklund.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Björn Fries, nationell drogsamordnare
Ryktet om att Björn Fries skulle ha sparkats är inte korrekt, sa Fries, tvärtom pågår diskussioner om det fortsatta arbetets uppläggning.
Polisen är en del av helheten i arbetet mot narkotika. Polis och tull är inte bara viktiga när det gäller att bekämpa brottsligheten utan också inom andra områden och i samarbetsformer, t ex i projekten Mumin och Lotsen, sa Fries.
Vad har då hänt under de senaste fem åren? Det finns inget land i världen som har en bättre narkotikasituation än den vi har i Sverige, sa Fries.
Beträffande vården anser jag, till skillnad från en föregående talare, att diskussionen om den är intensiv. Fries noterade också att vi i Sverige också får allt mer av evidensbaserad vård och behandling.
Det gläder Fries att Sverige nu får en gemensam nationell strategi för att bekämpa narkotika.
Det finns mycket kvar att göra. Vi får inte slå oss till ro, avslutade Fries. Det finns oerhört mycket narkotika i landet, priserna ligger kvar på en relativt låg nivå. Att arbeta tillsammans är oerhört viktigt.
Likaså är forskning mycket viktigt, konstaterade Fries, som berättade att man under de senaste tre åren satsat omkring 100 miljoner kronor på forskning. En summering av forskningsresultaten äger rum vid de så kallade forskningsdagarna 9-10 oktober i år.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Svenska Carnegieinstitutets polisstipendium
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Årets narkotikabekämpare inom Tullverket
Priset, 10 000 kronor, gick i år till Anders Lundgren, Arlanda.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Årets narkotikapolis
Priset, 25 000 kronor, gick i år till Sune Nordh, polisen i Söderhamn.
Torgny Peterson
Örebro SNPF: Inledningsanförande av SNPFs ordförande Sven Alhbin
Ett speciellt välkommen till våra talare idag Justitieminister Beatrice Ask, Rikspolischefen Stefan Strömberg, Generaltulldirektören Karin Starrin, Biträdande Länspolismästaren i Örebro Kalle Wallin, Biträdande Överåklagaren Astrid Eklund och Chefen för Mobilisering mot narkotika Björn Fries. Sist men inte minst välkomnar vi Dan och Marie Lindgren som skall delge oss sina erfarenheter och tankar kring den traumatiska händelse då Dan allvarligt skadades i tjänsten i en explosion när han som tjänstgörande polisman tillsammans med en kollega kallats till ett larm om en misstänkt stulen bil. Dan öppnade en bildörr som var försåtsminerad.
Ett speciellt välkommen också till våra nordiska vänner från Norsk Narkotikapolitiförening och Islands NPF Vi har ett digert eftermiddagsprogram och jag hoppas ni är med oss hela eftermiddagen så att ni får tillfälle att ta del av de doorprice, som vi tänker dela ut i slutet på eftermiddagen.
Kära gäster och medlemmar, föreningen har inlett sitt 21 verksamhetsår, och vi har efter fjolårets jubileumskonferens återgått till ett lite mindre format, men vi är ändå nästan 600, som har samlats här i Örebro och jag kan utlova er en helg med ett verkligt bra föreläsningsprogram. Som ni förmodligen märkt har vi i år sänkt konferenspriserna eftersom Conventum är billigare än Mässan i Göteborg. Vi vill med det markera vikten av att låta så mycket som möjligt av våra intjänade medel gå tillbaka till medlemskapet, eftersom det stora flertalet av er tar konferenskostnaden ur egen ficka.
Jag vill tacka för det stöd vi får från både Rikspolisstyrelsen och Tullverket. Utan er hade vi inte kunnat bedriva en verksamhet på den nivå vi gör och framförallt inte arrangera utbildningskonferenserna till de priser deltagare betalar. Vi kan i gengäld försäkra er medlemmar och de myndigheter ni representerar en fortsatt seriös satsning på utbildning inom narkotikaområdet, men också en fri röst i narkotikadebatten, som ibland också kommer att ifrågasätta och kritisera de olika myndighetsledningarnas ageranden.
Föreningens ekonomi är i god ordning och medlemsantalet håller sig stadigt kring 2500.
Vår skrift Narkotika-dopningsmedel och andra hälsofarliga preparat har nu tryckts i sin 10: e upplaga och den sammantagna upplagan uppgår nu till 330 000 exemplar. Ett stort tack riktas till Jonas Hartelius för hans uppoffrande arbete med att uppdatera skriften efter hand.
Tidigare under dagen har vi här på Conventum avhållit ett företagarseminarium men även hunnit med att i drogförebyggande syfte utbilda gymnasielever på Tullängsskolan.
Styrelsen har under året arbetat hårt med att på olika sätt föra ut vår slogan Ställ upp mot narkotika. Vi har under säsongen samarbetat med Alingsås och Sävehofs elitserielag i handboll, som har haft vår slogan på sina matchtröjor och reklam för budskapet på flera platser i sina respektive hallar.
Ställ upp mot narkotika ser vi nu som den paroll under vilken vi satsar vårt drogförebyggande arbete. Vi kommer med hjälp av Mediahuset och olika sponsorer att fortsätta bygga ut denna verksamhet över landet på skolor och i föreningslivet, där vi föreläser för ungdomar, föräldrar, lärare och ledare i syfte att stoppa nyrekrytering in i narkotikamissbruk.
Vårt gamla projekt Föreningslivet mot droger, som drivits med pengar från Skandias Idéer för Livet, håller på att klinga av och vår avsikt är att föra samman det projektet med Ställ upp.
En före detta missbrukare och numera föreläsare inom vår förebyggande verksamhet ger följande bild av verkligheten, som den kan se ut i dag på många platser i landet:
Många ungdomar han möter berättar om en stor ökning av kokainanvändande på krogar och andra utemiljöer. En grupp där det ökat markant är bland unga tjejer i 17-20 års åldern, som oftast talar om att de blivit bjudna av äldre killar som tillhör både krogbranschen, kända kriminella gäng och andra grupperingar i krog och klubbvärlden. Det har även berättats för mig att det ofta i samband med detta har skett sexuella övergrepp i varierande form. Han har fått kommentarer som tex om folk visste vilka som använder kokain och annat skulle de bli chockade. Han har även fått höra att det i viss mån förekommer bland yngre idrottsutövare, dock inte i vilken grad.
När det gäller övriga droger så ses hasch nästan inte längre som en drog bland många unga. Många jämställer den med att röka cigaretter eller som ersättning eller komplement till alkohol. Amfetamin är förekommande i mycket hög grad i alla miljöer, och han har till och med träffat 14-åringar som använder det på helger. Även rökheroin är mycket populärt, eftersom det inte anses skitigt att röka det. Det finns många unga tjejer bland användarna även där. De är oftast runt 20-årsåldern. Det kan även vara värt att påpeka att när han föreläser för ungdomar från 7:an och uppåt, och om man räknar med en snittpublik på ca 200 pers per gång, så är svaret på frågan om man känner eller har känt någon som använt droger, att ca 2/3 av de tillfrågade tyvärr svarar ja på den frågan.
Min sagesmans personliga uppfattning är att många unga i dag känner press från många håll och har drogerna som flykt och bedövningsmedel. Det är heller inte ovanligt att en del av de unga han träffar även använder antidepressiva medel. Även den generella inställningen till droger i allmänhet är oerhört liberal och tillåtande, och när det gäller alkoholen dricks det enligt hans mening mer än någonsin bland de unga. Det verkar som om den traditionella gången när det gäller droganvändning har ändrats och man blandar friskt med de preparat som finns tillgängliga. Min sagesmans slutsats är att läget tyvärr är akut och att man måste agera skyndsamt och kraftfullt, som någon sa vi kan inte spara in på vår egen framtid.
En överdrivet negativ bild tycker kanske många, men tillräckligt oroväckande om man samtidigt konstaterar att svensk polis inte har en gemensam strategi för att angripa narkotikaproblematiken på de olika arenor där den uppträder. Olika länsmyndigheter gör sina egna värderingar över vilka prioriteringar som skall göras ofta i konkurrens med både mängdbrottslighet och grov brottslighet. Organisation, strategier, verksamhetsmål är svajande t.o.m. i storstäderna. Svensk polis är i stort behov av en utveckling på narkotikaområdet av modellen nationell polis.
Kampen mot narkotika måste vara en prioriterad uppgift. Av polisens totala resurs satsas 6 % på narkotikabekämpningen. Det finns anledning att analysera huruvida tillräckliga och rätt effekter uppnås i narkotikabekämpningen. När såväl efterfrågan som tillgång ökar finns det skäl till självkritik och det är därför glädjande att man på Rikspolisstyrelsen nu har börjat arbeta på en nationell narkotikastrategi. Den har vi väntat på länge.
Under de senaste åren har Rikskriminalpolisen tappat mycket av den stödjande specialistkompetens man en gång hade avseende preparatkännedom. Nationellt behövs den stödkompetensen fortfarande och den måste på något sätt återupprättas.
Narkotikabrott är ett initiativbrott och bekämpningen är och har alltid varit underrättelsebaserad och det är helt avhängigt av styrka och kvalitet i de polisiära insatserna om man skall nå goda effekter. Samtidigt är narkotikabrott ett strategiskt brott där narkotikan är den stora gemensamma nämnaren för större delen av övrig brottslighet. Vi vet att fokusering i missbruksmiljöerna ger mycket goda effekter på brottsligheten i stort och det måste alltid vara där som polisen har initiativet.
Att det på polismyndigheterna måste finnas resurser för underrättelsebaserat spanings- och utredningsarbete på alla nivåer av narkotikabekämpningen måste åter bli ett faktum. Det behövs 5 till 10 poliser för att bedriva en effektiv spaning och tillslag mot köp/säljsituationer på en drogscen och det är den resursen, som måste återupprättas för att överlåtelsebrotten skall kunna öka.
I den dagliga verksamheten kommer i stort sett samtliga polismän i kontakt med narkotikabrottslighet alternativt narkotikarelaterad brottslighet. Att dessa polismän besitter förmåga att reagera och använda de metoder som erbjuds genom bedömningar av drogtecken och symptom avspeglas mycket tydligt i den stora volymen ärenden som rapporteras. Narkotika är en så stor del av den polisiära vardagen att all polispersonal i yttre tjänst måste hållas uppdaterad med kunskaper i ämnet och ha den formella kompetensen att få göra drograttfyllerikontroller. Samtidigt måste vi också bli noggrannare i styrningen av resursen. Vilka ärenden skall vi arbeta med i relation till missbruksproblem. Visst skall vi ta de lätta ärendena och få stora beslag, men vi får inte väja för ärenden, som kortsiktigt inte får så stor uppmärksamhet i pressen men som kanske ger större effekter på längre sikt i t.ex ungdomsmiljöer. Vi skall i inga sammanhang ägna oss åt troféjakt utan arbeta med rätt ärenden i relation till syfte och behov.
Vi är övertygade om att en effektiv narkotikabekämpning från gatan och uppåt också skapar en positiv effekt i all annan brottsbekämpning. Det är våra missbrukare, som står bakom stora delar av den mängdbrottslighet vi kämpar med för att effektivisera och vi måste åter få fokus på att gripa fler lokala och regionala langare.
Hur många av de grova våldsbrotten är kopplade till narkotika på något sätt? Vi har en uppfattning men har inget effektivt sätt att visa det på. Det är samma aktörer inom den grova och organiserade brottsligheten som gör vinster på narkotikasmuggling och samtidigt är inblandad i annan grov kriminalitet. Kan vi få bort dom genom en effektiv narkotikabekämpning minskar vi också övrig brottslighet. De stora beslag som görs pekar på att inflödet ökar och vinsterna av denna brottslighet hamnar till sist hos olika aktörer inom den organiserade brottligheten. SNPF ser fram emot den dag då svensk polis har en gemensam narkotikastrategi. Sedan uppstår nästa fråga. Vad händer när Mobiliseringen läggs ned och hur ser den nya regeringen på den framtida nationella narkotikastrategin?
Det ökade missbruket av narkotika, läkemedel, anabola steroider och liknande droger i samhället har gjort att även rättsväsendet har drabbats. Vi måste kallt räkna med att sökande till arbete inom vår sektor har erfarenhet av drogmissbruk och ibland till och med har ett pågående missbruk i någon form. Därför måste det finnas möjligheter att upptäcka missbruk genom drogtester. Tullverket tog 2006 beslut om att genomföra drogtester genom urinprov vid nyanställning. Vid samtal med rekryteringsansvariga vid PHS har det visat sig att det pågår ett arbete även där, som förhoppningsvis skall leda fram till ett förslag om drogtester vi nyanställning. Därför kommer Svenska Narkotikapolisföreningens styrelse föreslå årets stämma att lägga till en punkt i föreningens narkotikapolitiska program om drogtester för anställda, uppdragstagare och arbetssökande inom rättsväsendet. Det bör vara möjligt att genomföra tester i samband med anställning, vid misstanke, slumpmässigt som en del i ett samlat program samt som ett led i rehabilitering. I det här sammanhanget ser vi steroidproblemet, som den största faran.
Att hålla rent inom den egna sektorn är inte bara en arbetarskyddsfråga, det är först och främst en trovärdighetsfråga för de yrkesgrupper som står i första ledet i samhällets insatser mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet. Det handlar om att sätta och följa en egen etisk standard. Därför vill Svenska Narkotikapolisföreningen verka för drogtester inom rättsväsendet.
Det är i dag drygt 38 år sedan jag började på polisskolan. Jag vill påstå att polisen men troligtvis även tull, åklagare och kriminalvård under dessa år gjort en klassresa i fråga om attityder och etiskt och moraliskt tänkande och uppträdande. Vi står i dag på en värdegrund som i vissa delar skiljer sig otroligt mycket från 70-talet. Detta är dock inget vi skall slå oss till ro med utan här krävs fortsättningsvis mycket arbete från högsta ledning ner till gräsrötterna i verksamheten.
I takt med att vi inom brottsbekämpningen får utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel i kampen mot den grövsta brottsligheten måste vi även hålla oss ytterst skärpta i vårt etiska och moraliska tänkande. Ändamålen får aldrig helga medlen och vi måste alltid tåla att bli granskade i de insatser vi gör. Vi får aldrig driva våra källor för långt i ärendena så att de riskerar bli avslöjade. Den miljö vi arbetar i idag är våldsam och kräver ständigt nya offer, mestadels i uppgörelser mellan rivaliserande kriminella individer eller gäng. Vi ser i dag enskilda gängmedlemmar som stoltserar med märken på sina västar som visar att de har dödat i klubbens namn.
I den här miljön arbetar dagligen många av våra medlemmar. Det finns många av våra kollegor, som från och till lever under hot. I de flesta fall rör det sig säkert om hot som syftar till att skapa passivitet och rädsla, men det finns även hot av grövre slag. Vi måste som medmänniskor, kollegor och chefer vara ytterst uppmärksamma på tecken av rädsla hos dem vi har omkring oss och ha program för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.
Som framgår av programmet kommer vi att ägna en hel del åt de mjuka frågorna och det är glädjande att kunna konstatera att vi har polispräster med oss under helgen, som förutom sin egen föreläsning kommer att ha tid att ägna sig åt er som har ett behov av att dryfta saker som tynger. De kommer även att finnas tillgängliga efter familjen Lindgrens föreläsning i eftermiddag.
Avslutningsvis känner jag som avgående ordförande en oerhörd stolthet att blicka ut över denna välblandade församling med representanter från hela rättsväsendet. Det är ett tillfälle att bygga nätverk och verka för en effektiv samverkan i kampen mot narkotikamissbruk och brottslighet. Tack skall ni ha för de här åren. Nästa år sitter jag bland er som engagerad medlem.
Örebro SNPF: Välkommen till Örebro-Kalle Wallin, bitr. länspolismästare i Örebro län
Polismyndigheten i Örebro län hälsade genom Wallin alla välkomna till Örebro.
Polismyndigheten i Örebro län har alltid bedrivit ett aktivt arbete mot narkotika tillsammans med andra myndigheter i form av förebyggande verksamhet, ingripande mot brott, vård och behandling-ett samarbete där alla samverkar.
Ledorden för det framtida arbetet är kunskap, förmåga, uthållighet och samverkan, konstaterade Wallin.
Välkomna till en trevlig vistelse i Örebro.
Torgny Peterson
Örebro: SNPFs utbildningskonferens och årsmöte
Idag, 4 maj, inleds konferensen med anförande av bland annat
Kalle Wallin, bitr. länspolismästare i Örebro län
Sven Alhbin, ordförande SNPF
Beatrice Ask, justitieminister
Stefan Strömberg, rikspolischef
Karin Starrin, generaltulldirektör
Astrid Eklund, bitr. chefsåklagare
Björn Fries, narkotikapolitisk samordnare
5 och 6 maj ägnas sedan åt ett antal intressanta föreläsningar, som täcker de mest skiftande ämnen, bland annat:
Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus
Projekt TITAN-kokainsmuggling via postpaket
Heroinmarknaden i Stockholm
Anabola steroider som ett samhällsproblem
Internationellt polissamarbete
Människohandel i klarspråk
Narkotika på gatan
Nyheter och trender bland preparaten
Projekt Västafrika-modus och trender
Vid årets konferens ägnas också stort utrymme åt etik- och moralfrågor.
Du kan räkna med omfattande rapportering från konferensen på den här bloggen.
Torgny Peterson
Narkotikapriser i Sverige
CAN konstaterar att priserna inte har förändrats särskilt mycket i Sverige under perioden 2002-2006. Priserna har varit stabilt låga under perioden.
Det genomsnittliga gautpriset för hasch 2006 låg på cirka 80 kronor per gram, för amfetamin 250 kronor per gram, för brunt heroin 1 000 kronor per gram och för kokain 800 kronor.
Narkotika är i allmänhet billigare i storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö), liksom i de sydligaste länen.
Priserna är något högre i mellansvenska län och högst i nordliga län.
Du kan ta del av hela CAN-rapporten, Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1998-2006, här.
Torgny Peterson
Statistik över narkotikamissbruk i England
För första gången presenteras information om drogmissbruk såväl hos vuxna som hos ungdomar.
Rapporten innehåller bland annat information om följande områden:
* förekomst av narkotikamissbruk, inklusive information om de droger som används
* Trender under de senaste åren
* Missbruksmönster hos olika befolkningsgrupper, inklusive så kallade sårbara grupper
* Europeiska jämförelser om drogmissbruk
* Droger och kriminalitet
* Hälsorelaterad information, inklusive intagningar på sjukhus, missbruksbehandling och drogrelaterade dödsfall.
Rapporten sammanfattar också regeringens planer och mål inom området och ger hänvisningar till ytterligare information och länkar till relevanta dokument.
Jag vågar påstå att den här rapporten innehåller det mesta som är värt att veta om narkotikaproblemet i England. De mycket omfattande hänvisningarna till ytterligare material gör rapporten ännu mer värdefull.
Du hittar hela rapporten här.
Ett mycket omfattande statistikmaterial hittar du här.
Torgny Peterson
Är du intresserad av studier eller arbete i Kanada?
Avtalet syftar till att underlätta möjligheten att få uppehålls- och arbetstillstånd i respektive land för ungdomar som
* erhållit examen från eftergymnasial utbildning och som vill skaffa sig ytterligare yrkesutbildning i värdlandet genom ett i förväg avtalat anställningskontrakt,
* studerar och vill komplettera sin utbildning genom praktik eller anställning i värdlandet,
* vill få vidare yrkesutbildning i värdlandet genom ett i förväg ordnat anställningskontrakt,
* studerar och som under sommarferien avser resa och samtidigt ta en tillfällig anställning,
* avser resa i värdlandet och kunna ta en tillfällig anställning
Avtalet kommer att ytterligare bidra till ökade möjligheter för unga medborgare (18-30 år) att under 12 månader skaffa sig yrkeserfarenhet samt förbättra sina kunskaper i det andra landets språk, kultur och samhällsliv.
Torgny Peterson
Lär dig mer om (riskerna med) harm reduction
Följande artiklar i fulltext kan du läsa gratis via nedanstående länkar
The Lure and the Loss of Harm Reduction in UK Drug Policy and Practice
Neil McKeganey, BA, MSc, PhD, FRSA
A Critique of Canada´s INSITE Injection Site and its Parent Philosophy: Implications and Recommendations for Policy Planning
Colin Mangham, PhD
Is It Harm Reduction - Or Harm Continuation?
Peter O´Loughlin
History of Harm Reduction-Provenance and Politics, Part 1
Peter Stoker C. Eng.
Torgny Peterson
Största kokainbeslaget någonsin
Narkotikan hittades gömd i ett stort antal paket inte långt från kuststaden Pizarro väster om Bogota.
Tillslaget är resultatet av åtta månaders intensivt spaningsarbete.
Det är bara att gratulera!
Läs också:
A las Farc y narcos del norte del Valle pertenecerían las más de 20 toneladas de coca incautadas
Torgny Peterson
Ny forskning bekräftar berättigad oro över användning av cannabis
1 och 2 maj pågår sålunda den andra internationella konferensen om cannabis vid Institute of Psychiatry i London där den absolut senaste forskningen om cannabis presenteras, inte minst neurobiologiska forskningsresultat som visar hur cannabis påverkar och interagerar med ett antal (o)hälsotillstånd.
De nya forskningsresultaten bekräftar berättigad oro över användning av cannabis.
Följande forskare medverkar vid konferensen:Robin Murray, Pat Doherty, Rafael Mechoulam, Nadia Solowij, Philip McGuire, Paul Morrison, Zerrin Atakan, Yasmin L Hurd, Robert Ferdinand, David M Fergusson, Cecile Henquet, Marta Di Forti, Jan Copeland, Amanda Baker, Cecile Denis, Emma Barkus, Deepak Cyril D´Souza, Markus Leweke.
Några av dessa kommer jag så småningom att intervjua i radioprogrammet ReageraMera, som sänds på onsdagar.
Du kan läsa mer om konferensprogrammet och ta del av abstracts här.
Som jag nämnt vid ett antal tillfällen tidigare ökar såväl kunskap som medvetenhet om de risker som användning av cannabis medför och glädjande nog börjar den så kallade allmänheten också engagera sig i större utsträckning än tidigare. Ett exempel på detta är lanseringen av en ny lobbygrupp i Storbritannien, Talking about cannabis.
I sammanhanget kan det vara intressant att känna till att Rikspolisstyrelsen inom kort presenterar en omfattande rapport om det nationella cannabisprojektet 2004-2006. Mer om detta senare.
Torgny Peterson