Kampanj mot cannabisindustrin: Om kriminella nätverk och cannabismarknaden (Del III)
Cannabiskampanjen
Cannabisbekämpning-hasch och marijuana i fokus är titeln på den omfattande presentation om cannabis som Johan Nilsson från Rikskriminalpolisen presenterade vid SNPFs (Svenska Narkotikapolisföreningen) 21:a utbildningskonferens och årsmöte i Örebro 4-6 maj.
I ett antal inlägg återger jag stora delar av Johan Nilssons presentation, som ger viktig information om cannabisproblemets omfattning, det svenska cannabisprojektet, trender och tendenser.
Under perioden 2004-2006 har Rikskriminalpolisens cannabisprojektet kartlagt cirka 140 smugglings- och distributionsnätverk Av dessa är 30-35 stora nätverk med kapacitet för 1 ton per år (2004-2005).
Genom satsningen bekämpade polis och tull 19 nätverk, varav 10 hade kapacitet för 1 ton per år.
Beträffande den svenska haschmarknaden beräknas den omsätta omkring 30 ton per år.
Beräkningarna i det nationella cannabisprojektet är baserade på förundersökningsar och underrättelser som hanterats under projektperioden.
Av lättförklarliga skäl (lönsamhet) är haschmarknaden mycket intressant för kriminella nätverk. De stora mängder som hanteras innebär också att det finns ett flertal mottagare i Sverige. Det förekommer även lagring i Sverige i väntan på att man hittar lämpliga köpare.
Vid en jämförelse med Norge anses cannabismarknaden vara lönsammare eftersom den norska markanden hanterar större volymer.
Det är också värt att notera att Sverige fungerar som transitland för leveranser till Norge och Finland.
Att smuggla större mängder hasch är ett stort företag som ställer stora krav på logistik och säker hantering av pengar. Inte minst på solkusten i Spanien och i Holland ör det vanligt med rån och kidnappning av narkotikdistributörer.
Smugglingen av hasch ställer vidare krav på egna säkerhetsstrukturer hos brottsnätverken och underrättelser med riskanalyser om hur polis och tull arbetar. Beträffande Spanien noteras att fd militärer arbetar åt nätverken och organisationerna. Nätverken har ofta samma kontakter utomlands, främst när det gäller smugglingsnätverk. De utländska kontakterna värderar sina köpare högt. Kontakterna behåller man under många år om inget som påpekar omvärlden händer. Det är därför svårt att skilja på organiserad brottslighet och brottsnätverk.
Brottsnätverken är i själva verket inte så välorganiserade som de till en början framstått som. Det finns en uppenbar risk att dramatisera kriminaliteten, vilket kan vara kontraproduktivt.
Brottsnätverken består ofta av en inre kärna på 3-5 personer med fasta funktioner, men även om så är fallet ställer den miljö de verkar i ofta till problem på grund av bristande professionalism och fall där eget missbruk tar ut sin rätt.
Från cannabisprojektet sida konstaterar man att:
* Antalet beslag dubblerades under 2005
* Nationell och internationell samarbete har förbättrats
* Narkotikarotlar är väl fungerande där de finns
* Narkotikarotlarna är motorn i narkotikabekämpningen (Stockholm-Göteborg)
* Narkotikabekämpningen fungerar när den får syssla med det den ska
* Viktigt med narkotikabekämpning på alla nivåer
* Hälften av ärendena har genomförts i enlighet med projektets prioriteringar
* Fokusering på problemet med rätt resurs ger ökat resultat
* Projektet visar på en problematik som i grunden är ett resursproblem
Läs också föregående delar:
Kampanj mot cannabisindustrin
Kampanj mot cannabisindustrin: Spännvidden i cannabisproblematiken (Del I)
Kampanj mot cannabisindustrin: Om förändrad strategisk smuggelbild (Del II)
Nästa avsnitt: Om kriminella nätverk och grossister
Torgny Peterson