ReageraMera

I Victoria i Australien är det slut nu med möjligheten för privatskolor att underlåta att rapportera narkotikarelaterade händelser på sådana skolor. 

Delstatens utbildningsdepartement och skolorna undertecknade förra månaden ett avtal som förpliktigar privatskolorna att rapportera narkotikarelaterade händelser enligt samma regler som gäller för övriga delstatliga skolor. 

Målet för regeringen Bracks är nolltolerans i skolan. 

Torgny Peterson

Statistics Canada publicerade nyligen en rapport, som hävdade att brottsligheten nu är lägre än under de tidigare 25 åren. 

Läser man rapporten inser man snabbt att den utgör ett (o)medvetet försök att i vissa avseenden dölja den omfattande narkotikarelaterade brottsligheten i landet, något som nu påtalas av flera kritiker, bland annat Scott Newark från The National Security Group. 

Torgny Peterson

Ge rena sprutor åt narkomanerna var rubriken på en ledare i Expressen 19 juli. 

Personen som ledarskribenten ger sig på här är det folkpartistiska landstingsrådet Birgitta Rydberg.Den hysteriska utskällningen av henne borde ha fördelats mera rättvist mellan alla de organisationer och personer, som har lång erfarenhet av narkotikafrågan och som delar Birgitta Rydbergs åsikter och stöder henne. t.ex. Föräldraföreningen Mot Narkotika. Det är deras barn saken gäller. De har djup erfarenhet av bl.a. de katastrofala följderna av Expressens aggressiva propaganda angående legalförskrivning av narkotika 1965. Expressen med flera lyckades genomdriva detta.  

Mellan åren 1965 och 1967 gav Medicinalstyrelsen tillstånd till några läkare att skriva ut recept på narkotika legalt. Antalet missbrukare ökade katastrofalt. Sen dess har vi inom FMN tvingats leva i verkligheten. FMN grundades 1968. Vi vill ha vård till våra anhöriga inte sprutor. 

En annan organisation är Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS), där många medlemmar varit narkomaner som rest sig och tagit ansvar. De vet hur man knarkar med sprutor. Om smittan finns i lösningen eller tussen hjälper inga sprutor. De kan lära de okunniga om livet i verkligheten.  

United Nations Office on Drugs and Crime har nyligen i en rapport berömt Sverige för vår restriktiva narkotikapolitik. Vi har klarat oss bättre än andra länder. Det berömmet hade vi inte fått om EXPRESSEN fått sin vilja fram på 60 talet.  

Birgitta Rydberg står sannerligen inte ensam mot hela världen som det står i Expressens ledare.  

Narkomanerna är inga viljelösa offer. De kan och måste ta sitt ansvar. Bo Strömstedt månde gråta då Expressen återigen utan analys anammar ett så kallat Humantänkande. Vanliga sjukdomar försöker läkarna bota, men här är det fråga om att förlänga lidandet i humanitetens namn utan att få stöd av smittskyddsläkarna.  

Stockholm har en HIV- epidemi, men det är inte sprutnarkomaner som står för hela ökningen. Smittan sker i hög grad genom oskyddat sex mellan heterosexuella eller homosexuella. Smittskyddsläkare säger sig inte kunna bevisa att smitta skett med sprutor. De anser att fri utdelning av kondomer kanske vore effektivare. 

Underlaget för det landsomfattande finska sprututbytesprogrammet, som ledaren åberopar som effektivt, är mycket litet. Det behöver inte för den skull vara missvisande, men man blir misstänksam. 

Att påstå att Birgitta Rydberg saknar allt vetenskapligt stöd, som det står i ledaren är en lögn. Vi kan börja med att hänvisa till boken SPRUTUTBYTE - En genomgång av den internationella forskningen och den svenska debatten. Boken är en genomgång av vetenskapligt beprövade rapporter. WHOs rapporter, som också åberopas är däremot inte vetenskapligt beprövade. Det finns utländska undersökningar som visar att utdelning av sprutor inte är lösningen utan tvärt om förvärrar situationen. (t.ex Vancouver)  

Katarina Cnattingius 
Föräldraföreningen Mot Narkotika i Täby

I Schweiz, som sedan länge är känt för några av de mer famösa, destruktiva tilltagen mot narkotikamissbrukare (bland annat distribution av statligt heroin), har man nu alltmer börjat observera de skadeverkningar som cannabis medför. 

En nyligen publicerad studie från den psykiatriska universitetskliniken i Zürich visar till exempel att nästan 40 procent av de 20-åringar som kommer i kontakt med kliniken på grund av användning av cannabis rapporterar att de då och då har känslan av att andra kan kontrollera deras tankar. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger vidare att de ibland haft tankar som inte är deras egna. Över 40 procent av de tillfrågade uppger att de har känslan av att de iakttas av andra. 

Nyligen rapporterade också Neue Luzerner Zeitung om ett intressant fall om cannabisanvändaren Daniel (fingerat namn) och de schizofrena upplevelser han haft i samband med användning av cannabis. Från att tidigare ha varit en ivrig förespråkare för legalisering av cannabis har han nu, på grund av de egna erfarenheterna, helt ändrat uppfattning.  

Om du förstår tyska kan du läsa första sidan av den temaartikel, Nur in meinem Kopf, i tidningen som handlar om Daniel här. Sida nummer två finns här. 

I samma tidning publiceras idag (24 juli) ytterligare en artikel på temat cannabis och psykoser, Kiffen und Psychosen. 

Torgny Peterson

MOB (Mobilisering mot narkotika) arrangerar tillsammans med FMN (Föräldraföreningen mot narkotika) och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) en konferens om frivilligorganisationernas roll när det gäller att arbeta mot narkotika.  

Konferensen äger rum i Rosenbads Konferenscenter i Stockholm den 21 november.

Vid konferensen visas exempel från samarbeten mellan kommuner och frivilligorganisationer och regeringens syn på frivilligorganisationernas roll i detta arbete presenteras. 

Ytterligare information hittar du här.

Enligt Jean-Michel Costes vid franska OFDT (Observatoire français des drogues et toxicomanies) har användningen av cannabis i åldersgrupperna 18-35 år mer än tredubblats sedan början av 1990-talet.   

En förklaring till ökat användande är fallande priser på cannabis, samtidigt som antalet hemodlare har ökat. 

OFDT har den här månaden publicerat en intressant 230-sidig rapport, Cannabis, donnée essentielles, om cannabissituationen i Frankrike. Rapporten, som är ett resultat av samarbetet med flera organisationer och myndigheter, behandlar bland annat frågor omfattningen av cannabiskonsumtionen, konsumenterna, marknaden, risker och konsekvenser i samband med användning av cannabis mm. 

Några fakta från rapporten
* 2005 uppgav 12,4 miljoner individer i åldrarna 12-75 år att de någon gång i sitt liv använt cannabis. Av dessa hade 3,9 miljoner använt cannabis under det senaste året . Av de sistnämnda var 1,2 miljoner regelbundna användare (minst 10 gånger per månad). 

* Antalet regelbundna användare av cannabis har ökat från 3,8% 2000 till 5,9% 2005.  

* 2005 uppgav 49,5% av 17-åringarna att de experimenterat med cannabis. 

* Cannabis är den narkotika som oftast blir föremål för beslag. 2005 beslagtogs 87 ton cannabis. 

* Snittpriset på ett gram cannabis ligger idag på cirka 37 kronor, vilket är en sänkning med 30% under de senaste tio åren.  

* Det finns inga uppgifter om utvecklingen av THC-halten före 1990. Under de senaste tio åren man i beslagtagen cannabis noterat en ökning av THC-halten även om beslag av cannabis med THC-halter på 20% eller mer är i minoritet (mellan 2% och 5% av beslagen). Under 2005 låg den genomsnittliga THC-halten i beslagtagen cannabis på mellan 8% och 10%. 

Läser du franska och är intresserad av att ta del av hela rapporten hittar du den här. 

Är du bara intresserad av vissa delar av rapporten går du enklast vidare här. 

Torgny Peterson

Även om antalet cannabisodlingar i Sverige inte på långt när är så många som i vissa andra länder finns det all anledning att noga bevaka utvecklingen. 

Du kan hjälpa till i arbetet med att stänga cannabisodlingar genom att vara vaksam på din omgivning och rapportera iakttagelser som kan tyda på förekomst av en cannabisodling. 

Följande kan vara tecken på förekomst av en cannabisodling: 

Gardiner är alltid neddragna för fönstren eller fönstren är alltid täckta (oftast) från insidan på annat sätt (papper eller plast sätts upp på insidan av fönstren).

Stor aktivitet vid inflyttning men senare verkar ingen bo där. 

Besök på den aktuella adressen liknar inte mönstren för besök i andra lägenheter, villor eller fastigheter i området. 

Besökare som dyker upp dagligen eller någon gång per vecka men då bara gör kortare besök för att se till odlingen. Var också observant på eventuella besök nattetid. 

Den som hyr vill ogärna ha besök av hyresvärden eller andra personer som kan tänkas avslöja vad som försiggår.  

Var uppmärksam på förflyttning av plastsäckar eller annat emballage som kan användas för transport av marijuana. 

Besöker du t ex byggvaruhus kan det också vara värt att fundera på varför t ex ungdomar inhandlar jordsäckar, fläktar eller utrustning till ventilationsanläggningar och/eller utrustning av olika slag för trädgårdsskötsel.

Håll utkik efter förpackningar som kan innehålla eller ha innehållit t ex aceton, metanol, natriumhydroxid, eter, ammoniak.  

Nya dofter i allmänhet och en skarp, ofta sötaktig, doft i synnerhet. Det är heller inte ovanligt att odlarna monterar starkt doftande preparat för att dölja cannabisdoften.

Hög värme

Kondensering på fönstren eller till och med på utsidan av huset 

Ventilationsöppning(ar) 

Ljud från fläktanläggningar och ljudkällor som kanske står på dygnet runt för att dölja ljud från fläktanläggningar 

Eventuella elektriska omkopplingar för stöld av elektricitet. Arbetar du på ett elbolag är det också värt att hålla utkik efter omotiverat höga elräkningar

Varningsskyltar av olika slag, (Privat område; Varning för hunden; Privat område-överträdelse beivras etc.) 

Du kan lämna tips om narkotika. Ring antingen polisen på 114 14 eller tullen på 112 och begär 'Narkotikatipset'. Du kan ringa när som helst och du behöver inte tala om vad du heter. Till Tullverket kan du också e-posta tips. 

Torgny Peterson

Under det senaste året har polisen i Skottland framgångsrikt förstört 66 industriella cannabisodlingar, som i de flesta fall drivits av grovt kriminella. Odlingarna har i flera fall varit mycket omfattande (upp till 1 000 plantor).  

Enligt Pearson kan dagens cannabisproduktion i Skottland vara värd över 90 miljoner kronor.  

Chefen för SCDEA (The Scottish Crime and Drugs Enforcement Agency), Graeme Pearson, intervjuades på Radio Scotlands Sunday Live-program igår. Pearson redogjorde för vad som närmast kan liknas vid slavarbete på cannabisodlingarna. I flera fall har vi funnit kineser eller vietnameser som låsts in på odlingarna, som  tvingats sova på golvet och utan något synligt stöd från någon. De är praktiskt taget slavar. 

Läs också:
Scandal of Scots dope factories 

Torgny Peterson

Regeringen beslutade 19 juli om en rad uppdrag till Ungdomsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Integrations- och jämställdhetsdepartementet finansierar uppdragen som framför allt inriktas på förebyggande och kunskaps-höjande åtgärder. Satsningen omfattar över 50 miljoner kronor 2007 - 2009.

Att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en prioriterad fråga för mig och för regeringen, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Poliser, förskollärare, lärare, socialarbetare och andra får, genom dessa viktiga uppdrag, redskap för att identifiera, förebygga och åtgärda våldsproblematik.

Rikspolisstyrelsens uppdrag, som kostar 30 miljoner kronor under 2007 - 2009 förutsatt att riksdagen beviljar medel också för 2008 och 2009,  poängterar brottsofferperspektivet. Utbildning och information ska långsiktigt förstärka det ordinarie arbetet, öka polisens kompetens och förstärka allmänhetens förtroende så att fler brott anmäls och mörkertalen minskar. Uppdraget genomförs tillsammans med Åklagarmyndigheten mellan 1 september 2007 och 31 december 2009.

Ungdomsstyrelsen ska utbilda anställda i kommunerna för att förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck mot både flickor och pojkar. Kostnaden beräknas till 6,5 miljoner kronor förutsatt att riksdagen anvisar medel även under 2008. Uppdraget genomförs 1 augusti 2007 - 1 december 2008.

Länsstyrelserna beviljas omkring 13 miljoner kronor för att arbeta förebyggande, ge konsultativt stöd till socialtjänsten och för att utveckla skyddat boende i vissa län. Länsstyrelsen i Östergötlands län får dessutom cirka två miljoner för stöd till insatser på nationell eller länsövergripande nivå.

När jag hörde Olof Johansson-kom jag osökt att tänka på en alldeles speciell idrottsgren, nämligen curling. Jag såg framför mig hur Per-Ola Eriksson och Olof Johansson sopade isen så det bara visslade om det, för att den socialdemokratiska trissan skulle glida så behagfullt och mjukt som tänkbart. Platsen är Sveriges Riksdag. Orden är Alf Svenssons. Dagen är Göran Perssons första dag som statsminister. Året är 1996.      

Alf Svensson är inte helt nöjd med hur tidigare alliansbrodern Olof Johanssons parti centern har svikit borgerligheten för att ingå i en regeringskoalition med socialdemokratin. Han tycker att Centern under Olof Johansson har lagt sig platt för socialdemokraterna i sin ambition att få vara med och bestämma. Och när han vill skildra detta så vill han skapa känslor. Och då finns det ingen bättre metod att ta till än metaforen därför att den med sitt bildspråk lockar oss att se något. Ju fler sinnen som aktiveras, ju mer känner vi. Och alla som någonsin sett curling spelas, i verkligheten eller på teve, kan lätt se två centerpartister som sopar för glatta livet medan Göran Persson glider iväg för att sätta stenen i rörelse mot boet. 

Retoriska figurer-viktiga hjälpmedel för talare
De språkliga hjälpmedlen i retoriken kallas oftast för figurer. Figurerna delas in i bilder, rytmer, motsatser och talande och frågande figurer. Under Almedalsveckan 2007 har talarna använt olika språkliga hjälpmedel hämtade från retorikens figurer, och här finner du de, enligt undertecknads bedömning, bästa uttrycken från Almedalsveckan. Och, precis som 2006 har vi naturligtvis gjort en 10-i-topp-lista med de bästa. Notera dock att ett viktigt urvalskriterium är att det som sagts ska ha vara konstfullt, kreativt och/eller humoristiskt.  

Viktigt att tänka på-några tips
Låt oss ta några av Nyanko Sabunis formuleringar som exempel. Vid ett tillfälle i talet säger hon: Det föder bara förakt, frustration och konflikter. Det är utan tvekan okey att tala och skriva så, men en retoriker hade funderat lite mer och försökt att hitta något på f i stället för konflikter. Troligtvis hade det blivit något i stil med förakt, frustration och fiendskap. Vilket kanske är lättare att komma ihåg, både för talare och lyssnarna. Lite senare i sitt tal säger Sabuni vidare: Göra mångfalden till en styrka i globaliseringen. Språk till en kompetens. Kulturen till en tillgång. Även detta är naturligtvis okey, men om man funderar lite i styrkan och storleken i det hon talar om så blir språk det minsta, kulturen tvåa och globaliseringen störst. Därför hade en stegring låtit så här: Göra språk till en kompetens. Kulturen till en tillgång. Mångfalden till en styrka i globaliseringen. Om du kan-gå från det minsta till det största. Ett sista exempel på samma sak. Sabuni säger på slutet följande: De som mer än några andra behöver respekt och solidaritet. De som behöver en hjälpande hand när de egna krafterna inte räcker till. De som behöver rättvisa villkor för att hävda sig. Åter bra formuleringar som hade blivit ännu bättre med följande ordning: De som behöver en hjälpande hand när de egna krafterna inte räcker till. De som behöver rättvisa villkor för att hävda sig. De som mer än några andra behöver respekt och solidaritet. I detta fall går vi från det minsta (en situation), vidare till det näst största (villkor och regler) till det största (värderingarna).  

Kan du definiera? Gör det!
Mona Sahlin talade en hel del om rättvisa och att denna rättvisa skulle återställas. Det kanske finns många som förstår vad hon menar, men min erfarenhet efter nära 40 år i yrkeslivet är att det finns lika många definitioner av rättvisa som det finns människor. Som det blev nu kom orättvisa att definieras som allt det som Alliansregeringen står för. Därför är det intressant att både Hägglund och Nyamko Sabuni i sina tal försöker sig på att definiera rättvisa respektive utanförskap. Vi börjar med Hägglund: Jag tror på varje människas rätt och möjlighet att förverkliga sina mänskliga fri- och rättigheter, sina drömmar. Att alla ska ha tillgång till en bra skolgång. Inte bara vissa. Att alla ska ha möjlighet att söka till universitet och högskolor på samma sätt. Att alla ska ha rätt till samma sjukvård, oavsett inkomst eller position. Det är rättvisa för oss!  Notera också tretalet-fri- och rättigheter, skola samt vård. Så till Sabunis definition: Utanförskapsområden, det vill säga områden som präglas av låg sysselsättning, låg andel unga som lämnar grundskolan med godkända betyg samt lågt valdeltagande, har ökat i antal. Åter en tydlig definition av vad hon pratar om, och rent retoriskt så vinner formuleringen på tretalet och att hon inleder varje sats med ordet låg ? på grekiska anaphora.      

Definitionerna är viktiga i alla tal och i all text när det handlar om att övertyga andra människor. Genom att vara först med en definition kan du skaffa dig det man brukar kalla definitionsföreträde och därmed öka dina chanser att få din omgivning övertygad om fördelarna med dina förslag och idéer. 

10-i-topp-listan från Almedalen 2007  
Nr 1, och segrare, Lars Ohly med följande som en kommentar till centerns Fredrik Federlay och hans uttalande om att det är ju lite rörigt där nere (anm.: Federlay menar Irak): Nej, Fredrik Federlay. I mitt sovrum är det lite rörigt. I Irak är det krig. Den här formuleringen är en blandning av eironia (dvs ironi), antithesis (sovrummet-Irak), finitiones (dvs en definition av vad rörigt är) och även en definition av vilket tillstånd som egentligen råder i Irak. Han gör också en s k alter, dvs en nivåförskjutning. Från det harmlösa, rörigt, till det ytterst allvarliga-krig. 

Som nr 2 finner vi 2006 års segrare i formuleringskonst-Göran Hägglund. Här handlar det om en formulering om den snart avskaffade fastighetsskatten-ett av KDs vallöften: Bort från en orimlig och oförutsägbar skatt. Bort från skenande taxeringsvärden som gjorde att vanligt folk fick allt svårare att bo kvar i sina egna hem. Det är den stora skillnaden. Det är den viktiga skillnaden. Nu blir fastighetsskatten ett minne blott. Eller ska jag säga rött. Orimlig och oförutsägbar är en assonans (upprepning av vokaler). Bort x 2 är en anaphora. Det är den stora skillnaden. Det är den viktiga skillnaden. Denna formulering kallas correctio (han rättar sig själv) och det är en alter (nivåförskjutning, stora-viktiga) samt en symploke (båda satserna inleds och avslutas på samma sätt). Avslutningen (blott-rött) är en ordlek som kallas paranomasia och att leka med ett känt uttryck är också en noema. 

Mona Sahlin tar plats nr 3 med följande: VDN-märk gärna varor och korvar, men inte mänsklig kärlek. Låt äktenskapet vara öppet för alla! Detta är i all sin enkelhet en bra jämförelse vilket heter comparatio på latin. Sista satsen är också en exclamatio (utrop). Formuleringen hade blivit ännu bättre om Sahlin valt något annat ord än varor eftersom VDN betyder just varudeklaration. Något annat på k, kanske kastruller, hade förbättrat rytmen.  

Peter Eriksson hade många bra formuleringar. Följande tar plats nr 4: Varför just hushållsnära tjänster förresten? Vore det inte bättre med kroppsnära tjänster?? Jag tänkte på massage och friskvård. Fler borde ha råd med tjänster som hjälper människor att må bra och klara av ett hektiskt arbetsliv utan att få skador för livet. Här ligger finessen i att gå från hushållsnära till kroppsnära, det vill säga från det logiska till det känslomässiga. Det Eriksson gör är att utnyttja en kombination av gradatio (stegring), correctio (rättelse), alter (nivåförskjutning) och epiphora (båda satserna slutar med ?nära tjänster). Och att gå från hektiskt arbetsliv till skador för livet kallas polyptoton på grekiska. Och för er som läst er retorik så använder Peter också interrogatio-tekniken att formulera sig i form av frågor.  

Även nr 5 plockar vi från Peter Eriksson: Det är inte den moral de flesta i de äldre generationerna brukar ha i andra sammanhang. Hur kommer det sig att när det gäller klimatförändringarna så gäller inte längre regeln att man ska göra rätt för sig? Hur kommer det sig att helt plötsligt så anses det OK att gå ifrån bordet och lämna krogen utan att betala? Det är orimligt och omoraliskt att lämna över notan och kostnaderna till barnen och barnbarnen. Här hämtar Peter Eriksson kraften i en metafor-att den äldre generationen försöker sig på en så kallad springnota. Metaforen kombineras med interrogatio (frågor), finitiones (definition) samt anaphora (Hur kommer det sig att x 2). Dessutom ser vi en assonans (vokalupprepning) i orimligt och omoraliskt. Här kunde Peter Eriksson gärna ha lagt till oansvarigt så hade det blivit ännu lite bättre.  

På plats nr 6 hittar vi Nyamko Sabuni med följande: Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft finns det barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. Den enklare formuleringen skulle ha låtit så här: Samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft finns det människor som aldrig har haft ett jobb. Men genom att göra en metaforisk periphrasis, en omskrivning med hjälp av en bild, så blir det istället barn som aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. På det här sättet ökar man känslan. Vi kan nästan se de stackars barnen se sina olyckliga föräldrar sittande passiva vid köksbordet.  

Göran Hägglund kommer igen på plats nr 7: Vår lösning är inte att klämma åt de rika. Det fungerar inte. Vi har ett annat perspektiv. Vi bekämpar inte rikedom. Vi bekämpar fattigdom. Vi vill ge människor möjlighet att växa. Att utvecklas och förverkliga drömmar. Här ligger det centrala i formuleringen Vi bekämpar inte rikedom. Vi bekämpar fattigdom. Det är självklart en alter (nivåförskjutning), en antitheses (motsats rikedom-fattigdom) och delvis en paradox (bekämpa fattigdom). Självklart är det också en anaphora (Vi bekämpar x 2 eller, om man vill, Vi x 4). Att säga att växa och sedan fortsätta med utvecklas och förverkliga drömmar kallas också inutilis repelicio eiusdem eller på svenska helt enkelt upprepning-innebörden i orden är ungefär densamma. Det är dessutom en trikolon och klimax (stegring). 

Nyamko Sabuni tar plats nr 8 med följande: Projekt som saknade långsiktighet och åtgärder som inte ledde till annat än att människor fastnade i systemet, att människor bara bytte åtgärdskolumn. Här gör hon en periphrasis (omskrivning) i antithesisk (motsats) form. Där hennes egen hållning (det mänskliga) blir underförstått medan det tidigare (det socialdemokratiska) beskrivs som omänskligt och känslokallt. Och där hennes mål, långsiktighet, ställs mot den tidigare rådande kortsiktigheten uttryckt i ordet projekt. Tankarna går till Kafka och hans skildring i boken Processen. Finns det något omänskligare än att bara flyttas till en ny kolumn?  

På plats nr 9 ännu en formulering av Nyamko Sabuni: vuxna människor ska inte ha veckopeng.  Sabuni utnyttjar här figurerna periphrasis och metonymi där veckopeng görs till en symbol för omyndigförklarande, litenhet och beroende.  

Plats nr 10 delas-där vi först har Nyamko Sabunis: Vi går från politik för invandrare till politik mot utanförskap. Från politik för projekt till politik för att förändra strukturerna. Från bidragspolitik till arbetslinjen. Dels är det en trikolon-treklang. Dels är det tre satser som bygger på antiteser, motsatser. Dessutom ligger det en exformativ (underförstådd) motsats i alla tre satserna: Politik för invandrare, för projekt och bidragspolitik är alla kortsiktiga till sin karaktär, medan politik mot utanförskap, förändra strukturerna och arbetslinjen alla är långsiktiga. Så det (fp) och Sabuni vill att vi (själva!!) ska inse är att (s) under sina 12 år bara skapat kortsiktiga lösningar medan (fp) och Alliansen vill bygga samhället långsiktigt. 

Plats nr 10 delar Sabuni med Anders Borg och följande formulering: Det är i goda tider man ska spara inför dåliga tider. Det är i goda tider vi lägger grunden för att vi ska kunna agera och hindra att arbetslösheten stiger när hösten kommer. Vi har sommar nu men det kommer alltid en höst och en vinter, även i ekonomin. Då ska vi ha sett om vårt hus och lagt undan i ladorna så att vi är säkra på att vi klarar det utan några större svårigheter. Här har vi en metaphora (bildlig liknelse) där ekonomin jämförs med årstiderna. Och dessutom finns här en biblisk jämförelse som går tillbaka till Moses och den egyptiske farao som sparade under sju goda år för att klara de därefter kommande sju dåliga åren, alltså en noema (hänvisning till känd sentens eller känt uttryck). Hösten blir i Borgs framställning en metonymi för sämre tider och vintern en metonymi för lågkonjunktur. Därtill är inledningen (spara i goda tider) en finitiones-en definition. Borg talar här om hur det är.  

Anmärkning: För dig som tycker att det är lite intressant och spännande med språket och figurerna och hur dessa kan användas är mitt tips att ta kontakt med närmaste högskola eller universitet. Där finner du experterna på språk, retoriska figurer och hur man bäst utnyttjar retorikens hjälpmedel för att övertyga.  

Avslutningsvis-några hedersomnämnanden

Andreas Carlgrens formulering om att det i framtiden handlar om att bruka utan att förbruka hamnar här.

Liksom Mona Sahlins ironi över Mats Odells boende: Men det stod i någon tidning häromdagen att Mats Odell själv flyttade hemifrån först när han var 49 år. Först var det särbo, så mambo och sambo, och nu har vi väl fått Oddbo. Men, ska det vara normen? Att bo hemma som Odell tills man är 49 år? Oddbo eller ett eget boende och ett eget liv? Dubbelt träffande om man betänker den engelska betydelsen av odd det vill säga udda eller annorlunda, därmed får den smak av figuren paranomasia.

Mona Sahlin får också ett omnämnande för sin kommentar till Reinfeldts uttalande om jungfrulig mark: Men, det är få som anser att mark är jungfrulig bara för att den inte beträtts av Fredrik Reinfeldt personligen. Många andra har plöjt den marken medan moderaterna legat i sitt långvariga miljöpolitiska ide.

          
Vidare ska Göran Hägglund ha beröm för följande: Vi behöver en grundläggande etik, vi behöver mänsklig tillit. Vi behöver en stark känsla för rätt och fel. I hela samhället. Den här figuren kallas på latin för inutilis repelicio eiusdem eller på svenska helt enkelt upprepning. Notera att han egentligen säger samma sak i alla tre satserna. Han använder bara olika ord. Men rytmiskt fungerar det bra. Vidare ger vi pluspoäng till Hägglund för denna formulering: Jag vill höja golvet i samhället, lyfta dem som har det sämst. Men jag sänker inte taket. Inte för någon. Två motsatser, så kallat antithesis på grekiska (höja-sänka, golvet-taket) skapar styrka i formuleringen.

   
Peter Eriksson ska ha mycket beröm för sin vackra formulering i inledningen: Med en större kunskap om naturens mångfald så blir skogen inte bara träd utan alar, tallar, oxel och björk. Det är viktigt att vi ger barnen de redskap och nycklar som krävs för att kunna stiga in i naturen. Så att den inte bara uppfattas som något odefinierbart grönt, en rest som ännu inte hunnit bli asfalterad eller bebyggd. Det här beskrivande sättet brukar kallas evidentia, och ni ser säkert trerytmen-igen! Strax därefter kan han inte avhålla sig från en hederlig Göteborgs-vits (paranomasia på grekiska): Barnen nuförtiden kallar tallar alar. Lite senare får Alliansregeringen ta del av Erikssons ironiska förmåga: Men regeringen har det svårt i den här frågan. Miljöministern vill höja bensinskatten, lite, lite grann. Det sade han här i Almedalen. Men Göran Hägglund och kristdemokraterna kräver fortfarande sänkta skatter på bensin och diesel. Det var ju en profilfråga i valet. Kanske ännu ett bevis på att religion och politik passar dåligt ihop. Naturvetenskapliga bevis biter liksom inte.

      
Avslutningsvis får Nyamko Sabuni ett omnämnande för sin avslutning på talet: Och vi gör det tillsammans-en för alla, alla mot utanförskapet!  Här använder hon en figur som kallas noema-sentensanspelning. Nyamko gör ju en omskrivning av de tre musketörernas valspråk en för alla-alla för en.

Christer Hanefalk

Almedalen 2007-sammanfattning 
Talare: Alla
Datum: 8-14 juli 2007  

Oppositionen valtalade medan ministrarna saktalade Låt mig börja med att säga att talnivån, vad gäller talen som sådana, var bra och mycket bra i årets Almedals-vecka. Somt var skapat av talskrivare och sakkunniga inom ett departement, somt var hämtat ur talarnas egen fatabur. En del var starkt manusbundna, ett par upplevdes spontana. En del var avslappnade medan andra var nervösa.  

Oppositionspartierna inledde utan tvekan sin valrörelse i Almedalen 2007. På agitatoriskt sätt angrep man Alliansregeringen skoningslöst. Och tydliggjorde att Alliansens tid är utmätt-år 2010 återtar man makten och återställer rättvisan-detta i politiskt retorik så vanliga men alltid lika odefinierade ord. Själva ordet agitator kommer från latinets agitáre som betyder att snabbt sätta i rörelse. Ja, det stämmer nog-under Almedalen 2007 var målet att sätta rörelsen i rörelse. Alliansen å sin sida representerades av ministrar som genomgående fokuserade på sina sakområden. Carlgren talade miljö och klimat, Hägglund talade om psykatrin, Borg om ekonomin och Sabuni om invandring, kvinnor och utanförskap. Det blev som två boxare som stod och boxade mot bilder av varandra och i olika rum.   

Kanske vad många skulle kalla en normal Almedals-vecka således. Glädjande är att intresset faktiskt är så stort ett mellanår som året efter ett valår är. Men, kanske bidrog Mona Sahlins framträdande till detta. Den nya partiledarens första tal i Almedalen.   

Svenska politiker håller i allmänhet en hygglig retorisk nivå med några kända undantag. Ett fåtal är till och med mycket goda retoriker. Troligtvis har det ökande intresset för retoriken de senaste 20 åren bidragit till detta. Allt fler har upptäckt vikten av det talade ordet och börjat med att lägga ner mer tid på sina viktigaste tal. Fler partier än (s) har börjat använda talskrivare och flera media har börjat följa upp politikernas förmåga att hantera också det retoriska hantverket.   

Vad var lika?
Gemensamt var utan tvekan miljön och klimatfrågorna. Här är engagemanget brett och totalt. Även om man från vänsterhåll kritiserar Alliansens senfärdighet i frågan, så finns en samsyn i alla politiska läger i vårt land. Ibland kan formuleringarna i debatten ge minnesbilder från barndomens sandlåda, men i praktiken är alla överens om att klimatfrågan ligger högst upp på dagordningen. Noterbart är här Ohlys tal om att tillväxt och satsningar på miljön inte är ett motsatspar och den speciella betoningen på transporternas betydelse. Det är lätt att tro att den typen av uttalanden ska komma från ett Alliansparti, men så var alltså inte fallet.   

Vad var olika?Olika var taktiken när det gällde angrepp på motståndarna. Om sådana kan man läsa i Sveriges äldsta retorikbok från 1652 (Elementa Rhetorica av Johannes Vossius): Lamentiones eller klagotalen, i vilka vi beskriver det onda som har drabbat oss och hur stort det är, och i vilka vi sedan väcker hat mot de onda människor, som har förorsakat detta. Ibland kan man i dessa tal också söka uppväcka fruktan hos andra som känner sig säkra, eftersom något liknande kan drabba även dem.  Ibland är det närmast roande att se hur väl dagens partier följer de över 350 år gamla råden.           

Angrepp från partierna inom vänsterblocket på Allianspartierna var 300 procent fler än motsvarande angrepp från Allianspartierna på oppositionen. Kan det vara så att, förutom att det ligger i ett oppositionspartis roll att klaga på den sittande regeringen, det inom vänsterpartier generellt sett finns ett större behov av att måla upp en bild av vi och dom? Att vänsterretoriken helt enkelt kräver en gemensam fiende-något större ont? I så fall följande det klassiska receptet för lösandet av en inrikeskonflikt: skaffa en yttre fiende.   

Vad togs inte upp?
Förvånansvärt lite av talen ägnades åt kommunikationer (bara Carlgren och Ohly), tillväxt (Ohly lite grand) och entreprenörskap (Borg lite grand). Något förvånande eftersom dessa frågor är så intimt förknippade med välfärden. Samtidigt också förståeligt eftersom dessa frågor på sätt och vis är lite smala i ett land där många lärt sig att ta välfärden och levnadsstandarden för given.  

Vem vann?
I en egen klass stod Peter Eriksson, miljöpartiet. Han är 2007 år retoriska segrare. Han höll ett bra tal som jag personligen tror att han, till allra största delen, skrev själv (kanske t o m 100%). Han var rolig, han var skarp, han var avslappnad. Han engagerade, han briljerade, han höll hela vägen. En otroligt stor skillnad mot den lite buttre och betydligt mindre förberedde Peter Eriksson modell Almedalen 2006.       

Tvåa kom Nyamko Sabuni. Inte så mycket för talarprestationen, men för ett mycket bra tal. Det skulle vara intressant att veta hur länge man jobbat med talet inom Folkpartiet och i hur hög grad Nyanko Sabuni själv medverkat i framtagningen.  

Sammanfattning/retoriskt betyg (10-skala):  
Peter Eriksson  8,85 Högsta betyget 2006-2007  

Nyamko Sabuni  8,25 Högt betyg till talet i sig 

Mona Sahlin  7,70 

Lars Ohly  7,60  

Andreas Carlgren 7,60  

Göran Hägglund 7,20 Kan briljera retoriskt men avstod detta 

Anders Borg  5,80 Efter extra avdrag -1,0 för fortkörning  

Vem får Almedalen Rhetoric Fair Play Trophy?
Här är segraren utan konkurrens. Moderaternas Anders Borg gick inte till ett enda angrepp mot något oppositionsparti under sina 27 minuter i talarstolen (som borde varit 40). Enda gången han refererade till (s) var det för att berömma dem. Mycket snyggt och förhoppningsvis något att ta efter för andra.  

En avslutande kommentar
Under veckan i Almedalen har undertecknad varje kväll med start kl 20.45 givit en 15-25 minuters sammanfattning och kommenterat talen inför publik-en trogen publik visade det sig ganska snart. Vid ett tillfälle kom samtalet/publikdiskussionen in på förekomsten av talskrivare. För en del var det en chock att få reda på att politiker regelmässigt använder sig av talskrivare. Här tror jag att media har ett jobb att göra och informera om hur talskrivare jobbar och varför de finns. För det borde vara lätt att förstå att en politiker som kanske måste hålla 5-7 tal om dagen under vissa perioder omöjligen kan producera alla texter, för att inte tala om faktainnehållet, själv.

Christer Hanefalk

Knarkfundamentalisterna på Expressens ledarredaktion är vid det här laget tämligen välkända. Vad många däremot kanske inte har den blekaste aning om är att ledarredaktionen försöker upprätthålla den linje som några drogpolitiska dilettanter gjorde sitt yttersta för att genomföra i mitten av 1960-talet då ett litet antal individer lyckades förvrida många huvuden på politiker, okunniga journalister och en oförberedd allmänhet i syfte att göra det enklare för den tidens missbrukare att använda narkotika.

Det som Expressen och en del andra ägnar sig åt idag för att underlätta användning av narkotika är sålunda inget nytt.

16 februari 1965 publicerade Expressen ett alster av Frank Hirscheldt med rubriken Rädda narkomanen FRÅN POLISEN. Inledningen på artikeln från 1965 kanske Expressen snart kör i repris. Den lyder: Det finns ett narkotikaproblem men ännu knappast någon narkotikadebatt utanför de s.k. fackkretsarna. Pressen har hittills visat större intresse för de stora rubrikerna om inbrott, stölder och prostitution i samband med narkotika än för själva problemet  bakom dessa rubriker. Oftast sväljer man kritiklöst små upplysande artiklar som sprids i PR-syfte av poliser och åklagare, kryddade med en och annan siffra för att göra ett vederhäftigt intryck. 

22 februari 1965 kommer nästa kampanjartikel i Expressen, den här gången författad av läkaren John Takman och med rubriken Förbjuden sjukdom: NARKOMANI

25 februari 1965 återkommer Hirschfeldt med ytterligare en artikel och 15 mars samma år kom dåvarande hovrättsfiskalen Ingemar Rexed med sitt bidrag i kampanjen under rubriken Om läkarna fick ansvaret.

26 mars 1965 basunerade Expressens förstasida ut att en 17-åring dött-Pojkgäng till sjukhus efter fest på narkotika. MYSTISKT DÖDSFALL.

Kampanjen fortsätter och resulterar bland annat i en verksamhet där över en halv miljon doser opiater och närmare tre och en halv miljon doser centralstimulerande preparat skrevs ut legalt av läkare till 156 patienter, som fick sådana mängder att de enkelt kunde sälja eller ge bort den ´statliga´narkotikan till sina ´behövande´kamrater eller intresserade kunder.

Läkaren S.E. Åhström skrev under perioden maj 1965-april 1967 ut recept på narkotika till 156 patienter. I början till ett mindre antal (35 personer i oktober 1965), senare till 68 patienter (januari 1966) för att i september 1966 uppgå 100 patienter. 1967 upphörde detta kvalificerade elände i Stockholm. I Göteborg, som hade ett  liknande projekt , avbröts det efter att ha pågått under fyra månader (januari-april 1966).

Det finns en hel uppsjö av litteratur om denna den stora oredans tid om någon på Expressen är intresserad. Ganska mycket att läsa i och för sig för de som bara är intresserade av soundbites. Kanske det då är enklare att tillgodogöra sig innehållet i filmen Låt dom knarka, som enligt Jörgen Blom i Aftonbladet ( 7 juni 1996) är en makalös studie i sociologiskt och medicinskt vansinne. Som ett inlägg till alla pratglada drogliberaler är filmen varmt välkommen.

Ser du filmen får du på köpet intressant information om Schweiz. I filmen berättar också dr Åhström att trycket som bland annat media utövade medverkade till att den förskrivning av narkotika, som fick förödande konsekvenser, överhuvudtaget kom till. 

Filmen, i färg, från 1997 (52 minuter) kan du beställa här.

Låt inte Expressen lura dig en gång till!

Torgny Peterson






 


 

Parallellt med årets Almedalsvecka pågick också den Alternativa Politikerveckan.

I radioprogrammet ReageraMera i Just Radio onsdag 18 juli 10.30 kommer representanter för den Alternativa Politikerveckan till studion.

Tema: Alternativa Politikerveckan-Varför? Vad? Hur? För vem? 

Besöker du eller bor du på Gotland lyssnar du enklast på FM 89.2.

Bor du i övriga Sverige eller i utlandet kan du lyssna direkt på adressen www.justradio.nu eller www.myspace.com/justradiogotland

Missa inte det!
       

Under en intervju i samband med ett seminarium om cannabis i Visby under Almedalsveckan sa en av Expressens ledarskribenter, Sakine Madon, att hon vill avkriminalisera bruk och innehav. 

Med anledning av hennes uttalande ringde jag upp Madon för att få en intervju i direktsändning i JustRadio, men Madon var inte intresserad och meddelade att hon inte hade lust att lägga mer tid på frågan. På fråga om hennes uttalanden i intervjun var privata åsikter, hänvisade hon till Anna Dahlberg på Expressens ledarredaktion. 

Jag kontaktade Anna Dahlberg, som tjänstgjorde som tillförordnad chef för Expressens ledarredaktion, och undrade om hon kunde medverka i en direktsänd intervju. Dahlberg sa sig heller inte kunna medverka då hon av olika skäl inte hade tid.  

Dahlberg besvarade min fråga om Expressens ledarredaktion står bakom Madons uttalande och eftersom hon inte kunde/inte hade lust/inte ville medverka i direktsändning bad jag att få citera hennes svar, som i klartext lyder:  

Expressens ledarredaktion ställer sig bakom kravet på avkriminalisering av bruk och personligt innehav av narkotika. På direkt fråga om detta gäller all narkotika, svarade Dahlberg ja. 

Ett sådant uttalande förvånar säkerligen ett stort antal Expressen-läsare och andra och ger fog för en undran om inte Expressens ledarredaktion är en del av narkotikaproblemet snarare än en del av lösningen på samma problem.  

Förhoppningsvis kan Expressens ledarredaktion någon gång i framtiden planera sitt arbete så att det finns möjlighet att diskutera deras hållning i narkotikafrågan i direktsändning. 

Torgny Peterson

Hamninloppet Visby kamera 1 

Hamninloppet Visby kamera 2 

Stora Torget Visby 

Vädret i Visby idag och fem dagar framåt (svenska)

Vädret i Visby idag och nio dagar framåt (engelska) 

Sjöväder Landsort-Gotland-Oskarshamn

I ett informationsblad från EU:s drogobservatorium i Lissabon behandlas hallucinogena svampar och man frågar sig Hur ska vi hantera problemet med naturligt förekommande substanser i ett informationssamhälle? 

Du hittar informationsbladet här. 

Läs också:
Två nya droger klassas som hälsofarliga 

Torgny Peterson

Almedalsveckan är slut för i år. En intressant vecka som totalförvirrat vissa journalister och andra rapportörer, som uppenbarligen inte klarar av att andra än partiledarna talar och gör traditionsenliga utspel.  

Till skillnad från dessa anser jag att det varit befriande att så många frivilligorganisationer, lobbyister och påtryckare tagit tillfället i akt för att göra sig hörda-med större eller mindre framgång.  

´Money talks´ heter det och visst är det så. Vissa företag och lobbyister har spenderat enorma summor för att synas, summor som andra inte har tillgång till. Bristen på pengar kompenseras dock ofta av ett omfattande engagemang, många personer i armén av ´fotfolk´ och en aldrig sinande uppfinningsrikedom för att hitta metoder att nå fram. 

Som sagt, en del tålde inte årets ordning i Almedalen. Anders Björkman i Kvällsposten konstaterar att det finns absolut inget att rapportera från Almedalen och Expressens Sakine Madon sammanfattar sitt besök i Almedalen med att det handlar om fest, skvaller och PR-jippon och avslutar sin klagan i tidningen med jag åker gärna hem snart. Deras skrönor i respektive blad säger mer om dom själva än om Almedalsveckan. I Göteborgs-Posten verkar Per Anders Rehn och Dick Henriksson under rubriken Analys av Almedalen  ha fattat galoppen bättre.  

Almedalsveckan kommer att fortsätta och utvecklas. Förhoppningsvis ökar insatserna från frivilligorganisationer, lobbyister och påtryckare under nästa års Almedalsvecka i syfte att påverka beslutsfattande politiker. Som bekant utgår ju all makt från folket dit såväl frivilligorganisationer, lobbyister som andra påtryckare hör, uppenbarligen till förtret för vissa, som säkerligen skulle dra nytta av ökade kunskaper om innehållet i sakfrågorna snarare än fixeringen på budbäraren. 

Den alternativa politikerveckan, som ägde rum samtidigt som Almedalsveckan, skulle likaledes utan tvekan kunna vitalisera påtryckaraktiviterna ytterligare om aktörerna där tog tillfället i akt att mer effektivt skola de journalister som med förkärlek endast ägnar sig åt ´soundbites´. 

Efter Almedalsveckan invaderas nu Visby bland annat av ´partynissar´och ´partynissor´, som knappast har politik överst på dagordningen. I ett 24/7-mingel flockas kändislivets hangarounds och prospects runt sina ofta apolitiska gurus, som prioriterar ungdom, skönhet och magnifik konsumtion mer än något annat. 

Hav förtröstan! Nästa år är det dags för Almedalsvecka igen, första veckan i augusti. Välkommen tillbaka. 

Torgny Peterson
       

Under årets Almedalsvecka har retorikexperten Christer Hanefalk analyserat talen som framfördes av de politiska partiernas representanter-ett grannlaga arbete som ökat kunskapen för hur respektive talare byggt upp sitt tal i syfte att övertyga lyssnarna om sina åsikter. 

Christer Hanefalks analys av de politiska talen i Almedalen hittar du här:

Almedalen Talanalys Nyamko Sabuni 

Almedalen Talanalys Lars Ohly

Almedalen Talanalys Anders Borg 

Almedalen Talanalys Peter Eriksson

Almedalen Talanalys Göran Hägglund 

Almedalen Talanalys Mona Sahlin

Almedalen Talanalys Andreas Carlgren

Om du är intresserad av att lära dig mer om retorik då är boken Retorisk handbok med lexikon (525 sid) en rik källa. På ett lättfattligt och underhållande sätt leder dig Christer Hanefalk och medförfattarna, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm, dig rätt in i retorikens värld. 

I boken ger en beskrivning av historien dig plattformen som retoriken utgår ifrån. Handboksdelen ger dig kunskap, struktur och idéer, analysverktygen och definitionsmetoder. Den leder till argumentationskällorna och visar vägen till det passande språket. Den visar på improvisationsmetoder och hur tal och debattartiklar byggs upp. Till och med hur den som anklagas bäst försvarar sig. I lexikonet får du en mängd retoriska begrepp och figurer namngivna på latin, grekiska och svenska-med beskrivningar och exempel. I boken finns också förslag på 88 olika retorikövningar.  

Under Almedalsveckan talade jag i Radioprogrammet ReageraMera med Christer Hanefalk om talen i Almedalen; Om vad retorik är; Har man någon nytta av att lära sig retorik?; Finns det några skickliga svenska retoriker?; Vad är viktigast i retoriken? Detta och mycket mer svarar Christer Hanefalk på i intervjun som du hittar här. Övriga intervjuer under Almedalsveckan hittar du här.

Får du ´blodad´ tand kan du under juli och augusti köpa Retorisk handbok med lexikon till specialpriset 300 kronor via ReageraMera. Är du intresserad skickar du ett mail till [email protected]  

Torgny Peterson