ReageraMera

Retorikexperten Christer Hanefalk analyserar Peter Eriksson

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Peter Eriksson
Datum: 11 juli 2007  

Peter Eriksson i retorisk högform 
Peter Eriksson fick med ett tal på lite drygt 34 minuter mer än dubbelt så mycket utrymme som under Almedalsveckan 2006 då han delade på talartiden med sin språkrörskollega Maria Wetterstrand. Han använde självklart den utökade tiden till att fokusera på klimat och miljöfrågorna, både ur nationellt och internationellt perspektiv. Han tog också, mer än tidigare talare, upp entreprenörsfrågor. Dock enbart med miljö- och klimatmässiga förtecken. Han nämnde speciellt alla företagare som med liv och lust kombinerar ambitionen att rädda världen och samtidigt tjäna pengar, och man fick känslan att han verkligen gillade den sortens entreprenörskap.   

Ser vi till procentfördelningen i talet, vad gäller sakinnehållet, så tog klimat och miljö ur olika perspektiv drygt 85 procent. Den delen som handlar om kommunikationer, en av frågorna undertecknad valt att mäta i varje Almedalstal, upptog knappt 7 procent.   

Precis som Mona Sahlin hade Peter Eriksson, relativt sett, ganska många kritiska passager gentemot Allianspartierna i allmänhet och moderaterna i synnerhet. Hela 24 st motståndarreferenser innebar att han gisslade motståndarna ungefär var 90:e sekund. Och han ifrågasatte starkt det, enligt honom, nyvaknade miljöintresset. Och det uttalade (m)-intresset att jobba internationellt -var det nu ligger? sade Eriksson lite elakt. Den retoriska figuren han använde här kallas katakres på grekiska.  

Inledning
Eriksson inledde sitt tal enligt tekniken annorlunda. Och starten var stark. Efter ett skämtsamt svar om att han hade blivit avplockad från golfbanan för att kunna tala, kopplade han snabbt över till att vi i år har 300-årsjubileum för den enligt många störste svensken genom alla tider-Carl von Linné. Och Peter Eriksson kopplade skickligt på den svenska naturen och dess mångfald, rikedom och egensinne (här kom den första av många s k rytmfigurer). Efter Linné-referensen informerade han sin publik att det också var Skogsmulle-jubileum, närmare bestämt 50-årsjubileum. Och han uttryckte sin oro över att barnen inte längre kände igen sig om de kom ut i skogen. Att de inte visste vad de såg. Barnen kallar tallar alar var en mycket fyndig formulering (på grekiska paranomasia, dvs ordvits). Han uttryckte också sin oro med orden man kan inte sakna och skydda det man inte vet att det finns. Och att varje års försening av insatser är en kostnad imorgon. Här fick också Fredrik Reinfeldt sin första gliring om att han, enligt Eriksson, gick och fick lektioner om miljön i en studiecirkel. Och att kostnaden för Reinfeldts studieskuld i framtiden lär få betalas av fattiga människor i fattiga länder.   

Bakgrundsbeskrivning
Bakgrundsbeskrivningen i Peter Erikssons tal handlade också om annat än miljö- och klimatfrågorna. Han tog upp Alliansens förslag om hushållsnära tjänster och sågade detta som krångligt, dyrt och dumt och som ett sätt att realisera de välbesuttnas drömmar om att åter få tillgång till hembiträden och drängar. Lite klasskampsretorik alltså. Och han hade ett eget förslag-varför inte satsa på kroppsnära tjänster förresten vilket skulle kunna hjälpa människor att hinna med livet både i teori och praktik. Men snart var han tillbaka i miljöfrågorna som han definierade som vår tids stora fråga och där alla nu var med på dess betydelse trots att man tidigare förnekat, förringat och förlöjligat (treklang, alliteration och anafor) miljöpartiets argumentation och att den här vintern har vinden vänt (treklang och alliteration) och därefter följde en anafor (samma ord i början) som byggde på äntligen (tidningarna, åtgärder, köksborden)-sist kom äntligen tas miljöproblemen på allvar.   

Budskap (tes) 
Erikssons budskap var väldigt tydligt: Det är dags att bygga om Sverige!   

Argumentation
I argumentationen fortsatte Eriksson sina gliringar mot Alliansregeringen. Och sade sig ha noterat att de sökte en miljöpolitik. Ni får gärna ta vår var Peter Erikssons förslag. Han gjorde sig också rolig över centerns förslag om bensinprishöjning i kombination med KDs förslag att sänka bensinskatten: Ett bra bevis på att religion och politik inte riktigt passar ihop, att naturvetenskapliga bevis inte riktigt håller. En elegant ironi. Han fortsatte med att tala om hur vi skulle kunna skapa alternativ, bl a genom att utveckla elproduktion också i liten skala. Han tog också upp den internationella aspekten och lyfte särskilt fram USA, Tyskland och Kina (självklart tre länder, tretal/trikolon är viktigt i retoriken) som miljöproblem. Och ännu en gång gav han sig på statsministern som valde att beundra USAs president i stället för att utmana jordens största miljöbov! (en förskjutning eller alter på latin).   

Avslutning
Erikssons avslutning inleddes med orden att hoppet står till ungdomen. Eftersom de äldre är mer förändringsobenägna. Han fortsatte (bl a) med att säga att framtida generationer har inte rösträtt och att vi som är vuxna idag inte får lämna krogen utan att betala notan (en bra metafor som alla förstår). Eftersom det är oansvarigt att lämna över notan till barnen och barnbarnen. Men slutklämmen blev ändå att alla äldre är viktiga, kanske ändå allra viktigast, eftersom ni äldre behövs-nu! En kraftfull avslutning på ett genomgående strålande tal.  

Språket
Peter Eriksson språk innehöll en mängd retoriska figurer som han har när han är i retorisk form. Dominerade gjorde de utbildande (särskilt rytmerna) och behagande figurerna, själklart välvalt eftersom talet var en blandning av pedagogik och att motivera redan övertygade. Mitt intryck är att Peter Eriksson med sitt tal definitivt hade ambitionen att värva nya väljare, till skillnad mot Mona Sahlin som i huvudsak vände sig till de egna väljarna.  

Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt nyuppfunna Persson-index, så låg Peter Eriksson på 0,68. Alltså, Eriksson kom upp i 68% av Perssons nivå vad gäller bruket av konstfulla ordfigurer. Kanske är siffran ännu högre. Jag vill gärna återkomma till detta efter en mer noggrann analys.   

Övrigt värt att nämna
Peter Eriksson hade väldigt få felsägningar och var mindre manusbunden än någon av de tidigare talarna. Engagemanget var mycket bra och de för Eriksson så vanliga ödemarkstilläggen (dvs ööh-ljud och liknande) lyste nästan helt med sin frånvaro. Jag frågade Eriksson direkt efter talet hur länge han jobbat med det och fick till svar: ett par dagar. Och det märktes-skillnaden mot 2006 var enorm.  

Bra jobbat Peter Eriksson! 

Sammanfattning/retoriskt betyg (10-skala): 
Inledning/intresseväckare  8 Bra-Linné och Skogsmulle 

Bakgrund   8 

Budskap (tydlighet)  9  

Argumentation   10 Suveränt 

Avslutning/uppmaning  9 

Bevisstyrka   8  

Språkliga hjälpmedel  10 Eriksson när han är som bäst 

Engagemang   9 Mycket bra rakt igenom  

Sammanvägt betyg:  8,85  

Det högsta betyget 2006-2007