Almedalen: Talanalys Anders Borg

Almedalen: Talanalys Göran Hägglund
   Christer Hanefalk analyserar Anders Borgs tal

Talanalys politikertal Almedalen 
Talare: Anders Borg
Datum: 12 juli 2007  

40-minuterstal på 27 minuter 
Anders Borgs tal varade i 27 minuter. Och det var egentligen inget större fel på talet. Inte alls. Visserligen varken elegant eller kreativt formulerat, men det tog upp rätt frågor, hade rätt engagemang och hade rätt lösningar, sett ur moderat- och alliansperspektiv. Problemet var att publiken inte hade en chans att hänga med i tempot. Hade Göran Persson framfört exakt samma tal så är det min uppfattning att det tagit 40 minuter. GP hade dragit ner tempot, lagt in pauser på rätt ställen för applåder och betonat vissa partier med lätt pathos-darr på stämman. Nu fick publiken passa på att kasta in applåder i obevakade ögonblick, exempelvis medan Borg vid ett fåtal tillfällen hämtade andan och drack en klunk vatten eller när teckenspråkstolkarna bytte plats.   

För publiken ville verkligen vara med. Man nästan kände i luften hur mycket alla ville stödja Borg, applådera och jubla. Men det fick den inte.  

Borg talade förvånansvärt lite om moderaterna som parti utan lyfte mer fram Alliansen, dock bara ett fåtal gånger.  

Vad gäller sakinnehållet så talade Anders Borg, självklart, till största delen om ekonomifrågor. Min uppskattning är att närmare 40 procent handlade om Borgs eget fögderi-finanserna. Men miljön fick ganska stort utrymme (omkring 15 procent) och han talade mer än någon tidigare gjort om tillväxt- och entreprenörsfrågorna (nästan 20 procent). Speciellt värt att notera i detta sammanhang var att Borg framhöll möjligheterna att åstadkomma både ock, till och med att en god och ansvarsfull miljöpolitik förutsätter tillväxt och goda finanser. Däremot fick såväl infrastruktur som globalisering relativt liten plats, totalt mindre än 5 procent.   

Inledning
Efter förutsägbara inledningsord där han talade om Almedalen och Visby som den vackraste platsen i Sverige kom han snabbt in på ekonomitemat. Han poängterade att allt egentligen stod rätt bra till med ekonomin, men varnade också för att de allra största misstagen görs i goda tider. Och att vi inte får gå i fällan och tro att nu har vi råd med allt!. Och här kom talets första metafor om ekonomin: Vi har sommar nu, men det kommer en höst och en vinter. Han fortsatte med att beskriva Sveriges ekonomiska under 1870-1970 med att beskriva hur tre olika områden hade 19-faldigats på 100 år. (Anm: Personligen tror jag att Sverige hade näst högsta tillväxten i världen dessa år, men det saknar betydelse i sammanhanget) Och han berättade om sin egen enkla bakgrund-med farföräldrar och föräldrar som från enkla förhållanden gjorde en välståndsresa under 1900-talet. Varpå han började beröra utanförskapet. Med 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden och med 1,0 miljon i bidragsberoende. Som alla saknar arbete och arbetskamrater-det första skyddet utanför familjen.   

Bakgrundbeskrivning
I sin bakgrundbeskrivning fortsatte Borg att tala om utanförskapet. Och vad detta utanförskap innebär i kostnader för samhället. Om vi inte klarar att hantera detta problem så innebär detta att vi får bära en tyngre ryggsäck i framtiden. Ett minskat utanförskap, menade Borg, ger ökad konkurrenskraft i en global ekonomi och möjliggör en trygg välfärd när en större del av befolkningen är ålderspensionärer. Det finns inga mirakelkurer-mirakelkurerna bör stanna i sagoböckerna, fortsatte han. Det är helt enkelt bättre att göra det billigare att anställa än att minska på anställningstryggheten. Och han upprepade, på ett bra sätt, att i Sverige så har vi ett bra företagsklimat men ett dåligt företagarklimat (den här figuren heter polyptoton på grekiska).    

Budskap (tes)
Borgs budskap var att Sverige inte behöver ett systemskifte, snarare att vi behöver hitta tillbaka till de värderingar som skapade den svenska modellen. Det vill säga att återupprätta modellen.   

Argumentation
I sin argumentation inledde Borg med att använda ett gammalt Palme-citat: Politik handlar ytterst om värderingar. Och att frihet är ett centralt värdeord för Sverige och svenskarna. Frihet ger resurser, makt och möjligheter, sade Borg. Och frihet, fortsatte han, respekterar vi varandra. Frihet och samhörighet är två sidor av samma mynt

Han talade också om våra möjligheter att utvecklas till ett teknikorienterat kunskapsland samt om skolans viktiga roll för att bygga detta land. För genom en bra skola ökar möjligheterna för ungdomarna att kunna påverka sina egna liv. Han betonade just kunskapens betydelse i skolan. Att ge just kunskap till alla är att bygga ett samhälle som hänger ihop.   

Avslutning
I avslutningen talade Borg om behovet av att bygga det nya Sverige. Han avslutade med en treklang där han inledde med att upprepa just ordet bygga i varje mening. Där borde han ha slutat, men så kom en avslutning till där han tackade för möjligheten att få tala i Almedalen. Och sedan försvann han-snabbt. Publiken fick inte heller nu möjlighet att tacka honom eller applådera. Det blev på sätt och vis lite västgötaklimax.   

Språket
Borgs språk dominerades, till och med i högre grad än Carlgrens och Sahlins, av s k rytmfigurer, mestadels så kallade treklanger. Faktiskt hela 60 procent av Borgs ordfigurer var rytmer. Inriktningsmässigt använde han sig av en kombination av utbildande och behagande figurer (precis som Sahlin)-drygt 73 procent. Vilket betyder att Borgs tal, precis som Sahlins, vände sig till partisympatisörer. Jämfört med Göran Perssons språk och jämför med mitt eget Persson-index, så låg Anders Borg på 0,56. Alltså, Borg kom upp i 56% av Perssons nivå vad gäller bruket av ordfigurer. Dock skall sägas att om Borg hade talat lagom länge, det vill säga längre än han gjorde, hade hans Persson-index hamnat under 0,4.   

Övrigt värt att nämna
Borg hade väldigt få felsägningar trots att han inte kändes speciellt manusbunden. Han hade nog tränat på sitt tal en hel del. Därför är det dubbelt synd att man inom moderaterna inte har samma seriösa syn på ämnet retorik som (s) har. Halva grundkursen (dvs en dag) i retorik hade hjälpt Borg att bli 50 procent bättre. För det måste sägas: Borg är utan tvekan en oslipad diamant. Ett verkligt ämne till en stor talare. Han har rösten, närvaron, charmen, trovärdigheten, kunnigheten men saknar viktiga delar i tekniken. Kanske var han nervös-vem vet. Ett vanligt tecken på nervositet är just att man talar väldigt fort. Eller kanske är tron på den egna förmågan inom (m) en kvarleva från den förra moderatledningen. Att åsikten inom partiet är att man är så bra på att tala att man inte behöver träna. Personligen har jag dock svårt att se en sådan brist på ödmjukhet hos Anders Borg själv.   

Med rätt retorisk coachning kan Anders Borg utvecklas till en mycket viktig frontfigur för Alliansen. Specialkunskaperna, seriositeten och engagemanget finns redan där. Det som saknas är pricken över i.  

Det ska bli intressant att följa honom i framtiden.   

Sammanfattning/retoriskt betyg
(10-skala): 
Inledning/intresseväckare  6  

Bakgrund   7 

Budskap (tydlighet)  8  

Argumentation   8 

Avslutning/uppmaning  4 Svagaste delen i talet 

Bevisstyrka   9 Bra-vet vad han pratar om 

Språkliga hjälpmedel  4 Här har moderaterna jobb att göra! 

Engagemang   7   

Sammanvägt betyg:  6,8 Särskilt betygsavdrag för fortkörning: -  1,0 

Slutbetyg:   5,8

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0