ReageraMera

I promemorian (Ds 2008:34) görs bedömningen att den enskildes integritet behöver stärkas när kreditupplysningar tillhandahålls genom nya medier som tillhandahåller kreditupplysningar via webb- eller SMS-tjänster anknutna till databaser på Internet.

Gemensamt för sådan kreditupplysningsverksamhet är att den ofta bedrivs med stöd av den s.k. databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Flera av kreditupplysningslagens krav på kreditupplysningsverksamhet är därmed inte tillämpliga. Detta eftersom undantag från dessa krav gäller när kreditupplysning offentliggörs på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att tre av kraven, som i dag således inte gäller när kreditupplysning offentliggörs på sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, ska tillämpas även när kreditupplysning offentliggörs på ett sådant sätt som avses i databasregeln. För det första föreslås att beställaren av en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare ska ha ett legitimt behov av informationen. För det andra föreslås att en kreditupplysningskopia ska sändas till den omfrågade om denne är en fysisk person. För det tredje föreslås att en rättelse eller komplettering ska sändas till beställare som under den senaste tolvmånadersperioden tagit del av oriktiga eller missvisande uppgifter.

I syfte att undvika allvarliga och orimliga konsekvenser för den enskilde av en mindre betalningsförsummelse lämnas två förslag i promemorian. Det första förslaget innebär att en generell, nedre beloppsgräns ska föras in i kreditupplysningslagen avseende vilka betalningsförsummelser en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får innehålla. Det andra förslaget är att uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare om betalningsförsummelse som avser en fordran under 4000 kronor ska gallras ur kreditupplysningsregistren senast inom ett år.

I promemorian föreslås även att en uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare om att en kreditupplysning tillhandahållits avseende denne alltid ska gallras senast inom ett år.

I promemorian behandlas även frågan om banker och andra institut ska få inhämta kreditupplysningar för att bygga upp och uppdatera sådana riskberäkningsmodeller som krävs när kapitalkravet för kreditrisker ska beräknas enligt den s.k. internmetoden i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Dessutom behandlas frågan om kravet att sända en kreditupplysningskopia till den omfrågade även fortsättningsvis ska gälla när kreditupplysningar lämnas ut för detta kapitaltäckningsändamål.

Tack för inbjudan! Till er som var med på konferensen i fjol kan jag säga som den gamla slagdängan från 1940-talet: Vi möts igen! "We'll meet again". I fjol var konferensen ute i Täby om jag inte helt missminner mig. Idag är vi här i Kista. Det är alldeles utmärkt! det blir kortare restid från socialdepartementet. Än en gång ett stort tack för inbjudan.

Varje regeringen har sina prioriterade områden. Alliansregeringen har ett antal prioriterade områden. 1 juli genomför vi en stor tandvårdreform  Det ska bli billigare att gå till tandläkaren. Vi har infört jobbskatteavdraget, skattesänkningar för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Bit för bit reformerar vi familjepolitiken, de första delarna som är klara är jämställdhetsbonusen och vårdnadsbidraget. Vi har infrastruktursatsningar, forskningssatsningar och mycket annat. Ett mycket högt prioriterat område är just psykiatrin. Sedan vi sågs förra gången för ett år sedan har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att förbättra den psykiatriska vården.

Psykiatrisatsningar

Vi har arbetat fram en ny lag om Öppenvård med särskilda villkor. Den träder i kraft 1 september. Syftet är, som många av er förmodligen känner till, att tillgodose behovet av vård hos de patienter som inte kan ta emot den psykiatriska vård som de behöver på frivillig väg, men som inte behöver vårdas på en sjukvårdsinrättning. Det är helt enkelt en ny väg ut från en sjukhusvistelse. För där brister det många gånger. När någon ska flytta hem. Kommunerna får ett stort ansvar i detta sammanhang. Och regeringen har under 2007 anslagit 150.000.000 kronor till kommunsektorn för att stödja förberedelsearbetet inför lagens ikraftträdande.

Därtill har regeringen lämnat bidrag till vissa brukar- och anhörigorganisationer och initierat den nationella hjälplinjen.

Regeringen har även inrättat en högskoleutbildning för vårdare, och har avsatt resurser till läkarnas specialistutbildning.

Regeringen har fattat beslut om att förbättra kvalitetsregistren för den psykiatriska vården.

Regeringen har satsat på barn- och ungdomspsykiatrin. Varför är det viktigt? Är det inte lika viktigt att hjälpa en 58-åring med svår ångest som en 18-åring? Självklart är det lika viktigt. Men vad vi ser är att unga mår allt sämre. Mellan 2000 och 2006 har den psykiska ohälsan visat små förbättringar i de flesta åldersgrupper. Men en fortsatt försämring bland 16-24-åringarna, enligt statistik från Socialstyrelsen. Bland unga tjejer uppger 29 procent, nästan tre av tio, att de lider av psykiska besvär.

Vad vi ser är ett ökat antal självmordsförsök, framförallt bland unga tjejer. Detta är känt till sedan tidigare. Men ny statistik från socialstyrelsen visar att den kraftiga ökningen av självmordsförsök bland unga tjejer fortsätter att öka. Den nya statistiken gäller 2005 och 2006. Den visar att av 100 000 unga tjejer så begick knappt 350 självmordsförsök 2006. Så sent som år 2000 var motsvarande siffra knappt 250.

Vad vi ser är att samtidigt som det totala antalet självmord minskar. Men inte bland unga pojkar och flickor! Det är endast för de yngsta männen och kvinnorna och för männen i åldrarna 45-64 år som självmorden inte minskat de senaste åren.

Denna bild berör oss alla. Denna bild är givetvis mycket  oroande. Denna bild gör att jag som minister måste agera. Det är därför vi satsat drygt 200 miljoner på förbättrad tillgänglighet i barn- och ungdomspsykiatrin. Det är därför vi tagit initiativ till en förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykiska besvär. Det är därför vi tagit ett initiativ till ett nationellt centrum för att utveckla tidiga insatser för dessa barn och unga. För att nämna något.

Men vi måste göra mer. Vården, inte minst psykiatrin, behöver kunna möta ungdomarna där de finns. Regeringen satsar nu, tillsammans med sjukvårdsrådgivningen.se på en ungdomsmottagning på nätet. Arbetet pågår och ungdomsmottagningen.se kommer att lanserar i slutet av året. Ett alldeles utmärkt initiativ, om jag får säga det själv. Jag tror mycket på detta. Och jag ser fram emot lanseringen. Men jag tror att vi också kan behöva gå vidare. I förlängningen skulle vi även kunna ha BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, tillgänglig via Internet.

BUP på nätet.

Detta är ett nytt sätt att tänka som jag räknar med att vi kommer att kunna initiera om satsningen på ungdomsmottagningen.se faller väl ut. Varför? För att hjälpen måste finnas där ungdomarna finns. Inte som en ersättning för den personliga kontakten. Absolut inte. Men som ett komplement. Det är där vi kan vara till ytterligare hjälp. Det är där vi kan vara till ytterligare nytta.

Utmaningar

Det finns alltjämt stora brister i den svenska psykiatriska vården. Problem lider vi inte brist på. Det är ingen hemlighet. Det har framkommit tydligt inte minst genom Anders Miltons utredning. Utredningen visade att det finns problem på ett stor antal områden. Det handlar om allt från bostad, arbete och meningsfull sysselsättning till tillgänglighet. Samordningen mellan ansvariga huvudmän fungerar inte fullt ut, det finns tecken på platsbrist, den evidensbaserade vården behöver stärkas och det finns brister när det gäller rehabilitering och daglig sysselsättning. Andra eftersatta områden är utbildning och kompetens samt första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Det finns inga Alexanderhugg att utdela som i ett dräpande slag löser alla problem. Den gordiska knuten inom psykiatrin måste nystas upp genom en mängd åtgärder. Och detta nystande måste göras tillsammans.

Ansvaret för att komma till rätta med bristerna är ett ansvar som måste tas gemensamt av stat, Kommun- och landstingssverige. Sjukvårdshuvudmännen har givetvis det operativa ansvaret för vården. Samtidigt har jag som socialminister ett yttersta ansvar för hela hälso- och sjukvården. Och när jag som minister ser ett område med omfattande problem är det mitt jobb att få till stånd en lösning på problemen.

När jag var på Psykiatridagarna för ett år sedan konstaterade jag att remisstiden på utredningen då precis hade gått ut. Och jag konstaterade att mina medarbetare på socialdepartementet hade "ett stort arbete framför sig". Så stod det i varje fall i talmanus! Nu kan jag säga att de både har ett stort arbete bakom sig och ett stort arbete framför sig.

Vi är mitt uppe i beredningen. Vissa konkreta åtgärder har alltså redan hunnit vidtagits, som jag berättat om tidigare. Många står på tur för att realiseras. I budgetpropositionen för 2009, som regeringen kommer att lämna till riksdagen i höst, avser regeringen att föreslå en resursförstärkning för att stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård.

Tyvärr kan jag idag inte gå in på detaljer! Något som givetvis känns lätt frustrerande. Jag skulle givetvis gärna velat presentera hela reformen för er här idag. Men tyvärr. När det gäller detaljerna är det locket på. Det blir inte ens några lätt Freudianska felsägningar. Detaljerna i detta reformarbete kommer att presenteras under hösten. Vad jag däremot kan göra är vad som på TV-språk kallas för en "cliff-hanger". Ni vet i slutet av ett avsnitt i en tv-serie hänger hjälten utför ett stup. Hur ska det gå? Svaret väntar i nästa avsnitt! Jag kan tyvärr inte avslöja exakt hur det ska bli med det fortsatta reformarbetet, eftersom vi är mitt uppe i arbetet. Man vad jag kan nämna något litet om är de områden vi jobbar med.

1. Arbete och sysselsättning. Idag saknar uppskattningsvis 20 000-23 000 människor med psykisk funktionsnedsättning en meningsfull sysselsättning. Detta måste förbättras.

2. Barn- och ungdomspsykiatri. Som nämnts tidigare har regeringen redan tidigare satsat resurser just på barn och ungdomar. Detta är mycket viktigt.

3. Tvångsvården. Som jag nämnt tidigare har vi nu initierat en ny vårdform, öppenvård med särskilda villkor. Fler åtgärder väntar.

4. Utbildning och kompetens. Staten har ett ansvar för grundläggande utbildning, ett ansvar som vi kan bli bättre på att ta. Även här behövs förbättringar.

5. Sluten vård. Den stora psykiatrireformen på 1990-talet handlade mycket om att öppna upp de stora institutionerna. Dagens slutna vården behöver ses över.

6. Uppföljning och kvalitet. Vi behöver bättre kunskap om den psykiatriska vården. Vilka metoder används? Vilka resultat ser vi? Hur långa är köerna? Befintlig vård och rehabilitering ska i möjligaste mån bygga på tillgänglig evidens. Så är det i den övriga hälso- och sjukvården. Och så skall det givetvis även vara inom psykiatrin.

7. Forskning. Jag ser ett stort behov av att förbättra och bredda. den vetenskapliga grunden för den psykiatriska vården. Detta är något som mina medarbetare arbetar med just nu.

8. Missbruk och psykisk sjukdom. Det är inte någon väl förborgad hemlighet att människor med långvarigt missbruk inte sällan har psykiska besvär. Även detta är ett område som vi arbetar med just nu.

Generellt kan jag säga att personer med psykisk sjukdom samt barn och ungdomars psykiska hälsa är prioriterat. Generellt kan jag också säga att det bör finnas god tillgänglighet och ett fungerande system för att fånga upp individer som far illa tidigt. Detta var något om det arbete som nu pågår på departementet. Detta var något om det arbete som pågår för fullt på departementet just nu. Mer än så kan jag tyvärr inte säga.

Åhörare.

För mig är frågan om att människor som mår psykiskt dåligt hjälp en fråga om etik. Om människosyn. Om att värna den svage eller den svaga. Ibland far vi människor illa. Och det handlar inte bara om ett fåtal. Ta bara depression. 40-50 % av kvinnorna och 25-30 % av männen drabbas någon gång i livet av en behandlingskrävande depression. Vi blir lätt kantstötta, som någon formulerade det. Och det är viktigt att få hjälp. Det är inte konstigare att få ont i själen än att få ont i hälen, eller ont i ett knä. På samma sätt som vi kan få hjälp om vi får ont i hälen måste vi kunna få hjälp när vi har ont i själen.

Tack för att du lyssnat.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 75 000 000 kronor under 2008 till landets 290 kommuner. Medlen ska användas för att utveckla sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i samband med att en ny reform om öppen psykiatrisk tvångsvård träder i kraft den 1 september 2008.

Syftet med den nya reformen är att underlätta vården och omsorgen för personer med psykisk störning som inte kan skrivas ut från tvångsvård, men som inte heller behöver vara intagna vid en sjukvårdsinrättning. Idag kan en patient inom psykiatrin enbart tvingas till vård om personen är intagen på en psykatrisk klinik och bedöms behöva vård dygnet runt. Den nya vårdformen får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter att patienten underkastar sig särskilda villkor, till exempel att han eller hon åläggs att ta sin medicin, att göra regelbundna besök på vårdcentral eller inte bryter mot eventuella besöksförbud.

Vården kommer att gälla personer som idag vårdas inom antingen sluten psykiatrisk vård eller sluten rättspykiatrisk vård och som med den nya lagen kan skrivas ut men åläggas att följa en föreskriven vårdplan. Tvångsvården kommer även i framtiden att inledas på sjukvårdsinrättning.

Förra året fick kommunerna 150 miljoner kronor för att förbereda införandet av den nya vårdformen. I år tillskjuts alltså 75 miljoner för att utveckla kommunernas sociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det kan handla om att skapa bättre förutsättningar för ett individanpassat boende, hjälp med sysselsättning och stödperson,  och att hitta bra strukturer för samarbete mellan kommun och landsting i frågor som rör individen.

Regeringen föreslår också att kommunerna får ytterligare 150 miljoner kronor per år under 2009 och 2010, alltså sammanlagt 525 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Regeringen har i dag beslutat att utvidga Myndigheten för skolutvecklings uppdrag att arbeta mot mobbning. I fortsättningen ska även åtgärder mot diskriminering ingå.

Vi behöver fler fungerande metoder för att få bort mobbning och diskriminering från skolorna. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Det tidigare beslutade uppdraget innebär att Myndigheten för skolutveckling ska utbilda skolor i åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Dessa åtgärdsprogram ska vara forskningsbaserade eller dokumenterat fungerande. Myndigheten ska också utvärdera effekterna av befintliga metoder.

Uppdraget utvidgas nu till att även gälla kränkningar som grundas på diskriminering. Dessutom ska fler metoder mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling utvärderas vetenskapligt. För detta ändamål ökas myndighetens anslag med 5 miljoner kronor under 2008.

I Danmark hamnar allt fler på sjukhus efter att ha förgiftats med "festnarko" i nattlivet. Under perioden 1999 till 2007 har antalet förgiftningsfall av det här slaget fyrdubblats, från 112 fall 1999 till 446 år 2007, rapporterar Jyllands-Posten.

Sett bara till förgiftningsfall med i första hand ecstasy, kokain och amfetamin ökade dessa med 43% under perioden.

Läs också:

Narkotikasituationen i Danmark 2007

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Stockholm och Göteborg

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Malmö

Torgny Peterson

Regeringen lägger stor vikt vid att skapa ett tryggt samhälle för alla. En viktig del i detta arbete är att vidta kraftfulla åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten. Individer och grupper som medvetet och systematiskt väljer att ställa sig utanför rättsordningen och sprida otrygghet och rädsla bland allmänheten, måste räkna med att staten och det civila samhället slår tillbaka.

Under hösten 2007 tog regeringen initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. En styrgrupp under ledning av Justitiedepartementet bildades. Syftet med styrgruppen var att säkerställa att mobiliseringen mot den grova organiserade brottsligheten får ett brett och varaktigt genomslag.

Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Beatrice Ask, beslutade den 20 december 2007 att ge sex experter i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som lägger grunden till en effektivare och mer uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten.

I promemorian Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten - överväganden och förslag (Ds 2008:38) redovisas experternas överväganden och förslag. Uppdragen har genomförts av generaldirektören Anders Danielsson, länspolismästaren Eva Årestad Radner, rikskriminalchefen Therese Mattsson, chefsåklagaren Thomas Häggström, länspolismästaren Carin Götblad samt generaldirektören Gudrun Antemar.

Rapporten (389 sidor) är uppdelad i sex kapitel som behandlar följande områden:

Säkerhetspolisens roll och personsäkerhetsarbetet

Ett effektivare utnyttjande av polisens resurser i kampen mot den grova organiserade brottsligheten

Förbättrad kriminalunderrättelseverksamhet, operativ förstärkningsverksamhet och internationell samverkan

Förbättra samverkan mellan de brottsbekämpande myndigheterna i kampen mot den grova organiserade brottsligheten

Tydligare former för det civila samhällets engagemang i kampen mot den organiserade brottsligheten

Förverkande av brottsvinster från den grova organiserade brottsligheten

Beträffande resursfördelningen för en effektivare kamp mot den grova organiserade brottsligheten anser utredningen att den nationella polisiära resursen mot den grova organiserade brottsligheten bör utökas så att minst 1% av landets poliskår avsätts till basorganisationer för aktionsgruppsverksamhet. Utredningen anser att följande myndigheter bör få i uppdrag att sätta upp basorganisationer för aktionsgruppsverksamhet (siffror inom parentes anger antalet personer i respektive basorganisation

Rikskriminalpolisen (30)

Polismyndigheten i Stockholms län (30)

Polismyndigheten i Västra Götaland (30)

Polismyndigheten i Skåne (30)

Polismyndigheten i Östergötlands län (20)

Polismyndigheten i Uppsala län (20)

Polismyndigheten i Örebro län (20)

Polismyndigheten i Västernorrlands län (10)

Polismyndigheten i Västerbottens län (10)

Totalt 200 personer för regional och nationell aktionsgruppsverksamhet

Samverkan är ett ledorden i utredningen där man betonar att kampen mot grov organiserad brottslighet kräver att de brottsbekämpande myndigheterna samverkar i större utsträckning än vad som är fallet idag och att ett multidisciplinärt perspektiv måste anläggas under hela beslutskedjan - dels under underrättelsestadiet, dels då beslut ska fattas i strategiska och operativa frågor.

Ett samverkansråd bör inrättas för att göra det möjligt för myndigheterna att på strategisk nivå enas om den nationella problembilden och enas om en övergripande strategi och inriktning.

Operativa rådet bör bli ett renodlat operativt organ som verkar utifrån de beslut som fattas i samverkansrådet. Operativa rådet bör bli ett organ för alla samverkande myndigheter, inte bara polisen.

Det är intressant att notera att utredningen ägnar stort utrymme åt det civila samhällets engagemang och insatser i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Utredningen föreslår att samhällsråd etableras över hela landet på kommunal eller regional nivå med uppgift att verka för att ett brett engagemang skapas mot den grova organiserade brottsligheten.

I utredningen konstateras att det finns idag en mycket klar enighet bland kommuner, polisen, andra myndigheter, organisationer, näringslivet och andra om att ett framgångsrikt arbete mot den grova organiserade brottsligheten fordrar en betydligt bredare och mer utvecklad form av samverkan än den som finns idag. Det krävs en ny samverkan som involverar så stora och breda delar av samhället som möjligt....Särskilt stort är behovet av en ny samverkan på det lokala planet...Rådets sammansättning ska visa att det är ett forum för brett samhällsengagemang. Ledamöterna ska vara höga chefer från det geografiska området som samhällsrådet verkar inom. Den exakta sammansättningen kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar...Att till allmänheten sprida kunskap och öka medvetenheten om den grova organiserade brottsligheten är nämligen en av rådets huvuduppgifter.

Idag (14 maj) hölls ett möte på Justitiedepartementet där justitieminister Beatrice Ask hade bjudit in centrala myndigheter för en uppföljning av arbetet mot grov organiserad brottslighet. I anslutning till mötets avslutande hölls en presskonferens i Rosenbad. Om du missade webbutsändningen av presskonferensen kan du se den i efterhand enligt följande:

Se presskonferensen i efterhand (Windows Media)

Se presskonferensen i efterhand (Real Media)

Du kan läsa en sammanfattning av rapporten och/eller hela rapporten här.

Förhoppningsvis kan den föreslagna organisationen med vederbörliga förstärkningar bli ett rejält avstamp för ett intensifierad kamp mot den grova organiserade brottsligheten.

Du kan följa den fortsatta utvecklingen, konkreta insatser och resultat på den här bloggen under lång tid framöver.

Väl mött till kamp mot den grova organiserade brottsligheten!

Torgny Peterson

TULL-KUST presenterade idag vid en presskonferens studien Den osynliga lönsamheten - Tullens beslag av heroin och amfetamin ur ett socioekonomiskt perspektiv, som genomförts på förbundets uppdrag av nationalekonomen Ingvar Nilsson.

En kort sammanfattning av studien hittar du här.

Du kan ta del av hela utredningen här.

Torgny Peterson

Skyddslagsutredningen överlämnade idag sitt betänkande Skyddet för samhällsviktig verksamhet (SOU 2008:50) till försvarsminister Sten Tolgfors.

Den särskilde utredaren, överdirektör Olof Egerstedt, har haft i uppdrag att se över 1990 års lagstiftning om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., och då särskilt lagstiftningens tillämpningsområde.

Uppdraget har inneburit att analysera de korresponderande frågorna (1) vilka slags verksamheter som ska kunna ges ett förstärkt rättsligt skydd, dvs. vilka anläggningar och områden m.m. som ska kunna beslutas som skyddsobjekt, och (2) mot vilka hot- och riskbilder objekten ska skyddas.

I betänkandet föreslås att skyddsobjekt ska kunna inrättas till skydd mot grov, organiserad brottslighet. Det är främst utvecklingen och utbredningen av den brottsligheten som gör att den bör föras in under lagens skyddsändamål. I övrigt behålls de nuvarande skyddsändamålen oförändrade: skyddslagstiftningen ska alltså även framgent kunna ge skydd mot säkerhetshotande verksamheter i form av sabotage, terrorism, spioneri m.m.

Ett antal nya skyddsobjekt förslås med fokus på viktiga civila samhällsfunktioner. Bl.a. ska anläggningar som används för landets försörjning med sedlar och mynt (depåer för kontantförvaring m.m.) kunna bli skyddsobjekt. Detsamma gäller anläggningar inom området allmän ordning och säkerhet (i praktiken polishus och fängelser). En annan nyhet är att stridsfordon och andra militära fordon ska kunna vara skyddsobjekt. Civila fordon är inte lämpade att vara skyddsobjekt. Bilar som används för värdetransporter ska såsom idag inte kunna vara skyddsobjekt.

De militära skyddsområdena föreslås bli avskaffade. Systemet med att ha sådana områden har spelat ut sin roll för vårt militära försvar. Dessutom är det otidsenligt och förlegat med en reglering som i princip är rättighetsinskränkande, men enbart för utländska medborgare.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2009.

Betänkandet går nu ut på remiss.

Insatsen skedde i samverkan med EBM /ekobrottsmyndigheten/, Internationella Åklagarkammaren, Kronofogdemyndigheten och Skattemyndigheten och Polis från ordnings- och utredningsavdelningarna.

Sammanlagt deltog cirka 100 tjänstemän i insatsen.

Det var efter en längre tids utredningsarbete som beslutet togs att insatsen skulle göras på de båda orterna.

I Falun genomfördes insatsen mot sex adresser där sammanlagt sju personer greps och anhölls.

I Stockholm har tre personer gripits och anhållits. På samtliga adresser inleddes husrannsakningar för att eftersöka föremål som kan ha kopplingar till den brottsliga verksamheten.

Insatsen och gripandena har skett lugnt utan att några intermezzon inträffat. Utredningen kommer att bedrivas lokalt av Eko-roteln i Dalarna under ledning av åklagarna vid EBM och internationella åklagarkammaren.

Åklagaren har tid fram till fredag att ta ställning till eventuella häktningsframställningar för de anhållna.

Sven-Åke Petters
Presstalesman
Polisen i Dalarna

Regeringen har idag utsett Bengt Svenson till ny rikspolischef. Han tillträder tjänsten med omedelbar verkan. Bengt Svenson har varit tillförordnad rikspolischef sedan den 1 januari 2008.
 

Bengt Svenson är en erfaren chef med lång och gedigen bakgrund inom polisen. Han är på många sätt ett föredöme som chef och ledare, säger justitieminister Beatrice Ask i regeringens pressmeddelande.

Jag är oerhört stolt och känner stor entusiasm över uppdraget. Jag kommer tillsammans med länspolismästarna leda svensk polis med målet att vår polis ska bli lokalt förankrad, effektiv och synlig, säger Bengt Svenson.

Bengt Svenson har arbetat inom Polisen sedan 1982. Han är jurist och har gått polischefsutbildningen. Senast var han chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen och tidigare har han bland annat varit länspolismästare i Örebro.

Närmast behöver polisen ett avrapporterings- och utredningsstöd. Med ett mobilt sådant kommer polisen få större förutsättningar att jobba nära där brott begås, säger Bengt Svenson.

Bengt Svensons CV

Information från SNPF:s årskonferens i Karlstad 10-12 maj 2008

Över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, deltog i Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF) tjugoandra utbildningskonferens i Karlstad i helgen.

Utmärkande för SNPF:s konferenser är ett mycket gediget program med intressanta föreläsningar och diskussioner, vilket också var fallet med årets konferens i Karlstad. Du kan ta del av intressant information från konferensen via länkarna. Ytterligare information om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko kommer inom kort.

Fira pingst med polis, tull m fl i Karlstad

SNPF:s konferens i Karlstad - Länspolismästare Ulrika Herbst

Inledningsanförande vid SNPF:s konferens i Karlstad - Thomas Ekman

SNPF:s konferens i Karlstad - Torgny Peterson

SNPF:s konferens i Karlstad - Om svensk maffia - Lasse Wierup

SNPF:s konferens i Karlstad - Om kokainmissbruk och möjligheter till hjälp

SNPF:s konferens i Karlstad - Kokainanvändning: Omfattning och komplikationer - överläkare Kai Knudsen

Kokain i Peru - från produktion till konsumtion - pinsp. Lennart Karlsson

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Stockholm och Göteborg

SNPS:s konferens i Karlstad - Kokain på krogen - Malmö
SNPF:s konferens i Karlstad - Om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko (Del I)

SNPF:s konferens i Karlstad - Om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko (Del II)

Två representanter från polismyndigheterna i Stockholm respektive Göteborg talade om kokain på krogen.

Av naturliga skäl har en del namnuppgifter mm utelämnats i den här redovisningen.

STOCKHOLM

Under 2000-talet finns kokainet i Stockholmsområdet fullt utspritt i alla samhällslager och också förorterna. Man noterar stor användning av kokain bland grovt kriminella personer, mc-gäng, fotbollshuliganer m fl.

Ett stort antal grupperingar står för langning - allt från myrtrafik från Sydamerika till större organisationer. Ingen grupp har dominerande ställning utan det finns ett stort antal celler som står för distribution. Man har fått in flera tips på langare som lägger ut motsvarande hekton i veckan och tipsen är ibland fler än man har möjlighet att hantera. Man har också fått in tips på försäljning av freebase, som alltså förekommer och de flesta kokar själva. Sprutmissbruk förekommer men är sällsynt.

Från Stockholm uppger man att marknaden är mättad på kokain. I city kostar ett gram mellan 800 och 1 000 kronor medan förortspriserna är något lägre. Man upplever att ökningen av kokainanvändningen har planat ut, däremot finns det stor potential för ökning i ungdomskretsar.

Polisen i Stockholm City är privilegierad eftersom polisledningen satsat stora resurser på narkotikaspaning i krogmiljön - en satsning som gjort att det nu finns fler poliser som arbetar mot narkotika. Idag har man en fast organisation med utredningsgrupp och spaningsgrupper som snart ska utökas ytterligare. Satsningen beror inte bara på bra resultat och en genomtänkt argumentation  och diskussion med polisledningen. Också externa parter, t ex krögarna, har krävt utökat stöd av polisen. Förebyggarprojektet STAD har i sin forskning också påvisat narkotikaproblemet i krogbranschen för politiker och polisledning.

Varför arbete i krogmiljön?

Krogåldern sammanfaller med medianåldern för narkotikadebut och ur preventiv synpunkt är krogen en av de bästa miljöerna att identifiera unga som är i början av en missbrukskarriär.

Att minska våldsbrotten har högsta prioritet. Gärningsmän som misstänks för misshandel förekommer ofta i narkotikasammanhang.

I New York satsade borgmästaren Giuliani på nolltolerans mot brott och genomdrev det med trygghet för allmänheten genom gott om uniformerad polis och otrygghet för kriminella genom satsningar på civil polis. Man kan säga att Stockholm nu gör samma sak genom mobila kontor med uniformerad polis som aldrig lämnar Stureplan och Medborgarplatsen, och med krogsektionen som med civila poliser gör krogen otrygg för knarkare och kriminella genom offensiv tvångsmedelsinriktad spaning.

Samverkan/motverkan med ordningsvakter. I Stockholm har man tagit ett antal dåliga dopade, kriminella ordningsvakter. Samtidigt har man en välutvecklad samverkan med ordningsvakter via jourtelefon, ordningsvaktsutsättning och narkotikautbildning.

Arbetet mot grovt kriminella är mycket viktigt. Genom att ingripa och synliggöra dem på krogen begränsar man deras möjligheter att "äga" krogen och sätta skräck i personal och vanligt folk. Utrymmet för fientliga övertaganden av garderober och krogar minskar genom bättre polisiär kontroll och samverkan med krogarna. Kriminella som andra spaningsavdelningar kanske inte har tid att intressera sig för kan krogsektionen slå av löpande. Krogsektionen samarbetar också med andra polisära enheter.

Genom att observera och kontrollera kriminella som rör sig på krogen får kriminalunderrättelsetjänsten också ett mycket stort inflöde av underrättelseinformation

Resultat

Krogpersonal uttrycker ökad trygghet

Ökad anmälningsbenägenhet hos krögare/vakter

Internt arbete på krogar mot narkotika med tester och behandling av personal

Inget öppet missbruk på krogen i Stockholm

Färre vapen i beslag

Färre grova våldsbrott mot krogpersonal

GÖTEBORG

I Göteborg får man alarmerande rapporter om hur lättillgängligt kokainet är. Det är svårt att säga om kokainförsäljningen ökat inom vårt område den sista tiden, men det man tydligt kan se är att antalet anmälningar

ökat konstant under de senaste två åren.

I Göteborg finns 580 utskänkningstillstånd varav 430 ligger inom Näpo Citys upptagningsområde. 20 av dessa, som ligger inom det utpräglade nöjesstråket Avenyn, har öppet till 05.00.

I Göteborg arbetar man flera helger på krogen och en stor del av arbetstiden på vardagar läggs på krogar och klubbar. Antalet lagföringar där kokain förekommer har nästan tiodubblats sedan 1990-talet och sedan 90-talets början har priset halverats. I början av 90-talet kunde ett gram kosta 1 500 kronor - idag ligger priset på ungefär 800 kronor. 2002 hade 2 av 160 ungdomskontakter kokain i sin missbruksbild, 2007 hade 19 av 144 ungdomskontakter kokain i sin missbruksbild.

Drogsituationen på Göteborgs krogar 2007

2007 infördes cirka 300 personer. 40procent av dessa var medtagna från krogen. Cirka 70 procent av dem lämnade positiva prov. 40 procent var inte lagförda för narkotikabrott tidigare. 75 procent var positiva på mer än en drog, vilket kan bero på att de avancerat långt i sitt missbruk för att "ta sig runt da´n" eller att kokainet spätts ut med benso/amfetamin.

Priser

Priset på krogen ligger idag på mellan 800 och 1 000 kronor. Stort antal grupperingar står för langning och ingen speciell grupp dominerar. Här finns både mc-grupperingar och också många "frifräsare" med låg och hög profil.

Arbetet i krogmiljön

Innan arbetet började påtalades att det fanns ett stort behov av insatser i krogmiljön. Det hade bland annat skett många skottlossningar i Göteborgs centrum. Vakter var hotade och hos polisen fick man signaler om att risken att bli tagen av polis på krogen var obefintlig, vilket då berodde på att man inte hade tillräcklig överblick över vad som hände och dessutom hade man vid den tidpunkten ingen kroggrupp. Vid den här tidpunkten var Göteborg sist och sämst på krogarbete men efter en lång startsträcka fick gruppchefen börja rekrytera personal 2006.

I Göteborg arbetar man med olika sorters kontroller på krogarna  och man eftersträvar diskreta och snabba ingripanden för att minimera lägenhet för den kontrollerade.

Utöver samarbete med interna enheter har man också samarbete med sociala myndigheter, tillståndsenhetern, projekt RUS och Skattemyndigheten

En representant från polismyndigheten i Malmö talade om kokain på krogen. Av naturliga skäl har en del namnuppgifter mm utelämnats i den här redovisningen.

I Malmö arbetar man i flera spaningsgrupper med kvalificerade ärenden dygnet runt och i det arbetet ingår också arbetet mot narkotika på krogen.

Malmö är fortfarande rikets tredje största stad och växer befolkningsmässigt för varje år, men det är inte som egen stad som ökningen är tydligast, utan som strategisk stad i Europas mest expansiva område - Örestadsregionen, med Köpenhamn som centra. Efter Öresundsbron, och snart med hjälp av Citytunneln, som bekvämt förbinder Malmö med Dronningens by, har Malmö öppnat dörrarna mot kontinenten på allvar. Självklart på gott och ont. Vi kan räkna med över 3 miljoner presumtiva gäster i vår stad, alla boende inom fyra mils radie. Men långt ifrån alla är laglydiga medborgare.

Trycket har ökat på såväl tull som kustbevakning och polis, ja hela rättsmaskineriet har fått mer att stå i. Och detta märks på alla områden, inte minst i nöjesvärlden. På narkotikasidan tycks nästan alla preparat öka i tillgång, med just kokain som farlig aspirant på tätpositionerna.

Priserna har sjunkit och man köper kokain för mellan 600 och 800 kr grammet på gatan. Detta sker i regel på samma sätt, dvs man ringer sin kran samma dag man ska festa, och sedan sker leveransen med bil på någon offentlig plats. Det verkar bli allt mindre vanligt att man dealar inne på krogen och ryktet säger att man anser det alltför riskfullt numera. Vi ser också att kokainet når allt längre ut i leden. Det är idag ett minne blott när det bara var jetsetfolket som hade råd och möjlighet. Nu finns det kokain hos såväl gymnasieungdomar utan inkomst, som i klassiska arbetarkretsar där kokainet tidigare bara fanns på film. 

Framgångsfaktorer

I Malmö är man inne på sitt femte e år med samma arbetsmål, att komma åt unga människor i deras narkotikadebut i krogvärlden. Inom polisen finns i vanlig ordning stora prioriteringskrav, beroende på hög ärendebelastning i kombination med underbemanning. Med ett 20-tal av de största krogarna och nattklubbarna som arbetsplats, måste polisen jobba på ett väldigt speciellt sätt, med en klart anpassad strategi.

Samarbetet med krogpersonal och vakter är den absolut viktigaste framgångsfaktorn. En annan viktig bit är metodutveckling och rationalisering, till exempel tidsbesparingen i samband med upprättande av mobil polisstation, med arrest och förhörsutrymmen, där hela utredningen inkl provtagning kan ske på plats. Man räknar med att kunna hantera minst fyra gånger så många omhändertagna med denna metod. För att inte tala om integritetsbiten hos den omhändertagne.

Narkotikasökhund

I Malmö används ofta narkotikahund i samband med inpasseringskontroll, en metod som ofta framkallar reaktioner hos missbrukare.

Det är viktigt att se det ökande kokainmissbruket på krogen i sitt rätta perspektiv för att inse omfattningen. Det ÄR oerhört lätt för vem som helst att få tag i kokain. Det finns bara något mobilsamtal bort. I Malmö ser man att acceptansen tycks ha ökat och att ungdomar i alla kretsar och med olika bakgrund är aktuella. Just därför får man inte negligera denna viktiga bit utan fortsatta prioritera narkotikabekämpningen på krogen. Genom att göra alla aktörer delaktiga, bl a i samband med ständigt återkommande utbildningar, följt av tillsyn där teorin omsätts i praktik, får vi ett större engagemang som i sin tur ger ett bättre resultat. 

Grunderna

Förutsättningarna för att nå framgång med begränsade resurser är självklart att de används på optimalt sätt. En del av arbetet läggs på våra samarbetspartners. Detta tänkande planterar vi i samband med krogutbildningarna för personal och vakter, så att modellen i ett senare skede kan omsättas i praktiskt samarbete mellan  alla som verkar i krogmiljön.

Det är samma polismän som håller i utbildningarna som senare agerar på krogen. Detta för att kunna cementera den otroligt viktiga Vi-känslan som behövs för att kunna göra ett gott arbete. I vanlig ordning är det också av största vikt att det är lämplig personal, med stort engagemang, som finns på dom här ambassadörsposterna.

Av samma skäl söker vi personliga kontaktpersoner hos varje krog, som i sin tur får en personlig poliskontakt.

För att ytterligare personifiera arbetet och uppnå optimal effektivitet, görs en särskild riskinventering på varje krog, där lokaliteter och möjligheter studeras. 

En av de viktigaste faktorerna i ett framgångsrikt koncept riktat emot ett kontinuerligt problem, är just kontinuitet. Från att ha startats som mer eller mindre ett projekt, har nu krogverksamheten permanentats i den ordinarie narkotikabekämpningen. Anledningen är enkel - här hittar vi unga narkotikaoskulder. Med långsiktigheten kommer vanan och skickligheten. Nya metoder växer sig ännu effektivare och ett gediget samarbete hittar sina naturliga former efter hand. Det som från början var tungrott, blir successivt allt lättare och efter att ha arbetats in av alla aktörer behövs inte det initiala trycket.

Redan vid första kontakten mellan polisen och övriga i krogbranschen, vanligtvis vid narkotikautbildningen som ingår i Ansvarsfull alkoholhantering, presenteras tänkandet som blivit en arbetsmetod. I korta drag går det ut på att sätta fokus på den personal som har krogen som sin naturliga arbetsplats och ge dem de verktyg som behövs för att vara delaktiga i narkotikabekämpningen. Detta innebär allt från lagstiftning om skyldigheter och möjligheter, till förslag om utformning av drogpolicy. Polisen ska alltså inte, som tidigare varit fallet, ensamma stå för ansvaret. Den klassiska klyschan att alla ska vara delaktiga och ta ansvar konkretiseras och förs ut som ett självklart sätt att jobba. Inte så att andra ska ta över den polisiära delen av arbetet, utan att alla ska reagera OCH agera vid misstänkta narkotikafall. 

Exempel från verkligheten är vaktpersonalen som informeras om sina lagliga rättigheter och möjligheter att inom ramen för gällande regelverk kontrollera toaletter som tas i bruk av flera män samtidigt. Enligt polisens verksjurist som prövat fallet, rör det sig inte om husrannsakan när vakterna öppnar toalettdörren utan en åtgärd i deras ordningshållande verksamhet eftersom det inte är tillåtet att besöka toaletten flera åt gången.

Vid flera andra tillfällen ringer krogpersonal polisen om de har misstänkt påverkade personer hos sig. Är det tillämpligt, omhändertas personen enl LOB, för att överlämnas till polis. 

Istället för att det bara är polisens ögon som kritiskt granskar krogbesökarna, har nu betydligt fler fått en uppgift. Detta förutsätter emellertid fortlöpande engagemang hos de poliser som sysslar med tillsynen OCH viss feedback på vad som hänt. Samma poliser som hållit i krogutbildningen, följer upp denna och jobbar ute med tillsynen på krogen, vilket ytterligare stärker grundtanken om samarbete.  

För att kunna göra ett bra arbete, måste man känna till hur droger fungerar, inte bara rent kliniskt, utan framför allt dess psykosociala mekanismer. Hur många vet t ex hur viktigt och betydande "förspelet" är? Den där känslan, suget, som kommer just innan man vet att man ska snorta? Förväntan... Ungefär som pockande kåthet innan man ska ha sex med den där partnern som man fått med hem... Eller hur kraftig längtan kan bli när man vill ha mer, men inte har tillgång? Hur frustrationen kan få en till nästan vad som helst... Och hur verklighetstrogen den där vänskapligheten kan te sig, den till han i gänget som har kola just den kvällen... 

Om man hittar en misstänkt kokainmissbrukare, granskar vi alltid övriga i samma gäng med väldigt låg tröskel. Det har visat sig att det är mer regel än undantag att man är med allihop när det gäller att ta kokain. Dessutom behöver man inte uppvisa några tecken alls, om man är van missbrukare, vanligtvis beroende på att man lärt sig kontrollera vissa kroppsliga tecken.

Kokain har kort verkningstid och skapar direkt ett sug efter mer. Man måste alltså fylla på med jämna mellanrum, om man har tillgång. I kombination med kokainets förmåga att dämpa tecknen på alkoholberusning, kan man se ett tydligt mönster hos de som använder båda drogerna. Dom pendlar ofta mellan tydlig fylla och en klart skärpt hållning, t ex efter ett toalettbesök. Att lämna nattklubben med jämna mellanrum, kan också vara ett tecken på att depåerna behöver fyllas på.

Rädslan att bli upptäckt i kombination med kokainets korta verkningstid, gör att missbrukaren måste välja strategi för att kunna fylla på sin berusning. Att smuggla in drogen kan vara ett alternativ när man tror sig vara säker på krogen. När kontrollen i insläppet tros vara obefintlig. Att lämna stället för att snorta på annan plats, t ex i sin bil, väljs ofta på de ställen där polis och vakter är nitiska, eller där man av annan anledning inte vågar ta med sig något in.

Eftersom vi har rationaliserat bort intransporter, kör vi med konceptanmälningar, vilket innebär ytterligare arbete. Men detta uppvägs av den större mängd misstänkta som kan hanteras under nattetid. Avrapporteringen sker vanligtvis dagen eller kvällen därpå, men detta står under granskning. I framtiden kan det bli aktuellt med någon form av datainmatning redan i förstaskedet. 

En annan åtgärd är uppföljningen av unga, med hembesök / återbesök, eller besök hos kamrater. Vi har rullat upp flera kompisgäng, genom att initialt bara haft en misstänkt. 

Efter ett antal år på krogscenen, kan vi konstatera att konceptet tycks fungera. Verksamheten har blivit permanentad och numera är polisiär närvaro på krogen allmänt accepterad och en del av verkligheten. 

Befintliga kanaler har förstärkts och vi har återkommande nätverksträffar regelbundet där allehanda problem och företeelser avhandlas. Ett populärt inslag är polisens redogörelse för det aktuella drogläget. 

Med tiden har förhållandet mellan vakter och poliser förbättrats, mycket p g a narkotikapolisens nära samarbete.  Det är inte längre gränser oss emellan som förhindrar ett effektivt arbete, utan tvärtom känslan av att alla inblandade tillsammans gjort ett bra resultat. 

Att mäta det preventiva och det repressiva arbetet på krogen måste vara näst intill en omöjlighet. Visst kan man få siffror efter en opinionsundersökning och visst kan man använda statistik, men faktum kvarstår ändå att mörkertalet är så pass stort att resultatet inte kan ses på annat sätt utan som en fingervisning om i vilken riktning arbetet gått. Statistik har alltid använts för att stärka ett särskilt ändamål, men när flera ingående variabler är okända, får man lita till andra mätmetoder. Ett exempel är trygghetsmätningar, där personal och besökare får uttala sig om sin "känsla" Och att känslan av att narkotikaförekomsten i krogmiljö bromsats upp p g a ökade insatser enl ambassadörsmodellen, är klart dominerande hos tillfrågade. Sannolikt är det de preventiva effekterna, "ringarna på vattnet", som gett resultat. 

Det diskuteras en organisation där all krogrelaterad brottslighet ska handläggas på samma polisiära enhet, likt krogsektionen i Sthlm. Fördelar kan vara förenklad kontakt med polisen, för krogpersonal, förenklad handläggning och rakare kommunikation.

Nackdelen är en klar risk för kompetenssänkning inom ett redan svårt arbetsområde. Även rent organisatoriskt och bemanningsmässigt, kan problem uppkomma. Men detta kommer att lösas internt inom polisen. 

Efter MOB:s trestadssatsning och satsningen på ett mindre antal små kommuner, drogs det nationella nätverket mot narkotika på krogen igång 2008 av en arbetsgrupp bestående av krögare, kommunföreträdare och poliser.

Via ekonomiskt stöd från FHI ska ett fortsatt nationellt samarbete garanteras, där mindre kommuner ska få hjälp med att komma igång med sitt arbete på krogen. Det fungerande samarbetet mellan Trestadskommunerna förväntas fortsätta och även i framtiden ska vi kunna arbeta hos varann i olika former. Kanske kan det även bli aktuellt med en nationell kroggrupp, som kan verka efter behov i hela landet.

Många röster har hörts när det gäller narkotikadelen av ordningsvaktsutbildningen. Ska krogvakter komplettera sin utbildning med specialkunskaper? Vi anser att denna bit är så pass viktig att större del i utbildningen bör avsättas. 

I dag (12 maj) invigs stödcentrum för unga gärningsmän i Stockholm.

Stödcentrumet är ett nytt samarbete mellan Polisen, socialtjänsten och åklagarmyndigheten i arbetet med unga brottslingar i Stockholms län.

SNPF:S konferens i Karlstad, som samlat över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, fortsätter idag med ett stort antal intressanta föreläsningar. Du kan läsa mer om flera av dessa, bland annat Systemhotande brottslighet respektive narkoterrorism, här senare.

Du kan läsa mer om vad som hände under konferensens andra dag i nedanstående inlägg

Information från föreläsningar om kokain på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö och om cannabisodling och haschtillverkning i Marocko kan du också läsa om här senare.

SNPF:s konferens i Karlstad - Om kokainmissbruk och möjligheter till hjälp

SNPF:s konferens i Karlstad - Kokainanvändning: Omfattning och komplikationer - överläkare Kai Knudsen

Kokain i Peru - från produktion till konsumtion - pinsp. Lennart Karlsson

Polisinspektör Lennart Karlsson, gruppchef på citypolisens narkotikasektion i Stockholm berättade om intryck och erfarenheter från ett besök i Peru, som är en av världens ledande kokainproducenter, och där missbruket av kokain nu börjar sätta sina spår också i det peruanska samhället.

República del Peru vid stillahavskusten är ett mycket speciellt land och väl värt ett besök. Landet gränsar till Ecuador och Colombia i norr, till Bolivia och Brasilien i öster och Chile i söder. I Peru bor drygt 28 miljoner invånare varav merparten är koncentrerad till kusten och Limaregionen.

Peru har ett mycket speciellt klimat med tre huvudsakliga klimatzoner - öken, berg och djungel. Mellan dessa klimatzoner finns gränszoner med blandat klimat, som gör att man i Peru kan odla i princip alla grödor och växter som finns på hela jordklotet. Bergskedjan Anderna, vars högsta topp är Huascaran (6 768 m.ö.h) skär som en pulsåder genom hela Peru.

Lima, som också kallas kungarnas stad bebos av cirka åtta miljoner invånare och är uppdelad i 43 distrikt. De "finaste" delarna av Lima är Miraflores och Barranco. Ska man besöka Lima får man inte heller missa Pachacamac som är den gamla historiska delen av Lima. Där finns ett av de viktigaste soltemplen i Inkakulturen.

Shantytowns, som kåkstäderna kallas för, är utspridda främst uppe på bergssluttningarna. Det finns dock även Shantytown-liknande områden även mer centralt inne i Lima. Dessa är inte lika tight sammansatta som favelorna i Brasilien. Det finns dock många likheter - bland annat domineras olika delar av olika gäng.

Perus nationella polis

Peru har en relativt nybildad nationell polis. 1985 slogs Guardia Civil, gendarmerna och en separat utredningspolis ihop tillsammans med trafik- och turistpoliser. En styrka om drygt 140 000 poliser. Det är intressant att notera att 90 procent av alla trafikpoliser är kvinnor Varför då? Tidigare fanns det enorma problem med vardagskorruption bland trafikpoliser. Då tog man beslutet att byta ut alla manliga trafikpoliser med kvinnor. Vips så försvann korruptionen!

Hoja de coca - kokabladet - det gröna guldet

Kokabusken växer som ett ogräs på Andernas bergssluttningar. Det finns en mångtusenårig tradition att tugga kokablad och att använda kokablad i medicinskt syfte. Det kulturella bruket av kokablad är ingen stor fråga i Peru. Överallt finns kokabladsprodukter. På vårt hotell serverades kokabladste varje morgon till den som ville ha.

Kokabladen växer som ogräs. När jag var i Peru kunde jag läsa mellan raderna att resonemangen om alternativa grödor är fånigt. Det går inte att utrota kokabladen. Det är ungefär lika troligt som att vi skulle kunna utrota alla maskrosor.

Den mer organiserade kokaodlingen är koncentrerad till vissa regioner, främst Alto Hoallaga, Aporimakk och La Convencion - 51 000 hektar. Man beräknar att cirka 20 000 bönder är involverade i detta. Det finns vissa tecken på att man försöker DNA-manipulera kokablad för att behöva använda mindre i framställningen av kokain.

Dagens marknadspris är cirka två och en halv dollar per kilo kokablad och det krävs allt mellan 150-400 kg kokablad för att framställa ett kilo kokainhydroklorid.

Peruanskt kokain

Att med rätt kontakter försöka ett kilo kokapasta i Peru skulle idag kosta cirka 600 US dollar och ett kilo kokainhydroklorid kostar cirka 850 dollar. Årsproduktionen av kokainhydroklorid i Peru beräknades 2007 till cirka 280 ton varav 95 procent går på export. Utförseln går till 40 procent ut med båt från kusten. 30 procent ut via Ecuador landvägen. Cirka 15 procent går via Chile och cirka 10 procent går in till Brasilien. Nästan inget går in via Colombia och Bolivia, vilket är rätt logiskt. Det finns ju ingen mening i att föra in en produkt som redan finns i landet. Det vore som att smuggla in hasch i Marocko eller amfetamin till Polen.

Man räknar med att man i Peru lyckas ta cirka 5 procent av kokainet i beslag.

Det finns tydliga tecken på aatt framför allt arvtagare från Sendero Luminoso numera är inbegripna i storskalig produktion och smuggling av narkotika. De gamla revolutionskämparna bytte arbetsgivare helt enkelt. Man utnyttjar sitt knowhow i form av gamla gerillabaser, smugglingsrutter etc.

Narkotikasituationen internt i Peru

Man börjar få allt större problem med internt narkotikamissbruk i Peru. De största problemen är marijuana, lugnande mediciner (som säljs receptfritt på apoteken) samt sniffning. När det gäller kokaprodukter är det kokabas som används. Man röker den ofta blandad med marijuana (kallas för bazooka). Användningen av kokainhydroklorid ökar också.

I lIma är den ungefärliga prisbilden på gatan 10 kronor för ett gram "bra" marijuana och 60 kronor för motsvarande mängd "bra" kokain. Det är cok vanligare att man köper paket med 2-3 frdiga linor och det kostar cirka 30 kronor, vilket dock anses vara för dyrt för den vanlige mannen på gatan. En Bazookajoint färdipreppad med kokabas kostar mellan 7-10 kronor.

Detta har uppmärksammats av den peruanska regeringen och landets polis som har börjat satsa hårdare mot gatuhandeln. Man identifierar riskområden och har börjat ingripa tydligare mot såväl smuggling inom landet, som mot mikrolaboratorier i kåkstäderna, gatulangning och även bruk. 2006 gjorde man cirak 8 000 ingripanden och 2007 12 000. Ett problem är dock att lagstiftningen tillåter innehav av narkotika för eget bruk - 2 gram kokain; 20 gram marijuana/kokabas. Praxis gör dock att gränserna är något flytande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Framför allt är det en fråga om inställning hos polisen och andra myndigheter.

Det finns mycket få sociala skyddsnät och ingen social lagstiftning. Prevention och vård sker inom amen för ideella organisationer och privata vårdgivare. Polisen har vaken lagligt stöd eller mottagare för att till exempel omhänderta barn som är drogpåverkade.

Det är också fortfarande mycket stor korruption i Peru, både i organiserad form och vardagskorruption. En av de största kokainbaronerna som gripits i Peru var Fernando Zevallo. Han stod länge på DEA:s lista över de mest efterspanade. Han pumpade in kokainpengar i sitt flygbolag Aero Continente. Flygbolaget slog ut all intern konkurrens i Peru. Biljettpriserna fick Ryanair att framstå som rånare. Problemet var bara att han passsade på att smuggla kokain i flighterna. När han senare greps så konfiskerades hela flygflottan och vips så stod Peru utan inrikesflyg.

Vardagskorruptionen är högst påtaglig. I Lima finns ovanligt många casinon. Man kan ju fundera på vad syftet med dessa är. Penningtvätt är nog ingen dålig gissning. Polisen i Peru har relativt låga löner. De har heller inte något som heter otillåten bisyssla - snarare uppmuntran till bisyssla. Detta innebär att man kan se uniformerad polis som precis har gått av sitt arbetspass fungera som dörrvakt till casinot iklädd full uniform.

Rättskorruptionen är också påtaglig. En del utomstående men även poliser jag pratade med bekräftade att beslag ibland helt eller delvis försvinner lagom till rättegång.

Det känns som om jag målat en ganska mörk bild av framtiden i Peru. Det finns dock glädjeämnen. Peru ligger långt fram i attitydpåverkan. 90 procent av medborgarna är negativt inställda till droger. Man jobbar aktivt med att bekämpa droganvändande både repressivt och förebyggande. Man satsar mer på olika typer av prevention och polisen börjar använda fler verktyg i sin verktygslåda.

Länktips

Polisen i Peru

Statistik koka

Cedro - Contra las drogas

Överläkare Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg gav en omfattande redogörelse för omfattningen av kokainanvändningen och komplikationer av användning av kokain.

Kokain, som ofta kommer till Europa via Spanien, är ett centralstimulerande, kortverkande preparat. Vanligaste intagningssättet är att "snorta" (sniffa) kokainet som då absorberas i blodkärlen och sedan sprids vidare i kroppen via blodet.

Crack (kokainbas) förekommer i Sverige men är inte speciellt vanligt.

Psykoanalytikern Sigmund Freud prövade kokain och antog till en början att han skulle kunna använda kokain vid behandling av sina patienter. Han noterade att de kvinnliga patienterna blev "rödkindade" och "lättillgängliga." 15 personer fick kokain av Freud i samband med behandling. Efter ett år hade 12 av de 15 patienterna tagit liv av sig och Freud insåg att kokain inte var något lämpligt behandlingspreparat för psykiska problem.

Kokain förekommer sannolikt i större omfattning idag än i början av 1990-talet men är fortfarande relativt ovanligt jämfört med i första hand cannabis och amfetamin.

I en enkät 2007 bland gymnasieelever i årskurs 2 i Göteborg uppgav 13 procent att den använt amfetamin, 10 procent heroin, 14 procent kokain, 12 procent LSD, 17 procent bensodiazepiner, 17 procent ecstasy, 8 procent GHB och 7 procent annan narkotika.

Om vi blickar ut över Europa använde uppskattningsvis 4,5 miljoner människor kokain under 2007. Användningen är ett stort problem, inte minst i Spanien. Det har skett en markant ökning av förekomsten av kokain i Europa, främst i Spanien och England och också i Frankrike.

Om vi tittar på livstidserfarenhet (lifetime prevalence) av kokain toppas listan av USA, tätt följt av Kanada och England. I USA är kokain den näst mest använda drogen efter marijuana och resulterar i fler besök på akutmottagningar än någon annan drog. I USA är det dubbelt så vanligt att män i åldrarna 18-25 år använder kokain, jämfört med kvinnorna.

Om man tittar på klubbmiljön konstaterar man i en undersökning som gjordes i England 2004 att 41 procent av de som deltog i undersökningen hade använt kokain under månaden före undrsökningen. "Bara" 3,4 procent hade använt crack under samma period.

Undersökningar från krogmiljöer i olika länder visar hög förekomst av kokainanvändning med England i topp, följt av Italien, Frankrike, Nederländerna, Tjeckien och Grekland.

En sammanställning av narkotikabeslag på krogar i Göteborg under 2007 visar på cannabisbeslag (29 procent), kokain 22 procent, bensodiazepiner 21 procent, amfetamin 17 procent, GHB 8 procent, LSD 2 procent och ecstasy 1 procent.

Priset på kokain, liksom för annan narkotika, har sjunkit under 1990-talet men har sedan dess varit relativt oförändrat. En liknande trend finns såväl i andra europeiska länder som i USA, även om prisnivån är högre i Sverige. Jämfört med priserna 1998 hade det skett en 60%-ig nedgång i priset 2006.

I Sverige förekommer kokain oftare bland män/pojkar än kvinnor/flickor. Bland 18-åriga mönstrande pojkar är erfarenheten av kokain förhållandevis stor bland personer med utländsk bakgrund samt bland de som är missnöjda med sin livs- och familjesituation (enligt uppgifter i en nyligen publicerad CAN-rapport).

Användning av kokain kan medföra en rad komplikationer och överdosering kan resultera i oro, ångest, hyperaktivitet, förvirringstillstånd, svettningar, kalla händer och fötter och stora pupiller. Andra effekter vid överdosering medför högt blodtryck, snabb puls (hjärtklappning), hög feber (hypertermi) och kan resultera i livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död.

Effekterna av kokain på hjärtat kan resultera i spasm av blodkärlen (kärlsammandragning), minskning av blodflödet i hjärtats blodkärl, minskning av syresättningen i hjärtat, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, plötslig död. Användning av kokain har också effekter på hjärnan med spasm av blodkärlen, minskning av det cerebrala blodflödet och den cerebrala syresättningen, minnesstörningar och möjlig hjärnblödning.

Kokain ger också effekter på blodet genom aggregation av blodplättar - blodet koagulerar, minskning av blodplättar med risk för blödning, proppbildning och infarkter i hjärna och ögon, ischemiska (syrebrist) skador i lever och njurar, hjärtförstoring på grund av mikroinfarkter i hjärtat och, i västa fall, aortadissektion (brusten kroppspulsåder).

Hur behandlas då en överdosering av kokain? En specifik antidot motmedel) saknas. Man kan ge aktivt kol om det sker maximalt upp till en timme efter intag av kokain, sedering (diazepam), blodtryckssänkande medel (nitroglycerin), behandling av hjärtarytmier, blodförtunnande medel. Beträffande hjärlungräddning svarar den dåligt på elkonvertering.

Två f.d. kokainmissbrukare berättade idag sin "life story" och om sitt arbete i Cocaine Anonymous (CA), en internationell förening med en avdelning i Sverige. CA är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra för att försöka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från sitt kokainberoende.

Självtest för kokainberoende

1.     Har du någonsin använt mer kokain än vad du tänkt från början?

2.     Har ditt kokainanvändande någon gång påverkat ditt arbete?

3.     Har ditt kokainanvändande gjort att du hamnat i konflikt med din partner, familj eller vänner?

4.     Brukar du känna dig deprimerad, känna skuld eller känna dig ångerfull efter att du använt kokain?

5.     Använder du allt kokain du har utan uppehåll tills allt tagit slut?

6.     Har du någonsin fått problem med bihålorna eller fått näsblod under tiden du använt kokain?

7.     Har du någonsin önskat att du aldrig tagit den där första linan, blosset eller injektionen?

8.     Har du någonsin fått bröstsmärtor, hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm när du använt kokain?

9.     Är du besatt av att få tag på kokain när du inte kan få tag på det?

10.   Har du någonsin fått ekonomiska problem som följd av ditt kokainanvändande?

11.   Har du någonsin känt dig hög bara av att veta att du snart ska få ta kokain?

12.   Efter att du använt kokain, har du någon gång fått svårt att sova utan att först ta en drink eller en annan drog?

13.   Är du besatt av tanken på att ta kokain fast du är med en vän eller partner?

14.   Har du börjat ta droger eller dricka alkohol ensam?

15.   Har du ibland en känsla av att människor runt omkring dig tittar på dig och pratar om dig?

16.   Behöver du öka dosen kokain, andra droger eller alkohol för att bli hög och uppnå samma känsla som du gjorde i
början?

17.   Har du försökt sluta eller minska ditt användande utan att lyckas?

18.   Har din partner, din familj eller dina vänner sagt eller antytt att du har problem?

19.   Har du ljugit eller dolt för människor i din omgivning om hur ofta eller hur mycket kokain du tar?

20.   Har du använt kokain i din bil, på jobbet, på toaletten, på flygplan eller på andra offentliga platser?

21.   Är du rädd för att du om du slutar använda kokain så kommer det gå ut över ditt jobb, att din kreativitet kommer att försvinna, att du ska tappa din energi, motivation och självförtroende?

22.   Tillbringar du tid med människor eller är på platser som du annars inte skulle vara på om det inte vore för att det fanns droger där?

23.   Har du någon gång stulit droger eller pengar från vänner eller din familj?

Om du har svarat JA på någon av dessa frågor har du kanske problem med kokain.

För kontakt med CA och ytterligare information - jourtelefon 08-669 42 22

SNPF:S konferens i Karlstad, som samlat över 600 poliser, tullare, åklagare m fl, fortsätter idag med ett stort antal intressanta föreläsningar. Du kan läsa mer om flera av dessa här senare idag.

Du kan läsa mer om vad som hände under konferensens första dag i nedanstående inlägg

Fira pingst med polis, tull m fl i Karlstad

SNPF:s konferens i Karlstad - Länspolismästare Ulrika Herbst

Inledningsanförande vid SNPF:s konferens i Karlstad - Thomas Ekman

SNPF:s konferens i Karlstad - Torgny Peterson

SNPF:s konferens i Karlstad - Om svensk maffia - Lasse Wierup

Sist ut bland dagens föreläsare var kriminalreportern på Dagens Nyheter, Lasse Wierup, som tillsammans med Matti Larsson skrivit boken Svensk maffia - en kartläggning av de kriminella gängen (Besök också Svenskmaffia.se).

I sitt anförande berättade Wierup i stora drag om innehållet i boken, som du kan läsa mer om via länkarna ovan.

Det kan vara intressant att känna till att det senare i år kommer en uppföljare till den första boken. Den nya boken, Infiltratören, beräknas komma ut på Norstedts förlag i oktober i år.

Torgny Peterson