ReageraMera

Under första konferensdagen redovisade Torgny Peterson från ReageraMera några glimtar från den nationella och internationella narkotikasituationen, bland annat med tonvikt på cannabissituationen i Sverige, Norge, Nederländerna och Storbritannien och den högaktuella diskussionen om klassificering av cannabis, bland annat i Storbritannien.

I sitt anförande berörde han också produktionen av opiumvallmo i Afghanistan och studien från svenska Tull-Kust, Den osynliga lönsamheten - Tullens beslag av heroin och amfetamin ur ett socioekonomiskt perspektiv, som presenteras onsdag 14 maj.

Torgny Peterson tog också upp legaliseringsrörelsen, den kraftiga ökningen av mängden internetapotek, som mer eller mindre urskillningslöst säljer narkotikaklassade preparat och andra läkemedel via nätet. Han berörde också förekomsten och lättillgängligheten av nya, ännu inte klassade droger, via internet.

Användningen av kokain i Sverige ökar, konstaterade han och det finns anledning att vara vaksam på den fortsatta utvecklingen i kokainproducerande länder som Peru, Bolivia och Colombia.

Med hänvisning till vad som hände i Mexico i igår erinrade han slutligen om att det polisiära arbetet mot narkotika inte är helt ofarligt. I Mexico mördades igår Edgar Millan Gomez, samordnare av Mexicos nationella polisoperationer mot narkotikasmugglare. 2007 skedde 2 500 drogrelaterade mord i Mexico. Hittills i år har 1 100 sådana mord skett.  

Ordföranden i Svenska Narkotikapolisföreningen, Thomas Ekman, öppnade idag på eftermiddagen SNPF:s tjugoandra utbildningskonferens.

Välkomna till Karlstad och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugoandra utbildningskonferens. 

Ett särskilt välkommen till konferensen vill vi säga till Länspolismästare Ulrika Herbst och tack för hjälpen vi har fått här i Karlstad.  Hjärtligt välkommen också till våra nordiska vänner - Norsk Narkotikapolitiförening, Islands NPF och Finland. 

När det gäller våra vänner i väst - Jag vet inte om ni åkte flotte ner Klarälven eller Trysilälven från de norska fjällen i år.  Vill bara tala om att 3 poliser från Göteborg har cyklat upp till Karlstad. 

Vi har även en gäst från Texas Narkotikapolisförening, Greg Dalton, Texas Narcotic Officers Association. You are very welcome to Sweden. 

Ett speciellt välkommen till alla nya medlemmar som i år lägger sin fritid på narkotikautbildning och betalar denna helg med egna pengar. Välkomna till SNPF.  Och tack till alla 28 föreläsare som kommer och delger oss sina specialkunskaper. 
 

Vi har som vanligt en spännande fredagseftermiddag framför oss och hoppas att Ni alla blir kvar hela dagen. Vi kommer i år att dela ut ALLA stipendier i eftermiddag.  Och även också en del doorprizes. 

Nu har vi startat föreningens 22:a konferens.  Så nu är vi igång.  Det är fantastiskt att stå här och titta på alla er som har valt att lägga denna helg på att få mer utbildning om narkotikaproblemen men också att knyta kontakter.

Ja, vilken samling. Vilken kraft rättsväsendet har om vi drar åt samma håll.  

Tänk att ni, över 600 personer har ett sådant intresse att ni vill lära er än mer om allt som kan knytas ihop med narkotika. Hoppas era chefer får reda på det. Får ni inte narkotikautbildning i era respektive myndigheter? 

Det är särskilt glädjande att vi sista halvåret fått nära 500 nya medlemmar och idag är vi då nästan 3000 medlemmar. 

Vi hoppas på en lärorik helg. Vi har  20   föreläsningar att välja på. Vi har 28 föreläsare. Ett särskilt tack till Säkerhetspolisen som kommer och föreläser för första gången. Det skall bli intressant och spännande. 

Jag vill här också passa på att tacka Rikspolisstyrelsen och Tullverket för det stöd föreningen får. Utan er hade vi inte kunnat bedriva den verksamhet som vi gör idag och vi lovar att fortsättningsvis kommer att göra vad vi kan för att arrangera bra utbildningar inom narkotikaområdet. 

Styrelsen i Svenska Narkotikapolisföreningen  är representerad från Ystad i söder till Luleå i norr. Förra året hade vi årskonferensen i Örebro och var då 600 deltagare.I november förra året hade vi halvårskonferens i Helsingsborgs nya polishus med ca 100 deltagare och i februari i år hade vi ett seminarium i Östersund och 100 intresserade kom.

Detta visar att det finns ett behov av utbildning och även ett forum där olika myndigheter träffas. Det är ju särskilt viktigt att vi får en samsyn på narkotikaproblemen. 

Som ni säkert har sett så har vi infört projektet "STÄLL UPP mot droger och våld" fullt ut. Vi har under senaste året haft information i ett 25-tal skolor på Västkusten. Vi har träffat elever men också skolpersonal och föräldrar på kvällstid. Efter föreläsningarna har alla fått en internetkod som gör att man får access till en utvärderingssida. Där är det fritt att skicka in sina reflektioner över vad som man har hört och upplevt under föreläsningarna. Mycket intressant läsning. Vi kommer i tidningen ha reportage om "Ställ upp". Vi hoppas att under kommande år även införa skolutbildning i andra delar av landet.   Vi ligger också långt fram i planering och genomförande av utbildning och information när det gäller doping. Vi kommer då att vända oss till skolor, företag, gym o s v.

Jag vill också här passa på att göra reklam för den nya informationsskriften Anabol Androgena Steroider som Gunnar Hermansson, SNPFs tidningsredaktör och dopingforskaren Tommy Moberg tagit fram.

SNPF och Tommy Moberg har i många år samarbetat, bl a i Föreningslivet mot droger. Skriften är tyvärr inte klar utan är för tryckning just nu men kan beställas under konferensen. 

Svensk narkotika strategi - var finns den? 
 Vi i SNPF är allvarligt oroade för vad som sker med den svenska framtida narkotikastrategin. Just nu finns inget som man kan kalla befintlig strategi än mindre en nationell.

RPS startade en referensgrupp med erfarna narkotikapoliser som skulle ta fram en nationell strategi då det gäller narkotikabekämpning. Efter två möten lades denna grupp ner av ekonomiska skäl. Mycket möjligt, men vad kostar då en narkoman ute i samhället. En nationalekonom har, på begäran av tullen, räknat ut att en narkoman kostar samhället 26.600:- per dygn då han är ute. 

Mobilisering mot narkotika, som var ett projekt i och för sig, lades ner vid årsskiftet 2007-2008. Många bra projekt startades upp med hjälp av MOB.    

Tullen erbjuder sin personal förtida pension av ekonomiska skäl. Detta är mycket oroväckande då tullen gör ett mycket bra arbete i narkotikabekämpningen och även övrig samhällsnytta.  

Åklagarmyndigheten skall dra ner sin personal - detta trots att det idag har visat sig att de är kraftigt underbemannade. Detta kommer att innebära en riktig flaskhals, med stora störningar i rättsmaskineriet. Åklagare tvingas redan ställa  in rättegångar. Man har stoppat all utbildning för åklagare. 

Domstolsverket tar hjälp av pensionerade domare för att hinna med rättegångar. 

Polisskolan i Solna har lagt ner vidareutbildningen när det gäller narkotika. Detta är helt oacceptabelt.  

Polismyndigheter ute landet lägger ner de renodlade narkotikarotlarna och bildar s.k. kombi-rotlar. Det har visat sig att narkotikabekämpningen har fått kliva åt sidan för annan grov brottslighet, som naturligtvis också skall utredas. 

Enligt Sveriges Riksdag och regleringsbrevet, vilket är ett styrdokument för vad polis skall arbeta efter och med, kommer i dag narkotikabekämpningen först på sjunde plats. Detta efter att ha varit högprioriterat och många år legat på första plats. Detta ger oroväckande signaler från högsta beslutande organ. 

Även vi vuxna har en förändrad attityd till droger idag än tidigare. Det kan bero på många olika faktorer, men en är kanske att 50-60-talister själva har experimenterat med droger och stannat med detta. När nu deras barn använder droger tycker de kanske inte att det är så farligt. Pappa/mamma klarade sig ju och har ofta bra avlönade arbeten i dag. 

Då det gäller övriga samhället vet vi att droger finns i många yrkeskategorier och att många som i dag är 30 år eller strax över har kommit i det skede i sitt missbruk att man kanske börjat att injicera narkotikan och plötsligt vaknar man upp och inser att man är en "knarkare". Det var inte meningen. Har ju "bara" tagit lite på helger antigen i partysituationen eller som "rekreation" efter en hård arbetsvecka.  

Slutligen kan man befara att dessa medborgare som fortfarande är arbetsföra (ofta i välavlönande arbeten) kanske kommer att sluta som fullblodsnarkomaner. Det innebär att de kommer att kosta samhället sjukvård, rättsväsende m.m. och sist, men inte minst, skattebortfall. Då kommer det att kosta samhället PENGAR. Har vi råd med det?

Det måste vara billigare att hålla en stark och stram svensk narkotikapolitik vid liv. Press och andra media måste ta sitt ansvar och sluta med att glamorisera framför allt partydroger och missbruket bland kändisar. Många av dessa kändisar är förebilder för våra ungdomar, dessa gör som sina förebilder gör, och inte som de säger om nu någon skulle ha en vettig åsikt bland kändisarna som tar droger.    
 

Droger och våld

Pratar vi mycket om det? Nej, inte särkilt mycket. I statistiken pratas det om hur många beslag som gjorts och hur mycket man hittat. Finns det kopplingar mellan droger och våld? Ja, det är klart att det gör. 

Hur många narkotikamissbrukare eller missbrukare av anabola steroider begår våldsbrott, grova våldsbrott? Ja, det är säkert rätt så många. Tar man upp det i debatten? Inte särkilt ofta. Oftast pratar man om narkotikabrott som ett enskilt brott, en enskild företeelse.

Vi måste hjälpas åt att visa att missbruk har en klar koppling till grova brott som t ex misshandel, mord, rån eller grova rån, vapenbrott, utpressning osv. Och en klar koppling till de organiserade kriminella gängen. Utan droger hade de säkert inte haft en väst med tryck på ryggen. Eller en väst som skyddar mot kulor från andra kriminella eller kanske polisen.  

Ibland hör man utredare och kanske åklagare diskutera att man inte har hittat något motiv till mordet eller den grova misshandeln. Det kanske inte finns något reellt motiv. Det kanske är så att den misstänkte använder narkotika och det blev som det blev!!! Man kanske inte förstår narkotikarusets speciella effekter. 

Drogtecken och symtom är ett mycket bra verktyg för polisen att hitta påverkade personer. Men många har inte eller får inte utbildning om hur missbrukaren fungerar med sin respektive drog. Och det kan skilja sig mycket mellan olika droger så den kunskapen är viktig även för utredare och åklagare och inte bara för yttre personal.  Vi kommer säkert få höra i morgon förmiddag hur kokainister fungerar. 

Något som det heller inte pratas om så mycket är att missbrukarna är offer eller målsägande i allt högre grad än sk "vanligt folk". Detta kanske inte heller syns i statistiken. Vad kostar inte det? Kostnader för utredning och rättegångar, sjukvård. Och kanske personskydd. Och i värsta fall dödsfall. 

Att missbruka narkotika eller anabola är inte bara den enskildes privata hobbyverksamhet. Politiker, myndighetsledningar, chefer i olika nivåer - se till att vi får rätt verktyg och rätt resurser så vi kan stoppa eller hindra mänskliga tragedier. Vi har viljan, Vi har kunskapen.  Titta runt i lokalen, Vi är fler än 600 personer i lokalen som är här på vår fritid denna helg. Vi vill lära oss än mer. Vi vill samarbeta. Vi vill göra ett bra jobb. Vi kanske inte helt överens om prioriteringarna från politiker eller myndigheter. Det allra viktigaste är att vi måste stoppa eller minska nyrekryteringen till missbruk och därigenom stoppa risken att rekryteras in i kriminella gäng och tvingas leva ett ovärdigt liv. 

Det måste få kosta att satsa på ungdomar. Det är en skrämmande bild man ibland får höra av narkotikapoliser som arbetar med missbrukande ungdomar - att missbruket är så utbrett. Kan vi bara sitta och titta på när de fastnar i narkotikan?

Vi har också under året läst om ungdomar som dött av överdoser efter att ha testat nya droger. Eller att fingrar och tår trillat av när de experimenterat med något som de trodde var ofarligt. 

Om vi hittar ungdomar som är påverkade så måste det hända något omedelbart. Vi måste samarbeta snabbare med soc. och andra. Vi måste få stopp på det negativa beteende hos ungdomen direkt. Det funkar inte om han eller hon blir kallade till soc. en månad senare. Då kan det vara för sent. Om man då tvingas prata pengar. Vad kostar inte det på sikt?

Men det viktigaste.  LIVET.  Vi måste hjälpa ungdomar till en bra framtid och liv och det finns bra projekt och samarbete, som t ex Mumin i Stockholm. Stockholmspolisen och Maria Ungdom arbetar i mycket god samverkan. Alla ungdomar som grips för narkotikabrott eller som påträffas narkotikapåverkade tas till Maria Ungdom för träff direkt med kunniga och engagerade socialarbetare och med direkt slussning till landstingets utbildade behandlare. På länsnarkotikaroteln i Göteborg har gatulangningsgrupperna egna socialarbetare med sig ut på fältet sedan 1989. 
 

Det sista jag vill ta upp är oss själva. Vi måste också tänka på vår säkerhet, att vi skall orka arbeta mot den grova kriminaliteten. Politiker och olika chefer inne på kontoret som sitter på kontorsstolen av skinn, förstår dom vekligheten och hur den grova brottsligheten ser ut i samhället och vilka vi jobbar mot? 

Det finns allt mer illegala vapen i Sverige. Jag har sett på olika övervakningsfilmer hur unga rånare går in i en bank eller guldaffär med en minikulspruta, typ Uzi eller Scorpio i handen med fingret på avtryckaren. Kula i loppet och magasinet fulladdat.  Låt oss verkligen hoppas att någon i framtiden INTE medvetet håller inne avtryckaren och sprider ett 30-tal kulor runt om sig av misstag eller av stress. 

I den här miljön arbetar dagligen många av våra medlemmar. Det behöver inte vara i banken utan det kan vara utanför krogen, i förorten, i lägenheten, vid husrannsakan eller på mc-gården. 

Det finns också en del kollegor som till och från lever under hot. Åklagare som fått dörren sprängd eller någon har skjutit in genom fönstret. Varför? Jo, kanske för att skapa rädsla och passivitet. 

Vi måste som medmänniskor, kollegor och chefer vara ytterst uppmärksamma på tecken av rädsla hos dem vi har omkring oss och ha program för att säkerställa en trygg arbetsmiljö. 

En sak är klar. Ni gör ett kanonjobb där ute. Fortsätt med det så fortsätter vi att ordna konferenser. Ha nu en riktigt trevlig, intressant och lärorik helg i Karlstad. Och tänk på att alla stipendier som kommer att delas ut i eftermiddag. Är det något ni undrar över, prata gärna med någon i styrelsen. 

Tack. 

I ett anförande hälsade länspolismästaren i Värmland, Ulrika Herbst, deltagarna välkomna till Karlstad och konferensen.

I sitt anförande betonade Herbst att ingen verksamhet, vare sig polisiär eller annan, kan längre jobba i en "stuprörsmodell" vilket vi alltför mycket gör trots att problemen vi är satta att lösa kräver annat. Inga narkotikapoliser i världen kan ensamma lösa missbruksproblemen och dess följder -och heller ingen anna samhällelig aktör. Det kräver breda insatser med i djupet god samverkan, sa Ulrika Herbst.

Och inte nog med det - All verksamhet måste också se hur man kan förebygga brotten eller brottet. Vi alla aktiva måste, och det gäller även narkotikapoliser, tänka förebyggande långsiktigt.

Länspolismästaren betonade vikten av att planera tillsammans med socialtjänsten, åklagare, tull m fl med slagkraftiga och uthålliga insatser - också i det lilla. Vi måste också plocka in omvärlden i vårt gemensamma arbete för att bredda insatsen och nå varaktigt resultat av olika insatser.

Hon betonade också att narkotikabekämpningen måste sättas in i ett större brottsförebyggande perspektiv för att arbetet ska bli lyckosamt och effektivt. Utan detta perspektiv kommer inte polisen, eller någon annan, att klara uppdraget.

Ulrika Herbst berättade också att Polisen Värmland de tre senaste åren gjort 519 beslag av cannabis ( i vissa fall gram, i andra flera kilo), 562 beslag av amfetamin och 30 beslag av heroin för att nämna några exempel. Till detta kommer också en mängd drograttfyllor och eget bruk av narkotika.

Länspolismästaren avslutade med att önska alla en trevlig vistelse i Karlstad och en framgångsrik och lärorik konferens och orden heder åt alla goda arbetsinsatser och engagemanget.

Torgny Peterson

Under tre månader har Polisen i hela landet genomfört en stor insats för att minska utomhusvåldet. Under perioden sjönk antalet anmälda fall av misshandel utomhus med sju procent.

Satsningen visar att när Polisen kraftsamlar och ökar närvaron i stökiga miljöer ger det resultat, säger Bengt Svenson, tf rikspolischef

Landets polismyndigheter genomförde satsningen under november 2007 - januari 2008, efter ett gemensamt beslut av landets länspolismästare.

Samtliga polismyndigheter intensifierade under perioden sina riktade brottsförebyggande insatser mot misshandel utomhus. Dessa insatser har främst bestått i att Polisen satsat mer än vanligt på ett aktivt och synligt polisarbete på de platser och tider där det är vanligt att misshandel förekommer som vid krogar och andra nöjesställen.

Inslaget av fotpatrullerande poliser har på många håll ökat. Man har strävat efter att tidigt på helgkvällar göra ingripanden mot de personer som på grund av berusning eller av annan anledning kan befaras orsaka bråk senare på kvällen.

En viktig del av det våldsförebyggande arbetet har bestått av att tillsammans med andra myndigheter kontrollera hur krogarna bedriver sin utskänkning av alkohol. Ett aktivt samarbete med ordningsvakterna har också betonats.

En annan arbetsmetod som fått allt större spridning är att polisen ingriper mot underåriga som dricker eller bär på alkohol ute på gator och torg. Polisen beslagtar då alkoholen, förverkar den (häller ut den) skriver en anmälan om brott mot alkohollagen (langning) och kontaktar senare föräldrarna för samtal.

Det är generellt svårt att visa att enskilda polisstrategier leder till minskad brottslighet eftersom brottsligheten påverkas av en mängd andra förhållanden i samhället. Sammanfattningsvis visar dock utvärderingen att polisens riktade åtgärder bidragit till det minskade antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, säger Bengt Svenson.

Riksdagen sade idag (8 maj) ja till en ny vårdform kallad öppen psykiatrisk tvångsvård som ska användas i stället för långa permissioner.

Öppen psykiatrisk tvångsvård ska vara ett mellansteg för patienter som ännu inte kan skrivas ut från tvångsvård men som inte behöver vara på sjukhus. Den här typen av vård ska även kunna användas inom den rättspsykiatriska vården.

Chefsöverläkaren ansöker om vården och en förvaltningsdomstol fattar beslut. Till ansökan ska fogas en så kallad samordnad vårdplan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.

Riksdagen ger regeringen rätt att få sätta igång att omstrukturera Apoteket AB. Detta för att förutsättningarna för en kommande omreglering av apoteksmarknaden ska bli de bästa möjliga.

Beslutet innebär att regeringen ska få bilda ett nytt moderbolag som ska äga alla aktier i Apoteket AB. Moderbolaget ska kunna sälja en del av de apotek som Apoteket AB äger till privata köpare. När omregleringen är genomförd ska bolaget läggas ned.

Regeringen ska också få bilda ett servicebolag som ska ansvara för nödvändig infrastruktur som alla apotek behöver tillgång till. Det handlar till exempel om register och databaser som Apoteket AB i dag ansvarar för.

Riksdagen sa idag (8 maj) ja till regeringens förslag.

Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, är idag mer utbrett än någonsin i det svenska samhället och AAS-preparaten säljs på en ständigt växande illegal marknad. Allt fler män, och numera också kvinnor, söker sig idag till sjukvården för att få hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider.

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg, författare till boken Mandom, mord och morske män, publicerar nu ny litteratur i behändigt format, Anabola Androgena Steroider (format A4, 32 sidor, ca 60 bilder).

Författarna säger att avsikten med boken är att den ska tjäna som en kunskapskälla om ett samhälls- och folkhälsoproblem som berör allt fler människor, såväl privat som i arbetslivet.

Bokens innehåll

Anabola steroider och testosteron

Missbruk av anabola steroider - vem och varför?

Missbruk av anabola steroider - när, var och hur?

Effekter och bieffekter

Hur påverkar AAS hjärnan?

Behandling av AAS-missbrukare

Idrott och dopning

Preparatöversikt

AAS och narkotika

Illegal tillverkning av AAS-preparat

Anabola steroider och lagen

Smuggling och beslag

AAS och Internet

AAS och våldsbrottslighet

Åtgärder mot AAS.missbruk i samhället - framtiden

Kontaktadresser mm

En översyn av aktuell lagstiftning pågår för närvarande. Den illegala AAS-marknaden genomgår också ständigt vissa förändringar liksom samhällets motåtgärder. Uppgifterna i denna upplaga är aktuella per den 1 juni 2008.

Beställning av boken

Mediahuset i Göteborg  AB

Marieholmsgatan 10 c, 415 02 Göteborg

Tel 031-7075955, fax 031-848682

http://www.mediahuset.se/

http://www.snpf.org/

e-post [email protected]

Norsk polis meddelar att man natten till den 7 maj gripit sex rumäner i åldrarna 22-36 år misstänkta för att ligga bakom ett flertal större inbrott i Norge.

De sex gripna är misstänkta för ett flertal brott, bland annat i Horten, Tønsberg och Tvedestrand. Polisen misstänker att gruppen som genom att såga sig igenom väggar och tak, ligger bakom flera inbrott i företag den senaste tiden där man stulit varor för hundratusentals kronor.

Den norska polisen har gjort omfattande beslag av stöldgods i samband med gripandena.

Polisen utesluter inte att fler kommer att gripas.

Datainspektionen och Rikspolisstyrelsen bildar nu en gemensam samrådsgrupp. Målet är att ta fram konstruktiva lösningar för hur Polisens register kan utformas för att göra brottsbekämpningen effektivare, samtidigt som den personliga integriteten skyddas.

Datainspektionen och Rikspolisstyrelsen har nu bildat en samrådsgrupp som ska underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna och på ett tidigt stadium diskutera hanteringen av personuppgifter, både i Polisens nuvarande och framtida register. Gruppen består av representanter från de båda myndigheterna.

Målet med gruppen är att hitta konstruktiva lösningar för hur Polisens behandling av personuppgifter kan utformas så att det brottsbekämpande arbetet underlättas samtidigt som den personliga integriteten skyddas, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Rikspolisstyrelsen gör nu en stor satsning på att utveckla nya IT-system som bland annat ger Polisen effektivare möjligheter att söka och hämta information. Genom att samråda med Datainspektionen kan vi redan på ett tidigt stadium i det utvecklingsarbetet ta upp frågor som rör den personliga integriteten, säger Bengt Svenson, tillförordnad rikspolischef.

Samrådsgruppen kommer bland annat att diskutera planerad och pågående systemutveckling inom Polisen liksom frågor som rör Polisens nuvarande register. Gruppen ska träffas minst fyra gånger per år.

För ytterligare information kontakta:

Datainspektionen:

Pressekreterare Per Lövgren, tfn 08-657 61 43

Rikspolisstyrelsen:

Pressekreterare Linda Widmark, tfn 08-401 90 05

Den brittiska regeringen har precis meddelat att man vill att cannabis omklassificeras från klass C till klass B, vilket innebär att regeringen inte följer det råd som det rådgivande organet lämnat i sin rapport.

I ett uttalande i parlamentet för en stund sedan sa inrikesministern Jacqui Smith att de cannabisrelaterade problemen är allvarliga nog för att cannabis ska uppklassificeras från klass C till klass B.

Om ett godkännande sker i parlamentet träder uppklassificeringen ikraft i början av år 2009.

En uppklassificering innebär bland annat kraftfullare åtgärder mot försäljning och innehav; nya strategiska och målinriktade åtgärder mot cannabisfabriker och den organiserade brottslighet som driver dom; förändrad lagstiftning med kraftfullare åtgärder mot de som säljer cannabis i närheten av skolor, sjukhus och fängelser; möjligen lagändringar som möjliggör förbud mot reklam och försäljning av cannabistillbehör.

Ytterligare information och fakta hittar du här.

Cannabis laws to be strengthened

Torgny Peterson

Rapporten från den brittiska regeringens rådgivande organ i narkotikafrågor, The Advisory Council on the Misuse of Drugs - ACMD, har nu offentliggjort sin rapport angående klassificeringen av cannabis.

I juli 2007 begärde den brittiske inrikesministern att AMCD ännu en gång skulle se över klassificeringen av cannabis. Den rapport som nu föreligger är resultatet av den översynen.

I rapporten på 54 sidor menar en majoritet av ACMD: s medlemmar att cannabis, efter en genomgång av tillgängligt material, ska förbli en klass C drog. ACMD säger i rapporten också att man samtidigt vill betona att användning av cannabis utgör en viktig hälsopolitisk fråga. Cannabis kan utan tvekan orsaka skador hos enskilda individer och samhället, konstaterar ACMD.

Du kan läsa ACMD:s rapport här.

Torgny Peterson

I USA har man i en studie tittat närmare på sprutubytesprogram som pågått under lång tid i städerna Baltimore, Chicago, Los Angeles, New York och Seattle.

Det visar sig att missbrukarna fortfarande delade sprutor i stor omfattning. Detsamma gäller för HIV-smittade missbrukare.

Av de 3 129 missbrukare som ingick i studien gav 45,8 procent smutsiga ´verktyg´ till en annan missbrukare och 41,7 procent injicerade sig själva med använda sprutor. Var kom då dessa sprutor ifrån? 61,9 procent uppgav att de fått sprutorna från ett sprututbytesprogram eller apotek.

Författarna till studien menar att eftersom sprututbytesprogram inte visat effekter på missbrukarnas beteende borde andra åtgärder övervägas.

Du kan läsa mer om studien här.

Torgny Peterson

15 054 bilister blev rapporterade för fortkörning under hastighetsveckan, 21-27 april 2008, meddelar polisen.

Det är 3964 eller cirka 35 procent fler än motsvarande vecka förra året.

Ökningen beror främst på att fler automatiska trafiksäkerhetskameror är i drift, säger Mattias Andersson, trafikansvarig på Rikspolisstyrelsen.

Trafiksäkerhetskamerorna är ett komplement till Polisens manuella övervakning. Men även rapporteringen vid den manuella övervakningen har ökat i år.

I samband med hastighetskontrollerna togs 36 758 alkoholutandningsprov. Det resulterade i att 266 personer rapporterades för rattfylleri (156 alkoholrattfylleri och 110 drograttfylleri).

Motsvarande siffror för 2007 var 30 810 alkoholutandningsprov som resulterade i 363 rattfyllerister.

Trots att vi gjorde nästan 6000 fler alkoholutandningsprov i år har antalet upptäckta rattfyllerister minskat. Vi hoppas att den trenden håller i sig och att det är frukten av det arbete som Polisen lägger på trafiksäkerhetsarbetet, säger Mattias Andersson.

Länssiffror finns på http://www.polisen.se/

Läkemedelsföretaget Schering-Plough har producerat ett faktablad om opiatersättningspreparatet Suboxone.

Bolagets faktablad finns här.

Eftersom missbruket av Subutex (buprenorfin) ökar rekommenderas nu läkare efter en hearing den 13 mars, arrangerad av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen,  att Suboxone (buprenorfin/naloxon) blir förstahandsvall vid opioidberoende.

Läs mer:

Hearing om missbruk av Subutex

Tidningsartiklar om Subutex

Torgny Peterson

Danska polisen har nu offentliggjort information om beslagen av narkotika under 2007.

Statistiken visar att dansk polis 2007 beslagtog mer kokain, heroin, amfetamin och ecstasy än under 2006.

Några fakta ur rapporten:

2007 beslagtogs 87,71 kilo kokain, vilket är 15 procent mer än under 2006 då man beslagtog 76,22 kilo.

Beslagen 2007 fördelar sig på 1 232 beslag jämfört med 1 901 beslag under 2006.

Den beslagtagna mängden heroin har också ökat under 2007 - 47,75 kilo (2006: 28,87 kilo).

Beslagen av ecstasytabletter ökade också - från 22.712 år 2006 till 67.680 år 2007.

Beträffande cannabis minskade beslagen under 2007 då man beslagtog 774,56 kilo (2006: 1035,39 kilo).

Beslagen av amfetamin minskade också, från 79,44 kilo år 2006 till 69,07 kilo år 2007.

Den statistikintresserade hittar hela beslagsstatistiken här.

Beslag gjorda av svensk polis och tull under 2007 hittar du här.

Torgny Peterson

Tysklands ´drogtsar´, Sabine Bätzing, har nu offenliggjort årets rapport, Drogen- und Suchtbericht 2008, om missbrukssituationen i Tyskland.

Några fakta ur rapporten:

Alkohol

9,5 miljoner av landets invånare dricker farlig stora mängder alkohol. 1,3 miljoner betraktas som alkoholberoende. 42 000 alkoholrelaterade dödsfall. Missbruket beräknas kosta Tyskland 20 miljarder euro. Omkring 10 000 barn föds med alkoholrelaterade skador. 19 500 barn och ungdomar fördes alkoholförgiftade till sjukhus.

Tobak

16 miljoner individer (33,9 procent av den vuxna befolkningen) röker. 18 procent av ungdomar röker. 140 000 tobaksrelaterade dödsfall och ytterligare 3 300 dödsfall som ett resultat av passiv rökning. Missbruket av tobak beräknas kosta samhället 18, 8 miljarder euro.

Cannabis

380 000 individer i åldrarna 18-64 år missbrukar cannabis. Ytterligare 220 000 betraktas som beroende av drogen.

Du kan läsa hela årsrapporten här.

Torgny Peterson

Pete Doherty är på fri fot igen efter att bara ha avtjänat 29 dagar av sin dom på 14 veckors fängelse. Skaplig rabatt på straffet tycker förmodligen intagna som inte kommer ifråga för samma rabattsystem.

Torgny Peterson

Norsk polis meddelar att man i Norge under perioden 1 maj - 30 september genomför en omfattande vapenamnesti då innehavare kan lämna in otillåtna vapen på närmaste polisstation.

När ett vapen lämnats in kan man

- ansöka om tillstånd att inneha vapnet

- få tillåtelse att sälja det

- få behålla vapnet efter att det gjorts obrukbart

Inlämning av ett ´amnestivapen´ kommer inte att påverka bedömningen av en framtida ansökan om tillstånd att inneha vapen och inte heller resultera i att man förlorar rätten att inneha lagligt förvärvade vapen.

Också andra sorters illegala vapen kan lämnas in under amnestitiden. Detsamma gäller för ammunition, sprängmedel och granater.

Den som innehar illegala vapen efter amnestitidens slut den 30 september riskerar att straffas. Straffet för olaga vapeninnehav är två års fängelse och vid grova brott fyra års fängelse.

Den som lämnar in ett vapen för att få det förstört kan göra det anonymt.

Den förra vapenamnestin genomfördes under perioden 1 september 2003 - 31 augusti 2004. Under den perioden inlämnades totalt 35 724 vapen och 2,9 ton ammunition och sprängmedel.

Läs också:

Lämna in dina vapen till polisen

Torgny Peterson

Ett förslag om legalisering av ett kvarts ounce marijuana (cirka 7 gram) i den amerikanska delstaten New Hampshire fick stöd i New Hamsphire House men fick inte en enda röst för i delstatens senat.

Varför? En student som valts in NH House berättade för representanterna där att studerande vid college skulle gå miste om sina lån och bli utsparkade från college om de dömdes för ett marijuanarelaterat brott, vilket är ren och skär lögn.

Tack vare en informativ insats från kollegor i delstaten för att upplysa representanterna i senaten om lögnen fick förslaget som sagt inte en enda röst i senaten.

Den ursprunglige förslagsställaren har meddelat att han inte ställer upp för omval. Vi gratulerar invånarna i New Hampshire att dom snart har en lögnaktig politiker mindre.

Läs också:

Är medicinsk marijuana OK i USA?

Torgny Peterson