Legalisera cannabis?!V
Du kan väl knappast ha undgått att höra enstaka rop från de som anser att cannabis ska legaliseras. Ropen döljer sig bakom allehanda påståenden, som mynnar ut i slutsatsen att alla skulle må bättre av en legalisering av cannabis.
Om man går in mer i detalj på hur ett system med legalisering skulle se ut, blir de som ropar högst oftast svaret skyldiga.
Vi fortsätter med ytterligare frågor.
Förespråkare för cannabis säger att färre ungdomar skulle använda cannabis om legal försäljning av cannabis skulle införas
Frågor:
1. Vid vilken ålder skulle ungdomar få handla i den 'legala' cannabisbutiken?
2. Vilken lagstiftning/bestämmelse/reglering skulle krävas för att se till att yngre ungdomar inte kan handla?
3. Hur skulle efterlevnaden av en sådan lagstiftning/bestämmelse/reglering kontrolleras?
4. Hur skulle en legalisering av cannabis påverka den uppfattning människor har om riskerna med att använda cannabis?
5. Hur skulle en legalisering av försäljning av cannabis enbart till vuxna kunna resultera i minskad användning bland ungdomar?
6. Är legal cannabis mindre farlig för ungdomar?
Läs också:
En drogs giftiga egenskaper är inte en fråga om eget tyckande
Torgny Peterson
Legalisera cannabis?!IV
Du kan väl knappast ha undgått att höra enstaka rop från de som anser att cannabis ska legaliseras. Ropen döljer sig bakom allehanda påståenden, som mynnar ut i slutsatsen att alla skulle må bättre av en legalisering av cannabis.
Om man går in mer i detalj på hur ett system med legalisering skulle se ut, blir de som ropar högst oftast svaret skyldiga.
Vi fortsätter med ytterligare frågor.
Förespråkare för cannabis säger att den organiserade brottsligheten skulle försvinna om legal försäljning av cannabis skulle införas
Frågor:
1. Skulle den organiserade brottsligheten tillåtas fortsätta sin försäljning?
2. Varför skulle den organiserade brottsligheten upphöra med sin försäljning om ett 'legalt' försäljningssystem för cannabis skulle införas?
3. Hur skulle den organiserade brottsligheten förhindras att sälja cannabis - vilken skillnad skulle det bli i förhållande till den situation som råder idag?
4. Skulle det vara 'legalt' för den organiserade brottsligheten att odla cannabis?
5. Om inte - hur skulle de förhindras att göra det?
6. Försvann den organiserade brottsligheten när alkohol legaliserades?
7. Vilken skillnad skulle det bli i det avseendet om cannabis legaliserades?
8. Hur ska andra droger (heroin, kokain, metamfetamin etc) som den organiserade brottsligheten säljer hanteras - ska de legaliseras också?
Läs också:
En drogs giftiga egenskaper är inte en fråga om eget tyckande
Torgny Peterson
Legalisera cannabis?!III
Du kan väl knappast ha undgått att höra enstaka rop från de som anser att cannabis ska legaliseras. Ropen döljer sig bakom allehanda påståenden, som mynnar ut i slutsatsen att alla skulle må bättre av en legalisering av cannabis.
Om man går in mer i detalj på hur ett system med legalisering skulle se ut, blir de som ropar högst oftast svaret skyldiga.
Vi fortsätter med ytterligare frågor.
Förespråkare för cannabis säger att de, om legal försäljning införs, skulle kontrollera THC-halten i cannabis
Frågor
1. Vilken THC-halt skulle vara tillåten vid försäljning av legal cannabis?
2. Vilken information skulle man utgå från för att avgöra hur låg/hög THC-halten skulle vara?
3. Vilka lagar/regleringar skulle införas för att kontrollera renhetsgraden?
4. Hur skulle efterlevnaden av sådana lagar/regleringar kontrolleras?
5. Vad gör man med de kunder som önskar en högre THC-halt än den som erbjuds?
6. Av vilket/vilka skäl skulle en kund sluta handla av sin vanliga cannabislangare?
Läs också:
En drogs giftiga egenskaper är inte en fråga om eget tyckande
Torgny Peterson
Legalisera cannabis?! II
Du kan väl knappast ha undgått att höra enstaka rop från de som anser att cannabis ska legaliseras. Ropen döljer sig bakom allehanda påståenden, som mynnar ut i slutsatsen att alla skulle må bättre av en legalisering av cannabis.
Om man går in mer i detalj på hur ett system med legalisering skulle se ut, blir de som ropar högst oftast svaret skyldiga.
Vi fortsätter idag med ytterligare frågor.
Förespråkare för cannabis säger att de vill beskatta legal marijuana och använda skatteintäkterna för behandling och andra program
Frågor
1. Om man beskattar försäljningen av cannabis skulle den då säljas till ett billigare pris än det som den organiserade brottsligheten tar ut?
2. Om den organiserade brottsligheten skulle sälja cannabis till ett billigare pris varför skulle någon då köpa från ett 'legalt' försäljningsställe?
3. Hur mycket skatt skulle staten kunna ta ut om staten skulle sälja cannabis till ett billigare pris än den organiserade brottsligheten?
4. Skulle skatteintäkterna bli tillräckligt stora för att kompensera de sociala och ekonomiska kostnaderna (hälsovård, behandling, prevention, upprätthållande och kontroll av ny lagstiftning, administration etc)?
5. Hur skulle ett sådant system, för cannabis, skilja sig från det som nu gäller för alkohol och tobak och där skatteintäkterna är avsevärt lägre än de sociala och ekonomiska kostnaderna?
Läs också:
Torgny Peterson
Köpfria dagen
Torgny Peterson
Nedmonteringen av marijuanaodlingar i Nederländerna
Hur ser det ut med marijuanaodlingar i Nederländerna? Ökar dom? Minskar dom? Vad gör polisen?
Intressanta frågor kräver intressanta svar och en del svar på ovanstående frågor hittar vi i den nyligen utkomna rapporten Harde aanpak, hete zomer.
Några iakttagelser från rapporten:
Från att tidigare ha varit en stor importör av hasch har Nederländerna allt mer utvecklats till ett marijuanaproducerande land. Det nederländska så kallade 'nederwiet' odlas till större delen inomhus. De holländska myndigheterna har ökat insatserna för att stänga igen de här odlingarna och det är de här frågorna som rapporten behandlar.
Rapporten försöker besvara följande frågor: Vilken politik är det som gäller, vilka aktörer är inblandade i arbetet med att stänga odlingarna och på vilket sätt?; Vilken information finns om stängning av den här sortens odlingar?; Hur många odlingar stängs årligen igen i Nederländerna och hur många fullvuxna plantor och fröplantor tas i beslag? Har verksamheten haft någon effekt?
Intensiteten för att stänga igen odlingarna varierar mellan olika polisdistrikt, men det finns en nationell trend som tyder på ett ökat och kraftfullt samarbete mellan polisen , andra institutioner och med näringslivet. Angreppssättet formaliseras allt mer och tar ofta formen av formella samarbetsöverenskommelser.
Under senare år har nedmonteringen av marijuanaodlingar skett på ett mer strukturerat sätt och till och med genom rutinmässigt genomförda kampanjer där finansiella intressen också spelar en allt mer betydelsefull roll. Energiföretag, ibland i kombination med privata företag som kontrakterats för nedmonteringen av marijuanaodlingarna, är de viktigaste samarbetspartnerna. Energiföretagen har en dubbel funktion. Eftersom elektriciteten till många marijuanaodlingar har stulits, är det säkrare att ha med sig professionella elektriker för att stänga av strömmen. Men energiföretagen har också mycket att tjäna på att stänga igen så många odlingar som möjligt eftersom en polisanmälan gör det möjligt för dom att kräva tillbaka stora summor för den stulna elektriciteten. Vidare blir 'nedmonteringsföretag' allt mer populära eftersom deras arbete besparar polisen en hel del pengar och smutsigt jobb. Bostadsföreningar blir också mer och mer involverade även om de inte deltar i själva nedmonteringen av marijuanaodlingarna.
Med undantag för akuta, farliga situationer som kräver omedelbara åtgärder har fenomenet med 'skördedagar' spridit sig till många delar av landet. Många områden genomför planerade heldagsinsatser för att göra flera razzior i rad på odlingar. Varje region har i snitt en 'skördedag' per månad då man i allmänhet genomför razzior på fem odlingar, men det finns skillnader både mellan och inom polisområdena. Det är bara ett litet antal regioner som uteslutande arbetar med 'skördedagar', liksom det bara är ett fåtal regioner som sällan eller aldrig har sådana. De flesta regionerna genomför en kombination av 'skördedagar' och insatser när det behövs. Av de regioner som genomför 'skördedagar', gör dessa det varje vecka medan andra gör det bara några gånger om året.
En ann utveckling är förverkande av vinning av brott genom den så kallade Plukze-lagstiftningen. Enligt uppgift medför nedmonteringen av marijuanaodlingarna en stor del av de intäkter regeringen erhåller som ett resultat av de möjligheter som Plukze-lagstiftningen medger (som för övrigt också är tillämplig vid andra sorters narkotikabrott och också andra kriminella aktiviteter.
Så kallade 'grow shops' ( butiker som säljer utrustning för marijuanaodlingar) blir också föremål för åtgärder i allt större utsträckning i kampanjen mot marijuanaodling och de som ligger bakom sådana odlingar.
Hur många odlingar har nedmonterats?
Att avgöra hur många odlingar som nedmonteras per år inom en viss region kräver ofta insamling av information från olika källor och genom en jämförelse av olika databaser. Det finns för närvarande inget etablerat, standardiserat register över nedmonteringen av marijuanaodlingar i Nederländerna.
Även om man i rapporten hittade några tydliga skillnader på regional nivå mellan vad rapportförfattarna kommit fram till och de uppskattningar som gjordes i rapporten från KLPD (Het Korps landelijke politiediensten) 2005 så är siffrorna i den nu aktuella rapporten anmärkningsvärt lika de i KPLD-rapporten.
Författarna av den aktuella rapporten uppskattar att omkring 6 000 marijuanaodlingar nedmonterades såväl 2005 som 2006, dvs omkring 500 per månad.
I ett kommande avsnitt tittar vi, utifrån rapporten, närmare på antalet beslagtagna plantor, skillnaden mellan vad som anses utgöra en 'stor' respektive 'liten' odling; definitionsfrågor och några tendenser.
Torgny Peterson
Legalisera cannabis?!
Du kan väl knappast ha undgått att höra enstaka rop från de som anser att cannabis ska legaliseras. Ropen döljer sig bakom allehanda påståenden, som mynnar ut i slutsatsen att alla skulle må bättre av en legalisering av cannabis.
I denna ringa skara vill en del legalisera cannabis för 'medicinska' ändamål, andra vill genom legalisering göra det tillgängligt för var och en. Okunniga mediarepresentanter hakar på åsiktstrenden och inträder ibland som försvarare av den monumentala okunnigheten.
Om man går in mer i detalj på hur ett system med legalisering skulle se ut, blir de som ropar högst oftast svaret skyldiga. Med anledning av detta kommer du nu i ett antal inlägg, under rubriken ReageraMera - Fråga mera och flera, att få ett antal frågor inom olika cannabisrelaterade områden som du med fördel kan ställa till representanterna för 'Ropen skalla - cannabis åt alla!'.
För överblickens skull blir det frågor kring nio olika områden och det första handlar om följande:
Förespråkare för cannabis säger att de vill legalisera och reglera cannabis på samma sätt som gjorts med alkohol och tobak
Frågor
1. Skulle cannabis legaliseras för alla?
2. Vilka skulle det inte vara legalt för?
3. Vilken lagstiftning/vilka regler skulle gälla för de som inte skulle få tillgång till det i ett legalt system?
4. Hur skulle kontroll av efterlevnad av sådan lagstiftning/sådana regler ske?
5. Var skulle det vara tillåtet att sälja cannabis?
6. Vilken lagstiftning/vilka regler skulle finnas för att kontrollera var och hur det säljs?
7. Hur skulle kontroll av efterlevnad av sådan lagstiftning/sådana regler ske?
8. På vilket sätt skulle ny lagstiftning/nya regler för försäljning av cannabis skilja sig från den lagstiftning/de regler som gäller för försäljning av alkohol och tobak?
9. Har den nuvarande lagstiftningen/de nuvarande reglerna som gäller alkohol och tobak varit effektiva för att minska de skador som förknippas med alkohol och tobak?
10. Varför skulle det vara annorlunda för cannabis?
11. Varifrån skulle den cannabis komma som skulle finnas 'till salu'?
12. Vilken lagstiftning/vilka regler skulle gälla för leverantörerna?
13. Hur skulle kontroll av efterlevnaden av sådan lagstiftning/sådana regler ske?
14. Skulle var och en få odla cannabis för eget bruk?
15. Skulle var och en få odla cannabis till sina vänner?
Håll utkik efter nästa område med påstående och frågor.
Torgny Peterson
En drogs giftiga egenskaper är inte en fråga om eget tyckande
De giftiga egenskaperna hos kemiska molekyler och den skada som de åstadkommer på cellerna är inte en fråga för eget tyckande. De toxiska egenskaperna avgörs inte av tonåringar eller av vetenskapligt dåligt utbildade advokater, lagstiftare, domare eller läkare som saknar fakta.
Vi kan inte rösta för eller emot en drogs giftighet . Hur mycket en drog försämrar cellstruktur eller kemisk funktion vare sig avgörs eller styrs av kongresskommittéer, folkomröstningar eller den federala konstitutionen. Var och en har rätt till sin egen åsikt. Men var och en har inte rätt till egna fakta.
Kemiskt är marijuana en farligare drog än vad de flesta vetenskapligt okunniga amerikanska media och amerikanska konsumenter har lurats att tro.
Sagt av den numera avlidne neuropsykiatern Dr Robert Gilkeson.
Nederländernas justitieminister vill ha tuffare tag mot narkotikabrottslingar
Nederländernas justitieminister Hirsch Ballin
Från Nederländerna meddelas att justitieministern, Hirsch Ballin, begränsar möjligheten för holländska medborgare som dömts för narkotikabrott utomlands att avtjäna straffet eller delar av det i Nederländerna.
Möjligheten att avtjäna straff i Nederländerna för narkotikabrott som begåtts i annat land kommer bara att ges vid ett enda tillfälle. Den som ägnar sig åt upprepad sådan brottslighet kommer inte att få en sådan möjlighet igen.
Skälet är att allt flera holländska medborgare kan komma att ägna sig åt smuggling av narkotika om de vet att de kan avtjäna straffet i Nederländerna.
För närvarande sitter omkring 2 600 holländska medborgare i fängelse i utlandet, rapporterar NIS.
Läs också:
The judiciary system in the Netherlands
Torgny Peterson
Allt fler unga i behandling - för haschmissbruk!
Fler och fler danska ungdomar blir så beroende av narkotika att dom måste söka behandling.
Medan allt fler resursstarka ungdomar börjar inser att hasch är en drog för losers (förlorare) är det många som ännu inte kommit till den insikten.
Enligt socialöverläkaren i Köpenhamn, Peter Ege, är utvecklingen tydlig. Vi ser ett ökande antal unga som kommer in i behandlingssystemet på grund av haschmissbruk. Att hasch är ett problem bekräftas också av Mads Uffe Petersen, som är chef för Center för Rusmiddelforskning vid universitetet i Århus. Kari Grasaasen som gjort en rapport om narkotikamissbruket för danska Sundhedsstyrelsen konstaterar också att hasch är den drog som orsakar problem för de flesta unga missbrukarna, rapporterar TV2.
Läs mer:
Flere unge bliver stofmisbrugere
Nyt skolemateriale skal sætte hash på dagsordenen ved forældremøder
Torgny Peterson
2007 års rapport från EU:s drogobservatorium
Torsdag 22 november offentliggör EU:s drogobservatorium i Lissabon årsrapporten för 2007.
Årets rapport innehåller, utöver statistik, information om olika länders narkotikasituation, också uppgifter om bland annat drograttfylleri, narkotikamissbruk bland de som är under 15 år och kokainsituationen.
Årets rapport innehåller data från EU:s 27 medlemsstater och också från Norge och Turkiet.
Från kl. 10.00 torsdag 22 november finns följande material tillgängligt på Internet:
Årsrapporten och pressinformation på 21 EU-språk plus norska och turkiska
Tre specialområden (endast på engelska), Three selected issues: drugs and driving; drug use and related problems among the under 15s; the public health impact of cocaine and crack cocaine use.
2007 års statistikbulletin med cirka 400 statistiska tabeller och diagram
Nationella rapporter(på engelska) från de olika medlemsstaternas rapporteringsorgan ( i Sveriges fall Folkhälsoinstitutet).
Från klockan 10.00 hittar du ovanstående material i första hand här eller på en alternativ sida här.
Torgny Peterson
Presskonferens om organiserad brottslighet
Torsdag 22 november hålls ett möte på Justitiedepartementet där justitieminister Beatrice Ask har bjudit in centrala myndigheter för att dra upp riktlinjerna och gemensamma strategier för en mobilisering mot organiserad brottslighet. En presskonferens kommer att hållas i anslutning till mötets avslutande 16.30.
Beslag av narkotika till ett värde av 1,6 miljarder
Från Irland rapporteras att man hittills i år beslagtagit narkotika till ett värde av 1,6 miljarder svenska kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med de beslag som gjordes förra året (till ett värde av cirka 930 miljoner kronor.)
Irland har enorma problem med narkotika och efter att tidningen Irish Examiner nyligen beskrev narkotikasituationen i landet har oppositionens krav på debatt i parlamentet resulterat i att den irländske premiärministern Bertie Ahern nu låter meddela att det blir en omfattande sådan debatt om situationen.
När det gäller att förverka vinning av brott anser jag att Irland har den mest konstruktiva och effektiva lagstiftningen i Europa. Med hjälp av lagstiftningen och CAB (Criminal Assets Bureau), som arbetar för att med hjälp av den tillgängliga lagstiftningen beröva kriminella så mycket som möjligt av de rikedomar som de roffat åt sig genom sin kriminella verksamhet, har CAB presterat ett mycket konstruktivt och produktivt resultat.
Det arbete och de summor som CAB förverkat, liksom lagstiftningen som styr deras arbete kan du läsa mer om i byråns senaste årsrapport, Criminal Assets Bureau Annual Report 2005, som är den senaste som hittills lagts ut på Internet. Du hittar rapporten här.
Så snart jag läst den tryckta versionen av 2006 års rapport återkommer jag med ytterligare information om innehållet i den.
Torgny Peterson
Obligatoriska minimistraff för narkotikabrott
Igår introducerade Kanadas federala regering genom justitieministern Rob Nicholson ny lagstiftning som innebär kraftfulla åtgärder mot den narkotikarelaterade brottsligheten och införande av minimistraff för narkotikabrott.
De som tillverkar och säljer narkotika och som hotar säkerheten i våra samhällen måste vara beredda på strängare straff. Det är därför vår regering nu föreslår införandet av obligatoriska minimistraff för grova narkotikabrott som är en del av organiserad kriminalitet, innehåller våldsutövning eller riktar sig till ungdomar, sa Nicholson igår.
De föreslagna tilläggen till den kanadensiska narkotikalagstiftningen (CDSA - Controlled Drugs and Substances Act) garanterar att vissa grova narkotikabrott medför obligatoriska minimistraff. För närvarande finns inga sådana straff i CDSA.
De föreslagna tilläggen innebär:
Ett ettårigt minimistraff (fängelse) för försäljning av narkotika som marijuana när det sker för ändamål kopplad till organiserad brottslighet eller när vapen eller våld finns med i bilden;
Ett tvåårigt minimistraff (fängelse) för försäljning av narkotika som kokain, heroin eller metamfetamin till ungdomar, eller vid försäljning av sådan narkotika i närheten av en skola eller inom ett område som ofta besöks av ungdomar;
Ett tvåårigt minimistraff (fängelse) för den som driver en stor marijuanaodling (minst 500 plantor);
Maxstraffet för produktion av cannabis ökas från sju till fjorton års fängelse;
Strängare straff införs för illegal handel med GHB och flunitrazepam
Genom att introducera de här förändringarna lämnar vi ett klart budskap: om du säljer eller producerar narkotika får du betala med att tillbringa tid i fängelse, sa Nicholson.
Den föreslagna, nya lagstiftningen ger också en domstol möjlighet att inte använda sig av minimistraffet under förutsättning att den som begått brottet slutför ett program beslutat av en DTC (Drug Treatment Court).
De föreslagna lagändringarna ska ses som en del av Kanadas nya nationella antidrog-strategi, som presenterades av landets premiärminister Stephen Harper förra månaden.
Läs också (bakgrundsmaterial):
Proposed New Mandatory Sentences for Serious Drug Offences Schedule 1 drugs
Torgny Peterson
Brittisk polis vill ha 'uppklassificering' av cannabis
Idag avslutar ACPO (Association of Chief Police Officers of England, Wales and Northern Ireland) den årliga konferensen, Testing the Boundaries - Exploring New Ideas, som började i måndags i Cardiff.
Från konferensen noterar jag att Storbritanniens polischefer nu ger sitt stöd till en 'uppklassificering' av cannabis från klass C till klass B.
Tim Hollis, som är ordförande i organisationens narkotikakommitté säger till brittiska media att det finns nu en bred enighet. Vi stöder en omklassificering av cannabis. Det blir allt tydligare att beslutet att nedklassificera cannabis från klass B till klass C orsakade förvirring hos många, särskilt ungdomar, beträffande legal status för cannabis.
I övrigt noterar jag efter samtal med deltagare vid konferensen att schweiziska företrädare gjort sitt bästa för att övertyga polischeferna om det förträffliga att införa distribution av heroin.
Jag återkommer med utförlig information från konferensen senare.
Programmet för konferensen hittar du här.
Läs också:
Uttalande om Richard Brunstroms krav på att avskaffa narkotikalagstiftning och legalisera narkotika
Torgny Peterson
Högsta domstolen prövar rätten att bära vapen
USA:s Högsta domstol (Supreme Court of the United States) meddelade igår att man kommer att behandla frågan om rätten för en enskild individ att bära vapen.
Det är om det andra av den amerikanska konstitutionens 27 'amendments'[författningstillägg] som diskussionen handlar och där texten lyder: A well regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed.
Målet (Dick Heller vs the City of Washington) kommer att behandlas nästa vår och ett avgörande väntas under sommaren.
Torgny Peterson
Internationell kriminalitet i Sverige
Vid ett seminarium hos Palmecentret i Stockholm diskuterades aktuella hotbilder. Vid seminariet sa chefen för Rikskriminalens underrättelsetjänst, Thord Modin, att den nya internationella brottsligheten kan ha 6-7 länder inblandade, och brottslighetens huvudmän behöver inte ens vara på plats för att leda verksamheten i Sverige.
Den binder samman Afrika, Östeuropa eller andra områden med Stockholm, sa Modin. Den internationella brottsligheten handlar om narkotika, vapenhandel, människohandel, penningtvätt och annat. Mycket stora pengar står på spel och de kriminella skyddar inblandade med allt grövre våldsmetoder. Korruptionen finns med i bilden.
De kriminella köper medborgarskap och kommer hit. Vi har bra sjukvård, är ett fritt land och så vidare. För 10 år sedan var detta avlägset, nu har vi fått det närmare in på oss. Det är gränsöverskridande kontakter mellan nätverk av kriminella och gäng som snabbt växer i omfattning. Och de har blivit effektivare på att kringgå kartläggning. Och risken för korruption ökar när så mycket pengar är i omlopp i den kriminella verksamheten.
Hur ska vi lyckas skydda identiteter och vilkas identiteter? Hot mot oss poliser och våra familjer har blivit allt vanligare från de kriminellas sida.
Vi utvecklar hela tiden det internationella samarbetet och förbättrar våra instrument för kartläggning för att möta brottsligheten. Men migrationsströmmarna bidrar till att försvåra kontrollmöjligheterna, och det är många gånger inte de fattigaste som invandrar hit. Till det kommer människosmugglingen. Med detta säger jag inte att vi ska stoppa invandringen. De finns de som har skäl att komma hit, och de som inte har någonting att återvända till. I sju fall av tio är vi inte säkra på identiteten. Vi kan inte garantera att alla är hederliga människor, och invandrargruppen innehåller också kriminella människor. Detta vet vi, avrundade Thord Modin sitt föga uppmuntrande scenario.
Du kan läsa hela rapporteringen från Palmecentrets seminarium här.
Torgny Peterson
Förstärkt rättssäkerhet vid användandet av hemliga tvångsmedel
I den svenska grundlagen finns bestämmelser som skyddar medborgarna mot ingrepp från det allmänna. Bestämmelserna har betydelse för vilka hemliga tvångsmedel de brottsbekämpande myndigheterna får använda.
I faktabladet beskrivs hemliga tvångsmedel och rättssäkerheten vid användandet av tvångsmedlen. I faktabladet finns också information om Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som inrättas den 1 januari 2008.
Läs också:
Prop. 2006/07:133 Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel
Prop. 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning
Prop. 2005/06:177 Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
Unga kvinnor dricker sig berusade oftare
Det blir vanligare att unga kvinnor dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Det visar nya siffror ur Folkhälsoenkäten från Statens folkhälsoinstitut.
Att minska berusningsdrickandet är en viktig folkhälsofråga, kommenterar generaldirektören Gunnar Ågren.
Vid en konferens i Uppsala för alkoholansvarig personal från landets länsstyrelser presenterades färska siffror ur 2007 års Folkhälsoenkät. Det är en stor enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut låter genomföra varje år.
Siffrorna visar att:
· i åldersgruppen 16-29 år uppger 53 procent av männen och 34 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade mer än en gång i månaden.
· i samma åldersgrupp uppger 32 procent av männen och 23 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade två till tre gånger i månaden.
Medan andelen som säger att man druckit sig berusad minskar något bland männen i åldersgruppen 16-29 år så är trenden den motsatta bland kvinnorna. Där har andelen ökat de senaste åren från 18 procent 2004 till 23 procent 2007.
Berusningsdrickande spelar många gånger en avgörande roll när det gäller så kallade våldsamma dödsfall som till exempel drunkningar, fallolyckor, självmord och mord.
I Sverige handlar det om cirka 700 dödsfall varje år på grund av olyckor, exempelvis inom trafiken, självmord och andra orsaker som har ett samband med kraftig berusning. Dessa dödsfall kan förebyggas genom en effektivare alkoholpolitik och där är en effektiv tillsyn inom alkoholområdet en viktig pusselbit, säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut.
Resultaten ur Folkhälsoenkäten 2007 baseras på ett urval av 70 000 svenskar mellan 16-84 år.
Sprängattentatet i Trollhättan - Systemhotande brottslighet
Klockan 07.15 i morse detonerade en sprängladdning vid en ytterdörr till en villa i Trollhättan. I villan bor en åklagare, men ingen var hemma vid tillfället. Länskriminalpolisen i Trollhättan utreder händelsen och teknisk undersökning pågår på platsen.
Polisen kan i nuläget inte uttala sig om vilka som kan misstänkas eller vad syftet kan ha varit. Brottet är rubricerat som grovt olaga hot och grov allmänfarlig ödeläggelse.
Personer som har gjort observationer i området kring Stamkullevägen idag på morgonen och dagarna innan ombedes ringa polisens tipstelefon i Trollhättan 0520-896 65.
Polismyndigheten ser mycket allvarligt på det inträffade och betraktar det som en systemhotande brottslig gärning.
Kommentar av rikspolischefen Stefan Strömberg
Rikspolischef Stefan Strömberg vill med anledning av sprängattentatet mot en åklagares bostad i Trollhättan i morse ge en kommentar.
Det attentat som idag riktades mot en åklagare är ett allvarligt angrepp mot hela rättsväsendet och ytterligare ett exempel på att den systemhotande brottsligheten är tilltagande. Den grova brottsligheten angriper företrädare för rättsväsendet i försök att störa vårt arbete. Vi viker inte undan för hoten och arbetar intensivt för att bemöta denna brottslighet, säger Stefan Strömberg.
Riksåklagare Fredrik Wersäll
Varje attentat mot åklagare är givetvis oerhört allvarligt och ett hot mot rättssamhället och demokratin. Jag kommer nu att själv åka till Göteborg för att dels informera mig om läget, dels ge stöd till åklagaren och övrig personal vid Uddevallakammaren, sa riksåklagare Fredrik Wersäll tidigare idag.
Beatrice Ask besöker Göteborg
Onsdag 21 november besöker justitieminister Beatrice Ask Göteborg. Under förmiddagen kommer justitieministern att besöka Polismyndigheten i Västra Götaland för att diskutera hur den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Hon kommer också att besöka Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Beatrice Ask håller också en presskonferens kl. 09.00 med anledning av mötet med polisledningen i Västra Götaland. Under det mötet kommer justitieministern att informeras om den senaste tidens händelser i Västra Götaland och den organiserade brottsligheten i regionen.
Tipsa polisen om sprängattentatet i Trollhättan på tel 0520 896 65
Det är fullkomligt oacceptabelt att systemhotande brottslighet av det här slaget tillåts att utveckla sig. Ansvariga politiker måste omedelbart agera med full kraft för att dels gripa den/de som utfört attentatet, dels förstärka de operativa insatserna mot de grupperingar som kan misstänkas ligga bakom den här sortens verksamhet.
Läs också:
Torgny Peterson
