ReageraMera

I juli i år avslöjade premiärministern i South Australia, Mike Rann, planerna på ny lagstiftning för att sätta stopp för de kriminella mc-gängen. Då sa Rann att syftet med den nya lagstiftningen inte handlade om att köra ut dom från sta'n och låta nå'n annan ta hand om problemet. Nej, han sa att det handlade om att vi vill låsa in dom och splittra dom.

Bland de förslag som nämndes ingick till exempel följande: Domstolarna ska ha möjlighet att kontrollera vilka personer gängmedlemmar kan umgås med och vart de kan resa; effektivare lagstiftning för att förhindra att mc-gäng terroriserar individer och utövar hot om våld; åtgärder för att förbjuda mc-gäng att vistas inom vissa geografiska områden; förbud mot att bära klubbmärken och 'färger'; förändring av narkotikalagstiftningen i syfte att bättre kunna bekämpa innehav av prekursorer och utrustning i laboratorier som drivs av mc-gäng; förbud mot innehav av hydroponisk utrustning [som används vid inomhusodling av marijuana]; utvidgade möjligheter till förverkande av vinning av brott m.m.

Den nya lagstiftningen innebär i praktiken att mc-gängen, som av Rann förklarats vara terrorists within our community (terrorister i vårt samhälle), kommer att förbjudas i South Australia.

De åtta mc-gäng som insatserna riktas mot är Hells Angels, Gypsy Jokers, Finks, Rebels, Descendants, Bandidos, Red Devils och Mob Shitters - med totalt cirka 200 fullvärdiga medlemmar och ett betydligt större antal om man räknar in hangarounds, associates och prospects.

Den nya lagstiftningen, som introducerades i parlamentet i South Australia idag, kompletteras också med ett extra anslag på 14 miljoner dollar för att täcka kostnader för fler poliser och förstärkta insatser hos DPP (Director of Public Prosecutions). 45 poliser kommer att arbeta enbart med att bekämpa mc-gängens illegala aktiviteter.

Den nu introducerade lagstiftningen debatteras i parlamentet nästa år och beräknas träda ikraft 1 juli 2008.

Torgny Peterson

Den finska polisen rapporterar att en person dödats och ytterligare en skadats efter ett skottdrama i Bandidos klubbhus i finska Harjavalta, cirka 3 mil från Björneborg på den finska sydvästkusten.

På finska:

Bandidos-ampuja kiinni jo eilen illalla / Bandidos-ammuskelussa kuoli porilainen mies

Torgny Peterson

Den danska tidningen Politiken rapporterar att 58,4 procent av landets poliser överväger att byta arbete. Som skäl till oron anger tidningen, med hänvisning till en undersökning gjord av det danska Politiforbundet, att man dels inte är nöjd med den nya polisreformen, dels att lönen är för låg.  

I en ledare den 6 september i år konstaterar Politiforbundet att Polisen för närvarande präglas  av att vara lite nedslagen, lite uppgiven och generellt av en mycket trött anda. Det är svårt att exakt fastställa orsaken. Att ställa diagnosen. Kanske på grund av att det finns flera orsaker som förstärker varandra.  

Torgny Peterson

Polisen på Bornholm har under förra veckan gjort det största beslaget någonsin på Bornholm - 23 kilo.

I tisdags greps en 42-åring som kom med nattfärjan från Köge med 18,5 kilo hasch och som dessutom förvarade ytterligare ett och ett halvt halvt kilo i bostaden och så, i fredags, var det dags igen då ytterligare en resenär kom med nattfärjan från Köge och med honom tre kilo hasch.

Finns det avsättning för 23 kilo hasch på Bornholm med dess cirka 44 000 invånare eller kan man eventuellt tänka sig att Bornholm, som bara ligger 40 km sydost om Skåne, bli transitpunkt för leveranser till Sverige eller till länder i Österled ?

Tanken är fri.

Torgny Peterson

Dansken Claus Malmqvist, som utlämnades från Brasilien till Danmark, har nu dömts till 16 års fängelse i det hittills största narkotikamålet, avseende mängderna narkotika, som Danmark upplevt.

Københavns Byret dömde Malmqvist för att ha stått bakom insmuggling av 13 ton hasch på kappseglaren Atlantic Privateer 2003 och försök till insmuggling av nära ett halvt kilo kokain.

Totalt är 25 personer hittills dömda i ärendet.

Läs mer:

Narkobagmand afsløret af serviet

Kokain-konge udleveres til Danmark

Jagtet af gangstere over hele jorden

Torgny Peterson

Allt fler svenskar grips och döms utomlands, rapporterade Radio Sweden i augusti i år. Då fanns det 210 frihetsberövade svenskar utanför Norden. År  2000 låg motsvarande siffra  på 175 -180.

Katarina Biörnstad, som är biträdande gruppchef för den konsulära gruppen på UD, sa då i en intervju för Radio Sweden att de vanligaste brotten är relaterade till narkotika.

Torgny Peterson

En av de största drogpolitiska clownerna som en brittisk regering någonsin haft det dåliga omdömet att utse är den numera (tack för det!) sparkade inrikesministern David Blunkett, som 2004 bestämde sig för att det skulle vara en utmärkt idé att 'nedklassificera' cannabis från klass B till klass C. Resultat? En kraftig ökning av antalet mycket unga användare av cannabis.

Nu kommer, som grädde på det brittiska drogmoset, rapporter från Wales som visar att antalet unga som använder cannabis nu har nått en oacceptabel nivå, vilket styrker misstankarna om att varje land har den narkotikapolitik som tvehågsna, okunniga vända-kappen-efter-vinden-politiker lyckas koka ihop.

I det walesiska fallet har man inte lyckats koka ihop något än. Frågan är om man ens har tagit fram ingredienser och kastruller, dvs. kunskap, strategi, samordning och ledarskap. Och inte blir walesarna klokare av att polischefen i norra Wales, Richard Brunstrom, anser att all narkotika bör legaliseras.

Du kan läsa om The 'unacceptable' reality of the widespread use of illegal drugs by our youngsters här.

Torgny Peterson

Skriften, som du kan läsa här, sammanfattar Sveriges fjärde rapport till FN:s barnrättskommitté. Skriften ger en övergripande bild av hur Sveriges regering och myndigheter arbetar med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter.

Tidningen The Northern Echo skriver idag utförligt om det som jag tidigare skrivit om ett antal gånger, nämligen att cannabisodlingar i nordöstra Storbritannien och i norra Yorkshire drivs av kriminella gäng från Fjärran Östern.

Under de senaste 18 månaderna har cannabisfabriker som drivs av vietnameser upptäckts i Wales, Birmingham, East Anglia, North-east och North Yorkshire, rapporterar The Northern Echo.

Torgny Peterson

Missade du gårdagens Agenda? Där diskuterade man bland annat den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Du kan se hela programmet, som bland annat innehåller en intervju med rikspolischefen Stefan Strömberg och justitieminister Beatrice Ask, här.

Torgny Peterson

Diskussioner om hur svensk polis och andra myndigheter på bästa sätt ska kunna bekämpa den organiserade gängbrottsligheten pågår som bäst och justitieministern har kallat representanter för polisen, SÄPO, Åklagarmyndigheten, Tullen, Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Sveriges kommuner och landsting till ett möte för att diskutera en omfattande mobilisering mot gängkriminaliteten.

Inför en sådan diskussion om metoder återges här en intressant historia från Augusta i Georgia (USA) om effektivt myndighetsarbete mot organiserad gängbrottslighet där 48 personer nu åtalats efter en omfattande polisoperation.

14 november meddelade åklagare Edmund A. Booth Jr. att 48 personer nu åtalats för totalt 124 brott, i första hand vapen- och narkotikabrott.

Åtalen är resultatet av en hemlig polisoperation som pågått under 16 månader på tatueringsstudion 'Colur Tyme' på Tobacco Road i Hephzibah, Georgia. Sheriffen Ronald Strength och Richmond County Sheriff's Office påbörjade arbetet sommaren 2006 och efter ett par månader anslöt sig ATF (The Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) till operationen, vilket också medförde ökad tillgång till såväl personella som andra resurser.

'Undercover'-agenter och poliser 'arbetade' på tatueringsstudion som ägare och anställda, som utgav sig för att vara intresserade av att köpa illegala vapen och narkotika från kriminella. Poliserna började omgående  skapa kontakter med flera misstänkta, flera av dom gängmedlemmar, och köpte narkotika, stulna bilar och vapen av dom.

Genom det effektiva polisarbetet etablerade poliserna kontakter med medlemmar av flera lokala gäng som Georgia Deadly Boys Gang (alias 23'rd), Only with True Thus (alias O-Dub), Glen Hills Boys Gang, Uptown Boys/Farington Gangster Thugs och The Meadowbrook Clique. Gängen är i de flesta fall lokala gäng från de centrala och södra delarna av Augusta.

Under polisoperationen köpte hemliga agenter och poliser  mer än 330 vapen, inklusive handeldvapen, gevär, hagelgevär, avsågade hagelgevär och också narkotika och stulna bilar.

Flera av vapnen har bevisligen använts vid våldsbrott eller stulits under bostadsinbrott eller vid inbrott hos licensierade vapenhandlare. Den efterföljande undersökningen har också visat att en del av de som sålde vapnen i den fejkade tatueringsstudion var kriminella som tidigare dömts för våldsbrott, misshandel, rån, stölder, narkotikabrott och vapenbrott.

I ett uttalande säger Vanessa L. McLemore, s´chef för ATF:s avdelning i Atlanta att ATF förblir obevekligt i sina ansträngningar att minska våldsbrotten och få bort sådana här kriminella gäng. Idag stärker vi budskapet att vi har nolltolerans när det gäller beväpnat gängvåld och den knarkhandel som göder sådant våld.

Åklagaren Daniel J. Craig säger i ett uttalande, Genom att använda de hittills bäst utvecklade sofistikerade metoderna har vi tagit kontrollen över dussintals kriminella som trodde att dom kunde terrorisera vårt samhälle. Vi kommer inte ett ge upp förrän siste man är dömd.

Vilken tauteringsstudio går du till och är du riktigt säker på vem som 'äger' den?

Torgny Peterson

ADHD-droger, som Ritalina, har ingen positiv effekt, ger tillväxthämning och ökar risken för ungdomsbrottslighet. Den största långtidsstudien av behandling av barn "med ADHD", MTA-studien [1], har slutförts. Nu vet vi följande:

Amfetaminpreparat, som Ritalina, har inga positiva effekter alls för barnen;

Barnens normala utveckling hämmas av de narkotiska preparaten; de växer inte som de ska - vilket också gäller för den växande hjärnan;

Amfetaminpreparat är förenade med utveckling av ett mer aggressivt och antisocialt beteende - de medför ökade risker för framtida kriminalitet.

Och vilka är de personer som presenterat det här? Det är inte personer kritiska till psykiatrin eller läkemedelsindustrin. Tvärtom, det är världens ledande förespråkare för ADHD-diagnoser och behandling av barn med psykiatriska droger. Det är personer som byggt hela sin karriär på att propagera för att barn ska få amfetamin.

Utifrån denna bakgrund förstår man också en sak: De egentliga resultaten av drogbehandling av barn är långt, långt mycket värre än vad som framkommer nedan.

Inga positiva effekter av behandlingen med ADHD-droger

En av huvudforskarna i MTA-studien (professor William Pelham) framträdde i BBC-programmet Panorama, där han bland annat sade att vid studiens slut (36 månader) "fanns det inga positiva effekter - inga alls" av de psykiatriska droger som barnen fick [2, se programmet i webb-tv].  Pelham: "Vi hade trott att de barn som fick medicin en längre tid skulle ha bättre resultat. Så var det inte. Det finns inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv." De narkotiska preparaten modifierade kortsiktigt barnens beteende, men långsiktigt fanns inte några sådana effekter heller. Pelham sade: "Och den informationen måste göras mycket klar för föräldrar."

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man läsa den, för dessa forskare, närmast otänkbara slutsatsen att "pågående användning av medicin vid 36-månadersbedömningen var förenat med en lätt nackdel snarare än en relativ fördel" [3]. Forskarna försöker på alla tänkbara vis analysera bort detta faktum men tvingas skriva att det är svårt att förklara, och får bestämma sig för att man vid 36-månadersbedömningen kommit fram till att "den övergripande effekten av medicinsk behandling inte längre var positiv [beneficial] för reduktionen av ADHD-symtom" [3].

Ett annat för dessa forskare chockartat resultat var effekterna av "medicineringen" på de, som man skriver, "mest störda barnen med ADHD i MTA-studien", barn som "initialt hade höga symtomvärden och aggression vid baseline, lägre IQ, sämre sociala förmågor, och andra riskfaktorer" - kort sagt de barn som hade stora problem. För dessa barn gällde att den, enligt forskarna, inledande positiva effekten av "medicinen" inte kvarstod och "i stället fullständigt försvunnit efterhand när barnen kom upp till sena barnaår eller tidiga ungdomsår"; man skriver att detta resultat kan ses som "ett stort bekymmer för dem som behandlar barn med ADHD" [3].

Tillväxthämning av behandlingen med ADHD-droger

I BBC-programmet säger Pelham om barnen som fick psykiatriska droger: "Barnen hade en avsevärd minskning i sin tillväxttakt, de växte inte lika mycket som andra barn, både vad gäller deras längd och deras vikt." [2]

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man läsa slutsatsen att barnen som fått amfetaminpreparat "uppvisade minskning i tillväxttakt relaterad till centralstimulantian efter det att behandlingen inletts" och att det efter tre år inte fanns några bevis på att de tagit igen den förlorade tillväxten [4].

Amfetaminpreparaten påverkar, som forskarna skriver, hypofysen och därmed produktionen av tillväxthormoner. Forskarna nämner inte att resultatet med den minskade tillväxttakten också innebär att den växande hjärnan under dessa tre år, under inverkan av de psykiatriska drogerna, inte utvecklas som den ska. Ett faktum som föräldrar säkert är intresserade av.

Antisocialt beteende och brottslighet av behandlingen med ADHD-droger

Ett av den biologiska psykiatrins anförda skäl till att ge barn med problem narkotiska preparat, som Ritalina, är att dessa ska skydda mot framtida sociala problem, som kriminalitet och bruk av illegala droger.

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man i stället läsa att vid uppföljningen efter både 24 och 36 månader så var "fler dagars förskrivning av medicin förenat med mer allvarlig brottslighet". Man kan läsa att "barn med högre brottslighetsvärden vid 24 och 36 månader oftare hade blivit medicinerade under det gångna året", och den föreslagna, inte alltför djärva, slutsatsen, att "dessa resultat antyder möjligheten att förlängd medicinering, kanske given som gensvar på kroniska och allvarliga problem, kanhända inte är effektiv" [5].

Man har med andra funnit ett starkt samband mellan utskrivningen av ADHD-droger och begynnande kriminalitet (för dessa 11-13-åringar). Den "skyddande mekanismen" lyser helt med sin frånvaro.

När det gäller bruk av alkohol och illegalt drogmissbruk är inte 11-13-åringar den grupp som man tänker på som den främsta riskgruppen. Men forskarna i studien slår fast att de unga barn som fanns i MTA-gruppen i jämförelse med en kontrollgrupp av klasskamrater mer ofta brukade alkohol och illegala ämnen. Man skrev"den högre frekvensen av detta begynnande bruk vid tidig ålder, jämfört med en kontrollgrupp av klasskamrater, tyder på att klinisk uppmärksamhet är påkallad". Det var alltså inte så att bruket av ADHD-droger skyddade dessa barn från att inleda en karriär med alkohol- eller drogmissbruk.

Lurade föräldrar och politiker

Men vilken betydelse har då de tidigare delarna av denna MTA-studie (1999) haft för den information om ADHD-behandling som getts ut av myndigheter internationellt och i Sverige?

Vi låter Socialstyrelsen (2002) svara på frågan: 

"Resultaten av MTA-studien, som internationellt har föregåtts av stora förväntningar, har presenterats under de senaste åren", skriver man i "kunskapsdokumentet" ADHD hos barn och vuxna [6, s. 185]. Socialstyrelsen refererar till den ledande engelska biologiska psykiatrikern Eric Taylor, som sagt att MTA-studien är en milstolpe i barnpsykiatrins utveckling till evidensbaserad disciplin. Man refererar till en annan känd psykiatriker som konstaterat att den nyligen avslutade MTA-studien utan tvivel är den största, mest omfattande och inträngande empiriska undersökning av behandling av ADHD hos barn, och som sådan kommer sannolikt MTA-studien att ha stor inverkan på den framtida inriktningen på forskningen av behandling av ADHD.

I de sammanfattande kommentarerna om MTA-studien återger Socialstyrelsen - genom författaren av boken, Björn Kadesjö - med psykiatriker Eric Taylors ord, det riktigt viktiga med studiens resultat från 1999: "... den viktigaste slutsatsen är att noggrant genomförd medicinering är bättre än annan behandling och nästan lika bra som kombinerad behandling. Detta innebär att det krävs verksamheter som skapar förutsättningar för att medicinering kan bli tillgänglig vid behandling av ADHD."

Det viktiga med denna studie - för alla som ville ge amfetamin till barn - var alltså att den visade "att noggrant genomförd medicinering är bättre än annan behandling". MTA-studiens publicerade resultat från 1999 är vad Björn Kadesjö och andra förespråkare för droger till barn bygger sina nationella kampanjer på - och det är också dessa publicerade resultat som låg till grund för Socialstyrelsens rekommendationer från 2002, som lett till att runt 8000 svenska barn förra året fick amfetamin. Det är också denna - nu ytterst förlegade studie - som lett till att den avgångne psykiatrisamordnaren Anders Milton propagerat för "evidensbaserad behandling" av barn - vilket han trodde definierades som amfetaminbehandling.

En av dem som lurade föräldrar och myndigheter var en av huvudforskarna i MTA-studien, psykiatriprofessor Peter Jensen. Han sade i början av decenniet: "Vi gjorde den bästa studie som någonsin gjorts på planeten Jorden, som hjälpte föräldrar och lärare med dessa barn - och vad visade den? Den visade att medicin var fortfarande mycket mer effektiv för dessa barn." [2] Men det var alltså lögn - vilket erkändes av professor William Pelham i BBC-reportaget. Denne sade: "Jag tror vi överdrev den positiva effekten av medicinen i den första studien." [2]

Och ljuger - eller med mycket milda ord, ger inaktuell information - gör alltså också Björn Kadesjö och Socialstyrelsen i "kunskapsdokumentet" ADHD hos barn och vuxna.

De lyriska hyllningar till den gamla delen av MTA-studien och till amfetaminbehandling som finns i detta dokument saknar, som vi nu vet, all grund.

"Behandling" med dessa narkotiska droger har inga positiva effekter för barnen, ger tillväxthämningar (också för den växande hjärnan), och ökar risken för ett antisocialt och kriminellt beteende.

Och allt detta har bevisats av de största namnen bland världens ADHD-forskare i den, som psykiatriprofessor Peter Jensen sade, "bästa studie som någonsin gjorts på planeten Jorden".

Finns det någon anledning för Socialstyrelsen att fortsätta lura föräldrar och politiker till att tro att barnen behöver amfetamin?

Janne Larsson

[email protected]

För en utförlig beskrivning av skadeverkningarna av ADHD-droger se Fakta om ADHD & Ritalina, Concerta och Strattera http://jannel.se/fakta.adhd.pdf

Referenser:

[1] MTA-studien, The Multimodal Treatment Study of Children with ADHD, utförd under NIMH, National Institute of Mental Health, USA.

[2] BBC, Panorama, What next for Craig, 12 november 2007, http://news.bbc.co.uk/1/hi/programmes/panorama/default.stm

[3] MTA Coopeative Group (2007), Secondary Evaluations of MTA 36-Month Outcomes: Propensity Score and Growth Mixture Model Analyses, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1003-1014

Secondary Evaluations of MTA 36-Month Outcomes: Propensity Score and Growth Mixture Model Analyses

[4] MTA Coopeative Group (2007), Effects of Stimulant Medication on Growth Rates Across 3 Years in the MTA Follow-up, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1015-1027

Effects of Stimulant Medication on Growth Rates Across 3 Years in the MTA Follow-up

[5] MTA Coopeative Group (2007), Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1028-1040

Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects

[6] Socialstyrelsen, ADHD hos barn och vuxna, 2002, http://www.sos.se/fulltext/110/2002-110-16/2002-110-16.pdf

Den politiske 'chefsinpiskaren' för labourpartiet på Irland, Emmet Stagg, gjorde sitt bästa för att försöka övertyga partifränderna om fördelarna med en avkriminalisering, reglering och beskattning av cannabis.

Stagg använde ett av de vanligaste argumenten - låt oss beröva knarkprofitörerna på inkomsterna genom avkriminalisering, reglering och beskattning. Naivt så det räcker och blir över.

För det första: Om nu Stagg och hans regleringskamrater tror att knarkprofitörerna skulle ge upp sin lukrativa handel bara för att den regleras så misstar de sig grovt. Knarkprofitörerna kommer inte att omskola sig till busschaufförer eller bagare eller komplettera sin ofta undermåliga utbildning med en påbyggnadskurs i engelsk grammatik. Forget it! De kommer att utforska möjligheterna att hitta nya vägar för att fortsätta att bedriva sin destruktiva verksamhet. För att förhindra det måste jakten på knarkprofitörerna intensifieras parallellt med att preventiva insatser ökas kraftigt för att minska nyrekryteringen av missbrukare och att aktiva missbrukare erbjuds möjligheter till frihet från narkotika - inte frihet till narkotika som Stagg & Co arbetar för med sitt förslag.

För det andra: Oavsett vem som levererar knarket så har det samma effekt och samma potentiella skadeverkningar.

Stagg kanske tror att det går att piska in ovettigheter i folk men den här gången lyckades det inte. Hela frågan återremitterades för fortsatt diskussion, vilket gör det möjligt för våra irländska vänner att uppdatera naiva politiker om cannabishanteringens förutsättningar, villkor och konsekvenser.

Läs också:

Om avkriminalisering av cannabis

Haschguiden

Torgny Peterson

I Norge säljs det Ritalin och Concerta som aldrig förr och fler får diagnosen ADHD. Fortsätter utvecklingen dröjer det inte länge förrän norska befolkningen kommer att förse läkemedelsindustrin med skönt klirrande kronor.

Enligt norska Dagsavisen såldes 4,2 miljoner dagsdoser ADHD-medicin 2004. Idag är siffran uppe i 8,2 miljoner dagsdoser.

Enligt norska Apoteksföreningen använder 23 000 personer ADHD-mediciner dagligen, varav cirka 13 000 är under 19 år.

Läs också:

Droger mot ADHD inte effektivt i ett långsiktigt perspektiv

Medför användning av mediciner mot ADHD ökad risk för allvarliga sjukdomar?

Mediciner mot ADHD är en mångmiljardindustri

Torgny Peterson

Idag börjar haschflummarnas 20:e olympiska spel i Amsterdam - Cannabis Cup - ett intressant spektakel som ger en utmärkt möjlighet för alerta polis- och tullmyndigheter att ta del av intressant information. Om möjligheten missats kan det ändå vara lämpligt med lite extra vaksamhet. Cannabis Cup avslutas på torsdag.

Och holländska polisen då? Fler frågor?

En intensifierad kamp mot cannabis bör medföra att Sverige och andra medlemsstater i EU tar initiativet till att förbjuda den här sortens knarkmarknad.

Torgny Peterson

Från Manchesterområdet kommer återigen en mediarapport om Vietnamföddas 'engagemang' i cannabishanteringen.

Polisen hittade nyligen 347 plantor i en illegal odling i en förort till Manchester och grep två vietnameser som skötte odlingen.

En av de två hade kommit till Storbritannien från Slovakien för fyra år sedan med hjälp av falska dokument. Den andre har bott i landet närmare 30 år. Huduvmannen/männen bakom odlingen är inte gripna ännu.

Läs också:

Vietnameser i cannabisbranschen

Police smash cannabis factory

Cannabis farm man jailed

Torgny Peterson

Av sammanfattningen av den nya rapporten Uppföljning av rättsintygsreformen framgår bland annat följande:

En ny ordning om rättsintyg trädde i kraft den 1 januari 2006. Rättsmedicinalverket fick huvudansvaret för verksamheten med rättsintyg. Ett antal kontrakterade rättsintygsläkare anställdes. Rättsintygen blev avgifts­belagda.

En uppföljning har nu gjorts på uppdrag av ledningen vid Rättsmedicinalverket för att tidigt följa upp effekterna av den nya ordningen.

Rättsintyg utfärdades av Rättsmedicinalverket under 2006 av 37 läkare vid de rättsmedicinska avdelningarna och 47 kontrakterade rättsintygsläkare. Den 1 juli 2007 var antalet rättsintygsläkare 45 stycken. Antalet rättsintyg från Rättsmedicinalverket var 3 420 år 2005 och 5 946 år 2006, en ökning med 74 %. Antalet rättsintyg från sjukvården beräknades till cirka 3 900 år 2005 och till cirka 2 400 år 2006, en minskning med 38 %. Totalt ökade antalet rättsintyg med 11 %.

Kvalitén på rättsintygen från Rättsmedicinalverket har förbättrats i jämförelse med de intyg som tidigare utfärdades av läkare inom sjukvården enligt uttalanden av polis och åklagare. Vid en analys av rättsintygsverksamheten framstår emellertid ett antal problem.

Antalet rättsintygsläkare är ännu inte tillräckligt stort för att

1. täcka det föreliggande behovet. Fortfarande saknas läkare på många orter i landet. Antalet rättsintyg är påfallande litet i förhållande till antalet

2. polisanmälda vålds-och sexualbrott. Under 2006 utfärdades cirka 8 300 rättsintyg i cirka 77 000 polisanmälda våldsbrott och cirka 12 000 sexualbrott, eller 11 % av de polisanmälda brotten.

Läs också:

Rutiner för utfärdande av rättsintyg

Rättsmedicinalverkets rapport Uppföljning av rättsintygsreformen

Torgny Peterson

Irländska Labour har genomfört sin 62:a nationella konferens nu i helgen. Delegaterna hade att ta ställning till 111 motioner, däribland en från Kildare North om avkriminalisering, reglering och beskattning av cannabis. Efter en mycket jämn omröstning återremitterades frågan till 'partistyrelsen' (The National Executive). 165 ansåg att frågan skulle återremitteras. 141 var emot.

Förhoppningsvis segrar klokskapen, dvs nej till avkriminalisering, reglering och beskattning.

Torgny Peterson

Den brittiska tidningen The Independent on Sunday  rapporterar idag att barn så unga som nio år söker hjälp för missbruksproblem - i första hand cannabis.

Familjesammanbrott och stora skolproblem anges som två huvudorsaker till den nuvarande utvecklingen, som visar att över 9 000 barn och ungdomar - en del alltså så unga som nio år - sökte hjälp för sina missbruksproblem förra året.

Frågan är hur länge Storbritannien och flera andra länder ska förhålla sig passiva till den förödande utveckling av missbruk som cannabisprodukter åstadkommer. Att föreslå avkriminalisering eller legalisering av cannabis, som vissa knäppgökar föreslår löser ingalunda några problem, däremot kan utvecklade och omfattande preventiva åtgärder och behandlingsinsatser i kombination med en aktiv jakt på, bland annat, cannabisprofitörerna leda till såväl minskad efterfrågan som tillgång.

Artikeln i The Independent on Sunday kan du läsa här.

Besök också:

Ofsted (den brittiska skolinspektionsmyndigheten)

Torgny Peterson