ReageraMera

Antalet besökare på ReageraMera ökar för tionde månaden i rad och det är alldeles uppenbart, och glädjande, att allt fler börjar engagera sig i frågor som rör grov organiserad brottslighet.  

Tio-i-topp-listan för oktober ser ut som följer. (Siffror inom parentes anger placering under oktober månad.)

Besökare på ReageraMera oktober 2007
1. Sverige (1)
2. Norge (2)
3. Finland (3)
4. USA (6)
5. Danmark (4)
6. Storbritannien (ej på tio-i-topp-listan tidigare)
7. Tyskland (7)
8. Nederländerna (10)
9. Frankrike (9)
10. Spanien (ej på tio-i-topp-listan tidigare)

Mest lästa artiklar under oktober 2007

1. Artiklar om mc-gängen t o m 2007-10-10

2. Artiklar om mc-gängen fr o m 2007-10-11

3. Stoppa försöken till nedmontering av FN:s narkotikakonventioner

4. Bandidos MC 1% Canada lägger ner verksamheten

5. Svensk maffia - en kartläggning av de kriminella gängen

6. Legalisera cannabis!?

7. Omedelbar återkallelse av leksakspärlorna Bindeez

8. Om pundiga ´kulturarbetare´

9. Holland och cannabis

10.Förskrivning av heroin till missbrukare i England

Lagom till Världsaidsdagen den 1 december sade den borgerliga majoriteten i landstinget i veckan nej till att införa ett sprututbytesprogram för narkotikaberoende i Stockholms län. Istället vill man utreda frågan ytterligare.

Vi har inte råd att debattera och utreda mer när vi vet att ett sprututbytesprogram skulle kunna rädda liv. Alla försök och utredningar som hittills gjorts pekar entydigt på att smittspridningen minskar med sprututbyte. Låt Världsaidsdagen bli den dag vi sätter punkt för debatten och sätter människors liv och hälsa framför ideologi, säger det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Dag Larsson.

Dessutom ger en verksamhet som denna samhället en unik chans att få kontakt med en grupp människor där kontakten i dag är svår att etablera. Det har varit lagligt att starta sprututbytesprogram sedan förra sommaren, men borgarna fortsätter att säga nej trots att vi vet att sprututbytesprogram fungerar effektivt för att förhindra smitta, säger det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Carin Jämtin.

Socialdemokraterna i Stockholm

Den 1 december uppmärksammas internationella aidsdagen, World Aids Day, världen över.

Undertemat för årets kampanj är Ta täten - med fokus på vikten av ett bra ledarskap i kampen mot hiv och aids.

Socialstyrelsen, som ansvarar för att utveckla, samordna, planera och följa upp det förebyggande arbetet som sker nationellt mot hiv/aids, STI och vissa andra smittsamma sjukdomar, har samlat information om flera av de aktiviteter som händer nationellt under aidsdagen.

Läs mer om Internationella aidsdagen:
Socialstyrelsens hemsida

Ytterligare information hittar du på: 
World Aids Day
Hiv-Sverige

Enligt en rapport från Ríkisendurskoðun (isländska riksrevisionen) förhindrade isländsk polis insmuggling av illegala droger vid närmare 500 tillfällen under åren 2003-2006.

Riksrevisionen uppskattar värdet av de varor som varit föremål för försök till insmuggling till närmare en halv miljard svenska kronor.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Man undrar vilken kontakt medlemmarna i det brittiska rådgivande organet i narkotikafrågor, The Advisory Council for the Misuse of Drugs, har med verkligheten.

Sedan tidigare vet vi att medlemmarna i gruppen var och är starka anhängare till att cannabis nedklassificerades (från klass B till klass C) 2004 och att cannabis inte ska uppklassificeras igen.

Men vad de flesta inte känner till är uppgifter som kommer fram efter att gruppen hade sitt första öppna möte igår.

Det visar sig nu att gruppen jobbar för att ecstasy också ska nedklassificeras och dessutom vill medlemmarna att sjuksköterskor och apotekare ska ges tillstånd att distribuera kokain.

Den brittiske premiärministern betraktas ännu inte som galen men frågan är om detsamma gäller för medlemmarna i ACMD, som genom förslagen tydligt visar att de inte besitter ens de mest elementära kunskaper om narkotikahanteringens villkor och konsekvenser.

Det räcker längre knappast med God Save the Queen om Storbritannien ska komma tillrätta med sina enorma narkotikaproblem.

Torgny Peterson

Afghaner som har problem med kontrollen av odlingar av opiumvallmo verkar nu i allt större utsträckning ägna sig åt odling av cannabis.

Enligt den senaste rapporten från det Wien-baserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) Afghanistan Opium Survey 2007 ökade cannabisodlingarna i Afghanistan med 40% i år till 173,000 tunnland från 123 550 år 2006.

Läs också:

UN supports creation of first ?closed' juvenile rehabilitation centre in Afghanistan

Torgny Peterson

En medlem av Hells Angels står under en pågående rättegång i Villingen-Schwenningen i södra Tyskland åtalad för att ha köpt kokain vid fyra tillfällen och för att ha överlåtit kokain till två kvinnor som då var minderåriga.

Rättegången bevakas av ett stort polisuppbåd till skydd för de två vittnena som i början av året bestämde sig för att lämna "miljön" och gå till polisen.

Eftersom de båda kvinnorna, idag 18 respektive 21 år gamla, har hotats av medlemmar av Hells Angels ingår de nu i ett vittnesskyddsprogram.

Den intresserade kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Årets resultat från nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, visar att en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldern 16-29 har riskabla alkoholvanor.

Cannabisanvändningen är fortfarande högst bland män i 16-29 års ålder.

Resultaten visar även att kvinnor med mellanlång utbildning har riskabla alkoholvanor i större utsträckning än kvinnor med kort eller lång utbildning. Samt att det är lika vanligt bland dem som är ekonomiskt utsatta att ha riskabla alkoholvanor eller att använda cannabis i jämförelse med dem som inte är ekonomiskt utsatta.

Beträffande cannabis framgår också följande

0,7% av männen och 0,3% av kvinnorna i åldrarna 16-84 år har använt cannabis den senaste månaden

2% av männen och 1% av kvinnorna i åldrarna 16-84 år har använt cannabis senaste året

14% av männen och 7% av kvinnorna i åldrarna 16-84 år har använt cannabis någon gång i livet

Andelen män och kvinnor som använt cannabis de senaste 12 månaderna har legat på en konstant nivå de senaste tre åren

Bland män som använt cannabis under det senaste året är 8% i åldrarna 16-29 år; 3% 30-44 år; 1% 45-64 år: 0,1% 65-84 år

Bland kvinnor som använt cannabis under det senaste året är 4% i åldrarna 16-29 år; 1% 30-44 år; 0,1% 45-64 år; 0% 65-84 år

Om man ser till sysselsättning (16-84 år) bland de som använt cannabis under de senaste 12 månaderna är 2% yrkesarbetande (samma procenttal för män och kvinnor); 8% av männen och 1% av kvinnorna arbetslösa; 2% respektive 0% har sjuk-/aktivitetsersättning och 10% respektive 0% är långtidssjukskrivna

Om man ser till utbildning (16-84 år) bland de som använt cannabis under de senaste tolv månaderna har 4% av männen respektive 0,3% av kvinnorna kort utbildning; 2% av båda könen har mellanlång utbildning och 1% av männen och 0,5% av kvinnorna har lång utbildning

Om man ser till födelseland (16-84 år) bland de som använt cannabis under det senaste 12 månaderna har 3% av männen och 1% av kvinnorna Sverige som födelseland; övriga Norden 0% för båda könen; 0% av männen respektive 1% av kvinnorna har land i övriga Europa som födelseland och 2% av männen respektive 0,5% av kvinnorna har land i övriga världen som födelseland.

Siffrorna visar att ett fortsatt intensifierat arbete för att minska efterfrågan och tillgång på cannabis, i kombination med andra insatser, förhoppningsvis kan leda till ännu lägre andel personer som använder cannabis.

Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2007 avseende alkohol och cannabis hittar du här.

Övriga resultat från nationella folkhälsoenkäten kommer att presenteras fortlöpande under 2007 och 2008.

Torgny Peterson

Norges främste rättsläkare, Torleiv Rognum, menar att man till följd av för få obduktioner inte upptäcker ett par mord per år.

Enligt Rognum är det inte möjligt att uttala sig enkelt eller generellt om samarbete med polisen i Norge när det gäller obduktioner. I en del polisdistrikt är samarbetet tämligen problemfritt medan det i andra distrikt är lite trögare.

Det inträffar 43 000 dödsfall i Norge per år och av dessa är 10 procent "onaturliga" i lagens mening.

Enligt föreskrifter för sjukvårdspersonal är följande dödsfall onaturliga:

Dråp

Självmord

Olycka

Yrkesrelaterad olycka

Fel vid undersökning eller behandling av sjukdom eller skada

Missbruk av narkotika

Okänd orsak när döden har inträffat plötsligt eller oväntat

Dödsfall i fängelse

Fynd av okänt lik

Skulle föreskrifterna för sjukvårdspersonal följas fullt ut skulle man utföra 4 300 rättsmedicinska obduktioner i Norge per år. 2005 var det verkliga talet 1794. Svenska undersökningar visar att man upptäcker ett till två mord, som inte misstänktes vara mord på förhand, per 1 000 obduktioner. Alla erfarna obducenter har upptäckt mord på obduktionsbordet och de låga obduktionssiffrorna i Norge innebär förmodligen att man inte upptäcker omkring två mord per år, säger professor Torleiv Rognum.

Sjunkande obduktionssiffror

I slutet av 1980-talet utfördes varje år omkring 3 000 rättsmedicinska obduktioner i Norge. Huvudskälet till att antalet har minskat är omläggningen av finansieringen som skedde vid årsskiftet 1991-1992. Fram tills dess täcktes kostnaderna för obduktioner centralt via Justis- och politidepartementet. Från 1992 fördelades pengarna på enskilda polisdistrikt och blev därmed föremål för överväganden i förhållande till andra viktiga behov. Antalet obduktioner vid Rettsmedisinsk institutt minskade från 1 482 1991 till 763 1993. Därefter har antalet legat stabilt på omkring 900 per år. Rettsmedisinsk institutt i Olso täcker sydöstra regionen, dvs. 55 procent av landets befolkning. Enligt Rognum har Finland och Sverige betydligt högra antal obduktioner.

Vad kostar en obduktion?

Den faktiska kostnaden för en obduktion ligger strax under 20 000 kronor. Polisdistrikten faktureras för mindre än hälften av beloppet. Resten fördelas på universiteten och universitetssjukhusen. Transportkostnader tillkommer och de är avsevärda för de polisdistrikt som har lång väg till universitetssjukhusen. Det är väl ett av skälen till att Oslo har ett tillfredsställande antal obduktioner med 74 stycken per 100 000 invånare medan till exempel Vest-Agder ligger på 6 per 100 000 invånare, säger Rognum.

Materialet är en översättning av delar av en artikel av Thomas Berg (Ønsker flere obduksjoner) och återges med tillstånd från Politiforum.

Torgny Peterson

Europaparlamentet har idag (torsdag 29 november) antagit bestämmelser om ökat utbyte av information, ytterligare åtgärder för att skärpa kontrollerna av vapeninnehav och skärpta villkor för förvärv och innehav. I väntan på enighet i rådet som varit en förutsättning för den förstabehandlingsöverenskommelse som nu föreligger har omröstningen i plenum tidigare skjutits upp.

Bakgrund
Direktiv 91/477/EEG om kontroll och förvärv av innehav av vapen utarbetades som en följd av avskaffandet av gemenskapens inre gränser den 1 januari 1993. Direktivet innehåller gemensamma regler som gör det möjligt att inom medlemsstaterna kontrollera förvärv och innehav av vapen och deras överföring till en annan medlemsstat. I direktivet fastställs bland annat att det ska finnas fyra kategorier med skjutvapen (förbjudna skjutvapen, skjutvapen för vilka det krävs tillstånd, skjutvapen som ska anmälas och skjutvapen för vilka det inte krävs vare sig tillstånd eller anmälan). Direktivet föreskriver också att register över överföringar av skjutvapen ska bevaras i 5 år, och inrättar ett europeiskt skjutvapenpass för förflyttning av vapen inom gemenskapen. Informationsutbyte mellan medlemsstaterna underlättas också.
 
I december 2001 undertecknade kommissionen, på gemenskapens vägnar, FN-protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen och EU-direktivet måste uppdateras för att anpassas till protokollet. Ändringen rör sex aspekter: definition av olaglig tillverkning och handel i överensstämmelse med FN-protokollet; uttryckligt märkningskrav för skjutvapen; utvidgning av den period under vilken information om skjutvapen måste bevaras i register i 10 år, mäklarverksamhet; skyldighet att betrakta olaglig tillverkning eller handel som internationella brott samt åtgärder för att försätta skjutvapen ur brukbart skick.

 Handeldvapen är lättåtkomliga, billiga, bärbara och enkla att använda. Olagligt förvärv och olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen utgör ett hot mot säkerheten i EU. Enligt uppgifter från Världshälsoorganisationen (WHO) ligger våld och självmord på tredje respektive fjärde plats när det gäller de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död för personer mellan 15-44 år. Krigsrelaterade skador återfinns först på sjätte plats. Andelen av dessa skador som orsakas av handeldvapen är stor. Kampen mot den organiserade brottsligheten gör det också särskilt viktigt att spåra skjutvapen. Uppgifter finns också som tyder på att användningen av ombyggda vapen i EU har ökat; varför det bedöms viktigt att se till att även ombyggbara vapen omfattas av definitionen av "skjutvapen" i direktivet.
 
Längre lagringstid
Parlamentet och rådet har enats om en kompromisstext som antogs i samband med parlamentet behandling av Gisela KALLENBACHs (De gröna/EFA, DE) betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. Kompromissen antogs med 567 röster för, 12 emot och 11 nedlagda och hela betänkandet med 588 röster för, 14 emot och 11 nedlagda.
 
 Parlamentets krav på att uppgifter om vapen ska lagras i nationella register under 20 år och inte endast 10 år som kommissionen föreslår (för närvarande lagras de endast under 5 år) har godtagits av rådet, liksom åtgärder för förbättrade möjligheter till spårning. Varje medlemsstat ska således senast den 31 december 2014 föra ett register som garanterar behöriga myndigheter tillgång till de register där varje skjutvapen som omfattas av direktivet registreras. Registret ska omfatta och i minst 20 år bevara uppgifter om skjutvapnets typ, märke, modell, kaliber och serienummer samt leverantörens och köparens eller ägarens namn och adress.
 
Varje vapentillverkare ska vara skyldig att under hela sin yrkesverksamma tid föra ett register där alla skjutvapen som omfattas av direktivet och som de tagit emot eller lämnat ut registreras, tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att identifiera och spåra vapnet, särskilt uppgifter om typ, märke, modell, kaliber och serienummer samt leverantörens och förvärvarens namn och adress. Efter det att verksamheten har upphört ska vapentillverkaren överlämna registret till den nationella myndighet som är ansvarig för det registreringssystem.
 
Medlemsstaterna ska se till att alla skjutvapen eller delar till skjutvapen som släpps ut på marknaden märks och registreras i enlighet med direktivet eller görs obrukbara. Medlemsstaterna ska dessutom regelbundet utbyta information.  
 
För att kunna identifiera och spåra alla monterade skjutvapen ska medlemsstaterna i samband med tillverkningen av varje skjutvapen antingen kräva att vapnen märks unikt med bland annat tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret (om detta inte framgår av serienumret). Märkningen ska vara anbringad på en väsentlig del av skjutvapnet som om den förstörs skulle göra skjutvapnet obrukbart.
 
Medlemsstaterna ska kräva att varje enskild förpackning med komplett ammunition märks med tillverkarens namn, varupartiets identifikationsnummer, kalibern och ammunitionstypen. I direktivet avses med "ammunition" alla patroner eller deras komponenter, inklusive patronhylsor, tändladdningar, drivladdningar, kulor och projektiler som används i skjutvapen, förutsatt att dessa komponenter själva omfattas av krav på tillstånd i den berörda medlemsstaten.
 
Försvåra förvärv via Internet
Privatpersoners förvärv av skjutvapen genom tekniker för distanskommunikation, till exempel via Internet, då detta är tillåtet omfattas av bestämmelserna i direktivet. Ett allmänt förbud förespråkas mot att personer som enligt lagakraftvunnen dom har fällts för vissa allvarliga brottsliga handlingar förvärvar skjutvapen. Medlemsstaterna ska, förutom när det gäller vapentillverkare, se till att förvärv av skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition med hjälp av tekniker för distanskommunikation kontrolleras noggrant i de fall då denna typ av förvärv är tillåten.

Promemorian (Ds 2007:43) innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta polisdatalagen. Det övergripande syftet med den nya lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid polisens behandling av personuppgifter. Den nya lagen skapar också förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom ändrade bestämmelser om utlämnande av uppgifter.

Lagen reglerar, med några få undantag, all polisens behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten.

Personuppgifter ska få behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott, eller fullgöra de förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Särskilda bestämmelser föreslås för sådan behandling som sker hos Säkerhetspolisen.

För behandling av personuppgifter som fler än ett fåtal personer har åtkomst till (gemensamt tillgängliga uppgifter) föreslås olika begränsande bestämmelser för att trygga den personliga integriteten. Det föreslås också en särskild lag som reglerar polisens allmänna spaningsregister.

I promemorian övervägs också vissa frågor om Kustbevakningens behandling av personuppgifter.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Du kan läsa hela promemorian, Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet, här.

I USA har nu the National Drug Intelligence Center publicerat rapporten National Drug Threat Assessment 2008, som jag rekommenderar till läsning för alla professionellt verksamma i arbetet mot narkotika.

Du hittar hela rapporten här.

Torgny Peterson

Enligt uppgifter från DEA:s (Drug Enforcement Administration) STRIDE (System to Retrieve Information on Drug Evidence) har det genomsnittliga priset på kokain ökat med 44 procent från januari till september i år. Det genomsnittliga priset låg i september på motsvarande 845 kronor jämfört med 595 kronor i januari.

Dessutom har renhetsgraden under samma period sjunkit med 15 procent.

Det är inte bara priset på kokain som ökat - också metamfetamin har blivit dyrare, och mycket dyrare under samma tidsperiod. I januari kostade ett gram metamfetamin 890 kronor och i september 1.535 kronor. Också här har renhetsgraden minskat - med hela 31 procent.

Vilka är då skälen? Från officiellt håll pekar man på det utökade samarbetet mellan regeringarna i Colombia, Mexico och USA.

Torgny Peterson

Tack vare tips från allmänheten har polisen i Newcastle lyckats gripa flera knarkkapitalister under senare tid.

I Sverige kan du också lämna tips om narkotika. Ring antingen polisen på 114 14 eller tullen på 112 och begär 'Narkotikatipset'. Du kan ringa när som helst och du behöver inte tala om vad du heter. Till Tullverket kan du också e-posta tips. 

Hjälp till med att avslöja och stänga cannabisodlingar

Torgny Peterson

I över 50 år har England haft någon sorts program för förskrivning av heroin till missbrukare. Programmet begränsades avsevärt i slutet av 1960-talet efter att man konstaterat omfattande läckage av legalt heroin, som förskrivits till missbrukare, till den illegala marknaden.

Heroinet läckte till den illegala marknaden på två sätt - antingen genom att missbrukare sålde delar av sitt legalförskrivna heroin eller via korrupta eller inkompetenta läkares överförskrivning. Man drog slutsatsen att heroin, om det överhuvudtaget skulle förskrivas, behövde intas under direkt medicinsk övervakning, dvs i närvaro av en läkare eller sjuksköterska.

Det faktum att det fanns en parallell, illegal marknad (ofta kontrollerad av kriminella kinesiska gäng) vid den tidpunkt då heroin fanns tillgängligt till alla registrerade missbrukare, är i sig intressant men ofta bortglömt.

Diamorfin (heroin) är en legal medicin i England för behandling av smärtor, t ex vid cancer i terminalskedet.

Av de läkare som innehar speciella tillstånd att förse missbrukare med heroin visar ett mycket litet antal någon stor entusiasm för det, eller verkar inte tro på det som behandling annat än i ett kortsiktigt perspektiv. Det är väldigt få läkare som någonsin har visat någon entusiasm för att bli engagerade i arbetet med att förse/behandla missbrukare med heroin.

Av forskning utförd för Joseph Rowntree Foundation framgår att det finns omkring 70 läkare som har tillstånd att skriva ut heroin till missbrukare. Av dessa är det cirka 40 läkare som gör det regelbundet till totalt färre än 500 missbrukare.

Kostnaderna för heroinförskrivningen uppskattas till tre gånger kostnaden för förskrivning av metadon, beroende på behovet av strängare övervakning och tillsyn av förskrivningen. The Royal College of General Practitioners har aldrig visat något intresse för att utöka förskrivningen av heroin. Påtryckningar om detta har till stor del kommit från Home Office [inrikesdepartementet] (Criminal Justice & Law and Order), inte från Department of Health [hälsovårdsdepartementet].

Det förekommer omfattande förskrivning av metadon. Räkningen för metadon ökar och fortsatt förskrivning av metadon i form av underhållsbehandling har ifrågasatts av Skottlands ledande drogexpert, som säger att metadon som behandlingsform inte fungerar. Väldigt få missbrukare som får metadon blir fria från sitt missbruk. Det finns inga starka bevis för att förskrivningen av metadon har någon större effekt på brottsligheten och missbrukare som får metadon (eller heroin) kompletterar det ofta med heroin på gatan OCH begår brott, också narkotikabrott.

Initialt kan förskrivning av heroin, enligt vissa, med tvekan rättfärdigas för att stabilisera de mest kaotiska missbrukarna som hjälp för att leda in dom i behandling avsedd att så småningom leda till avhållsamhet från narkotika.

Varför allt detta prat om förskrivning av heroin i England?

En analys, grundad på goda källor, är att vår tidigare premiärminister Tony Blair alltid var mycket oroad över brottsstatistiken. Det hävdas att man 'sålde' nedklassificeringen av cannabis till premiärminister Blair, mot hans bättre vetande, samtidigt som man sa att mer polisresurser då skulle frigöras för arbete mot narkotika, fler missbrukare skulle få heroin och på så sätt hållas borta från kriminalitet.

Ordföranden för en kommitté i parlamentet, Chris Mullen, nu engagerad i Senlis Council, argumenterade med undertecknad för underhållsbehandling med heroin för alla [heroin]missbrukare. Det har funnits ringa stöd för en sådan idé. Experter på drogprevention betraktar det som mer än måttligt vansinnigt.

Förskrivningen av heroin drivs på av legaliserings- och den så kallade ´harm reduction'-lobbyn och presenteras som universalmedlet mot kriminalitet, men man förbiser några praktiska realiteter. Syftet är att få uppmärksamhet i media och det lyckades man också bra med efter ett tal av en biträdande polischef på en poliskonferens förra året. Den biträdande polischefen betonade att det [förskrivning av heroin] var hans personliga åsikt. Det främsta målet var att åstadkomma en minskning av brottslighet. Hans förslag bortser dock från en del politiska och ekonomiska delar; det finns för övrigt inget som säger att förskrivning av heroin skulle minska brottsligheten på något avgörande sätt.

Under det senaste året har det funnits småskaliga experiment med förskrivning av heroin till några av de mest kaotiska missbrukarna som missbrukat under lång tid - i Brighton, i en begränsad del av London och i Darlington i norra England.

Professor John Strang är mycket involverad i projektet. Per dags dato (november 2007) försvarar han det. I officiella sammanhang har han varit mycket noga med att säga att det bara är lämpligt för ett mycket litet antal personer som missbrukat lång tid och att det inte är något argument för allmän legalisering. Professor Strang kan mycket väl vara seriös men han har nyligen olyckligt nog valt att alliera sig med UKDPC (UK Drug Policy Commission).

Chefen för UKDPC heter Roger Howard. Han var tidigare chef för DrugScope. Vid den tidpunkt då Roger Howard var chef för DrugScope har vi klara bevis för att individer i organisationen var involverade i att koordinera idéerna hos europeiska rörelser för legalisering av narkotika och att de också var involverade i globala försök att förändra FN:s narkotikakonventioner.

DrugScope under ledning av Roger Howard tog då emot stora summor från regeringen fastän regeringen klart uttalat att man inte ville ha någon förändring av konventionerna.

Ett varningens ord är förmodligen klokt när det gäller uttalanden om den framtida narkotikapolitiken från någon som har något med UKDPC att göra.

Underhållsbehandling med heroin i någon större skala är inte möjlig i England. Kostnaderna har underskattats enormt, inte minst av den biträdande polischef som talade om det för ett år sedan.

I heroinförskrivningsexperimentet i Brighton deltar 30 särskilt utvalda missbrukare från en population bestående av cirka 2 500 missbrukare. Att föreslå att ett sådant program skulle genomföras i hela England är extremt missvisande. Det skulle innebära massiva överföringar av resurser från den offentligt finansierade hälsovården. Det är politiskt och ekonomiskt ohållbart även om man skulle hitta läkare för att utföra jobbet, vilket i sig är tveksamt.

Kostnaderna handlar inte bara om själva heroinet. Eftersom heroin har kort verkan knyter heroinförskrivningen missbrukaren till en klinik på ett sätt som inte är fallet med metadon. Varje liten stad skulle behöva sin egen klinik med åtminstone ett par läkare, beroende på antalet missbrukare, lokaler, säkerhetsarrangemang, minst ett par sjuksköterskor och dessutom öppet 365 dagar per år. Större städer skulle behöva mer än en sådan klinik - London till exempel skulle behöva flera stycken. Varje klinik skulle behöva vara öppen från tidig morgon till sent på kvällen. Kostnaderna skulle bli enorma och allt detta vid en tidpunkt när det finns dålig tillgång till nya behandlingsformer och nya mediciner för verkliga sjukdomar som t e x cancer.

En expert har uppskattat att heltäckande förskrivning av heroin i England skulle kosta 13 miljarder kronor

Många är blandmissbrukare och många skulle fortfarande begå brott. En storskalig verksamhet skulle också uppmuntra drogturism. Argumenten mot omfattande förskrivning av heroin i England är överväldigande.

David Raynes

Member of The International Task Force on Strategic Drug Policy

IT-förfalskningsutredningen (JU 2005:05) har i dag överlämnat sitt betänkande Urkunden I Tiden - en straffrättslig anpassning (SOU 2007:92) till justitieminister Beatrice Ask.

Pia Johansson, den särskilda utredaren, har haft i uppdrag att göra en översyn av de brott i 14 och 15 kap. brottsbalken, som berör urkunder och vissa andra handlingar, i syfte att klarlägga vilka förändringar som kan vara nödvändiga med anledning av utvecklingen och användningen av informationstekniken. Utredningen har också haft i uppdrag att lämna förslag på eventuella lagändringar. I uppdraget har vidare ingått att göra en språklig översyn av de bestämmelser som omfattas av uppdraget för att på sätt åstadkomma en allmän språklig modernisering.

Förslagen i korthet
1. Begreppet urkund behålls som beteckning på de handlingar och märken som kan utgöra förfalskningsobjekt.

2. Urkundsdefinitionen i brottsbalken förtydligas så att det direkt av lagtexten framgår vilka krav som ställs på handlingar och märken för att de ska få urkundsstatus.

3. Urkundsdefinitionen utvidgas till att omfatta vissa elektroniska handlingar där de särskilda förutsättningar som råder i den elektroniska miljön beaktats.

4. Elektroniska handlingar som inte uppnår urkundsstatus straffbeläggs, i vissa angelägna fall, som brukande av falsk elektronisk handling. Bestämmelsen avser att motverka att någon sanningslöst utger t.ex. ett e-postmeddelande för att härröra från angiven utställare i syfte att i en rättslig eller ekonomisk angelägenhet orättmätigt skaffa sig en förmån eller för att undgå en förpliktelse.

5. Manipulationer av tekniska uppteckningar eller andra automatiska registreringar av faktiska förhållanden, t.ex. färdskrivare och trafikövervakningskameror ska inte längre bedömas som urkundsförfalskning utan straffbeläggs särskilt som manipulation av teknisk uppteckning.

6. Straffbestämmelserna som tar sikte på att motverka att någon lämnar osanna uppgifter i urkunder eller andra handlingar anpassas till de fall där uppgifterna lämnas elektroniskt. Detta innebär att de specialstraffrättsliga bestämmelser som införts under senare år, till följd av osäkerheten kring straffbudens tillämplighet i elektronisk miljö, kan upphävas.

7. Upprättande av skenhandlingar, t.ex. fakturor och kvitton straffbeläggs i vissa fall, även om handlingarna i sig inte har urkundsstatus.

Idag har riksdagen bland annat fattat följande beslut:

Tullagen (SkU5)
Tullagen ändras med anledning av ändringar i EU:s bestämmelser. Syftet är att förenkla för handeln och integrera säkerhetsaspekter i tullagstiftningen. Det införs bestämmelser om att en summarisk deklaration om förestående import respektive export av varor ska lämnas in till tullmyndigheten. Vidare införs ett gemensamt EU-system för hur företag kan erhålla status som godkänd ekonomisk aktör samt en gemensam ram för riskhantering.

Ändringarna i tullagen börjar gälla den 1 januari 2008.

Ny lag om kompetens hos yrkesförare (TU3)
En ny lag om kompetens hos yrkesförare börjar gälla den 1 januari 2008. Lagen gäller för tunga godstransporter och persontransporter med buss som förvärvsmässigt sker på vägar i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser om grundläggande kompetens och fortbildning för förare. Lagen innehåller även bestämmelser om utbildning.

Den grundläggande kompetensen ska förvärvas genom en grundutbildning som avslutas med prov. Kompetensen ska även kunna förvärvas genom en förkortad grundutbildning. För att föraren ska behålla sin kompetens krävs det att han eller hon genomgår återkommande fortbildningar.

Den nya lagen om yrkesförarkompetens ska börja tillämpas från den 10 september 2008 för förare som utför persontransporter och från den 10 september 2009 för förare som utför godstransporter.

Lagändringarna görs med anledning av EU:s yrkesförardirektiv.

Den som är intresserad av organiserad brottslighet och den utveckling som sker på andra håll än i Sverige kan med fördel läsa rapporten 2007 Annual Report on Organized Crime in Canada.

Några statistiska uppgifter

I Kanada finns det idag närmare 950 organiserade, mer eller mindre sofistikerade, kriminella grupperingar verksamma i såväl större städer som på mindre orter.

Över 300 så kallade ´street gangs´ med omkring 11 000 medlemmar och ´hangarounds´har identifierats.

Man uppskattar att mellan 170 miljoner och 435 miljoner kronor ´tvättas´varje år.

Kreditkortsbedrägerier resulterade i förluster på 1,25 miljarder kronor 2005.

Omkring 30 procent av de 170 000 fordon som stjäls vare år i Kanada hittas aldrig.

Stölder av motorfordon kostar kanadensarna uppskattningsvis 6,3 miljarder kronor varje år.

http://www.cybertip.ca/ har tagit emot totalt 9 145 anmälningar, som resulterat i 17 gripanden, 972 stängda hemsidor och 700 pågående undersökningar.

23 procent av kanadensarna säger att de personligen drabbats av organiserad brottslighet.

Torgny Peterson

32,5 miljoner spenderas på heroinmissbrukare medan laglydiga patienter förvägras livsuppehållande behandling.

I England tillåts nu heroinister i experiment i London, Brighton och Darlington att injicera heroin under överinseende av sjukvårdspersonal. Trots fri tillgång till heroin begår många fortfarande brott, skriver Daily Mail.

Senare idag kan du här läsa en utförligare rapport om heroinförskrivningen i England.

Torgny Peterson

Från Tyskland meddelar landets 'drogtsar', Sabine Bätzing, att konsumtionen av cannabis bland landets 14-17-åringar minskar. Färre ungdomar röker också mindra mängder vanliga cigaretter.

Totalt sett har Tyskland fortfarande stora drogproblem och ligger ungefär i 'mittfältet' vid en jämförelse med andra EU-nationer.

Årets rapport från Tyskland om narkotikasituationen finns för den intresserade på engelska här och på tyska här.

Läs också (om Sverige):

Cannabiserfarenhet bland vuxna uppdelat på kön 1994-2006

Narkotikaerfarenhet bland mönstrande 1971-2005

Narkotikaerfarenhet och möjlighet att pröva narkotika bland mönstrande för hela riket, samt uppdelat på län 2005

Narkotikaerfarenhet bland ungdomar 16-24 år uppdelat på kön 1994-2003

Narkotikaerfarenhet samt erfarenhet av olika narkotikasorter bland gymnasieelever 2005 

Narkotikaerfarenhet bland skolelever i årskurs 9, 1971-2005

Möjlighet att pröva narkotika bland skolelever i årskurs 9, 1986-2005

Narkotikaerfarenhet bland skolelever 15-16 år i Europa 2003 

Narkotikarelaterad dödlighet baserad på rättsmedicinska data, 1994-2005

Torgny Peterson