ReageraMera

Regeringen anser att det är angeläget att domstolarna även i framtiden kan rekrytera ordinarie domare som tillhör de allra skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna i landet. För att säkerställa detta behöver olika åtgärder vidtas. Detta är innebörden i en proposition som regeringen nu har beslutat att överlämna till riksdagen.

Målen och uppgifterna för domstolarna ställer höga krav på det arbete som utförs där. I domstolarna måste det finnas domare som kan möta dessa krav. För att säkerställa att domstolarna även i framtiden kan rekrytera ordinarie domare som tillhör de allra skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna i landet bör den särskilda domarutbildningen finnas kvar som bas för rekryteringen samtidigt som andra skickliga och väl kvalificerade jurister i större utsträckning anställs som ordinarie domare. Genom att skapa en större yrkesmässig bredd inom domarkåren gynnas specialiseringen och förutsättningar skapas för att ytterligare höja kvaliteten i den dömande verksamheten.

För att skapa ett bredare rekryteringsunderlag för domaranställningar krävs enligt regeringen att flera olika åtgärder vidtas. Det handlar främst om att skapa intresse för domaryrket bland jurister som inte har genomgått den särskilda domarutbildningen och att skapa bättre förutsättningar för att kunna bedöma dessa juristers lämplighet för yrket. Till exempel bör möjligheterna att under kortare tid arbeta i domstol öka.

För att möta de krav som ställs på rekryteringsförfarandet vid en breddning av underlaget för domaranställningar, föreslår regeringen bland annat att en ny nämnd, Domarnämnden, ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Läs också:

En rad avvisningar av asylsökande har gått fel på grund av att en kriminalvårdare som följt med på resan varit berusad, avslöjar SVT:s Uppdrag granskning ikväll. En rad avvisningar av personer som måste lämna Sverige har gått fel. Men det hela har tystats ner av Kriminalvårdens transporttjänst. Det visar en genomgång som Sveriges Televisions Uppdrag granskning har gjort.

Se Uppdrag granskning ikväll, onsdag 19 mars 20.00 i SVT 1

Läs också:

Berusad vårdare saboterade avvisning

Se också:

Berusad vid flera tillfällen

Besök också:

Uppdrag granskning

Till Socialstyrelsens ledning

Socialstyrelsen

106 30 Stockholm

                                                                                                              16 mars 2008

Socialstyrelsens "vägledningsdokument" ADHD hos vuxna

Krav på publicering av intressekonflikter och mörklagda data om Strattera- och amfetaminbehandling

I denna skrivelse framförs fyra specifika krav:

1.       Att Socialstyrelsen, i enlighet med gällande lag och egna utfästelser, tillkännager finansiella och andra intressekonflikter för de i projektgruppen "Vuxna med ADHD" ingående experterna (allra främst Björn Kadesjö).

2.       Att Socialstyrelsen begär och får till stånd full publicering av den mörklagda och negativa svenska studien av Strattera på vuxna (den enda som gjorts i landet). I studien har Kadesjö och en av experterna i projektgruppen varit delaktiga.

3.       Att Socialstyrelsen låter oberoende experter analysera vilka konsekvenser den nya MTA-studien bör ha på den skenande utskrivningen av amfetamin till barn och vuxna i Sverige.

4.       Att Socialstyrelsen medan dessa tre steg utförs drar in den "ovärderade och icke faktagranskade" publikationen Vägledningsdokument, ADHD hos vuxna, från myndighetens hemsida (NU!- projektet). Alternativt, om detta inte görs: Att myndigheten också publicerar den här skrivelsen på sin hemsida, som en korrigering av vilseledande uppgifter.

Den stora internationella nyheten om psykofarmaka under februari har varit tillkännagivandet om antidepressiva medel. När analys gjorts av publicerade och opublicerade studier har man funnit att medlen inte har bättre positiv effekt än sockerpiller. [1, 2]

Det här betyder att läkare och allmänhet vilseletts av läkemedelsbolag och psykiatriker med insyn i de opublicerade studiernas resultat - med läkemedelsmyndigheters godkännande. Kunskapen har funnits tillgänglig men undanhållits i profitsyfte.

Och samma strategi - att undanhålla, för de egna hypoteserna ovälkomna bevis och studier - gäller också Socialstyrelsens projekt ADHD hos vuxna, lett av Björn Kadesjö. Ett projekt som utmynnat i ett vägledningsdokument, som nu finns publicerat på myndighetens webbsida [3].

Nedan ska de tre ovan nämnda områdena för kritik lyftas fram.

Jäv och intressekonflikter

 Den svenska grundlagen är otvetydig, en myndighet ska verka i enlighet med objektivitetsprincipen, göra en opartisk och allsidig handläggning av alla ärenden. Jävsreglerna i förvaltningslagen ska förhindra att personer deltar i utredningar av ärenden när deras opartiskhet kan sättas i fråga.

Den nytillträdde generaldirektören har också handlat föredömligt i fallet med de experter som avpolletterats från Socialstyrelsens expertgrupp om kostråd på grund av sina intima kontakter med livsmedelsindustrin. Förhoppningsvis var detta början på att rensa upp i den jävskultur som funnits på myndigheten.

Socialstyrelsen har fått utförliga data om att projektledaren Björn Kadesjö har finansiella och karriärmässiga intressen i att förespråka utskrivning av "ADHD-mediciner" (amfetamin och Strattera) till vuxna - inget sådant preparat är godkänt för vuxna. Myndigheten fick bland annat ta del av artikeln Socialstyrelsens lagstridiga ADHD-uppdrag till Björn Kadesjö & Eli Lilly, där Kadesjös jävsförhållanden beskrevs och dokumenterades [4].

I svar på mitt ifrågasättande av Kadesjös opartiskhet skrev den på Socialstyrelsen ansvarige projektledaren, Anders Printz, den 30 maj 2007 följande svar: "När Socialstyrelsen redovisar slutsatserna från det projekt Björn Kadesjö bedriver inom ramen för satsningen på psykiatri och socialtjänst kommer de uppdrag som Kadesjö haft bl.a. för Eli Lilly att öppet redovisas."

Men så blev det inte.

Socialstyrelsen har publicerat Kadesjös vägledningsdokument på sin webbplats - ingenstans kan man läsa om "de uppdrag som Kadesjö haft bl.a. för Eli Lilly". I vägledningsdokumentet framgår att Kadesjö presenterat dokumentets delar för runt 1500 personer landet runt. Lika lite som potentiella läsare på Socialstyrelsens webbplats får kännedom om finansiella intressekonflikter fick deltagarna på de olika seminarierna denna kunskap. De fick i stället veta att Kadesjögruppen hade Socialstyrelsens och psykiatrisamordningens "uppdrag".

I samband med att aktuella dokument om ADHD (och Aspergers syndrom) lades upp, "publicerades", på myndighetens hemsida (den 20 december) skrevs: "Vi har ännu inte faktagranskat eller värderat dokumenten och de är därför inte att betrakta som publicerade, vägledande eller rekommenderande av oss." (Betonat här.) Men likväl, som det står i den efterföljande meningen, "ska de ligga till grund för vidare utvecklingsinsatser inom området".

Det av Kadesjögruppen framtagna dokumentet är alltså inte "faktagranskat eller värderat", men ska ändå "ligga till grund för vidare utvecklingsinsatser".  En sökning på nätet ger bilden av att allt är färdigt - här är Socialstyrelsens dokument om vuxna och ADHD.

Socialstyrelsen undanhåller alla kända data om Kadesjös (och de övriga projektansvarigas) intressekonflikter, låter detta dokument sväva ut över landet som ett av myndigheten publicerat dokument, och grundar "vidare utvecklingsinsatser" på detta.

Och det blir värre ändå. Ett senare uttalande från projektledare Printz på Socialstyrelsen lyder: "Socialstyrelsen har inte beslutat huruvida dokumentet från utvecklingsprojektet om ADHD och Asperger kommer att faktagranskas eller värderas". (Printz, 31 januari 2008) Dokumentet blir ännu tyngre när det används av arbetsgruppens deltagare (Kadesjö, Bejerot) till att driva mediekampanjer - som i SvD:s häpnadsväckande kampanj för vuxen-ADHD ("Gunnels röra fick en diagnos", 21/2).

Historien kommer troligen att fortsätta som den började - dokumentet lever vidare som ett "halvofficiellt" dokument som används för att få till stånd en omfattande diagnosticering av vuxna - med en självklar åtföljande amfetamin- eller Stratterabehandling.

Agerandet ovan är ett brott mot de mest grundläggande bestämmelserna för en svensk myndighet.

 Den mörklagda negativa studien om "ADHD-medicin"

 Det har gjorts EN studie av "ADHD-medicinen" Strattera på vuxna i Sverige. Den leddes av Christopher Gillberg (med Björn Kadesjö som undertecknande verksamhetschef på ansökan till etikprövningsnämnden). En av forskarna i studien var Maria Råstam, som ingår i arbetsgruppen som publicerat vägledningsdokumentet om ADHD.

Den aktuella studien gav, enligt alla tillgängliga data, mycket negativa resultat. I denna långtidsstudie föll 95 procent av deltagarna bort innan studien var färdig - 75 procent på grund av uppkomna säkerhetsrisker (skadeverkningar, eller bristande effekt). Studien avslutades i maj 2006 - men är fortfarande inte publicerad. På en direkt fråga om publiceringen säger Råstam den 31 januari i år: "Jag vet inte när det ska ske."

En sak är i alla fall säker: Dess dåliga resultat finns inte på något sätt publicerat i Kadesjös (och Råstams) redovisning till Socialstyrelsen. I stället beklagar Kadesjögruppen att Strattera (Ritalina och Concerta) inte är godkända, och att läkemedelsbolagen därför inte ger utförlig information om dem till vuxna. Men följande uttalande avgör saken: "Men det finns omfattande erfarenhet av behandling med läkemedlen både från vetenskapliga studier och från de länder där de är godkända för vuxenbehandling." (s. 91)

Kadesjö, Råstam och numera också Socialstyrelsen har kännedom om att den enda studie som gjorts av Strattera på vuxna i Sverige gav ett uselt resultat, men man skriver ändå som ovan - och rekommenderar behandlingen.

Det är svårt att tänka sig att Socialstyrelsen inte känner stark olust i att delta i mörkläggningen av denna för Sverige unika studie.

MTA-studien - som Socialstyrelsen helt glömt bort

 Nyligen har den största långtidsuppföljningen av amfetaminbehandling "vid ADHD" publicerats.

Det är en häpnadsväckande studie - och än mer häpnadsväckande är Socialstyrelsens och svensk medias totala tystnad om resultatet.

När SvD körde sin ovan nämnda PR-kampanj för vuxen-ADHD (februari 2008) nämndes inte med ett enda ord denna studie. Inte heller berättade Björn Kadesjö eller Susanne Bejerot, i Socialstyrelsens arbetsgrupp, som båda fick gott om utrymme i SvD-serien, något om studien. Artikelförfattaren - som på 10 helsidor lyckades få det mesta av elände i tillvaron till att vara tecken på ADHD, och där lösningen i alla de fem artiklarna hette amfetamin, lät hälsa att hon kände till MTA-studien.

Men varför berättade hon inte, och varför berättade inte Kadesjö eller Bejerot, något om resultaten av långtidsuppföljningen av MTA-studien?

Och varför berättar inte Socialstyrelsen något om den i nuet?

För visst är det väl så att den positiva bedömningen i de första publicerade delarna av MTA-studien (1999) är vad som ligger bakom explosionen i utskrivningen av centralstimulantia i Sverige?

Jag låter Socialstyrelsen själv (2002) svara på den frågan: 

"Resultaten av MTA-studien, som internationellt har föregåtts av stora förväntningar, har presenterats under de senaste åren", skriver man i "kunskapsdokumentet" ADHD hos barn och vuxna [5, s. 185]. Socialstyrelsen refererar till den ledande engelska biologiska psykiatrikern Eric Taylor, som sagt att MTA-studien är en milstolpe i barnpsykiatrins utveckling till evidensbaserad disciplin. Man refererar till en annan känd psykiatriker som konstaterat att den nyligen avslutade MTA-studien utan tvivel är den största, mest omfattande och inträngande empiriska undersökning av behandling av ADHD hos barn, och som sådan kommer sannolikt MTA-studien att ha stor inverkan på den framtida inriktningen på forskningen av behandling av ADHD.

I de sammanfattande kommentarerna om MTA-studien återger Socialstyrelsen - genom författaren av boken, Björn Kadesjö - med psykiatriker Eric Taylors ord, det riktigt viktiga med studiens resultat från 1999: "... den viktigaste slutsatsen är att noggrant genomförd medicinering är bättre än annan behandling och nästan lika bra som kombinerad behandling. Detta innebär att det krävs verksamheter som skapar förutsättningar för att medicinering kan bli tillgänglig vid behandling av ADHD."

Det viktiga med denna studie - för alla som ville ge amfetamin till barn (och vuxna) - var alltså att den visade "att noggrant genomförd medicinering är bättre än annan behandling". MTA-studiens publicerade resultat från 1999 är vad Björn Kadesjö och andra förespråkare för droger till barn och vuxna bygger sina nationella kampanjer på - och det är också dessa publicerade resultat som låg till grund för Socialstyrelsens rekommendationer från 2002, som lett till att runt 8000 svenska barn - och tusentals vuxna - förra året fick amfetamin. Det är också denna studie som lett till att den avgångne psykiatrisamordnaren Anders Milton propagerat för "evidensbaserad behandling" av barn - vilket han trodde innebar amfetaminbehandling.

En av dem som vilseledde föräldrar och myndigheter var en av huvudforskarna i MTA-studien, psykiatriprofessor Peter Jensen. Han sade i början av decenniet: "Vi gjorde den bästa studie som någonsin gjorts på planeten jorden, som hjälpte föräldrar och lärare med dessa barn - och vad visade den? Den visade att medicin var fortfarande mycket mer effektiv för dessa barn." [6]

Sedan kom vi till 2007, och långtidsuppföljningen av de barn som var inblandade i den ursprungliga studien.

Och då blev det tyst. Socialstyrelsen har inte sagt ett ord - inte heller Kadesjö eller någon annan svensk förespråkare för "ADHD-mediciner". Begreppet "ny kunskap", som annars fyller myndighetens publikationer, är som bortglömt.

Och enda skälet till tystnaden är att långtidsuppföljningen visade att amfetaminbehandling inte hade mer positiva effekter än ingenting alls, men naturligtvis ett stort antal av de kända skadeverkningarna.

En av huvudforskarna i MTA-studien (professor William Pelham) framträdde i BBC-programmet Panorama, What next for Craig?, där han bland annat sade att vid studiens slut (36 månader) "fanns det inga positiva effekter - inga alls" av de psykiatriska droger som barnen fick [6, se programmet i webb-tv].  Pelham: "Vi hade trott att de barn som fick medicin en längre tid skulle ha bättre resultat. Så var det inte. Det finns inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv." De narkotiska preparaten modifierade kortsiktigt barnens beteende, men långsiktigt fanns inte några sådana effekter heller. Pelham sade: "Och den informationen måste göras mycket klar för föräldrar."

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man läsa den, för dessa forskare, närmast otänkbara slutsatsen att "pågående användning av medicin vid 36-månadersbedömningen var förenat med en lätt nackdel snarare än en relativ fördel" [7]. Forskarna försöker på alla tänkbara vis analysera bort detta faktum men tvingas skriva att det är svårt att förklara, och får bestämma sig för att man vid 36-månadersbedömningen kommit fram till att "den övergripande effekten av medicinsk behandling inte längre var positiv [beneficial] för reduktionen av ADHD-symtom" [7].

Ett annat för dessa forskare chockartat resultat var effekterna av "medicineringen" på de, som man skriver, "mest störda barnen med ADHD i MTA-studien", barn som "initialt hade höga symtomvärden och aggression vid baseline, lägre IQ, sämre sociala förmågor, och andra riskfaktorer" - kort sagt de barn som hade stora problem. För dessa barn gällde att den, enligt forskarna, inledande positiva effekten av "medicinen" inte kvarstod och "i stället fullständigt försvunnit efterhand när barnen kom upp till sena barnaår eller tidiga ungdomsår"; man skriver att detta resultat kan ses som "ett stort bekymmer för dem som behandlar barn med ADHD" [7].

Tillväxthämning av behandlingen med ADHD-droger

I BBC-programmet säger Pelham om barnen som fick psykiatriska droger: "Barnen hade en avsevärd minskning i sin tillväxttakt, de växte inte lika mycket som andra barn, varken vad gäller deras längd eller deras vikt." [6]

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man läsa slutsatsen att barnen som fått amfetaminpreparat "uppvisade minskning i tillväxttakt relaterad till centralstimulantian efter det att behandlingen inletts" och att det efter tre år inte fanns några bevis på att de tagit igen den förlorade tillväxten [8].

Amfetaminpreparaten påverkar, som forskarna skriver, hypofysen och därmed produktionen av tillväxthormoner. Forskarna nämner inte att resultatet med den minskade tillväxttakten också innebär att den växande hjärnan under dessa tre år, under inverkan av de psykiatriska drogerna, inte utvecklas som den ska. Ett faktum som föräldrar säkert är intresserade av.

Antisocialt beteende och brottslighet av behandlingen med ADHD-droger

Ett av den biologiska psykiatrins anförda skäl till att ge barn med problem narkotiska preparat, som Ritalina, är att dessa ska skydda mot framtida sociala problem, som kriminalitet och bruk av illegala droger.

I forskningsrapporterna från MTA-studiens 36-månadersuppföljning kan man i stället läsa att vid uppföljningen efter både 24 och 36 månader så var "fler dagars förskrivning av medicin förenat med mer allvarlig brottslighet". Man kan läsa att "barn med högre brottslighetsvärden vid 24 och 36 månader oftare hade blivit medicinerade under det gångna året", och den föreslagna, inte alltför djärva, slutsatsen, att "dessa resultat antyder möjligheten att förlängd medicinering, kanske given som gensvar på kroniska och allvarliga problem, kanhända inte är effektiv" [9].

Man har med andra ord funnit ett starkt samband mellan utskrivningen av ADHD-droger och begynnande kriminalitet (för dessa 11-13-åringar). Den "skyddande mekanismen" lyser helt med sin frånvaro.

När det gäller bruk av alkohol och illegalt drogmissbruk är inte 11-13-åringar den grupp som man tänker på som den främsta riskgruppen. Men forskarna i studien slår fast att de unga barn som fanns i MTA-gruppen i jämförelse med en kontrollgrupp av klasskamrater mer ofta brukade alkohol och illegala ämnen. Man skrev"den högre frekvensen av detta begynnande bruk vid tidig ålder, jämfört med en kontrollgrupp av klasskamrater, tyder på att klinisk uppmärksamhet är påkallad". Det var alltså inte så att bruket av ADHD-droger skyddade dessa barn från att inleda en karriär med alkohol- eller drogmissbruk.

De resultat som publicerades i tidigare skeden av MTA-studien var egentligen inte heller så positiva - vilket erkändes av professor William Pelham i BBC-reportaget. Denne sade: "Jag tror vi överdrev den positiva effekten av medicinen i den första studien." [6].

Och ljuger - eller med mycket milda ord, ger inaktuell information - gör alltså också Björn Kadesjö och Socialstyrelsen i "kunskapsdokumentet" ADHD hos barn och vuxna.

De lyriska hyllningar till den gamla delen av MTA-studien och till amfetaminbehandling som finns i detta dokument saknar, som vi nu vet, all grund.

"Behandling" med dessa narkotiska droger har inga positiva effekter för barnen, ger tillväxthämningar (också för den växande hjärnan), och ökar risken för ett antisocialt och kriminellt beteende.

Och allt detta har bevisats av de största namnen bland världens ADHD-forskare i den, som psykiatriprofessor Peter Jensen sade, "bästa studie som någonsin gjorts på planeten jorden".

Data i studien är naturligtvis i allra högsta grad också tillämpliga för utskrivningen av narkotika till vuxna.

Finns det någon anledning för Socialstyrelsen att fortsätta lura föräldrar och politiker till att tro att barn och vuxna behöver amfetamin?

Socialstyrelsen måste nu omedelbart låta oberoende experter analysera vilka konsekvenser den nya MTA-studien bör ha på den skenande utskrivningen av amfetamin till barn och vuxna i Sverige.

Janne Larsson

skribent

[email protected]

Referenser

[1] Kirsch I, Deacon BJ, Huedo-Medina TB, Scoboria A, Moore TJ, Johnson BT. Initial severity and antidepressant benefits: a meta-analysis of data submitted to the Food and Drug Administration. PLoS Med 2008;5(2): e45.

http://medicine.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371/journal.pmed.0050045 

[2] Lenzer, Brownlee, Antidepressants - An untold story?, BMJ  2008;336:532-534 (8 March), doi:10.1136/bmj.39504.662685.0F (publicerad 27 februari 2008) http://www.bmj.com/cgi/content/full/336/7643/532

 [3] Kadesjö, Vägledningsdokument, ADHD hos vuxna, publicerat av Socialstyrelsens NU-projekt, December 2007, http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/49C260C2-EAE4-4B34-BAE8-BD198D8B4AA3/0/VagledningsdokumentADHDslutversion.pdf

[4] Larsson, Socialstyrelsens lagstridiga ADHD-uppdrag till Björn Kadesjö & Eli Lilly, e-post till Socialstyrelsen den 26 februari 2007 http://jannel.se/adhd-uppdrag.pdf

[5] Socialstyrelsen, ADHD hos barn och vuxna, 2002, http://www.sos.se/fulltext/110/2002-110-16/2002-110-16.pdf

[6] BBC, Panorama, What next for Craig, 12 november 2007, http://news.bbc.co.uk/1/hi/programmes/panorama/default.stm

[7] MTA Cooperative Group (2007), Secondary Evaluations of MTA 36-Month Outcomes: Propensity Score and Growth Mixture Model Analyses, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1003-1014

Secondary Evaluations of MTA 36-Month Outcomes: Propensity Score and Growth Mixture Model Analyses

[8] MTA Cooperative Group (2007), Effects of Stimulant Medication on Growth Rates Across 3 Years in the MTA Follow-up, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1015-1027

Effects of Stimulant Medication on Growth Rates Across 3 Years in the MTA Follow-up

[9] MTA Cooperative Group (2007), Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp 1028-1040

Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects

Det är männen som dominerar bland dem som söker hjälp för spelproblem på Stödlinjen 020-81 91 00, men andelen kvinnor ökar visar en årsrapport från Stödlinjen.

Nationella stödlinjen drivs av Spelinstitutet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Telefonlinjen är en stöd- och hjälpresurs för spelare och anhöriga i hela landet. Hit kan man vända sig för att få hjälp i frågor som rör sina egna eller anhörigas spelproblem.

Männen dominerar bland dem som söker hjälp, 83 procent, men andelen kvinnor, 17 procent, ökar jämfört med tidigare år. Det visar årsrapporten för 2007 från Stödlinjen. Den dominerande åldersgruppen är 25-34 år.

Pokerspel på nätet är nu den spelform som flest personer söker hjälp för hos Stödlinjen. Spelformen har under det senaste året gått om automatspel som det vanligaste problemspelet. Var tredje spelare uppger att poker på Internet är det spel som främst ger dem problem.

Det totala antalet inkomna samtal till Stödlinjen har varit relativt konstant de senaste åren. Under 2007 besvarades totalt 2166 informations-, stöd-, uppföljnings- och datorspelssamtal, vilket är en liten minskning jämfört med 2006. Av de inkomna samtalen kommer 52 procent från spelare och 40 procent från anhöriga eller vänner.

Läs också:

Vi behöver en bättre samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning i Sverige, om vi ska kunna bli riktigt bra och samtidigt kunna dra nytta av forskningsresultaten. Slå samman alla forskningsfinansiärerna i en myndighet och skapa en bred forskningsfinansiering genom fyra starka ämnesorienterade råd. Det säger regeringens utredare generaldirektören Madelene Sandström, som i dag presenterar sitt betänkande Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans (SOU 2008:30).

Utredningen bedömer att myndighetsorganisationen inte fullt ut har kunnat realisera de intensioner och ambitioner som låg till grund för reformen. Det innebär inte att utredningen frånkänner myndigheterna många förtjänster och framgångsrika insatser. Beredningsorganisationen har effektiviserats, innovationsstödet har fått en mer professionell inramning och vissa strategiska områden har blivit föremål för samlade insatser. Sammantaget har dock den nya myndighetsorganisationen inte helt uppnått önskade effekter. Det gäller stödet till grundforskningen, som är alltför fragmenterat och småskaligt i dagsläget. Den gäller också stödet till nyttiggörande, som, om än initiativrikt, är alltför ostrukturerat.

Utredningens kritik gäller dock först och främst avsaknaden av kopplingar mellan de olika insatsområdena samt de begränsade kontaktytorna mellan Vetenskapsrådet, Fas och Formas å ena sidan och Vinnova å den andra sidan. De initiativen som finns är inte heller utformade så att olika finansiärer spelar kompletterande roller utifrån sina respektive uppdrag för att nå gemensamma mål. Styrningen av myndigheterna mot sådana gemensamma insatser har också varit förhållandevis svag.

Utredningen föreslår därför inrättandet av en ny och samordnad forskningsfinansierande myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten, som inom sig rymmer fyra ämnesorienterade råd. Organisatoriskt förslår utredningen att fyra forskarstyrda råd inrättas, med inriktning mot natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur. Dessa råd hålls samman av en central myndighetsorganisation vilken också bl a innefattar en central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet, en enhet för forskningens infrastruktur, mm.

Den statliga forskningsfinansiering som idag sker i Vetenskapsrådets, Fas, Formas, Vinnovas, Rymdstyrelsens och Polarforskningssekretariatets regi samt Sida/Sarec och eventuellt ytterligare tillkommande forskningsfinansiering av andra myndigheter samlas i den nya myndigheten i de fyra råden.

Inom vart och ett av de nya råden ryms stöd till nydanande grundforskning, satsningar på starka forskningsmiljöer, tvärvetenskapliga program, branschutveckling, stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Genom att råden är organiserade inom en sammanhållen struktur möjliggörs kombinerade satsningar mellan vetenskapsområden och mellan olika organisationer. Därigenom ökar möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare och grupper som arbetar med behovsmotiverade frågeställningar inom nya forskningsproblem. På så sätt kan vetenskaplig förnyelse stimuleras samtidigt som betydande effekter på innovationssystemet uppnås.

En förutsättning för utredningens förslag är att universitetens basfinansiering hanteras annorlunda än idag, framhåller Madelene Sandström. Dessa uppgifter bör lämpligen skötas på annat sätt eller i annan ordning. Ska forskningsfinansiärerna kunna agera strategiskt och kraftfullt, måste de kunna koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter och kunna verka med mer distinkta finansieringsinstrument än i dagsläget.

Bakgrund
Dagens myndighetsorganisation för forskningsfinansiering inrättades efter en betydande omorganisation 2001. Då bildades Vetenskapsrådet med uppgift att stödja grundforskning inom alla ämnesområden. Därutöver bildades två områdesinriktade råd med uppgift att stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, och inom arbetsliv och socialvetenskaplig forskning, Fas. En myndighet, som fick namnet Vinnova, med ansvar för teknisk behovsmotiverad forskning bildades också.

Utredningens uppgift har varit att belysa effekterna av den myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som inrättades 2001 (dir 2007:102).

Syftet med organisationsförändringen var bl.a. att förbättra förutsättningarna för kraftsamling inom viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsarbete, förbättra möjligheterna för tvär- och mångvetenskaplig forskning och ge framstående forskarbegåvningar tillräckligt stöd för att kunna utveckla en självständig och nyskapande forskning. Organisationen skulle också klara av både att initiera forskning inom nya viktiga områden och att avveckla forskning inom områden som inte längre var angelägna.

Madelene Sandström är generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut. Dessförinnan var hon vice generaldirektör för Vinnova.

I framtiden ska vårdgivarna kunna organisera läkemedelsförsörjningen till eller inom sjukhus via andra aktörer än Apoteket AB. Idag drivs samtliga sjukhusapotek av Apoteket AB. Men enligt den lagrådsremiss som regeringen idag beslutat om ska sjukhusen framöver helt eller delvis kunna ombesörja läkemedelsförsörjningen på egen hand eller genom avtal med andra aktörer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2008.

Vårdgivaren ska enligt lag ansvara för att läkemedelsförsörjningen bedrivs rationellt och på ett sådant sätt att sjukhusens behov av säkra och effektiva läkemedel tryggas. Idag driver Apoteket AB alla sjukhusapotek i Sverige, men förslaget öppnar nu för att vårdgivarna kan organisera försörjningen av läkemedel via andra aktörer. I lagrådsremissen förslår regeringen att vårdgivaren ska anmäla till Läkemedelsverket hur verksamheten för läkemedelsförsörjning till eller inom sjukhuset ska vara organiserad. Om det uppstår eller riskerar att uppstå allvarliga brister i läkemedelsförsörjningen ska vårdgivaren snarast anmäla detta till Läkemedelsverket.

Anledningen till att lagen föreslås träda i kraft redan den 1 september i år är att ett antal av sjukvårdshuvudmännens avtal med Apoteket AB löper ut den 31 december 2008. Det blir då alltså möjligt för dessa sjukvårdshuvudmän att upphandla läkemedelsförsörjningen till sjukhusen av andra aktörer än Apoteket AB. För att skapa praktiska förutsättningar för upphandlingar med andra aktörer behöver berörda parter kunna förbereda sig i god tid.

Att förhindra att barn och ungdomar hamnar i tobaksberoende är ett av tobakslagens viktigaste syften. Det är nu drygt tio år sedan åldersgränsen i tobakslagen infördes. Flera undersökningar som har gjorts visar att efterlevnaden av ålderskontrollen fortfarande inte fungerar tillfredställande. Det är uppenbart att det finns brister i lagens efterlevnad av ålderskontrollen, eftersom ett stort antal ungdomar under 18 år fortfarande kan köpa tobaksvaror. Det finns därför ett behov av att se över effektiviteten och efterlevnaden av bestämmelsen om åldersgräns för handel med tobaksvaror. Det säger Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister med anledning av att regeringen har beslutat om direktiv till en ny utredning.

En särskild utredare ska göra en översyn av effektiviteten och efterlevnaden av bestämmelsen om åldersgräns för handel med tobaksvaror och därtill anknutna bestämmelser. Översynens övergripande syfte är att så långt det är möjligt förhindra tidiga tobaksdebuter och att minska tobakskonsumtionen för att därigenom förbättra folkhälsan. Det närmare syftet är att möjliggöra en mer effektiv efterlevnad av förbudet i tobakslagen (1993:581) vad avser att sälja eller på annat sätt lämna ut tobaksvaror i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år.

Utredaren ska bland annat
göra en översyn av effektiviteten och efterlevnaden när det gäller tillsynen av att åldersgränsen följs samt om förbud och förelägganden som kan förenas  med vite sker på ett ändamålsenligt sätt,

närmare överväga om ett nytt system kan utformas så att tobakslagen föreskriver sanktioner i en stegrande skala, så att mer ingripande åtgärder sker först efter ett visst antal överträdelser av förbudet att sälja eller lämna ut tobaksvaror till personer under 18 år,

närmare överväga om det är möjligt och lämpligt att göra en åtskillnad mellan näringsidkaren, ofta butiksinnehavaren, och butiksbiträdet så att näringsidkaren kan drabbas av mer ingripande åtgärder än butiksbiträdet.

Det står utredaren fritt att ta upp även andra frågor som ligger inom ramen för utredningsuppdraget. Utredaren ska lämna de författningsförslag och andra förslag till åtgärder han eller hon finner nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.

Regeringen förstärker politiken för att få fler unga i jobb samtidigt som arbetet med att förbättra förutsättningarna för ökad sysselsättning inom tjänstesektorn fortsätter.

Regeringen har presenterat åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten bland ungdomar är fortfarande allt för hög och det finns ett behov av att ytterligare stimulera företag att anställa unga. Regeringen kommer att lägga fram ett förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för alla personer under 26 år. Förslaget innebär en kraftfull nedsättning och jämfört med tidigare ungdomssatsningar berörs nu alla under 26 år. Den nya avgiften bör enbart bestå av ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. De totala arbetsgivaravgifterna för unga kommer då endast uppgå till 15,74 procent i stället för 32,42 procent. Egenavgifterna  kommer att uppgå till maximala 15,32 procent istället för 30,71 procent. Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Vi har lyssnat på remissinstanserna som uttryckt oro för att det första förslaget var krångligt. Nu genomför vi en viktig åtgärd där många unga kan få jobb inom bland annat hotell- och restaurangbranschen. Det här är inte den åtgärd som vi först önskat, men detta är den näst bästa, säger näringsminister Maud Olofsson.

Förslaget om sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn återkallas mot bakgrund av de krav som Europeiska kommissionen ställt. Villkoret från Kommissionen var att sänkningen enbart skulle få omfatta små och medelstora företag. Det skulle ha inneburit konkurrenssnedvridning, försämrad sysselsättningseffekt och ett krångligt regelverk. Regeringen bedömer därför att det inte finns förutsättningar att gå vidare med detta förslag. Därmed faller även frågan om att nu sänka momsen för hotell och camping.

Regeringen kommer fortsätta söka vägar för att förbättra förutsättningarna för fler jobb i tjänstesektorn. Mervärdesskatten ses som ett användbart verktyg. Det pågår nu en översyn av mervärdesskattesatsstrukturen inom EU. Regeringen kommer att verka  för att en eventuell regeländring ska innebära att Sverige kan sänka momsen för delar av tjänstesektorn.

Den 19 mars överlämnas betänkandet från utredningen om en förstärkt kunskapsutveckling inom socialtjänsten till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Betänkandet heter "Evidensbaserad praktik - till nytta för brukaren" och överlämnas av den särskilda utredaren Kerstin Wigzell. Förslaget ska nu skickas ut på remiss.

I betänkandet föreslås att:

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) sluter avtal om gemensamma insatser för att stödja den långsiktiga kunskapsutvecklingen.

En särskild modell utformas för hur statliga satsningar ska genomföras så att de också bidrar till en långsiktig kunskapsutveckling.

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) ges medel för en särskild programsatsning under sex år för forskning om socialtjänstens resultat, kvalitet och effektivitet.

Regeringen gav utredningen i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur staten på bästa sätt kan stödja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Utredningen fick också i uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder som främjar att ny kunskap tas fram, sprids och tillämpas i praktiken. Syftet är att socialtjänstens insatser i högre utsträckning ska baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet.

Läs också:

SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren

Regeringen inrättar vid årsskiftet den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget som finns i Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95).

I direktivet Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen (dir. 2008:25) har regeringen beslutat att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. De nuvarande myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) avvecklas.

En tjänst som generaldirektör i Regeringskansliet med uppdrag att inrätta Diskrimineringsombudsmannen annonseras nu ut.  Generaldirektören kommer att förordnas som särskild utredare och anställs senare som chef för den nya myndigheten.

Det här är en stor förändring. Verksamheten hos fyra myndigheter ska föras samman till en myndighet. Tillsynsuppgiften för DO ökar med nya diskrimineringsgrunder och nya samhällsområden, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni som ansvarar för diskrimineringsfrågor. Det är viktigt att den blivande myndighetschefen får organisera DO enligt de nya förutsättningarna. Därför ska hon eller han, i egenskap av särskild utredare, leda uppbyggnadsarbetet.

Enligt en forskningsartikel, Are there sex differences associated with the effects of ecstasy/3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA)?, i Neuroscience & Biobehavioural Reviews volym 31, Nr 3, sid 327-347, har könstillhörighet identifierats som en viktig faktor när det gäller effekterna av ecstasy.

Forskarna genomförde en systematisk sökning av PsycINFO och MEDLINE från 1966 till april 2006 och konstaterar att det finns belägg för att kvinnor som använder ecstasy är mer känsliga för såväl fysiologiska som psykologiska effekter av ecstasy.

Dr Kelly Allott från universitetet i Melbourne gick igenom 29 studier från Australien och andra länder. Så visar till exempel tre laboratoriestudier av användare av ecstasy att kvinnor reagerar starkare, med fler och starkare hallucinationer och euforiska känslor, än män. Dagarna efter användning uppvisar kvinnorna också en mer sänkt sinnesstämning än män vilket, enligt forskarna, kan betyda att kvinnor också kan få allvarligare problem på sikt.

Materialet visar också att kvinnor löper ökad risk för potentiellt dödlig ecstasyrelaterad koma.

Torgny Peterson  

I Brasilien har nu landets högsta domstol godkänt utlämningen av knarkbaronen Juan Carlos Ramirez 'Chupeta' Abadia till USA. Godkännandet är förknippat med krav på att Chupeta inte riskerar att få dödsstraff.

Läs också:

Visst är det bra med datorer - speciellt dom som avslöjar knarkbaroner

Torgny Peterson

I dagarna går Statens folkhälsoinstitut tillsammans med sex landsting/regioner ut med en undersökning om hälsa och livsvillkor till totalt 77 500 personer i landet. Resultaten kommer att presenteras fortlöpande under hösten.

För femte året genomförs en landsomfattande enkätundersökning om folkhälsa. Den första genomfördes 2004 och enkäten är ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting/regioner. Folkhälsoinstitutet har som en viktig uppgift att följa upp folkhälsopolitiken och ge underlag för olika hälsosatsningar. Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid.

Med hjälp av Statistiska centralbyrån skickas enkäten till dels 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16-84 år över hela landet, dels till ytterligare 57 500 personer i Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Dalarna och Blekinge.

Enkäten innehåller ett 80-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård och vårdutnyttjande. Andra frågor gäller levnadsvanor, fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer.

Intresset för undersökningen är stort och den är ett viktigt underlag för att beskriva hälsoläge och livsvillkor. Resultat från den nationella enkäten har också resulterat i ett antal rapporter som beskriver utsatta gruppers hälsa, bland annat hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning.

Årets resultat presenteras fortlöpande under hösten.

Resultat från tidigare år och mer information om enkäten hittar du här. 

I skrivelsen, Skr. 2007/08:111, lämnar regeringen en redogörelse för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren.

Läs också:

Barnpolitiken - en politik för barnets rättigheter, skr. 2007/08:111

Regeringen har 18 mars presenterat propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull. Av den framgår att en ny myndighet inrättas, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I propositionen föreslås att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för Psykologiskt försvar läggs ned sista december 2008.

Regeringen har samtidigt tillsatt den organisationskommitté som nu påbörjar arbetet med att starta den nya myndigheten. Organisationskommitténs arbete leds av generaldirektör Helena Lindberg på Krisberedskapsmyndigheten.

Den nya myndigheten kommer att samla alla frågor som rör samhällets förmåga till beredskap och samhällsskydd.

Senast den 4 augusti 2008 ska utredaren lämna förslag till verksamhetsplan, verksamhetsmål, författningsändringar som måste föreläggas riksdagen och budgetunderlag för 2009-2011.

Senast den 1 september 2008 ska förslag till regleringsbrev för 2009 och övriga författningsändringar inklusive förslag till instruktion för myndigheten lämnas.

Arbetet sker under förutsättning av att riksdagen beslutar enligt regeringens proposition.

Apoteksmarknadsutredningen överlämnar den 18 mars 2008 delbetänkandet Apoteksdatalagen (SOU 2008:28).

I enlighet med utredningsdirektiven ( dir. 2008:14) analyseras i betänkandet vilka effekter ur ett integritetsperspektiv som kan bli följden av att fler apoteksaktörer får tillgång till de personuppgifter som för närvarande hanteras av Apoteket AB.

Utredningen föreslår att apotekens hantering av personuppgifter ska regleras i en särskild lag, apoteksdatalagen.

Införandet av apoteksdatalagen säkerställer att den personliga integriteten skyddas samtidigt som en hög säkerhet för den enskilde upprätthålls.

Apoteksdatalagen innehåller bland annat bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas, sökbegrepp, tystnadsplikt, sekretess, villkor för tilldelning av behörighet och åtkomst, gallring, information till den registrerade, samt rättelse och skadestånd.

Läs också:

Apoteksdatalagen, SOU 2008:28