En ny väg för forskningsfinansieringen
Vi behöver en bättre samverkan mellan grundforskning och tillämpad forskning i Sverige, om vi ska kunna bli riktigt bra och samtidigt kunna dra nytta av forskningsresultaten. Slå samman alla forskningsfinansiärerna i en myndighet och skapa en bred forskningsfinansiering genom fyra starka ämnesorienterade råd. Det säger regeringens utredare generaldirektören Madelene Sandström, som i dag presenterar sitt betänkande Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans (SOU 2008:30).
Utredningen bedömer att myndighetsorganisationen inte fullt ut har kunnat realisera de intensioner och ambitioner som låg till grund för reformen. Det innebär inte att utredningen frånkänner myndigheterna många förtjänster och framgångsrika insatser. Beredningsorganisationen har effektiviserats, innovationsstödet har fått en mer professionell inramning och vissa strategiska områden har blivit föremål för samlade insatser. Sammantaget har dock den nya myndighetsorganisationen inte helt uppnått önskade effekter. Det gäller stödet till grundforskningen, som är alltför fragmenterat och småskaligt i dagsläget. Den gäller också stödet till nyttiggörande, som, om än initiativrikt, är alltför ostrukturerat.
Utredningens kritik gäller dock först och främst avsaknaden av kopplingar mellan de olika insatsområdena samt de begränsade kontaktytorna mellan Vetenskapsrådet, Fas och Formas å ena sidan och Vinnova å den andra sidan. De initiativen som finns är inte heller utformade så att olika finansiärer spelar kompletterande roller utifrån sina respektive uppdrag för att nå gemensamma mål. Styrningen av myndigheterna mot sådana gemensamma insatser har också varit förhållandevis svag.
Utredningen föreslår därför inrättandet av en ny och samordnad forskningsfinansierande myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten, som inom sig rymmer fyra ämnesorienterade råd. Organisatoriskt förslår utredningen att fyra forskarstyrda råd inrättas, med inriktning mot natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur. Dessa råd hålls samman av en central myndighetsorganisation vilken också bl a innefattar en central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet, en enhet för forskningens infrastruktur, mm.
Den statliga forskningsfinansiering som idag sker i Vetenskapsrådets, Fas, Formas, Vinnovas, Rymdstyrelsens och Polarforskningssekretariatets regi samt Sida/Sarec och eventuellt ytterligare tillkommande forskningsfinansiering av andra myndigheter samlas i den nya myndigheten i de fyra råden.
Inom vart och ett av de nya råden ryms stöd till nydanande grundforskning, satsningar på starka forskningsmiljöer, tvärvetenskapliga program, branschutveckling, stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Genom att råden är organiserade inom en sammanhållen struktur möjliggörs kombinerade satsningar mellan vetenskapsområden och mellan olika organisationer. Därigenom ökar möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare och grupper som arbetar med behovsmotiverade frågeställningar inom nya forskningsproblem. På så sätt kan vetenskaplig förnyelse stimuleras samtidigt som betydande effekter på innovationssystemet uppnås.
En förutsättning för utredningens förslag är att universitetens basfinansiering hanteras annorlunda än idag, framhåller Madelene Sandström. Dessa uppgifter bör lämpligen skötas på annat sätt eller i annan ordning. Ska forskningsfinansiärerna kunna agera strategiskt och kraftfullt, måste de kunna koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter och kunna verka med mer distinkta finansieringsinstrument än i dagsläget.
Bakgrund
Dagens myndighetsorganisation för forskningsfinansiering inrättades efter en betydande omorganisation 2001. Då bildades Vetenskapsrådet med uppgift att stödja grundforskning inom alla ämnesområden. Därutöver bildades två områdesinriktade råd med uppgift att stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, och inom arbetsliv och socialvetenskaplig forskning, Fas. En myndighet, som fick namnet Vinnova, med ansvar för teknisk behovsmotiverad forskning bildades också.
Utredningens uppgift har varit att belysa effekterna av den myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som inrättades 2001 (dir 2007:102).
Syftet med organisationsförändringen var bl.a. att förbättra förutsättningarna för kraftsamling inom viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och utvecklingsarbete, förbättra möjligheterna för tvär- och mångvetenskaplig forskning och ge framstående forskarbegåvningar tillräckligt stöd för att kunna utveckla en självständig och nyskapande forskning. Organisationen skulle också klara av både att initiera forskning inom nya viktiga områden och att avveckla forskning inom områden som inte längre var angelägna.
Madelene Sandström är generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut. Dessförinnan var hon vice generaldirektör för Vinnova.
