Maud Olofsson om Karin Starrin i senaste numret av Apropå
I en artikel i senaste numret av Apropå, som för övrigt är en utmärkt informationskälla, säger centerledaren Maud Olofsson om Tullverkets chef Karin Starrin bland annat att Karin har en stark social kompetens och hon har förmågan att få med sig människor i förändringsarbete, vilket är en mycket god ledaregenskap.
Det verkar inte som om Starrin har förmågan att få med sig människor på golvet i det förändringsarbete som, om det genomförs, kommer att innebära en omfattande decimering av tullens brottsbekämpande verksamhet.
Du kan läsa hela artikeln, Målet: ett enat tullverk, här.
Andra artiklar i senaste numret hittar du här.
Torgny Peterson
Tvång till knark eller tvång till frihet från knark
Gratis heroin är på modet bland de som resignerat inför narkotikamissbruket. I Danmark anvisar politikerna 70 miljoner kronor för att underlätta heroinisternas fortsatta missbruk och i Norge vill Oslo Venstre dela ut heroin på recept.
Om man nu som politiker är 'modig' nog att underlätta fortsatt missbruk så kanske det finns någon politiker som är 'modig' nog att underlätta tillgång till tvångsvård med meningsfullt innehåll - sjuk- och hälsovård, utbildning, arbete, studier, skuldsanering mm. Att bara låsa in folk utan konstruktiva åtgärder är lika meningslöst, om än mindre skadligt, som att dela ut heroin.
Snart börjar väl kokainisterna knorra och undra varför inte dom får gratis kokain. Antagligen finns det ett antal knäppgökar som anser att också det skulle vara en strålande idé.
Svenska beslutsfattare står på sig och har den, i knarklegaliserarnas trånga värld, besynnerliga idén att det ska vara svårt att få ta i narkotika och lätt att få vård. Det finns mycket i övrigt att önska beträffande svensk narkomanvård och nuvarande insatser mot narkotika, men de danska respektive norska förslagen om heroin till heroinister är en del av narkotikaproblemet och inte en del av lösningen.
Läs också:
Torgny Peterson
Knarkhandel sköts från fängelset
Norska uppgifter hävdar att narkotikahandeln på Vestlandet styrs från fängelset i Bergen.
Enligt uppgifter i en hemlig polisrapport visar sig rutinerna i det aktuella fängelset vara minst sagt undermåliga.
I rapporten noterar man bland annat att:
En litauisk storsmugglare av narkotika haft kontakt med sin kurir genom ett öppet fönster i cellen fastän kuriren satt isolerad.
I fängelset ska man kontrollera samtal på främmande språk men har endast gjort det i fall med samtal på engelska.
Häktade har kommunicerat med varandra genom att skriva meddelanden på en vägg i fängelset. Det hela uppdagades men polisen fick aldrig veta vad som stod på väggen eftersom kriminalvårdarna tvättade väggen innan polisen kontaktades.
Det hela påminner om ordningsmaktens arbete som det skildras i Grönköpings Veckoblad.
Läs också:
Murene stopper ikke narkohaiene
Torgny Peterson
Narkotika kan allvarligt påverka ditt omdöme
Att narkotika allvarligt kan påverka omdömet är inte någon nyhet. Det hjälper inte ens om man är dotter till en kändis vilket är fallet med Maria Eliassen, som naken och rökande marijuana, protesterar mot Norges narkotikapolitik.
I och för sig är inte så mycket annat att vänta - hon är nämligen talesperson för den norska grenen av legaliseringsorganisationen NORML (The National Organization for the Reform of Marijuana Laws). Att hennes 'framträdande' medför att en majoritet av befolkningen i Norge önskar fler poliser för att bekämpa narkotikaproblemet är en annan fråga.
Tack för hjälpen Maria.
Torgny Peterson
Sprutrum innebär legalisering av användning av narkotika
I Norge vill stortingsrepresentanten Bjørg Tørresdal från Kristelig Folkeparti att försöket med sprutrum upphör eftersom en utvärdering visar att det inte betytt något för att minska drogrelaterade överdoser.
Tørresdal säger till norska media att sprutrum innebär en legalisering av användning av narkotika.
Det vore klädsamt om fler politiker vågade visa att de har insett att tillgång till verktyg och lokaler för att fortsätta missbruk inte har något att göra med så kallad 'harm reduction' (skademinskning) utan istället är ett utmärkt exempel på 'harm production' (skadeproduktion).
Läs också:
Torgny Peterson
Omkring 1 000 läkare är missbrukare
Nyligen har en läkare i danska Næstved fått sparken efter att han blev tagen på bar gärning då han injicerade narkotika på sjukhuset.
Uppenbarligen är han inte den ende. Danska Sundhedsstyrelsen uppskattar att omkring 1 000 läkare är missbrukare men att endast 70 får behandling.
Är det lika illa ställt i Sverige?
Läs också:
Morfinlæge har fået fyreseddel
Torgny Peterson
En förnyad folkhälsopolitik
Som folkhälsominister är jag glad att lägga en heltäckande folkhälsoproposition på ett sätt som inte gjorts tidigare. Vi presenterar en förnyad folkhälsopolitik, både vad gäller synen på folkhälsoarbetet och vad gäller ekonomiska satsningar. Det säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i en kommentar när hon presenterar huvuddragen i den nya folkhälsopolitiska propositionen En förnyad folkhälsopolitik.
I folkhälsoarbetet är det viktigt med en helhetssyn på människan. Det hälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Det är viktigt att folkhälsoarbetet bygger på evidens och kunskap som grund. Regeringen vill främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan, egenmakt eller Empowerment är viktiga begrepp i hälsofrämjande sammanhang. Det lokala och regionala arbetet är väldigt viktigt för att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas. Det behövs också ett ökat samarbete med det civila samhället.
Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället; 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar; 3. Barns och ungas uppväxtvillkor; 4. Hälsa i arbetslivet; 5. Miljöer och produkter; 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård; 7. Skydd mot smittspridning; 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa; 9. Fysisk aktivitet; 10. Matvanor och livsmedel; 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
För att intensifiera och förstärka arbetet inom särskilt viktiga folkhälsopolitiska områden har regeringen avsatt 115 miljoner kronor 2008 och avser att avsätt samma belopp årligen 2009 och 2010. Dessa medel kommer framför allt att användas till att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap, att intensifiera det självmordsförebyggande arbetet, att främja bra kostvanor och fysisk aktivitet samt att minska tobaksbruket.
Kunskapsgrund för folkhälsoarbetet
Regeringen avser att avsätta 50 miljoner kronor 2008 för att utveckla det lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och syfta till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa och till att generera kunskap om såväl effektiva metoder som kostnadseffektiva samverkansformer.
Föräldrastöd
Ingen kan som föräldrar ge sina barn kärlek och goda vanor för livet. Alla föräldrar bör få stöd och hjälp och möjlighet till utbildning i den utsträckning som de behöver för att klara vardagen med sitt barn. Stödet ska vara frivilligt och bygga på föräldrarnas behov och intresse och utgå från barnets rätt till goda uppväxtförhållanden. Föräldrastödet ska erbjudas alla föräldrar med barn upp till 18 års ålder.
Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, som ska vara klart i december 2008.
Vidare avser regeringen att uppdra till Statens folkhälsoinstitut (FHI) att
- pröva och värdera olika tillvägagångssätt att "utbilda utbildare" inom relevanta yrkeskategorier i olika evidensbaserade föräldrastödsmetoder,
- kartlägga det befintliga föräldrastödet på regional och lokal nivå, samt
- genomföra en behovsanalys av vilket stöd och vilken hjälp som föräldrar efterfrågar.
Kost och fysisk aktivitet
Regeringen har för avsikt att tillskapa ett dialogforum med nyckelaktörer inom livsmedelssektorn, experter, frivilligorganisationer, myndigheter och media för att gemensamt diskutera nationella utmaningar och olika aktörers möjliga bidrag till gagn för folkhälsan.
Regeringen avser att ge Statens folkhälsoinstitutet (FHI), i samverkan med Livsmedelsverket, i uppdrag att bilda en samverkansgrupp på expertnivå för att samordna, genomföra, följa upp och utvärdera insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med fokus på överviktsproblematiken.
Regeringen avser att uppdra till Socialstyrelsen att utvidga det medicinska födelseregistret till att även omfatta uppgifter om barns längd och vikt.
Vidare avser regeringen att ge FHI följande uppdrag inom området fysisk aktivitet på recept:
- att genomföra en nationell utvärdering av fysisk aktivitet på recept (FaR),
- att sprida skriften FYSS 2 (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling till landsting och kommuner), samt
- att ta fram ett utbildnings-/fortbildningspaket avseende metoden motiverande samtal och FaR.
Dessutom avser regeringen att ge FHI följande uppdrag:
- att utveckla konkreta åtgärdsförslag för att förbättra äldres hälsa och livskvalitet, samt
- att utveckla manualer, där nyckelperspektiv i samhällsplaneringen finns med för att främja fysisk aktivitet, och för att underlätta planering av bebyggda miljöer.
Suicidprevention
Självmord går i många fall att förebygga och samhällets förebyggande insatser för att motverka psykisk ohälsa och samhällets olika system för att hantera risker för självmord måste ständigt förbättras. Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv.
Regeringen avser att uppdra till Socialstyrelsen att initiera ett projekt för att öka kunskapen i befolkningen om självmordsprevention, så kallade Första hjälpen utbildningar för de som mår psykiskt dåligt. Projektet ska också syfta till att sprida information om hur man uppmärksammar tidiga signaler och känna till var man kan söka hjälp och stöd. Informationsinsatsen ska genomföras i samverkan med Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) samt Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP).
Regeringen avser att uppdra till Socialstyrelsen att initiera ett projekt i syftet att öka kunskapen i befolkningen om självmord och vart man vänder sig för att få hjälp och stöd samt föreslå hur informationen ska spridas inom hälso- och sjukvården samt övriga samhället. FHI i samverkan med Socialstyrelsen får också i uppdrag att ta fram förslag på utbildningsinsatser för att höja kompetensen avseende vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik.
Tobaksprevention
Statens folkhälsoinstitut (FHI) får i uppdrag att ansvara för en nationell satsning för stöd till lokalt arbete och att samordna det nationella tobaksförebyggande arbetet. Regeringen har för avsikt att genomföra en nationell rökavvänjningssatsning.
Vidare får FHI i uppdrag att utveckla och förstärka det nationella tillsynsarbetet. En utredning bör tillsättas för tillsyn avseende tobakslagens bestämmelser om detaljhandel med fokus på åldersgränser. Tobak bör samordnas i Riskbruksprojektet och tobaksinsatser bör på ett tydligare sätt ingå i Skolprojektet.
Ett starkare civilsamhälle
Samverkan mellan staten och den ideella sektorn bör utökas och förutsättningarna för den ideella sektorns arbete förbättras. Regeringen avser att under mandatperioden avsätta medel för att stödja Volontärbyråns verksamhet och medel för en stödstruktur till frivilligcentralerna. Dessutom avsätts medel för finansiering av en halvtidstjänst som koordinator för nätverket Nationella Healthy Cities. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. Regeringen avser att avsätta medel för att stödja utvecklingsarbetet som nätverket Hälsofrämjande sjukhus bedriver inom området.
Kunskapen om hälsotillståndet hos de cirka 500 000 människor som tillhör de nationella minoriteterna är bristfällig. Regeringen avser därför att ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att, i samråd med Socialstyrelsen, företrädare för de nationella minoriteterna och Delegationen för romska frågor, genomföra en kartläggning av hälsosituationen bland de nationella minoriteterna samt lämna förslag på hur folkhälsoarbetet kan bedrivas för att främja hälsan och förebygga ohälsan bland minoriteterna.
Stärkt smittskydd
Regeringen har för avsikt att under våren 2008 tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de nationella strukturerna som finns inom smittskyddsområdet. I uppdraget bör bland annat ingå att se över Socialstyrelsens, Smittskyddsinstitutets, Statens folkhälsoinstituts och andra strukturers uppgifter inom smittskyddet. I ljuset av nya infektionshot och en mer innovativ vaccinindustri finns det behov av att se över den nuvarande regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen. Under våren 2008 avser regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av nuvarande system och lämna förslag till hur det nationella vaccinationsprogrammen bör utformas i framtiden.
Ekonomiska insatser för folkhälsan
- 260 Mkr/år 2008-2010 Alkohol, narkotika, dopning, tobak
- 1 Mrd kr, 2008-2010 Pandemiberedskap
- 145 Mkr/år HIV/Aids och övriga smittsamma sjukdomar
- 1,35 Mrd kr/år, 2008-2010 Äldresatsning
- 500 Mkr 2007-2008, 250 Mkr 2009 Psykiatrisatsning
Ytterligare 115 Mkr 2008
- Kartläggning, analys av föräldrastöd, 7 Mkr
- Stöd till lokalt hälsofrämjande arbete, 50 Mkr
- Nationell mätning av ungas psykiska hälsa 10 Mkr
- Upprättande av nationell databas, längd och vikt 4 Mkr/år
- Tobaksområdet 23 Mkr/år
- Stöd till frivilligorganisationer
För 2009-2010 satsas 70 Mkr/år på ett nationellt föräldrastöd.
Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
I propositionen, Prop. 2007/08:105, föreslås en ny lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda asylsökande m.fl. hälso- och sjukvård samt tandvård.
Lagförslaget innebär en tydligare reglering av den vård som berörda utlänningar enligt nuvarande ordning erbjuds enligt särskilda överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2007
I skrivelsen, Skr. 2007/08:85, redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2007 i enlighet med 10 kap. 1 § i riksdagsordningen.
Skrivelsen behandlar övergripande Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.
Om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen
Inom Europeiska unionen har utarbetats ett utkast till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen. Utkastet innehåller bestämmelser om överförande mellan medlemsstaterna av verkställighet av frihetsberövande påföljder.
I propositionen föreslås att utkastet till rambeslut ska godkännas av riksdagen.
I rambeslutet finns bestämmelser om under vilka förutsättningar en medlemsstat ska erkänna en dom och verkställa en frihetsberövande påföljd som dömts ut i en annan medlemsstat.
Efter det att verkställigheten har överförts ska verkställigheten ske i den verkställande staten på samma sätt som en inhemsk frihetsberövande påföljd.
Rambeslutet uppställer tidsfrister för beslut om erkännande och verkställighet av frihetsberövande domar som har meddelats i andra medlemsstater och även för själva överförandet av den dömde.
Läs också:
Organisationsförändringar för att underlätta omregleringen av Apoteket
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att avyttra en del av de apotek som idag innehas av Apoteket AB. Regeringen bör även ges bemyndigande att bilda ett nytt bolag, vars uppgift blir att driva och övervaka omstruktureringen rörande Apoteket AB. Det är huvuddragen i den proposition om apoteksmarknaden som regeringen idag har överlämnat till riksdagen.
Ett viktigt syfte med omregleringen är att göra det enklare att köpa sin medicin. En avyttring av apotek underlättar för nya aktörer att etablera sig - då kan vi få fler apotek och längre öppettider, något som människor länge efterfrågat. Om det inte sker någon avyttring är det stor risk att nya aktörer uteblir, eftersom trösklarna för att ta sig in på marknaden blir för höga, säger socialminister Göran Hägglund.
Det är dock regeringens bedömning att merparten av antalet apotek som Apoteket AB idag äger kommer att finnas kvar i statlig ägo. Apoteket AB kommer att fortsätta vara en central aktör och agera på samma villkor som de nya aktörerna.
Det är av stor vikt att vi släpper in andra för att bedriva detaljhandel med läkemedel, även de mindre aktörerna. Det är inte rimligt att vi håller oss med ett förbud för enskilda farmaceuter - med kompetens, entreprenörsanda och drömmar - att starta eget.
Regeringen föreslår också ett bemyndigande att skapa ett statligt helägt moderbolag med ansvar för omstruktureringen. En uppgift för moderbolaget blir att övervaka att Apoteket AB för över infrastruktur till ett nyinrättat servicebolag, så att samma infrastruktur finns tillgänglig för alla aktörer på den omreglerade marknaden. Servicebolaget ska även verka för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsdistribution.
För att vinna tid i processen uppdrar regeringen åt Apoteket AB att redan nu bilda omstruktureringsbolaget som ett dotterbolag. Styrelsen kommer dock att utses efter förslag från regeringen. När omregleringen är genomförd avvecklas omstruktureringsbolaget.
Dagens proposition innehåller i huvudsak organisatoriska förändringar som ska underlätta den kommande omregleringen av apoteksmarknaden. Huvudbetänkandet från apoteksmarknadsutredningen är just nu på remiss.
Ett starkare skydd mot diskriminering
Regeringen har lämnat ett förslag till ny diskrimineringslag till riksdagen.
Regeringen föreslår att den nya lagen ersätter de nuvarande sju olika diskrimineringslagarna samt att de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering slås samman till en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen.
Den nya lagen innehåller två nya diskrimineringsgrunder samtidigt som diskrimineringsförbudets omfattning vidgas till att omfatta fler samhällsområden än idag.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009, vilket också föreslås bli startdatum för den nya diskrimineringsombudsmannen.
Läs också:
Om säkerhetskopior och elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar
Regeringen har beslutat att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över vissa frågor med anknytning till bestämmelserna om allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningen.
Kommittén ska, mot bakgrund av de rättsliga oklarheter som uppmärksammades i samband med Katastrofkommissionens granskning av de s.k. tsunamibanden, utreda frågan om säkerhetskopior ska anses vara allmänna handlingar. Kommittén har också fått i uppdrag att överväga om det ska införas en skyldighet i lag för myndigheter att lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form.
Kommitténs arbete kommer att ledas av regeringsrådet Henrik Jermsten.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008 i den del det avser förslag till grundlagsändringar och i övriga delar senast den 31 december 2009.
Bryssel - Europas tråkigaste stad
Ska du resa ut i Europa så passa dig för Bryssel, som av ett stort antal resenärer anses ungefär lika upphetsande som den politiska verksamhet som har sitt huvudsakliga säte där, förutom vid de tillfällen då parlamentarikerna tar sitt pick och pack och, för miljontals kronor årligen, har möjlighet att politisera mera i den betydligt angenämare atmosfären i Strasbourg.
Eftersom vi är måna om att våra läsare inte ska råka illa ut i det europeiska vimlet kommer här en snabb sammanfattning av den enkät som resebyråsajten Trip Advisor gjort bland 1 400 resenärer.
Tråkigast
Bryssel är Europas tråkigaste stad, tätt följd av Zürich på andra plats och Warsawa på tredje.
Dyrast
London, Paris och Rom
Billigast
Prag, Budapest och Lissabon
Bästa nattlivet
Amsterdam och Paris
Bästa maten
Paris följt av Rom och Florens
Renast
Zürich, Stockholm och Köpenhamn
Smutsigast
London, Paris och Rom
Mest välkomnande invånarna
Dublin
Minst välkomnande invånarna
Paris
Have a nice trip (utan knark)!
Torgny Peterson
Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. år 2007
I skrivelsen, 2007/08:81, lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. år 2007 samt inför det svenska ordförandeskapet år 2008.
Passmyndigheter utomlands
I regeringens proposition 2007/08:66 föreslås en ändring i passlagens bestämmelse om passmyndigheter utomlands innebärande att alla Sveriges beskickningar och karriärkonsulat inte längre obligatoriskt ska ha uppgiften att vara passmyndighet.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska i stället få avgöra i vilken utsträckning dessa myndigheter ska full-göra uppgifter som passmyndighet.
Läs också:
Regeringens proposition 2007/08:66 - Passmyndigheter utomlands
Årsrapport från Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd
År 2007 avskedades två poliser på grund av brott. Det framgår av nämndens verksamhetsrapport för år 2007, som nu är klar.
Skiljande från anställning (avsked och uppsägning)
Två poliser avskedades år 2007
I två av 32 avslutade ärenden som gällde skiljande från anställning beslutade nämnden om avsked.
Avskedsärendena avsåg
dels en polisassistent dömd för grov kvinnofridskränkning
dels en inspektör dömd för barnpornografibrott
Under året har 30 ärenden skrivits av, antingen därför att det aktuella åtalet ogillats eller där¬för att grund för ett ski¬ljan¬de från anställ¬ningen inte be¬dömts före¬ligga.
Disciplinansvar (varning och löneavdrag)
34 ärenden om tjänsteförseelse har avgjorts under året. Av dessa ärenden avsåg 30 poliser och 4 civilanställd personal. I dessa har disciplinpåföljd ålagts i 27 fall. I 15 fall ålade nämnden disciplinansvar i form av varning och i 12 fall ålades löneavdrag. 7 ärenden har skrivits av under året, varav 2 genom ordförandebeslut.
Varning ålades för bl.a. vådaskott, uppvisande av tjänstelegitimation utan samband med tjänst, glömt tjänstevapen i omklädningsrum eller annat utrymme i polishuset, felaktig förvaring och hantering av tjänstevapnet, olovlig utevaro från arbetet, olämpligt uppträdande, utnyttjande av tjänstgörande polispatrull för privat transport.
Disciplinansvar i form av löneavdrag har ålagts bl.a. avseende vådaskott av skjutinstruktör, olämpligt uppträdande vid upprepade tillfällen, samling av passbilder på unga kvinnor, glömt tjänstevapen på en offentlig toalett, låtit en civilanställd transportera tjänstevapen, felaktig efterlysning, alkoholpåverkan under tjänstetid, olovlig utevaro från arbetet.
Proposition om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet
Propositionen innehåller förslag som syftar till att genomföra artikel 3 i rådets rambeslut 2005/212/RIF om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott.
I propositionen föreslås ändringar i bl.a. brottsbalken och rättegångsbalken.
Förslagen innebär att det vid viss allvarlig brottslighet ska vara möjligt att förverka inte bara utbyte av ett visst konkret brott, utan också utbyte av en inte närmare preciserad brottslig verksamhet. För sambandet mellan det som förverkas och den brottsliga verksamheten ska gälla ett sänkt beviskrav i förhållande till vad som i allmänhet gäller i brottmålsprocessen.
Härutöver lämnas vissa förslag som syftar till att förbättra möjligheterna att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att förverkas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
Läs också:
Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, prop.2007/08:68
Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
Regeringen har i dag beslutat att en proposition med ändringar av bestämmelserna om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare ska överlämnas till riksdagen. Förslaget innebär bland annat att den som är allvarligt psykiskt störd och begår ett brott ska kunna dömas till fängelse i vissa fall.
I dag gäller förbud mot att döma till fängelse när ett brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Enligt förslaget ska i dessa situationer fängelse kunna dömas ut om det finns synnerliga skäl för det. I första hand ska väljas en annan påföljd än fängelse. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl ska domstolen beakta till exempel om brottet har ett högt straffvärde, om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård och om den tilltalades tillstånd är självförvållat. Fängelse kan till exempel dömas ut om ett mycket allvarligt brott har begåtts under påverkan av ett hastigt övergående psykostillstånd och vårdbehov inte föreligger vid domstillfället.
Fängelse får dock inte dömas ut när en tilltalad till följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Detta gäller emellertid inte om han eller hon själv har vållat den bristande förmågan genom berusning eller på annat liknande sätt.
Syftet med förslaget är att öka flexibiliteten och skapa större utrymme för proportionalitet vid påföljdsbestämningen samtidigt som den enskildes behov av vård ska beaktas. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2008.
Den framtida tingsrättsorganisationen
Samtliga tingsrätter i Norrland blir kvar. Regeringen skrotar därmed Norrlandsutredningens förslag om att minska antalet tingsrätter från dagens elva till fem. Genom dagens regeringsbeslut tar regeringen ett helhetsgrepp och skapar en långsiktighet och arbetsro inom organisationen.
I dag överlämnar regeringen en skrivelse om hur tingsrättsorganisationen ska utvecklas vidare till riksdagen.
Med det här förslaget tar vi ett helhetsgrepp kring den framtida tingsrättsorganisationen och löser de frågetecken som den tidigare regeringen lämnat efter sig. De förändringar som nu föreslås skapar en långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation och ger organisationen arbetsro. Många tingsrätter har levt i ovisshet under en alltför lång tid. Det har varit till men för rekryteringen till vissa tjänster och nödvändiga investeringar har på många håll uteblivit, säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt regeringens förslag bör tingsrätterna i Katrineholm och Nyköping bilda en tingsrätt med kansli i Nyköping. Tingsrätterna i Lidköping, Mariestad och Skövde bör slås samman till en tingsrätt med kansli i Skövde och tingsrätterna i Karlskoga och Örebro bildar en tingsrätt med kansli i Örebro.
Regeringen anser vidare att Linköpings tingsrätt bör ha kansli enbart i Linköping och att Lunds tingsrätt även i fortsättningen bör ha kansli i Landskrona.
Regeringen gör bedömningen att samtliga elva tingsrätter i Norrland bör finnas kvar. Ångermanlands tingsrätt bör ha kansli enbart i Härnösand. Ett tingsställe bör inrättas i Örnsköldsvik. Slutligen gör regeringen bedömningen att de särskilda tingsställena i Norrland där det i dag hålls mindre än två förhandlingsdagar per vecka bör avvecklas.
Norrland har en speciell situation när det gäller avstånden. Det är viktigt att avståndet för medborgarna till tingsrätten inte blir allt för långa. Att som Norrlandsutredningen förslog ta bort sex tingsrätter är enligt regeringen orimligt. Verksamhetsmässiga skäl måste vägas mot tillgängligheten för medborgarna, säger justitieminister Beatrice Ask.
Läs också:
En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation, skr.2007/08:117