ReageraMera

Apoteksmarknadsutredningen överlämnar sitt delbetänkande om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek till socialminister Göran Hägglund tisdagen den 1 april.

Efter överlämnandet kommer utredaren Lars Reje att presentera betänkandet på en pressträff i Rosenbad.

Måndag den 31 mars inledde kansliet för krishantering sin verksamhet. Därmed förs det övergripande ansvaret för Regeringskansliets krishantering över till Statsrådsberedningen.

En av de huvudsakliga uppgifterna för chefstjänstemannen Christina Salomonson och departementsrådet Lars Hedström och kansliet är att förbereda, larma och samordna krishanteringen i Regeringskansliet.

Kansliet för krishantering kommer att vara bemannat dygnet runt, året om. Det utgör en central kontaktpunkt för Regeringskansliet och kommer att upprätthålla en beredskap där det ingår att löpande kunna lämna stöd och information till den statssekreterare som har beredskap. Kansliet ska följa hot- och riskutvecklingen i omvärlden för att tidigt kunna fånga upp situationer eller händelser som kan komma att föranleda krishanteringsinsatser.

Förändringen innebär också att den omvärldsbevakning som bedrivits vid enheten för beredskap och analys förs över till kansliet för krishantering.

Enskilda departement ska kunna hantera allvarliga händelser inom det egna ansvarsområdet. Ansvaret för denna krishanteringsförmåga tydliggörs. Samtidigt upphör den tidigare modellen med samordnande departement att gälla. Vidare förs ansvaret för frågor som rör Regeringskansliets utbildnings- och övningsverksamhet avseende krishantering över från Försvarsdepartementet till kansliet i samband med dess inrättande.

Bakgrund till förändringen är att det i början av 2007 beslutades att det skulle tas fram ett förslag till en ny krishanteringsfunktion i Regeringskansliet. I oktober samma år presenterades förslaget, som innebär att det ska inrättas en tjänst som chefstjänsteman för krishantering och ett kansli för krishantering i Statsrådsberedningen. Regeringen har därefter, i februari 2008, beslutat om ändringar i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Ändringarna trädde i kraft den 31 mars 2008.

F.d. justitierådet Bertil Bengtsson har på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet utrett om det finns lämpliga alternativ till det nuvarande systemet med geografiskt avgränsade förvaltningsområden där enskilda har rätt att använda samiska, finska respektive meänkieli vid kontakter med myndigheter och domstolar.

Bengtssons förslag presenteras i departementspromemorian Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter - Ett alternativ, (Ds 2008:26). Promemorian innehåller alternativa förslag till tidigare lämnade förslag rörande utvidgning av nuvarande förvaltningsområden för minoritetsspråk som lämnats av Utredningen om finska och sydsamiska språken (betänkandena "Rätten till mitt språk", SOU 2005:40, samt "Att återta mitt språk", SOU 2006:19).

Departementspromemorian kommer att remitteras snarast.

Socialstyrelsen har presenterat årets lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden. Av den framgår att folkhälsan har förbättrats i de flesta befolkningsgrupper. Ett undantag är dock ungdomar och unga vuxna vilkas psykiska ohälsa har ökat. Bland dem har också de sociala förhållandena försämrats, till exempel har andelen fattiga ökat jämfört med övriga befolkningen.

Rökning

De senaste 15 åren har medellivslängden ökat. År 2006 var den 83 år för kvinnor och 79 år för män. Den positiva utvecklingen beror främst på att dödligheten i kranskärlssjukdom och sjukdomar i andningsorganen minskat, vilket bland annat är en följd av att allt färre röker. Bland svenska män är andelen rökare lägst i Europa. Tobaksrökningen i Sverige har minskat i alla åldersgrupper och år 2006 rökte 17 procent av kvinnorna och 12 procent av männen dagligen.

Alkohol

När det gäller alkoholkonsumtionens effekter på folkhälsan har utvecklingen inte varit lika gynnsam. År 2006 konsumerades motsvarande knappt 10 liter hundraprocentig alkohol per person, vilket är en fortsatt hög nivå jämfört med 1990-talet. Under senare år har andelen som vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning ökat i den vuxna befolkningen och den alkoholrelaterade dödligheten har ökat något i åldrarna 45 år och uppåt.

Psykisk ohälsa

Den självrapporterade psykiska ohälsan har minskat i de flesta befolkningsgrupper sedan början av 2000-talet. Drygt 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgav åren 2005‑2006 att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Det motsvarar omkring 1,4 miljoner personer. Den psykiska ohälsan har dock fortsatt att öka i vissa grupper. Det gäller särskilt bland yngre kvinnor där utvecklingen varit problematisk. Bland flickor i åldrarna 15‑19 år har andelen som vårdats på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat mest. Bland pojkar i samma ålder har självmordsförsöken också ökat något.

Självmord

Självmorden har minskat bland personer som är 25 år och äldre sedan mitten av 1990-talet. Fortfarande är självmord betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Högst självmordstal har män som är 65 år och äldre.

Färre fattiga, men inte bland unga vuxna

Under 2000-talet har arbetsmarknaden i stort sett återhämtat sig efter krisen på 1990-talet. Fler förvärvsarbetar samtidigt som andelen arbetslösa och personer utanför arbetskraften har sjunkit de senaste två åren.

Invandrares situation på arbetsmarknaden har blivit bättre, men det finns fortfarande stora skillnader mellan personer födda utomlands och personer födda i Sverige. Arbetslösheten är 2,5 gånger så hög bland invandrare som bland sverigefödda vars föräldrar också är födda i Sverige.

Fattigdomen är mest utbredd bland ungdomar i åldern 20 till 24 år. Bland dessa var 22 procent fattiga, det vill säga hade en disponibel inkomst under det absoluta fattigdomsstrecket. Definitionen av det absoluta fattigdomsstrecket anger den inkomstnivå som anses vara minimum för att klara försörjningen och utgår från vägledande normer för beslut om ekonomiskt bistånd. Andelen personer som levde i fattiga hushåll minskade under år 2006 till drygt 4,5 procent, vilket motsvarar ungefär 400 000 personer. Unga vuxna i åldern 20 till 29 år är den enda grupp som relativt sett har fått fler fattiga sedan år 2000.

Barns levnadsstandard varierar beroende på vilken hushållstyp de tillhör. Sammantaget levde cirka 6 procent av alla barn 0-19 år i familjer som hade en disponibel inkomst per person under det absoluta fattigdomsstrecket. De bästa ekonomiska villkoren har Sverigefödda barn som bor med två föräldrar som båda är födda i Sverige. Störst är fattigdomen bland barn i hushåll där båda föräldrarna är invandrade. Bland dem bor mer än vart femte barn i ett fattigt hushåll.

Du kan läsa hel rapporten, Folkhälsa och sociala förhållanden - lägerapport 2007, här.

Nyligen publicerade UNODC (United nations Office on Drugs and Crime) och WHO (World Health Organization) dokumentet Principles of Drug Dependence Treatment.

I USA har ONDCP (Office of National Drug Control Policy) nyligen också publicerat ett dokument med titeln What Works: Effective Public Health Responses to Drug Use. Det dokumentet, som behandlar antidrogkampanjer i media, samarbete mot narkotika i lokalsamhället, drogtester i skolor och på arbetsplatser, så kallade 'drug courts' och vikten av tillgång till behandling, kan du läsa här.

Läs också:

Om den ädla konsten att behandla drogberoende

Torgny Peterson

Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har upptäckt ett fel i bevisinstrumentet som används vid alkoholutandningsprov.

Felet består i att avdrag inte har gjorts för bland annat störande ämne i rumsluft och utandningsluft under perioden december till mars.

Felet uppkom när programvaran uppdaterade i början av december 2007.

Till följd av felet har totalt ett drygt hundratal personer fått värden över gränsen för rattfylleri respektive grovt rattfylleri.

Det är i dagsläget oklart om hur många av dessa personer som har lagförts.

Omedelbart när felet kom till Rikspolisstyrelsens kännedom beslutades om brukandeförbud för Evidenzerinstrumentet på samtliga polismyndigheter.

Rikspolisstyrelsen har informerat polismyndigheterna som i sin tur kommer att följa upp berörda ärenden. SKL arbetar med att identifiera vilka personer som har drabbats av felet. Ett rättat analysprotokoll kommer att tillföras respektive utredningar.

Åklagarmyndigheten har beslutat att inga åtalsbeslut får fattas eller strafförelägganden utfärdas till dess att felet har avhjälpts och kommer att samverka med Rikspolisstyrelsen för att vidta åtgärder för att korrigera eventuellt felaktiga beslut.

Brotts- och misstankeregistren kommer att gallras så att ingen oskyldig finns i polisens register.

Omfattande kontroller kommer att göras innan Evidenzern åter tas i bruk. Under tiden kommer Polisen att för bevissäkring göra blodprovskontroller på misstänkta rattfyllerister.

Fakta
Evidenzer är ett bevisinstrument som personer får blåsa i efter att tidigare ha blåst positivt i polisens alkometer, det så kallade sållningsinstrumentet.

Ska jag röka cannabis? Frågan ställs i ett program i BBC3 ikväll 22.00. I programmet redovisas de erfarenheter journalisten Nicky Taylor fick under sin månadslånga vistelse i Amsterdam där hon arbetade i en coffee shop. Nicky använde cannabis regelbundet under vistelsen i Amsterdam för att se hur det påverkade henne och hon deltog vid hemkomsten också i ett medicinskt försök där hon injicerades med THC.

Efter att ha tagit del av programmet borde svaret på den inledande frågan vara ett nej! Dokumentärprogrammet om Nicky borde ses av var och en som funderar på en karriär som haschflummare.

Har du inte tillgång till BBC3 kan du läsa mer om vad som hände Nicky Taylor här.

Torgny Peterson

Schweizisk tull (Die Eidg. Zollverwaltung EZV) meddelar att man under 2007 gjorde rekordbeslag av både kokain och heroin med 217 respektive 199 kg. Merparten av kokainet har beslagtagits på flygplatser i landet. 2006 beslagtogs 193 kg kokain.

Beträffande beslagen av heroin har dessa ökat från 59 kilo år 2006 till 199 kg förra året. Merparten av heroinet smugglas som tidigare i olika fordon.

Under föregående år beslagtogs bland annat också 777 kg cannabis och 1447 kg kat.

Du kan läsa mer om den schweiziska tullens arbete i tidningen Forum Z.  

Torgny Peterson

Insatsstyrkan, polisflyget och riksmordkommissionen och många fler specialister finns på Rikskriminalpolisen, som arbetar mot den organiserade brottsligheten på nationell och internationell nivå.

Du kan läsa mer om arbetet vid Rikskriminalpolisen i 2007 års verksamhetsberättelse som du hittar här.

Drug Free Schools Coalition i USA har sammanställt information om myter och fakta om rökning av så kallad 'medicinsk' marijuana.

Är du intresserad av att få en kopia av informationen via e-post , skickar du ett e-postmeddelande till [email protected] där du uppger namn och e-postadress.

Torgny Peterson

Föräldrar som ställs inför någon som vill ge deras barn en ADHD-diagnos, med åtföljande "behandling" med Ritalina, Concerta eller Strattera, bör först få ta del av nedanstående information. Föräldrar måste, för att kunna ge verkligt informerat samtycke, få annan information än den som tagits fram av läkemedelsbolagens PR-avdelningar.

Det finns inget objektivt medicinskt test för det som kallas ADHD, och som påstås vara en störning i hjärnan (en kemisk obalans); det finns inga hjärnavbildningar, blodprov, gentester, eller andra tester som kan särskilja ett barn som får beteckningen ADHD från ett barn som inte får det - det finns ingen uppmätt fysisk eller kemisk avvikelse i hjärnan hos något enda barn som sägs "ha ADHD". Det finns bara en subjektiv bedömning av barnets beteende.

När någon påstår att ens barn har en störning i hjärnan ("ett osynligt funktionshinder"), måste man be om att få den uppmätt. Ställa frågorna: Vad är normalvärdet för det ämne som barnet sägs ha för mycket/för lite av? Vad är det värde som betecknar tillståndet ADHD? Vad är värdet för just mitt barn? Man kommer då att få veta att det inte går att ge något svar på dessa frågor. Påståendet om störningen i hjärnan (den kemiska obalansen) är, som bäst, en ren spekulation. Fram till dess att en med objektiva medel fastställd brist eller störning konstaterats måste barnen betraktas som friska. De olika "diagnoschecklistor" som används för att fastställa diagnosen ADHD är så långt från ett objektivt medicinskt test som man kan komma.

Eftersom det inte finns någon sjukdom finns det heller inget som kan kallas "en medicin för ADHD". Däremot finns det toxiska medel som på ett kraftfullt sätt påverkar barnets hjärna och har stor effekt på beteendet. Ritalina, Concerta och Strattera är sådana preparat.

Ritalina och Concerta är narkotiska ämnen (metylfenidat), i samma narkotikaklass som amfetamin och kokain, ämnen som har hög missbrukspotential [1], och med i stort sett samma verkan. (I fortsättningen kommer termen amfetaminpreparat att användas som namn på Ritalina, Concerta och andra liknande medel.)

För att få föräldrar att gå med på att ge barnen dessa preparat har läkemedelsbolag och psykiatriker spritt en hel del mycket vilseledande information, som tas upp nedan:

·          Nej, amfetaminpreparat är inte för "ADHD" som insulin för diabetes. Medlen har ingen specifik medicinsk effekt av det skälet att det som kallas ADHD inte är en sjukdom. Som andra toxiska ämnen har de däremot en stark verkan på hjärnan. Insulin är ett kroppseget ämne som en diabetiker har brist på. Ingen har någonsin haft amfetaminbrist.

·          Nej, amfetaminpreparat verkar inte annorlunda på barn som fått beteckningen ADHD än de gör på andra barn [2]. Den narkotiska effekten är densamma. Inget av barnen "med ADHD" har heller någon konstaterad fysisk eller kemisk avvikelse i hjärnan, på vilken dessa amfetaminpreparat skulle kunna ha en specifik effekt.

·          Nej, barnen får ingen "liten dos" av Ritalina eller Concerta. Den är fullt tillräcklig för att ge en kraftig effekt på hjärnan, och därmed beteendet. Det sägs ofta, i syfte att vilseleda föräldrar, att missbrukare tar helt andra doser. Det är sant, men barnen är inga vuxna missbrukare - och definitivt inte erfarna, nergångna missbrukare. Det intressanta är därför att jämföra med vad som räknas som missbruksdos för en icke-tillvand vuxen person, och sedan justera jämförelsen gentemot barnets vikt. Så: "En rusframkallande dos ("missbruksdos") räknas såsom den dos som hos en naiv (icke-tillvand) person framkallar ett märkbart rus i form av en tydlig förändring i sinnestillståndet." (s. 4) [3] För amfetamin gäller: "En missbruksdos anses ligga mellan 0,1 och 0,2 gram." [Alltså 100-200 mg.] (s. 27) [3] Dosen för att få samma effekt för den närliggande släktingen metylfenidat (Ritalina och Concerta) anses vara något större.

Den rekommenderade maxdosen för en 6-åring har fastställts i Läkemedelsverkets tragiska beslut att godkänna Ritalina. Myndigheten skriver: "... maximidosen är 60 mg dagligen (för en 6-åring som väger 20 kilo skulle det innebära ett maximum på 3 mg/kg)." "...the maximum dose is 60 mg daily (for a 6 year-old weighing 20 kg, this gives at maximum 3 mg/kg). [4] Det här motsvarar en dos på 240 mg för en vuxen på 80 kg.

Vilket innebär att en 6-åring skulle kunna få en högre dos än vad som för en vanlig vuxen definieras som en missbruksdos!

·          Nej, legalt utskrivna amfetaminpreparat minskar absolut inte risken för illegalt drogmissbruk. Ökat bruk av legal narkotika i ett samhälle har alltid lett till ökad illegal användning och spridning av narkotikan. I Sverige har vi tidigare inte sett spridning eller missbruk av ADHD-droger (Ritalina eller Concerta), av det enkla skälet att dessa inte tidigare getts till barn och ungdomar. I USA är spridningen av ADHD-droger en samhällelig katastrof: I officiella undersökningar har det visat sig att en av tio tonåringar har använt Ritalina eller andra legalt utskrivna ADHD-droger för att bli höga [5].

I tillägg till det är allt bruk av narkotika - förutom tillfälligt, som vid svåra smärttillstånd - att betrakta som missbruk. Att tygla friska barn med amfetamin och andra droger är inget annat än ett kemiskt övergrepp.

·          Nej, Ritalina och Concerta ger inte "få och obetydliga" skadeverkningar, som förespråkarna vill få föräldrar att tro. Som mycket vanliga skadeverkningar listas i officiella publikationer (FASS) nervositet och insomningssvårigheter. Som vanliga skadeverkningar listas nedsatt aptit (vanligtvis övergående), magsmärtor, illamående och kräkningar... Muntorrhet. Utslag, klåda, nässelfeber, håravfall. Huvudvärk, dåsighet, yrsel, rörelsesvårigheter. Påverkan på hjärtat, blodtrycksförändringar (vanligtvis ökning). Bland dessa officiellt erkända vanliga skadeverkningar finns således påverkan på hjärtat, blodtrycksförändringar (vanligtvis ökning).

Det är illa nog att barn som är friska utsätts för insomningssvårigheter - det är ingen obetydlig skadeverkan. Sömnsvårigheterna hanteras i många fall genom samtidig utskrivning av sömnmedel, vilket i sin tur leder till andra skadeverkningar. Och än värre blir det när man betraktar de allvarliga skadeverkningarna av Ritalina och Concerta. I data till läkare skrev Läkemedelsverket att det följande borde tas med i informationen till patienter: "... de mest centrala biverkningarna med Concerta som t ex blodtrycksstegring, risk för beroendeutveckling, och risk för psykisk påverkan inkluderande depression respektive psykosutveckling." [6] Det är föga troligt att föräldrar får information om dessa - "de mest centrala biverkningarna" - när de ska övertygas att barnet behöver amfetaminpreparat.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har efter nya utredningar krävt att Ritalina och Concerta förses med varningstext om risk för psykoser, hallucinationer och mycket allvarliga hjärt-/kärlskador [7]. Man bör, när man läser detta, veta att FDA, som det svenska Läkemedelsverket, nästan uteslutande finansieras av läkemedelsindustrin, och ser denna industri som sina verkliga kunder. Dessa myndigheter har utgett varningar först efter mycket starka protester från allmänheten mot läkemedelsbolagens bedrägliga information.

Bakgrunden till varningarna om allvarliga hjärt-/kärlskador var den rapport som FDA släppte ut den 8 februari 2006. Den för allmänheten tidigare hemlighållna rapporten handlade om amfetaminpreparat, plötslig död och livshotande skadeverkningar [8]. Rapporten berättade, som Reuters återgav, om 51 rapporter om dödsfall i samband med behandling med "ADHD-mediciner" [9]. I tillägg till dessa 51 dödsfall kan man i FDA-rapporten läsa om ytterligare 30 dödsfall vid Ritalinabehandling, från åren före 1999. Sammanlagt berättar alltså FDA-rapporten om 81 dödsfall. (Man har då tagit bort alla de rapporter där flera droger fanns med i bilden och de dödsfall som inträffat i samband med missbruk av amfetaminpreparat.)

Se också nedan om FDA-rapporten om "psykiatriska skadeverkningar" i samband med behandling med amfetaminpreparat och andra ADHD-droger (som Strattera).

Det borde inte längre vara möjligt att ljuga för föräldrar och säga att dessa narkotiska ämnen ger få och obetydliga skadeverkningar - ändå är det vad föräldrar får veta.

·          Den största långtidsstudien av amfetaminpreparats effekt på barn (MTA-studien) har nyligen publicerats. I den kom några av de största förespråkarna för dessa preparat fram till att medlen inte har någon positiv effekt. Enligt en av forskarna: "Vi hade trott att de barn som fick medicin en längre tid skulle ha bättre resultat. Så var det inte. Det finns inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv." De narkotiska preparaten modifierade kortsiktigt barnens beteende, men långsiktigt fanns inte några sådana effekter heller. Forskaren sade: "Och den informationen måste göras mycket klar för föräldrar." De data som framkommit i denna studie visar att "behandlingen" med dessa narkotiska droger inte har några positiva effekter för barnen, ger tillväxthämningar (också för den växande hjärnan), och ökar risken för ett antisocialt och kriminellt beteende. [10]

Strattera är en annan psykiatrisk drog som ges till barn med ADHD. Medlet, som tillverkas av läkemedelsbolaget Eli Lilly, är egentligen ett misslyckat antidepressivt medel; det skulle först lanseras mot depression men man lyckades inte visa att det hade någon bättre effekt än sockerpiller. Så det blev liggande. Eli Lilly fick sedan idén att det kanske skulle kunna ha effekt på barn med diagnosen ADHD. Man fick i november 2002 det amerikanska läkemedelsverkets godkännande till att använda Strattera som en "behandling" vid ADHD.

I stort sett alla psykiatriska droger går igenom samma faser: 1) de hyllas som riskfria mirakelmedel; 2) data om deras verkliga skadliga effekter börjar komma fram; 3) de dras in från marknaden på grund av de allvarliga skador de bevisligen åstadkommer eller försvinner i tysthet bort ur behandlingsarsenalen. Kvar blir dock de ofta kroniska skador som medlen åstadkommit på patienter. Strattera är redan i slutet av fas två, även om medlet blev godkänt i Sverige så sent som i april 2006, och bara funnits på den amerikanska marknaden i lite mer än fyra år.

·          Fram till september 2005 hade det av läkare och konsumenter om Strattera rapporterats totalt 10 988 "psykiatriska skadeverkningar" (psychiatric adverse events), vilket det engelska läkemedelsverket (MHRA) klassade som "large number of psychiatric reactions" (en stor mängd psykiatriska reaktioner). Under denna rubrik ryms bland annat den vanliga sömnstörningen, självmordsbeteende, fientlighet, våldsbeteende, psykos och mani. [11]

·          I september 2005 utgavs internationella varningar om att Strattera ökar risken för självmordsbeteende hos barn och ungdomar som tar medlet [12]. Det här var inget att förvånas över då Strattera kemiskt sett mest liknar det antidepressiva medlet Efexor, för vilket varningar om ökad självmordsrisk vid behandling av barn utgivits ett år tidigare [13]. Tidigare under 2005 hade det europeiska läkemedelsverket utfärdat varningar om att Strattera kan orsaka "fientlighet och emotionell labilitet" hos barn [14].

·          Utredare vid det amerikanska läkemedelsverket FDA gick igenom de rapporter om "psykiatriska skadeverkningar" av Strattera som inkommit till Eli Lilly (och de rapporter om amfetaminpreparat som inkommit till tillverkare av dessa). Resultatet av denna översyn presenterades den 3 mars 2006. FDA:s utredare skrev att ADHD-drogerna skapat psykoser och mani hos barn som inte tidigare visat några sådana tecken, vid normala doser; "hos den överväldigande majoriteten av fallen (grovt räknat 90 % överlag) hade patienten inte någon tidigare historia av liknande tillstånd". I översynen tog man också upp aggressioner och våldsbeteende, och skrev att "en stor majoritet (80 till 90 % överlag) av patienterna som identifierats i denna översyn hade ingen tidigare historia av sådana händelser". Effekterna skapades med andra ord av ADHD-drogerna. För Strattera hade det rapporterats 992 fall av aggression eller våldsbeteende och 360 fall av psykos eller mani fram till september 2005 [15]. När man läser dessa siffror ska man veta att bara 1-10 procent av alla allvarliga skadeverkningar antas rapporteras av läkare.

Svenska läkare och föräldrar har dock inte - två år senare - fått veta att Strattera kan skapa psykotiska tillstånd med hallucinationer hos barn. Ingen sådan varningstext finns i produktbeskrivningen. Föräldrar som av läkare fått höra att deras barns manier och hallucinationer var utslag av "deras ADHD" eller bara "livlig fantasi", ska veta att läkemedelsbolaget, Läkemedelsverket och ledande svenska ledande psykiatriker, kände till att Strattera orsakade dessa skadeverkningar redan när medlet blev godkänt i Sverige - men undanhöll den informationen.

·          I den opublicerade långtidsstudie av Strattera som Christopher Gillberg gjorde på vuxna i Göteborg (de skulle få Strattera i 12 månader) fick 95 procent (19 av 20) avbryta studien i förtid. 40 procent fick avbryta på grund av skadeverkningar från Strattera. De skadeverkningar som uppkom var leverskada, sköldkörtelskada, aggressivitet/fientlighet, depression, förhöjt blodtryck, subjektiv obehagskänsla [16].

·          I det opublicerade material som det svenska Läkemedelsverket och andra europeiska läkemedelsmyndigheter har tillgång till kan man läsa om ett stort antal andra allvarliga skadeverkningar från Strattera. Man kan bland annat läsa att det till Eli Lilly om Strattera inkommit 766 rapporter om hjärtskador och 172 rapporter om leverskador fram till september 2005 [11]. Man kan läsa om att det fram till maj 2007 inkommit 870 rapporter om självmordsbenägenhet och självskadligt beteende i samband med Stratterabehandling [17]. Totalt har det till maj 2007 inkommit 25 034 olika rapporter om skador från Strattera, i vilka 61 220 skadeverkningar beskrivs [18]. Om den allra högsta uppskattningen görs att 10 procent av alla skadeverkningar rapporteras skulle detta motsvara mer än 600 000 skadeverkningar i faktisk verksamhet. I själva verket är det alltså långt fler. När man läser det ovanstående ska man också veta att det material som läkemedelsmyndigheterna fått från Eli Lilly är föranalyserat av bolaget (det är inte rådata). Myndigheterna är således beroende av läkemedelsbolagets tidigare gjorda analyser. Och läkemedelsbolaget har gjort allt för att komma ifrån att bolagets psykiatriska droger någonsin orsakat någon enda skadeverkning. (Den analys som FDA:s utredare gjorde om aggression, psykos och självmord ovan var dock i stort baserad på av bolagen oanalyserade data - därav de kraftfulla slutsatserna.)

Läkare och allmänheten i Sverige får inte höra om historien ovan. De får en historia om "mirakelmediciner" från psykiatriska auktoriteter (ofta inhyrda av läkemedelsbolag) och från den "patientförening" (Attention) som är betald av läkemedelsbolagen för att säga det bolagen vill att de säger - att fler ADHD-droger ska ges till barn och vuxna [19].

De får av den kände barnpsykiatrikern Lars-Olof Janols, en av personerna bakom Socialstyrelsens bok ADHD hos barn och vuxna, om amfetaminpreparat veta: "Allvarliga kort- och långsiktiga biverkningar har ej kunnat påvisas." [20] Janols är tillsammans med barnpsykiatriker Gunilla Thernlund ansvarig för ett rikstäckande "kvalitetsregister" om ADHD. Där ska bland annat skadeverkningar av amfetaminpreparat registreras. Med tanke på Janols och andra psykiatrikers ovillighet att titta lär det inte bli mycket registrerat där.

Allmänheten får höra psykiatriprofessor Bruno Hägglöf, ordförande i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, i TV om Strattera säga att "Det finns personer som behöver ta de här läkemedlen livet ut...", och inte nämna en enda skadeverkning [TV4, november 2004]. Hägglöf var bolagets kontaktperson för Strattera och satt i dess Advisory Board (rådgivande grupp). Läkarna får höra det positiva budskapet om Strattera på Eli Lillys utbildningsdagar landet runt. Ansvarig för bolagets utbildningar - eller rättare sagt marknadsföringsdagar - i Sverige, har varit läkaren Björn Kadesjö [21], som också är vetenskapligt råd för skolhälsovården på Socialstyrelsen, och som - otroligt nog - samtidigt med detta varit ansvarig för Eli Lillys tester av Strattera på 100 barn i Sverige (för vilka bolaget betalt 3 200 000 kronor till klinikerna) [22, s 24]. När Kadesjö skulle testa medlet på barn i Sverige förklarade han och Eli Lilly för etikprövningsnämnden att det inte fanns några etiska problem, och skrev att Strattera var: "mycket välundersökt och vältolererat av de allra flesta patienter" [22, s 21]. Det "oetiska" vore i stället att inte ge Strattera till barnen.

Allmänheten får i media höra Christopher Gillbergs och Björn Kadesjös kollega, psykiatriker Mats Johnson berätta om Strattera. Och då låter det så här: "Biverkningarna med Strattera har varit sällsynta och lindriga." [23] Allmänheten och media får också av "patientföreningen" Attention höra att det måste bli tyst om skadeverkningarna av Strattera och andra ADHD-droger. Föreningen kräver censur och att de som har "ansvar för publiceringen" i media griper in och hindrar att kritiska inlägg publiceras på insändar- och debattsidor. Om Strattera skriver man: "De studier som gjorts hittills visar att nyttan med behandlingen vida överstiger de potentiella riskerna." (Pressmeddelande, juli 2006) Föreningen Attention fick under de två åren 2004 och 2005 sammanlagt 1 miljon kronor av Eli Lilly [24], och samverkar också med de andra tillverkarna av ADHD-droger.

Men bakom den falska marknadsföringen finns alltså den verkliga scenen - Ritalina, Concerta och Strattera åstadkommer mycket allvarliga skador på de barn och ungdomar som får medlen. De bör snarast dras in från marknaden.

Janne Larsson

skribent

mars 2008

[email protected]

Observera: Informationen ovan är inte godkänd av de läkemedelsbolag som tjänar stora pengar på att psykiatriska droger skrivs ut till barn. Den är inte heller godkänd av de psykiatriker som hyrts in av dessa läkemedelsbolag och som gjort karriär på att propagera för dessa medel. Inte heller av "patientföreningar", som föreningen Attention, som med ekonomiskt stöd av läkemedelsbolag slåss för att fler barn ska få ADHD-droger.

Observera: Ritalina, Concerta och Strattera kan ge allvarliga abstinenssymtom när man försöker sluta ta dem. Läkare måste konsulteras och övervaka nertrappningen av dosen.

Referenser:

[1] Den amerikanska narkotikamyndigheten DEA, Drug Information,  http://www.usdoj.gov/dea/concern/m.html

[2] Judith Rapoport, mångårig ADHD-forskare, citat i boken Selling Sickness, 2005.

[3] Åklagarmyndigheten, Farlighetsbedömning av narkotika, december 2005.

[4] Läkemedelsverkets bedömning av Ritalina, Part III - Pharmaco/Toxicological assessment, 16 april 2004, http://jannel.se/ritaanm/Part.I.conclusions.PDF

[5] CASA, Center for Addiction and Substance Abuse, More than 15 million Americans Abuse Opioids, Depressants, Stimulants; Teen Abuse Triples in 10 Years, 7 juli 2005. http://www.casacolumbia.org/absolutenm/templates/PressReleases.asp?articleid=397&zoneid=56

[6] Läkemedelsverket, Dnr 151:2006/29488, 15 juni 2006.

[7] FDA, Medications Guide Ritalin, besökt 21 oktober 2007,

http://www.fda.gov/cder/Offices/ODS/MG/methylphenidateMG.pdf

[8] FDA, Review of AERS data for marked safety experience during stimulant therapy: death, sudden death, cardiovascular SAEs (including stroke), 27 april 2004,

http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4202B1_05_FDA-Tab05.pdf

[9] Reuters, 51 Attention drug patients died, 8 februari 2006, tillgänglig på:

http://www.endowmentmed.org/content/view/373/35/

[10] Larsson, Största långtidsstudien: ADHD-droger, som Ritalina, har ingen positiv effekt, ger tillväxthämning och ökar risken för ungdomsbrottslighet, (2007), med alla referenser till studien, http://jannel.se/mta.studien.pdf

[11] MHRA, Preliminary Assessment Report, december 2005, http://www.mhra.gov.uk/home/groups/es-foi/documents/foidisclosure/con2024013.pdf

och MHRA/Eli Lilly, Annex 4, Psychiatric Adverse Events, opublicerad analys från 2005.

[12] Associated Press, Strattera associated with suicide risks in kids, 29 september 2005, http://www.msnbc.msn.com/id/9529101/

[13] FDA, FDA Public Health Advisory, 15 oktober 2004,

http://www.fda.gov/cder/drug/antidepressants/SSRIPHA200410.htm

[14] Medical News, European Medicines Agency finalises review of antidepressants in children and adolescents, 25 april 2005, http://www.medicalnewstoday.com/articles/23446.php

[15] FDA, Report, 3 mars 2006,

http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4210b_11_01_AdverseEvents.pdf

[16] Gilllberg/Råstam/Cederlund, Slutrapport, november 2006. Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning (atomoxetine hydrochloride) ref nr: 2002/74152; 25 april 2006 Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning, 11 oktober 2005, inkom Läkemedelsverket den 13 oktober 2005.

[17] MHRA, uppdatering av periodiska säkerhetsrapporter 4 december 2007.

[18] MHRA, periodiska säkerhetsrapporter, uppdaterade 4 december 2007.

[19] Läkemedelsbolaget Janssen-Cilag, ihop med Attention, Pressmeddelande Ingen behandling för vuxna med ADHD, 8 juni 2005, där minst 50 000 barn och 240 000 vuxna i Sverige sägs behöva en ADHD-diagnos, och ofta bolagets ADHD-drog Concerta, http://www.euroinvestor.se/News/ShowNewsStory.aspx?StoryId=8916950

[20] Janols, Allvarliga biverkningar har ej kunnat påvisas, SvD 9 november 1999.

[21] Lilly, ADHD utbildning, EINAQ, http://www.lilly.se/terapiomraden/adhd/lakar_einaqutb.html

[22] Lilly/Kadesjö, Ansökan om etikprövning, 29 oktober 2004, inkom etikprövningsnämnden i Göteborg den 9 december 2004.

http://jannel.se/lilly-attention/kadesjo.lilly.clinical.trial.strattera.pdf

[23] Beckman, Ny medicin mot adhd kan ersätta amfetamin, DN, 12 april 2003, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=129969

 [24] Avtal mellan Eli Lilly Sweden AB och Attention. Se originaldokument på http://jannel.se/lilly-attention/lilly.attention.pdf

Nu startar ett nytt nätverk för forskare, studenter och andra som är intresserade av brottsofferstödjande och brottsförebyggande frågor.

Trots stora resurser i samhället och en i huvudsak bra lagstiftning visar erfarenheterna att det har varit svårt för socialtjänsten, rättsväsendet och andra aktörer att leva upp till statsmakternas krav när det gäller bemötande och behandling av brottsoffer samt kraven på ett utvecklat brottsförebyggande arbete.

Nu tar vi därför nästa steg i att utveckla dessa frågor genom att samla yrkesverksamma tillsammans med forskare, studenter och personer engagerade i brottsförebyggande råd, kvinno- och brottsofferjourer etc.

Alla som är intresserade av dessa frågor är välkomna att bli medlemmar i nätverket.

Ytterligare information

Susanne Axbom
Viktimologiskt Nätverk
Tel: 018-10 55 80

Propositionen, Prop. 2007/08:126, innehåller förslag till en sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården i en ny lag, patientdatalagen.

Den föreslagna regleringen innebär att patientjournallagen (1985:562) och lagen (1998:544) om vårdregister ersätts av den nya lagen.

I denna lag, som ska gälla för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap, regleras bl.a. sådana frågor som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister. Härutöver föreslås ändringar i bl.a. sekretesslagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område.

Författningsförslagen har delvis karaktär av ramlagstiftning, som anger vilka grundläggande principer som ska gälla för informationshanteringen avseende uppgifter om patienter inom all hälso- och sjukvård. Den närmare regleringen i vissa generella frågor ska kunna meddelas i förordning eller, efter regeringens bemyndigande, i myndighetsföreskrifter.

Förslagen är en del av den process som pågår för att bl.a. med hjälp av IT få till stånd en bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och en starkare patientorientering i verksamheten. Den centrala utgångspunkten för förslagen är att skapa en reglering som möjliggör både en ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Problematiska användare av narkotika är begränsade till 0,6% av planetens vuxna befolkning. Med andra ord - yttranden då och då som att "det finns narkotika överallt" eller "alla använder narkotika" är rent nonsens, konstaterade UNODC:s chef, Antonio Maria Costa, då FN:s narkotikakommission avslutade sin 51:a årliga session i Wien nyligen.

Vi borde vara stolta över uppnådda resultat och kungöra dom klart och tydligt; få av FN:s konventioner har levererat liknande, imponerande resultat, uttalade Costa om systemet med den internationella narkotikakontrollen.

Den 51:a sessionen ägnade särskild uppmärksamhet åt två frågeställningar, narkotikakontrollpolitiken och åtgärder för att minska skadeverkningarna till följd av narkotika.

Beträffande narkotikakontrollpolitiken betonade deltagarna i sessionen att den bör ligga i linje med internationell standard för mänskliga rättigheter. Man diskuterade här bland annat dödsstraff som används av vissa länder för narkotikabrott.

Ordföranden, Eugenio Curia från Argentina, betonade behovet av evidensbaserade åtgärder när det gäller att minska efterfrågan på narkotika.

Beträffande smuggling av narkotika noterade sessionen förändringar på marknaden, bland annat angående tillverkning och handel med amfetaminliknande preparat och ökad inblandning av den organiserade brottsligheten vid sådan tillverkning. Man betonade också vikten av ett ökat myndighetssamarbete för att tidigt identifiera nya trender beträffande tillverkning och smuggling av sådana preparat.

Torgny Peterson

UNODC (United nations Office on Drugs and Crime) har tillsammans med WHO (World Health Organisation) publicerat ett diskussionsunderlag med titeln Principles of Drug Dependence Treatment (principer för behandling av drogberoende).

I dokumentet tar man upp nio huvudprinciper som man menar är avgörande för en effektiv behandling av drogberoende.

Syftet med dokumentet är att uppmuntra regeringar och andra att tillämpa vetenskapligt baserade behandlingsformer.

De nio principerna, som beskrivs under rubrikerna

Availability and accessibility of drug dependence treatment

Screening, assessment, diagnosis and treatment planning

Evidence-informed drug dependence treatment

Drug dependence treatment, human rights, and patient dignity

Targeting special subgroups and conditions

Addiction treatment and the criminal justice system

Community involvement, participation and patient orientation

Clinical governance of drug dependence treatment services

Treatments systems: Policy development, strategic planning and coordination of services

kan du läsa mer om i hela diskussionsunderlaget som finns här.

Det finns anledning att läsa dokumentet med kritiska ögon.

Torgny Peterson

Att vara narkotikapolis i Afghanistan är förenat med stora risker. Under det senaste året har omkring 100 narkotikapoliser dödats i tjänsten.

Vid en presskonferens nyligen meddelade general Doud Doud, som är chef för det afghanska inrikesministeriets arbete mot narkotika, att 820 personer greps förra året för narkotikarelaterade brott.

Läs också:

Afghanistan Opium Survey 2007 - Executive Summary

Torgny Peterson

Antalet åtalade för försäljning av cannabis har minskat kraftigt i Storbritannien enligt uppgifter från det brittiska justitieministeriet.

2003 åtalades 2 970 personer. 2006 var antalet nere i 1 994. Det minskade antalet är utan tvekan ett resultat av att den dåvarande inrikesministern David Blunkett såg till att nedklassificera cannabis (från klass B till klass C) 2004.

Klassificeringen av cannabis i Storbritannien är för närvarande återigen föremål för en översyn och ett beslut om en eventuell 'uppklassificering' väntas inom kort.

Torgny Peterson

Den norske riksåklagaren har nu beslutat att polisen i Sør-Trøndelag ska leda och ansvara för utredningen i Norge beträffande metanolen från Biltema. 4 personer har dött i Norge till följd av metanolförgiftning.

Närmare 1600 liter metanolhaltig rödsprit från Biltema finns fortfarande ute bland användare i Norge. Detta är ett dödligt eller hälsofarligt gift som inte ska konsumeras och som ska levereras tillbaka till Biltema, säger Terje Lunde vid polisen i Trondheim.

Alla polisdistrikt uppmanas också att gå igenom ärenden som registrerats som misstänkta dödsfall från 28 november och fram till idag för att utröna om något av dessa kan kopplas till metanolförgiftning.

Polisen i Sør-Trøndelag samarbetar med svensk polis som utreder vad som hände i Kalmar då metanol förväxlades med etanol i ett parti på över 8000 liter rödsprit. Den utredningen är omfattande och kommer att kräva ytterligare några veckors arbete.

Översikt över möjlig förekomst av metanolhaltig rödsprit såld från Biltema till användare.