Bättre folkhälsa och ökad levnadsstandard för de flesta
Socialstyrelsen har presenterat årets lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden. Av den framgår att folkhälsan har förbättrats i de flesta befolkningsgrupper. Ett undantag är dock ungdomar och unga vuxna vilkas psykiska ohälsa har ökat. Bland dem har också de sociala förhållandena försämrats, till exempel har andelen fattiga ökat jämfört med övriga befolkningen.
Rökning
De senaste 15 åren har medellivslängden ökat. År 2006 var den 83 år för kvinnor och 79 år för män. Den positiva utvecklingen beror främst på att dödligheten i kranskärlssjukdom och sjukdomar i andningsorganen minskat, vilket bland annat är en följd av att allt färre röker. Bland svenska män är andelen rökare lägst i Europa. Tobaksrökningen i Sverige har minskat i alla åldersgrupper och år 2006 rökte 17 procent av kvinnorna och 12 procent av männen dagligen.
Alkohol
När det gäller alkoholkonsumtionens effekter på folkhälsan har utvecklingen inte varit lika gynnsam. År 2006 konsumerades motsvarande knappt 10 liter hundraprocentig alkohol per person, vilket är en fortsatt hög nivå jämfört med 1990-talet. Under senare år har andelen som vårdas på sjukhus för alkoholförgiftning ökat i den vuxna befolkningen och den alkoholrelaterade dödligheten har ökat något i åldrarna 45 år och uppåt.
Psykisk ohälsa
Den självrapporterade psykiska ohälsan har minskat i de flesta befolkningsgrupper sedan början av 2000-talet. Drygt 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgav åren 2005‑2006 att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Det motsvarar omkring 1,4 miljoner personer. Den psykiska ohälsan har dock fortsatt att öka i vissa grupper. Det gäller särskilt bland yngre kvinnor där utvecklingen varit problematisk. Bland flickor i åldrarna 15‑19 år har andelen som vårdats på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat mest. Bland pojkar i samma ålder har självmordsförsöken också ökat något.
Självmord
Självmorden har minskat bland personer som är 25 år och äldre sedan mitten av 1990-talet. Fortfarande är självmord betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Högst självmordstal har män som är 65 år och äldre.
Färre fattiga, men inte bland unga vuxna
Under 2000-talet har arbetsmarknaden i stort sett återhämtat sig efter krisen på 1990-talet. Fler förvärvsarbetar samtidigt som andelen arbetslösa och personer utanför arbetskraften har sjunkit de senaste två åren.
Invandrares situation på arbetsmarknaden har blivit bättre, men det finns fortfarande stora skillnader mellan personer födda utomlands och personer födda i Sverige. Arbetslösheten är 2,5 gånger så hög bland invandrare som bland sverigefödda vars föräldrar också är födda i Sverige.
Fattigdomen är mest utbredd bland ungdomar i åldern 20 till 24 år. Bland dessa var 22 procent fattiga, det vill säga hade en disponibel inkomst under det absoluta fattigdomsstrecket. Definitionen av det absoluta fattigdomsstrecket anger den inkomstnivå som anses vara minimum för att klara försörjningen och utgår från vägledande normer för beslut om ekonomiskt bistånd. Andelen personer som levde i fattiga hushåll minskade under år 2006 till drygt 4,5 procent, vilket motsvarar ungefär 400 000 personer. Unga vuxna i åldern 20 till 29 år är den enda grupp som relativt sett har fått fler fattiga sedan år 2000.
Barns levnadsstandard varierar beroende på vilken hushållstyp de tillhör. Sammantaget levde cirka 6 procent av alla barn 0-19 år i familjer som hade en disponibel inkomst per person under det absoluta fattigdomsstrecket. De bästa ekonomiska villkoren har Sverigefödda barn som bor med två föräldrar som båda är födda i Sverige. Störst är fattigdomen bland barn i hushåll där båda föräldrarna är invandrade. Bland dem bor mer än vart femte barn i ett fattigt hushåll.
Du kan läsa hel rapporten, Folkhälsa och sociala förhållanden - lägerapport 2007, här.
