Slut på toleransen av cannabis, psykedeliska svampar och andra så kallade "lätta droger" i Nederländerna
Som jag tidigare nämnt vid ett antal tillfällen ökar den inhemska kritiken av narkotikapolitiken i Nederländerna och i förra veckan var det dags igen då holländska media rapporterade att den nuvarande regeringskoalitionen ingalunda är ense om landets narkotikapolitik.
Då det största partiet i koalitionsregeringen, CDA (Christen-Democratisch Appel), diskuterade frågan om coffee shops vid partikongressen för ett par veckor sedan sa partitalesmannen Pieter van Geel att det är dags att få ett slut på toleransen av cannabis, psykedeliska svampar och andra så kallade "lätta droger" eftersom den nuvarande politiken inte resulterat i minskad brottslighet.
CDA får medhåll av det minsta koalitionspartiet medan arbetarpartiet PvdA inte uppskattar förslaget.
Gott hopp sålunda om en fortsatt, inhemsk kritik av den förödande cannabispolitik som Nederländerna för närvarande ägnar sig åt.
Du kan läsa mer om CDA:s ståndpunkter när det gäller droger här.
Läs också:
Glädjande besked: Holländska städer stänger coffee shops
Torgny Peterson
Alliansen stödjer v-motion om khat (v)
En motion av vänsterpartisten Håkan Jörnehed om insatser för att minska missbruket av khat, bifölls 18 november av samtliga partier i landstingsstyrelsen i Stockholm.
Khat innehåller ett starkt beroendeskapande, centralstimulerande ämne och klassas som narkotika i Sverige sedan 1989.
Det är inte ofta alliansen stödjer våra initiativ men här har man glädjande nog bestämt sig för att lägga prestigen åt sidan. Nu kan vi enas över blockgränsen och skaffa oss mer kunskap för att samarbeta bättre, säger Håkan Jörnehed. Särskilt viktigt är att vi gör allt för att hindra att de unga fastnar i missbruk. Vi måste också kunna hantera de problem som inte minst kvinnor och barn drabbas av om någon familjemedlem missbrukar khat.
En utredning ska nu göras om khatmissbrukets utbredning, orsaker och konsekvenser. Den ska utmynna i en åtgärdsplan inom primärvården, beroendevården och den barn- och ungdomspsykiatriska vården.
500 korrupta poliser har fått sparken
I Mexico har 500 korrupta poliser i staden Tijuana fått sparken - de flesta på grund av samröre med narkotikakarteller i området.
Torgny Peterson
Samverkan mot våld och gäng ger resultat
SiS projekt Motverka våld och gäng, MVG, för 500 ungdomar har varit lyckosamt. Sju av tio är fria från alkohol och droger sex månder efter utskrivning. Lika många har slutat begå brott. En jämförelse med tidigare studier tyder på ett förbättrat resultat.
Vi har utvecklat nya vårdkedjemodeller som bygger på långsiktig planering och samverkan för tvångsomhändertagna vuxna och ungdomar som har mycket allvarliga problem. Modellerna är under utvärdering. Men redan nu kan vi se att det här ger resultat, säger Ewa Persson Göransson, generaldirektör för SiS.
Tillsammans med kommunerna har vi gjort viktiga erfarenheter. Nu vill vi gå vidare och fördjupa vår samverkan.
· Gemensamma överenskommelser
· Mer långsiktigt perspektiv
· Ökad samverkan mellan alla inblandade
· Större delaktighet för ungdomarna och deras föräldrar
Det är några av ingredienserna i MVG-projektet som genomförts för 500 institutionsplacerade ungdomar från 15 kommuner under år 2007 och 2008. Ungdomarna har omhändertagits med tvång och placerats på något av SiS 31 särskilda ungdomshem. Ungdomarnas bakgrund präglas ofta av kriminalitet och allvarligt missbruk.
Subvention och samordnare
Uppdraget till MVG-projektet har varit att minska återfallen i brott, att öka delaktigheten och fördjupa samarbetet mellan alla som ska utgöra ett nätverk runt ungdomarna. MVG har dels omfattat en subvention på vårdavgiften till de 15 kommunerna, dels har 24 särskilda ungdomssamordnare anställts.
Samordnarna har i sitt arbete sett till att ungdomarna inte hamnat mellan stolarna utan att övergången från institution till de insatser som måste fortsätta i hemkommunen efter utskrivning fungerat smidigt, säger Ewa Persson Göransson.
Kunskapsöversikt är basen
Den vetenskapliga utgångspunkten för MVG har varit professor Tore Andreassens kunskapsöversikt med förutsättningar för framgångsrik institutionsbehandling. Viktiga framgångsfaktorer är: långsiktig planering, skola och fritid, bra kamrater, att inte bli kvar för länge på institutionen, att ungdomar och föräldrar känner delaktighet och att alla inblandade samarbetar.
I början av vistelsen hos SiS gör ungdomarna, familjen, institutionen och socialtjänsten en överenskommelse om tiden på institutionen och tiden efter utskrivning. Det långsiktiga perspektivet är avgörande, och ännu sex månader efter utskrivning finns det gällande och aktiva överenskommelser för nio av tio ungdomar.
Sju av tio har slutat med brott
Hälften av ungdomarna har lämnat de destruktiva gängen bakom sig och har bra kamrater. Sju av tio är fria från alkohol och droger sex månader efter utskrivning. Lika många har slutat begå brott. En jämförelse med tidigare studier tyder på ett förbättrat resultat då återföll cirka två tredjedelar i missbruk och någon form av kriminalitet ett år efter utskrivning. De inblandades känsla av delaktighet är god i MVG. Det gäller inte minst föräldrarna, där nästan alla känt sig delaktiga i barnets vårdplanering.
Rabatt har lett till placeringar
En tydlig effekt av den ekonomiska subventionen är att placeringarna ökat kraftigt i MVG-kommunerna. Från 2005 till 2007 ökade placeringarna med 46 procent, samtidigt som övriga 275 kommuner ökade med tre procent. Det kan tyda på att behoven av kvalificerade insatser är betydligt mer omfattande än man känt till tidigare.
Slutrapport kommer i vår
MVG betyder Motverka Våld och Gäng. Projektet bedrivs under perioden 060701 - 081231 i samverkan mellan samtliga ungdomshem vid Statens institutionsstyrelse och 15 kommuner. Dessa är: Göteborg, Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Malmö, Helsingborg, Landskrona, Trelleborg, Bjuv, Burlöv, Borlänge, Falun och Gävle. Satsningen omfattar totalt 230 miljoner kronor. Forskningsprojekt vid Lunds och Stockholms universitet är knutna till MVG. Slutrapport lämnas till regeringen 1 april 2009.
Du kan läsa mer om projektet här.
Senaste nytt från Rikspolisstyrelsen
Ett ekonomiskt besvärligt läge
I sin senaste ledare i tidningen Svensk Polis berättar rikspolischef Bengt Svenson vilka områden som är prioriterade för Polisen den närmaste framtiden. Han kommenterar också den pressade ekonomi som Polisen får 2009.
Använder polisen pepparspray för lättvindigt?
JO har granskat en mängd fall där poliser har använt pepparspray och anser att det ibland är oklart varför de har gjort det. Rikspolisstyrelsen ska nu förbättra avrapporteringsstödet för pepparsprayanvändning. Dessutom ska en översyn göras för att se om det finns andra brister som måste rättas till.
Polisen förbereder sig för 155 EU-möten
Nästa höst är Sverige ordförandeland i EU. Det innebär att Sverige blir värd för 115 EU-möten, varav 11 ministermöten. Polisen ansvarar för säkerheten kring mötena och ett stort förberedelsearbete pågår.
Ligor som reser runt med barn som tigger och stjäl är en form av organiserad brottslighet som nu har nått Sverige. Vissa av barnen har sålts av sina föräldrar.
Via länken nedan kan du besöka den nya webbplats som Polisen lanserar inom kort. Prova nya funktioner, till exempel att söka efter närmaste polisstation, och tyck till om det nya utseendet. Vi förhandsvisar Polisens nya webbplats under en begränsad tid innan vi stänger den gamla webbplatsen.
Olydige Åke blev Årets polishund
Schäferhanen Åke har utsetts till Årets polishund, mycket tack vare en stark egen vilja.
Jag vill kalla det för en positiv olydnad, säger Åkes hundförare, polisen Andreas Tengqvist från Sundsvall.
Inventering av insatser för barn och unga i missbruksmiljö
Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att inventera i vilken utsträckning landets kommuner och frivilligorganisationer erbjuder insatser för barn och unga som växer upp i missbruksmiljö.
Uppdraget har redovisats till regeringen (Socialdepartementet).
Sammanfattning
Omfattning och utveckling av insatser
De flesta kommuner har verksamheter som specifikt riktas till barn och unga som växer upp i missbruksmiljö. Många har dessutom allmänna program för socialt- och emotionellt lärande samt riktade program för riskutsatta förskolebarn. Det tycks vidare ha skett en ökning av antal kommuner som erbjuder insatser för barn i missbruksmiljö, liksom andra insatser som gynnar barn som far illa. Allt fler personer tycks också nås av insatserna. Troligt är dock att en stor del av målgruppen inte nås av stödinsatser i den utsträckning som behövs.
År 2008 beräknades ungefär 2700 barn, under det senaste året, ha deltagit i stödgruppsverksamhet för barn till missbrukare, vilket är den högsta siffran som uppmätts av IOGT-NTO:s juniorförbund sedan 2004. Enligt SCB:s befolkningsstatistik fanns i december 2007 ungefär 1 950 000 personer i åldern 0-18 år i Sverige. Hur många av dem som lever i hem där missbruk förekommer råder det delade meningar om. Enligt en statlig utredning från 1994 (SOU 1994:29) föds 12 procent av alla barn i familjer där någon av föräldrarna missbrukar. Data från Statens folkhälsoinstituts Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor med data från perioden 2004-2007, visar emellertid att andelen barn till föräldrar med riskbruk ligger någonstans mellan 15,6 och 23,3 procent.1 Om man antar att 20 procent av alla personer i Sverige mellan 0 och 18 finns i hem där riskbruk förekommer blir antalet ca 390 0002. Alla dessa barn kan dock ej sägas fara illa, då riskbruk inte är liktydigt med missbruk. Även med försiktiga antaganden står det dock klart att en mindre del av målgruppen får del av denna typ av stöd.
Framtidsplaner, hinder och möjligheter
I 16 av 21 län finns en strategi och planering framåt som handlar om att arrangera nätverksmöten och konferenser för att stimulera förstärkning av arbetet med barn och unga i missbruksmiljö. Bland dem som arbetar med barn och ungdomar finns en efterfrågan på både utbildning och erfarenhetsutbyte och det vore önskvärt att alla län hade en långsiktig planering för hur man ska arbeta med detta område. Att se frågan om barn i missbruksmiljö som en del av det lokala alkohol- och drogförebyggande arbetet och som därmed ingår i den lokala drogpolicyn kan vara ett sätt att göra insatserna mer långsiktiga.
En central faktor för att nå målgruppen, som går som en röd tråd genom materialet, är samverkan mellan olika huvudmän, organisationer och professioner. Det finns flera exempel på hur man löst detta genom organisatoriskt samarbete mellan landsting, kommun och frivilligorganisationer i exempelvis familjecentraler, samorganisering av barn- och ungdomsfrågor i kommunförvaltningen samt i olika samverkansfora i skolan.
Ett annat område som framstår som centralt är kunskap om hur man upptäcker barn och unga i missbruksmiljöer och hur man motiverar föräldrar att låta dem delta i stödverksamheter. Junis kartläggning visar att antalet stödgrupper för barn i missbruksmiljö möjligen stagnerat eller gått tillbaka på vissa håll det sista året, vilket bl.a. kan bero på att man inte lyckats rekrytera barn till grupperna. Att sprida befintlig kunskap om hur man lyckas med rekrytering, liksom att avsätta tid och resurser för detta är därför viktigt i det fortsatta arbetet. Vidare är en ökad satsning på primärpreventiva insatser i form av föräldrastöd och skolbaserade program ett viktigt komplement till de insatser som särskilt riktar sig till barn i missbruksmiljö.
Fler ungdomar får stöd av ungdomsmottagningen på nätet
Även om ungdomsmottagningarna har hundratusentals besök per år vet man att det finns många unga i behov av råd och stöd som inte söker sig till mottagningarna. Exempelvis var endast 11,5 procent av dem som besökte ungdomsmottagningen förra året killar. För att göra det enklare för alla ungdomar mellan 13 och 25 år att få information, stöd och råd i frågor som rör sex, hälsa och relationer lanseras nu UMO.se - en ungdomsmottagning på nätet.
Regeringen beslutade i juli 2007 att utveckla en webbaserad ungdomsmottagning i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Målsättningen med UMO.se är att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården och därigenom nå fler ungdomar.
Det ska vara enkelt för unga att hitta svar på sina frågor om hälsa, sex och relationer. En webbaserad ungdomsmottagning ger jämlik och likvärdig information till alla, oavsett var i landet de bor. Den når också grupper som av olika anledningar inte söker sig till ungdomsmottagningarna idag, och det är jätteviktigt, säger Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister.
Av flera skäl är det otroligt roligt att få vara med och inviga UMO.se. Stöd, information och rådgivning ska i möjligaste mån finnas där ungdomarna finns. Jag tror att en ungdomsmottagning på nätet kan bidra till att sänka trösklarna för många som av olika skäl inte velat eller vågat söka upp den vanliga ungdomsmottagningen. För unga som bor på orter där det fortfarande saknas en fysisk ungdomsmottagning blir UMO.se extra viktig, säger socialminister Göran Hägglund.
Förutom målgruppsanpassad hälso- och sjukvårdsinformation kan ungdomar även hitta information om alltifrån sex och preventivmedel till psykisk hälsa, mobbing, ätstörningar, missbruk, våld, rättigheter och att leva med hedersnormer. Webbplatsen gör det även möjligt för ungdomar att ställa frågor anonymt till UMO:s frågetjänst. Ungdomsmottagningarnas yrkesgrupper ger personliga svar på samtliga frågor inom loppet av några timmar upp till, som längst, sju dagar.
Med en webbaserad ungdomsmottagning når vi unga där de redan befinner sig naturligt för att hämta information. UMO.se har samlat en mängd information inom flera områden som berör unga på en och samma plats. Vi hoppas att UMO.se skall bli det självklara valet för unga när det gäller att hitta information om sex, hälsa och relationer, avslutar Love Nordenmark, projektledare för UMO.se.
UMO.se är framtagen av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB och finansierad av regeringen genom Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Kommuner och landsting står bakom den långsiktiga driften av webbplatsen.
Klars SIS ll - en andra generation av Schengens informationssystem
I promemorian, Ds 2008:81, lämnas föreslag till författningsändringar med anledning av ett rådsbeslut och två EG-förordningar som behandlar förändringar i Schengens informationssystem.
Rådsbeslutet gäller inom tredjepelarområdet (polissamarbete och straffrättsligt samarbete) medan förordningarna reglerar frågor inom den första pelaren (gränskontroll och immigrationskontroll).
De nya rättsakterna har tillkommit därför att det nuvarande systemet har ansetts vara tekniskt föråldrat och sakna den kapacitet som krävs med hänsyn till kommande behov.
Rättsakterna innebär att ett antal nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras, vilket är ägnat att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Samtidigt innehåller de bestämmelser som syftar till att ge en bättre kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt, vilket förstärker skyddet för enskildas personliga integritet.
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 27-28 november
En kommenterad dagordning för ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor och räddningstjänsten finns nu tillgänglig.
Du hittar dagordningen här.
Stiftelser - frågor om registrering och tillsyn, m.m.
I lagrådsremissen föreslås vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220). Förslagen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen över stiftelser och att genomföra lättnader för stiftelserna när det gäller bokföring och revision. Dessutom föreslås vissa åtgärder som syftar till att motverka förekomsten av missbruk av stiftelseformen och öka förutsättningarna att komma till rätta med missbruk i samband med insamlande verksamhet.
Läs också:
Hälsofrämjande stöd till sex kommuner
Regeringen avsätter 50 miljoner kronor under 2008 för att utveckla det lokala hälsofrämjande arbetet. Medlen ska användas till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Sex kommuner har utsetts som ska genomföra satsningen och dessa är Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund.
De medel som regeringen satsar ska användas till att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Vidare ska medlen generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Arbetet ska vila på en vetenskaplig grund vilket innebär att ett samarbete med ett forskningslärosäte måste upprättas.
Urvalsgruppen har bestått av företrädare från Folkhälsoinstitutet och Sveriges kommuner och landsting. De har utgått från följande kriterier vid urvalen:
1. Forskarkontakter, bedömning av kvalifikationer hos de forskare som kommer att följa arbetet.
2. Kommunal organisation och kapacitet, en bedömning av genomförandekapacitet hos kommunerna.
3. Samarbetspartners, en bedömning av om kommunerna planerar ett brett tvärsektoriellt samarbete kring projekten, inklusive samarbete med ideella sektorn.
4. En bedömning av tydlighet i problemformulering för de tänkta projekten.
5. En bedömning av tydlighet i projektidé, där projektidéer med brett tvärsektoriellt hälsofrämjande arbete har prioriterats.
6. En bedömning har gjorts av möjlighet till långsiktighet i projekten.
7. En bedömning har gjorts av tankar om och möjligheter till systematik och implementering.
8. Ambitionen har varit att få en god spridning mellan olika kommuntyper, olika projektidéer, geografisk spridning och politisk majoritet hos kommunerna.
Folkhälsoinstitutet (FHI) ansvarar för att fortlöpande följa och dokumentera de enskilda sex kommunernas arbete. Vidare ska institutet arrangera regelbundna kunskaps- och erfarenhetsutbyten kommunerna emellan. FHI kommer också samverka med Sveriges Kommuner och Landsting. FHI ska årligen senast den 1 februari 2009, 2010 och 2011 inkomma till regeringen (Socialdepartementet) med en redovisning av hur medlen använts samt hur de enskilda kommunernas arbete bedrivs, framskrider och vilka resultat som uppnåtts.
Användning av ecstasy mot posttrauamtisk stress
Dagens Nyheter rapporterar idag om en liten amerikansk studie där MDMA ("ecstasy") använts vid behandling av posttraumatisk stress (study protocol).
Det kan tilläggas att liknande studier, som beräknas vara avslutade under 2009, för närvarande också pågår vid universitetet i Tel Aviv i Israel (Dr. Moshe Kotler), i Schweiz (Dr. Peter Oehen).
Liknande studier planeras också i Kanada, Spanien, Frankrike och Jordanien.
Torgny Peterson
Samhällsservice 2008 enligt Svenskt Kvalitetsindex
- Svenska folket är mest nöjda med tandvården.
- Skillnaden mellan privat- och offentligt driven vård ökar.
- Serviceboende får lägre betyg än på länge.
Av huvudresultaten framgår också att:
Tandvården ligger även i år i topp bland de olika samhällsområden som nu studerats av Svenskt Kvalitetsindex.
Privattandläkarna får bättre betyg än folktandvården och gapet mellan privat och offentligt driven tandvård är större än tidigare.
Den privat drivna sjukvården stiger i nöjdhet efter två års tillbakagång. Skillnaden i kundnöjdhet mellan privat och offentligt driven sjukvård är större än på mycket länge.
Lojaliteten (förtroendet) för sjukvården är fortsatt hög och har ökat under det senaste året.
Nöjdheten med förskolan är fortsatt hög enligt de föräldrar som har barn där.
Grundskolan får bättre betyg än tidigare med kundnöjdheten till gymnasieskola och högskola är oförändrad.
Nöjdheten bland serviceboende har i år minskat och är nu lägre än på flera år tillbaka. Svårigheter att leva upp till de boendes förväntningar är främsta orsaken till det lägre betyget.
Det är tydligt att avståndet mellan de områden som ligger i topp och de som får sämst nöjdhetsbetyg tenderar att öka över tiden.
I jämförelse med betygen från kunderna inom många kommersiella branscher ligger samhällsfunktionerna fortsatt bra till.
Fortsatt rekordlåg optimism för den allmänna ekonomiska utvecklingen, medan man fortsatt är mer positiv för egen del.
Skillnaden mellan uppfattning kring den egna ekonomin och sin egen är under 2008 mycket högre än under 2007.
Skillnaden är särskilt stor för åldersgruppen under 30 år.
Om narkotikasituationen i Norge
Norge Kunnskap ikke nok forskning.no
Norge Heroin som avledningsmanøver Dagbladet
Norge Kritisk til heroindebatten Fredriksstad Blad
Norge Heroin-Hanssen Moss Dagblad
Norge Heroinutdeling virker Minerva
Norge Statlig narkolanger KS Publikasjoner
Norge Heroin til heroinmisbrukere? Sunnmørsposten
Norge Ønsker ikke bli prøveby for heroin Bergens Tidende
Norge Heroin er ikke løsningen Actis
Norge Heroindebatt med steile fronter Gjengangeren
Norge Advarer mot heroinbehandling Gjengangeren
Norge Arbeiderpartiet og rusomsorgen Hamar Arbeiderblad
Norge Knut Storberget og vår rusomsorg Hamar Arbeiderblad
Norge Narkomanibehandlingen må forbedres Unge Venstre
Norge Narkomane dropper behandling NRK
Norge Referat Stortinget: Møte onsdag den 19. november 2008 kl. 10
Norge Rusmiljøet inntok Stortinget VG Nett
Norge Hamsterdam i Bergen Bergens Tidende
Norge Narkobruk ute av kontroll Sunnmøposten
Norge Siv ga boller til narkomane Nettavisen
Norge Vil gi narkomane havarikommisjon Adresseavisen
Norge Klubbkultur = narkotikakultur Nattguiden
Norge Venstre vil ha heroin på resept Avisa Nordland
Norge Fritidsklubb omringet av narkolangere TV2
Norge Gjengedal setter ned foten Dagsavisen
Norge Stortinget kan bli det nye Plata Dagsavisen
Norge Uansvarlig av politiet Dagsavisen
Norge Leget att med kokain i Bodø Hamar Arbeiderblad
Norge 19-årig taget med 309 ecstasypiller B.T.
Norge 9 års fengsel ble til 3 års fengsel StavangerAvisen
Norge 59-åring filmet sex med dopet 14-åring Fredriksstad Blad
Norge Behov for offentlig avkriminaliseringsdebatt Forskning.no
Norge Justisministeren vil diskutere straff for hasjbruk Framtid i Nord
Norge Ikke legalisere cannabisbruk Romsdals Budstikke
Norge Cannabisdebatt i Norge ReageraMera
Norge Politikere vil ikke ha cannabisdebatt Demokraten
Norge Frykter hasjdebatten Aftenposten
Norge Ønsker hasj-legalisering Journalen
Norge Feil om cannabislegalisering Aftenposten
Norge Norge på overdosetoppen Mediemakt.no
Norge Den norska drogpolitiken har kollapsat NWT
Wanted for murder/Efterlyst för mord
Amerikansk polis söker 36-årige Paul Merle Eischeid för mordet på 44-åriga Cynthia Garcia.
Ytterligare information om Eischeid hittar du här.
Torgny Peterson
Ny lagman i Göteborgs tingsrätt
Regeringen har 13 november utnämnt generaldirektören Stefan Strömberg till ny lagman i Göteborgs tingsrätt.
Stefan Strömberg var rikspolischef 2005-2007. Under åren 1998-2005 var han generaldirektör och chef för Domstolsverket. Dessförinnan var han expeditionschef i Justitiedepartementet från 1995.
Stefan Strömberg har deltagit i ett antal statliga utrdningar, bland annat som sekreterare i den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme åren 1987-88. Han har också haft regeringens uppdrag 2001 att utreda Stockholms tingsrättsorganisation m.m.
Stefan Strömberg är sedan 1991 redaktör för Svensk Juristtidning.
Stefan Strömberg tillträder den 1 februari 2009.
Avdrag i deklarationen för arbetslösa
Den som är arbetslös och har a-kassa får göra avdrag i deklarationen för vissa resor och övriga utgifter i samband med att söka arbete. Det är innebörden av ett nytt rättsligt ställningstagande från Skatteverket.
På samma sätt som den som arbetar kan göra avdrag ska även den som är arbetssökande kunna göra vissa avdrag för sina kostnader, säger Björn-Olof Petersson, rättslig expert på Skatteverket.
Exempel på kostnader som kan vara avdragsgilla är resor till och från Arbetsförmedlingen och resor till anställningsintervjuer.
En arbetslös kan även göra skäligt avdrag för andra kostnader i samband med att man söker arbete. Det kan exempelvis handla om telefonsamtal, Internetuppkoppling, brev, porto och kopieringkostnader. Däremot bör avdrag inte medges för kostnader av privat karaktär som kläder och smink vid en anställningsintervju.
Avdragen görs under rubriken "Övriga utgifter" i deklarationen, vilket innebär att endast den del av de sammanlagda kostnaderna under året som överstiger 5 000 kronor är avdragsgilla.
Bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande är en dom i Regeringsrätten från den 26 maj 2008 (mål 3797-06).
Hela Skatteverkets ställningstagande går att läsa på http://www.skatteverket.se/
Ny och oberoende tillsyn av socialförsäkringen
13 november beslutade regeringen att ge socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson i uppdrag att söka en utredare och generaldirektör för den nya myndighet som ska utöva tillsyn över socialförsäkringen.
Innan bildandet av Försäkringskassan som en myndighet var det Riksförsäkringsverket, RFV, som utövade kontroll av de 21 allmänna försäkringskassorna. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson ser inrättandet av den nya myndigheten som ett viktigt steg i den process som inleddes 2005 då Försäkringskassan bildades. Myndigheten kommer tillgodose det nödvändiga behov av tillsyn och granskning som finns inom socialförsäkringsområdet.
Min utgångspunkt är att tillsynen ska vara oberoende och objektiv. Det är avgörande för att människor ska känna förtroende för trygghetssystemet och välfärden, säger Cristina Husmark Pehrsson.
Generaldirektören kommer att sökas via ett öppet ansökningsförfarande och myndigheten ska inrättas 1 juli 2009.
Fakta
Försäkringskassan fattar 15 miljoner beslut om ersättning per år och gör 60 miljoner utbetalningar. Totalt handlar det om hälften av statens utgifter, eller 435 miljarder kronor. Försäkringskassans administration kostar åtta miljarder kronor per år, eller två procent.
Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion - hur hänger det ihop?
Utvecklingen av den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtionen bland ungdomar är oroande. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att ta fram kunskap om hur dessa problemområden hänger ihop och hur problemen kan förebyggas. I uppdraget har könsskillnader specifikt studerats för att se om sambanden ser olika ut för pojkar respektive flickor.
För att hitta de eventuella sambanden har systematiska kunskapsöversikter gjorts av studier i databasen PubMed. I sökningen har psykisk ohälsa definierats som depressiva besvär, självskadebeteende och utagerande psykiska besvär.
Sammanställningen visar att det finns samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket alkohol. Särskilt starkt är sambandet för pojkar. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär, självskadebeteende och utagerande psykiska problem.
Sammanställningen visar också det omvända sambandet: depressiva besvär ökar risken för hög alkoholkonsumtion.
Rapporten ger också förslag på evidensbaserade metoder för att minska ohälsan bland unga pojkar och flickor. Exempel på generella evidensbaserade metoder som stärker skyddsfaktorerna och förhindrar att problembeteenden uppkommer är social och emotionell träning samt föräldrastöd.
Exempel på insatser som minskar befintliga psykiska problem och hög alkoholkonsumtion är kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal.
Regeringen vill underlätta betalning av skadestånd
Regeringen har 13 november tillsatt en utredning som ska överväga om en särskild rutin för frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott ska införas.
Syftet med utredningen är att skapa enkla rutiner som underlättar för både den som är skadeståndsskyldig och för målsäganden.
Många av de som har dömts att betala skadestånd förstår inte hur de ska bära sig åt för att betala det skadestånd som domstolen har fastställt. Målsägandens person- och adressuppgifter framgår inte alltid av domen på grund av till exempel sekretess. Den skadeståndsskyldige tvingas därför emellanåt förhålla sig passiv och vänta på krav från målsäganden.
Men många målsäganden vill inte ta frivillig kontakt med den skadeståndsskyldige eftersom de känner obehag och rädsla på grund av det brott som de utsatts för. I stället vänder sig målsäganden till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp att få det skadestånd som domstolen har dömt ut.
Avsaknaden av ett tydligt och enkelt sätt för den som är skadeståndsskyldig att frivilligt betala medför att personer som vill göra rätt för sig och betala skadeståndet ofta i onödan blir föremål för utsökning och hamnar i kreditupplysningsföretagens register. Särskilt för unga lagöverträdare är det viktigt med en snabb och enkel rutin för att betala utdömda skadestånd. Obetalda skadestånd kan bli en inkörsport till skuldsättning och innebära en ökad risk för fortsatt brottslighet, säger justitieminister Beatrice Ask.