Kameraövervakning Brå

Kameraövervakning Brå

Rätt använd kan kameraövervakning förebygga brott, konstaterar Brå.

Här kan du läsa inledningen till den svenska översättningen av kameraövervakning och brottsprevention.


Vill du läsa hela den 64-sidiga rapporten, Kameraövervakning och brottsprevention - en systematisk forskningsgenomgång, hittar du den här.


Planerade propositioner och skrivelser 2008

Propositioner avsedda att avlämnas efter den 15 januari 2008 under återstoden av riksmötet.

Propositionerna redovisas i huvudgrupper som följer departementsindelningen och i undergrupper som visar vilka propositioner som avses bli slutbehandlade av riksdagen före sommaruppehållet och vilka som avses bli slutbehandlade efter sommaruppehållet men före utgången av 2008. För varje proposition anges en tidpunkt för avlämnandet. Avsikten är att avlämnandet ska ske senast vid den tidpunkten.

Även regeringens planerade skrivelser till riksdagen har tagits med i förteckningen.


Bland skrivelserna finns bland andra följande:

Folkhälsopolitikens inriktning 2008-2010 (21 februari)

  

Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (11 mars)

  

Bildande av moderbolag för Apoteket AB samt vissa omstruktureringsåtgärder (12 mars)

  

Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer såvitt avser väktare (18 mars)

  

Rekrytering av domare (18 mars)

  

Godkännandeproposition inför antagande av rådets rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder

avseende föremål, handlingar och uppgifter som ska  företes i brottmål (18 mars)

  

Godkännandeproposition inför antagande av rådets rambeslut om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende frihetsstraff eller frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa domar i EU (18 mars)'

  

Godkännande av EU:s rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet (18 mars)

  

Ansvar för psykiskt störda lagöverträdare (18 mars)

  

Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (18 mars)

  

Hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. (18 mars)

  

Barnpolitiken och dess inriktning (18 mars)

  

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården (18 mars)

  

Införande av en rehabiliteringskedja (27 mars)

  

Alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning (7 april)

  

Användning av tvångsmedel i vissa mål om allvarliga brott mot allmän säkerhet (maj)

  

Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (september)


Läs också:

Planerade propositioner och skrivelser 2008


TV-program om organiserad brottslighet och svensk maffia

Den här veckan tas 'svensk maffia' bland annat upp i två TV-program, dels i SVT 1:s program Uppdrag granskning onsdag 16 januari 20.00, dels i programmet Debatt i samma kanal torsdag 17 januari 22.00.


Debatt handlar om den organiserade brottsligheten - hur ska den stoppas? är polisen maktlös?  
I studion bl a åklagare Barbro Jönsson, Lasse Wierup, en av författarna till boken Svensk Maffia,  och Therese Mattsson, chef för rikskriminalen.


Torgny Peterson


Europeiskt betalningsföreläggande

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit förordningen (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att borgenärer - när gäldenären har sin hemvist i en annan medlemsstat - snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden.

Ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande ska erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen varken ersätter eller harmoniserar de nationella förfarandena för fastställande av obestridda krav i verkställbara avgöranden.

Förordningen trädde i kraft den 31 december 2006 och ska tillämpas fullt ut från och med den 12 december 2008. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bland annat beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet. Promemorian innehåller förslag på sådana kompletterande bestämmelser.

Författningsförslagen är avsedda att träda i kraft den 12 december 2008.


Utredningsförslag till en lag om förbud mot könsdiskriminerande reklam

En ny lag ska förbjuda kommersiell reklam med könsdiskriminerande utformning. Det föreslår den särskilde utredaren Eva-Maria Svensson som i dag överlämnade betänkandet Könsdiskriminerande reklam - kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5) till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Utredningen om könsdiskriminerande reklam har haft i uppdrag att kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige och lämna förslag till hur lagstiftning mot sådan reklam skulle kunna utformas samt redovisa för- och nackdelar med dessa förslag. I uppdraget har också ingått att beakta andra möjligheter att komma till rätta med könsdiskriminerande reklam, till exempel genom näringslivets egna självreglerande organ.

Enligt kommittédirektiven till utredningen råder en bred enighet om att könsdiskriminerande reklam är problematisk och icke-önskvärd. Den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har på ett radikalt sätt förändrat förutsättningarna för kommersiella budskap. Detta har stor betydelse för kvantitet, tillgänglighet och spridning av könsdiskriminerande reklam i vår vardag.

Enligt utredningens lagförslag förbjuds reklam med en könsdiskriminerande utformning. I lagen definieras detta som en skildring av könsegenskaper eller könsroller vilken allmänt sett uppfattas som kränkande för kvinnor eller män. Lagen föreslås bli tillämplig på reklammeddelande som är ägnat att främja ett kommersiellt syfte i näringsverksamhet.

Utredningen föreslår att Konsumentombudsmannen ska utöva tillsyn  över att lagen följs och vara ensam berättigad att föra talan eller meddela föreläggande om förbud för näringsidkare att fortsätta använda reklam som strider mot formkraven.

Utredningen föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2009.


Läs också:

Könsdiskriminerande reklam - kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5)


Dags för 'Prince of Pot'

Cannabis

Efter många turer fram och tillbaka är det nu äntligen dags för Kanadas främste legaliseringsförespråkare när det gäller cannabis,  Marc Emery, att ställas inför domstol.


Emery har under lång tid uppenbarligen trott att han skulle klara sig undan USA:s krav på åtgärder mot Emery, som enligt amerikanska myndigheter har levererat miljontals cannabisfrön från sin 'butik' i Vancouver.


Emery verkar äntligen ha förstått att loppet är kört trots de enorma ansträngningar han gjort för att väcka sympati för sin sak och för legalisering av cannabis.


Som det ser ut nu har Emery träffat en överenskommelse  som innebär att han erkänner sig skyldig till att ha sålt cannabisfrön till amerikanska konsumenter. I gengäld får Emery tillbringa huvuddelen av en förväntad fängelsedom i Kanada.


Den gjorda 'överenskommelsen' har godkänts av amerikanska åklagare och måste nu godkännas av Kanada. 21 januari tas ärendet upp i domstol där.


Torgny Peterson


Hur användning av cannabis påverkar hepatit C

Cannabis

I senaste numret av Clinical gastroenterology and hepatology (2008;6:69-75) rapporterar forskare i San Francisco om hur användning av cannabis påverkar hepatit C.


I slutsatserna hävdar forskarna, Julie H. Ishida, marion G. Peters, Chengshi jin, Karly Louie, Vivian Tan, Peter Bacchetti och Norah A. Terrault, samtliga från University of California at San Francisco att de som har hepatit C bör uppmanas att minska användning eller allra helst sluta använda cannabis.


Torgny Peterson


Cannabusiness as usual

Cannabis

Tisdag den 5 februari har ACMD (The Advisory Council on the Misuse of Drugs) i Storbritannien kallat till diskussion angående omklassificeringen av cannabis.


ACMD har ingen beslutande funktion utan är regeringens rådgivande organ i drogrelaterade frågor. ACMD har tidigare sagt att det inte finns någon anledning att omklassificera cannabis och jag är tämligen övertygad om att  gruppen inte kommer att ändra sin inställning vilket däremot en allt större del av allmänheten och ansvariga politiker tycks göra.


Med kontakter på plats i London den aktuella dagen återkommer jag med intressant information senare.


Torgny Peterson


Välkommen du också!

Välkommen till ReageraMera.

Aldrig någonsin tidigare har ReageraMera haft så många besökare som sedan slutet av förra året och det är glädjande att intresset för drogrelaterade frågor tycks öka i samma takt som regeringen minskar sina samordnande insatser. (Det sistnämnda är dock föga glädjande).

Med hjälp av kollegor i flera länder, effektiva kommunikationskanaler och en gedigen kunskapsbank efter 30 år inom området är ReageraMera idag en av de viktigaste 'samlingspunkterna' för de som är intresserade av drogrelaterade frågor i ett nationellt och internationellt perspektiv. Och det kommer att bli ännu bättre och ännu mer uppdaterad information under våren så har du hittat hit så har du hittat rätt.

P.S. Dina kollegor, vänner och andra intresserade är också välkomna. D.S.

Rikspolischef misstänkt för korruption lämnar presidentposten hos Interpol

Med anledning av att Sydafrikas polischef Jackie Selebi misstänks för korruption har han lämnat posten som president för Interpol. Han lämnade beskedet till chefen för Interpol, Richard Noble, i ett brev daterat den 12 januari


I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen där det bland annat förekommer uppgifter att Selebi skulle ha tagit emot över en miljon kronor av en dömd brottsling har landets president, Thabo Mbeki, stängt av Selebi från arbetet som rikspolischef i Sydafrika, eller vi har ordnat med förlängd frånvaro för rikspolischefen, som Mbeki väljer att uttrycka saken.


Den sydafrikanske tf riksåklagaren, Mokotedi Mpshe, gör gällande att Selebi hade en korrupt kontakt med affärsmannen Glen Agliotti, dömd för narkotikasmuggling, och också anklagad för att har varit inblandad i mordet på gruvmagnaten Brett Kebble 2005.


Läs också:

Interpol President Jackie Selebi resigns from post

Corruption


Torgny Peterson


Heroin till heroinister Ja! - Nej!

I veckans utgåva av BMJ BMJ  2008;336:70 (12 januari), diskuteras bland annat frågan om heroinister ska ges statligt heroin eller ej.


Frågar du mig blir svaret nej.


Frågar du Jürgen Rehm och Benedikt Fischer blir svaret ja.


Frågar du Neil McKeganey blir svaret nej.


Torgny Peterson


Om svensk maffia

Den här veckan tas 'svensk maffia' bland annat upp i två TV-program, dels i SVT 1:s program Uppdrag granskning onsdag 16 januari 20.00, dels i programmet Debatt i samma kanal torsdag 17 januari 22.00.


Torgny Peterson


Tal av Maria Larson vid Sveriges Kvinnojourers Riksorganisations seminarium

Jag är väldigt glad att få vara här. Jag vill inleda med att berätta om Gunvor. Det är en kvinna som bröt upp från ett destruktivt förhållande. Hon lever idag ett harmoniskt liv och ägnar sig också åt ett politiskt engagemang. En annan kvinna, Helena, ringde mig nyligen. Hon utsätts för hot av sin man och också av sin son som övertagit faderns beteende. Hon tycker inte att hon fått hjälp av socialtjänsten i sin kommun.

Carina, Liselotte, Fariba och Helena är fyra av de kvinnor vars personliga öden jag fått ta del av i detalj. De har levt med våldet närvarande i sin vardag, i sin nära relation  under många år. Detta är ett stycke svensk verklighet 2008. Varje kränkning är ett övergrepp på människovärdet.

Det enkla sättet är att beskriva situationen med statistik. Vi vet att över 25 000 fall av misshandel av kvinnor anmäldes 2006. Ändå svarar det förmodligen för bara en liten del. Många barn, kanske 200 000, har sett sin mamma misshandlas. Brottsförebyggande rådet uppskattar att inte mer än 25 procent av det här våldet anmäls till polisen. Så vi pratar om en enormt stor dold kriminalitet. Drygt 4 000 våldtäkter 2006. I genomsnitt sker mord på 17 kvinnor varje år av en närstående man.

Det är enkelt att rada upp en mängd förskräckande uppgifter. Det som är svårt är att sätta sig in i en annan människas situation, att förstå, och att kunna hjälpa. Att inse hur en sådan verklighet präglar Carinas, Liselottes, Faribas och Helenas vardag. Hur man är räddare för att bryta upp än för att stanna. Hur lyhördheten växer för när en aggression utlöses. Hur livet helt blir präglat av att försöka undvika aggressiviteten - och hur man ändå misslyckas med det. Hur självförtroendet successivt bryts ner.

Det som också är svårt är att föreslå lösningar om hur mäns våld mot kvinnor kan minska, ja upphöra. Vi har arbetat politiskt med frågan i många år, socialtjänsten har försökt i alla landets kommuner, kvinno- och tjejjourer har startats och gjort en ovärderlig insats. Ändå är inte statistiken bättre. Det är lätt att tappa tilltron till att lösning finns.

Men jag skulle vilja säga att ju mer vi vet och desto mer vi förfäras av siffrorna - desto viktigare blir det att söka vidare - efter bättre metoder i det preventiva arbetet, i frivilligarbetet, i det juridiska arbetet, i det behandlande arbetet.

Vi kan aldrig och ska aldrig acceptera att kvinnors mänskliga rättigheter kränks. Vi ska öka vår kunskap, ta vara på forskning, förnya våra metoder så vi mycket bättre klarar att förebygga att våldet sker, att stödja kvinnor som ändå utsätts, att behandla män så de inte återfaller.

Den mest grundläggande rättigheten är rätten att leva, att skyddas från våld och död. Där misslyckas man i många andra länder - men vi kan enkelt konstatera att vi misslyckas också i vårt land. Frågor om mänskliga rättigheter är politiska frågor. Frågorna om våld mot kvinnor handlar också om insikt och om utbildning. Det jobbar många organisationer och frivilliga krafter med. Det handlar också om att det ska finnas stöd och hjälp i den aktuella situationen. När en utsatt kvinna ringer till en kvinnojour måste det finnas någon som lyfter luren. Regeringen vill stötta det arbetet.

Jag blev väldigt glad när jag nu i veckan fick den här fina boken i min hand. Det är en handbok som Sveriges Kvinnojourers Riksförbund presenterar. Jag vill gratulera er till ett mycket bra arbete. Den innehåller mycket matnyttig information för er som ska arbeta med att stödja kvinnor som utsatts för våld. Den gör det lätt att starta och är en vägvisare under resans gång. Ni har verkligen genom boken skapat förutsättningar för att fler våldsutsatta  kvinnor ska kunna få hjälp.

En av de kvinnor ni hjälpt skriver så här i handboken:
" - Jag tänker ofta på de andra familjerna jag mötte på kvinnojouren och på den aha-upplevelse det innebar att inse att jag inte var ensam, att min historia inte var unik".

Att få ett nätverk av andra som varit i samma situation och som hittat en lösning är mycket värdefullt. Den funktionen fyller också kvinnojourerna.

I början på förra året hade jag förmånen att föreslå riksdagen en viktig skärpning av socialtjänstlagen. Vi vet att det finns ca 160 kvinnojourer i landets 290 kommuner. Alla dessa gör en fantastisk insats - merparten på ideell basis. Kvinna till kvinna räcks livlinor ut genom kvinnojourernas arbete. Men siffrorna visar att det i långt ifrån alla kommuner finns ett fullgott stöd till kvinnor som söker hjälp.

Det var bakgrunden till propositionen om att skärpa kommunernas skyldighet att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Oavsett var man bor i vårt land ska stöd och hjälp finnas. Kommuner kan samarbeta, men ändringen i SOL innebär att ett bör ändrats till ett ska - ska hjälpa kvinnor som utsätts för våld och barn som bevittnar våld. Och vi uppmuntrar och uppmanar kommunerna till ett samarbete med frivilligorganisationerna.

I propositionen ingick också att ge kommunerna bättre kunskaper så att de kan erbjuda rätt hjälp. Både Socialstyrelsen och Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) har fått i uppdrag att ta fram vägledning som kan vara till hjälp för socialtjänsten i kommunerna. Bland annat ska bedömningsinstrument tas fram för socialtjänsternas arbete - kvalitetssäkrade sådana. Vi vet att kommunerna bedömer kvinnors behov väldigt olika. Avsikten med stödet är ett bedömningarna ska kunna bli mer lika.

Jag vill tydligt slå fast att ambitionshöjningen ska leda till en bättre verksamhet på kommunnivå. Alla kommuner ska ha sådan beredskap att man kan hjälpa när det behövs. Och strävan är att mer likvärdiga bedömningar ska göras i hela landet. Jag hoppas ni kan hjälpa mig att se till att alla kommuner verkligen lever upp till den nya inriktningen.

Regeringen antog nyligen en handlingsplan om mäns våld mot kvinnor. Jag presenterade den tillsammans med Nyamko Sabuni och Beatrice Ask så sent som den 15 november. Jag vill nämna några av de 56 åtgärder som finns där, främst inom mitt ansvarsområde på Socialdepartementet.

En första viktig del är pengar. I samband med skärpningen av kommunernas ansvar får kommunerna utvecklingsmedel. Och avsikten är att detta också ska gynna frivilligorganisationerna. Kommunerna får 109 miljoner kronor under 2008. Syftet är att förstärka kvinnojoursverksamheten på lokal nivå. Regeringen har satt upp riktlinjer för hur medlen får användas och bland annat ställs det krav att de på olika sätt stödjer frivilligorganisationerna. Kommunen förväntas inom ramen för satsningen dels stödja frivilligorganisationernas ordinarie verksamhet, dels verka för att den kan utvecklas samt stimulera nya frivilligorganisationer att starta ny verksamhet där sådan inte redan finns. Regeringen kommer att följa upp att så också sker genom att redovisningen ska visa vad kommunerna gör.

Jag arbetar hårt för att socialtjänstens arbete i sin helhet ska bli mer kunskapsbaserat och att metodutvecklingen ska ta fart. Forskningen har en mycket viktig uppgift. Vi behöver mer kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar i praktiken. Och jag ser i allt fler konferensprogram och i allt mer av kompetensutvecklingen att forskningsrön och metodfrågor lyfts fram mer nu än förut. Regeringen vill skynda på utvecklingen mot öppna jämförelser. Det gäller både inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser. Då kan man systematiskt dra lärdom av vilka insatser som leder till framgångar och på så sätt skapa drivkrafter inifrån.

Naturligtvis har huvudmännen, alltså kommunerna, ett ansvar för att utveckla kunskapen även om omhändertagandet av kvinnor som utsätts för våld. Men det kan vara svårt för kommunerna - och kanske särskilt små kommuner - att på egen hand och med egna resurser ta till sig existerande och ny evidensbaserad kunskap inom området. Det kan vara så att det finns orter där det är kvinnojouren eller någon annan frivillig organisation  som har sakkunskapen. Därför är samarbetet så nödvändigt.

Nyligen har regeringen tillsatt en särskild utredning om kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Kerstin Wigzell är utredare. Frågan hon fått att besvara är hur de statliga resurser som idag avsätts till socialtjänstens verksamhetsområde på bästa sätt kan bidra till att stödja kunskapsutvecklingen. Hon ska också analysera och lämna förslag på åtgärder som främjar att ny kunskap tas fram och hur ny kunskap kan spridas och tillämpas i praktiken.

En annan nyhet är att barn som bevittnar våld, till exempel mot sin mamma, ska betecknas som ett brottsoffer. Våld mot en kvinna innebär också att man våldför sig på barnens rättigheter. Därför behövs särskilda arbetssätt som tar vara just på insikten om att barn kommer till skada. Sedan en tid finns en bestämmelse om att särskilda dödsfallsutredningar ska göras när barn avlidit till följd av brott. Det var bland annat erfarenheterna av det uppmärksammade fallet Bobby som ledde fram till det. Vi ska nu utvidga det arbetssättet också till de fall när kvinnor avlidit till följd av våld från en nära anhörig. Kalla det Haverikommission om du vill - det är ett mänskligt haveri. Men man kan kanske också säga att det är ett haveri för omgivningen.

När Statens Haverikommission utreder en flyg- eller sjöolycka tittar man på allt som hänt inför olyckan. Det är tre frågor man söker svar på: Vad hände? Varför hände det? Vad kan göras för att en liknande händelse inte inträffar igen?

I fall med våld mot kvinnor kan man naturligtvis inte leta efter lösa muttrar eller bristande underhåll, som hos ett flygplan. Men angreppssättet är väldigt intressant. Hur noggranna är vi i arbetet med mänskliga haverier? Ska vi tillåta att ungefär 17 kvinnor avlider varje år utan att vi mer systematiskt börjar leta efter orsakssamband och förklaringsfaktorer. Jag vill ha en större grundlighet genom sådana här utredningar.

Sedan Statens Haverikommission inrättades har metodiken för händelseanalyser utvecklats på trafikområdet. Så kan det bli också inom det här området. Till att börja med ska Socialstyrelsen komma med ett förslag om hur det kan se ut.

Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat problem. Det krävs åtgärder inom flera områden. Vi måste också lära oss förstå och behandla de mekanismer som gör att våldet uppstår. Insatser som riktar sig till våldsutövande män är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga våld. Särskilda medel satsas därför på att förbättra insatserna för våldsutövande män. Bara genom att män slutar at slå lam vi långsiktigt lösa problemet.

Socialstyrelsen har också fått andra uppdrag om att utveckla metoder inom socialtjänsten för att stödja våldsutsatta kvinnor. Det gäller bland annat de som finns i missbrukarkretsar där det inte är ovanligt att kvinnor utnyttjas på olika sätt. Även kvinnor med funktionshinder ska uppmärksammas. Det är för långt att räkna upp alla 56 åtgärderna men ta gärna del av handlingsplanen.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Oavsett om det utövas av män - vilket är vanligast, av andra kvinnor, eller av sjukvårds- eller omsorgspersonal vilket vi vet också förekommer. Oavsett om det riktas mot den partner man sammanbor med eller mot en flickvän. Oavsett om våldet har hedersrelaterad bakgrund eller om det finns alkohol eller andra droger med i bilden. Våld i en nära relation är en grov kränkning av den personen. Våld mot kvinnor är en oacceptabel företeelse som förstör kvinnors framtid och grusar mångas förhoppningar.

En pojke som sedan något år suttit på låst ungdomshem intervjuades nyligen med anledning av domarna mot de som utförde misshandeln på Kungsholmen. Han, som var dömd för misshandel och personrån, sa att han idag omöjligt kan förstå hur han kunde riskera en annan människas liv och framtid bara för att själv få tag på lite pengar. Att skapa insikt om våldets konsekvenser, att också erbjuda behandling, och inte minst att lära oss upptäcka tecken på våld mot kvinnor i tid, det är angelägna uppgifter. Men också att se till att skydd och stöd finns för den kvinna som ändå drabbas.

Jag vill tacka er för att ni finns och att ni arbetar med kvinnojourarbete. Låt mig avsluta med att önska er alla lycka till idag - hoppas att ni får ett intressant seminarium. Men framför alltm - lycka till i ert viktiga arbete.

Tack för ordet.


500 till sjukhus varje vecka för cannabisproblem

Cannabis

Diskussionen om cannabis förs med hög intensitet i Storbritannien. Inte nog med att landet aldrig någonsin tidigare konstaterat och avslöjat så många cannabisfabriker som nu, dessutom visar officiella siffror en 50%-ig ökning av antalet individer som varje vecka hamnar på sjukhus som ett resultat av användning av cannabis.


Flera brittiska tidningar rapporterar nu om den problematiska situationen. Först ut med uppgifterna var Daily Telegraph och The Times och andra media följde upp rapporteringen..


Av tidigare uttalanden av den nuvarande inrikesministern, Jacqui Smith, att döma finns det anledning att tro att cannabis under våren kommer att 'uppklassificeras' igen - från nuvarande Class C till Class B.


Torgny Peterson


Metadon, kokain och heroin vanligast vid drogrelaterade dödsfall

Dublin City Coroner's Court har offentliggjort uppgifter kring de 87 undersökningar av drogrelaterade dödsfall som gjorts under 2007.


Av informationen framgår bland annat följande


I Dublin City orsakades 12 dödsfall av metadon enbart, medan metadon var en bidragande orsak i ytterligare 19 dödsfall.

  

I Dublin City orsakades 14 dödsfall av kokain enbart, medan kokain var en bidragande orsak i ytterligare 14 dödsfall.

  

I Dublin City orsakades 14 dödsfall av heroin enbart, medan heroin var en bidragande orsak i ytterligare 12 dödsfall.

  

Läs också:

Metadon i terapeutiska doser kan bidra till dödsfall

  

Torgny Peterson


Gemensam värdegrund i Sverige

Anförande av Nyamko Sabuni vid Folk och Försvar rikskonferens i Sälen 13 januari 2008

Globaliseringen ger stora möjligheter, men också utmaningar. Vad håller oss samman här och nu? Vad formar oss som nation - nu och i framtiden? Behövs det en gemensam värdegrund i vårt land? Och - är det möjligt?

Migrationsströmmarna har aldrig varit större än nu. Kommunikationerna aldrig så utvecklade och snabba. Var vi än befinner oss håller vi lätt kontakt med varandra med hjälp av den tekniska utvecklingen. Fenomen som mobiltelefoner och internet gör att vi kan kommunicera med hela världen när helst vi önskar. När jag ringer en vän på mobilen, kan hon lika gärna sitta på flygplatsen i Peking som på T-centralen i Stockholm. En förändring där globalisering, teknikens snabba utveckling och migration öppnar upp nya världar, nya möten och nya möjligheter för de flesta av oss.

Parallellt med det har vi ett växande antal människor i Sverige som lever i förnekelse, som håller sig fast vid folkhemsnostalgin. Det nya, och inte minst "de nya" upplevs som hot, snarare än som tillgångar. Ett hot mot gamla traditioner och ett invant sätt att leva. Människor som ger det mångkulturella samhället skulden för sina egna och samhällets misslyckanden. Skulden för brister i den sociala välfärden, för brister i rättssystemet, för arbetslöshet och utanförskap.

Det senaste decenniet har ett nytt socialt landskap växt fram. Ett landskap präglat av långtidsarbetslöshet och bidragsberoende. Ett landskap präglat av en cementerad bostadssegregation.

Vi ser stadsdelar där barn som växer upp aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet. Där 50 procent av barn med utländsk bakgrund lämnar grundskolan utan att nå kunskapsmålen. Barn och unga, infödda och invandrade, som redan i tonåren tappat tron på framtiden. Som inte ser någon annan chans till identitet och stolthet än kriminalitet och missbruk. Detta är grogrunden för det meningslösa våldet.

Vi har generellt misslyckats med att stävja våldet i samhället. Hot och våld blir inte bara ett allt vanligare inslag i nyhetsrapporteringar. Våldet finns som ett inslag i allt för många sammanhang. I idrottens svans, på skolgårdarna, på fester, i restaurangköer men också i nära relationer. Fotbollsligor som gör upp om mötesplatser för att slåss, en bomb som sprängs utanför en åklagares hem, en ung man misshandlas till döds av jämnåriga. Den ökande våldsanvändningen är inte sällan även ett hot mot demokratin.

Sverige ska kännetecknas av respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet. Dessa värden är viktiga och det som utgör vår gemensamma värdegrund. Det är inom dessa värden vi finner sammanhållning, tillhörighet samt lojalitet och förtroende för det gemensamma.

Blickar vi ut ser vi att fler människor än någonsin lever i demokratier. Ekonomisk tillväxt har gett bättre levnadsvillkor, skolgång och hälsovård för miljontals människor. 2007 avskaffades dödsstraffet i Rwanda. 2008 avskaffas dödsstraffet i Uzbekistan. Rättegången mot Liberias förre ledare Charles Taylor och utlämnande av två kongoleser till internationella brottmålsdomstolen i Haag är klara framsteg.

För en månad sedan mötte jag Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikas första kvinnliga president. Demokratiskt vald med en gigantisk uppgift framför sig. Men en personlighet och ett engagemang som ger hopp inför framtiden.

Samtidigt finns en utveckling åt motsatt håll. Länder där de auktoritära inslagen ökar. Valet till den ryska duman lämnar en hel del att önska. I Pakistan mördas Benazir Bhutto på ett valmöte. Ett fegt angrepp inte bara mot Bhutto och hennes familj, utan också mot valrörelsen och demokratin som idé.

Men människor kämpar för demokrati där den inte finns. Det har vi de senaste veckorna sett i Pakistan och i Kenya. Tidigare i länder som Ukraina. Vi minns den orangea revolutionen. För att inte tala om när muren föll i Berlin. Och när järnridån genom Europa föll sönder och samman i början av 90-talet. I Sverige och i övriga Europa är folkstyret djupt förankrat. Demokratin är en process under ständig utveckling. Vår demokratiska värdegrund har växt fram i olika skeenden, med starka influenser utifrån, från andra länder. Det är inget som vi uppfunnit här. Kunskap och inspiration har kommit från upplysningsfilosoferna, från den amerikanska konstitutionen och inte minst från den brittiska politiken.

Hoten mot demokratin har alltid funnits där. De har skiftat över tiden. Men demokratins fiender och dödgrävare har alltid funnits. De har funnits i olika läger och de har växt fram ur olika ideologier. Nazismen och fascismen på 30- och 40-talen. Kommunismen under efterkrigstiden och den marxistiska vänstervågen under 70-talet. Efter den 11 september 2001 har en ny hotbild vuxit fram. Demokratins största fiende i vårt land idag är dock utanförskapet.

Att bryta utanförskapet är regeringens viktigaste uppgift. Det är också vår svåraste och största utmaning. Den ekonomiska situationen i ett land påverkar i högsta grad vår relation till varandra. I ett samhälle där utanförskapet växer ökar också diskriminering och främlingsfientlighet. Det ger näring åt fundamentalism och radikalisering.

Tillväxtpolitiken liksom sysselsättningspolitiken är därför våra viktigaste integrationspolitiska verktyg. Här börjar vi se resultat av regeringens politik, vi börjar se en förändring. Fler människor är i arbete, trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Bidragsberoendet minskar. Arbete och den värdighet egen inkomst ger kan inte underskattas.

Utan sammanhållning kan vi aldrig skapa ett välmående samhälle och en fungerande demokrati. För att utveckla en bättre känsla av sammanhållning räcker det inte med att skapa lika möjligheter för alla ekonomiskt och socialt. Lika viktigt är att det finns en gemensam vision och känsla av tillhörighet. Samhörighet oavsett vilken kultur eller tro vi bekänner oss till. Solidaritet och delaktighet i vår gemensamma framtid.

Sverige har alltid varit ett land präglat av etnisk mångfald. Vårt urfolk samerna och de andra nationella minoriteterna är de tydligaste exemplen. Valloner likaså. Men det är först i modern tid som Sverige utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Den etniska, kulturella och religiösa mångfalden utgör i dag grunden för det samhälle vi bygger.

Det vi vet om svenska folkets kunskaper, attityder och värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter ger en splittrad bild. De allra flesta svenskar, drygt 80 procent, har god erfarenhet av personer med invandrarbakgrund. Samtidigt uppger var fjärde ung muslim att han eller hon kränkts på grund av sin religion. Lika många som anser att invandrare gör att brottsligheten ökar, anser att invandrare ger ett tillskott till Sveriges befolkning och kultur. Fler ungdomar som är födda utomlands (32 procent) anser att invandrare har lika stora chanser att lyckas i samhället än gruppen unga som helhet (20 procent). Antalet anmälda hatbrott i Sverige ökar;

Vi lever i en värld där mångfalden är såväl nödvändig som oundviklig. Detta är i grunden något positivt. Det bidrar till dynamik och nytänkande. Ett demografiskt åldrande samhälle har fått fler händer som bidrar i arbetslivet och till ekonomisk tillväxt. Så oändligt mycket mer som förenar oss än som skiljer.

Samtidigt är mångfalden i sin natur komplex och har sina svårigheter. I vår iver att respektera olika gruppers rätt att leva efter sina traditioner, riskerar vi att urholka enskilda människors rättigheter. Det är viktigt att vi är tydliga i vårt avståndstagande från sedvänjor som inte ligger inom ramen för den gemensamma värdegrunden - demokratin och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det är till exempel oacceptabelt att det i Sverige på 2000-talet finns flickor och pojkar som inte själva får välja sin livspartner. Att mäns våld mot kvinnor, en av de grövsta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, fortfarande är utbrett. Att en person nekas inträde på en restaurang på grund av sin hudfärg. Att en annan avisas från en krog på grund av att personen kysst sin partner - av samma kön.

Frågor om de mänskliga rättigheterna är grundläggande men samtidigt komplicerade. De mänskliga rättigheterna ska alltid respekteras, men det finns utrymme för tolkning. Hur drar man gränsen när olika rättigheter kommer i konflikt med varandra? Hur avgörs vilka inskränkningar i de mänskliga rättigheterna som ska tillåtas? Vilka inskränkningar individer ska behöva tolerera?

Vi kommer ha olika åsikter om vad man kan säga om homosexuella i religionsfrihetens namn,
vad muslimerna får tåla i yttrande- och tryckfrihetens namn eller huruvida stater har rätt att inskränka våra rättigheter i skyddet av rättsstatens säkerhet.  Det som är tillåtet är inte alltid lämpligt. De grundläggande fri- och rättigheterna innebär också rätten att säga det plumpa, de oförskämda och det politiskt inkorrekta.

Det finns ett utanförskap - etniskt, socialt, regionalt - som innebär att stora delar av befolkningen inte deltar i det offentliga samtalet. En avsaknad av kunskap och förståelse om mänskliga rättigheter och det egna ansvaret i en rättsstat. Många människor lever isolerat. Det sker för få möten mellan generationer och mellan föreningar. Mellan förort och innerstad.

Jag kommer under våren att bjuda in till samtal om vår värdegrund. Forskare och praktiker. Organisationer, närverk och företag. Kommuner, landsting och myndigheter. Möten och konferenser ska hållas. Nya nätverk ska bildas. IT blir ett viktigt redskap för erfarenhetsutbyte och kommunikation. Och 2010 sker en sammanställning av idéer och rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Människor ska mötas med respekt för sin särart, inte med misstroende och fientlighet. För att detta ska uppnås är det viktigt med en gemensam förståelse för värdegrunden. Det gäller särskilt dem som kommit nya och hamnat i långvarigt utanförskap. Ett utanförskap som inte sällan förts vidare till nästa generation. Där bristen av känslan av tillhörighet lett till att nya generationer har mindre gemensamt vad gäller till exempel värderingar och kontakter med samhället än deras föräldrar har.

I Sverige har vi kommit så långt att de flesta idag är överens om att vara tydliga med att vi som bor i Sverige ska leva och verka med respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Att dessa rättigheter utgör kittet i en väl fungerande demokrati. Diskussionen om vår gemensamma värdegrund har dock inte gått i takt med samhällets utveckling. Vi har för länge tagit dessa rättigheter för givet.

Det handlar inte om en civilisationernas eller religionernas kamp. Det handlar om en gemensam kamp mot fundamentalism och intolerans, för demokrati, öppenhet och mänskliga rättigheter. För en gemensam värdegrund, för vår gemensamma framtid.

Jag vill gärna avsluta med att dessa värden naturligtvis gäller mer än bara Sverige.

För mig som liberal är demokrati och mänskliga rättigheter universella. Jag är en kompromisslös demokrat. Min uppfattning och mina drivkrafter gör inte halt vid några nationsgränser. Demokrati är lika viktigt i Kina som i Sverige. Jämställdhet är lika viktigt i Iran som i Sverige. Yttrandefriheten lika viktig i Ryssland som i Sverige. Det är den som förmår ta vara på öppenheten och mångfaldens rikedom som kommer att äga framtiden.


Missbrukare anmälde knarklangare till åtal

Som bekant finns det ingen konsumentombudsman i knarksvängen och returrätt på dåliga varor existerar inte, men missnöjda knarkkonsumenter kan få 'hjälp', i varje fall i Kanada där en 23-årig missbrukare anmälde en langare, som sålde knark som resulterade i koma för 23-åringens del, till åtal.


23-åringen fick en hjärtattack och hamnade i koma i elva dagar efter att ha köpt metamfetamin av en gammal barndomskamrat.


Den 23-åriga kvinnan vill nu ha 50 000 dollar i skadestånd.


Knarklangaren säger till sitt försvar att hon kände till riskerna.


Torgny Peterson


Utredningen om könsdiskriminerande reklam

Utredningen om könsdiskriminerande reklam anordnar en pressträff tisdagen den 15 januari från kl. 15.00 i Pressrummet, Rosenbad.

Utredningen om könsdiskriminerande reklam har haft i uppdrag att kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige och lämna förslag till hur lagstiftning mot sådan reklam skulle kunna utformas samt redovisa för- och nackdelar med dessa förslag. I uppdraget har också ingått att beakta andra möjligheter att komma till rätta med könsdiskriminerande reklam, till exempel genom näringslivets egna självreglerande organ.

Efter att utredningen överlämnat sitt betänkande till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni under eftermiddagen kommer utredaren, professor Eva-Maria Svensson, att presentera betänkandet och finnas tillgänglig för kommentar.

Du kan se pressträffen i direktsändning på regeringens hemsida


Metadon i terapeutiska doser kan bidra till dödsfall

Forskare vid Oregon Health & Science University hävdar att metadon är en möjlig orsak till plötsliga dödsfall även om det inte överdoserats utan tagits för smärtlindring eller i samband med problem med narkotikamissbruk.


Resultaten i studien baseras på en utvärdering av alla hjärtrelaterade dödsfall i Portland (Oregon) under åren 2002-2006 i fall där ingående obduktioner genomförts.


I den utförda analysen jämförde forskarna två grupper. Den första gruppen bestod av 22 plötsliga, hjärtrelaterade dödsfall där man fann 1 milligram  metadon eller mindre (definierat som terapeutisk nivå). Dessa fall jämfördes med fall i den andra gruppen som bestod av 106 patienter och där förekomst av metadon inte existerade.


Hos 17 individer i den första gruppen av 22 patienter (77%) fanns inga framträdande abnormaliteter på hjärtat, medan de resterande fem uppvisade tydliga fel. Hos individerna i den andra gruppen där ingen förekomst av metadon existerade hade 60% identifierbara bevis på hjärtsjukdom .


Forskarna menar att den oväntat höga andelen plötsliga dödsfall i den 'terapeutiska' metadongruppen tyder på att metadon bidragit till de plötsliga dödsfallen i gruppen.


Du kan läsa mer om A Community-Based Evaluation of Sudden Death Associated with Therapeutic Levels of Methadone i The American Journal of Medicine Volym 121, Nr 1, januari 2008, sidorna 66-71.


Torgny Peterson


Sektorsprogram för socialpolitik - Sverige ordförande i NMR 2008

Du kan läsa om sektorsprogram för socialpolitik under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet (NMR) 2008 här.


Bland annat genomförs ett nordiskt narkotikaforum på Gotland 4-5 september i år där temat är Nordiskt samarbete inom ramen för United Nations General Assembly Special Session (UNGASS). Uppföljning som kommer att äga rum under 2008 och 2009. Programmet kommer att tas fram i samverkan med övriga nordiska länder.


Nordiskt narkotikaforum, som är ett samarbetsforum för tjänstemän från de nordiska länderna, har som

huvuduppgift att föra dialog och utbyta erfarenheter på narkotikaområdet om förebyggande, behandlings- och

kontrollinsatser. Gruppens prioriteringar inkluderar nordvästra Ryssland och de baltiska länderna.


Sveriges ordförandeprogram i NMR 2008 har döpts till Kraftsamling. Programmet är tematiskt indelat i fyra avsnitt som rubriceras Konkurrenskraft, Klimat, Kreativitet och Koordinering. Under dessa fyra rubriker samlas övergripande målsättningar och aktiviteter.

Du kan läsa mer om Kraftsamling - Program för Sveriges ordförandeskap här.


Promemorian, som har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet, innehåller förslag om införande av en rehabiliteringskedja. Du kan läsa materialet, Införande av en rehabiliteringskedja, här.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0