ReageraMera

Antagningen till polisutbildningen ökar stort. Ökningen är ett led i regeringens satsning att det ska finnas 20 000 poliser år 2010.

Av totalt närmare 7700 sökande till polisutbildningen antogs 830 personer till den utbildningsomgång som börjar vårterminen 2008. För Polishögskolan i Stockholm innebär det att 335 nya studenter (varav 38 procent är kvinnor) påbörjar sin polisutbildning den 21 januari. I mars tillkommer ytterligare ca 130 studenter, som då börjar på polisutbildningen på distans. Totalt gör detta att det finns närmare 1 500 studenter på Polishögskolans grundutbildning i dagsläget. Ökning är markant i jämförelse med tidigare år då antalet studenter har legat runt

1 000.

Polishögskolan har det senaste året förberett organisationen för att ta emot och utbilda detta rekordstora antal studenter. En ökad studentvolym innebär finjustering av utbildningsmetoder och en hel del nytänkande inom pedagogik och logistik. Många nya lärare har rekryterats till Polishögskolan och undervisningslokaler har kompletterats med tillfälliga lösningar.

I takt med att studenterna ökar, ökar också kraven på vår verksamhet. Förväntningarna på polisutbildningen är höga och kvalitetskraven stora. Så ska det vara. För oss på Polishögskolan är det utmanande och väldigt roligt att ta emot alla dessa studenter och i förlängningen bidra till att poliskåren växer och att fler poliser blir synliga och tillgängliga i samhället, säger Polishögskolans rektor Ebba Sverne Arvill.

Antagning till polisutbildningen sker två gånger per år. Som det ser ut nu kommer studentrekordet nås höstterminen 2008, då är antalet studenter på Polishögskolan drygt 1 600.

I samband med att uppgifter om kokainsituationen i Sverige presenterades nyligen, nämndes att Sverige eventuellt överväger att placera en sambandsman i Venezuela eller Costa Rica då Rikskriminalpolisen avser att öka insatserna mot kokainsmugglingen.

Jag tror inte mycket på den idén. Kokainet kommer från Sydamerika - javisst. Men väl på den här sidan Atlanten finns det synnerligen goda skäl att tro att merparten av kokainet kommer in via den iberiska halvön, Nederländerna och/eller Storbritannien.

Storbritannien och andra länder samarbetar redan i ett projekt på iberiska halvön där SOCA (Serious Organized Crime Agency) från Storbritannien är en av huvudaktörerna. SOCA har ett stort antal sambandsmän i Sydamerika, liksom amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration).

Både Storbritannien och USA har tillgång till avgörande tekniska hjälpmedel som Sverige saknar och som Sverige inte heller vare sig kan eller kommer att utveckla på grund av alltför dåliga ekonomiska möjligheter i de här sammanhangen. Dessutom kan vår välkända 'neutralitet' sätta hinder i vägen för avancerade system av det slag som Storbritannien och USA har tillgång till.

Det vore bättre och effektivare att Sverige i ännu större utsträckning utnyttjade tillgänglig underrättelseinformation från alla de aktörer som samarbetar i projektet på iberiska halvön i kombination med en kraftfull utveckling av den nationella underrättelse- och analysverksamheten. 

För att utnyttja DEA:s kompetens behöver Sverige inte heller någon egen sambandsman i Sydamerika. DEA-kontakter finns på närmare håll - bland annat ett stort kontor i Nederländerna och ett i London.

Torgny Peterson

I lagrådsremissen föreslås att det införs en ny vårdform - öppen psykiatrisk tvångsvård i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).

Den nya vårdformen får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter bl.a. att patienten behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård.

Det föreslås inte någon ändring vad gäller förutsättningarna för intagning i psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, vilket innebär att tvångsvården alltid måste inledas på sjukvårdsinrättning.

Den nya vårdformen är avsedd att därefter kunna anpassas till varje patients individuella behov av vård och insatser och förutsätter ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Chefsöverläkaren får ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård när han eller hon anser att patienten bör ges sådan vård. Beslut fattas av allmän förvaltningsdomstol.

Den nya vårdformen ska följa samma förfarande som gäller idag i fråga om fortsatt vård respektive särskild utskrivningsprövning. Till chefsöverläkarens ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård ska fogas en samordnad vårdplan, av vilken bl.a. ska framgå patientens behov av insatser från hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten samt vilken enhet vid landstinget, kommunen eller annan huvudman som ansvarar för de insatser som planeras. Det ska även framgå vilka beslut kommunen har fattat för att tillgodose patientens behov. Chefsöverläkaren ansvarar för att en samordnad vårdplan upprättas. Vid ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska en uppföljning av den samordnade vårdplanen lämnas in.

I lagrådsremissen föreslås vidare en ändring i sekretesslagen som innebär att uppgifter om enskild som vårdas enligt LPT eller LRV ska kunna lämnas, utan hinder av sekretess, mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och utvärdera vården och stödet till de patienter som överförs till den nya vårdformen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2008.

Läs också:

Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården

Sjukfrånvaron har under det senaste året minskat allt snabbare. Norrbotten är det län där sjukskrivningarna minskade mest. Andra län som också minskat sjukfrånvaron kraftigt under året är Blekinge, Östergötland, Kalmar och Gävleborg. Jämtland och Gotland uppvisar dåliga resultat.

Torgny Peterson

Efter natten händelser i centrala Göteborg kallar Polisen till en pressinformation på Elysséum, Västgötagatan 2, klockan 10.00 i dag. Då finns kommenderingschef Klas Friberg och länspolismästare Krister Jacobsson på plats.

Klockan 01.29 i natt fick Polisen larm från Posten på Kruthusgatan, Göteborg. Ett okänt antal maskerade, beväpnade män hotade personalen och genomförde ett rån. Ingen person kom till fysisk skada, men flera postanställda chockades av händelsen.

Klockan 01.45 lämnade de postområdet i en jeep. Under tiden sattes två bilar i brand och blockerade därmed Kruthusgatan. Även på Nils Erikssonsgatan brann två bilar på vägen och där hittades även ett misstänkt föremål intill. Vid Partihallarna stod en utbränd bil med ett misstänkt föremål intill, likaså på Folkungagatan, Färgaregatan och vid Polishusets entré. Rånarnas flyktbil hittades utbränd vid Slakthusgatan och fotanglar fanns spridda på flera platser runt Posten.

Omkring 120 personer boende på Färgaregatan och Stampgatan har fått evakueras i väntan på att de misstänkta föremålen ska kunna avlägsnas. Flera platser i centrala Göteborg är fortfarande avspärrade.

Polisen är mycket intresserad av att få in vittnesuppgifter från de aktuella platserna under natten.

Tips kan lämnas på telefon 031-739 25 02

Reaktionerna mot den holländska cannabismarknaden är starka, såväl nationellt som internationellt. I samma takt som nationella tecken på åtstramningar i cannabishanteringen gör sig gällande breder vad som närmast kan liknas vid desperation ut sig hos förespråkarna för en legalisering och reglerad handel med cannabis.

Det sistnämnda är högaktuellt just nu.

31 oktober förra året samlades ett antal personer i Haag för att påtala det omedelbara behovet av att åstadkomma en förändring av de negativa konsekvenser som dessa ansåg att den nuvarande cannabispolitiken för med sig. Enligt de som deltog i mötet har flera länder (dock inte namngivna) upplevt liknande negativa effekter beträffande den nationella cannabispolitiken. Enligt deltagarna i oktobermötet innebär detta att det föreligger ett delat ansvar att utforska anpassningar av det system som de internationella konventionerna nu medför och som, fortfarande enligt deltagarna, utgör ett hinder för ytterligare utveckling av den nationella holländska cannabispolitiken.

Syfte sålunda? Att först söka internationellt stöd för att sedan attackera innehållet i de nuvarande FN-konventionerna mot narkotika. Påfundet är inte nytt. Det prövades redan 2003 men då misslyckades man, mycket tack vare kunniga politikers insikt och den namninsamling som initierades av HNN i Sverige och som resulterade i cirka 1,3 miljoner namnunderskrifter från alla kontinenter till stöd för FN:s narkotikakonventioner.

Åter till mötet i Haag där deltagarna drog slutsatsen att Nederländerna, i samarbete med andra nationer, bör arbeta målmedvetet för att ändra de internationella bestämmelsernas nuvarande ramverk för att på så sätt uppnå ett mer trovärdigt och effektivt alternativ som inte bara baseras på repression...

Utifrån diskussionen 31 oktober har deltagarna formulerat en resolution som förväntas bli diskuterad i det holländska parlamentet den här veckan.

Av resolutionen framgår bland annat följande

De nuvarande cannabispolitiken baseras på ett föråldrat internationellt ramverk som tillkom på 1960-talet och som inte är tillämpligt för att hantera nutida problem, vilket in sin tur resulterar i stagnation när det gäller utveckling av rättvis och effektiv politik. Eller i klartext: Nuvarande internationella överenskommelser och gjorda ratifieringar av FN:s narkotikakonventioner omöjliggör en legalisering och reglering av  cannabis vilket inte uppskattas.

I resolutionen säger man vidare att den relativt toleranta tolkningen av det nuvarande regelverket utgör en tillfällig, praktisk lösning men kan på sikt komma att undergräva trovärdigheten hos offentliga myndigheter. Eller i klartext: Eftersom myndigheterna i praktiken inte totalförbjuder användning av cannabis även om lagstiftning föreskriver det så är det bättre att inse att så är fallet och reglera hela verksamheten.

I resolutionen säger man att den nuvarande cannabispolitiken är inkonsekvent och att det är svårt att förklara att användning och försäljning av små mängder inte åtalas samtidigt som produktion och storskalig distribution fortfarande åtalas. Eller i klartext: Åstadkom mindre inkonsekvens genom att legalisera och reglera handel och användning. Att den här gruppen skulle tänkas föreslå att all hantering av cannabis ska vara straffbar är naturligtvis inget alternativ för dom eftersom slutmålet inte handlar om att minska vare sig tillgång eller efterfrågan.

I resolutionen säger man att den nuvarande cannabispolitiken är ineffektiv i en mängd avseenden. Trots många positiva aspekter, som till exempel en separering av marknaderna mellan "lätta" och "tunga" droger (vilket är kvalificerat nonsens eftersom det inte finns några vetenskapliga belägg för att en sådan separering av marknaderna skett trots, eller kanske snarare på grund av, så kallade coffee shops); vidare att det förekommer begränsad inblandning av kriminella i detaljhandelsledet (likaledes kvalificerat nonsens. Enligt den tidigare justitieministern Piet Hein Donner har flera av de som driver coffee shops ett kriminellt förflutet. Speciellt tydligt var detta i två städer 2005. I Amsterdam hade då 78 procent av de som drev coffee shops ett kriminellt förflutet, enligt rapporten och i Venlo, på gränsen till Tyskland, var hela 83 procent kriminellt belastade); vidare att det nuvarande systemet inte ger möjlighet att utveckla andra politiska insatser som t ex legala möjligheter att kontrollera kvalitén hos cannabis (exempelvis THC-halten); vidare att det nuvarande systemet möjliggör omfattande illgala vinster på produktions- och grossistnivå, vilket i sin tur uppmuntrar hemmaodlingar. Eller i klartext: En legalisering och reglering löser alla problem. Inte ett ord någonstans om konstaterade skadeverkningar av cannabis.

Till sist konstaterar gruppen att den nuvarande cannabispolitiken orsakar omfattande administrativa och rättsliga bördor och fortsatt kritik av vissa länder (läs: främst Nederländerna!)

I resolutionen uttalar gruppen också irritation över att försök av det holländska parlamentet och lokala myndigheter att angripa inkonsekvensen i den nuvarande politiken (se ovan) - som t ex förslag om att tillåta produktion av cannabis för att tillgodose behovet hos coffee shops - avvisats.

Som grädde på 'legaliseringsmoset' menar gruppen sedan att det finns ett behov av en internationell debatt. Och vad ska den debatten leda till, jo - för att undersöka möjligheterna för ett internationellt ramverk som ger större manövreringsutrymme för nationella regeringar att genomföra en konsekvent politik. Eller i klartext: Vi vill ha stöd för att kunna fortsätta vår coffee shop-politik och dessutom legalisera och reglera såväl tillgång som efterfrågan - support us, please!!!

Och inte nog med detta. Vi får i resolutionen också lära oss att fler och fler länder känner ett behov av att omformulera sin politik för att bättre skydda den allmänna hälsan och bekämpa organiserad brottslighet. På vilket sätt hälsan hos dessa länders hälsa skulle skyddas bättre nämns inte med ett ord, lika lite som att cannabis överhuvudtaget skulle ha några negativa konsekvenser. Att tro att den organiserade brottsligheten skulle ge upp sin lukrativa hantering och odla morötter eller någon annan alternativ gröda är naivt på gränsen till 'sheer stupidity' eftersom det inte finns något som skulle hindra sådana aktörer att på egen hand eller via bulvaner vara verksamma inom ramen för en legaliserad/reglerad handel.

Vad vill nu då dessa herrar och damer att den holländska regeringen ska göra? Tre saker:

Starta en internationell debatt med andra likasinnade länder i syfte att utarbeta ett trovärdigt och effektivt alternativ till den nuvarande cannabispolitiken.

Att tillsammans med likasinnade länder aktivt stödja utarbetandet av förslag som kan presenteras i samband med den kommande utvärderingen av UNGASS.

Ställa erforderliga personella och finansiella resurser till förfogande för att genomföra arbetet.

Som sagt - resolutionen ska diskuteras i det holländska parlamentet den här veckan.

Resolutionen är underskriven av följande holländare:

Mr. A.A.M. van Agt, premiärminister1977-1982

Dr. E. Borst-Eilers, tidigare hälsovårdsminister och känd legaliseringsförespråkare

Drs. A. Apostolou, tidigare parlamentsledamot

Kathalijne Buitenweg, EU-parlamentariker GroenLinks

Mr. R. Dufour, president för Stichting Drugsbeleid

Drs. G.B.M. Leers, borgmästare i Maastricht och känd legaliseringsförespråkare

Dr. R.L. Vreeman, borgmästare I Tilburg som hittills inte gjort något större väsen av sig

Mr. Th. C. de Graaf, borgmästare I Nijmegen

J.A.H. Lonink, borgmästare iTerneuzen

Dr. J.P. Rehwinkel, borgmästare i Naarden

W.J.M. Velings MOI, polischef för regionen Limburg Zuid

F.J. Heeres MPSM, polischef för regionen Midden- en West Brabant

Mr. A.D.J. Keizer, tidigare tjänsteman vid hälsovårdsministeriet

Mr. drs. V. Everhardt, så kallad drogexpert

Dr. M. Jelsma, från Transnationella Institutet - likaledes känd och känt för legaliseringssträvanden

Ytterligare rapporter följer.

Läs också:

Resolutie Invitational Conference Cannabisbeleid

Torgny Peterson

I samband med ett besök hos Colombias president, Alvaro Uribe, kritiserade USA:s 'drogtsar' John Walters Venezuelas president för ovilja till kraftfulla ingripanden. Det är dags att inse att President Chavez i hög grad underlättar transitering av kokain till Europa och andra delar av den här hemisfären, sa Walters.

Inte helt oväntat avvisar Venezuela påståendet.

Torgny Peterson

16 skyltfönster som tidigare använts av horor i Amsterdam byter nu innehavare. Det blir istället modedesigners som tar över de 16 lokalerna i det nya Red Light Fashion-projektet, som presenterades i lördags.

Politikerna i Amsterdam har mer och mer börjat inse att kriminalitet, missbruk och korruption är utbrett i området och har under en längre tid velat ta itu med stan´s horstråk. En god början är inköpet av 16 byggnader till en kostnad av cirka 300 miljoner och den nu genomförda förändringen.

Det är dags att angripa kriminaliteten mycket hårdare och effektivare än vad det varit möjligt att göra tidigare, sa vice borgmästaren Lodewijk Asscher vid en ceremony för att fira öppnandet av husen med de nya företagarna.

Förhoppningsvis kan initiativet vara början till slutet på hordistriktet i Amsterdam.

Också när det gäller cannabis händer det saker i Nederländerna. En av de mer aktiva för att minska missbruket av cannabis är borgmästaren i Rotterdam, Ivo Opstelten.

Torgny Peterson

EU:s utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Vidare reglerar rambeslutet bl.a. ansvar och sanktioner för juridiska personer liksom frågor om domstols behörighet.

I promemorian framhålls att regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna utkastet till rambeslut. I promemorian görs också en bedömning av vilka lagändringar rambeslutet kan komma att föranleda för svensk del. Några förslag till lagändringar läggs dock inte fram.

I promemorian behandlas bland annat vad som menas med organiserad brottslighet:

Trots att problemet med organiserad brottslighet uppmärksammades tidigt i det internationella samarbetet, saknades länge en gemensam definition av begreppet organiserad brottslighet. Ett första steg togs år 1998 då EU:s medlemsstater antog den gemensamma åtgärden om att göra deltagande i en kriminell organisation i EU:s medlemsstater till ett brott. Ytterligare ett steg togs år 2000, då Förenta nationernas (FN) generalförsamling antog den globala konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som har stora likheter med EU:s gemensamma åtgärd.

Enligt de båda instrumenten kan begreppet organiserad brottslighet sägas ta sikte på gärningar begångna inom en strukturerad sammanslutning av ett par personer eller fler, vilka handlar i samförstånd i syfte att begå ett eller flera brott som kan föranleda fyra års fängelse eller mer för att direkt eller indirekt uppnå ekonomisk eller annan materiell vinning. Båda instrumenten behandlas i avsnitt 2.3 i promermoran.

För att möjliggöra en gemensam kartläggning av organiserad brottslighet på regional nivå använder EU:s medlemsstater de kriterier som räknas upp nedan för att definiera begreppet organiserad brottslighet. Minst sex av dessa kriterier måste föreligga - bland dem de fyra obligatoriska med nummer 1, 3, 5 och 11 - för att brott eller kriminella grupper ska kunna klassificeras som organiserad brottslighet (förteckningen återfinns i dokumentet 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2):

1. samarbete mellan fler än två personer,

2. egna tilldelade uppgifter åt var och en,

3. lång eller obegränsad utsträckning i tiden,

4. någon form av disciplin och kontroll,

5. misstanke om allvarliga kriminella handlingar,

6. verksamhet på internationell nivå,

7. användande av våld eller andra metoder för hot,

8. användande av kommersiella eller affärsmässiga struktu-rer,

9. deltagande i penningtvätt,

10. otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvalt-ning, rättsliga myndigheter eller ekonomin, och

11. strävan efter vinning och/eller makt.

Som framgår kan en kriminell organisation anses föreligga redan vid ett begränsat antal medlemmar. Organisationen ska emellertid vara strukturerad och bestående, vilket utesluter tillfälliga sammanslutningar.

Vidare ska de brott som förövas inom den kriminella organisationen ha ett direkt eller indirekt vinningssyfte.

Organiserade våldsbrott, till exempel rasistiska angrepp mot personer eller vissa brott med politiska motiv, faller således utanför begreppet organiserad brottslighet.

Av det anförda följer att organiserad brottslighet - i de sammanhang som nu berörts - främst uppfattas som brottslighet av utpräglat ekonomisk natur.

Läs också:

Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet, Ds 2008:6

Organiserad brottslighet - lösa maskor eller fasta nätverk?

Rikskriminalpolisens rapporter om organiserad brottslighet

Torgny Peterson

I en debattartikel i Dagens Nyheter i onsdags presenterade justitieminister Beatrice Ask de personer som fått särskilda uppdrag i regeringens mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar har fått uppdraget som gäller förverkande och återförande av brottsvinster.

Uppdraget är ett viktigt led i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Vi måste bli bättre på att återta vinster från brottslig verksamhet, säger Gudrun Antemar.

Arbetet syftar till att ta fram konkreta förslag för att mobilisera myndigheterna i kampen mot den organiserade brottsligheten. Kriminalitetens viktigaste drivkraft är att komma över och kunna behålla stora ekonomiska belopp. Genom att spåra, säkra och återta dessa brottsvinster angriper man brottslighetens kärna.

Det handlar om att förverkliga den princip för brottsbekämpning som på engelska brukar kallas "go for the money", säger Gudrun Antemar.

Gudrun Antemar har valt ett brett angreppssätt för uppdraget och inbjudit flera andra myndigheter att medverka i en arbetsgrupp. Utöver Ekobrottsmyndigheten deltar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen/Finanspolisen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Finansinspektionen och Tullverket.

Arbetsgruppen kommer att inventera alla de möjligheter som står till buds inom ramen för nuvarande lagstiftning och kommande regeländringar. Man ska också inventera möjligheterna att förbättra arbetsmetoder, operativt stöd och utbildning samt lämna förslag på en bättre ledning och samordning av insatserna. Ett annat centralt område för att nå framgång handlar om behovet av internationell samverkan för att återta brottsvinster som placerats utomlands.

Arbetet har stor potential och har inletts på ett bra sätt. Jag ser fram emot att kunna presentera konkreta förslag på detta mycket angelägna område, avslutar Gudrun Antemar.

Förslagen kommer att redovisas till regeringen senast den 30 april 2008.

Missbruket av kokain ökar kraftigt, särskilt bland ungdomar i storstäderna. Det framgår av en rapport om drogsituationen i Sverige som Rikskriminalpolisen sammanställt i samarbete med Tullverket.

Polisen, tullen och flera andra myndigheter ser tydliga tecken på att kokainmissbruket ökar. Polisens underrättelserapporter visar att tillgången har ökat. Det bekräftas av kraftigt sjunkande priser på kokain.

Kokainet är inte längre enbart en innedrog, utan blir vanligare bland ungdomar i förorten. Det har blivit billigare och därmed attraktivt för flera, säger Thord Modin, chef för kriminalunderrättelsetjänsten på Rikskriminalpolisen.

Beställs på internet
Kokainet smugglas till Sverige genom Europa, antingen direkt från Sydamerika där kokainet produceras, eller via Västafrika. Mindre mängder kokain når också fram via postförsändelser som beställts på internet.

I Rikskriminalpolisens och Tullverkets rapport kan man läsa om den tilltagande internethandeln med såväl droger som narkotikaklassade läkemedel och hormonpreparat. Handeln är okontrollerad och de brottsbekämpande myndigheterna har inte tillräcklig kunskap om problemet, enligt rapporten.

Planerar insatser
Internethandel är ett växande problem. Vi har avsatt personal som ska arbeta mot utvecklingen och planerar en insats mot droghandeln på internet, säger Thord Modin.

Rikskriminalpolisen planerar också särskilda insatser mot kokainsmugglingen. Inom kort ska man dessutom utöka den nationella underrättelsetjänsten med nya sambandsmän från flera andra myndigheter.

Rikskriminalpolisens och Tullverkets rapport, Den illegala drogsituationen i Sverige 2007, som är en sammanställning av situationen utifrån preparat, illegal handel, missbrukstrender och förslag till åtgärder, kan du läsa här.

Sammanställningen bygger på statistik från 2005-2006 och underrättelser från 2005-2007.

Det är inte bara Stockholm som har ett polismuseum. De finns på flera håll i världen, bland annat har amerikanska DEA (Drug Enforcement Administration) ett sådant i Arlington (Virginia).

Har du vägarna förbi Arlington så pågår just nu bland annat en intressant utställning med fokus på historia om missbruk av läkemedel, Good Medicine, Bad behavior: Drug Diversion in America. Utställningen är öppen för allmänheten tisdag - fredag mellan 10.00 och 16.00.

Torgny Peterson

Till skillnad från vad som är fallet i Sverige så arrangerar nu den amerikanska regeringen, via ONDCP (Office of National Drug Control Policy), seminarier om drogtestning av elever.

Myndigheten konstaterar att slumpvisa drogtester utgör en värdefull preventiv strategi som kan hjälpa till att hålla ungdomar borta från att börja använda droger. De kan också identifiera ungdomar som börjat använda droger och ungdomar som är beroende så att dessa kan hänvisas till behandlingsinsatser.

För att öka kunskaperna om drogtestning av elever arrangerar ONDCP den närmaste tiden fyra seminarier i lika många delstater. Du hittar ytterligare, omfattande information om drogtestning av elever i USA här.

Det svenska regeringskansliet borde titta närmare på det amerikanska projektet. Det finns en del 'matnyttigt' att hämta.

Torgny Peterson

I USA avslöjas nu allt mer om hur läkemedelsbolagen mörklägger skadeverkningar av antidepressiva medel.

En ny studie som publiceras i The New England Journal of Medicine visar att tillverkarna av antidepressiva läkemedel, som t ex Prozac, låtit bli att publicera en tredjedel av de studier som de genomfört för att få godkännande och på sätt sätt vilselett såväl läkare som patienter om drogernas faktiska effektivitet, uppger flera amerikanska media, däribland New York Times.

Att läkemedelsbranschen (ibland), på samma sätt som tobaksbranschen (för det mesta), undviker att tala om 'obehagligheter' lär inte komma som någon nyhet men de nya avslöjandena om läkemedelsbranschen och deras 'guldkor' kan förhoppningsvis få fart på debatten igen.

Se också:

Video från Fox News

Torgny Peterson

Många har undrat om jag föreläser om drogrelaterade frågor. Svar: Ja!

I veckan har jag föreläst på universitet i Milano. Blivande poliser och behandlingspedagoger står på tur härnäst.

Skolor, föreningar, myndigheter, beslutsfattare och andra som är intresserade av en föreläsning en halv dag eller en hel dag för att få grepp om de absolut senaste drogpolitiska trenderna och politiska beslut nationellt och internationellt, diskussioner om vård/behandling, utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten eller om legaliseringsrörelsen, för att nämna några exempel, är välkomna med ett e-postmeddelande till [email protected] för ytterligare information och diskussion. Glöm inte att lämna namn och tel.nummer.

Torgny Peterson

Lagrådsremissen innehåller förslag på åtgärder som syftar till att öka trafiksäkerheten på land och till sjöss. Förslagen innebär att myndigheternas resurser ska kunna utnyttjas mer effektivt i kampen mot trafikonykterheten.

Enligt lagrådsremissens förslag ska tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ges möjlighet att ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, samt göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Vidare får bilinspektörer hos polisen ta sållningsprov. Tjänstemän vid Kustbevakningen får även ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri.

Tullverket och Kustbevakningen ska också ges möjlighet att inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid dessa myndigheter får före och under en förundersökning om sådan brottslighet vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel.

För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bl.a. fordonsnycklar. Dessutom får Tullverket och Kustbevakningen omhänderta körkort och andra behörighetshandlingar.

Det blir möjligt att ta blodprov på förare som varit inblandad i en vägtrafikolycka och på grund av det inte kan lämna alkoholutandningsprov eller genomgå ögonundersökning, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott.

Genom en sekretessbrytande bestämmelse får personal inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten möjlighet att utan hinder av sekretess kontakta polis eller annan myndighet för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående trafiknykterhetsbrott.

I lagrådsremissen diskuteras också utformningen av straffansvaret för drograttfylleri. Dessutom diskuteras andra åtgärder för att förebygga och bekämpa trafikonykterheten.

Lagändringarna ska enliga förslaget träda i kraft den 1 juli 2008.

Läs också:
SOU 2006:47 Ökade möjligheter till trafiknykterhetskontroller vid gränserna
Rattfylleri och sjöfylleri, missiv t.o.m. kapitel 9

Rattfylleri och sjöfylleri, kapitel 10 t.o.m. kapitel 16, särskilt yttrande samt bilagor

Från Europas drogmecka, Nederländerna, kommer rapporter om stora problem med kokain. Enligt den nederländska dagstidningen De Telegraf finns det idag kokain på hälften av skolorna i Rotterdam.

Enligt artikeln vill skolborgarrådet, ansvarigt för utbildningsfrågor i Rotterdam, Leonard Geluk, införa drogtester för att upptäcka missbruk. Geluks krav kommer som ett brev på posten efter att programmet programmet Netwerk

genomfört test på 12 olika skolor i Rotterdam. Spår av kokain hittades på hälften av skolorna. Spår av användning av cannabis upptäcktes på tio av de tolv skolorna och på en skola hittade man spår efter heroin.

Torgny Peterson

Från Storbritannien meddelas att Priory-sjukhuset i Roehampton i sydvästra London har öppnat en ny klinik för att behandla ungdomar i åldrarna 12-18 år och enligt uppgift kommer NHS(National Health Service) att stå för kostnaderna för att behandla ungdomar i åldersgruppen som fått problem efter att ha använt cannabis.

Som jag berättat tidigare har också antalet vuxna som behandlas för cannabisrelaterade problem ökat kraftigt sedan den numera sparkade ministern David Blunkett fattade beslut om en nedgradering av cannabis från class B till class C.

2004/2005 sökte 11 057 vuxna behandling för sina cannabisproblem. 2006/2007 hade antalet ökat till över 16 500.

Torgny Peterson

Nu finns uppgifter från den norska polisen om lagbrott under år 2007 tillgängliga. Statistiken visar på en minskning av anmälda brott med 3,1 procent. För perioden 2003-2007 ligger nedgången totalt på 12 procent. Vinningskriminaliteten nationellt visar en jämn nedgång över tid.

Färre stölder från bostäder och ur bilar

Nedgången i vinningskriminaliteten gäller speciellt stölder. Cykelstölder, stölder ur bilar, i villor, lägenheter och affärer visar alla en kraftig tillbakagång. Beträffande stölder i villor, lägenheter och fordon har antalet sådana brott minskat med 50 procent de senaste tio åren. Det finns anledning att tro, säger man från norsk polis, att det handlar om en reell minskning

Ökning av grova stölder på offentlig plats

Antalet stölder från personer på offentlig plats har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Polisen noterar en sådan utveckling på flera platser i landet, men det utgör en speciell utmaning för polisen i Oslo. Nära sju av tio anmälningar om stöld från person på offentlig plats kommer från Oslo under år 2007.

Flera anmälningar om våldtäkt

Under de senaste åren har ett stadigt ökande antal våldtäkter registrerats. År 2007 anmäldes 900 våldtäkter, vilket är 200 fler än för fem år sedan. Ökningen beror delvis på ett större antal anmälda våldtäkter i storstäderna, speciellt i Oslo. Att våldtäkt är ett allvarligt brott, i kombination med utvecklingen den senaste tiden, gör att problemet kräver speciell uppmärksamhet.

Narkotika

Antalet anmälningar för det totala antalet narkotikabrott har legat på samma nivå under perioden 2003-2005. 2006 skedde en relativt stor ökning medan uppgifterna från 2007 visar på en minskning med 5,6 procent. Siffrorna för antalet anmälda narkotikabrott är i dag 4,3 procent högre än 2003.

Uppklarningsprocent och handläggningstid

Den genomsnittliga uppklarningsprocenten för begångna brott 2007 ligger på 36,5 procent och handläggningstiden på 115 dagar, vilket anses vara ett tillfredsställande resultat.

Oslo polisdistrikt stod under 2007 för en fjärdedel av den anmälda kriminaliteten.

De statistiska uppgifterna är baserade på polisens STRASAK-register (straffesaksregister), som inte utgör den officiella statistiken. Den publiceras av Statistisk sentralbyrå.

Läs också:

Kommenterte STRASAK-tall for 2007

Förra året ökade de anmälda brotten med 6 procent jämfört med året innan. Skadegörelse och bedrägerier står tillsammans för 75 procent av ökningen. En förklaring till ökningen är att anmälningsbenägenheten ökar och att polisen och andra instanser intensifierat arbetet för att upptäcka brott. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) när den preliminära statistiken för år 2007 presenteras.

Läs också:

Myndigheterna upptäcker fler brott