ReageraMera

EU:s utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Vidare reglerar rambeslutet bl.a. ansvar och sanktioner för juridiska personer liksom frågor om domstols behörighet.

I promemorian framhålls att regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna utkastet till rambeslut. I promemorian görs också en bedömning av vilka lagändringar rambeslutet kan komma att föranleda för svensk del. Några förslag till lagändringar läggs dock inte fram.

I promemorian behandlas bland annat vad som menas med organiserad brottslighet:

Trots att problemet med organiserad brottslighet uppmärksammades tidigt i det internationella samarbetet, saknades länge en gemensam definition av begreppet organiserad brottslighet. Ett första steg togs år 1998 då EU:s medlemsstater antog den gemensamma åtgärden om att göra deltagande i en kriminell organisation i EU:s medlemsstater till ett brott. Ytterligare ett steg togs år 2000, då Förenta nationernas (FN) generalförsamling antog den globala konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som har stora likheter med EU:s gemensamma åtgärd.

Enligt de båda instrumenten kan begreppet organiserad brottslighet sägas ta sikte på gärningar begångna inom en strukturerad sammanslutning av ett par personer eller fler, vilka handlar i samförstånd i syfte att begå ett eller flera brott som kan föranleda fyra års fängelse eller mer för att direkt eller indirekt uppnå ekonomisk eller annan materiell vinning. Båda instrumenten behandlas i avsnitt 2.3 i promermoran.

För att möjliggöra en gemensam kartläggning av organiserad brottslighet på regional nivå använder EU:s medlemsstater de kriterier som räknas upp nedan för att definiera begreppet organiserad brottslighet. Minst sex av dessa kriterier måste föreligga - bland dem de fyra obligatoriska med nummer 1, 3, 5 och 11 - för att brott eller kriminella grupper ska kunna klassificeras som organiserad brottslighet (förteckningen återfinns i dokumentet 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2):

1. samarbete mellan fler än två personer,

2. egna tilldelade uppgifter åt var och en,

3. lång eller obegränsad utsträckning i tiden,

4. någon form av disciplin och kontroll,

5. misstanke om allvarliga kriminella handlingar,

6. verksamhet på internationell nivå,

7. användande av våld eller andra metoder för hot,

8. användande av kommersiella eller affärsmässiga struktu-rer,

9. deltagande i penningtvätt,

10. otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvalt-ning, rättsliga myndigheter eller ekonomin, och

11. strävan efter vinning och/eller makt.

Som framgår kan en kriminell organisation anses föreligga redan vid ett begränsat antal medlemmar. Organisationen ska emellertid vara strukturerad och bestående, vilket utesluter tillfälliga sammanslutningar.

Vidare ska de brott som förövas inom den kriminella organisationen ha ett direkt eller indirekt vinningssyfte.

Organiserade våldsbrott, till exempel rasistiska angrepp mot personer eller vissa brott med politiska motiv, faller således utanför begreppet organiserad brottslighet.

Av det anförda följer att organiserad brottslighet - i de sammanhang som nu berörts - främst uppfattas som brottslighet av utpräglat ekonomisk natur.

Läs också:

Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet, Ds 2008:6

Organiserad brottslighet - lösa maskor eller fasta nätverk?

Rikskriminalpolisens rapporter om organiserad brottslighet

Torgny Peterson