ReageraMera

Niklas Granberg och Nadja Korhonen vid högskolan i Dalarna har skrivit en intressant artikel om konsumtionen av smärtstillande läkemedel inom lagidrott på elitnivå.

Artikeln hittar du här.

Torgny Peterson

Under perioden augusti 2004 till 31 december 2006 grep polisens ungdomssektion 595 ungdomar för ringa narkotikabrott, som redan vid gripandet erbjöds ett akutsamtal vid Maria Ungdom. 42 procent accepterade erbjudandet och inledde en behandlingskontakt. Av dessa var mer än hälften, 58 procent, okända för Maria Ungdom. Detta visar att man genom det så kallade MUMIN-projektet projektet har nått unga med stora behov som annars inte fått hjälp ur sitt missbruk.

13 december presenterades en uppföljning av 51 av ungdomarnas missbrukssituation 1 månad till 3 år efter avslutad behandling. Uppföljningen visar bland annat följande:

2-3 år efter avslutad behandling uppger 58 procent av ungdomarna  att de slutat missbruka narkotika. Av de som har en uppföljningstid på mindre än ett år är det ingen som använder droger. Totalt för uppföljningstiden är det 84 procent som uppger att de inte använder droger längre. Många dricker dock stora mängder alkohol flera gånger i veckan.

Andelen ungdomar under 18 år som fått åtalsunderlåtelse för det ringa narkotikabrottet har under 2006 ökat från 4 till 35 procent, ungdomarna får alltså genom projektet i högre grad vård istället för straff.

Majoriteten av ungdomarna är positivt inställda till behandlingsmetoden och betonar själva att motivationsarbetet har varit avgörande.

Uppmaningar till regeringen

Regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries, som slutar sitt arbete vid årsskiftet riktar uppmaningar till regeringen:

Skapa förutsättningar för samverkan mellan polis, beroendevård, socialtjänst och åklagare genom stimulansmedel.

Se till att alla unga människor har tillgång till kvalificerad elevhälsovård med kunskap om familjeproblem, missbruk och psykisk ohälsa.

Tyngre missbruk och psykisk ohälsa - framförallt bland flickor

De ungdomar som fångas upp genom MUMIN-projektet, dvs. som grips av polis och motiveras till behandling vid Maria Ungdom, använder både alkohol och narkotika i högre utsträckning än Maria Ungdoms övriga patienter. Resultatet visar även att flickorna i projektet använder droger i högre utsträckning än både Maria Ungdoms övriga patienter och pojkarna i projektet.

Ungdomarna i MUMIN-projektet mår också psykiskt sämre och har mer sociala problem än Maria Ungdoms vanliga patienter och även här utmärker sig flickorna.  Problem som depressiva drag, självmordstankar, ätstörningar och sömnstörningar är vanligare hos flickorna i projektet. Det är också vanligare med problem och missbruk i familjen och många har skolproblem samt kriminalitet. Det är också vanligt att ungdomarna har varit utsatta för olika typer av övergrepp.

För pojkarna i MUMIN-projektet är det framförallt skolproblem och kriminalitet som är de mest utmärkande problemen.

Om MUMIN-projektet

MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande av unga, som gripits för ringa narkotikabrott i specifika ungdomsmiljöer. Metoden innebär att ungdomarna i samband med gripandet och utredningen motiveras av polisen att ta emot ett akut krisomhändertagande tillsammans med sina nära anhöriga. Ungdomar mellan 15 och 20, som de här resultaten gäller, har tagits emot på Maria Ungdom. Ungdomar mellan 20 och 25 har erbjudits en kontakt med Beroendeakuten Stockholm, de omfattas inte i detta material. MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika. MUMIN har bedrivits i Stockholm sedan augusti 2004 och ingår idag i de berörda myndigheternas ordinarie verksamhet. En slutrapport från projektet presenterades i maj 2006. Den rapport som presenteras idag är en uppföljning av vad som hänt med ungdomarna efter avslutad behandling.

I en kommentar till den nu publicerade rapporten säger Björn Fries att när vi idag vet att vård istället för straff hjälper unga att ta sig ur missbruk är det obegripligt att samhället inte satsar resurser på vårdkedjor istället för urinprover i skolan. Bäste Björn Fries - det ena utesluter inte det andra.

Fries säger vidare att missbruk hos unga är resultatet av en avvaktande omvärld och kan inte förhindras med vare sig buggning eller urinprover. Jag trodde Fries förstått att buggning inte riktar sig mot missbrukande unga utan mot de krafter som hanterar narkotika i sådan omfattning att det finns alla skäl i världen att använda sig inte bara av buggning, utan också av andra kreativa metoder för att komma åt dom. Det i sin tur kan kanske resultera i att vi på sikt behöver både färre urinprov och färre MUMIN-projekt. Därmed inte sagt att MUMIN-projektet och liknande verksamheter är slöseri med tid och resurser. Ingalunda - tvärtom; men om en avvaktande omvärld vore mindre avvaktande skulle förmodligen mycket mer ha kunnat uträttats än vad som hittills är fallet.

Att bara kräva att regeringen ska vidta åtgärder duger heller inte. Kraven på föräldrarna måste ökas avsevärt. Det är faktiskt dom som har det yttersta ansvaret för sina unga barn.

Läs också:

MUMIN-Projektet - Utvärdering av tidiga insatser mot ungdomars narkotikamissbruk

Torgny Peterson

Efter skottlossningen på Nørrebro i Köpenhamn där en person mördades diskuterar nu polisen i Köpenhamn en möjlig utvidgning av visiationszonerna. Vi kan inte ha det [visitationszoner] i hela Köpenhamn men vi ska lägga in de senaste händelserna och inrätta zonerna efter det, säger polisinspektör Per Larsen vid Köpenhamnspolisen till danska TV2-nyheterna.

Torgny Peterson

Lärlingsutbildning startar i Sverige höstterminen 2008. Det har regeringen beslutat i dag.

Det är svårt att få en klar bild om hur många som prostituerar sig och det är också svårt att se om omfattningen ökar eller minskar. Gatuprostitutionen är dock på väg tillbaka och ny teknik utvecklar kontaktsätten mellan säljare och sexköpare. Det framgår av den kartläggning av prostitutionen i Sverige som Socialstyrelsen presenterar idag.

I kartläggningen användes flera metoder för att få fram uppgifter. Intervjuer, där hälften av de intervjuade haft egen erfarenhet av prostitution, enkäter och intervjuer med landets kommuner och polismyndigheter samt en särskild kartläggning av Internet.

Resultaten visar att kunskapen om prostitutionen är relativt liten hos kommunerna och polismyndigheterna. 17 procent av kommunerna säger att de vet att prostitution förekommer och 17 procent att de tror att det är så. Av de 17 polismyndigheter som svarat säger 2 att de vet att det förekommer och 10 att de tror att personer säljer sexuella tjänster i deras distrikt.

Internet och mobiltelefoner förändrar kontaktvägarna mellan säljare och köpare i samma takt som samhället i övrigt utvecklar användandet av ny teknik, t.ex. forum, bloggar och chattar.

Gatuprostitutionen försvann snabbt när sexköpslagen kom. Både kartläggningen från 2004 och denna visar att den långsamt är på väg tillbaka.

En sammanfattning av rapporten hittar du här och hela rapporten, Kännedom om prostitution 2007, här.

Regeringen har i dag gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor i ett antal utanförskapsområden. Analysen ska ha särskild inriktning på hur ungdomarna har det i skolan och på arbetsmarknaden och redovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2008.

Ungdomar i utanförskapsområden är en viktig målgrupp i arbetet med att bryta utanförskapet. Regeringen vill därför analysera ungdomars situation i utanförskapsområdena och få underlag för vilka insatser och åtgärder som fungerar när det gäller att bryta utanförskapet bland ungdomar, säger ungdomsminister Nyamko Sabuni.

Ungdomsstyrelsen ska välja ut ett antal områden bland de stadsdelar som omfattas av statens erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal. I analysen ska ingå en översiktlig beskrivning av dessa områden. Vidare ska ingå beskrivning av ungdomar i dessa områden fördelade efter ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och inrikes/utrikes födda samt hur många som varken studerar eller arbetar. Hur ungdomar upplever området och hur de ser på sina framtidsutsikter ska också analyseras.

Ungdomsstyrelsen ska särskilt belysa ungdomars utbildningssituation i de utvalda områdena. I analysen ska ingå en beskrivning av skolans förutsättningar och resultat ur ett ungdomsperspektiv samt av arbetsmiljö och trivsel i skolan.

Vad som utmärker den lokala arbetsmarknaden, vilken arbetslöshet som råder bland ungdomar, ungdomars entreprenörskap samt vilka olika insatser som finns för att stödja ungdomar i att få ett arbete ska analyseras. Ungdomsstyrelsen ska även belysa hur ungdomar planerar för framtida sysselsättning och hur de ser på sin framtida situation på arbetsmarknaden.

Enligt lag (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. ska en utredning genomföras när ett brott har begåtts mot ett barn och barnet avlidit i anledning av brottet eller det annars finns särskilda skäl att utreda ett barns dödsfall. Syftet med utredningarna är att ge underlag till förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa.

Av förordning (2007:748) om utredningar avseende barn som avlidit i anledning av brott m.m. framgår att det är Socialstyrelsen som är utredande myndighet.

Det är polismyndighet eller åklagare som ska underrätta Socialstyrelsen om vilka fall som kan bli föremål för utredning. Underrättelse ska t.ex. ske vid beslut att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning som avser misstanke om här avsedda brott.

Har åklagare väckt åtal eller bevistalan skall åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga beslut i målet vunnit laga kraft, underrätta Socialstyrelsen om domen eller beslutet. Socialstyrelsen får inte inleda en utredning förrän en underrättelse inkommit till myndigheten om det inte är fråga om barn som avlidit utomlands. Utredningarna ska bedrivas så att de inte medför men för en brottsutredning, rättegång eller ärende om tillsyn.

För att en utredning ska genomföras krävs också att det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att barnet varit i behov av skydd. Denna sistnämnda fråga ankommer det på Socialstyrelsen att ta ställning till. 

När det gäller dödsfall som inträffat före lagens ikraftträdande får Socialstyrelsen inleda utredning utan att underrättelse inkommit från polis eller åklagare. Sådana utredningar får endast avse fall där det genom lagakraftvunnen dom konstaterats att ett brott har begåtts mot ett barn som avlidit i anledning av brottet.

Underrättelse skall skickas till följande adress:

Socialstyrelsen
Socialtjänstavdelningen
Ewa Gustafsson
106 30 Stockholm

Nytt nummer av alkohol & narkotika från CAN ute nu. Numret ägnar stort utrymme åt alkoholindustrin, alkohollobbying och (bristen på) socialt ansvarstagande.

Torgny Peterson

Kriminalvården rapporterar att kontroll och behandling har minskat problemen med narkotika i kriminalvården. Flera positiva resultat påvisas nu i en ny redovisning av drogsituationen.

Du kan läsa en sammanfattning här och ladda ner rapporten, Kriminalvårdens redovsining av drogsituationen,  här.

Torgny Peterson

Polisen i Västra Götaland har gjort en stor insats mot narkotika. Totalt är nu 10 personer anhållna i ärendet där två bankanställda misstänks för penninghäleri.

Länskriminalpolisens narkotikarotel har tillsammans med Polisområde 1 den  10 december hämtat åtta personer misstänkta för grovt narkotikabrott alternativt  medhjälp till grovt narkotikabrott. Samtliga åtta är nu anhållna av åklagare Thomas Ahlstrand. Dessutom har två bankanställda hämtats till förhör misstänkta för penninghäleri alternativt medhjälp till penninghäleri. Även dessa två är nu anhållna.

Polisen har tagit cannabis och ett stort antal ecstacytabletter i beslag. Husrannsakan har gjorts på flera banker i Göteborg och flera hundratusen kronor har tagits i beslag.

Polisen misstänker att flera hundra narkotikaköpare finns i ärendet och polisen kommer nu att jobba vidare för identifiera köparna.

Ärendet handläggs på länskriminalpolisens narkotikarotel.

Från Bornholm rapporteras att allt fler nu söker behandling för sitt haschmissbruk. Du kan läsa mer om det här.

Torgny Peterson

Efter att ha sett RTE:s program Prime Time Investigates igår om kokain så verkar kokainproblemet på Irland vara bortom all kontroll.

Efter att ha tagit 1 256 prov på närmare 300 toaletter på pubar, klubbar, arbetsplatser och andra platser över hela landet visade sig 90 procent av proverna vara positiva för kokain.

Proverna testades av Dr John Fox, chef för den kriminaltekniska avdelningen vid Dublin Institute of Technology, med samma teknik som används i kriminaltekniska sammanhang.

Programmet är mycket avslöjande eftersom under cover-tekniker använts för att träffa 'top men', smugglare, småhandlare och missbrukare.

Du kan se hela programmet (cirka 52 minuter) här. Du behöver Real Player installerad för att kunna se programmet.

Jag rekommenderar programmet för myndigheter verksamma inom området, en bred allmänhet och inte minst för journalister som borde vara mer intresserade av undersökande journalistik än vad som är fallet idag.

Torgny Peterson

Har du inte träffat Rumäniens justitieminister så är det för sent. Han har nämligen lämnat in sin avskedsansökan efter en mycket kort period på posten. Han tillträdde i april i år.

Skälet till avgången är misstankar om påstådd korruption i samband med försäljning av statlig mark.

Vem som efterträder Tudor Chiuariu är i skrivande stund inte helt klart.

Torgny Peterson

Den brittiska regeringens rådgivande organ i narkotikafrågor, ACMD (the Advisory Council for the Misuse of Drugs), har föreslagit regeringen att brittiska sjuksköterskor och apotekare bör få ansöka om licens för att kunna förskriva heroin och kokain, vilket idag bara kan göras av läkare.

Ordföranden för ACMD, Sir Michael Rawlins, skrev nyligen ett brev till Vernon Coaker vid inrikesministeriet där Rawlins föreslog en lagändring för att göra det möjligt för sjuksköterskor och apotekare att förskriva heroin (diamorfin), kokain eller dipipanone (en smärtstillande opioid). Idag har ett litet antal läkare tillstånd att förskriva kokain till kroniska missbrukare, som dessa måste 'snorta' framför ögonen på farbror doktorn. Hemkörning accepteras inte.

Det blir nu inget av med en sådan förskrivning för sjuksköterskor och apotekare enligt ett uttalande från en talesman för inrikesdepartementet. Vederbörande säger, enligt Healthcare republic, att Vi har inte för avsikt att låta sjuksköterskor eller apotekare ansöka om licens för att behandla missbrukare med kokain.

Ett fantastiskt uttalandeegentligen - att behandla missbrukare med kokain. Att "behandla" en kokainmissbrukare med kokain är lika begåvat som att "behandla" en heroinist med heroin. Det krävs ingen läkarexamen för att begripa det.

ACMD ligger inte på latsidan när det gäller förslag som gagnar skadeproduktionen och jag väntar bara på den dag då någon politiker vågar ta bladet från munnen och konstatera att det inte föreligger något fortsatt behov av ACMD:s drogpolitiska galenskaper. 

ACMD:s senaste 'grepp' är att ecstasy ska nedklassificeras, på samma sätt som gjordes med cannabis i januari 2004, från klass B till klass C.

Torgny Peterson

Igår sa det schweiziska parlamentet nej till det förslag som samlat in mer än de 100 000 namnunderskrifter som krävs för att frågan ska behandlas.

Med röstetalet 106 emot och 70 för röstade parlamentet mot förslaget om att legalisera konsumtion, innehav, inköp och odling av cannabis för personligt bruk.

Det är glädjande att konstatera att motståndet mot förslaget den här gången var kraftigare än 2003 då röstetalen var 96 emot och 89 för.

Pascal Couchepin

Hälsovårdsministern Pascal Couchepin sa nu, till skillnad från 2003, också nej till förslaget.

Vi gratulerar Couchepin till den ökade insikten och det schweiziska parlamentet till ett klokt beslut.

Torgny Peterson

Herr/fru talman
Jag träffade Jennie, hon är 19 år och hade haft ett ganska trassligt liv. Det var problem hemma och Jennie fick ta stort ansvar för sina små syskon trots att hon bara var 11 år. Hon kom till ett jourhem först som inte fungerade bra, och efter många turer blev det ett LVU när hon var 14 år. Jag ställde frågan till Jennie om man kunnat förhindra ett omhändertagande.
Jag tror det hade gått att göra något tidigare, säger Jennie. Jag hade velat vara i en familj, en bra familj. Men jag hamnade i ett jourhem som inte var bra. Jag sa till socialtjänsten att jag inte kunde bo där, men ingen lyssnade.

Ingen frågade vad  Jennie själv ville. Idag bor Jennie i egen en lägenhet. Hon pluggar in gymnasiekompetens. Hennes lilla dotter på 2,5 år blev vändpunkten för Jennie till ett annat liv. Det går bra för Jennie.

Det gör det tyvärr inte för alla ungdomar som omhändertas enligt LVU. För många följs en otrygg uppväxt av ett vuxenliv som alltför ofta innehåller missbruk och brottslighet. Det är för Jennies skull och för alla andra barn och ungdomar som far illa, som propositionen om Den sociala barn- och ungdomsvården har lämnats till riksdagen. Syftet är att stärka deras rätt att få information om vad som ska hända, Att de ska ha  rätt att få göra sin vilja känd och att få den viljan dokumenterad så den blir en del av beslutsunderlaget. Den här propositionen som nu blivit till betänkande ska stärka barnens rättigheter och möjligheter till en trygg och bra uppväxt.

Låt mig ändå först säga att de flesta barn i Sverige lever under trygga och goda förhållanden tillsammans med sina föräldrar. Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Så gott som alla föräldrar älskar sina barn och vill dem väl. Och det är föräldrarna som i första hand har ansvar för barnets uppfostran och utveckling, vilket också framhålls i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Samhällets roll är att stödja och komplettera föräldrarna i deras föräldraskap. Barnavårdscentraler, förskolor och skolor bidrar till att ge föräldrar ett generellt stöd genom den verksamhet de bedriver. Men vi behöver förbättra stödet till föräldrar. Många föräldrar och familjer kan behöva handledning/vägledning i sitt föräldraskap.

Det förebyggande arbetet är eftersatt och regeringen avser att stärka föräldrars möjlighet till stöd i sin viktiga uppgift. Det ska finnas ett föräldrastöd under barnets hela uppväxt, inte bara under de första åren. Till detta avser vi återkomma.

I en del familjer behöver samhället/staten ta ett större ansvar genom insatser från den sociala barn- och ungdomsvården. Behoven kan variera och gäller ibland kortare perioder och ibland under barnets hela uppväxttid. Även i ett utvecklat välfärdsland som Sverige vet vi att det är alltför ofta som barnet, inte ses, inte hörs i socialtjänsten, psykiatrin, missbruksvården, vårdnadstvister  mm.

Herr/fru talman
Nu tar vi viktiga steg i att förstärka barnets rätt. I lagen om vård av unga, LVU och i socialtjänstlagen skriver vi in rätten för barn att få relevant information. Att observera är att rätten för barn att få upplysningar i saken som kan ha betydelse för barnet inte idag finns föreskrivet vare sig i SOL eller LVU. Vi skriver också in i LVU att socialnämndens ansökan om vård enl. LVU ska innehålla dokumentation om vilken slags information som lämnats till den unge samt den unges inställning. Det handlar alltså både om en rätt till information och ett tydliggörande av vad den unge själv vill.

Vidare föreslår vi att en genomförandeplan ska upprättas för barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende, HVB eller i ett familjehem. Detta görs i allmänhet, men alltför ofta görs det inte. Nu slår vi fast att det ska göras. Det ska inte bara vara en placering - det ska vara genomtänkt och formulerat i text vad som avses med vården.

Herr/fru talman
Vi förslår också att samhället ska kunna uppträda med större bestämdhet till skydd för barn och unga som måste flyttas från sin familj. Barn ska inte få placeras i ett jourhem om inte förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd. Tiden för en jourhemsplacering ska inte överstiga två månader. Det är för att skapa en större trygghet för barnet: att veta att det finns en tidsgräns och sedan ska något hända som blir av mer permanent karaktär. Att gå länge och inte veta vad som händer härnäst är motsatsen till trygghetsskapande. Därför måste den tiden begränsas.

Länsstyrelsen ska utan föregående föreläggande få förbjuda fortsatt verksamhet vid ett HVB-hem om det föreligger fara för barns liv, hälsa eller personliga säkerhet. Vi förbereder också just nu på departementet att tillsätta en utredning som ska pröva en samlad lagstiftning för den sociala barnavården bland annat  för att samhällets skydd och stöd till barn i socialt utsatta situationer ska bli tydligare. Den ska också pröva om behov finns att i vissa situationer kunna erbjuda barn och ungdomar stöd utan godkännande från föräldrar utan att för den skulle behöva tillgripa tvångsmedel. Det kan exempelvis handla om föräldrar som missbrukar eller som är psykiskt sjuka.

För att förstärka vårdkedjan och tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som barn och ungdom kan ha  efter att ha blivit 18 år, görs ett förtydligande genom ett tillägg i socialtjänstlagen. Alla vi som är föräldrar till större barn vet att vuxenstöd minsann kan behövas också efter att man blivit myndig.

Vi har tidigare berättat att vi vill skapa öppna kvalitetsjämförelser inom äldreomsorgen. Nu tar vi också de första stegen för en socialtjänst som i högre utsträckning baseras på kunskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten rymmer många eldsjälar. Men ofta har de inte fått de verktyg och den kompetensutveckling de behöver för  sitt viktiga arbete.

Socialstyrelsen får därför i uppdrag att samla in mer data som gäller den sociala barn- och ungdomsvården. Statistiken och informationen om socialtjänstens insatser går idag inte att följa över tid och utvecklingen kan därmed inte följas. Jag vet inte som ansvarig minister för socialtjänsten hur många anmälningar som görs per år om barn som far illa, Jag vet inte hur många av de anmälningar som görs som leder till utredning. Och inte heller hur många utredningar som leder till en insats. Jag måste säga att jag har blivit mycket förvånad över att denna statistik inte inhämtats tidigare. Det är verkligen undermåligt att vi så totalt saknar nationell kunskap.

Socialstyrelsen ska också upprätta och driva ett offentligt register över HVB-hem. Kommunerna blir skyldiga att anmäla verksamhet till länsstyrelserna. Vidare ska Socialstyrelsen tillsammans med forskare, sociala barn och ungdomsvården och företrädare för brukarorganisationer utarbeta system för att upprätta nationella kvalitetsregister för den sociala barn- och ungdomsvården. Då kan vi börja mäta och jämföra på samma sätt i alla kommuner och skapa ett system som kan driva kvalitetsutveckling inifrån verksamheten själv. Hur en i högre grad kunskapsbaserad socialtjänst kan utvecklas ska generaldirektör Kerstin Wigzell analysera och lämna förslag på.

Kunskap om sociala insatsers resultat, dvs vad som ger god kvalitet och avsedd effekt, är förstås en förutsättning för  en väl fungerande socialtjänst, men också för möjligheten att bedöma om mål och regler i lagstiftningen efterlevs. För klienten/brukaren är det viktigt att känna till inför planering av insatser. För yrkesverksamma är det viktigt för att kunna bedriva och utveckla arbetet. För huvudmän och verksamhetsansvariga är det nödvändigt för uppföljningen av verksamheten och beslut om förändringar och resurser. Utredningen ska även analysera och lämna förslag på åtgärder som främjar att ny kunskap tas fram, sprids och tillämpas i praktiken. Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 mars 2008.

Herr /fru talman
Sammantaget är det många olika åtgärder som görs för att stärka barn som far illa och deras möjlighet till en trygg och harmonisk uppväxt. Ett barn har rätt att i en svår situation tas på allvar som en egen person. De ska få relevant information som ju berör deras eget liv och deras egen framtid. De ska lyssnas på och deras vilja ska dokumenteras och vara en del av beslutsunderlaget. För mig är det här en mycket viktig fråga. Mer finns att göra. Detta är steg ett. Regeringen avser återkomma för att stärka rätten för barn som far illa.

Tack för ordet.

Polisen i Köpenhamn genomförde idag på förmiddagen omfattande razzior mot tre av Hells Angels lokaler i Köpenhamn.

Razziorna genomfördes mot klubbens lokaler på Nørrebro, Amager och Ishøj.

Torgny Peterson

Nu kan den som vill minska sitt eget drickande eller känner oro för någon som dricker för mycket få hjälp på internet.

Idag lanseras Alkoholhjälpen, ett webbaserat program som är gratis och som låter användaren vara helt anonym. Programmet bygger på moderna terapimetoder och har tagits fram av den statliga Alkoholkommittén. Samtidigt presenteras en ny undersökning som visar att två av tio någon gång funderat på om de dricker för mycket. Och en stor majoritet, 62 procent, har någon gång känt oro för en väns eller anhörigs drickande.

Alkoholhjälpen är det första svenska webbaserade programmet i sitt slag och världsunikt när det gäller tillgänglighet och omfång. Programmet bygger bland annat på kognitiv beteendeterapi och har utvecklats av alkohol- och beroendeexperter.

Alkoholhjälpen är öppen för alla som vill ändra sina alkoholvanor eller som behöver stöd när en vän eller anhörig dricker för mycket. Metoderna är väl utvärderade och har god effekt, säger Håkan Wrede, kanslichef på Alkoholkommittén.

Alkoholhjälpen innehåller 37 avsnitt och hundratals tips. Som användare väljer man ett anonymt alias och bestämmer själv när och hur ofta man vill använda programmet.

Samtidigt som Alkoholhjälpen lanseras presenteras en ny undersökning från Synovate Temo om funderingar och oro kring alkohol. Var femte person, 19 procent, uppger att de någon gång funderat på om de dricker för mycket. Var sjunde person, 14 procent, har någon gång velat minska sitt eget drickande. Och hela 62 procent har någon gång känt oro för en väns eller anhörigs alkoholvanor.

Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med 1 004 personer över 18 år under perioden 19-22 november 2007.

Alkoholhjälpen hittar du här.

Folkhälsoinstitutet meddelar att rapporten Minskat bruk av tobak - var står vi idag nu finns i en uppdaterad version med mer översiktliga statistikuppgifter och tydligare diagram. Rapporten är en sammanställning av aktuell statistik över tobaksbruket i landet.

Minskat bruk av tobak - var står vi idag ger aktuell statistik över tobaksbruket och beskriver hur långt arbetet med att uppnå de fyra delmålen för minskat tobaksbruk kommit. Rapporten gavs först ut i augusti 2007, men finns nu i en något reviderad version.

Tanken är att ge en bild av hur arbetet för att uppnå målen bedrivs av olika aktörer, och vilka områden vi fortfarande behöver satsa mer på.   

Trots en positiv utveckling i Sverige är tobaksbruket fortfarande ett av våra största enskilda folkhälsoproblem. Tobaksbruket bidrar också till skillnader i hälsa mellan olika grupper och mellan regioner och kommuner. Det framgår tydligt av statistiken över tobaksvanor som presenteras i rapporten som du hittar här.