ReageraMera

Under perioden augusti 2004 till 31 december 2006 grep polisens ungdomssektion 595 ungdomar för ringa narkotikabrott, som redan vid gripandet erbjöds ett akutsamtal vid Maria Ungdom. 42 procent accepterade erbjudandet och inledde en behandlingskontakt. Av dessa var mer än hälften, 58 procent, okända för Maria Ungdom. Detta visar att man genom det så kallade MUMIN-projektet projektet har nått unga med stora behov som annars inte fått hjälp ur sitt missbruk.

13 december presenterades en uppföljning av 51 av ungdomarnas missbrukssituation 1 månad till 3 år efter avslutad behandling. Uppföljningen visar bland annat följande:

2-3 år efter avslutad behandling uppger 58 procent av ungdomarna  att de slutat missbruka narkotika. Av de som har en uppföljningstid på mindre än ett år är det ingen som använder droger. Totalt för uppföljningstiden är det 84 procent som uppger att de inte använder droger längre. Många dricker dock stora mängder alkohol flera gånger i veckan.

Andelen ungdomar under 18 år som fått åtalsunderlåtelse för det ringa narkotikabrottet har under 2006 ökat från 4 till 35 procent, ungdomarna får alltså genom projektet i högre grad vård istället för straff.

Majoriteten av ungdomarna är positivt inställda till behandlingsmetoden och betonar själva att motivationsarbetet har varit avgörande.

Uppmaningar till regeringen

Regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries, som slutar sitt arbete vid årsskiftet riktar uppmaningar till regeringen:

Skapa förutsättningar för samverkan mellan polis, beroendevård, socialtjänst och åklagare genom stimulansmedel.

Se till att alla unga människor har tillgång till kvalificerad elevhälsovård med kunskap om familjeproblem, missbruk och psykisk ohälsa.

Tyngre missbruk och psykisk ohälsa - framförallt bland flickor

De ungdomar som fångas upp genom MUMIN-projektet, dvs. som grips av polis och motiveras till behandling vid Maria Ungdom, använder både alkohol och narkotika i högre utsträckning än Maria Ungdoms övriga patienter. Resultatet visar även att flickorna i projektet använder droger i högre utsträckning än både Maria Ungdoms övriga patienter och pojkarna i projektet.

Ungdomarna i MUMIN-projektet mår också psykiskt sämre och har mer sociala problem än Maria Ungdoms vanliga patienter och även här utmärker sig flickorna.  Problem som depressiva drag, självmordstankar, ätstörningar och sömnstörningar är vanligare hos flickorna i projektet. Det är också vanligare med problem och missbruk i familjen och många har skolproblem samt kriminalitet. Det är också vanligt att ungdomarna har varit utsatta för olika typer av övergrepp.

För pojkarna i MUMIN-projektet är det framförallt skolproblem och kriminalitet som är de mest utmärkande problemen.

Om MUMIN-projektet

MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande av unga, som gripits för ringa narkotikabrott i specifika ungdomsmiljöer. Metoden innebär att ungdomarna i samband med gripandet och utredningen motiveras av polisen att ta emot ett akut krisomhändertagande tillsammans med sina nära anhöriga. Ungdomar mellan 15 och 20, som de här resultaten gäller, har tagits emot på Maria Ungdom. Ungdomar mellan 20 och 25 har erbjudits en kontakt med Beroendeakuten Stockholm, de omfattas inte i detta material. MUMIN har utvecklats genom ett samarbete mellan Ungdomssektionen vid Länskriminalpolisen, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och med stöd från Mobilisering mot narkotika. MUMIN har bedrivits i Stockholm sedan augusti 2004 och ingår idag i de berörda myndigheternas ordinarie verksamhet. En slutrapport från projektet presenterades i maj 2006. Den rapport som presenteras idag är en uppföljning av vad som hänt med ungdomarna efter avslutad behandling.

I en kommentar till den nu publicerade rapporten säger Björn Fries att när vi idag vet att vård istället för straff hjälper unga att ta sig ur missbruk är det obegripligt att samhället inte satsar resurser på vårdkedjor istället för urinprover i skolan. Bäste Björn Fries - det ena utesluter inte det andra.

Fries säger vidare att missbruk hos unga är resultatet av en avvaktande omvärld och kan inte förhindras med vare sig buggning eller urinprover. Jag trodde Fries förstått att buggning inte riktar sig mot missbrukande unga utan mot de krafter som hanterar narkotika i sådan omfattning att det finns alla skäl i världen att använda sig inte bara av buggning, utan också av andra kreativa metoder för att komma åt dom. Det i sin tur kan kanske resultera i att vi på sikt behöver både färre urinprov och färre MUMIN-projekt. Därmed inte sagt att MUMIN-projektet och liknande verksamheter är slöseri med tid och resurser. Ingalunda - tvärtom; men om en avvaktande omvärld vore mindre avvaktande skulle förmodligen mycket mer ha kunnat uträttats än vad som hittills är fallet.

Att bara kräva att regeringen ska vidta åtgärder duger heller inte. Kraven på föräldrarna måste ökas avsevärt. Det är faktiskt dom som har det yttersta ansvaret för sina unga barn.

Läs också:

MUMIN-Projektet - Utvärdering av tidiga insatser mot ungdomars narkotikamissbruk

Torgny Peterson