ReageraMera

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.

Konkurrenslagen förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Sunda spelregler

Staten och kommuner säljer årligen varor och tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fungerande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.

Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrensvillkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson.

Motverka snedvriden konkurrens

Det är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverksamhet.

Det finns många exempel på att kommuner driver kommersiella verksamheter trots att det finns företag som kan utföra dem. Det kan handla om plantskolor, reparation av motorfordon, kommersiella tvätteri- och konferensverksamheter, försäljning av brandskyddsutrustning eller bohagsflyttningar åt privatpersoner.

Planeras träda i kraft nästa år

För att ett förbud ska få meddelas krävs enligt förslaget att förfarandet eller verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Det ska även krävas att det inte är försvarbart från allmän synpunkt.

Förslaget innebär att det ska bli möjligt att pröva och ingripa mot konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden. Också på den statliga sidan kan regeln tillämpas, exempelvis på konkurrenssnedvridande förfaranden som statliga myndigheter bedriver på marknaden.

Regeringen planerar att presentera en proposition till riksdagen under innevarande år för att lagändringen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2010.

Visste du inte det? Åk till London så får du veta mer om det senaste i en kampanj i ett land som har ett av de största narkotikaproblemen i Europa.

Det är legaliseringsorganisationen Release som driver legaliseringskampanjen "Nice People Take Drugs" på de kommunala bussarna i London under juni månad.

Enligt organisationen vill man starta en drogdebatt och uppmuntra folk att delta i en mer "sofistikerad och ärlig dialog om droger".  Om legalisering av narkotika är ett sofistikerat sätt att närma sig problemet är nog Release tämligen ensamma om att tycka, naturligtvis tillsammans med de som själva använder droger.

Direktören för Release, Sebastian Saville, säger att allmänheten är trött på den artificiellabeskrivningen av droger i samhället. Den berättar inte sanningen om det faktum att alla sorters människor använder narkotika. Om vi ska få en rättvis och effektiv drogpolitik måste den först och främst utgå från en sådan verklighet.

Mr Saville tycks inte ha förstått att det faktum att alla sorters människor använder narkotika snarare är ett skäl att skärpa kampen mot narkotika, inte att underlätta användning för ännu fler.

Att ett kommunalt bussbolag nedlåter sig till den här sortens propaganda är ett kapitel för sig och frågan om knarkreklamen kommer att ställas till ansvariga för London Transport.

Torgny Peterson

I en artikel i Sundsvalls tidning klagar ministrarna Björklund och Malmström på det bristande intresset för EU, inte minst bland ungdomar.

Att ungdomar och andra inte visar något större intresse kan möjligtvis bero på det faktum att EU inte bryr sig om vad medborgarna tycker annat än när det är val. Ett lågt valdeltagande kanske bidrar till eftertanke hos de värsta EU-populisterna och meningsfulla förslag om hur EU kan utvecklas till något där medborgarna har inflytande också mellan valen.

Ökat engagemang i EU-frågor löses inte med mer utbildning för lärarna lika lite som ungdomsriksdagen har någon betydelse för ungdomars engagemang i politiska frågor.

Torgny Peterson

Sundsvall Tidning 25 maj 2009

Jan Björklund, Utbildningsminister

Cecilia Malmström, EU-minister

Lärarna ska lära sig mer om EU

Fler svenskar än någonsin tidigare är positiva till det svenska EU-medlemskapet. En undersökning gjord i december 2008 visar att nästan åtta av tio svenskar betraktar medlemskapet som något självklart. Enligt samma undersökning anser en stor majoritet att EU ska ta ett betydande ansvar för frågor som klimatet och den gränsöverskridande brottsligheten.

Tillsammans med det stundande Europavalet och det svenska ordförandeskapet i höst, kan de här förutsättningarna bidra till att levandegöra en bred debatt om Europafrågor i Sverige, som fortsätter även efter 2009.

EU är idag en integrerad del av det svenska demokratiska systemet, och en stor del av EU:s lagstiftning genomförs av våra kommuner, landsting och regioner.

Många beslut som fattas i Bryssel får direkt betydelse för medborgarna i vardagen. Att vi har en offentlig debatt även om dessa frågor är viktigt, och med det i åtanke är det bristande intresset för Europavalet ett problem för demokratin. Att valdeltagandet dessutom riskerar att bli särskilt lågt bland ungdomar är allvarligt.

Vi är övertygade om att bättre kunskaper om EU:s roll och hur samarbetet fungerar är en nyckel till att öka intresset för Europasamarbetet på längre sikt. För att stimulera ungdomars engagemang spelar gymnasieskolan en helt central roll.

En undersökning som Skolverket genomförde 2007 visar dock på stora brister i EU-undervisningen på gymnasiet. I tre undersökta läroböcker tas EU upp som ett internationellt samarbete bland andra. Den ekonomiska integrationen, miljöpolitiken eller EU:s utvidgning, alla centrala frågor på EU-nivå, behandlas i mycket liten utsträckning eller inte alls.

I samma undersökning framkom att nästan hälften av avgångseleverna ansåg sig ha dåliga kunskaper om EU när de lämnade gymnasiet. Det är ett mycket otillfredsställande resultat.

För att komma tillrätta med bristerna i undervisningen skärpte regeringen den 1 juli 2008 kraven i kursmålen för ämnet samhällskunskap A.

Reformen innebär att studier kring EU och de frågor som hanteras på europeisk nivå ska utgöra en integrerad del i undervisningen om den svenska demokratin. Att förstå Sveriges roll i EU och hur de olika institutionerna påverkar politiken här hemma ska vara lika centralt som att förstå hur riksdag, regering och kommunfullmäktige fungerar.

Den nya inriktningen på undervisningen om EU ställer krav på goda kunskaper hos lärare i samhällskunskap. Och vi vet att lärarna efterlyser mer kunskap.

I Skolverkets undersökning ansåg tre av fyra lärare att de hade behov av ytterligare kompetensutveckling.

Under våren och hösten har Internationella programkontoret därför regeringens uppdrag att genomföra en punktinsats för att bredda och fördjupa EU-kunskaperna hos lärare i samhällskunskap. Fram till årsskiftet planeras 18 regionala konferenser på ett tiotal orter i landet. Ambitionen är att 2000 lärare i samhällskunskap A, minst en från varje gymnasieskola, ska ha genomgått utbildningen under 2009.

Fokus kommer att ligga på hur EU arbetar med aktuella sakfrågor, och hur man kan vara delaktig i beslutsprocessen. Dessutom ska utbildningen ge redskap för det fortsatta arbetet med EU-frågor i skolan.

Kompetensutvecklingsinsatsen under 2009 finansieras genom ett anslag på 6,3 miljoner kronor, där 4,3 miljoner betalas av EU-kommissionen. Satsningen är resultatet av ett helt nytt, fyraårigt samarbete mellan regeringen, kommissionen och Europaparlamentet, som ska ägnas helt åt att förbättra EU-kompetensen i den svenska skolan.

Jan Björklund

Utbildningsminister (FP)

Cecilia Malmström

EU-minister (FP)

FBI:s Preliminary Annual Uniform Crime Report som offentliggjordes idag visar att antalet våldsbrott minskade med 2,5 procent under 2008 och antalet egendomsbrott minskade med 1,6 procent.

Hela rapporten finns tillgänglig här.

Torgny Peterson

The Office of the Director of National Intelligence i USA har publicerat National Intelligence - a consumer's guide.

Avsikten med publikationen är att öka allmänhetens medvetenhete och kunskaper om USA:s arbete för ökad trygghet och säkerhet.

Du kan läsa hela publikationen, som ger grundläggande information om en mängd amerikanska organisationer som är involverade i säkerhetsarbetet, här.

Torgny Peterson

Världshälsoorganisationens, WHO:s, tobaksfria dag uppmärksammades den 31 maj. Användningen av tobak i Sverige minskar. Men för att nå de nationella tobaksmålen krävs kraftfulla insatser.

Riksdagen antog 2002 fyra högt ställda delmål för att minska tobaksbruket. För att nå dem krävs kraftfulla åtgärder av länsstyrelser, landsting, regioner, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer, säger Cecilia Birgersson, utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Varje dag använder 27 procent av männen och 17 procent av kvinnorna i Sverige tobak i någon form. Sedan 2004 har andelen sjunkit med fem procentenheter för både män och kvinnor, men det finns fortsatta utmaningar på flera områden visar den senaste statistiken.

De fyra nationella delmålen fram till år 2014 är: att barn ska ha en tobaksfri livsstart, att halvera andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa, att halvera andelen rökare i de grupper som röker mest och att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning.

Fortfarande röker knappt åtta procent av alla gravida kvinnor tidigt i graviditeten. Och pappor till spädbarn minskar inte sin rökning i samma utsträckning som mammor. Andelen pappor som röker är elva procent, ungefär som genomsnittet för män i riket.

Bland pojkar har rökningen ökat under senare år, även om det är fler flickor som röker, medan snusningen har minskat något.

Fortfarande kan hälften av alla rökare under 18 år skaffa tobak på egen hand. Det är inte acceptabelt, säger Cecilia Birgersson.

Det är mer än dubbelt så vanligt att de med kort utbildning röker än de med lång utbildning. Exempelvis är det 21 procent av kvinnorna med kort utbildning som röker jämfört med 8 procent bland de med lång utbildning. Andelen rökare och snusare är fortfarande vanligare på landsbygden än i tätbebyggt område därför kan olika insatser krävas i olika delar av landet.

Utvecklingen går åt rätt håll, men mycket arbete återstår. Genom lagändringen om rökfria serveringar har vi kommit längst med delmålet att inte utsättas för tobaksrök ofrivilligt. Det visar hur effektiv lagstiftning är, menar Cecilia Birgersson.

Den nya kassaregisterlagen innebär att alla som säljer varor eller tjänster kontant ska ha ett certifierat kassaregister från 1 januari 2010.

Eftersom det varit svårt för marknaden att få fram certifierade kassaregister räcker det att man från första januari 2010 kan visa att man har beställt ett certifierat kassaregister som kommer att vara installerat senast den första juli nästa år, säger Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.

Med ett drygt halvår kvar till att kassaregisterlagen träder i kraft, finns det fortfarande inga certifierade kassaregister att köpa för landets alla kontanthandlare. Certifieringsprocessen av de så kallade kontrollenheterna har dragit ut på tiden.

Tidigare hoppades vi på att de första kontrollenheterna skulle finnas framme i sommar. Nu gör vi bedömningen att det kan finnas certifierade kontrollenheter att beställa först efter sommaren. Tyvärr är inte detta något som Skatteverket kan råda över. Men det är inte rimligt att landets alla handlare ska få så kort tid på sig att skaffa kassaregister, säger Vilhelm Andersson.

Kontrollavgiften för den som saknar kassaregister efter 1 januari är 10 000 kronor. Skatteverket har tidigare utlovat en mjuk tillämpning av lagen och preciserar nu detta.

Om man kan visa att man beställt ett certifierat kassaregister som kan vara i drift senast den första juli, kommer företagaren inte att riskera att få någon kontrollavgift, säger Vilhelm Andersson.  

Under det första halvåret nästa år kommer Skatteverket att göra sedvanliga kontroller av kontanthandelsbranschen, och man kommer då också att kunna kontrollera att ett certifierat kassaregister finns eller är beställt.

Vi tror att detta ger tillräckligt med tid för handeln att skaffa sina nya kassaregister. Det viktigaste för oss är att effekten av den nya lagen kan uppnås på sikt. Framför allt för att det ska bli lättare för seriösa företag att konkurrera på lika villkor, och att vi ska få bukt med det fusk som förekommer i kontantbranscherna där manipulerbara kassaregister är ett stort problem, säger Vilhelm Andersson.

FBI's Joint Terrorism Task Forces (JTTFs) beskrivs i information publicerad av FBI.

Grupperna är placerade i 106 städer över hela USA.

Mer information finns här.

Torgny Peterson

Den tyska riksdagen fattade igår beslut om förskrivning av heroin på recept. I Tyskland har förskrivningen av heroin, som pågått i projektform i flera år, varit föremål för intensiva diskussioner om projekten skulle permanentas eller ej.

Nu är det avgjort. SPD, FDP, Vänstern och dom gröna röstade för förskrivning av heroin och så blev också beslutet, vilket i praktiken innebär att Tyskland inte bara underlättar utan också ger direkt stöd till fortsatt missbruk.

Vilka regler gäller?

För att komma i åtnjutande av det statliga heroinet på recept måste du vara äldre än 23 år och ha varit opiatberonde sedan fem år tillbaka. Du ska också ha misslyckats med två terapeutiska insatser, som kan innebära allt från deltagande i metadonprogram till behandling på institution.

Läs också:

Durchbruch für die Behandling von Schwerstopiatabhängigen

Torgny Peterson

31 maj är det dags för Världshälsoorganisationens (WHO) tobaksfria dag.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

(Göteborg 27 maj)

Tack för inbjudan att tala vid den här konferensen. Jag är så imponerad av det stora intresset det här ämnet möter och att så många olika organisationer är representerade. Det finns en risk att det förebyggande arbetet rustas ner i kommunerna i tider av finanskris så det här styrker mig i uppfattningen att det är ett ambitiöst och målinriktat arbete som bedrivs i Västra Götaland. Det här är ett arbete som säkerligen haft många eldsjälar men som i hög grad bedrivits i skymundan. Ni visar, genom att vara här, att vi är en bred krets av intresserade. Min förhoppning är att regeringen kunnat bidra på vårt sätt och jag ska försöka ge en bild av hur arbetet ligger från vårt håll.

Det här arbetet är helt beroende av att många olika aktörer finns med och att många aktörer samverkar. Frivilligorganisationerna liksom myndigheter, socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och länsstyrelser är centrala i arbetet.

Vi lever i ett välfärdssamhälle med gratis skola och sjukvård. Många barn, ca 80 procent, säger att de mår bra men det innebär inte alla barn växer upp under förhållanden som präglas av tolerans, kärlek och beröm. Utan vi ser också, och det bekymrar oss, att många barn och ungdomar visar tecken på stress, ångest och att man är olycklig. I Folkhälsorapporten 2009 som Socialstyrelsen nyligen gav ut, är det en ökande andel som säger att man har ont i magen och svårt att sova.

Som kristdemokrat så är förstås insikten om familjens betydelse fundamental. Och den tror jag att jag delar med de allra flesta svenskar. Föräldrar har livets viktigaste, och kanske också svåraste, uppgift när det gäller att uppfostra och vägleda sina barn. För några veckor sedan lanserade vi en strategi för att utveckla ett föräldrastöd som ska kunnas finnas ända upp till dess att barnen fyller 18 år. Många efterfrågar inte minst nätverk för att kunna samtala med andra föräldrar. Tonårstiden kan vara svår. Tonårstrots, bristande kontakt mellan barn och föräldrar, testande av droger.

Som förälder behöver man både kunskap och nätverksbyggande med andra föräldrar. För vad föräldrar gör och säger har stor betydelse. Det säger också tonåringarna själva och en undersökning visar att även de tycker att deras föräldrar ska ha föräldrautbildning. De vill ha föräldrar som bryr sig. Men för barn som växer upp i hem där det förekommer missbruk är det ibland föräldrarna som är problemet. Det kan också vara så att man växer upp med en förälder som har en psykisk sjukdom eller kanske finns det en annan familjehemlighet som till exempel att mamma eller pappa sitter i fängelse.

Det var en självklarhet att dra igång arbetet för att uppmärksamma De Glömda Barnen. De här barnen har inga starka röster eller lobbyorganisationer. Jag har ju en bakgrund som lärare och har mött en hel del barn som man ser gå hem från skolan med oro i sinnet. Min statssekreterare hade också ett personligt engagemang i frågan. Därför kändes det väldigt naturligt och brådskande att göra något. Och gensvaret har varit enormt från frivilliga organisationer, från olika professioner av socialtjänstarbetare och skolfolk, från kommuner och länsstyrelser med flera.

Vid de 20 regionala konferenserna den 10 september 2007 deltog mellan 6 000 och 7 000 personer vilket var högt över alla våra förväntningar. En insats handlade om att ta reda på hur många de här barnen är. Vi misstänkte, bland annat efter tidigare skattningar, att de kunde vara ganska många. Upp till 200 000. Folkhälsoinstitutet kom fram till att ca 385 000 barn lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna har en riskabel alkoholkonsumtion. Den här beräkningen gäller då alkohol. Räknar man in narkotika så blir de ännu fler och vidgar man problemet till att också avse vuxna med någon psykisk sjukdom eller som sitter i fängelse, blir de följaktligen ännu fler.

385 000 barn! Kan ni se dem framför er? Vi har alla mött några av dem. Det går nästan inte att omfatta med tanken. De finns i varenda förskolgrupp och i varenda klass. De har ofta en klump i magen och en skuldbörda på ryggen och de vågar sällan ta med kompisar hem. Man kan inte vara säker på hur det är hemma. Man är inte trygg.

Att få gå i en stödgrupp gör skillnad för de här barnen. En flicka på 19 år uttryckte det så här hos Ersta Vändpunkten där hon deltog: "Jag börjar förstå att jag också är värd att bli älskad för den jag är, och inte för det jag gör". En 15-årig pojke sa: "Jag har förstått att det inte är mitt fel att någon missbrukar droger."

Barn har rätt enligt Barnkonventionen till en trygg och säker uppväxt. Men uppväxten för de här barnen kan vara allt annat än trygg. Och ska vi bli trygga och harmoniska som vuxna så måste barndomen lägga en grund till det. De här barnen måste få se att de inte är ensamma i sin situation och de måste få veta att det inte är deras fel eller deras ansvar att mamma eller pappa drogar.

När vi inledde arbetet hade vi en kartläggning av IOGT:s juniorförbund Junis om hur kommunerna arbetade med att nå dessa barn. JUNIS bedömde att endast två procent av barnen till alkoholberoende föräldrar nås av någon insats. 76 procent av kommunerna kunde då erbjuda stödgrupper. Idag är vår bedömning att nästan alla kommuner har någon verksamhet för barn till missbrukare, enligt en kartläggning som UPP-centrum (Nationellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) har gjort. Samma kartläggning visar att drygt hälften av kommunerna har tillgång till programverksamhet för barn till psykiskt sjuka föräldrar. Ni kommer under dagen få höra om en undersökning som gjorts i Västra Götaland om ungefär samma sak.

För att stimulera kommunerna till större insatser har flera åtgärder vidtagits. Jag vill bland annat nämna de stimulansmedel som finns till kommunerna. Folkhälsoinstitutet har 75 miljoner kr till förebyggande arbete. Av dem ska 50 miljoner användas för barn till föräldrar med missbruksproblem eller för andra målgrupper där barn kommer i kläm. Här lyfter vi också särskilt fram de frivilliga organisationernas insats. Därför är det glädjande att se här i Västra Götaland att flera olika metoder som används har utvecklats av Ersta Vändpunkten, Junis och Hela Människan, för att bara nämna några.

Men en viktig, för att inte säga grundläggande, fråga är hur vi upptäcker de här barnen. Stödet kan vara hur väl uppbyggt och förfinat som helst men om inte barnen identifieras tjänar det inte mycket till. En undersökning har gjorts och när socialsekreterarna får frågan om vilken enskild faktor de tror är viktigast för att kunna ge ett bra stöd så pekar 60 procent på tydligare rutiner för samverkan mellan skola socialtjänst och polis. 30 procent vill ha större engagemang från ledning och politiker. Och bara en av tio prioriterar ökade resurser. Jag tror de gjort en alldeles riktig bedömning. Det fattas tillitsfullt samarbete för att de här barnen ska få hjälp.

Frivilliga organisationer och föreningslivet i allmänhet har en nyckelroll. I barn- och ungdomsföreningar träffar man hundratusentals ungdomar i olika verksamheter varje vecka i allt från schack till fotboll. Det är verksamheter som egentligen har andra syften men som ger den närkontakt som kan leda fram till att man kan identifiera Glömda Barn.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att se till att samverkan kommer till stånd. Men det finns också en skyldighet för hälso- och sjukvården och skolan att delta när socialtjänsten bjuder in till samverkan. Skyldigheten finns inte för frivilligorganisationerna men det brukar sällan vara ett problem eftersom de gärna hörsammar en sådan inbjudan ändå.

Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för Skolutveckling har tagit fram en strategi som man kan arbeta efter lokalt. Den här strategin sägs vara en guldgruva för dem som ska samverka. Här finns både teori och praktik för hur man kan bygga sin lokala samverkan.

En viktig resurs är länssamordnarna som numer finns i alla län. Funktionen som länssamordnare har tidigare varit nedläggningshotad. Ett skäl till att vi ville permanenta dem var faktiskt just behovet av ledning på regional nivå i de här frågorna. De har till uppdrag att samordna det lokala arbetet, inspirera och ge kunskap. De utgör en länk mellan lokal, regional och nationell nivå. De har också ett specifikt uppdrag att samverka med den ideella sektorn. Som vi ser det är länssamordnarnas roll mycket central för arbetet inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet och därför finansieras de fullt ut av regeringen.

En särskild åtgärd jag vill nämna är alldeles, alldeles ny. Även om Västra Götaland även här verkar ligga i framkant. Det finns ett stort behov av att veta vilka grupper av barn och ungdomar i risksituationer som erbjuds förebyggande insatser. Och vilka åtgärder dessa barn och ungdomar får. Därför har Folkhälsoinstitutet fått i uppdrag att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som särskilt riktas till barn och ungdomar i olika risksituationer. Och att ta fram indikatorer som kan mäta utvecklingen på området. Meningen är att kunna följa hur arbetet utvecklas år från år, och jämföra kommunerna sinsemellan. Då kan goda exempel få lysa och spridas vidare. Den här kartläggningen kommer att ske under 2009, 2010 och 2011.

Socialstyrelsen har också ett uppdrag att kartlägga metoder som fungerar för samtalsbehandling och stöd. Jag är helt övertygad om att det finns många bra och verksamma metoder. Bland annat tänker jag på Ersta Sköndal som var bland de första som startade samtalsgrupper. Men ett problem är att det saknas uppföljningar och utvärderingar.

Beprövad erfarenhet som dokumenterats finns det förstås, men också det i för liten utsträckning. Vi känner att vi har ett nationellt ansvar och ska därför arbeta med att ta fram mer av vetenskapligt material samtidigt som vi arbetar med att utveckla metoderna. I Västerbotten, som jag besökte nyligen, berättade man om Linus Barnstöd. Det är en utbildning som 26 representanter från Västerbottenskommunerna har fått. Metoden, som är framtagen av Hela Människan, utvärderas just nu på Örebro universitet. Just så bör vi göra och så görs med fler metoder som används idag.

Låt mig avslutningsvis säga något om Barnkonventionen. Tyvärr är den ännu inte omsatt i praktisk verklighet i vårt land. Vi har talat mycket om den, men barn har ett svagt rättsskydd och de får inte alltid den uppmärksamhet de borde ha. Därför vill jag passa på att nämna ett par andra åtgärder som vi vidtagit. Dels vi har stärkt barns rätt till information i samband med utredningar och insatser av socialtjänsten. Det är redan beslutat att det ska dokumenteras vilket slags information barnet fått och vilken inställning barnet har. Barn måste få berätta om sitt förslag till lösning och få den dokumenterad. Detta ska vara en del av beslutsunderlaget i Socialtjänstens arbete.

Jag har också tillsatt den sk Barnskyddsutredningen som bland annat ska titta på om reglerna om anmälningsskyldighet om barn som far illa behöver förtydligas. Avsikten är att det tydligare ska kunna framgå när man ska anmäla och hur återkoppling kan ske från den sociala barn- och ungdomsvården till den som anmält. Utredningen, som leds av Kerstin Wigzell, ska också titta på om det behöver införas en möjlighet att påbörja en utredning eller erbjuda insatser om ett barns förhållanden utan att föräldrarna blir informerade. Jag menar att vi måste titta på sådana möjligheter just mot bakgrund av de Glömda Barnen, de barn som den här konferensen handlar om.

Under hösten 2009 är Sverige ordförande inom EU och vi kommer att6 också ta upp alkoholfrågorna. En särskild diskussion ska föras om reklam och marknadsföring dels vid ett informellt ministermöte, dels vid en expertkonferens. Vid den här expertkonferensen i september kommer det finnas stora möjligheter också för de frivilliga organisationerna att medverka och visa upp sin verksamhet.

Jag vill sluta med att önska oss alla lycka till i upptäckararbetet, i den lokala samverkan, i utbytet mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Jag är övertygad om att alla har något att bidra med och att mångfalden av aktörer är en stor tillgång.

Tack för ordet.

(Örebro 25 maj)

Jag är glad att få vara här hos er idag. Mitt ämne gäller föräldrastödet. Men låt mig ändå inledningsvis lyfta fram den betydelse jag menar att landets familjecentrale har. Precis som i all annan verksamhet finns det familjecentraler som fungerar bättre och andra som fungerar sämre. Men utgångspunkten som en familjecentral har är faktiskt unik. Den samlokaliserar olika verksamheter och bygger bort stuprören. Den gör det enkelt för individen men främst för familjen. Och den är unik som en svensk inrättning som tar sikte på den gemenskap som en familj utgör genom att den ser styrkan i att bejaka att föräldrar är viktiga för sina barns levnadsvanor. Närvarande och kärleksfulla föräldrar är ju en stark skyddsfaktor för barnen.

Att tidigt främja hälsa, både psykisk och fysisk hälsa, och att förebygga problem som annars kan uppstå senare i livet är gynnsamt för individen och lönsamt för samhället. För mindre än två veckor sedan stod jag här i Conventum på Sveriges största narkotikamässa och talade om arbetet för att förebygga drogmissbruk. Sverige är på ett sätt lyckligt lottade eftersom få ungdomar prövar narkotika i Sverige jämfört till och med, med våra nordiska grannländer. Ändå finns det ett barn- och ungdomsproblem som gäller både alkohol, tobak och narkotika. Föräldrarna är en viktig målgrupp i det förebyggande arbetet.

Ser vi tillbaka sju år så minskar faktiskt tonåringarnas totala alkoholkonsumtion. En förklaring är troligen att deras föräldrar har förstått att barn och alkohol inte hör ihop. Forskning visar att ju senare alkoholdebuten sker, desto lägre är risken för framtida alkoholproblem. Det är också bakgrunden till att alla tonårsföräldrar med 14-åringar, 108 000 st, nu får tonårsparlören. Där får man råd och tips för att, utan pekpinnar, kunna ha en dialog med sina barn.

För tre veckor sedan deltog jag när Socialstyrelsen presenterade 2009 års folkhälsorapport. Den visar att ångest, oro och ängslan fortfarande ökar bland ungdomar. Den psykiska ohälsan är ett ökande problem. Att ha svårt att somna, vara nervös eller ha huvudvärk ökar bland flickor. Även bland tonåringar ökar den psykiska ohälsan enligt Socialstyrelsen. Det är betydligt fler tjejer än killar som säger sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är idag dubbelt så många ungdomar som vårdas för depression som under 90-talet. Och antalet självmordsförsök ökar sedan några år för både unga killar och tjejer.

I båda de här exemplen, om alkohol och narkotika samt om psykisk ohälsa, så kan föräldrarna göra skillnad. Olika undersökningar i olika länder landar i samma slutsats: En framgångsrik väg till bättre psykisk hälsa hos barn går via deras föräldrar. Om vi alltså vill motverka alkohol, rökning och narkotika bland unga, och om vi vill främja barns psykiska hälsa, då är föräldrarna de vi ska rikta oss till. Det gäller även den fysiska hälsan. Övervikten och att barn rör sig allt mindre, särskilt på fritiden.

Meningen är inte att tvinga alla till föräldrautbildning. Tvärtom, syftet är att öka tilltron till föräldrarnas egen förmåga. Att få kunskap som förälder men också möjlighet att bygga nätverk med andra föräldrar och få del av andras erfarenheter. Det här gäller inte bara när barnen är små, Även under tonårstiden när man slänger i dörrar och stänger in sig. Hur kan man sätta gränser utan att självkänslans skadas, hur kan man skydda mot droger?

Därmed är vi inne på förslaget till strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Det utreddes av Inger Davidson, lades ut på en sk öppen remiss under januari-februari och beslutades av regeringen i mars i år. Barnkonventionen är utgångspunkten liksom det faktum att det ser väldigt olika ut i vårt avlånga land. Föräldrarnas betydelse är egentligen ingen ny insikt. De är de viktigaste personerna i varje barns liv. Många olika aktörer är idag inbegripna i föräldrastödjande arbete. Jag är övertygad om att många av er är sådana aktörer inom elevhälsovården, familjecentralerna, socialtjänsten, skolan och förskolan, och inte att förglömma, familjerådgivningen. och ungdomsmottagningarna.

Men det behövs fler kopplingar mellan olika aktörer. Vi behöver visa på värdet av att förstärka varandras arbete och den samverkan som kan skapas. Då kan en kedja uppstå som ger ett återkommande stöd till föräldrar under barnets hela uppväxt.

Jag är medveten om att utredandet och framtagandet av förslaget Efter presentationen av föräldrastödsstrategin har vi fått många positiva reaktioner och det har också synts i brevskörden. 7 000 exemplar av strategin har beställts.

Jag ska kort gå igenom strategin som heter "En vinst för alla". Ett delmål i strategin är att olika aktörer ska samverka med varandra. Föräldrar kommer ju i kontakt med många olika instanser. Var och en av dem har sin utgångspunkt och sitt eget ansvarsområde. Föräldrastödsstrategin kan leda till att man lättare hittar och kan dra nytta av varandra. När olika insatser sker samordnat kan effekten bli större och kvaliteten blir högre. Att det förhåller sig så är ju själva grundidén med familjecentralerna. Jag skulle gärna se att alla kommuner för sig eller i samverkan, ha en familjecentral.

Det andra delmålet i strategin handlar om att öka antalet hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Betänkandet från utredaren Inger Davidson visar att många föräldrar efterfrågar kontaktnät, mötesplatser och utbyte med andra. Ett stort behov hos tonårsföräldrar är att man behöver nätverk som man kan jämföra och prata ihop sig med. Föräldraskap kan inte bara baseras på teorier. Men att få del av andras beprövade erfarenhet eller i alla fall få jämföra sina teorier med andra ger ofta god vägledning.

Föräldraskap utövas genom praktisk handling. Därför finns ett behov av utbyte och information både med experter och med andra föräldrar. Det här delmålet i strategin syftar till att möta denna efterfrågan på mötesplatser. Särskilt för föräldrar som saknar egna nätverk blir dessa mötesplatser viktiga. Jag är övertygad om att landets familjecentraler och skolor är utmärkta sådana mötesplatser.

Låt mig bara ta ett exempel från den stad vi befinner oss i nu. Ett av de mest framgångsrika föräldraprogrammen, Örebro Preventions Program, baseras främst på att föräldrarna själva kommer överens om ramar och att ha en gemensam hållning gentemot sina skolbarn.

Det tredje delmålet i strategin handlar om utbildning av de olika aktörerna. Strategin kallar det föräldrastödsledare och vi föreslår att utbildningar ska kunna genomföras regionalt. Låt mig här nämna en annan avsikt med strategin nämligen att stödja program och metoder som har effekt. Det här hänger ihop med utbildningen eftersom den förstås handlar om att lära ut metoder som fungerar. Att göra rätt saker.

Det låter kanske självklart men är det inte. Örebro Universitet har fått ett uppdrag att finansiera utvärdering av de fem vanligaste gruppbaserade föräldrastödsprogrammen och Folkhälsoinstitutet har redan tidigare fått pengar för att stödja sex kommuner som ska utveckla det lokala hälsofrämjande arbetet. Med stor sannolikhet kommer vi att kunna använda resultatet från de kommunerna för att utveckla också föräldrastödet. Dessa kommuner samarbetar med en högskola eller en annan forskningsinstitution.

Men det är viktigt att vi också får ett utvecklingsarbete som är riktat mot just och enbart föräldrastödsmodeller. Därför har regeringen beslutat att ge Folkhälsoinstitutet i uppdrag att fördela 70 miljoner kr till några kommuner som i samarbete med forskningslärosäten ska utveckla föräldrastödet. De håller på at ta emot ansökningar nu. Samverkan mellan flera kommuner som vill utveckla föräldrastöd tillsammans - kommer särskilt att beaktas. Jag lever själv en liten kommun och vet att samverkan över kommungränserna kan förstärka den lilla kommunens möjligheter. Även om det vore önskvärt att snabbare få fram resultat så är det ett arbete som måste få ta lite tid. Slutredovisning av försöksverksamheten ska ske senast 2012.

Jag år medveten om att utredandet och framtagandet av strategin var den enkla delen av arbetet. Nu vidtar genomförande och det kan vara en komplex uppgift. Det kan vara svårt att samla samarbetspartners och hitta vägarna framåt. Samtidigt är syftet och målet klart så kan man enas lokalt om åt vilket håll man vill så bör inte de praktiska problemen bli för stora. I den kommuner där man ha en familjecentral är ju en del av jobbet redan gjort och man kan gå vidare och haka på fler länkar i kedjan.

På lokal nivå har de flesta kommuner inte haft några mätinstrument för att undersöka den psykiska hälsan bland barn och ungdomar. Det är svårt att se om det blir bättre eller sämre bland kommunens ungdomar och det är svårt att mäta om insatta åtgärder får resultat. Därför har regeringen fattat beslut om att genomföra en nationell undersökning med hjälp av landets skolor. Syftet är att få fram användbara fakta om den psykiska hälsan - fakta som sedan kan ligga till grund för lokala insatser.

SCB ska göra den här kartläggningen som sedan kan bli ett användbart verktyg för kommunerna. De kan då själva upprepa undersökningen vid senare tillfällen och enkelt jämföra utfallet mellan olika år.

Med strategin uppgraderas nu föräldrar till att vara viktiga folkhälsoarbetare. En särskild samverkansgrupp bildas under Folkhälsoinstitutets ledning som ska sammanställa och sprida olika framgångsrika modeller. Som lämpliga deltagare i den här gruppen pekar regeringen på både myndigheter och forskning men också på föräldraföreningar och Föreningen För Familjecentralers Främjande.

Ett dialogforum kommer också att skapas för kommuner och idéburna organisationer. Det ska mötas minst en gång om året. Därutöver har Folkhälsoinstitutet fått i uppdrag att utveckla och ansvara för ett webbaserat system som erbjuder kommuner att göra öppna jämförelser på föräldrastöd.

Med strategin som utgångspunkt och de här olika stödjande åtgärderna är det alltså meningen att vi ska börja bygga en struktur för ett kontinuerligt pågående förbättringsarbete med föräldrastöd i hela landet under hela uppväxten. It takes a village to raise a child heter det. Föräldrar, grannar, släktingar, offentliga myndigheter, frivilliga organisationer - jag vet att ni vill vara med på den här resan. Ni är mycket viktiga för den fortsatta utvecklingen. Nu behövs er kunskap och er förmåga att få saker och ting att hända.

Tack för ordet.

I propositionen (Prop. 2008/09:212) föreslår regeringen att riksdagen godkänner regeringens föreskrifter i förordningen (2009:380) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på influensa A (H1N1) av den typ som började spridas bland människor i Mexiko i april 2009.

Vidare föreslår regeringen att influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 anges som en allmänfarlig sjukdom i bilaga 1 till smittskyddslagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009.

En engelskregistrerad lastbil som kommit från Spanien stoppades för kontroll av tullen på motorväg A9 strax utanför Montpellier.

Med hjälp av scanner undersöktes fordonet som visade sig innehålla 684 kilo kokain till ett uppskattat värde av 27 miljoner euro.

Två personer har gripits hittills.

Torgny Peterson

23 maj var det 75 år sedan det ökända kriminella paret Bonnie and Clyde (Bonnie Parker och Clyde Barrow) gick rakt in i polisens fälla i Louisiana.

FBI har nu släppt närmare 1 000 sidor nytt material om Bonne och Clyde, som du kan läsa här.

Torgny Peterson

En ny rapport, Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt, pekar på både könsroller och biologiska skillnader som möjliga förklaringar. Socioekonomisk ojämlikhet eller snedvridna mätinstrument tycks inte vara lika viktiga förklaringar.

Oro, ångest och depression är ett av våra största folkhälsoproblem, både bland ungdomar och vuxna. Kunskap om orsakerna är viktig för möjligheterna att kunna förebygga och behandla problemen. Oro, ångest och depression är upp till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.

Sammanställningen pekar på att könsskillnaderna är verkliga på så sätt att de inte kan förklaras av snedvridna mätinstrument eller skillnader i hur villig man är att rapportera sina psykiska problem

Socioekonomisk ojämlikhet, mätt genom exempelvis utbildningsnivå, yrkesstatus eller inkomst, tycks inte vara den huvudsakliga orsaken. Dels kan socioekonomiska skillnader inte förklara könsskillnaderna i besvär hos ungdomar, eftersom deras socioekonomiska status beror på föräldrarnas. Dels har könsskillnaderna i socioekonomiska förutsättningar bland vuxna minskat över tid, utan att skillnaderna i psykiska problem har minskat.

Könsskillnaderna i besvär rapporteras också från olika länder och olika tider. De uppkommer i åldrarna kring puberteten och försvinner i åldrarna kring klimakteriet. Detta kan sammantaget tala för biologiska orsaker. Exakt vad som skulle ligga bakom sådana biologiska samband har forskarna dock inte lyckats visa, trots omfattande forskning.

Det är också möjligt att skillnaderna istället hänger ihop med hur kvinnor och män förväntas förhålla sig till sig själva, sin miljö och påfrestningar av olika slag - och att dessa könsroller grundas i kulturella eller sociala förhållanden och inte biologiska.

Flickor oroar sig mer än pojkar för sitt utseende, sin kroppsvikt och sina relationer vilket är i linje med en sådan tolkning. Vidare vänder sig kvinnor något oftare till andra när de upplever påfrestningar, medan män dricker mer alkohol, säger Anton Lager, utredare vid Statens folkhälsoinstitut.

Under de senaste tjugo åren har psykiska besvär blivit mycket vanligare, särskilt bland unga. Den utvecklingen är mycket likartad bland män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna till tidstrenderna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar på arbetsmarknad och utbildningsväsende, bland annat med fler ungdomar, både pojkar och flickor, som står utanför såväl studier som arbetsmarknad.

Nu finns Jens Lapidus nya bok i handeln. Gängkrig 145 är den tredje boken i Stockholm Noir-sviten - där Snabba cash och Aldrig fucka upp är de två första.

Gängkrig 145 är en serieroman i samarbete med illustratören Peter Bergting.

Torgny Peterson

Socialdepartementet har tagit fram en departementspromemoria (Ds 2009:19) för att utveckla insatser för gravida kvinnor med missbruksproblem. Syftet är att de ska få vård tillräckligt tidigt för att graviditeten ska bli alkohol- och drogfri.

Tre miljoner kronor till metodutveckling

Regeringen föreslår en satsning på tre miljoner kronor under 2010 till kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Mer kunskap om förekomst av skador som barnet fått under graviditeten, på grund av moderns missbruk, behövs. Diagnossättande och metodutveckling inom sjukvården behöver stärkas.

Vården av gravida missbrukare

Inom ramen för regeringens s k Riskbruksprojekt har metoder utvecklats för tidig upptäckt av risk- och missbruk under graviditet. Det framgångsrika arbetet behöver fortsatt utvidgas. Även verksamheten vid Statens institutionsstyrelser (SiS) behöver utvecklas och anpassas för vård av gravida missbrukare.

Vård mot personens vilja

Frivillighet är bästa grunden för att vård och behandling av missbruk ska bli framgångsrik. Riskbruksprojektet har visat att nästan alla gravida slutar med sitt alkoholbruk och missbruk på frivillig väg. Men när ett omfattande missbruk föreligger och vård på frivillig väg inte räcker till, är det viktigt, för både hälsan hos det väntade barnet och den gravida kvinnan att möjlighet tillskapas att kunna vårda med tvång. Promemorian understryker att det ska vara en sista, yttersta utväg och att det främst ska motivera till frivillig vård.

Remisstiden pågår till 14 augusti.

Föreslagna förändringar föreslås träda ikraft den 1 juli 2010.

Regeringen beslutade idag att lägga fram två förslag som berör personer som får närståendepenning och arbetsgivare som anställer unga med aktivitetsersättning.

Förslaget innebär att det maximala antalet dagar med närståendepenning ökas från 60 till 100 dagar. Samtidigt föreslås att arbetsgivare som anställer unga med aktivitetsersättning ska slippa betala sjuklön under ett år från och med anställningstidspunkten.

Förslagen träder i kraft i januari 2010 och kommer nu att läggas fram för riksdagen, som förväntas besluta om förändringarna senare i höst.

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har genom regeringsbeslut tillsatt Johan Carlson som ny generaldirektör för  Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet (SMI) är en nationell expertmyndighet med uppgift att bevaka det epidemiologiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och främja skyddet mot sådana sjukdomar.

Johan Carlson är sedan 2005 avdelningschef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning. Där har han ansvar för bl.a. hälso- och sjukvårdstillsyn, legitimering av hälso- och sjukvårdspersonal, patientsäkerhetsarbete, smittskydd, hälsoskydd, hiv-prevention, krisberedskap m.m.

Tidigare har Johan Carlson varit enhetschef vid Smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen(2004-2005). Vid samma enhet tjänstgjorde han som sakkunnig läkare i infektion/smittskydd (2001-2004). Vid Smittskyddsinstitutet (1997-1999) har han tjänstgjort som överläkare vid Epidemiologiska enheten med ansvar för bland annat utbrottsbedömningar och övervakning av infektionssjukdomar i riket.

Johan Carlson har varit nationell expert vid EU-kommissionen, Folkhälsodirektoratet (1999-2001), med ansvar för uppbyggnaden av det europeiska nätverket för epidemiologisk övervakning och

kontroll av smittsamma sjukdomar. Johan Carlson har också varit huvudsekreterare i Hiv/aids-utredningen (S2002:11).

Johan Carlson är infektionsläkare och docent i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Som läkare har han bl.a. tjänstgjort vid Gävle sjukhus och Akademiska Sjukhuset.