ReageraMera

I en artikel i Sundsvalls tidning klagar ministrarna Björklund och Malmström på det bristande intresset för EU, inte minst bland ungdomar.

Att ungdomar och andra inte visar något större intresse kan möjligtvis bero på det faktum att EU inte bryr sig om vad medborgarna tycker annat än när det är val. Ett lågt valdeltagande kanske bidrar till eftertanke hos de värsta EU-populisterna och meningsfulla förslag om hur EU kan utvecklas till något där medborgarna har inflytande också mellan valen.

Ökat engagemang i EU-frågor löses inte med mer utbildning för lärarna lika lite som ungdomsriksdagen har någon betydelse för ungdomars engagemang i politiska frågor.

Torgny Peterson

Sundsvall Tidning 25 maj 2009

Jan Björklund, Utbildningsminister

Cecilia Malmström, EU-minister

Lärarna ska lära sig mer om EU

Fler svenskar än någonsin tidigare är positiva till det svenska EU-medlemskapet. En undersökning gjord i december 2008 visar att nästan åtta av tio svenskar betraktar medlemskapet som något självklart. Enligt samma undersökning anser en stor majoritet att EU ska ta ett betydande ansvar för frågor som klimatet och den gränsöverskridande brottsligheten.

Tillsammans med det stundande Europavalet och det svenska ordförandeskapet i höst, kan de här förutsättningarna bidra till att levandegöra en bred debatt om Europafrågor i Sverige, som fortsätter även efter 2009.

EU är idag en integrerad del av det svenska demokratiska systemet, och en stor del av EU:s lagstiftning genomförs av våra kommuner, landsting och regioner.

Många beslut som fattas i Bryssel får direkt betydelse för medborgarna i vardagen. Att vi har en offentlig debatt även om dessa frågor är viktigt, och med det i åtanke är det bristande intresset för Europavalet ett problem för demokratin. Att valdeltagandet dessutom riskerar att bli särskilt lågt bland ungdomar är allvarligt.

Vi är övertygade om att bättre kunskaper om EU:s roll och hur samarbetet fungerar är en nyckel till att öka intresset för Europasamarbetet på längre sikt. För att stimulera ungdomars engagemang spelar gymnasieskolan en helt central roll.

En undersökning som Skolverket genomförde 2007 visar dock på stora brister i EU-undervisningen på gymnasiet. I tre undersökta läroböcker tas EU upp som ett internationellt samarbete bland andra. Den ekonomiska integrationen, miljöpolitiken eller EU:s utvidgning, alla centrala frågor på EU-nivå, behandlas i mycket liten utsträckning eller inte alls.

I samma undersökning framkom att nästan hälften av avgångseleverna ansåg sig ha dåliga kunskaper om EU när de lämnade gymnasiet. Det är ett mycket otillfredsställande resultat.

För att komma tillrätta med bristerna i undervisningen skärpte regeringen den 1 juli 2008 kraven i kursmålen för ämnet samhällskunskap A.

Reformen innebär att studier kring EU och de frågor som hanteras på europeisk nivå ska utgöra en integrerad del i undervisningen om den svenska demokratin. Att förstå Sveriges roll i EU och hur de olika institutionerna påverkar politiken här hemma ska vara lika centralt som att förstå hur riksdag, regering och kommunfullmäktige fungerar.

Den nya inriktningen på undervisningen om EU ställer krav på goda kunskaper hos lärare i samhällskunskap. Och vi vet att lärarna efterlyser mer kunskap.

I Skolverkets undersökning ansåg tre av fyra lärare att de hade behov av ytterligare kompetensutveckling.

Under våren och hösten har Internationella programkontoret därför regeringens uppdrag att genomföra en punktinsats för att bredda och fördjupa EU-kunskaperna hos lärare i samhällskunskap. Fram till årsskiftet planeras 18 regionala konferenser på ett tiotal orter i landet. Ambitionen är att 2000 lärare i samhällskunskap A, minst en från varje gymnasieskola, ska ha genomgått utbildningen under 2009.

Fokus kommer att ligga på hur EU arbetar med aktuella sakfrågor, och hur man kan vara delaktig i beslutsprocessen. Dessutom ska utbildningen ge redskap för det fortsatta arbetet med EU-frågor i skolan.

Kompetensutvecklingsinsatsen under 2009 finansieras genom ett anslag på 6,3 miljoner kronor, där 4,3 miljoner betalas av EU-kommissionen. Satsningen är resultatet av ett helt nytt, fyraårigt samarbete mellan regeringen, kommissionen och Europaparlamentet, som ska ägnas helt åt att förbättra EU-kompetensen i den svenska skolan.

Jan Björklund

Utbildningsminister (FP)

Cecilia Malmström

EU-minister (FP)