ReageraMera

Vårdpersonal med ett eget riskbruk av alkohol tillämpar inte andra riskgränser eller ger patienter andra råd kring alkohol. Det är istället utbildning som avgör hur ofta frågan om alkohol tas upp. Det visar en stor nationell kartläggning - Vårdpersonalens alkoholvanor och det hälsofrämjande arbetet - en nationell kartläggning av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor.

I samarbete med Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Svenska Barnmorskeförbundet har Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut kartlagt vårdpersonalens alkoholvanor och attityder till alkohol. Undersökningen genomfördes våren 2008 och urvalet var 5 000 specialistläkare, 4 000 sjuksköterskor och 2 000 barnmorskor. Totalt svarade drygt 6 000 personer.

Färre läkare redovisar ett riskbruk av alkohol, det vill säga ett alkoholbruk som riskerar den egna hälsan, jämfört med övriga befolkningen. Åtta procent av de kvinnliga läkarna och tio procent av de manliga läkarna uppger ett riskbruk. Motsvarade siffror i befolkningen är tio procent för kvinnor och 17 procent för män.

Undersökningen visar att personalens egna alkoholvanor inte påverkar råd och riskgränser för alkohol som ges till patienterna. Däremot är utbildning en avgörande faktor. Ju mer och längre utbildning i motiverande samtal desto oftare frågar man sina patienter om deras alkoholvanor och desto mer effektiv uppfattar man sig.

 Undersökningen visar att de svarande har ett engagemang men ännu inte införlivat förebyggande mot alkoholskador på samma sätt som man arbetar mot tobaksbruk. Därför behövs fortsatt arbete för att vidareutveckla arbetsmetoderna och stödja vårdpersonalen att använda dem, säger Peter Aspelin, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Förhoppningsvis väcker resultaten ett professionellt engagemang för att hjälpa patienter med riskbruk av alkohol och bidrar kanske till att Sverige blir det första västlandet där frågor om alkoholvanor är en självklar del i vardagsvården, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut.

Enkla frågor och rådgivning om alkohol är några av de mest effektiva förebyggande insatserna över huvud taget som hälso- och sjukvården kan genomföra. Fler personer än annars minskar sin alkoholkonsumtion till ofarliga nivåer. Och frågor om alkoholvanor blir vanligare i vardagsvården. Men i många fall ställs de fortfarande inte. Tidsbrist, frågans känslighet och att man inte tror att det har någon effekt är vanliga förklaringar.

Mer kunskap om samtalsmetoder är det som efterfrågas. Utbildning i exempelvis motiverande samtal tillsammans med tydligare uppdrag för att arbeta på det här sättet är framgångsfaktorer, säger Svante Pettersson, projektchef, Riskbruksprojektet.

Varje år skickar Regeringskansliet ut många betänkanden och andra förslag på remiss. Hos remissinstanserna tar arbetet med att svara på remisserna mycket tid och kraft i anspråk. Även inom Regeringskansliet kräver bearbetningen av remissinstansernas synpunkter mycket arbete.

Statsrådsberedningen ger ut denna promemoria (Pm 2003:02) för att underlätta remissarbetet både utanför och inom Regeringskansliet.

Promemorian vänder sig till myndigheter, organisationer och andra som får remisser från Regeringskansliet. Den ger allmän information om hur och varför remisser sänds ut. Den beskriver också hur remissvaren rent tekniskt behandlas i den fortsatta beredningen och vilka önskemål om remissvarens utformning man därför har inom Regeringskansliet.

Promemorian är en reviderad version av den ursprungliga från december 2003.

I propositionen (Prop. 2008/09:192 - Sveriges antagande av rambeslutet om ömsesidigt erkännande av beslut om övervakningsåtgärder för brottsmisstänkta) föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett inom Europeiska unionen framförhandlat utkast till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till ett tillfälligt frihetsberövande.

Rambeslutet innehåller bestämmelser om överförande av icke frihetsberövande straffprocessuella tvångsåtgärder och syftar till att skapa ett alternativ till frihetsberövanden av brottsmisstänkta under straffrättsliga förfaranden.

I rambeslutet finns bestämmelser om under vilka förutsättningar en medlemsstat ska erkänna och verkställa beslut om övervakningsåtgärder som har meddelats i en annan medlemsstat. Verkställigheten ska anpassas till den verkställande statens lagstiftning. På den utfärdande statens begäran ska den berörda personen överlämnas enligt bestämmelserna i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder om personen inte frivilligt återvänder till den staten. Rambeslutet uppställer bland annat tidsfrister för den verkställande statens beslut om erkännande och regler om förfarandet i övrigt.

Den tidpunkt då medlemsstaterna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet är ännu inte bestämd. I propositionen redovisas vilken lagstiftning och övrig reglering som rambeslutet kräver. Förslag till lagstiftning läggs dock inte fram i propositionen.

I början av juni kommer bland annat nätdrogen "Spice" att diskuteras på europeisk nivå då representanter för EU:s medlemsstater träffas inom ramen för det arbete som bedrivs genom EU:s drogobservatorium i Lissabon och the Early Warning System.

Från svensk sida deltar representanter från Folkhälsoinstitutet.

Torgny Peterson

I dag, den 27 maj, presenterar EU-minister Cecilia Malmström och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth projektet Unga reportrar och kulturprogrammet för Sveriges ordförandeskap i EU.

Unga reportrar ger gymnasieelever möjlighet att bevaka Sveriges EU-ordförandeskap som journalister. 42 ungdomar från Jämtlands, Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Västerbottens, Västra Götalands och Skåne län - alltså de sju län som står värd för de informella ministerrådsmötena under hösten - har bjudits in till en avspark för projektet i Stockholm den 26-27 maj.

Att uppmuntra till dialog om hur EU påverkar människors vardag är en viktig del i vår kommunikation om ordförandeskapet. De här ungdomarna bidrar till det. Unga skriver för unga, och tanken är att eleverna ser mötena från sina perspektiv och skriver utifrån sina egna erfarenheter, säger Cecilia Malmström.

De unga reportrarna kommer bland annat att bevaka de elva informella ministermöten som hålls i Sverige nästa halvår. Men också ordförandeskapets invigningsfest på Skansen i Stockholm den 1 juli. Där kommer en mängd artister att uppträda, som Barbara Hendricks och Sofia Jannok.

Invigningsfesten är bara en i raden av många kulturevenemang som anordnas i och utanför Sverige under det svenska ordförandeskapet.

Konstutställningar, föreläsningar, artistuppträdanden, konserter, prisutdelningar, film, teater och musik kommer att synas både i Sverige och i resten av världen. Genom alla kulturutbyten och kultursamarbeten hoppas vi kunna ge den svenska publiken en bild av Europa - och den europeiska publiken en bild av Sverige, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

8 juni 2009 träder en ändring av förteckningen över de substanser som ska anses som narkotika enligt Narkotikastrafflagen i kraft.

Detta innebär att  4-metylmetkatinon (mefedron) och 4-fluoramfetamin är narkotika enligt Narkotikastrafflagen.

ActNow har publicerat ytterligare information.

Torgny Peterson

Skatteverket räknar med stort intresse för nytt id-kort. Från den 1 juni kan personer som är folkbokförda i Sverige ansöka om id-kort hos Skatteverket. För personer som nyligen har flyttat till Sverige har det varit svårt att få ett svenskt id-kort någon annanstans. Därför räknar Skatteverket med ett stort uppdämt behov och en anstormning av ansökningar inledningsvis.

I Stockholmsregionen är det de nyöppnade servicekontoren i Tensta, Skärholmen och Stockholm City (mitt emot Centralstationen) som kan ta emot ansökningarna. Det kan bli längre köer och ansökningstider i början. Vi hoppas att de som kommer för att ansöka om id-kort har överseende med det, säger Eva Kinberg Sjögren på Skatteverkets Stockholmsregion.

För att ansöka om id-kortet krävs ett personligt besök hos Skatteverket på någon av de 23 orter i Sverige som utfärdar id-korten.

För att undvika onödiga resor och besök är det viktigt att i förväg kontrollera att man uppfyller kraven för att få ett id-kort. Avgiften på 400 kronor ska också betalas innan ansökan kan behandlas, säger Eva Kinberg Sjögren på Skatteverket.

Vem kan få id-kort hos Skatteverket?
Skatteverkets id-kort ska vara ett komplement så att även personer som nyligen har flyttat till Sverige, men som är folkbokförda här, kan få en giltig id-handling. Den som ansöker måste ha fyllt 13 år, ha ett svenskt personnummer och kunna styrka sin identitet.

Den som inte kan styrka sin identitet med en godkänd id-handling kan ta med en nära anhörig eller annan person som kan fungera som intygsgivare.

Mer information om Skatteverkets id-kort finns här.

Sverige har genom att tillträda Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen bland annat åtagit sig att straffbelägga vissa gärningar och att kunna döma över vissa brott som riktas mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. I lagrådsremissen lämnas förslag till lagstiftning som krävs för att Sverige ska kunna fullgöra dessa förpliktelser.

Det föreslås att vissa straffbestämmelser i brottsbalken som omfattar gärningar som riktas mot svensk eller viss utländsk rättskipande verksamhet ska utvidgas till att också omfatta gärningar som tar sikte på Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller osann utsaga inför en internationell domstol (15 kap. 4 b §), störande av förrättning eller av allmän sammankomst (16 kap. 4 §), övergrepp i rättssak (17 kap. 10 §) och skyddande av brottsling (17 kap. 11 §). Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd (17 kap. 1, 2 och 4 §§) föreslås gälla även när gärningen riktas mot tjänstemän vid domstolen i deras tjänsteutövning.

Försök, förberedelse, stämpling och medverkan till de brott som redovisats ska vara straffbart i samma utsträckning som i fråga om brott som riktas mot svensk rättskipning.

Svensk domstol är behörig att pröva brott som begåtts i Sverige. I vissa fall gäller det även brott som begåtts utom riket. Beträffande brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning och som begåtts utom riket föreslås en särskild reglering i brottsbalken som innebär att något krav på så kallad dubbel straffbarhet för att kunna döma vid svensk domstol inte uppställs.

Ett generellt krav på åtalsförordnande föreslås för brott mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Enligt förslaget ska de särskilda åtalsbestämmelserna för bestickning och mutbrott i 17 kap. 17 § respektive 20 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken, i likhet med vad som gäller för domare eller annan funktionär vid Internationella brottmålsdomstolen, inte tillämpas i de fall då gärningen riktats mot respektive begåtts av arbetstagare vid domstolen.

En lagakraftvunnen dom som Internationella brottmålsdomstolen har meddelat i fråga om brott mot dess rättskipning ska enligt förslaget som huvudregel hindra en senare lagföring av samma gärning i Sverige. Undantag föreslås dock gälla i fråga om brott som begåtts i Sverige eller som begåtts utom riket och som riktats mot ett svenskt allmänt intresse eller som enligt svensk rätt bestraffas med minst fyra års fängelse. En bestämmelse med detta innehåll föreslås placeras i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Regeringen lämnade i dag sitt förslag till lag om tjänster på EU:s inre marknad till riksdagen. Tjänstedirektivet kommer att underlätta handeln med tjänster inom EU, bland annat genom att tung och onödig byråkrati tas bort, företagens administration minskas och nya maxgränser införs för myndigheternas handläggningstider.

Den ökade rörligheten av tjänster gör att företag och konsumenter får ett större utbud av tjänster att välja mellan. Företagen får tillgång till Europas 500 miljoner konsumenter, i stället för bara nio miljoner svenskar, säger handelsminister Ewa Björling.

Förbättringen av lagstiftningen förväntas att ge skjuts åt handeln med tjänster och skapa närmare 600 000 nya jobb på EU:s inre marknad.

Några exempel på handelshinder som tjänstedirektivet kommer att få bort

- Ett land får i normala fall inte kräva att en tjänsteleverantör måste etablera sig i landet för att få verka där.

- Ett land får inte ställa krav på yrkespraktik eller certifiering om tjänsteleverantören redan uppfyller kraven i sitt hemland. Myndigheter och tillståndsgivare i EU-länderna måste nu samarbeta och begära ut den informationen från varandra.

- Handläggningstider kortas genom att regler införs som gör att om inte tjänsteleverantören har fått ett beslut inom den förbestämda handläggningstiden så ska ansökan normalt sett anses godkänd. På så vis undviks situationer med orimliga handläggningstider hos ansvariga myndigheter.

Dessutom kommer webbportaler, så kallade kontaktpunkter, att byggas upp i alla EU-länder. Portalen ska vara det enda ställe en tjänsteleverantör behöver gå till för att hitta information om vad som gäller för att till exempel starta verksamhet. Genom kontaktpunkten ska också ansökningar och anmälningar kunna göras på elektronisk väg.

EU:s tjänstedirektiv ska träda i kraft före den 28 december 2009 i alla EU-länder. För Sveriges del berörs minst 90 lagar, 75 förordningar och ett stort antal föreskrifter. Propositionen (2008/09:187) om det svenska genomförandet av tjänstedirektivet ska nu behandlas i riksdagen, som under hösten väntas fatta beslut om lagförslaget.

DS 2009:19 om Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet finns nu tillgänglig och kan läsas här.

Regeringen beskriver i skriften Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet varför entreprenörskap är viktigt såväl för att ge kunskaper till den som vill starta och driva företag som för att stimulera ungas kreativitet. För närvarande planeras omfattande reformer av skolan och högskolan och strategin innehåller elva konkreta åtgärder för att stimulera att entreprenörskap genomsyrar utbildningen.

Regeringen överlämnade idag propositionen Vissa psykiatrifrågor m.m. (2008/09:193)  till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen bland annat en lagstiftning för att stärka patientens rätt när patienten har insatser från både sjukvård och socialtjänst. Förslaget innebär att patienter ska få en individuell vårdplan, där bland annat ansvarsfördelning och kostnadsansvar för hjälpen tydliggörs.

Det här kommer att betyda mycket för de personer som får vård och stöd från både sjukvård och socialtjänst. Det kan handla om äldre personer, psykiskt sjuka eller personer som fastnat i ett missbruk. Det är alltför vanligt att de hamnar mellan stolarna och inte får den hjälp som de har rätt till, säger socialminister Göran Hägglund.

Individuella planer

Den individuella planen ska innehålla de insatser som personen behöver, både på kort och lång sikt, vem som är ansvarig för att samordna insatserna och vilka insatser respektive huvudman är ansvarig för att utföra och finansiera. Även insatser från andra aktörer än kommun och landsting som kan vara av stor betydelse för den enskilde - till exempel rehabiliterande arbetsmarknadsåtgärder från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen - ska anges i planen. Patienten ska själv medverka till utformningen av planen.

Stöd till barn

Propositionen innehåller även förslag kring stöd och hjälp till barn när föräldrar exempelvis drabbas av psykisk sjukdom eller får missbruksproblem. Förslaget innebär att hälso- och sjukvårdspersonal blir skyldig att se till att barn får information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en:

- Psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning

- En allvarlig fysisk sjukdom eller skada

- Ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel

- Om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt dör

Samarbete mellan kommun och landsting

Regeringen föreslår dessutom en lagändring för att kommuner och landsting ska förbättra samarbetet kring vård och stöd för psykiskt sjuka personer.

Propositionens förslag avses börja gälla den 1 januari 2010.

Läs också:

Lagrådsremiss Vissa psykiatrifrågor m.m.

SOU 2006:100 Ambition och ansvar - Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiatriska sjukdomar och funktionshinder

Foto: Thore Simenstad, Tollvesenet

Norsk tull invigde igår en ny röntgenscanner med placering vid Svinesund. Anläggningen, som varit i bruk ett tag, är avancerad och kan avslöja både organiska och oorganiska material.

Utöver den fasta anläggningen vid Svinesund har det norska tullverket också två mobila enheter som kan användas i hela landet.

Att användning av scanner är effektivt framgår av nedanstående sammanställning från det norska tullverket.

2008 scannade norsk tull cirka 5 100 objekt, varav en tredjedel blev föremål för en närmare fysisk kontroll av lasten.

Antalet scannade objekt ökade med 15 procent från 2007 och antalet beslag där scannern bidragit till beslag ökade med 11 procent. Den procentuella andelen träffar är ökande och visar att scanner är ett effektivt kontrollverktyg för tullen.

Beslag med hjälp av scanner från 2004 och fram till idag

Det sammanlagda värdet av beslagtaget material med hjälp av scanner uppgår till 200 miljoner norska kronor. Beloppet inkluderar värdet på gatan av narkotikabeslagen.

Beslag av 834 kilo hasch, inklusive det största beslaget någonsin i Norge på 500 kilo år 2004.

Vidare beslag av 235 kilo amfetamin, fyra kilo kokain, 5 000 ecstasytabletter, 600 liter sprit, 4 000 liter brännvin, 35 000 liter öl, 8 000 liter vin och två miljoner cigaretter.

I Sverige finns för närvarande två mobila scannerenheter varav en har Malmö som utgångspunkt och den andra Göteborg.

Torgny Peterson

Kanske något för Livsmedelsverket att titta närmare på.

Läs också:

Hessen und NRW untersagen Verkauf von Red Bull Cola

Vier Länder verbieten Red Bull Cola

Torgny Peterson

Om detta är konst så kan var och var och en som är arbetslös eller har tid över etablera sig som "konstnär". Uppenbarligen krävs det inte speciellt mycket.

Det senaste exemplet, efter "psykfallet" i Sverige, är den norske konst(ige)studeranden som i lördags delade ut GHB i samband med en utställning på Stenersenmuséet i Oslo i lördags. Inramad av ett IKEA-kök med texten "Rape me" erbjöds hugade spekulanter GHB.

Torgny Peterson

I Dagens Nyheter 24 maj gör Magnus Linton stort väsen av det som i ingressen framställs som "en historisk rapport", författad av bland annat tre fd presidenter från Latinamerika.

I själva verket består den så kallade "rapporten" av sju sidor text och innehåller inget nytt utöver det som liberaliseringsförespråkare förordat under flera år.

Läs också:

Latinamerikanska ledare säger nej till USA:s krig mot narkotika

Mer om latinamerikanska ledares nej till USA:s krig mot narkotika

Torgny Peterson

I dagens Expressen ber chefredaktören om ursäkt för publiceringen på förstasidan och på sidan 9, av  bild på en kvinna som uppges vara Wanja Lundby-Wedin. Bilden publicerades också på Expressen.se under rubriken "Här brister det för Wanja".

Men personen på bilden är inte LO-ordföranden, inte heller är det LO-ordföranden som citeras i artikeln, konstaterar chefredaktören.

Inte en bokstav rätt sålunda.

Rekommendation: Ta alltid Expressen och andra sensationstabloider med minst en nypa salt.

Torgny Peterson

I dag presenterade regeringens Globaliseringsråd sin slutrapport "Bortom krisen". Rådet har arbetat sedan december 2006 och har bestått av 22  företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken.

Rådet tecknar en bild där också åren efter det att den akuta krisen övervunnits kan bli svåra för Sverige. Vi är mera sårbart än vi vill tro, menar Globaliseringsrådet och pekar på vårt beroende av några få framgångsrika exportföretag. Försvinner något eller ett par av dem blir påfrestningarna på välfärden stora. För få medelstora företag finns i ledet bakom. Den privata tjänstesektor som kan suga upp arbetskraften är mindre utvecklad i Sverige än i många andra länder. Rådet riktar en "enträgen uppmaning" till det politiska systemet och hela samhället att ge frågor om Sveriges konkurrenskraft, omställningsförmåga och attraktivitet högre prioritet.

Rådet en lång rad globaliseringsreformer för att vässa konkurrenskraften och stärka omställningsförmågan. Rådet skriver om "attraktivitetspolitik": Sverige måste ha förmågan att behålla och locka till sig de mest talangfulla människorna och de utländska investeringarna. Varför exporterar Sverige årligen kapital för hundratals miljarder kronor, som skulle behövas som investeringskapital här, frågar Rådet.

Några av förslagen i slutrapporten

- En blocköverskridande skattereform efterlyses. Den bör medföra att långt färre än idag behöver betala statsskatt - för 21 miljarder kronor försvinner värnskatten och andelen heltidsarbetade som betalar statsskatt minskar från 30 procent till 10 procent.

- Rådet vill ha en huvudkontorsstrategi. Sverige ska inte nöja sig med att bli ett dotterbolagsland utan ska till och med försöka locka till sig nya huvudkontor. Med inslag som bättre fungerande expertskatt och satsningar på infrastruktur kan det lyckas.

- Rådet föreslår en storsatsning på kunskapspolitiken. Engelska från första klass, fler studenter som pluggar utomlands, individuella kompetenskonton samt fortsatta stora investeringar i forskning och innovation är några inslag.

- Rådet vill satsa på kvalitetsdrivande system inom offentlig sektor genom exempelvis ökad konkurrens och vårdval.

- Klimatomställningen bör användas för att gynna Sverige. Vi bör satsa på energiforskning och genom att bygga upp en rikstäckande infrastruktur med laddstationer göra Sverige till ett elbilens pionjärland.

- Rådet vill utveckla arbetslinjen genom bland annat en blocköverskridande socialförsäkringsreform, snabbare inträde på arbetsmarknaden och olika åtgärder för att i praktiken höja pensionsåldern.

Du kan läsa Globaliseringsrådets slutrapport här.

Tisdag 26 maj presenteras Länsstyrelsernas samlade tillsynsrapport Socialtjänsten och de äldre vid en presskonferens på Socialdepartementet. Rapporten innehåller Länsstyrelsernas redovisning av iakttagelser som gjorts i tillsynen inom äldreomsorgen under 2008. Resultaten presenteras av Länsstyrelsernas representanter Gunvor Landqvist (Skåne), Anders Forslund (Uppsala), och Evabritt Cederblad (Stockholm). Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson medverkar vid presskonferensen.

På uppdrag av regeringen har länsstyrelserna sammanställt iakttagelser från sin tillsyn av äldreomsorgen under 2008. Tillsynen bygger bland annat på 4825 intervjuer och 2185 enkätsvar från äldre, anhöriga, personal och chefer för äldreboenden runtom i landet. En motsvarande redovisning har inte gjorts i denna omfattning sedan 1997.

I redovisningen pekar länsstyrelserna på viktiga områden som bör lyftas fram i det fortsatta arbetet, såsom exempelvis att äldres behov måste ses i en helhet; där såväl fysiska som sociala och existentiella behov ska tillgodoses.

I enlighet med uppdraget beskrivs särskilt iakttagelser som avser kommunala riktlinjer, rättssäkerhetsfrågor, äldres inflytande och självbestämmande, hänsynstagande till äldres integritet, personalens kompetens, insatsers innehåll och kvalitet samt äldres möjligheter till aktiviteter, social samvaro, inom- och utomhusaktiviteter.

Regeringen överlämnar idag propositionen om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning till riksdagen. Därmed levererar regeringen på alla punkter det som riksdagen begärde i juni 2008 och uppfyller den överenskommelse som slöts mellan partierna i alliansregeringen i september förra året. 

Integritetsskyddet förstärks genom en rad förslag. Bland annat innebär förslagen att:

- en domstol ska tillståndspröva signalspaning

- ändamålen för vilka signalspaning får bedrivas anges direkt i lagen

- FRA endast får tillgång till de signalbärare i tråd som domstolen  bestämmer

- enskildas rättigheter förstärks genom en skyldighet att underrätta den som varit föremål för spaning och en skyldighet för kontrollmyndigheten att utreda anmälningar från enskilda

Bakgrund

Riksdagen tillkännagav, i samband med att den i juni 2008 behandlade lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, att det borde göras ett antal tillägg för att förstärka integritetsskyddet. I september 2008 slöts en överenskommelse mellan partierna i alliansregeringen om ytterligare förstärkningar av integritetsskyddet.

I en departementspromemoria behandlades de förslag, till följd av riksdagens tillkännagivande och överenskommelsen mellan partierna i alliansregeringen, som kräver lagändring. Promemorian har remissbehandlats mellan den 19 december 2008 och den 27 februari 2009.

Lagrådet har i huvudsak inte haft några invändningar i sitt yttrande över lagförslagen. Regeringen har följt de synpunkter som Lagrådet lämnat.