ReageraMera

Regeringen har i dag utsett Lena Jönsson till ny generaldirektör att leda Fortifikationsverket.

Lena Jönsson är född 1958, kommer närmast från arbetet som generaldirektör i regeringskansliet men var fram till den sista december 2008 generaldirektör och chef för Verket för förvaltningsutveckling.

Hon har tidigare bland annat varit statssekreterare i Försvarsdepartementet och föredragande i riksdagens konstitutionsutskott. Lena Jönsson har också varit generaldirektör och chef för Lotteriinspektionen. Hon har erfarenhet av arbete som styrelseledamot i det statligt ägda fastighetsbolaget Kasernen Fastighets AB.

Lena Jönsson tillträder tjänsten den 1 mars 2009.

Regeringen har idag utsett Gunilla Hulth-Backlund till ny generaldirektör och chef för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

TLV kommer att få en central roll på den omreglerade apoteksmarknaden. I den nya situationen kommer det att ställas delvis andra krav på myndigheten jämfört med idag. Det är därför en naturlig tidpunkt att se över bemanningen i ledningen och tillföra den kompetens som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa tänkbara sätt, säger socialminister Göran Hägglund i en kommentar till beslutet.

Gunilla Hulth-Backlund har i olika befattningar varit anställd på Socialstyrelsen sedan 1991 och kommer närmast från en befattning som chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen. Gunilla Hulth-Backlund, som är 54 år, tillträder uppdraget som generaldirektör för TLV måndagen den 9 februari.

Integrationsminister Nyamko Sabuni kommenterar uppgifter om rasistiska uttalanden av poliser under kravallerna i Rosengård.

De boende i Rosengård förtjänar en ursäkt för de rasistiska uttalandena av poliserna under kravallerna i Rosengård. Vi kommer aldrig komma tillrätta med stenkastandet i Rosengård om inte polisen visar respekt för de boende i Rosengård, unga som gamla. Det är oacceptabelt att lagens väktare i sin tjänsteutövning kränker enskilda medborgare. Vi vet att polisen har haft en svår arbetssituation i Rosengård i samband med kravallerna i stadsdelen, men inget ursäktar detta beteende.

Som en del i regeringens satsning mot den grova organiserade brottsligheten uppdras åt en särskild utredare att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar, och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Beslutet innebär att Carin Götblad får i uppdrag  att föreslå åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället.

Det beslut som regeringen i dag har fattat innebär att Carin Götblad tillkallas som särskild utredare med uppdrag att:

- föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och

- föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Dagens beslut är ännu ett led i den mobilisering mot grov organiserad brottslighet som regeringen inledde hösten 2007. Målsättningen med regeringens satsning är att de personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet i större utsträckning ska dömas för de brott de har begått eller att förutsättningarna för dem försämras så att de får allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. Det kan då bli aktuellt för brottsaktiva personer att lämna den kriminella banan. Den som vill göra det kan behöva hjälp och stöd i  olika avseenden. Myndigheter, kommuner och andra aktörer bör bli bättre på att underlätta för personer som vill bryta sin kriminella bana.

Om många väljer att lämna de etablerade kriminella nätverken kan det leda till att nya grupperingar bildas eller att fler rekryteras till befintliga grupperingar. Den utvecklingen måste motverkas genom kraftfulla insatser.

Justitieminister Beatrice Ask: Nu tar vi ytterligare steg för att förstärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen och för att förhindra att andra - särskilt ungdomar - dras in i kriminell verksamhet är centrala komplement när vi samtidigt ökar myndigheternas förmåga att bekämpa den grova brottsligheten.

Länspolismästare Carin Götblad: För att komma åt den grova organiserade brottsligheten i grunden krävs en bred allians av olika samhällskrafter som arbetar tillsammans. Arbetet måste vara långsiktigt och innehålla både repressiva och förebyggande åtgärder. Jag ser mitt uppdrag som att visa på nya vägar i ett sådant arbete.

Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 november 2009.

Läs också:

Dir. 2009:8 Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället

Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Regeringen har idag beslutat en lagrådsremiss med förslag om att svenska pass ska förses med fingeravtryck.

Förfalskning och missbruk av pass och andra resehandlingar utgör ett allvarligt problem, både internationellt och nationellt. Pass används exempelvis vid människosmuggling, vid människohandel eller i samband med planering och utförande av terroristbrott. Det pågår därför ett intensivt internationellt arbete för att komma till rätta med förekomsten av falska resehandlingar och för att förhindra missbruk av sådana handlingar.

Som ett led i arbetet för att höja säkerheten i pass ska svenska pass nu förses med fingeravtryck. Detta föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Genom förslagen genomförs bestämmelserna i en EU-förordning på området.

Den som ansöker om pass ska enligt förslaget lämna fingeravtryck vid ansökan. Undantag får göras för barn under tolv år och personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck. De avtryck som tas ska lagras i ett chip i passet.

Avtrycken får inte lagras i passregistret eller i något annat register, utan ska förstöras när passet har lämnats ut. De får inte användas för någon form av registersökning. På så sätt bibehålls skyddet för den personliga integriteten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 28 juni 2009. Tidigare utfärdade pass fortsätter att gälla under den giltighetstid som står angiven i passet.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till hur EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare ska genomföras.

I lagrådsremissen föreslås att Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Det föreslås också att informationsutbytet mellan Försäkringskassan och kommunen kan ske genom s.k. direktåtkomst. Förslagen syftar till att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen i förhållande till enskilda.

I lagrådsremissen lämnas även förslag om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag samt statistikinsamling av uppgifter om vårdnadsbidrag.

Vidare lämnas förslag till författningsstöd för Försäkringskassan att återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag när detta har lämnats som familjeförmån i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. I dessa fall är Försäkringskassan samordnande myndighet och den som utbetalar vårdnadsbidraget. Det föreslås att Försäkringskassan därvid även får efterge återkrav.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Jag är glad att få komma till den här konferensen om psykisk hälsa för andra året i rad. Det är en imponerande bredd i föreläsningar, utställningar och inriktningar. Det speglar väl alla de områden och alla de metoder där vi kan arbeta för att främja den psykiska hälsan. Jag ska peka på några områden där regeringen arbetar för att främja hälsan. Det är ett område som är högt prioriterat.

Det intresse som finns för att vårda sin psykiska hälsa är väldigt glädjande. Jag tror att vi alla känner att det samhälle och de förväntningar som omger oss inte alltid skapar goda förutsättningar för välmående. Pressen att lyckas, att se bra ut, att tjäna pengar. Riskerna för att misslyckas tycks vara större för tjejer. Jag ska i eftermiddag åka till Norrköping och besöka en verksamhet som heter Primadonnor. De ser baksidan av välfärdssamhället och tar hand om tjejer som skadar sig själva.

Flera rapporter visar att de som känner oro, ängslan och ångest har  blivit fler under hela 1990-talet. Det har minskat under senare år utom för unga kvinnor 16-24 år, där ökar andelen fortfarande. Enligt Socialstyrelsen lider ca 100.000 tonårsflickor i Sverige av ätstörningar och debutåldern sjunker: 9 och 10-åringar kommer idag till ätstörningskliniker med fullt utvecklad anorexi. Enligt Ungdomsstyrelsen har psykiska besvär blivit allt vanligare och att det främst är unga kvinnor som drabbas.

Därför vill jag idag särskilt fokusera barn och ungdomar. Många barn och ungdomar har det bra. I en rapport från Ungdomsstyrelsen säger 80 procent att de har en bra fysisk och psykisk hälsa. Även om barns fysiska hälsa har förbättrats de senaste decennierna, märker vi att den psykiska hälsan försämras. Inte minst hos unga tjejer. Flickor tar över pojkarnas alkoholvanor och berusningsdrickandet ökar. Till följd av den ökade alkoholkonsumtionen är det också fler ungdomar som vårdas för narkotikamissbruk. Och jag är personligen mycket oroad över att kokain och hasch tränger in i ungdomsgruppen, en trend som förstärks av ett antal idoler och musikmakare i musikbranschen.

Trots de data vi har om hur det står till, är det angeläget med ökad kunskap. Därför kommer vi att genomföra en nationell undersökning av den psykiska hälsan i ungdomsgruppen. En undersökning som kan brytas ned på kommunnivå och därmed bli användbar lokalt. Den kan upprepas lokalt och därmed ge information över tid om den psykiska hälsan i varje kommun.

I den folkhälsoproposition som regeringen lämnade våren 2008 lyfte vi fram ett antal viktiga faktorer som främjar hälsan. En grund för att ha god hälsa är att man har nära relationer, att man har relationer som ger närhet och kärlek. Det är också viktigt att man känner att man har inflytande över sin vardagssituation och att man utvecklar ett gott självförtroende. Då finns det större förutsättningar att klara sig väl när man drabbas av en kris eller utsätts för påfrestningar. Därför behöver vi att såväl arbetslivet som förskolan och skolan främjar goda livsbetingelser. Betydelsen av att miljöer där vi vistas dagligen är hälsofrämjande kan inte överskattas.

Nationellt Centrum för Främjande av god hälsa hos barn och ungdom vid  Örebro Universitet, är exempel på en viktig aktör som arbetar främjande för våra barn och unga i skolan.

I de allra flesta fall är uppväxtmiljön, främst hemmet, det som präglar oss och ger oss värderingar och redskap för att klara påfrestningar när vi växer upp. Därför är ungas hälsa och barns uppväxtvillkor prioriterat i regeringens politik. Jag är övertygad om att ett bra preventivt arbete för barns och ungdomars psykiska hälsa handlar om att ge ett bra stöd till föräldrarna. Föräldrar är ju de viktigaste personerna i varje barns liv och har störst möjlighet att grundlägga goda vanor för kost, rörelse i vardagen, tillit och meningsfullhet i livssynen.

Samhällets stöd till föräldrar idag är bristfälligt och otillräckligt. Det fungerar bra under graviditeten och under barnets första år. MVC och BVC har väldigt viktiga uppgifter. Men bilden är att föräldrar sedan överges och förväntas klara livets svåraste uppgift på egen hand. Jag vill därför medverka till att vi kan bygga upp ett stöd som kan ge föräldrar tillgång till både kunskap och nätverksbyggande med andra föräldrar. Under barnets hela uppväxt, alltså även för tonåringar.

Ett förslag om en strategi för ett utvecklat föräldrastöd lämnades förra veckan. Jag hoppas det kan ge ett bra underlag för debatt och diskussion om vilket stöd föräldrar behöver. Föräldrastödsstrategin omfattar förslag om hur föräldrar kan bli trygga i sin roll genom att stärka deras självtillit. En hjälp till självhjälp som jag tror att alla som har eller har haft barn av och till kan känna behov av ett stöd som kan förebygga att små problem växer sig stora.

Många föräldrar efterfrågar mötesplatser där de kan träffas och utbyta erfarenheter och stödja varandra. Det kan vara lättillgänglig, men korrekt information i form av hemsidor och telefonrådgivning men också mer handfast stöd i form av rådgivning från professionella. Den nationella strategi som föreslås kan ses som en handlingsplan för hur kommuner, landsting och staten tillsammans med ideella och privata aktörer ska kunna erbjuda föräldrar, som efterfrågar det, stöd i olika former under barnets hela uppväxt.

Föräldrastödsstrategin finns nu på Socialdepartementets hemsida som en sk öppen remiss under den närmaste tiden. Använd möjligheten att tycka till om den.

När, och hur ungdomar kommer i kontakt med alkohol har stor betydelse  för vilka alkoholvanor de får i vuxen ålder. Alkoholkonsumtionen bland unga hänger också ihop med många andra saker, som till exempel kriminalitet och utagerande beteende. Jag vill gärna ha ett förebyggande perspektiv. Stora resurser koncentreras till hälso- och sjukvården, till behandlingsverksamhet och till eftervård. Och det är viktiga åtgärder. Men de ansträngningar och insatser vi gör i förebyggande syfte, och särskilt när de riktas till barn och ungdomar, de har ett värde som varar länge.

Jag har ju varit lärare och som lärare möter man barnen som mörkar om sin livssituation. Ibland, när något barn vill berätta, får man höra hur de är rädda att gå hem, därför att hemmiljön är det som är problemet. Utgången hur det går för barn som växer upp i hem med missbruk, beror väldigt mycket på om de upptäcks i tid och vilket stöd som kan ges av omgivningen.

Nyligen rapporterade Folkhälsoinstitutet ett uppdrag de fått av regeringen som visar att cirka 385.000 barn kommer i kontakt med alkohol på ett skadligt sätt i sin hemmiljö. Det uppdraget bottnar i den uppmärksamhet vi gav åt de här barnen genom en stor konferens som gick samtidigt på 21 platser i landet för ett drygt år sedan. Det vi ville göra var att skapa bättre möjligheter för skola och socialtjänst att tidigt upptäcka de här barnen. Ge kunskap och öka samverkan. Och dra nytta av den kompetens och det engagemang som finns i olika frivilligorganisationer.

Sedan dess har jag träffat många frivilligorganisationer, kommuner och lokala myndigheter genom de länsmöten som jag och min statssekreteare haft med de viktigaste aktörerna i varje län. Min vision är att varje kommun ska kunna upptäcka barn som lever i missbruksmiljöer. Och kunna erbjuda gruppverksamhet eller annat stöd. Risken för de här barnen att utveckla ett eget missbruk är fem gånger större. Det är ett viktigt arbete som förebygger psykisk ohälsa.

Regeringens betoning i det förebyggande arbetet innebär en satsning på det lokala arbetet. Varje kommun bör till exempel ha en lokal drogsamordnare. Regeringen har förstärkt det lokala drogförebyggande arbetet, genom att alla län nu har minst en anställd sk länssamordnare för det förebyggande ANT-arbetet. Samarbetet med ideella organisationer är ett viktig verktyg - som kommunerna måste se  möjligheterna att samarbeta med.

För att stimulera utvecklingen av det lokala hälsofrämjande arbetet har regeringen satsat 50 miljoner kr. Avsikten är att öka kunskapen om vilka lokala arbetsmetoder som är effektiva och vilka samverkansmetoder som fungerar bäst för att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.

Folkhälsoinstitutet har valt ut sex kommuner, Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund, och dessa kopplas ihop med lämpliga forskningsinstitutioner. Som exempel på sådant arbete kan man nämna det alkoholpreventiva arbetet tillsammans med föräldrar inom Örebro Preventionsprogram och familjecentrumsverksamheten i Leksand. Slutsatsen vi har dragit är att lokalt hälsofrämjande arbete som sker systematiskt och i samverkan både med myndigheter, frivilliga organisationer och dem det berör, har stora möjligheter att bli framgångsrikt.

En angelägen del i folkhälsopolitiken handlar om arbetet för att förebygga självmord. Att ha ont i kroppen syns ofta utanpå och det är inte svårt att berätta om för andra. Men när man har ont själen håller man ofta tyst om det. Och omgivningen brukar sällan fråga hur det är ställt. Jan-Olof Forsén, som är ordförande i RSMH, säger att han nu ofta får frågor  om varför han haltar när han nu fått ont i knäna. Men under många års psykisk ohälsa har han varit väldigt ovan att folk frågor om hans hälsa, men van att leva med en psykisk funktionsnedsättning som inte syns utanpå.

Självmordstalen för befolkningen som helhet har sjunkit hela tiden sedan 1980. Men inte för åldersgruppen under 25 år. För unga kvinnor i åldern 15-24 år ser vi istället att de ökar. Det som i journalregistret kallas "Avsiktligt självdestruktiv handling" har ökat ända sedan 1998. I folkhälsopropositionen föreslås en noll-vision vad gäller antalet självmord. Något som föranledde en viss debatt och anklagelser om att vara verklighetsfrånvänd. Men jag menar att vi inte kan ha någon annan utgångspunkt än att vi i varje enskilt fall måste göra allt vi kan för att ge andra alternativ till individen än att ta sitt eget liv. Självmord kan, och ska förebyggas.

Det är ett etiskt ställningstagande som avslöjar den syn på livets okränkbarhet som jag menar att samhället och lagstiftaren ska stå bakom. Det är också en humanitär utgångspunkt, främst naturligtvis för den som förlorar sitt liv. Men också för alla de anhöriga som tillfogas ett livslångt lidande av att någon närstående begått självmord.

I folkhälsopropositionen pekade vi på vikten av bättre kunskap, både hos befolkningen som helhet, och för vårdpersonal. Även inom skolan finns behov av att veta hur man kan förebygga självmordsförsök bland skolelever. Ett annat uppdrag som vi gett utifrån folkhälsopropositionen vill jag särskilt lyfta fram. Om en person som begått självmord varit i kontakt med vården senast fyra veckor innan självmordet görs, alltså en kartläggning av vad som hänt och vilka kontakter som förevarit. Men jag menar att en sådan händelseanalys alltid bör göras, oavsett om man varit i kontakt med vården eller med några myndigheter. Jag har i tidigare tal liknat det arbetet vid vad som sker efter en flygolycka, det som Statens Haverikommission arbetar med. Därför tillsätts inom kort en utredare som ska se om man kan skapa en sådan nationell funktion för händelseanalyser.

När vi nu befinner oss i ekonomiska orostider vill jag också gärna lyfta fram vad det betyder att ha ett arbete. Och vad det betyder för unga människor att de går klart grundskolan och gymnasiet. Regeringen har sett det som viktigt göra det lättare för ungdomar att få jobb genom bland annat sänkt arbetsgivaravgift,  jobbgaranti och lärlingsutbildning. Också inom psykvården finns det ett barn- och ungdomsfokus. Genom att korta väntetiderna till den psykiatriska barn- och ungdomsvården ska man snabbare kunna få hjälp. Jag kan också nämna den ungdomsmottagning på nätet som startade i slutet av förra året.

Det finns mycket mer att säga om den psykiska hälsan men jag har sett i programmet att ni kommer att få träffa många väldigt kompetenta talare. Jag hade velat beröra också något om äldres hälsa, att öka deras självbestämmande och integritet menar jag är direkt hälsofrämjande till exempel genom ökad valfrihet; att man själv kan välja utförare. Jag hade också gärna talat om hur vi kan stärka er som arbetar professionellt med socialt arbete. Att förstärka professionen genom mer forskning och att vi kan öka spridningen av såväl forskningsresultat som metoder som utgör beprövad erfarenhet.

Vi kommer att förstärka tillsynen då vi sett ganska stora brister och stora olikheter över landet. En bra tillsyn är bra för den individ som ytterst är föremål för beslut enligt Socialtjänstlagen. Och det är också bra för er som arbetar med att tillämpa den.

Jag vill önska er lycka till under de här dagarna.

Tack för ordet.

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning.

I lagrådsremissen föreslås att legitimerade sjuksköterskor utan behörighet att förskriva läkemedel ska med uttryckligt samtycke från den registrerade eller om den registrerade inte kan lämna sitt samtycke ges tillgång till uppgifterna i läkemedelsförteckningen. Detta under förutsättning att det är nödvändigt för att den registrerade ska kunna få vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver (en akut nödsituation). Legitimerade sjuksköterskor får i ett sådant fall använda uppgifterna i förteckningen för ändamålen att bereda den registrerade vård eller behandling och för att komplettera den registrerades patientjournal.

Den ökade patientsäkerhet som förslaget ger upphov till anses överväga det intrång i den enskildes integritet som det innebär att fler personer ges tillgång till läkemedelsförteckningen.

Ändringarna i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning föreslås träda i kraft den 1 juni 2009.

Personnumren räcker inte till för alla som ska ha dem. Det är framför allt för födelsetider den 1 januari eller den 1 juli vissa år under 1950- och 1960-talen som födelsenummer saknas. Totalt saknas födelsenummer för åtta födelsetider, samtliga avseende män. Sjutton födelsetider har färre än 50 lediga nummer.

För att komma till rätta med denna brist föreslår regeringen i denna proposition att Skatteverket, om det saknas födelsenummer att tilldela för en viss födelsetid, får möjlighet att i stället ange en födelsedagen närliggande dag i samma månad vid fastställande av personnummer. Följden av förslaget blir att ett antal personer kommer att få personnummer där födelsetiden avviker från den verkliga födelsedagen med en eller högst ett par dagar. Möjligheten till avvikelse kommer emellertid enbart att behöva utnyttjas vid tilldelning av personnummer till vissa personer som är äldre än 3040 år. Yngre personer kommer däremot alltid att få uppgiften om den verkliga födelsedagen som en del av personnumret eftersom det inte saknas några födelsenummer för dessa födelsetider. Avvikelsen kommer därför inte innebära några avgörande problem för den enskilde och inte heller ha någon särskild betydelse för de myndigheter eller privata företag som har behov av uppgift om födelsetid. Nackdelen med denna mindre avvikelse måste dessutom ställas mot att personnumrets konstruktion behålls, vilket innebär mycket stora kostnadsbesparingar för samhället jämfört med en mer ingripande förändring där personnumrets konstruktion ändras.

Propositionen innehåller även förslag om att vissa personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier ska kunna tilldelas personnummer trots att de inte folkbokförs.

Om man inte ens klarar av att skapa narkotikafria fängelser hur kan man då tro att det ska vara möjligt att åstadkomma ett narkotikafritt samhälle?

Kontrollen i fängelserna bör ökas för att se till att tillgången på narkotika och därmed 'behovet' av sprutor elimineras.

Det bör inte vara någon övermänsklig uppgift att komma till rätta med narkotikaproblemet i fängelsevärlden eftersom det i stort sett bara finns ett antal sätt att få in narkotika i fängelser - via försändelser, vid besök, i samband med permissioner, inkastat 'material eller införsel med hjälp av korrumperad personal.

Eller är det så illa ställt att det blir 'lugnare' i fängelserna om intagna har möjligheten att använda narkotika och att man därför är måttligt intresserad av att ta tag i problemet på allvar?

Frågan aktualiseras efter att en rapport författad av Svein-Erik Ekeid för det norska Helsedirektoratets räkning offentliggjorts. Tanken är nu att Helsedirektoratet och Justitiedepartentet ska skicka ut rapporten på remiss.

Några huvudpunkter i rapporten

I rapporten understryker författaren att det överordnade målet har varit och fortfarande är att avlägsna alla otillåtna droger. Nollvisionen är emellertid, enligt Ekeid, inte realistisk i alla sammanhang.

I många år har klorin funnits tillgängligt i norska fängelser så att de intagna kan tvätta sina använda sprutor. I samhället delar man ut sterila sprutor och nålar för att förebygga smitta. Mot bakgrund av att intagna har samma rätt till hälsovård som alla andra rekommenderar rapporten att man startar med sprututbytesprogram också i fängelserna och att hälsovården i fängelserna, inte kriminalvården, ska stå för sprututbytesprogrammen.

60 procent av de intagna i norska fängelser har allvarliga drogproblem och man antar att ungefär hälften av dessa har injicerat narkotika. I rapporten hänvisar Ekeid till erfarenheter från ett antal europeiska länder, som gett intagna tillgång till sterila sprutor och nålar. Åtgärderna har resulterat i minskad blodsmitta utan att orsaka ökad användning av droger eller ökade disciplinära problem eller att sprutor och/eller nålar använts som vapen.

Ekeid har uppenbarligen inte förstått vikten av att vidta åtgärder för att få missbrukare från missbruket under tiden i fängelse. Ekeids förslag innebär inget annat än att man underlättar fortsatt missbruk under förespegling av att detta skulle ha något att göra med "rätt till hälsovård". Inget annat än kvalificerat skitsnack!

Återigen - Norge borde kanske se sig om efter en annan konsult för att utveckla arbetet mot narkotika på norska fängelser.

Återstår bara att den norske hälsoministern, som nyss besökt Schweiz för att lära sig mer om heroindistribution, kryddar Ekeids förslag med ett förslag om gratis heroin till intagna opiatmissbrukare.

Du kan läsa hela rapporten, Tilgjengelighet i norske fengsler til sterile sprøyter og spisser for injiserende rusmiddelavhengige, här.

Läs också:

Norge går före bakåt - Sprutautomater utanför celldörren!

Torgny Peterson

Regeringen kraftsamlar mot tobaken. På det lokala planet görs fantastiska insatser och det vill vi stödja. Tobaksrökning är den enskilda faktor som orsakar flest cancerfall och flest dödsfall i cancer. Vi måste främja insatser som gör för att unga inte börjar röka. Det ska vara svårt att börja röka och lätt att sluta. Det säger Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister i en kommentar, med anledning av att totalt 22 samverkansprojekt har beviljats stöd för att under 2009 och 2010 driva tobaksförebyggande arbete inom landsting, regioner eller kommuner.

I folkhälsopropositionen (Prop. 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik) beslutade regeringen om vilka prioriteringar som ska göras för att förebygga användning av tobak. Regeringen beslutade bland annat att rikta ett nationellt stöd till lokalt arbete och nationell samordning av tobaksfrågan. Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att genomföra insatserna i nära samarbete med landets frivilligorganisationer.

Tillsammans har projekten beviljats 12 miljoner för verksamheten under 2009. Det är kommuner, landsting och länsstyrelser som har haft möjligheten att söka medel. Satsningen görs i det regeringsuppdrag som Statens folkhälsoinstitut har på tobaksområdet fram till år 2010. För frågor kring urvalskriterier och dylikt hänvisas till FHI.

Uppdraget innehåller förutom samverkansprojekt även möjligheten för alla landsting och regioner att söka stimulansmedel för att utveckla tobaksavvänjning. 20 av 21 landsting/regioner har skickat in projektansökningar och alla som har sökt har fått medel.

Av Statens folkhälsoinstitut beviljande samverkansprojekt

Tobaksprevention och invandrargrupper, Göteborgs stad

Tobaksfri gymnasieskola, Landstinget i Kronoberg, Gotlands och Järfälla kommun samt A Non Smoking Generation

TOPSOMAR, Landstinget i Västmanland

Minska tobaksbruket bland ungdomar i Gävleborgs län, Landstinget i Gävleborg

Livsstilsskolan Tänk Om, Hälsoenheten i Södertälje

En nollvision för bans tobaksexponering - för jämlik hälsa, Landstinget i Jönköping

Tobaksfri.nu, Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner

Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen, Folktandvården i Västra Götalandsregionen

Den rökfria familjen, Landstinget i Kalmar län

TUM, ungdomsmottagningar/ungdomshälsa, Landstinget i Östergötland

Samverkan tobaksförebyggande metodutveckling, Stenungsunds och Tjörns kommun

Tobaksfri Duo Norr, Landstinget i Västernorrland/Norrbotten

Minska tobaksbruket i norra Örebro län, Nora kommun

Glöd i det tobakspreventiva arbetet i Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholm

Ansvarsfull tobakshantering, Umeå Socialtjänst

Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk, Länsstyrelsen i Södermanland

Metodutveckling tobakstillsyn i Skåne län, Länsstyrelsen i Skåne län

HaKeN, Handlare och Kommun enade för ett Nyttigare samhälle, Gotlands kommun

Ansvarsfull tobakshantering, Lerums kommun

Ingen rök utan eld i Värmland, Länsstyrelsen i Värmland

Utveckling av tobaksförebyggande insatser, Länsstyrelsen i Östergötland

En tobaksfri uppväxt - närsamhällets gemensamma ansvar, Jönköpings kommun

Köpenhamn Sköts med 12 skott i ryggen Kvällsposten

Gävle-Sandviken Förre OG-ledaren omhäktad igen Arbetarbladet

Västerås Gängmedlem åtalas för hot Vestmanlands Läns Tidning

Sundsvall Hårdsatsning mot grov brottslighet Sundsvalls Tidning

Nyköping Bandidos kan ligga bakom branden på Blue Moon Eskilstuna-Kuriren

Haparanda Fängelse och vård - straff för utpressare Norrländska Socialdemokraten

Jönköping Mc-klubb inblandad i lyxbilshärva Jnytt.se

Danmark Fem fængslet for kokain Jyllands-Posten

Danmark Skuffende udbytte af stor razzia TV2

Danmark To rockere i byretten for narkohandel DR

Danmark Send rockere med våbendom til Grønland Ekstra Bladet

Danmark Hells Angels varnar gäng Helsingborgs Dagblad

Danmark HA: Skyderier er invandrernes skyld Nyhedsavisen

Norrköping Polisen befarar stök efter kampsportsgala SR Östergötland

Eskilstuna Misstänkt mordbrännare nekar till attentat SR Sörmland

Norrköping Får 250 000 för att flytta Folkbladet

Gnosjö Får 200 000 för fyra månader i fängelse SR Jönköping

Norrköping Medlem i mc-gäng greps för misshandel Folkbladet

Danmark Stort rocker-våbenfund i Svendborg AOH.dk

Danmark Narkotikarazzia mot Hells Angels Helsingborgs Dagblad

Danmark Rockere i retten for op mod ti kilo amfetamin DitCentrum.dk

Danmark Fandt UZI under rocker-ransagning B.T.

Danmark København og bandekrig er en farlig cocktail Urban

Sverige Fejkade bomb för att förstärka hotbild Dagens Juridik

Sverige Polisen satsar på att störa kriminella gäng Blekinge Läns Tidning

Blekinge Kriminella nätverk överallt - men inte i lugna Blekinge Sydöstran

Sverige Allt fler småföretagare hotas: Betala eller dö DagensPS

Danmark Gæt en rocker Berlingske Tidende

Danmark Jønke: Vi er ikke desperate Berlingske Tidende

Danmark Mand gennemtæsket i sydjysk bandeopgør TV Syd

Halmstad 18-åring utsatt för utpressning Göteborgs-Posten

Karlstad Självmord visar brister på häktet SVT

Hagfors Hotade med Hells Angels NWT

Danmark Flere skyderier i København Kristeligt Dagblad

Danmark Bandekrigen rykker nærmere Ekstra Bladet

Danmark Politiet: Banderne er blevet bange Politiken

Ibiza HA'er flygtedet til sydens sol B.T.

Danmark 140 extra poliser mot danska gängkrig Dagens Nyheter

Danmark HA-anholdelse gennembrud i bandekrig DR

Danmark København overvejer at advare skoler mot skud Politiken

Forshaga Fyra års fängelse för människorovet NWT

Tomelilla Förlängd tidsfrist för åtal mot mc-mannen Ystads Allehanda

Norrbotten Gemensam front mot organiserade brott Piteå-Tidningen

Norrbotten Jättesatsning mot brottsnätverk i Norrland Polistidningen

Sverige Tuffare tag mot grov brottslighet Norrköpings Tidningar

Dalarna Rester av "familjen" ny kriminell grupp Dala-Demokraten

Norrköping 24-åringen inblandad även i bombdramat  Norrköpings Tidningar

Norrköping Advokat tillbaka efter entledigande Norrköpings Tidningar

Göteborg Ytterligare en häktad i stöldhärva SVT

Munkedal Skadestånd till före detta Wolfpack-medlem Göteborgs-Posten

Danmark Til kamp mot bander i Nordjylland Nordjyske

Danmark Dansk polis storsatsar mot gängkriminalitet Sydsvenskan

Västerås Torterades efter skämt om Bandidos Aftonbladet

Västerås Bandidos tar avstånd från borrtortyr Vestmanlands läns tidning

Norge Bandidos-medlemmer siktet etter Solli-ran Demokraten

Norge Stormet klubblokalene Framtid i Nord

Västerås "Det skedde under tortyrliknande former" SVT

Västerås Polisen varnar för fester hos Bandidos SVT

Danmark HA'er er tiltalt for narkohandel Nordjyske

Sverige Gängen finns på 200 orter Aftonbladet

Danmark Ny skudepisode på åben gade i København Berlingske Tidende

Danmark Jønke hives i retten igen Nyhedsavisen

Göteborg Polisen slog till mot Hells Angels Göteborgs-Posten

Göteborg Sju anhölls för grova stölder Göteborgs-Posten

Norrköping Advokat kopplas bort från mc-mål SVT

Sverige Kraftfulla åtgärder mot organiserad brottslighet Norra Västerbotten

Sverige Polisen kritisk till sin egen Alcatrazlista Västerbottens-Kuriren

Bjuv 42-årig bedragare skyller på Bandidos Helsingborgs Dagblad

Danmark Magert udbytte af razzia mod Bandidos DR

Vänersborg Två omhäktade för bombdåd i Trollhättan Göteborgs-Posten

Norrköping Åklagare kräver advokatbyte Norrköpings Tidningar

Danmark Aktiv HA-afdeling i Randers Dagbladet Holsterbro-Struer

Danmark Ro betyder ikke ro på rockersprog Ringkøbing Amts Dagblad

Norge Dømt til et liv i frykt Fædrelandsvennen

Norge "Harald" ble kriminell av egen fri vilje Fædrelandsvennen

Norrköping 24-åringen häktad i utpressningshärva Norrköpings Tidningar

Haparanda Misstänkta brottslingar riskerar fängelse Norrländska Socialdemokraten

Eskilstuna "Det ska vara svårt att leva som kriminell" Folket

Ludvika Ledare för nedlagd mc-klubb misstänkt för nya brott Dalarnas Tidningar

Uppsala Stora kriminella nätverk till Uppsala Upsala Nya Tidning

Kalmar Utpressningsmål med mc-anknytning SR Kalmar

Danmark HA-rocker fængslet efter pistolfund Alt om Herning

Danmark Politiet ransager rockere på hele Sjælland Politiken

Danmark Fyra anhållna efter dansk mc-razzia Helsingborgs Dagblad

Uppsala Uppsala kan få fler kriminella nätverk Upsala Nya Tidning

Sandviken 18-åringen får nytt boende Gefle Dagblad

Danmark Dansk polis i razzia mot Hells Angels Helsingborgs Dagblad

Danmark Rockere og støtter anholdt i razzia Politiken

Uppsala Kriminellt nätverk styr unga Upsala Nya Tidning

Sandviken Outlawsaffären avslutad med miljonförlust Arbetarbladet

Sverige Kraftfulla åtgärder mot organiserad brottslighet Jnytt.se

Sverige Maffiagängen som är etablerade Kvällsposten

Sverige De nya gängen i Maffia-Sverige Kvällsposten

Sverige De rustar för strid Expressen

Göteborg Vapengömma sprängd - misstänks tillhöra Vännerna GT

Sverige Sanningen om bikerkriminaliteten Tidskrift.nu

Relaterat Payback

Danmark Bandekrigen: 1000 mand slås om kvinder og magt Politiken

Virserum Nynazister i gängbråk Barometern

Sverige Hotad åklagare fick inte hämta pris Dagens Nyheter

Borås Död man knuten till Wolfpack Götegorgs-Posten

Danmark Hells Angels får fred på Vestegnen TV2

Trollhättan-Malmö 25-åring erkänner inblandning GT

Forshaga Fyra män åtalade för människorov NWT

Danmark Skottlossningar ännu ouppklarade Helsingborgs Dagblad

Danmark Samurai-mand kendt i rocker-kredse Sjællandske.dk

Sverige Peter Rätz Albert Bonniers förlag

Danmark Jønke er næste mål B.T.

Danmark HA-aspiranter taget i stortyveri Fyns Amts Avis

Mölndal Hells Angels kräver ursäkt av kommunen GT

Sandviken Fd OG-ledaren sitter anhållen Gefle Dagblad

Danmark Rocker dømt for vold med hammer Nordjyske.dk

Danmark Bander slipper fra skudopgør BerlingskeTidende

Danmark Luksusliv på kontanthjælp kulegraves Århus Stiftstidende

Halmstad Tonåring pressades på pengar Hallandsposten

Varberg "Det är väl inte vi som är brottslingar" Hallands Nyheter

Många minderåriga och alltför berusade personer kan köpa alkohol på krogen trots att det står i strid med alkohollagen. Det visar genomförda studier. Nu satsar polis och länsstyrelser på att öka tillsynen och därmed minska våldet på och omkring krogarna.

Statens folkhälsoinstitut och Rikspolisstyrelsen arrangerar en konferens med landets alla polismyndigheter och flera tillsynsmyndigheter representerade.

Tid     

Onsdag 4 februari, 9.30 - 16.30

Plats

Nordic Sea Hotel, Vasaplan, Stockholm

Bakgrunden är ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och länsstyrelserna. Det senaste året har totalt ett 90-tal personer från landets alla polismyndigheter och länsstyrelser specialutbildats för en effektivare tillsyn av krogar. Utbildningen är en del i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Nu tas nästa steg som är ett fördjupat samarbete mellan polismyndigheterna och länsstyrelserna.

Minskad berusning i krogmiljö leder till ett minskat antal våldsbrott. En ansvarsfull alkoholservering är viktig och den upprätthålls genom ett bra samarbete mellan krögare, tillsynsmyndigheter och polisen, säger Ulrika Herbst, chef för Polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen.

Våld och skador i restaurangmiljö har ett direkt samband med nivån av berusning hos gästerna. Ansvarsfull alkoholservering är en metod för att minska våldet på och omkring krogarna samt att minska överservering och servering till minderåriga. Metoden innebär ett samarbete mellan krognäringen, polis och länsstyrelser. I utvärderingar har metoden visat sig ge stora samhällsekonomiska vinster bland annat genom att minska våldet.

Det finns stora vinster med ett förebyggande arbete och polisen är en viktig aktör i tillsynen av landets krogar. Nästa steg blir att försöka förbättra samarbetet mellan kommunerna och polisen, säger Matz Larsson, chef för tillsynsavdelningen vid Statens folkhälsoinstitut.

Under 2007 utfördes berusnings- och ungdomsstudier för att se om alkohollagen följdes vad gäller ordning och nykterhet samt förbud att sälja till minderåriga. I genomsnitt fick hälften av de personer som spelade kraftigt påverkade eller som var 18 år men som såg yngre ut köpa alkohol. Enligt alkohollagen är det inte tillåtet att servera gäster som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel.

För ytterligare information:
Linda Brännström, projektledare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 65
Marie Johansson-Meinke, Rikspolisstyrelsen, 070-545 39 50

Är du intresserad av amerikansk underrättelseverksamhet och vill ha en mycket kortfattad översikt så kan du med fördel ta del av An Overview of the United States Intelligence Community for the 111th Congress här.

Torgny Peterson

För att förtydliga de nationella minoriteternas rättigheter föreslås i denna lagrådsremiss en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innehåller bland annat allmänna bestämmelser rörande samtliga nationella minoriteter, bestämmelser om utvidgning av förvaltningsområdena för finska och samiska språken, bestämmelser om rätt att använda finska, meänkieli och samiska samt om uppföljning av efterlevnaden av lagen. Den föreslagna lagen föreslås ersätta lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, som därmed upphör att gälla. Vidare föreslås ändringar i sametingslagen (1992:1433) och socialtjänstlagen (2001:453). Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Lagrådsremissen innehåller även andra delar i regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken med åtgärder för att

- motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna,

- säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk och uppföljning av vidtagna åtgärder,

- stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt

- främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

Kommitténs uppdrag består väsentligen av att utreda frågorna om säkerhetskopiors rättsliga status respektive utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form. I detta delbetänkande redovisar kommittén sitt uppdrag när det gäller säkerhetskopiors rättsliga status m.m. Kommittén har i denna del haft i uppdrag att särskilt utreda följande frågor.

Om säkerhetskopior, och även annan lagring av information som sker i säkerhetssyfte, ska undantas från begreppet allmän handling.

Om det, i den mån säkerhetskopior inte föreslås bli undantagna från begreppet allmän handling, finns behov av en generell reglering i sekretesslagen (1980:100) till skydd för uppgifter på säkerhetskopior.

Betydelsen av arkivering och gallring när det gäller information på säkerhetskopior.

Om eventuella förslag till lagändringar beträffande säkerhetskopior innebär att bestämmelsen i 5 kap. 11 § sekretesslagen till skydd för uppgifter på de s.k. tsunamibanden bör ändras eller upphävas.

Om det finns behov av att tydliggöra tryckfrihetsförordningens reglering så att det framgår att ett beslut att avslå en begäran om utlämnande av allmän handling som fattats av en tjänsteman i ett statsråds ställe ska överklagas till regeringen.

Det ingår i kommitténs uppdrag att föreslå de grundlagsändringar och andra författningsändringar som kommitténs överväganden föranleder.

För att förbättra möjligheterna för svenska företag att få krediter vill regeringen möjliggöra för bankerna att stärka sin kapitalbas genom statliga kapitaltillskott. För deltagande banker införs stopp för bland annat bonusar och andra ersättningar för företagsledningen. Vidare avser regeringen att från och med i år införa den stabilitetsavgift som tidigare aviserats.

- Att få kreditmarknaden att fungera igen är avgörande för att förhindra att konjunkturnedgången förvärras. Därför presenterar vi ytterligare åtgärder för att förbättra kreditgivningen, säger finansminister Anders Borg och kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Den globala finansiella oron har lett till att kreditvillkoren för hushåll och företag i Sverige försämrats samtidigt som svenska internationella storföretags efterfrågan på krediter från svenska banker ökat. Syftet med kapitaltillskottsprogrammet är att öka bankernas förmåga att förse hushåll och företag med krediter till rimliga villkor.  Den totala ramen för programmet är 50 miljarder kronor och ska finansieras genom den så kallade stabilitetsfonden som inrättades i höstas.

Kapitaltillskottsprogrammet riktar sig till solventa banker och vissa andra kreditinstitut med säte i Sverige. Regeringen anser att det i första hand är privata investerare som ska tillskjuta med kapital, men genom programmet kan även staten bidra. Instituten kommer att kunna ansöka om kapitaltillskott från staten antingen som en del i en emission riktad till privata investerare eller på de villkor staten bestämmer. Tillskottet kommer kunna ske genom aktier eller så kallat hybridkapital och under förutsättning att det kan räknas in i institutets primärkapital, det vill säga håller högsta kvalitet.

Staten kommer att kunna delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare. Om staten ska ta mer än 70 procent kommer det att ske genom det instrument och till de villkor som staten bestämmer. Villkoren ska då bland annat värna skattebetalarnas intressen och tillförsäkra staten en löpande avkastning och en betydande del i institutets värdestegring.

För att förstärka stabilitetsfonden införs nu den obligatoriska stabilitetsavgiften som aviserades under hösten. Enligt förslaget, som kommer att överlämnas i en proposition till riksdagen, betalas halv avgift för 2009 och 2010, varefter den höjs till hel avgift från och med 2011. De institut som deltar i det statliga garantiprogrammet för medelfristig upplåning kommer också att få avräkna en del av sin garantiavgift mot stabilitetsavgiften.

En rad åtgärder har vidtagits  i syfte att värna den finansiella stabiliteten och säkerställa en fungerande kreditmarknad. Till exempel utökad insättningsgaranti, garantier för bankernas upplåning samt en ordning för att hantera insolventa kreditinstitut. Dessutom har Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen vidtagit åtgärder i syfte att slå vakt om den finansiella stabiliteten.

Både med tidigare vidtagna åtgärder och de nu aktuella vill regeringen få kreditinstituten att ta samhällsansvar. Därför är det viktigt att regeringen nu i samband med att kapitaltillskottsprogrammet införs också fortsätter att värna skattebetalarnas intressen.

Bland annat införs stopp under två år för löne- och arvodesökning, stopp för bonusar och begränsningar för avgångsvederlag för företagsledningen i de institut som erhåller kapitaltillskott.

Med hänsyn till EG-fördragets statsstödsregler har Europeiska kommissionen underrättats om kapitaltillskottsprogrammet. Ett formellt godkännande kommer att inhämtas.

Den 10 februari avser regeringen att fatta beslut om den förordning till Riksgäldskontoret som reglerar kapitaltillskottsprogrammet.

Regeringen beslutade den 18 december 2007 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå enhetligare regler om återkrav beträffande ekonomiska förmåner för personligt ändamål inom de centrala delarna av välfärdssystemen. Den 3 februari 2009 lämnade utredningen sitt betänkande "Återkrav inom välfärdssystemen - förslag till lagstiftning", SOU 2009:6.

Utredningen föreslår att det införs en generell återkravslag, lagen om återkrav inom välfärdssystemen (återkravslagen), som ska gälla för i princip alla förmåner som ingår i de svenska välfärdssystemen. Arbetsmarknadspolitiska förmåner har dock inte ingått i uppdraget och omfattas därför inte av förslagen. De myndigheter med flera som berörs är i första hand Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket samt kommunerna.

I huvudsak innebär den nya lagen en samordning och modernisering av gällande bestämmelser. Vissa ändringar föreslås beträffande bland annat förutsättningarna för eftergift och avräkning av återkrav vid senare utbetalningar. Genom lagen införs också möjlighet till återkrav av vissa förmåner som nu inte kan återkrävas.

Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

DN Debatt 2 februari 2009

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister

Barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar garanteras inte idag den service, vård och omsorg som lagstiftningen ska ge dem. Allt för ofta framkommer, inte minst genom media, att det finns stora brister inom socialtjänsten. Statens tillsyn är ett av de viktigaste instrumenten för se till att rättssäkerheten inom socialtjänsten garanteras för de människor som är beroende av dessa samhällsinsatser. Men tillsynen brister. Regeringen föreslår därför i en lagrådsremiss som nu överlämnas till Lagrådet en helt ny organisation som ska ge förutsättningar för en effektiv och tydlig tillsyn av socialtjänsten. Socialstyrelsen kommer totalt att disponera cirka 300 miljoner kronor för reformens genomförande. Dessutom föreslås att Socialstyrelsen mot vite ska kunna utfärda förelägganden till verksamheterna. Om missförhållandet är allvarligt och föreläggandet inte följs ska Socialstyrelsen kunna förbjuda fortsatt verksamhet.

Under de senaste åren har stark kritik riktats mot bristerna i tillsynen av socialtjänsten. Flera revisionsrapporter och statliga utredningar har pekat på en rad problem. Även riksdagen har krävt att regeringen gör något åt bristerna. Men problemen har i det stora hela kvarstått: tillsynen är inte likvärdig i landet, tillsyn sker mycket sällan och kommunerna rättar sig inte alltid efter den kritik de får.

Med nuvarande tillsynstakt kommer det att ta över 20 år innan samtliga särskilda boende för personer med funktionshinder varit föremål för verksamhetstillsyn någon gång.

Regeringens slutsats är att dagens problem leder till ineffektivitet, resursslöseri och risk för otydlighet. Bristerna är allvarliga för medborgarnas vardag och förtroendet för tillsynen. Detta är inte acceptabelt.

Att 22 självständiga myndigheter har ansvar och eget tillsynsmandat är ett strukturfel. Den problembild som bl.a. Riksrevisionen och Utredningen om tillsynen av socialtjänsten beskriver kan ses som en logisk följd av den organisatoriska struktur som den sociala tillsynen i dag är placerad i. Detta strukturfel motverkar syftet att uppnå ökad enhetlighet över landet och ökad rättssäkerhet för medborgarna.

Regeringen ser därför stora fördelar med att tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården slås samman. En sådan samordning ger bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn. Samma bedömningsgrunder kan då tillämpas över hela landet för verksamheter som alltmer involveras i varandra.

När det gäller äldreomsorg, stöd till personer med funktionshinder, psykiatrisk vård, missbrukarvård, barn- och ungdomsvård är det tydligt att gränserna för vad som är socialtjänst och hälso- och sjukvård allt mer suddas ut. Även inom övrig hälso- och sjukvård involveras socialtjänsten alltmer i en sammanhållen vårdkedja där behov av rehabilitering och socialt stöd i olika former är nödvändiga komplementära insatser för ett gott vårdresultat. Den nya tillsynsorganisation måste klara de utmaningar som vården och omsorgerna ställs inför såväl idag som i framtiden.

En samordnad tillsyn i Socialstyrelsen ger förutsättningar att koncentrera resurserna för tillsynen. Tillsyn blir en renodlad kärnverksamhet som inte kan nedprioriteras av andra uppgifter. Det underlättar också för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål  eller anmäla brister.

Missförhållanden inom socialtjänsten som förhindrar enskilda personer att få de insatser de har rätt till kan inte accepteras. I lagrådsremissen föreslås därför att Socialstyrelsen mot vite ska kunna utfärda förelägganden till verksamheterna. Om missförhållandet är allvarligt och föreläggandet inte följs ska Socialstyrelsen kunna förbjuda fortsatt verksamhet.

Särskilt viktigt är att tillsynen har ett tydligt barnperspektiv i verksamheten. Barn och ungdomar ska ges information om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de har kritik på den vård som de får. Regeringen föreslår att tillsynen av de HVB som riktas till barn och unga ska göras kontinuerligt, minst två gånger per år, och fler om behov föreligger. Minst ett av besöken ska ske oanmält. Vid dessa tillsynsbesök ska samtal föras med barnen och de unga. Samtalen ska vara frivilliga för barnen och de unga och ske omsorgsfullt och med respekt för den enskildes integritet.

Regeringen föreslår också en försöksverksamhet med tillsynsombud för barn som är placerade i familjehem. Försöket ska genomföras under en treårsperiod.

Tillsynen av Statens institutionsstyrelses institutioner ska framöver vara en uppgift för Socialstyrelsen och inte som i dag en uppgift för myndigheten själv.

För att tillsynen ska bli mer enhetlig över landet är det också viktigt att Socialstyrelsen utarbetar föreskrifter och bedömningskriterier för tillsynen. Det gäller inte minst bestämmelserna i socialtjänstlagen som anger att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen ska därför få utökat bemyndigande att meddela sådana föreskrifter som behövs för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. Socialstyrelsen får också i uppdrag att utarbeta bedömningskriterier för vad som är god kvalitet inom socialtjänsten och personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Kommunernas nuvarande ansvar för den löpande tillsynen av enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen och LSS tas bort. Socialstyrelsen föreslås istället få ansvaret för all tillsyn av sådan verksamhet.

Tillsynen av socialtjänsten handlar ytterst om utsatta gruppers rättsäkerhet  rätten att få del av den service och det bistånd som riksdagen beslutat, men som inte alltid kommer den enskilde till del.

MARIA LARSSON

äldre- och folkhälsominister

Läs också:

SOU 2007:82 Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten