Regeringen föreslår åtgärder för att stärka bankernas kapitalbas och därmed öka utlåningen
För att förbättra möjligheterna för svenska företag att få krediter vill regeringen möjliggöra för bankerna att stärka sin kapitalbas genom statliga kapitaltillskott. För deltagande banker införs stopp för bland annat bonusar och andra ersättningar för företagsledningen. Vidare avser regeringen att från och med i år införa den stabilitetsavgift som tidigare aviserats.
- Att få kreditmarknaden att fungera igen är avgörande för att förhindra att konjunkturnedgången förvärras. Därför presenterar vi ytterligare åtgärder för att förbättra kreditgivningen, säger finansminister Anders Borg och kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.
Den globala finansiella oron har lett till att kreditvillkoren för hushåll och företag i Sverige försämrats samtidigt som svenska internationella storföretags efterfrågan på krediter från svenska banker ökat. Syftet med kapitaltillskottsprogrammet är att öka bankernas förmåga att förse hushåll och företag med krediter till rimliga villkor. Den totala ramen för programmet är 50 miljarder kronor och ska finansieras genom den så kallade stabilitetsfonden som inrättades i höstas.
Kapitaltillskottsprogrammet riktar sig till solventa banker och vissa andra kreditinstitut med säte i Sverige. Regeringen anser att det i första hand är privata investerare som ska tillskjuta med kapital, men genom programmet kan även staten bidra. Instituten kommer att kunna ansöka om kapitaltillskott från staten antingen som en del i en emission riktad till privata investerare eller på de villkor staten bestämmer. Tillskottet kommer kunna ske genom aktier eller så kallat hybridkapital och under förutsättning att det kan räknas in i institutets primärkapital, det vill säga håller högsta kvalitet.
Staten kommer att kunna delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare. Om staten ska ta mer än 70 procent kommer det att ske genom det instrument och till de villkor som staten bestämmer. Villkoren ska då bland annat värna skattebetalarnas intressen och tillförsäkra staten en löpande avkastning och en betydande del i institutets värdestegring.
För att förstärka stabilitetsfonden införs nu den obligatoriska stabilitetsavgiften som aviserades under hösten. Enligt förslaget, som kommer att överlämnas i en proposition till riksdagen, betalas halv avgift för 2009 och 2010, varefter den höjs till hel avgift från och med 2011. De institut som deltar i det statliga garantiprogrammet för medelfristig upplåning kommer också att få avräkna en del av sin garantiavgift mot stabilitetsavgiften.
En rad åtgärder har vidtagits i syfte att värna den finansiella stabiliteten och säkerställa en fungerande kreditmarknad. Till exempel utökad insättningsgaranti, garantier för bankernas upplåning samt en ordning för att hantera insolventa kreditinstitut. Dessutom har Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen vidtagit åtgärder i syfte att slå vakt om den finansiella stabiliteten.
Både med tidigare vidtagna åtgärder och de nu aktuella vill regeringen få kreditinstituten att ta samhällsansvar. Därför är det viktigt att regeringen nu i samband med att kapitaltillskottsprogrammet införs också fortsätter att värna skattebetalarnas intressen.
Bland annat införs stopp under två år för löne- och arvodesökning, stopp för bonusar och begränsningar för avgångsvederlag för företagsledningen i de institut som erhåller kapitaltillskott.
Med hänsyn till EG-fördragets statsstödsregler har Europeiska kommissionen underrättats om kapitaltillskottsprogrammet. Ett formellt godkännande kommer att inhämtas.
Den 10 februari avser regeringen att fatta beslut om den förordning till Riksgäldskontoret som reglerar kapitaltillskottsprogrammet.
