"Försumlig socialtjänst får verksamhetsförbud"
DN Debatt 2 februari 2009
Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister
Barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar garanteras inte idag den service, vård och omsorg som lagstiftningen ska ge dem. Allt för ofta framkommer, inte minst genom media, att det finns stora brister inom socialtjänsten. Statens tillsyn är ett av de viktigaste instrumenten för se till att rättssäkerheten inom socialtjänsten garanteras för de människor som är beroende av dessa samhällsinsatser. Men tillsynen brister. Regeringen föreslår därför i en lagrådsremiss som nu överlämnas till Lagrådet en helt ny organisation som ska ge förutsättningar för en effektiv och tydlig tillsyn av socialtjänsten. Socialstyrelsen kommer totalt att disponera cirka 300 miljoner kronor för reformens genomförande. Dessutom föreslås att Socialstyrelsen mot vite ska kunna utfärda förelägganden till verksamheterna. Om missförhållandet är allvarligt och föreläggandet inte följs ska Socialstyrelsen kunna förbjuda fortsatt verksamhet.
Under de senaste åren har stark kritik riktats mot bristerna i tillsynen av socialtjänsten. Flera revisionsrapporter och statliga utredningar har pekat på en rad problem. Även riksdagen har krävt att regeringen gör något åt bristerna. Men problemen har i det stora hela kvarstått: tillsynen är inte likvärdig i landet, tillsyn sker mycket sällan och kommunerna rättar sig inte alltid efter den kritik de får.
Med nuvarande tillsynstakt kommer det att ta över 20 år innan samtliga särskilda boende för personer med funktionshinder varit föremål för verksamhetstillsyn någon gång.
Regeringens slutsats är att dagens problem leder till ineffektivitet, resursslöseri och risk för otydlighet. Bristerna är allvarliga för medborgarnas vardag och förtroendet för tillsynen. Detta är inte acceptabelt.
Att 22 självständiga myndigheter har ansvar och eget tillsynsmandat är ett strukturfel. Den problembild som bl.a. Riksrevisionen och Utredningen om tillsynen av socialtjänsten beskriver kan ses som en logisk följd av den organisatoriska struktur som den sociala tillsynen i dag är placerad i. Detta strukturfel motverkar syftet att uppnå ökad enhetlighet över landet och ökad rättssäkerhet för medborgarna.
Regeringen ser därför stora fördelar med att tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården slås samman. En sådan samordning ger bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn. Samma bedömningsgrunder kan då tillämpas över hela landet för verksamheter som alltmer involveras i varandra.
När det gäller äldreomsorg, stöd till personer med funktionshinder, psykiatrisk vård, missbrukarvård, barn- och ungdomsvård är det tydligt att gränserna för vad som är socialtjänst och hälso- och sjukvård allt mer suddas ut. Även inom övrig hälso- och sjukvård involveras socialtjänsten alltmer i en sammanhållen vårdkedja där behov av rehabilitering och socialt stöd i olika former är nödvändiga komplementära insatser för ett gott vårdresultat. Den nya tillsynsorganisation måste klara de utmaningar som vården och omsorgerna ställs inför såväl idag som i framtiden.
En samordnad tillsyn i Socialstyrelsen ger förutsättningar att koncentrera resurserna för tillsynen. Tillsyn blir en renodlad kärnverksamhet som inte kan nedprioriteras av andra uppgifter. Det underlättar också för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål eller anmäla brister.
Missförhållanden inom socialtjänsten som förhindrar enskilda personer att få de insatser de har rätt till kan inte accepteras. I lagrådsremissen föreslås därför att Socialstyrelsen mot vite ska kunna utfärda förelägganden till verksamheterna. Om missförhållandet är allvarligt och föreläggandet inte följs ska Socialstyrelsen kunna förbjuda fortsatt verksamhet.
Särskilt viktigt är att tillsynen har ett tydligt barnperspektiv i verksamheten. Barn och ungdomar ska ges information om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de har kritik på den vård som de får. Regeringen föreslår att tillsynen av de HVB som riktas till barn och unga ska göras kontinuerligt, minst två gånger per år, och fler om behov föreligger. Minst ett av besöken ska ske oanmält. Vid dessa tillsynsbesök ska samtal föras med barnen och de unga. Samtalen ska vara frivilliga för barnen och de unga och ske omsorgsfullt och med respekt för den enskildes integritet.
Regeringen föreslår också en försöksverksamhet med tillsynsombud för barn som är placerade i familjehem. Försöket ska genomföras under en treårsperiod.
Tillsynen av Statens institutionsstyrelses institutioner ska framöver vara en uppgift för Socialstyrelsen och inte som i dag en uppgift för myndigheten själv.
För att tillsynen ska bli mer enhetlig över landet är det också viktigt att Socialstyrelsen utarbetar föreskrifter och bedömningskriterier för tillsynen. Det gäller inte minst bestämmelserna i socialtjänstlagen som anger att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen ska därför få utökat bemyndigande att meddela sådana föreskrifter som behövs för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. Socialstyrelsen får också i uppdrag att utarbeta bedömningskriterier för vad som är god kvalitet inom socialtjänsten och personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kommunernas nuvarande ansvar för den löpande tillsynen av enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen och LSS tas bort. Socialstyrelsen föreslås istället få ansvaret för all tillsyn av sådan verksamhet.
Tillsynen av socialtjänsten handlar ytterst om utsatta gruppers rättsäkerhet rätten att få del av den service och det bistånd som riksdagen beslutat, men som inte alltid kommer den enskilde till del.
MARIA LARSSON
äldre- och folkhälsominister
Läs också:
