ReageraMera

Jag är glad att få komma till den här konferensen om psykisk hälsa för andra året i rad. Det är en imponerande bredd i föreläsningar, utställningar och inriktningar. Det speglar väl alla de områden och alla de metoder där vi kan arbeta för att främja den psykiska hälsan. Jag ska peka på några områden där regeringen arbetar för att främja hälsan. Det är ett område som är högt prioriterat.

Det intresse som finns för att vårda sin psykiska hälsa är väldigt glädjande. Jag tror att vi alla känner att det samhälle och de förväntningar som omger oss inte alltid skapar goda förutsättningar för välmående. Pressen att lyckas, att se bra ut, att tjäna pengar. Riskerna för att misslyckas tycks vara större för tjejer. Jag ska i eftermiddag åka till Norrköping och besöka en verksamhet som heter Primadonnor. De ser baksidan av välfärdssamhället och tar hand om tjejer som skadar sig själva.

Flera rapporter visar att de som känner oro, ängslan och ångest har  blivit fler under hela 1990-talet. Det har minskat under senare år utom för unga kvinnor 16-24 år, där ökar andelen fortfarande. Enligt Socialstyrelsen lider ca 100.000 tonårsflickor i Sverige av ätstörningar och debutåldern sjunker: 9 och 10-åringar kommer idag till ätstörningskliniker med fullt utvecklad anorexi. Enligt Ungdomsstyrelsen har psykiska besvär blivit allt vanligare och att det främst är unga kvinnor som drabbas.

Därför vill jag idag särskilt fokusera barn och ungdomar. Många barn och ungdomar har det bra. I en rapport från Ungdomsstyrelsen säger 80 procent att de har en bra fysisk och psykisk hälsa. Även om barns fysiska hälsa har förbättrats de senaste decennierna, märker vi att den psykiska hälsan försämras. Inte minst hos unga tjejer. Flickor tar över pojkarnas alkoholvanor och berusningsdrickandet ökar. Till följd av den ökade alkoholkonsumtionen är det också fler ungdomar som vårdas för narkotikamissbruk. Och jag är personligen mycket oroad över att kokain och hasch tränger in i ungdomsgruppen, en trend som förstärks av ett antal idoler och musikmakare i musikbranschen.

Trots de data vi har om hur det står till, är det angeläget med ökad kunskap. Därför kommer vi att genomföra en nationell undersökning av den psykiska hälsan i ungdomsgruppen. En undersökning som kan brytas ned på kommunnivå och därmed bli användbar lokalt. Den kan upprepas lokalt och därmed ge information över tid om den psykiska hälsan i varje kommun.

I den folkhälsoproposition som regeringen lämnade våren 2008 lyfte vi fram ett antal viktiga faktorer som främjar hälsan. En grund för att ha god hälsa är att man har nära relationer, att man har relationer som ger närhet och kärlek. Det är också viktigt att man känner att man har inflytande över sin vardagssituation och att man utvecklar ett gott självförtroende. Då finns det större förutsättningar att klara sig väl när man drabbas av en kris eller utsätts för påfrestningar. Därför behöver vi att såväl arbetslivet som förskolan och skolan främjar goda livsbetingelser. Betydelsen av att miljöer där vi vistas dagligen är hälsofrämjande kan inte överskattas.

Nationellt Centrum för Främjande av god hälsa hos barn och ungdom vid  Örebro Universitet, är exempel på en viktig aktör som arbetar främjande för våra barn och unga i skolan.

I de allra flesta fall är uppväxtmiljön, främst hemmet, det som präglar oss och ger oss värderingar och redskap för att klara påfrestningar när vi växer upp. Därför är ungas hälsa och barns uppväxtvillkor prioriterat i regeringens politik. Jag är övertygad om att ett bra preventivt arbete för barns och ungdomars psykiska hälsa handlar om att ge ett bra stöd till föräldrarna. Föräldrar är ju de viktigaste personerna i varje barns liv och har störst möjlighet att grundlägga goda vanor för kost, rörelse i vardagen, tillit och meningsfullhet i livssynen.

Samhällets stöd till föräldrar idag är bristfälligt och otillräckligt. Det fungerar bra under graviditeten och under barnets första år. MVC och BVC har väldigt viktiga uppgifter. Men bilden är att föräldrar sedan överges och förväntas klara livets svåraste uppgift på egen hand. Jag vill därför medverka till att vi kan bygga upp ett stöd som kan ge föräldrar tillgång till både kunskap och nätverksbyggande med andra föräldrar. Under barnets hela uppväxt, alltså även för tonåringar.

Ett förslag om en strategi för ett utvecklat föräldrastöd lämnades förra veckan. Jag hoppas det kan ge ett bra underlag för debatt och diskussion om vilket stöd föräldrar behöver. Föräldrastödsstrategin omfattar förslag om hur föräldrar kan bli trygga i sin roll genom att stärka deras självtillit. En hjälp till självhjälp som jag tror att alla som har eller har haft barn av och till kan känna behov av ett stöd som kan förebygga att små problem växer sig stora.

Många föräldrar efterfrågar mötesplatser där de kan träffas och utbyta erfarenheter och stödja varandra. Det kan vara lättillgänglig, men korrekt information i form av hemsidor och telefonrådgivning men också mer handfast stöd i form av rådgivning från professionella. Den nationella strategi som föreslås kan ses som en handlingsplan för hur kommuner, landsting och staten tillsammans med ideella och privata aktörer ska kunna erbjuda föräldrar, som efterfrågar det, stöd i olika former under barnets hela uppväxt.

Föräldrastödsstrategin finns nu på Socialdepartementets hemsida som en sk öppen remiss under den närmaste tiden. Använd möjligheten att tycka till om den.

När, och hur ungdomar kommer i kontakt med alkohol har stor betydelse  för vilka alkoholvanor de får i vuxen ålder. Alkoholkonsumtionen bland unga hänger också ihop med många andra saker, som till exempel kriminalitet och utagerande beteende. Jag vill gärna ha ett förebyggande perspektiv. Stora resurser koncentreras till hälso- och sjukvården, till behandlingsverksamhet och till eftervård. Och det är viktiga åtgärder. Men de ansträngningar och insatser vi gör i förebyggande syfte, och särskilt när de riktas till barn och ungdomar, de har ett värde som varar länge.

Jag har ju varit lärare och som lärare möter man barnen som mörkar om sin livssituation. Ibland, när något barn vill berätta, får man höra hur de är rädda att gå hem, därför att hemmiljön är det som är problemet. Utgången hur det går för barn som växer upp i hem med missbruk, beror väldigt mycket på om de upptäcks i tid och vilket stöd som kan ges av omgivningen.

Nyligen rapporterade Folkhälsoinstitutet ett uppdrag de fått av regeringen som visar att cirka 385.000 barn kommer i kontakt med alkohol på ett skadligt sätt i sin hemmiljö. Det uppdraget bottnar i den uppmärksamhet vi gav åt de här barnen genom en stor konferens som gick samtidigt på 21 platser i landet för ett drygt år sedan. Det vi ville göra var att skapa bättre möjligheter för skola och socialtjänst att tidigt upptäcka de här barnen. Ge kunskap och öka samverkan. Och dra nytta av den kompetens och det engagemang som finns i olika frivilligorganisationer.

Sedan dess har jag träffat många frivilligorganisationer, kommuner och lokala myndigheter genom de länsmöten som jag och min statssekreteare haft med de viktigaste aktörerna i varje län. Min vision är att varje kommun ska kunna upptäcka barn som lever i missbruksmiljöer. Och kunna erbjuda gruppverksamhet eller annat stöd. Risken för de här barnen att utveckla ett eget missbruk är fem gånger större. Det är ett viktigt arbete som förebygger psykisk ohälsa.

Regeringens betoning i det förebyggande arbetet innebär en satsning på det lokala arbetet. Varje kommun bör till exempel ha en lokal drogsamordnare. Regeringen har förstärkt det lokala drogförebyggande arbetet, genom att alla län nu har minst en anställd sk länssamordnare för det förebyggande ANT-arbetet. Samarbetet med ideella organisationer är ett viktig verktyg - som kommunerna måste se  möjligheterna att samarbeta med.

För att stimulera utvecklingen av det lokala hälsofrämjande arbetet har regeringen satsat 50 miljoner kr. Avsikten är att öka kunskapen om vilka lokala arbetsmetoder som är effektiva och vilka samverkansmetoder som fungerar bäst för att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.

Folkhälsoinstitutet har valt ut sex kommuner, Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund, och dessa kopplas ihop med lämpliga forskningsinstitutioner. Som exempel på sådant arbete kan man nämna det alkoholpreventiva arbetet tillsammans med föräldrar inom Örebro Preventionsprogram och familjecentrumsverksamheten i Leksand. Slutsatsen vi har dragit är att lokalt hälsofrämjande arbete som sker systematiskt och i samverkan både med myndigheter, frivilliga organisationer och dem det berör, har stora möjligheter att bli framgångsrikt.

En angelägen del i folkhälsopolitiken handlar om arbetet för att förebygga självmord. Att ha ont i kroppen syns ofta utanpå och det är inte svårt att berätta om för andra. Men när man har ont själen håller man ofta tyst om det. Och omgivningen brukar sällan fråga hur det är ställt. Jan-Olof Forsén, som är ordförande i RSMH, säger att han nu ofta får frågor  om varför han haltar när han nu fått ont i knäna. Men under många års psykisk ohälsa har han varit väldigt ovan att folk frågor om hans hälsa, men van att leva med en psykisk funktionsnedsättning som inte syns utanpå.

Självmordstalen för befolkningen som helhet har sjunkit hela tiden sedan 1980. Men inte för åldersgruppen under 25 år. För unga kvinnor i åldern 15-24 år ser vi istället att de ökar. Det som i journalregistret kallas "Avsiktligt självdestruktiv handling" har ökat ända sedan 1998. I folkhälsopropositionen föreslås en noll-vision vad gäller antalet självmord. Något som föranledde en viss debatt och anklagelser om att vara verklighetsfrånvänd. Men jag menar att vi inte kan ha någon annan utgångspunkt än att vi i varje enskilt fall måste göra allt vi kan för att ge andra alternativ till individen än att ta sitt eget liv. Självmord kan, och ska förebyggas.

Det är ett etiskt ställningstagande som avslöjar den syn på livets okränkbarhet som jag menar att samhället och lagstiftaren ska stå bakom. Det är också en humanitär utgångspunkt, främst naturligtvis för den som förlorar sitt liv. Men också för alla de anhöriga som tillfogas ett livslångt lidande av att någon närstående begått självmord.

I folkhälsopropositionen pekade vi på vikten av bättre kunskap, både hos befolkningen som helhet, och för vårdpersonal. Även inom skolan finns behov av att veta hur man kan förebygga självmordsförsök bland skolelever. Ett annat uppdrag som vi gett utifrån folkhälsopropositionen vill jag särskilt lyfta fram. Om en person som begått självmord varit i kontakt med vården senast fyra veckor innan självmordet görs, alltså en kartläggning av vad som hänt och vilka kontakter som förevarit. Men jag menar att en sådan händelseanalys alltid bör göras, oavsett om man varit i kontakt med vården eller med några myndigheter. Jag har i tidigare tal liknat det arbetet vid vad som sker efter en flygolycka, det som Statens Haverikommission arbetar med. Därför tillsätts inom kort en utredare som ska se om man kan skapa en sådan nationell funktion för händelseanalyser.

När vi nu befinner oss i ekonomiska orostider vill jag också gärna lyfta fram vad det betyder att ha ett arbete. Och vad det betyder för unga människor att de går klart grundskolan och gymnasiet. Regeringen har sett det som viktigt göra det lättare för ungdomar att få jobb genom bland annat sänkt arbetsgivaravgift,  jobbgaranti och lärlingsutbildning. Också inom psykvården finns det ett barn- och ungdomsfokus. Genom att korta väntetiderna till den psykiatriska barn- och ungdomsvården ska man snabbare kunna få hjälp. Jag kan också nämna den ungdomsmottagning på nätet som startade i slutet av förra året.

Det finns mycket mer att säga om den psykiska hälsan men jag har sett i programmet att ni kommer att få träffa många väldigt kompetenta talare. Jag hade velat beröra också något om äldres hälsa, att öka deras självbestämmande och integritet menar jag är direkt hälsofrämjande till exempel genom ökad valfrihet; att man själv kan välja utförare. Jag hade också gärna talat om hur vi kan stärka er som arbetar professionellt med socialt arbete. Att förstärka professionen genom mer forskning och att vi kan öka spridningen av såväl forskningsresultat som metoder som utgör beprövad erfarenhet.

Vi kommer att förstärka tillsynen då vi sett ganska stora brister och stora olikheter över landet. En bra tillsyn är bra för den individ som ytterst är föremål för beslut enligt Socialtjänstlagen. Och det är också bra för er som arbetar med att tillämpa den.

Jag vill önska er lycka till under de här dagarna.

Tack för ordet.