ReageraMera

Efter ett tips har polisen i Omsk i Sibirien tagit 133 kilo heroin i beslag - det största beslaget hittills i Sibirien. En rysk medborgare och två personer från Tadjikistan har gripits.

Torgny Peterson

Inte nog med att coffee shop-innehavare och prostituterade går mot bistrare tider i Holland. Nu är det dags för skattefuskarna att få sin beskärda del av de olika åtgärdspaket som landets regering är på väg att genomföra.

Vad innebär då detta för skattefuskarna? Jo, skattemyndigheten i Holland börjar nästa år med ett experiment där man helt enkelt går in och tar den obetalda skatten direkt från folks bankkonton.

De som inte har betalat får en sista påminnelse och om det inte hjälper kan skattemyndigheten gå in och dra 1 000 euro per månad.

Lagen som redan godkänts av parlamentets båda kamrar väntar nu på ett godkännande av den ansvarige ministern, Jan Kees de Jager, rapporterar Algemeen Dagblad.  

Torgny Peterson

I en proposition (2008/09:84) som i dag har överlämnats till riksdagen föreslår regeringen lagändringar för att bättre motverka missbruk av stiftelser, särskilt i samband med insamling av pengar. Regeringen föreslår också att länsstyrelsernas tillsyn över stiftelser ska skärpas.

Det förekommer att oseriös insamlingsverksamhet bedrivs i stiftelseform. De pengar som en stiftelse samlat in har emellanåt bara till liten del gått till det ändamål som stiftelsen ska främja. Att stiftelser missbrukas riskerar att minska allmänhetens förtroende för insamlingar och därmed viljan att skänka medel till sådana. För att motverka detta föreslås att insamlingsstiftelser (stiftelser för renodlade penninginsamlingar) under en period om tre räkenskapsår som huvudregel ska vara skyldiga att använda minst 75 procent av sina intäkter för ändamålet.

I dag registreras inte alla stiftelser hos länsstyrelserna. En allmän registreringsskyldighet föreslås för att minska utrymmet för att använda stiftelser för ekonomiska oegentligheter. En registreringsskyldighet gör det även enklare för allmänheten att få fram uppgifter om stiftelser.

Tillsynens omfattning varierar mellan länsstyrelserna. För att få till stånd en mer effektiv tillsyn föreslås att tillsynsfunktionen koncentreras till ett färre antal länsstyrelser än i dag.

I propositionen föreslås också att stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet inte längre ska vara undantagna från fullständig tillsyn.

I syfte att minska stiftelsernas administrativa kostnader föreslås att gränsvärdet för bokföringsskyldighet och skyldighet att ha kvalificerad revisor ska höjas från cirka 400 000 kr till 1 500 000 kr.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har enats om en konstruktion för den så kallade Kömiljarden för att korta vårdköerna. En miljard kronor ska fördelas mellan de landsting som lyckas väl i att ge sina patienter vård i tid. Satsningen är resultatbaserad och pengarna delas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta målen. Landstingen kommer att mätas på köerna för remiss till specialist respektive operation eller annan behandling.

De vårdköer vi ser idag är inte acceptabla, människor måste kunna förvänta sig vård i rimlig tid. Mätningar visar också att köer i vården ofta handlar om en attityd- och prioriteringsfråga från landstingens sida. Jag förväntar mig att Kömiljarden kommer att fungera som en ordentlig morot för landstingen att nu sätta frågan högt på dagordningen, säger socialminister Göran Hägglund.

Idag fungerar vårdgarantin enligt ett system 0-7-90-90, där patienten ska få tala med vårdkunnig personal på telefon samma dag som man önskar och inte vänta mer än 7 dagar på tid hos läkare. För remittering till specialist och därefter påbörjad behandling får väntetiderna sedan vara högst 90 dagar vardera.

För att ett landsting över huvud taget ska vara aktuellt för att få del av Kömiljardens medel måste 90 procent av landstingets vårdenheter rapportera in aktuell köstatistik till SKL. Landstinget måste även presentera en köplan för hur de avser att aktivt arbeta för att korta köerna.

För att sedan få del av Kömiljarden måste minst 80 procent av patienterna i ett landsting få träffa en specialist och/eller inleda behandling inom vårdgarantins 90 dagar. Kömiljardens medel delas lika mellan momenten "remiss till specialist" och "behandling", så att de båda momenten får 500 miljoner kronor vardera. De landsting som uppnår målen delar på pengarna utifrån sin befolkningsandel. Det är alltså fullt möjligt för ett landsting att vara med och dela på hälften av Kömiljardens medel om landstinget uppfyller kraven på korta vårdköer för remiss men inte för behandling.

Som en sporre för att ytterligare korta köerna kommer 50 av de 500 miljonerna per moment att avsättas för det eller de landsting som lyckas ge 90 procent av patienterna vård inom vårdgarantins gränser.

Vi vet att Sverige ligger i topp när det gäller medicinska resultat. Vi är nöjda med att vi träffat denna överenskommelse och den kommer att ge landstingen förbättrade möjligheter att placera Sverige högt även när det gäller tillgänglighet, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Mätningar kommer att ske löpande och medlen fördelas mellan landstingen baserat på landstingens vårdköer den 30 november 2009. Om inget landsting når målet om 80 procent fryser pengarna inne.

Regeringens satsning på Kömiljarden är budgeterad för tre år.

Regeringen har avsatt 1 000 miljoner för bättre tillgänglighet under 2009, pengarna går till de landsting som uppnår Kömiljardens mål. Det går därför inte i dag att säga exakt hur mycket varje landsting kommer att få. Om alla landsting når målen i Kömiljarden går det dock att ange ett lägsta belopp som varje landsting får.

I skrivelsen (Skr. 2008/09:89) redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden från och med den 1 juli 2007 till och med den 30 juni 2008 och för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden inte fattat något beslut med stöd av lagen.

Bedömningar av brottslighetens omfattning är en av Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgifter.

Rapportserien Brottsutvecklingen i Sverige har kommit ut sedan år 1976. Årets rapport (2008:23) ger en aktuell genomgång av olika brottstrender med tonvikt på perioden 1975-2007.

I genomgången utnyttjas förutom kriminalstatistik också Brå:s Nationella trygghetsundersökning (NTU) och andra kompletterande datakällor.

Årets rapport innehåller även ett fördjupningsavsnitt som behandlar fem särskilt angelägna frågeområden. Det handlar bland annat om ungdomsbrottslighet, kvinnors brottslighet och jämförelser av brottsligheten i olika länder. (Rapport 2008:23).

Beträffande narkotikabrott konstateras i rapporten att det under år 2007 anmäldes närmare 72 000 narkotikabrott. Narkotikabrott är ett så kallat spanings- och ingripande brott, vilket innebär att omfattningen av den anmälda brottsligheten främst är beroende av myndighetsprioriteringar. Den faktiska brottsligheten är därmed också avsevärt större än den registrerade.

Utvecklingen av antalet anmälningar mot narkotikalagstiftningen kan i princip beskrivas som linjärt ökande mellan åren1975-2007. Under 2000-talet har de anmälda fallen om narkotikabrott dock ökat i högre takt än tidigare, med mer en fördubbling av de anmälda fallen mellan åren 2000-2007. Det är framför allt kategorin eget bruk som står för de senare årens ökning av anmälda narkotikabrott.

Enbart eget bruk utgjorde grund för 59 procent av alla anmälningar år 2007. Såväl den lång- som kortsiktiga ökningen kan delvis förklaras av ändringar i lagstiftningenoch tillämpningen av denna medan förändringar i myndigheters resurser och prioriteringar främst tycks ha påverkat uppgången under 2000-talet.

Det kan inte hållas för sannolikt att narkotikamissbruket har ökat på samma vis som anmälningsstatistiken under 2000-talet. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (can) skolundersökningar av narkotikaanvändningen bland elever i årskurs 9 visar i motsats till anmälningsstatistiken på minskningar i andelen ungdomar som uppger att de provat narkotika under 2000-talet. Även skattningar av det tunga missbrukets utveckling under 2000-talet, baserat på analyser av olika narkotikarelaterade indikatorer, pekar på en viss nedgång av det allvarligaste narkotikamissbruket under senare år och beskriver därmed en annan utveckling än anmälningsstatistiken.

År 2007 misstänktes 21 220 personer för brott mot narkotikastrafflagen. Åttiofem procent av de misstänkta var män och omkring en femtedel var tjugo år eller yngre. Bland de personer som misstänks för brott mot narkotikastrafflagen ökade andelen yngre misstänkta under 1990-talet, vilket är i linje med vad som framkommit av kartläggningen av det tunga missbruket.

Att utreda relationsbrott är svårt. Den som är utsatt för våld av närstående är ofta beroende av utövaren och kan se slagen som en del av vardagen. Polisen måste därför i högre grad utforma arbetet efter denna brottslighets särdrag och komplexitet.

Nu bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete som ska leda till bättre utredningar och ökad lagföring. Som en del i detta arbete har Brottsförebyggande rådet (Brå)studerat Polisens brottsutredningar.

På en pressträff måndag 15 december berättar Rikspolisstyrelsen om den nationella satsningen mot Brott i nära relationer och presenterar en ny polisoperativ handbok. Brå berättar om rapporten Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer.

Brå:s rapport, som är gjord på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, är en granskning av utredningsarbetet i 600 ärenden på fyra polismyndigheter. Rapporten visar att skillnader i arbetssätt mellan polismyndigheterna påverkar antalet uppklarade brott.

Tema

Cannabis och coffee shops i Holland

Programledare: Torgny Peterson

Programmet sänds live via FM-nätet (89,2) på Gotland i radiokanalen WisbyFM. För dig som inte bor på eller gästar Gotland går det utmärkt att höra direktsändningarna via internet på http://www.wisbyfm.se/ 

ReageraMera har spännande och intressanta gäster och tar upp toppaktuella frågeställningar i intervjuer och diskussioner - via telefon, live från studion eller i bandade inslag. Dessutom blir det musik.

I senaste numret av CAN:s publikation a&n (alkohol & narkotika) kan du bland annat läsa om följande:

Kokain - den colombianska konfliktens motor

Kokainet har blivit en allt viktigare del av den mer än femtio år gamla colombianska konflikten. Kokabönderna trängs mellan gerillan och de högerextrema paramilitärerna.

Brutal feodal ekonomi

Kokaodlande bönder i södra Colombia lever i en närmast feodal ekonomi där hot om brutalt våld och död är ständigt närvarande. Det visar socialantropologen Oscar Jansson i sin nyligen framlagda doktorsavhandling.

Bolivia vill att FN ska skilja på koka och kokain

Nyligen krävde Bolivias president Evo Morales i FN att förbundet skulle stryka kokabladet från listan med narkotikaklassade medel när nästa års drogpolitiska möte äger rum.

Det vita guldet - tankeställaren av Klas Lundström

Mexiko har övertagit Colombias roll som kokainets primära distributör. Men inte någon annanstans har narkotikan utgjort själva ryggraden i ett samhälle som i Colombia. Här förblir kokainet maktens hjärta, även om mindre och smidigare kartellfraktioner har ersatt de stora mäktiga knarkkungarna.

Dessutom i numret

GBL säljs över nätet

GBL omvandlas i kroppen till den narkotikaklassade substansen GHB, som orsakat flera dödsfall. GBL säljs helt öppet på en svensk internetsajt som redan i våras polisanmälts av Statens folkhälsoinstitut. Men polisen har ännu inte rört ett finger.

Carema ny aktör inom missbruksvården

Privatägda Maria Beroendecentrum AB i Stockholm fick inte fortsatt förtroende att bedriva missbruksvård åt landstinget. När upphandlingen var klar i slutet av oktober föll valet istället på vårdföretaget Carema, mest känt för att driva primär- och äldrevård. Men efter en dom i länsrätten rivs beslutet upp och en ny prövning av anbuden måste göras.

Nationellt centrum för missbrukande kvinnor med barn

Malins Minne på Rönneholms slott i Skåne är en nationell resurs för missbrukande mammor och deras barn. Nu utvecklas konceptet ytterligare genom ett unikt samarbete med kriminalvården.

Naltrexon mot amfetaminmissbruk

På 1980-talet kom några djurstudier som visade att naltrexon dämpade effekterna av amfetamin. De bortglömde studierna påminde sig beroendeläkaren Johan Franck ett decennium senare. Nu har hans forskargrupp publicerat den första kontrollerade studien som visar att substansen också hjälper amfetaminmissbrukare att hålla sig drogfria.

Ökande användning av kokain i Europa

Narkotikaanvändningen i Europa är fortfarande hög i ett historiskt perspektiv. Men under senare år har en viss stabilisering skett. De flesta former av missbruk ökar inte längre som tidigare och inom vissa områden sker minskningar. Ett undantag är kokainmissbruket som fortsätter att öka i många europeiska länder. Det konstaterar Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ECNN, i sin nya rapport.

Narkotikainducerade dödsfall

Uppgifter som bygger på mycket breda och allomfattande begrepp har föga värde när man försöker förstå de underliggande faktorerna bakom narkotikarelaterad dödlighet. Det konstaterar ECNN i den senaste rapporten.

Debatt
"Varför straffa landsbygden?"

Den svenska alkoholpolitiken missgynnar små landsbygdsföretag, menar Urban Laurin, författare till boken Ansvarsfull alkoholservering, som används av SHR, Sveriges Hotell och Restaurangföretagare.

Kampanjpris för ett års prenumeration

.

Barnbrottsutredningen har i dag överlämnat betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) till justitieminister Beatrice Ask.

Om ett barn misstänks för att före 15 års ålder ha begått ett brott får i dag en utredning rörande brottet inledas bland annat om en utredning kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Barnbrottsutredningen menar att även i fortsättningen bör det primära syftet med utredningar av brott som barn under 15 år misstänks för vara att klarlägga behovet av sociala insatser. Detta är dock inte oförenligt med en ambition att fler brott av barn ska utredas. Forskning har visat att ju yngre någon är när denne börjar använda droger eller begå brott desto större är risken för missbruk och brottslighet senare i livet. Det är därför viktigt att barn med dessa problem uppmärksammas i tid.

Allvarliga brott ska utredas

För att understryka vikten av att det genomförs en utredning när barn under 15 år misstänks för särskilt allvarlig brottslighet föreslår utredningen att det införs en huvudregel som innebär att en utredning ska genomföras om ett barn misstänks för att ha begått ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år.

Brottsaktiva barn ska uppmärksammas särskilt

Om ett barn begår upprepade brott bör det uppmärksammas tydligare än tidigare. Om socialtjänsten vidtar åtgärder innan dessa brottsaktiva barn blivit straffmyndiga bedömer utredningen att förutsättningarna är större för att åtgärderna ska få avsett resultat. Det förhållandet att ett brott som barnet misstänks för kan antas utgöra ett led i en upprepad brottslighet bör därför få större betydelse än tidigare för om en utredning ska göras.

Brottsofferperspektivet lyfts fram

Utredningen föreslår vidare att möjligheterna att genomföra en utredning om brott av barn utvidgas för att stärka brottsoffrens ställning och för att förbättra möjligheterna till brottskadeersättning.

Barnets rättssäkerhet stärks

Utredningen föreslår även att förutsättningarna för att förordna juridiskt biträde utvidgas, främst med hänsyn till att polis och åklagare får större befogenheter att inleda utredning rörande brott som inte är direkt knuten till behovet av insatser från socialtjänsten. I de fall som det finns en presumtion för att allvarliga brott ska utredas ska som huvudregel även ett juridiskt biträde förordnas.

Nära samarbete socialtjänst - polis

Ett nära samarbete mellan polisen och socialtjänsten har flera positiva effekter på utredningsförfarandet. Utredningen anser därför att det är önskvärt att socialtjänsten på en mera regelbunden och permanent basis har medarbetare stationerade hos polisen och därigenom även ökar förutsättningarna för att socialsekreterarna ska kunna vara med vid polisförhöret. Ett sådant samarbete skulle även ha andra positiva effekter som till exempel en allmänt ökad kännedom om barn- och ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär.

Tvångsmedel - Salivprov för DNA-analys och drogtest

Utredningen föreslår att kroppsbesiktning, till exempel för DNA-analys, ska kunna genomföras om barnet misstänks för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om åtgärden är av synnerlig vikt för att klarlägga omständigheterna kring brottet.

Kroppsbesiktning i form av drogtest ska kunna företas om barnet kan misstänkas för att olovligen ha brukat narkotika, om åtgärden är av synnerlig vikt för att socialtjänsten ska kunna avgöra behovet av insatser. Avsikten är alltså inte att alla barn som misstänks vara påverkade av narkotika ska drogtestas med tvång utan endast i de fall där socialtjänsten bedömer att åtgärden är av synnerlig vikt för att avgöra behovet av insatser ska ett sådant test genomföras.

Det är inte bara en reducering av antalet coffee shops som står i det holländska rampljuset just nu. Om regeringens planer går igenom väntar också tuffare tag mot sexindustrin i landet då regeringen planerar att det ska bli straffbart (upp till sex månaders fängelse) för den som besöker icke-licensierade prostituerade. För närvarande är 18 år minimiåldern för prostitution i Holland. En eventuell höjning av åldersgränsen till 21 år kan bli aktuell.

Hittills är det bara bordellerna som måste ha licens för sin verksamhet. De nya regeringsplanerna innebär att alla verksamheter inom "sexindustrin" måste ha licens för sin verksamhet.

Kommunerna ska också, enligt förslaget, få utökade möjligheter att påverka både var och också om verksamheter inom "sexindustrin" kan etableras.

Det nya förslaget, som utarbetats av inrikesministern Guusje ter Horst och justitieministern Hirsch Ballin är ute på remiss hos bland annat de rättsvårdande myndigheterna, skatteverket och andra berörda.

Tanken med den nya lagstiftningen är att genomföra en ökad reglering, minska brottsligheten och krossa människosmuggling och människohandel.  

Torgny Peterson

I dag samlades idéburna organisationer inom det sociala området, Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen kring en gemensam, banbrytande överenskommelse. I överenskommelsen binder sig alla inblandade vid vissa långsiktiga principer, åtaganden och åtgärder. Bland annat ska regeringen arbeta för den ideella sektorns möjligheter att konkurrera på lika villkor när det gäller samhällstjänster inom det sociala området. Regeringen understryker också vikten av att höra den ideella sektorns synpunkter inför viktiga beslut. När överenskommelsen presenterades fanns statsråden Nyamko Sabuni, Göran Hägglund och Maria Larsson på plats som presenterade överenskommelsens innehåll på respektive område.

Ideella krafter inom hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela i framtidens välfärd. Överenskommelsen är en milstolpe som bekräftar den ideella sektorns engagemang, kreativitet och vilja att bidra till utvecklingen av samhället, säger Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister.

Överenskommelsen är ett konkret resultat av vad alliansen redovisade i sin första regeringsförklaring: det offentliga är ett komplement till all den goda verksamhet som utförs i den ideella sektorn, inte tvärtom. Under ett års tid har en dialog ägt rum under ledning av regeringens representant Peter Örn. Ett drygt hundratal organisationer har omfattats av dialogen där även SKL deltagit. Dessutom ställer sig socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet bakom principerna i överenskommelsen. Överenskommelsen utgör plattformen och verktyget för en uppföljning som ska leva länge   en uppföljning som ska syfta till stärkandet av den ideella sektorn. De organisationer som omfattats av dialogen kan ansluta sig och därmed ingå i det aktiva arbetet med uppföljningen. Regeringen har i 2009 års budget avsatt 2 600 000 kronor för detta.

Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området.

Du kan läsa mer om överenskommelsen här.

Läs också:

Dialog med den ideella sektorn

I lagrådsremissen föreslås att apoteksmarknaden ska omregleras och att Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel och varor ska brytas.

Monopolet föreslås ersättas med ett system där den som har fått tillstånd av Läkemedelsverket ska få bedriva detaljhandel med de läkemedel och varor som i dag omfattas av Apoteket AB:s ensamrätt. Handeln ska bedrivas på öppenvårdsapotek.

För att få tillstånd måste sökanden dels uppfylla vissa krav på lämplighet, dels visa att den har förutsättningar att uppfylla en rad krav som ställs på verksamheten. Kraven innebär bl.a. att det ska finnas farmaceuter närvarande under öppethållandet, att samtliga förordnade läkemedel och varor ska kunna tillhandahållas, att information och rådgivning ska ges och att verksamheten ska bedrivas i lokaler som är lämpliga för sitt ändamål.

Tillståndsinnehavaren ska till sitt förfogande ha en läkemedelsansvarig som ska se till att verksamheten uppfyller de krav som gäller för handeln med och hanteringen i övrigt av läkemedel. Läkemedelstillverkare, den som innehar ett godkännande för försäljning av läkemedel och den som är behörig att förordna läkemedel ska som regel inte kunna få tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel.

När det gäller partihandel med läkemedel föreslås att den som har tillstånd att bedriva partihandel ska ha en skyldighet att till öppenvårdsapoteken leverera de läkemedel som omfattas av tillståndet. Regleringen av detalj- och partihandeln föreslås ske i en ny lag om handel med läkemedel som ska ersätta lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. Läkemedelsverket föreslås ha tillsyn över efterlevnaden av den nya lagen.

Det finns en rad databaser, register och annan IT-infrastruktur som alla öppenvårdsapotek måste ha tillgång till för att kunna bedriva sin verksamhet. För närvarande ansvarar Apoteket AB för driften av dessa funktioner. Denna infrastruktur ska separeras från Apoteket AB och placeras i ett från apoteksaktörerna fristående bolag, Apotekens Service AB. Apotekens Service AB föreslås i enlighet härmed ta över ansvaret för de databaser och register som regleras i lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. Bolaget föreslås också ta över det ansvar för nationell statistik som Apoteket AB har i dag. Det föreslås att öppenvårdsapoteken ska vara skyldiga att till Apotekens Service AB föra över den information som erhålls vid expedieringen av läkemedel och som servicebolaget behöver för att hålla registren och databaserna uppdaterade.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag, apoteksdatalagen, som ska reglera öppenvårdsapotekens hantering av personuppgifter vid handel med läkemedel m.m.

Det föreslås vidare att lagen om receptregister anpassas till personuppgiftslagen (1998:204) och att vissa ändringar görs när det gäller ändamålen i receptregisterlagen.

Prissättning av läkemedel regleras i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket föreslås bestämma öppenvårdsapotekens inköpspris och försäljningspris för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna. Läkemedel som inte är utbytbara ska öppenvårdsapoteken få köpa in till priser som understiger det fastställda priset. Parallellimporterade läkemedel som är utbytbara mot läkemedel som inte är generiska ska öppenvårdsapoteken få köpa in till priser som understiger det inköpspris som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fastställt.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket föreslås ha tillsyn över efterlevanden av lagen om läkemedelsförmåner m.m.

Dessutom behandlas vissa verksamheter som berörs av omregleringen. Det gäller bl.a. vissa frågor om tillgänglighet till läkemedel, vaccinationsförsörjningen, driften av Giftinformationscentralen, tillhandahållande av läkemedelsinformation och praktikplatser.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Läs också:

SOU 2008:28 Apoteksdatalagen

SOU 2008:4 Omreglering av apoteksmarknaden

SOU 2007:48 Patientdata och läkemedel m.m.

I norska Horten diskuterar man nu möjligheten att inrätta en kommunal knarkarkvart. Vi kan på det sättet ta vara på värdigheten hos en liten grupp människor som har en svår livssituation, säger Heidi Ørnlo från Arbeiderpartiet till Gjengangeren.

Politisk skicklighet är förmågan att förutsäga vad som kommer att hända i morgon, nästa vecka, nästa månad, nästa år och att ha förmågan att efteråt förklara varför det inte blev så, konstaterade en gång Winston Churchill. Ørnlo och hennes kamrater kan redan i dag börja arbeta på en förklaring på varför det inte blev så.

Läs också:

Stark kritik mot kommunala sprutstugor i Norge

Torgny Peterson

Stödlinjen har lanserat sin nya webbplats. Den vänder sig till dig som själv är spelare, är anhörig till någon som spelar eller möter spelberoende i ditt arbete. Och för den som är orolig för sitt spelande finns ett självtest.

På webbplatsen finns information om spelberoende, vilka de vanligaste konsekvenserna är och hur man kan få hjälp att komma ur ett beroende. Här finns också länkar till olika stödföreningar och forskning på området. Via webbplatsen finns också möjligheten att få stöd och råd via e-post.

Utöver lanseringen av den nya webbplatsen sprids också 50 000 cafévykort med Stödlinjen som avsändare i Stockholm, Malmö och Göteborg. Under november och december har Stödlinjen även annonserat i facktidningar som vänder sig till personal inom kommun och social omsorg.

Stödlinjen för spelare och anhöriga drivs på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut och har funnits sedan 1999. Till Stödlinjen kan personer som har spelproblem och deras anhöriga vända sig för att få stöd och tips. Även personer som kommer i kontakt med spelberoende i sitt arbete är välkomna med sina frågor.



Ytterligare information:
Carolina Nordlinder, Spelberoendeprojektet, Statens folkhälsoinstitut
063-19 97 20

Enligt Granskningsnämnden blev SVT:s Fördärvet ensidigt till förmån för den sida som kritiserade den så kallade Gillberggruppen och dess forskningsmetoder. Genom uppläsningen ur ett privat brev stred programmet även mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

Dokumentären handlade om den kända konflikt som ledde fram till att Gillberggruppen i Göteborg förstörde sitt eget forskningsmaterial om Damp hos barn. Detta gjordes sedan kammarrätten beslutat att materialet skulle lämnas ut till barnläkaren Leif Elinder och sociologen Eva Kärfve. Dessa två, bland flera andra, intervjuades i programmet och fick ge sin syn på Gillberggruppens forskning och på konflikten. I återkommande inslag visades också hur reportrarna  försökte förstöra 22 hyllmeter handlingar på samma tid som Gillberggruppen sade sig ha gjort.

Granskningsnämnden konstaterade att programmet innebar ett ifrågasättande av Gillberggruppens forskningsmetoder och slutsatser. Programmet tog även upp de anklagelser om forskningsfusk som förekommit mot gruppen och det antyddes att förstörelsen av forskningsmaterialet hade skett för att dölja brister i det. Det av reportrarna genomförda "tuggexperimentet" innebar samtidigt ett ifrågasättande av om någon förstörelse av forskningsmaterialet faktiskt hade ägt rum. Även om program får ha en kritisk infallsvinkel blev enligt nämnden framställningen i dessa delar så ensidig till förmån för Gillberggruppens kritiker att den stred mot kravet på opartiskhet.

I programmet återgavs ett avsnitt ur ett privat brev som forskaren Carina Gillberg hade skrivit till Leif Elinders släkt. Nämnden ansåg att publiceringen av brevutdraget och sättet detta skedde på innebar ett intrång i Carina Gillbergs privatliv som inte var motiverat av något oavvisligt
allmänt intresse.

Nämnden förelade SVT att offentliggöra beslutet på lämpligt sätt.

Aktuella bestämmelser

Kravet på opartiskhet
SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och med hänsyn tagen till att en vidsträckt yttrande- och
informationsfrihet ska råda i televisionen (5 § i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär bland annat att
kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag.

Bestämmelsen om respekt för privatlivet
SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat
(6 § i sändningstillståndet). Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten.

Du kan läsa Granskningsnämndens beslut här.

Visste du att det finns fler marijuanaklubbar än mellanstadieskolor, polisstationer och Taco Bells i San Francisco? Om inte så vet du det nu.

Dom som förespråkar ännu fler inrättningar av liknande slag förefaller ha en sådan brist på kunskap att det måste vara resultatet av åratals studier. I och för sig kan dumheter vara hänförande, men inte dumheten i sig.

Torgny Peterson

Nördarna har landat. Spelar på Cirkus ikväll. Nån patrull kanske tar vägen förbi för att lyssna på deras marijuanatugg.

Mediernas larmrapporter, nya forskningsrön, upplysningskampanjer från myndigheter, frivilligsektorns folkbildning och globala marknadskrafter. Vem och vad påverkar opinionen på ANT-området idag? Och vem bör påverka den allmänna opinionen? Vad vet vi om effekter av olika typer av insatser och hur skiljer sig berörda myndigheters ansvar och roll från frivilligssektorns insatser? Kan offentliga och ideella aktörer enas om, och formulera ramarna för, ett gemensamt ansvar och definiera sina respektive roller inom dessa ramar?

Under våren 2009 kommer regeringens råd för alkohol- narkotika, dopning- och tobaksfrågor att arrangera två heldagsseminarier om olika aktörers roller och ansvar när det gäller opinionsbildning, information och upplysning inom alkohol. narkotika, dopnings- och tobaksområdet.

Datumen för de två seminarierna är

Onsdagen den 18 februari 2009 kl. 10.00 - 16.00

Måndagen den 20 april 2009 kl. 10.00 - 16.00

Platsen är Rosenbads Konferenscenter, Drottninggatan 1, Stockholm. Seminarierna är kostnadsfria men antalet platser begränsat.

Anmälan görs när programmet är klart och har offentliggjorts (preliminärt före årsskiftet)

Ytterligare information

Kennert Loheim-Kangevik, 08-405 29 47,

[email protected]

I dag har Autonomiutredningen överlämnat sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. Utredningens syfte har varit att ge förslag på hur lärosätenas självständighet ska öka och hur styrningen av lärosätena ska reformeras.

Utredningens förslag kan sammanfattas i tio punkter:

1. Universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och ges i stället en ny offentligrättslig organisationsform. Den nya modellen förankras i en ny lag om självständiga lärosäten, som från den 1 januari 2011 ersätter högskolelagen. Reformen stöds också av ändringar i regeringsformen.

2. Lärosätena bestämmer själva sina egna strategiska program och vetenskapliga profiler. De utgör juridiska personer, vilket bl.a. innebär möjlighet att motta donationer, äga egendom, själva eller med andra bilda bolag och stiftelser, engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder samt samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten.

3. Den statliga finansieringen fortsätter som tidigare, men relationen mellan staten och lärosätena baseras allt mindre på normgivning och allt mera på fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under tillsyn av bl.a. Högskoleverket, JO, JK och Riksrevisionen. Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut.

4. Förutsättningar skapas för ett starkt akademiskt ledarskap inom varje lärosäte, samtidigt som de anställdas och studenternas möjligheter till inflytande och självständigt arbete tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer.

5. Personalen upphör att vara statsanställd, men det sker inga ändringar i fråga om anställningstrygghet och pensionsvillkor. Lärosätena fortsätter att hantera sina arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivarverket.

6. Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska komma utifrån. Dessa utnämns av regeringen efter nomineringar av en valberedning, som utses av det kollegiala beslutsorganet (eller de kollegiala beslutsorganen, om de är flera). Andra ledamöter i styrelsen utses av lärarna respektive studenterna.

7. Rektor anställs av styrelsen efter interna konsultationer inom lärosätet.

8. Högskoleförordningen upphävs, men några av dess bestämmelser behålls i den nya lagen. Examensordningen och vissa tillträdesregler kommer även i fortsättningen att meddelas i förordningsform. Genom en särskild införandelag blir det även möjligt att intill 2015 bibehålla ett antal nu gällande förordningar.

9. Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ankommer i första hand på lärosätena själva. Uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn utövas av Högskoleverket. Ökad vikt läggs vid resultatinformation till studenterna, liksom till statsmakterna och andra intressenter.

10. Aktierna i Akademiska Hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag, som ägs gemensamt av samtliga lärosäten. Två syften med denna överföring är att ge lärosätena en egen kapitalbas som (1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och (2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Akademiska Hus AB bibehålls dock intakt och dess avkastning används på det sätt som ägarna finner lämpligt.