Gott Nytt År!
Gott Nytt År!
Välkommen till 2007 och fortsatt och intensifierad kamp mot narkotikan. Under 2007 kommer jag att bjuda på en hel del nya inslag som förhoppningsvis kommer att vara till nytta i det fortsatta arbetet mot narkotika.
Keep up the good work!
Torgny Peterson
Gotland öppet för knarksmuggling
Örnsköldsviks Allehanda konstaterar i en artikel att Norrlandskusten är öppen för knarksmuggling – ett påstående som inte förnekas av Walter Kegö vid mobilisering mot narkotika och med all säkerhet inte heller av andra med kunskaper inom området.
Jag vill påstå att samma förhållande gäller för Gotland som idag saknar allt vad lokal tullkontroll heter efter nedläggningen av tullverksamheten på ön. Även om det finns ett satellitövervakningssystem som kan följa fartygens rörelser så handlar det just om fartygsrörelser och inte om vad som finns i fartygen. Central underrättelseverksamhet i all ära men den kan bara komplettera, inte ersätta, lokalt baserad verksamhet.
Lokal tullverksamhet lyser med sin frånvaro på Gotland och i samband med att tullen försvann från Gotland talades det vitt och brett om att nödvändiga insatser skulle kunna utföras av personal från tullen på fastlandet. Hur ofta har detta skett? Antalet gånger större insatser av den typen skett kan räknas på ena handens fingrar.
Smugglare av narkotika och av andra varor, och människor också för den delen, är naturligtvis inte dummare än att dom letar efter brister i kontrollsystemen. Sådana brister är i allra högsta grad realiteter såväl längs Norrlandskusten som på Gotland.
Från tullverkets sida har man uttalat att man kan tänka sig en omprioritering av resurser om det finns tecken som tyder på att Gotland och/eller andra områden förefaller utgöra inkörsportar för t ex smuggling av narkotika. Flera frågar sig hur man ska få kunskap om sådan eventuell smuggling om man inte på plats aktivt arbetar med kartläggning av sådan verksamhet.
Kegö har rätt när han talar om behovet av utökat samarbete mellan t ex polis och tull. Jag menar att man bör gå flera steg längre. En bra början är att skapa speciella, snabbt mobila enheter också i mellersta och norra Östersjön med kombinerade resurser från polis, tull och kustbevakning speciellt inriktade på smuggling av narkotika. Tullverket och Kustbevakningen bör dessutom tilldelas moderna helikoptrar och flygplan för att möjliggöra ännu snabbare insatser. I den mån lagstiftning utgör hinder bör lagstiftningen anpassas till verkligheten.
Torgny Peterson
Jag vill påstå att samma förhållande gäller för Gotland som idag saknar allt vad lokal tullkontroll heter efter nedläggningen av tullverksamheten på ön. Även om det finns ett satellitövervakningssystem som kan följa fartygens rörelser så handlar det just om fartygsrörelser och inte om vad som finns i fartygen. Central underrättelseverksamhet i all ära men den kan bara komplettera, inte ersätta, lokalt baserad verksamhet.
Lokal tullverksamhet lyser med sin frånvaro på Gotland och i samband med att tullen försvann från Gotland talades det vitt och brett om att nödvändiga insatser skulle kunna utföras av personal från tullen på fastlandet. Hur ofta har detta skett? Antalet gånger större insatser av den typen skett kan räknas på ena handens fingrar.
Smugglare av narkotika och av andra varor, och människor också för den delen, är naturligtvis inte dummare än att dom letar efter brister i kontrollsystemen. Sådana brister är i allra högsta grad realiteter såväl längs Norrlandskusten som på Gotland.
Från tullverkets sida har man uttalat att man kan tänka sig en omprioritering av resurser om det finns tecken som tyder på att Gotland och/eller andra områden förefaller utgöra inkörsportar för t ex smuggling av narkotika. Flera frågar sig hur man ska få kunskap om sådan eventuell smuggling om man inte på plats aktivt arbetar med kartläggning av sådan verksamhet.
Kegö har rätt när han talar om behovet av utökat samarbete mellan t ex polis och tull. Jag menar att man bör gå flera steg längre. En bra början är att skapa speciella, snabbt mobila enheter också i mellersta och norra Östersjön med kombinerade resurser från polis, tull och kustbevakning speciellt inriktade på smuggling av narkotika. Tullverket och Kustbevakningen bör dessutom tilldelas moderna helikoptrar och flygplan för att möjliggöra ännu snabbare insatser. I den mån lagstiftning utgör hinder bör lagstiftningen anpassas till verkligheten.
Torgny Peterson
Stort internationellt intresse för kokainbeslaget i Göteborg
Utländska media – tidningar, radio och television – har ägnat stor uppmärksamhet åt kokainbeslaget i Göteborg.
Att media är dåliga på research om fakta visar de flesta av nedanstående artiklar.
Här hittar du några axplock:
Swedish Customs officials and Polish police nab cocaine consignment (Rumänien)
Polish, Swedish police bust cocaine smuggling gang (Kina)
Police smash drug ring in Warsaw (Sydafrika)
Seize over 1,300K of cocaine, largest bust in Poland’s history (Dominikanska Republiken)
Poland, Sweden stop cocaine smuggling ring (UPI)
Over 1,000 kilos of cocaine seized in Poland (Makedonien)
Polish and Swedish police break up major drug smuggling ring (Polen)
Torgny Peterson
Att media är dåliga på research om fakta visar de flesta av nedanstående artiklar.
Här hittar du några axplock:
Swedish Customs officials and Polish police nab cocaine consignment (Rumänien)
Polish, Swedish police bust cocaine smuggling gang (Kina)
Police smash drug ring in Warsaw (Sydafrika)
Seize over 1,300K of cocaine, largest bust in Poland’s history (Dominikanska Republiken)
Poland, Sweden stop cocaine smuggling ring (UPI)
Over 1,000 kilos of cocaine seized in Poland (Makedonien)
Polish and Swedish police break up major drug smuggling ring (Polen)
Torgny Peterson
Tullverkets beslag 2006
Tullverket noterar rekord i mängden beslagtagen heroin, opium och ecstacy i resultatet för 2006.
Beslagtagen amfetamin visar en vikande trend efter fem års uppgång. Även beslagen av cannabis har minskat. Det stora beslag av kokain som gjordes före julhelgen ingår inte i statistiken, eftersom analys fortfarande pågår.
”Tullverket flyttar hela tiden fram positionerna. Beslagen ökar under 2006 och vi noterar rekord för mängden beslagtagen heroin, opium och ecstacy,” säger Karin Starrin, Tullverkets generaltulldirektör. ”Vår inriktning är att Tullverkets insatser ska störa den organiserade brottsligheten, och i synnerhet narkotikabrottsligheten. Vår bedömning är att vi har lyckats med det.”
Mängden beslagtagen heroin fram till 22 december var 60 kilo att jämföra med 9 kilo för 2005.
Beslagtagen opium uppgick till 39 kilo för 2006 jämfört med 21 kilo år 2005.
När det gäller ecstacy togs 245 745 tabletter 2006 och 72 700 år 2005.
Antalet så kallade falska rohypnol visar även på rekordmängder, 301 400 tabletter för 2006 jämfört med 102 300 för år 2005.
”Dessutom kan jag konstatera att vi med det stora beslaget av kokain i Göteborg före julhelgen har gjort ett stort genombrott när det gäller att hitta illegala varor i det legala varuflödet,” säger Karin Starrin.
Läs också:
Beslagsstatistik för hela landet 2002-2006
Regional och lokal beslagsstatistik 2002-2006
Beslagtagen amfetamin visar en vikande trend efter fem års uppgång. Även beslagen av cannabis har minskat. Det stora beslag av kokain som gjordes före julhelgen ingår inte i statistiken, eftersom analys fortfarande pågår.
”Tullverket flyttar hela tiden fram positionerna. Beslagen ökar under 2006 och vi noterar rekord för mängden beslagtagen heroin, opium och ecstacy,” säger Karin Starrin, Tullverkets generaltulldirektör. ”Vår inriktning är att Tullverkets insatser ska störa den organiserade brottsligheten, och i synnerhet narkotikabrottsligheten. Vår bedömning är att vi har lyckats med det.”
Mängden beslagtagen heroin fram till 22 december var 60 kilo att jämföra med 9 kilo för 2005.
Beslagtagen opium uppgick till 39 kilo för 2006 jämfört med 21 kilo år 2005.
När det gäller ecstacy togs 245 745 tabletter 2006 och 72 700 år 2005.
Antalet så kallade falska rohypnol visar även på rekordmängder, 301 400 tabletter för 2006 jämfört med 102 300 för år 2005.
”Dessutom kan jag konstatera att vi med det stora beslaget av kokain i Göteborg före julhelgen har gjort ett stort genombrott när det gäller att hitta illegala varor i det legala varuflödet,” säger Karin Starrin.
Läs också:
Beslagsstatistik för hela landet 2002-2006
Regional och lokal beslagsstatistik 2002-2006
Nytt material om narkotika
Första numret av The Journal of Global Drug Policy and Practice finns nu tillgängligt via Internet.
Ur innehållet:
Marijuana and cannabinoid research – Current status and future potential
From Mockery to Medicine: The Story of the Development of Serious Modern Medicine
Marijuana and Adolescents
Du hittar den här.
Torgny Peterson
Ur innehållet:
Marijuana and cannabinoid research – Current status and future potential
From Mockery to Medicine: The Story of the Development of Serious Modern Medicine
Marijuana and Adolescents
Du hittar den här.
Torgny Peterson
Pressmeddelande om kokainbeslag
Med anledning av att det i media förekommer uppgifter om att Tullverket gjort ett rekordstort beslag av kokain i Göteborg bekräftas följande:
• Tullverket gjorde före julhelgen ett beslag av cirka 1 100 kilo kokain i Göteborg. Analys av beslaget pågår på Tullverkets laboratorium.
• Kokainet hittades i en container med ursprung från Venezuela.
• Tullverkets målsättning är att nå så långt som möjligt i den bakomliggande brottsorganisationen och det råder därför förundersökningssekretess i ärendet. Detta har beslutats av chefsåklagare Mats Sällström.
• Tullverkets utredning har bland annat resulterat i en gemensam operation i Polen tillsammans med polska myndigheter. Tre personer högt upp i brottsorganisationen är gripna i Polen.
• Inga personer är gripna i Sverige.
Tullverket
Elva kommuner i satsning mot knark på krogen
Mobilisering mot narkotika har beslutat att stödja elva nya kommuner i arbetet mot narkotika i krog- och nöjesmiljöer.Utvecklingsarbetet kommer att ske i Helsingborg, Hudiksvall, Norrköping, Norsjö, Sundsvall, Uppsala, Värmdö och Västerås samt de tre kommunerna Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet i samarbete.
"Krogen är en viktig arena i arbetet mot narkotika. Restaurangpersonal använder narkotika mer än andra yrkesgrupper och krogen är också en plats där många unga människor kommer i kontakt med droger," säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Utvecklingsarbetet kommer att påbörjas under 2007 då varje kommun ska sätta samman en arbetsgrupp med representanter från kommun, polis och lokala krögare.
Kommunerna ska också utarbeta planer för hur tillgången på narkotika ska begränsas. Mobilisering mot narkotika står för ett ekonomiskt startbidrag på 50 000 kronor per kommun (Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet ses i detta sammanhang som en kommun) och finansierar utbildning och utvärdering. Kommunerna får också kompetensstöd av personer som arbetat mot narkotika på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
"Krogen är en viktig arena i arbetet mot narkotika. Restaurangpersonal använder narkotika mer än andra yrkesgrupper och krogen är också en plats där många unga människor kommer i kontakt med droger," säger Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Utvecklingsarbetet kommer att påbörjas under 2007 då varje kommun ska sätta samman en arbetsgrupp med representanter från kommun, polis och lokala krögare.
Kommunerna ska också utarbeta planer för hur tillgången på narkotika ska begränsas. Mobilisering mot narkotika står för ett ekonomiskt startbidrag på 50 000 kronor per kommun (Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet ses i detta sammanhang som en kommun) och finansierar utbildning och utvärdering. Kommunerna får också kompetensstöd av personer som arbetat mot narkotika på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Ledande narkotikaexpert ifrågasätter dagens narkotikapolitik
En radikal förändring av narkotikapolitiken krävs nu av en ledande expert på narkotikamissbruk.
I en artikel i senaste numret av Addiction Research and Theory granskar professor Neil McKeganey, chef för Glasgow University’s Centre for Drug Misuse Research, i vilken utsträckning narkotika och HIV har skadat individer och samhället.
Han menar att harm reduction-åtgärder (skademinskningsåtgärder) som t ex förskrivning av metadon inte varit framgångsrika för att få missbrukare att sluta använda narkotika. McKeganey drar slutsatsen att med nuvarande nivåer av missbruk är det dags att låta prevention, snarare än harm reduction, bli huvudmålet för de narkotikapolitiska åtgärderna.
”Idén med harm reduction introducerades som ett resultat av fruktan för en AIDS-epidemi som inte blev verklighet”, säger professor McKeganey. ”Min analys tyder på att harm reduction har gjort lite för att minska de negativa effekter narkotika har på individer, deras familjer och samhället i stort. Det är dags för oss att ändra fokus för våra insatser, få missbrukare att sluta använda narkotika och koncentrera arbetet på att förhindra missbruk.”
McKeganeys analys har fått ett blandat mottagande från en del andra experter, vars kommentarer publiceras i anslutning till McKeganeys artikel i Addiction Research and Theory.
Professor McKeganey menar inte att harm reduction-åtgärder ska överges helt och hållet. ”Det vore ansvarslöst”, säger han men ”icke desto mindre – skulle narkotikaproblemet i Storbritannien eskalera ytterligare kommer samhället att få problem, vilket i sin tur skulle resultera i ett omedelbart behov att göra prevention, snarare än harm reduction, till den viktigaste ingrediensen i det narkotikapolitiska arbetet.
I den omfattande artikeln av McKeganey, The Lure and the Loss of Harm Reduction in UK Drug Policy and Practice, granskar han bevisen för fortsatt och i flera fall ökade, drogrelaterade skadeverkningar under den period som idéerna om harm reduction varit mest inflytelserika i Storbritannien. Genom att samla in och granska data om användningen av narkotika, drogrelaterade dödsall, HIV och hepatit C, brottslighet och hur missbruket påverkar familjer, konstaterar McKeganey att framgångarna med att minska drogrelaterade skadeverkningar varit ringa. Han anför ett antal tänkbara förklaringar för detta misslyckande, inklusive möjligheten att idén med harm reduction-åtgärder inte är relevant när det gäller narkotikamissbruk.
Professor McKeganey drar slutsatsen att det finns behov av effektiva åtgärder för att minska skadeverkningarna och att sådana åtgärder bara blir verklighet om vi minskar antalet individer som använder narkotika. Sammanfattningsvis – prevention snarare än harm reduction.
Jag utgår från att McKeganeys analys och rekommendationer resulterar i livliga kontroverser både i Storbritannien och på annat håll. Personligen håller jag med om det mesta som McKeganey anför och jag menar vidare att harm reduction-åtgärder måste ses som ett misslyckande och något som desperata politiker och andra förespråkar och tar till när man inte lyckats med preventiva insatser.
Om du inte har tillgång till senaste numret av Addiction Research and Therapy kan du skicka ett e-postmeddelande till [email protected] så får du artikeln med vändande e-post. Glöm inte att uppge din e-postadress.
Torgny Peterson
I en artikel i senaste numret av Addiction Research and Theory granskar professor Neil McKeganey, chef för Glasgow University’s Centre for Drug Misuse Research, i vilken utsträckning narkotika och HIV har skadat individer och samhället.
Han menar att harm reduction-åtgärder (skademinskningsåtgärder) som t ex förskrivning av metadon inte varit framgångsrika för att få missbrukare att sluta använda narkotika. McKeganey drar slutsatsen att med nuvarande nivåer av missbruk är det dags att låta prevention, snarare än harm reduction, bli huvudmålet för de narkotikapolitiska åtgärderna.
”Idén med harm reduction introducerades som ett resultat av fruktan för en AIDS-epidemi som inte blev verklighet”, säger professor McKeganey. ”Min analys tyder på att harm reduction har gjort lite för att minska de negativa effekter narkotika har på individer, deras familjer och samhället i stort. Det är dags för oss att ändra fokus för våra insatser, få missbrukare att sluta använda narkotika och koncentrera arbetet på att förhindra missbruk.”
McKeganeys analys har fått ett blandat mottagande från en del andra experter, vars kommentarer publiceras i anslutning till McKeganeys artikel i Addiction Research and Theory.
Professor McKeganey menar inte att harm reduction-åtgärder ska överges helt och hållet. ”Det vore ansvarslöst”, säger han men ”icke desto mindre – skulle narkotikaproblemet i Storbritannien eskalera ytterligare kommer samhället att få problem, vilket i sin tur skulle resultera i ett omedelbart behov att göra prevention, snarare än harm reduction, till den viktigaste ingrediensen i det narkotikapolitiska arbetet.
I den omfattande artikeln av McKeganey, The Lure and the Loss of Harm Reduction in UK Drug Policy and Practice, granskar han bevisen för fortsatt och i flera fall ökade, drogrelaterade skadeverkningar under den period som idéerna om harm reduction varit mest inflytelserika i Storbritannien. Genom att samla in och granska data om användningen av narkotika, drogrelaterade dödsall, HIV och hepatit C, brottslighet och hur missbruket påverkar familjer, konstaterar McKeganey att framgångarna med att minska drogrelaterade skadeverkningar varit ringa. Han anför ett antal tänkbara förklaringar för detta misslyckande, inklusive möjligheten att idén med harm reduction-åtgärder inte är relevant när det gäller narkotikamissbruk.
Professor McKeganey drar slutsatsen att det finns behov av effektiva åtgärder för att minska skadeverkningarna och att sådana åtgärder bara blir verklighet om vi minskar antalet individer som använder narkotika. Sammanfattningsvis – prevention snarare än harm reduction.
Jag utgår från att McKeganeys analys och rekommendationer resulterar i livliga kontroverser både i Storbritannien och på annat håll. Personligen håller jag med om det mesta som McKeganey anför och jag menar vidare att harm reduction-åtgärder måste ses som ett misslyckande och något som desperata politiker och andra förespråkar och tar till när man inte lyckats med preventiva insatser.
Om du inte har tillgång till senaste numret av Addiction Research and Therapy kan du skicka ett e-postmeddelande till [email protected] så får du artikeln med vändande e-post. Glöm inte att uppge din e-postadress.
Torgny Peterson
Ökad makt för Europol?
Enligt ett förslag från EU-kommissionen, som beräknas bli antaget idag (20 december), kommer Europols möjligheter att möta nya utmaningar, som t ex terrorism, att förstärkas.
I enlighet med förslaget ska Europols mandat utvidgas till att omfatta kriminalitet ”som inte är strikt relaterad till organiserad brottslighet” vilket, enligt förslaget, i sin tur kommer att ”underlätta det stöd Europol kan ge till medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande brottsundersökningar där kopplingar till organiserad brottslighet inte konstateras i initialskedet.”
Den nya lagstiftningen kommer också att göra det möjligt för Europol att ge stöd till medlemsstater i samband med stora internationella evenemang som t ex idrottsevenemang.
Europol, med högkvarter i Haag i Nederländerna, som startade sin verksamhet 1995 har idag 406 anställda och en budget för 2007 på cirka 68 miljoner euro ( cirka 615 miljoner kronor).
Torgny Peterson
I enlighet med förslaget ska Europols mandat utvidgas till att omfatta kriminalitet ”som inte är strikt relaterad till organiserad brottslighet” vilket, enligt förslaget, i sin tur kommer att ”underlätta det stöd Europol kan ge till medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande brottsundersökningar där kopplingar till organiserad brottslighet inte konstateras i initialskedet.”
Den nya lagstiftningen kommer också att göra det möjligt för Europol att ge stöd till medlemsstater i samband med stora internationella evenemang som t ex idrottsevenemang.
Europol, med högkvarter i Haag i Nederländerna, som startade sin verksamhet 1995 har idag 406 anställda och en budget för 2007 på cirka 68 miljoner euro ( cirka 615 miljoner kronor).
Torgny Peterson
Fina argument för fler hjärnskador
Läste du möjligtvis DN Debatt den 17 december där hjärnforskaren vid Karolinska institutet, Martin Ingvar, under rubriken ”Även svenska elitboxare är drabbade av hjärnskador” ifrågasätter trovärdigheten hos Svenska Boxningsförbundet?
Oavsett om man gillar att se folk slås sönder och samman eller ej så är artikeln intressant ur en annan aspekt. Argumenten för hur man på bästa sätt skaffar sig fler hjärnskador är i det närmaste identiska med hur legaliseringsrörelsen argumenterar när det gäller det förträffliga med att folk borde tillåtas använda cannabis. I DN Debatt anför Martin Ingvar fyra argument som förespråkarna för organiserad misshandel, dvs proffsboxning, anger:
- ”Sporten klarar av att själv reglera riskerna med våldsutövningen.”
- Kampsporter kanaliserar våldsamma ungdomars beteende
- Boxning leder inte till hjärnskador
- Kombattanterna går in i matchen frivilligt
- Användare av narkotika klarar själva av att bedöma riskerna
- Legalisering av cannabis gör att ungdomar håller sig borta från annan narkotika
- Användning av cannabis leder inte till hjärnskador
- De som använder cannabis gör det av egen fri vilja
Torgny Peterson
Största heroinbeslaget i Sverige
I lördags gjorde tullpersonal och en narkotikahund vid Lernacken i Malmö det största heroinbeslaget någonsin i Sverige - drygt 20 kilo - i en personbil förd av två utländska medborgare, berättar Erik Roman vid Tullverket.
Det var efter att bilen vinkats in för kontroll som en narkotikahund gjorde en kraftig markering. I samband med kontrollen hittades heroinet som är värt närmare 50 miljoner kronor.
Till och med september i år hade den svenska tullen beslagtagit strax över 38 kilo heroin.
Torgny Peterson
Det var efter att bilen vinkats in för kontroll som en narkotikahund gjorde en kraftig markering. I samband med kontrollen hittades heroinet som är värt närmare 50 miljoner kronor.
Till och med september i år hade den svenska tullen beslagtagit strax över 38 kilo heroin.
Torgny Peterson
Registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn
I propositionen (2006/07:37) föreslår regeringen en ny lag om registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn. Vidare föreslås ändringar i lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister och socialtjänstlagen (2001:453).
Propositionens förslag syftar till att öka skyddet för barn mot att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat särskilt skadligt inflytande från personer som finns i barnens närmaste omgivning.
Registerkontroll skall därför bli obligatorisk och göras i fråga om personer som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid hem för vård eller boende (HVB) som tar emot barn. Kontrollen skall avse såväl belastningsregistret som misstankeregistret. Förslagen innebär ingen begränsning av de nuvarande möjligheterna för HVB att få utdrag ur belastnings- och misstankeregistren.
Registerkontrollen skall ske genom att den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag. Endast den sökande som erbjuds anställning skall lämna registerutdrag till arbetsgivaren. Utdrag som den enskilde lämnar till ett HVB skall få vara högst sex månader gammalt och utfärdas av Rikspolisstyrelsen (RPS) utan avgift. I de fall ett HVB självt inhämtar registerutdrag om den aktuella personen är det dock inte nödvändigt att denne lämnar ett registerutdrag.
Om registerkontroll inte utförts får personen inte anställas, ges uppdrag eller praktiktjänstgöring. Arbetsgivaren avgör själv om en person med anteckning i ett registerutdrag skall anställas. Skyldigheten att göra registerkontroll skall inte gälla redan anställda personer eller personer som redan har pågående uppdrag eller praktikplats vid hemmet.
Om ett HVB underlåter att kontrollera registerutdrag får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet om underlåtelsen är av allvarligt slag. Sådana förbud skall vara överklagbara.
På begäran av den som lämnat ett registerutdrag skall det återlämnas i original. Hemmet för vård eller boende skall bevara utdraget eller kopia av det under minst två år från det att anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjades för att kontroll av att reglerna följts skall kunna göras.
Regeringen skall få meddela föreskrifter om innehållet i utdragen, bl.a. om vilka brott som skall omfattas.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Propositionens förslag syftar till att öka skyddet för barn mot att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat särskilt skadligt inflytande från personer som finns i barnens närmaste omgivning.
Registerkontroll skall därför bli obligatorisk och göras i fråga om personer som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid hem för vård eller boende (HVB) som tar emot barn. Kontrollen skall avse såväl belastningsregistret som misstankeregistret. Förslagen innebär ingen begränsning av de nuvarande möjligheterna för HVB att få utdrag ur belastnings- och misstankeregistren.
Registerkontrollen skall ske genom att den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag. Endast den sökande som erbjuds anställning skall lämna registerutdrag till arbetsgivaren. Utdrag som den enskilde lämnar till ett HVB skall få vara högst sex månader gammalt och utfärdas av Rikspolisstyrelsen (RPS) utan avgift. I de fall ett HVB självt inhämtar registerutdrag om den aktuella personen är det dock inte nödvändigt att denne lämnar ett registerutdrag.
Om registerkontroll inte utförts får personen inte anställas, ges uppdrag eller praktiktjänstgöring. Arbetsgivaren avgör själv om en person med anteckning i ett registerutdrag skall anställas. Skyldigheten att göra registerkontroll skall inte gälla redan anställda personer eller personer som redan har pågående uppdrag eller praktikplats vid hemmet.
Om ett HVB underlåter att kontrollera registerutdrag får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet om underlåtelsen är av allvarligt slag. Sådana förbud skall vara överklagbara.
På begäran av den som lämnat ett registerutdrag skall det återlämnas i original. Hemmet för vård eller boende skall bevara utdraget eller kopia av det under minst två år från det att anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjades för att kontroll av att reglerna följts skall kunna göras.
Regeringen skall få meddela föreskrifter om innehållet i utdragen, bl.a. om vilka brott som skall omfattas.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Seminarium om ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang
Lena Adelsohn Liljeroth och Beatrice Ask bjuder in till seminarium/hearing om ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang
Idrottsanknutet våld och andra brott i samband med stora idrottsevenemang innebar stora problem för idrottsrörelsen och medförde höga kostnader för samhället i slutet av 1900-talet. Då inleddes ett organiserat samarbete mellan polisen och idrottsrörelsen, vilket fick till följd att våldet stadigt minskade under en följd av år.
Under senare år har dessvärre denna positiva utveckling avstannat och ordningsstörningar har i ökande omfattning skett inne på arenorna och mellan grupper av individer som säger sig vara supportrar till elitlag i de stora lagsporterna. Idrottsanknutna ordningsstörningar sker även på andra platser än arenorna och vid andra tidpunkter än då matcherna spelas.
Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och justitieminister Beatrice Ask bjuder därför in representanter för idrottsrörelsen och samhället, som på olika sätt medverkar till att förhindra våld och huliganism i samband med idrott, till ett seminarium/hearing den 14 februari 2007. Syftet med seminariet/hearingen är att ge ett underlag till hur arbetet för att skapa en positiv atmosfär kring stora idrottsevenemang kan gå vidare.
Seminariet/hearingen äger rum onsdagen den 14 februari 2007 kl. 13.30 - ca 16.00.
Kontakter:
Maria Dupont
Pressekreterare hos Lena Adelsohn Liljeroth
08-405 35 12
070-358 77 91
[email protected]
Rickard Wessman
pressekreterare hos Beatrice Ask
08-405 47 22
070-261 26 17
[email protected]
Idrottsanknutet våld och andra brott i samband med stora idrottsevenemang innebar stora problem för idrottsrörelsen och medförde höga kostnader för samhället i slutet av 1900-talet. Då inleddes ett organiserat samarbete mellan polisen och idrottsrörelsen, vilket fick till följd att våldet stadigt minskade under en följd av år.
Under senare år har dessvärre denna positiva utveckling avstannat och ordningsstörningar har i ökande omfattning skett inne på arenorna och mellan grupper av individer som säger sig vara supportrar till elitlag i de stora lagsporterna. Idrottsanknutna ordningsstörningar sker även på andra platser än arenorna och vid andra tidpunkter än då matcherna spelas.
Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och justitieminister Beatrice Ask bjuder därför in representanter för idrottsrörelsen och samhället, som på olika sätt medverkar till att förhindra våld och huliganism i samband med idrott, till ett seminarium/hearing den 14 februari 2007. Syftet med seminariet/hearingen är att ge ett underlag till hur arbetet för att skapa en positiv atmosfär kring stora idrottsevenemang kan gå vidare.
Seminariet/hearingen äger rum onsdagen den 14 februari 2007 kl. 13.30 - ca 16.00.
Kontakter:
Maria Dupont
Pressekreterare hos Lena Adelsohn Liljeroth
08-405 35 12
070-358 77 91
[email protected]
Rickard Wessman
pressekreterare hos Beatrice Ask
08-405 47 22
070-261 26 17
[email protected]
Var hittar man svensk rättsinformation på Internet?
Var hittar man svensk rättsinformation på Internet?
Lagrummet
Här finns länkar till rättsinformation hos regering, riksdag, domstolar och statliga myndigheter.
Sverige.se
För sökningar på alla kommuners, landstings och myndigheters webbplatser
Regeringskansliets rättsdatabaser
Torgny Peterson
Lagrummet
Här finns länkar till rättsinformation hos regering, riksdag, domstolar och statliga myndigheter.
Sverige.se
För sökningar på alla kommuners, landstings och myndigheters webbplatser
Regeringskansliets rättsdatabaser
Torgny Peterson
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2006/2007
Nu finns skriften Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2006/2007 (44 sid.) tillgänglig.
I skriften beskrivs de viktigaste besluten som träder i kraft runt halvårsskiftet. Om inget annat uppges träder förändringarna i kraft den 1 januari 2007.
I skriften kan du bland annat läsa om:
ngripanden mot unga lagöverträdare
Personuppgiftslagen
Ändringar i luftfartslagen
Nämndemännens ersättningsvillkor
Skattereduktion på arbetsinkomster införs
Nystartjobb för långtidsarbetslösa införs
Höjd tobaksskatt
Förmånsskatt för lånedatorer införs
Kampsport
Ändrade regler om TV-avgift och höjd TV-avgift
Miljöbrott skall lättare kunna bestraffas
Skärpta krav på användande av bilbälte
Information till passagerare mm
Bredbandsstöd
Förändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring
Förändringar i lagen om arbetslöshetskassor
Friåret avskaffas
Du hittar den här.
Torgny Peterson
Inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)
I propositionen (2006/07:33) föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett utkast till rådsbeslut som har upprättats inom Europeiska unionen om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).
Utkastet till rådsbeslut innebär att en andra generation av Schengens informationssystem införs. Det grundläggande motivet bakom utkastet har varit att det nuvarande systemet ansetts tekniskt föråldrat och att det bl.a. inte har den kapacitet som krävs med hänsyn till kommande behov.
Förutom ändringar i tekniskt avseende innebär SIS II bl.a. att ett antal nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras, vilket är ägnat att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. I detta avseende överensstämmer utkastet i stora delar med ett tidigare rådsbeslut och ett tidigare rambeslut som riksdagen redan har godkänt. Samtidigt innebär SIS II en bättre övervakning och kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt, vilket förstärker skyddet för enskildas personliga integritet.
I propositionen övervägs också vilka lagändringar som kan bli nödvändiga. Propositionen innehåller dock inga lagförslag. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna del.
Utkastet till rådsbeslut innebär att en andra generation av Schengens informationssystem införs. Det grundläggande motivet bakom utkastet har varit att det nuvarande systemet ansetts tekniskt föråldrat och att det bl.a. inte har den kapacitet som krävs med hänsyn till kommande behov.
Förutom ändringar i tekniskt avseende innebär SIS II bl.a. att ett antal nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras, vilket är ägnat att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. I detta avseende överensstämmer utkastet i stora delar med ett tidigare rådsbeslut och ett tidigare rambeslut som riksdagen redan har godkänt. Samtidigt innebär SIS II en bättre övervakning och kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt, vilket förstärker skyddet för enskildas personliga integritet.
I propositionen övervägs också vilka lagändringar som kan bli nödvändiga. Propositionen innehåller dock inga lagförslag. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna del.
Välkommen till Grönköping
Så har då Datainspektionen ’slagit till’ igen. Den här gången gäller det polisens databas över grovt kriminella, som Datainspektionen inte gillar. Enligt Datainspektionen, citerad av Dagens Nyheter, ”ändamålet, att hålla koll på yrkeskriminella, är för allmänt hållet och innebär att uppgifter kan bli kvar i registret hur länge som helst, något som strider mot reglerna.”
Med de moderna kriminella nätverkens brottslighet, struktur och operativa metoder är effektiva databaser absolut nödvändiga. Nuvarande lagstiftning med åtföljande synpunkter från Datainspektionen påminner om gångna tiders brottsbekämpning i Grönköping. Polisens databasen över yrkeskriminella bör snarare utvidgas än begränsas.
Polisen bör omgående uppvakta regeringen för att påskynda arbetet med en ny polisdatalag. En majoritet av Sveriges befolkning anser med all säkerhet att polisens verksamhetsintresse är viktigare än de grovt kriminellas eventuella krav på integritet.
Läs också:
Polisens databas olaglig
Ny personuppgiftslag efter årsskiftet
Torgny Peterson
Med de moderna kriminella nätverkens brottslighet, struktur och operativa metoder är effektiva databaser absolut nödvändiga. Nuvarande lagstiftning med åtföljande synpunkter från Datainspektionen påminner om gångna tiders brottsbekämpning i Grönköping. Polisens databasen över yrkeskriminella bör snarare utvidgas än begränsas.
Polisen bör omgående uppvakta regeringen för att påskynda arbetet med en ny polisdatalag. En majoritet av Sveriges befolkning anser med all säkerhet att polisens verksamhetsintresse är viktigare än de grovt kriminellas eventuella krav på integritet.
Läs också:
Polisens databas olaglig
Ny personuppgiftslag efter årsskiftet
Torgny Peterson
Intressant om cannabis
På adressen www.cannabisdotcom.blogg.se hittar du intressant information om cannabis.
Senast publicerat:
Klar opposition mot legalisering av cannabis i Europa
Visst går det att krossa cannabishanteringen
Regeringen i Schweiz säger klart NEJ till legalisering av cannabis
Torgny Peterson
Senast publicerat:
Klar opposition mot legalisering av cannabis i Europa
Visst går det att krossa cannabishanteringen
Regeringen i Schweiz säger klart NEJ till legalisering av cannabis
Torgny Peterson
Drogutvecklingen i Sverige 2006
Idag publicerades CANs (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) årliga översikt om alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige. Kapitel om sniffning, dopning och tobak ingår också, liksom en engelsk översättning av sammanfattningen. Rapporten bygger på CAN-undersökningar samt ett stort antal andra källor.
En sammanfattning (14 sidor) av rapporten hittar du här. En omfattande (43 sidor) sammanställning av överskådliga diagram hittar du här.
Vill du läsa hela rapporten (318 sidor) kan du beställa den via CAN:s hemsida.
”Det är mycket positivt att de yngre som inte dricker alls har blivit fler, att narkotikaanvändningen minskar både bland flickor och pojkar och att sniffandet minskar,” säger Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i en kommentar.
”Arbetet ska fortsätta med oförminskad styrka för att minimera alkohol- och droganvändningens skador på individ och samhälle. Detta sker i linje med regeringsförklaringen, att en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik ska föras för att minska totalkonsumtionen. Den andel ungdomar som dricker riktigt mycket alkohol har dock tyvärr ökat, vilket ytterligare understryker vikten av ett fortsatt effektivt drogförebyggande arbete,” avslutar Maria Larsson.
Har du kollegor i utlandet kan du med fördel rekommendera en sammanfattning på engelska av rapporten. Den engelska sammanfattningen finns här.
Torgny Peterson
En sammanfattning (14 sidor) av rapporten hittar du här. En omfattande (43 sidor) sammanställning av överskådliga diagram hittar du här.
Vill du läsa hela rapporten (318 sidor) kan du beställa den via CAN:s hemsida.
”Det är mycket positivt att de yngre som inte dricker alls har blivit fler, att narkotikaanvändningen minskar både bland flickor och pojkar och att sniffandet minskar,” säger Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i en kommentar.
”Arbetet ska fortsätta med oförminskad styrka för att minimera alkohol- och droganvändningens skador på individ och samhälle. Detta sker i linje med regeringsförklaringen, att en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik ska föras för att minska totalkonsumtionen. Den andel ungdomar som dricker riktigt mycket alkohol har dock tyvärr ökat, vilket ytterligare understryker vikten av ett fortsatt effektivt drogförebyggande arbete,” avslutar Maria Larsson.
Har du kollegor i utlandet kan du med fördel rekommendera en sammanfattning på engelska av rapporten. Den engelska sammanfattningen finns här.
Torgny Peterson
Serbisk polis gör storbeslag av narkotika
Från Serbien rapporteras att serbisk polis, i samarbete med andra myndigheter, beslagtagit 125 kilo heroin, 50 kg hasch, 2 kilo kokain och 1 kg marijuana.
Tio personer har gripits hittills.
Torgny Peterson
Tio personer har gripits hittills.
Torgny Peterson
Domstolen ska besluta om utvisning av personer med rättspsykiatrisk vård
"Regeringen föreslår att förvaltningsdomstolarna ska avgöra när vården ska upphöra för en person som överlämnats till rättspsykiatrisk vård och sedan ska utvisas. Idag kan dessa personer utvisas så snart den ansvarige läkaren anser att personen är frisk nog att transporteras till utvisningslandet. Det är inte ett bra system, varken med tanke på personen som ska utvisas eller dess omgivning."
Det säger socialminister Göran Hägglund (kd) med anledning av regeringens beslut om en lagrådsremiss, gällande ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård och i utlänningslagen.
Idag är det förvaltningsdomstolarna som beslutar att vården skall upphöra för personer som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domstolen gör en bedömning om personen t ex riskerar att återfalla i allvarlig brottslighet och det därför krävs längre vård. Detta gäller dock inte om personen också ska utvisas ur Sverige. Då kan personen utvisas så snart han eller hon bedöms vara frisk nog att transporteras till ursprungslandet - och i och med utvisningen upphör också vården.
I en lagrådsremiss föreslås nu att förvaltningsdomstolarna ska fatta beslutet om att vården ska upphöra även för personer som ska utvisas. Domstolen måste då bland annat ta ställning till återfallsrisken. Först när domstolen har beslutat att vården ska upphöra kan personen utvisas.
"Det här är ofta personer som begått allvarliga brott och som mår mycket dåligt. Om vi utvisar dem så fort de är friska nog att sättas på ett flygplan kan de komma att utsätta både sig själva och andra för fara. Vi måste se till att de får vård så länge som de behöver," säger Göran Hägglund.
Det säger socialminister Göran Hägglund (kd) med anledning av regeringens beslut om en lagrådsremiss, gällande ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård och i utlänningslagen.
Idag är det förvaltningsdomstolarna som beslutar att vården skall upphöra för personer som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domstolen gör en bedömning om personen t ex riskerar att återfalla i allvarlig brottslighet och det därför krävs längre vård. Detta gäller dock inte om personen också ska utvisas ur Sverige. Då kan personen utvisas så snart han eller hon bedöms vara frisk nog att transporteras till ursprungslandet - och i och med utvisningen upphör också vården.
I en lagrådsremiss föreslås nu att förvaltningsdomstolarna ska fatta beslutet om att vården ska upphöra även för personer som ska utvisas. Domstolen måste då bland annat ta ställning till återfallsrisken. Först när domstolen har beslutat att vården ska upphöra kan personen utvisas.
"Det här är ofta personer som begått allvarliga brott och som mår mycket dåligt. Om vi utvisar dem så fort de är friska nog att sättas på ett flygplan kan de komma att utsätta både sig själva och andra för fara. Vi måste se till att de får vård så länge som de behöver," säger Göran Hägglund.
Organiserad brottslighet och Internet
IT-säkerhetsföretaget McAfee har publicerat en intressant, kortfattad rapport (20 sidor) på engelska om olika tekniker för att begå Internetrelaterade brott.
Även om rapporten är skriven utifrån ett nordamerikanskt perspektiv kan den tjäna som en kortfattad introduktion till de hot som förknippas med den virtuella verkligheten.
I rapporten redovisas olika typer av ’cybercrime’ och begrepp som Cyber Corporate Espionage, DDoS och ’Pump and Dump’ m fl ges kortfattade förklaringar.
Rapporten finns här.
Läs också:
Narkotikabrottslighet på Internet
Narkotikaspaning på Internet
Torgny Peterson
Även om rapporten är skriven utifrån ett nordamerikanskt perspektiv kan den tjäna som en kortfattad introduktion till de hot som förknippas med den virtuella verkligheten.
I rapporten redovisas olika typer av ’cybercrime’ och begrepp som Cyber Corporate Espionage, DDoS och ’Pump and Dump’ m fl ges kortfattade förklaringar.
Rapporten finns här.
Läs också:
Narkotikabrottslighet på Internet
Narkotikaspaning på Internet
Torgny Peterson
Fängelset rena knarksnabbköpet
Som om inte Skottland redan har nog med problem ute i samhället kommer nu rapporter om att fängelset Castle Huntly, utanför Dundee, är rena knarksnabbköpet där intagna till och med levererar narkotika till missbrukare utanför fängelset!
Ett expertvittne, William Percy, säger i ett yttrande, citerat av The Scotsman, till Perth Sheriff Court att ”vissa institutioner, som Castle Huntly, har sånt överflöd av diamorfin (läs heroin!) att lokala missbrukare tar sig in på området för att handla av den intagna.
Den tidigare chefsinpektören för det skotska fängelserna, Clive Fairweather, säger till samma tidning att kriminalvården tar alltför lättsinnigt på narkotika – något man varnades för redan för fyra år sedan.
Enligt William Percy smugglas narkotikan ofta in i samband med intagning i anstalten, eller kastas den över muren eller tas den till och med in av personalen. Advokaten Billy Somerville säger till tidningen att placera en missbrukare i Castle Huntly är som att sätta en barnunge i en godisaffär.
Torgny Peterson
Ett expertvittne, William Percy, säger i ett yttrande, citerat av The Scotsman, till Perth Sheriff Court att ”vissa institutioner, som Castle Huntly, har sånt överflöd av diamorfin (läs heroin!) att lokala missbrukare tar sig in på området för att handla av den intagna.
Den tidigare chefsinpektören för det skotska fängelserna, Clive Fairweather, säger till samma tidning att kriminalvården tar alltför lättsinnigt på narkotika – något man varnades för redan för fyra år sedan.
Enligt William Percy smugglas narkotikan ofta in i samband med intagning i anstalten, eller kastas den över muren eller tas den till och med in av personalen. Advokaten Billy Somerville säger till tidningen att placera en missbrukare i Castle Huntly är som att sätta en barnunge i en godisaffär.
Torgny Peterson
Stöd till alkohol- och drogförebyggande insatser
Regeringen har beslutat att bevilja drygt 37,5 miljoner kronor som stöd till olika alkohol- och drogförebyggande insatser, meddelar Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Följande verksamheter har tilldelats stöd:
Statens Folkhälsoinstitut - Riskbruksprojektet
11 miljoner tilldelas Statens Folkhälsoinstitut (FHI) inom ramen för Riskbruksprojektet, för dess verksamhet under år 2007. Riskbruksprojektets syfte är att primärvårdens, sjukhusens och företagshälsovårdens läkare och sjuksköterskor skall öka sin uppmärksamhet på att alkoholkonsumtionen kan vara en av orsakerna bakom de hälsoproblem som patienterna söker för. Under 2007 kommer projektet också att rikta sin verksamhet mot sjukhusen, förstärka insatserna till familjeläkarna och intensifiera arbetet som riktas till sjuksköterskor inom barnhälsovården och vårdcentralerna. En särskild satsning på företagshälsovårdens läkare kommer att genomföras, liksom utbildningarna till övriga personalgrupper inom företagshälsovården.
Statens Folkhälsoinstitut - SOMRA(Samtalet om riskbruk av alkohol)
Drygt en halv miljon kronor tilldelas Statens Folkhälsoinstitut för utveckling av den webbaserade utbildningen SOMRA (Samtalet om riskbruk av alkohol). Projektet syftar till att utbilda primär- och företagshälsovårdspersonal i att lära ut och sprida kortare tillämpningar av motiverande samtal. Projektet skall även erbjuda grundutbildning i motiverande samtal för att kunna utbilda lärare. Målsättningen är att den webbaserade utbildningen skall komma att användas som en del i implementeringsprocessen och för att vidmakthålla arbetsmetoden motiverande samtal. Den skall ge kunskap om och erbjuda utveckling och träning i motiverande samtal, med fokus på arbetet med riskbruk av alkohol.
Statens Folkhälsoinstitut - Ansvarsfull alkoholservering
1,45 miljoner kronor har tilldelas Statens Folkhälsoinstitut (FHI) för spridning av arbetsmetoden "Ansvarsfull alkoholservering". Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholserverings mål är att förebygga och minska alkoholrelaterat våld på krogen. Detta sker genom att förebygga och/eller minska alkoholservering till berusade personer, samt att motverka att underåriga gäster serveras alkohol på krogen. FHI skall stärka länsstyrelserna som tillsynsmyndig gentemot kommunerna. De skall handleda och utbilda samtliga länsstyrelsers projektledare och målet är att arbetsmetoden skall integreras i länets respektive kommunens ordinarie verksamhet. FHI skall samarbeta med kommunernas tillståndsmyndighet, Polismyndigheten, länsstyrelsen, restaurangbranschen, Systembolaget och STAD-programmet på Beroendecentrum i Stockholm.
Stockholms Universitets Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)- Månatliga alkohol- och tobakskonsumtionsundersökningar
Drygt 4 miljoner kronor tilldelas SoRAD (Stockholms Universitets Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) för att fortsätta arbetet med månatliga mätningar av svenska folkets alkohol- och tobaksvanor under år 2007.
Samtliga länsstyrelser - Länssamordnare
Drygt 11,8 miljoner kronor har fördelats till det fortsatta arbetet med länssamordnare i samtliga län med övergripande uppgifter att förebygga alkohol- och drogskador. Länssamordnarens övergripande uppgift skall vara att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkohol- och drogskador i länet. Samtliga länsstyrelser har beviljats medel för detta ändamål under år 2007. Länsstyrelsernas egna insatser, inom ramen för projektet med länssamordning, skall minst motsvara det av regeringen beviljade bidragsbeloppet.
Samtliga länsstyrelser - Ansvarsfull alkoholservering
Drygt 8,6 miljoner kronor har tillförts länsstyrelser för att förstärka arbetet inom ramen för projektet Ansvarsfull alkoholservering i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut. Samtliga län har beretts möjlighet att söka projektmedel inför nästa år. En länsstyrelse bedömde att de kunde använda delar av innevarande års pengar i början av nästa år och kommer att återkomma med ansökningar. Ett län har valt att inte söka några projektmedel. De övriga har tilldelats medel för hela nästa år.
Exakta belopp till olika alkohol- och drogförebyggande insatser:
Riskbruksprojektet 11 000 000 kr
SOMRA 565 200 kr
Ansvarsfull alkoholservering 1 450 000 kr
SoRAD 4 070 000 kr
Länssamordnare 11 858 400 kr
Ansvarsfull alkoholservering 8 640 000 kr
Total satsning 37 583 600 kr
Statens Folkhälsoinstitut - Riskbruksprojektet
11 miljoner tilldelas Statens Folkhälsoinstitut (FHI) inom ramen för Riskbruksprojektet, för dess verksamhet under år 2007. Riskbruksprojektets syfte är att primärvårdens, sjukhusens och företagshälsovårdens läkare och sjuksköterskor skall öka sin uppmärksamhet på att alkoholkonsumtionen kan vara en av orsakerna bakom de hälsoproblem som patienterna söker för. Under 2007 kommer projektet också att rikta sin verksamhet mot sjukhusen, förstärka insatserna till familjeläkarna och intensifiera arbetet som riktas till sjuksköterskor inom barnhälsovården och vårdcentralerna. En särskild satsning på företagshälsovårdens läkare kommer att genomföras, liksom utbildningarna till övriga personalgrupper inom företagshälsovården.
Statens Folkhälsoinstitut - SOMRA(Samtalet om riskbruk av alkohol)
Drygt en halv miljon kronor tilldelas Statens Folkhälsoinstitut för utveckling av den webbaserade utbildningen SOMRA (Samtalet om riskbruk av alkohol). Projektet syftar till att utbilda primär- och företagshälsovårdspersonal i att lära ut och sprida kortare tillämpningar av motiverande samtal. Projektet skall även erbjuda grundutbildning i motiverande samtal för att kunna utbilda lärare. Målsättningen är att den webbaserade utbildningen skall komma att användas som en del i implementeringsprocessen och för att vidmakthålla arbetsmetoden motiverande samtal. Den skall ge kunskap om och erbjuda utveckling och träning i motiverande samtal, med fokus på arbetet med riskbruk av alkohol.
Statens Folkhälsoinstitut - Ansvarsfull alkoholservering
1,45 miljoner kronor har tilldelas Statens Folkhälsoinstitut (FHI) för spridning av arbetsmetoden "Ansvarsfull alkoholservering". Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholserverings mål är att förebygga och minska alkoholrelaterat våld på krogen. Detta sker genom att förebygga och/eller minska alkoholservering till berusade personer, samt att motverka att underåriga gäster serveras alkohol på krogen. FHI skall stärka länsstyrelserna som tillsynsmyndig gentemot kommunerna. De skall handleda och utbilda samtliga länsstyrelsers projektledare och målet är att arbetsmetoden skall integreras i länets respektive kommunens ordinarie verksamhet. FHI skall samarbeta med kommunernas tillståndsmyndighet, Polismyndigheten, länsstyrelsen, restaurangbranschen, Systembolaget och STAD-programmet på Beroendecentrum i Stockholm.
Stockholms Universitets Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)- Månatliga alkohol- och tobakskonsumtionsundersökningar
Drygt 4 miljoner kronor tilldelas SoRAD (Stockholms Universitets Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) för att fortsätta arbetet med månatliga mätningar av svenska folkets alkohol- och tobaksvanor under år 2007.
Samtliga länsstyrelser - Länssamordnare
Drygt 11,8 miljoner kronor har fördelats till det fortsatta arbetet med länssamordnare i samtliga län med övergripande uppgifter att förebygga alkohol- och drogskador. Länssamordnarens övergripande uppgift skall vara att implementera den nationella handlingsplanen för att förebygga alkohol- och drogskador i länet. Samtliga länsstyrelser har beviljats medel för detta ändamål under år 2007. Länsstyrelsernas egna insatser, inom ramen för projektet med länssamordning, skall minst motsvara det av regeringen beviljade bidragsbeloppet.
Samtliga länsstyrelser - Ansvarsfull alkoholservering
Drygt 8,6 miljoner kronor har tillförts länsstyrelser för att förstärka arbetet inom ramen för projektet Ansvarsfull alkoholservering i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut. Samtliga län har beretts möjlighet att söka projektmedel inför nästa år. En länsstyrelse bedömde att de kunde använda delar av innevarande års pengar i början av nästa år och kommer att återkomma med ansökningar. Ett län har valt att inte söka några projektmedel. De övriga har tilldelats medel för hela nästa år.
Exakta belopp till olika alkohol- och drogförebyggande insatser:
Riskbruksprojektet 11 000 000 kr
SOMRA 565 200 kr
Ansvarsfull alkoholservering 1 450 000 kr
SoRAD 4 070 000 kr
Länssamordnare 11 858 400 kr
Ansvarsfull alkoholservering 8 640 000 kr
Total satsning 37 583 600 kr
Dopning - ett växande samhällsproblem
Allt fler ungdomar använder anabola androgena steroider. Förutom att de förstör sin egen kropp och hälsa, utvecklas ofta dopning till ett missbruk i vars spår det följer våld, aggressivitet och kriminalitet.
Välkommen till seminarium om dopningens skadeverkningar på människan och samhället och vad vi kan göra åt det - både ur ett socialt och polisiärt perspektiv.
Medverkande:
Nina Gårevik och Ann-Mari Thurelius, forskningssjuksköterskor, Dopingjouren
Stefan Arver, Verksamhetschef Andrologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Stefan Borg, Verksamhetschef, Beroendecentrum i Stockholm
Håkan Leifman, sektionschef på STAD tillhörande Beroendecentrum
Manne Jönsson och Torbjörn Nilsson, Länskriminalpolisen, chefer för Ungdomssektionen respektive Krogkommissionen
Tid: onsdagen den 20:e december klockan 10-12
Plats: Klubbrummet på folkpartiets riksdagskansli, Mynttorget 2.
Välkommen!
Johan Pehrson och Cecilia Wigström
Ledamöter i social respektive justitieutskottet
Obligatorisk anmälan till [email protected] eller 0708-54 90 66
Välkommen till seminarium om dopningens skadeverkningar på människan och samhället och vad vi kan göra åt det - både ur ett socialt och polisiärt perspektiv.
Medverkande:
Nina Gårevik och Ann-Mari Thurelius, forskningssjuksköterskor, Dopingjouren
Stefan Arver, Verksamhetschef Andrologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Stefan Borg, Verksamhetschef, Beroendecentrum i Stockholm
Håkan Leifman, sektionschef på STAD tillhörande Beroendecentrum
Manne Jönsson och Torbjörn Nilsson, Länskriminalpolisen, chefer för Ungdomssektionen respektive Krogkommissionen
Tid: onsdagen den 20:e december klockan 10-12
Plats: Klubbrummet på folkpartiets riksdagskansli, Mynttorget 2.
Välkommen!
Johan Pehrson och Cecilia Wigström
Ledamöter i social respektive justitieutskottet
Obligatorisk anmälan till [email protected] eller 0708-54 90 66
Anslag till rättsväsendet
Riksdagen sade 13 december ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 30,8 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet.
De största anslagen går till polisen (drygt 16,7 miljarder kronor), domstolarna (drygt 4,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 6,1 miljarder kronor).
De största anslagen går till polisen (drygt 16,7 miljarder kronor), domstolarna (drygt 4,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 6,1 miljarder kronor).
En internationell konvention mot dopning inom idrotten träder snart ikraft
Den nya internationella konventionen mot dopning inom idrotten under FN-organet Unesco kommer att träda ikraft den 1 februari 2007. Detta efter att Luxemburg som trettionde stat lämnat in sitt ratifikationsinstrument till Unescos generaldirektör. Sverige var det första landet i världen att ratificera konventionen. Unesco-konventionen syftar till att harmonisera den globala kampen mot dopning inom idrotten bl.a. genom att betona Världsantidopningsbyrån WADA:s mandat som det ledande internationella organet för bekämpande av dopning inom idrotten.
"Jag är mycket glad över att Unesco-konventionen snart kommer att träda ikraft. Kampen mot dopning inom idrotten är global och kräver internationellt samarbete mellan staterna och idrottsrörelsen," säger idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.
"Det är min övertygelse att alla idrottare har rätt att tävla i en dopningsfri miljö och på rättvisa villkor. Genom Unesco-konventionen har vi fått ett viktigt instrument för att göra det möjligt," tillägger idrottsministern.
"Jag är mycket glad över att Unesco-konventionen snart kommer att träda ikraft. Kampen mot dopning inom idrotten är global och kräver internationellt samarbete mellan staterna och idrottsrörelsen," säger idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth.
"Det är min övertygelse att alla idrottare har rätt att tävla i en dopningsfri miljö och på rättvisa villkor. Genom Unesco-konventionen har vi fått ett viktigt instrument för att göra det möjligt," tillägger idrottsministern.
Översyn av den rättsmedicinska verksamheten
RMV/SKL-utredningen har idag överlämnat sitt slutbetänkande till justitieminister Beatrice Ask. Betänkandet innehåller en översyn av vissa frågor med anknytning till den rättsmedicinska verksamheten.
I juni 2006 överlämnade utredningen delbetänkandet "Forensiska institutet - Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri". I detta föreslogs bl.a. att Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Rättsmedicinalverket (RMV) ska läggas samman till en ny myndighet, Forensiska institutet.
I slutbetänkandet har utredningen gjort en översyn av vissa frågor med anknytning till det rättsmedicinska arbetet. Översynen har främst omfattat frågorna om rättsläkarens roll i rättsprocessen, tillsynen över den rättsmedicinska verksamheten och vilken sammansättning Socialstyrelsens rättsliga råd ska ha i rättsmedicinska ärenden.
Utredningen föreslår att RMV ska utöka sin interna tillsyn över den rättsmedicinska verksamheten. Verket bör avsätta ytterligare resurser för att öka intensiteten i sitt granskningsarbete. Om Forensiska institutet inrättas bör myndigheten utveckla en intern tillsynsfunktion som även omfattar den verksamhet som idag bedrivs vid SKL. Utredningen bedömer att en samlad myndighet på det forensiska området kommer att ge väsentligt bättre förutsättningar för den interna kontrollfunktionen.
Utredningen föreslår vidare att ledamöterna i Socialstyrelsens rättsliga råd ska utses av regeringen i stället för av Socialstyrelsens styrelse. Regeringen bör utse ledamöterna för en bestämd tid, förslagsvis sex år med möjlighet till en förlängning med tre år. Utredningen föreslår också att den lekmannamedverkan som idag finns vid rådets behandling av rättsmedicinska och rättspsykiatriska ärenden ska avskaffas.
Läs också:
SOU 2006:103 Översyn av den rättsmedicinska verksamheten
I juni 2006 överlämnade utredningen delbetänkandet "Forensiska institutet - Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri". I detta föreslogs bl.a. att Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och Rättsmedicinalverket (RMV) ska läggas samman till en ny myndighet, Forensiska institutet.
I slutbetänkandet har utredningen gjort en översyn av vissa frågor med anknytning till det rättsmedicinska arbetet. Översynen har främst omfattat frågorna om rättsläkarens roll i rättsprocessen, tillsynen över den rättsmedicinska verksamheten och vilken sammansättning Socialstyrelsens rättsliga råd ska ha i rättsmedicinska ärenden.
Utredningen föreslår att RMV ska utöka sin interna tillsyn över den rättsmedicinska verksamheten. Verket bör avsätta ytterligare resurser för att öka intensiteten i sitt granskningsarbete. Om Forensiska institutet inrättas bör myndigheten utveckla en intern tillsynsfunktion som även omfattar den verksamhet som idag bedrivs vid SKL. Utredningen bedömer att en samlad myndighet på det forensiska området kommer att ge väsentligt bättre förutsättningar för den interna kontrollfunktionen.
Utredningen föreslår vidare att ledamöterna i Socialstyrelsens rättsliga råd ska utses av regeringen i stället för av Socialstyrelsens styrelse. Regeringen bör utse ledamöterna för en bestämd tid, förslagsvis sex år med möjlighet till en förlängning med tre år. Utredningen föreslår också att den lekmannamedverkan som idag finns vid rådets behandling av rättsmedicinska och rättspsykiatriska ärenden ska avskaffas.
Läs också:
SOU 2006:103 Översyn av den rättsmedicinska verksamheten
Regeringen tar fram strategi mot hemlösheten
Hemlösheten ökar och så många som 17 500 personer saknar ett eget hem. Vräkningarna blir fler och ofta finns det barn med i bilden. Regeringen tar nu fram en strategi mot hemlösheten som ska presenteras i slutet av januari. Som ett första steg i arbetet träffar jag idag en mängd olika organisationer, däribland företrädare för de hemlösas förening, de som arbetar med hemlösa och även myndigheter och andra berörda aktörer," säger Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
Bland de organisationer som statsrådet träffade idag finns Stockholms stadsmission, Frälsningsarmén, Föreningen Stockholms hemlösa, Forum för frivilligt socialt arbete, Hyresgästföreningen, SABO, tidningen Situation Stockholm, företrädare för Stockholms stad, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket, med flera.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Under en mätvecka år 2005 var 17 800 personer hemlösa. Fem procent av dessa sover ute. 15 procent bodde på härbärge, elva procent på institution eller stödboende som planerades att skrivas ut inom tre månader och 37 procent utan planerad utskrivning inom tre månader. De som bodde tillfälligt någonstans eller var kontraktslösa hos anhöriga utgjorde 26 procent, där ingick även inneboende eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader.
Vräkningarna ökar och cirka 1000 barn drabbas av vräkning varje år. En strategi mot hemlösheten måste innehålla åtgärder som minskar antalet vräkningar och framför allt en lösning som gör att barn inte hamnar i en hemlös situation.
Regeringen höjer ambitionsnivån när det gäller att motverka hemlösheten. Regeringen satsar 66 miljoner 2007 och 2008 för framförallt lokalt utvecklingsarbete. 100 miljoner kronor satsas för att underlätta för ungdomar och andra svaga grupper att komma in på bostadsmarknaden. Men ekonomiska medel räcker inte, det måste också finnas ett konkret tillvägagångssätt för hur hemlösheten ska kunna bekämpas. Det behövs klara mål som tydliggör ansvardelningen när det gäller nationella, regionala eller lokala insatser. Därför kommer en strategi mot hemlösheten att arbetas fram och presenteras i slutet av januari, säger Maria Larsson.
Bland de organisationer som statsrådet träffade idag finns Stockholms stadsmission, Frälsningsarmén, Föreningen Stockholms hemlösa, Forum för frivilligt socialt arbete, Hyresgästföreningen, SABO, tidningen Situation Stockholm, företrädare för Stockholms stad, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket, med flera.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Under en mätvecka år 2005 var 17 800 personer hemlösa. Fem procent av dessa sover ute. 15 procent bodde på härbärge, elva procent på institution eller stödboende som planerades att skrivas ut inom tre månader och 37 procent utan planerad utskrivning inom tre månader. De som bodde tillfälligt någonstans eller var kontraktslösa hos anhöriga utgjorde 26 procent, där ingick även inneboende eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader.
Vräkningarna ökar och cirka 1000 barn drabbas av vräkning varje år. En strategi mot hemlösheten måste innehålla åtgärder som minskar antalet vräkningar och framför allt en lösning som gör att barn inte hamnar i en hemlös situation.
Regeringen höjer ambitionsnivån när det gäller att motverka hemlösheten. Regeringen satsar 66 miljoner 2007 och 2008 för framförallt lokalt utvecklingsarbete. 100 miljoner kronor satsas för att underlätta för ungdomar och andra svaga grupper att komma in på bostadsmarknaden. Men ekonomiska medel räcker inte, det måste också finnas ett konkret tillvägagångssätt för hur hemlösheten ska kunna bekämpas. Det behövs klara mål som tydliggör ansvardelningen när det gäller nationella, regionala eller lokala insatser. Därför kommer en strategi mot hemlösheten att arbetas fram och presenteras i slutet av januari, säger Maria Larsson.
Den organiserade brottslighetens ekonomihantering och Narkotikadistributörer
I februari respektive mars 2007 räknar Brå (Brottsförebyggande rådet) med att offentliggöra två nya, intressanta rapporter – Den organiserade narkotikabrottslighetens ekonomihantering och Narkotikadistributörer – en studie av grossisterna.
Du kan läsa mer om de två studierna här.
2005 publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, som kan tjäna som en utmärkt introduktion till de två rapporterna som kommer nästa år. Den rapporten hittar du här.
Torgny Peterson
Du kan läsa mer om de två studierna här.
2005 publicerade Brå rapporten Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, som kan tjäna som en utmärkt introduktion till de två rapporterna som kommer nästa år. Den rapporten hittar du här.
Torgny Peterson
Narkotikasamordnare begär 35 miljoner till insatser mot missbruket av hormonpreparat
Den nationelle narkotikasamordnaren, Björn Fries, föreslår att regeringen satsar 35 miljoner kronor på insatser mot missbruk av hormonpreparat. Störst satsningar bör göras inom områdena forskning och prevention, enligt den aktionsplan som Björn Fries överlämnar till statsrådet Maria Larsson onsdag 13 december.
"Trots att Sverige är bland de bästa i världen när det gäller behandling av hormonmissbruk, vet vi väldigt lite om hur utbrett problemet är. Vi behöver göra kartläggningar om allt ifrån missbrukets omfattning och effekter till könsskillnader och kopplingen mellan missbruket och kriminalitet," säger Björn Fries.
Den nationelle narkotikasamordnaren och Mobilisering mot narkotika föreslår att en särskilt utlysning av forskningsmedel avseende missbruk av hormonpreparat bör genomföras under 2007 och att 10 miljoner kronor satsas på forskning under de nästkommande två åren.
I aktionsplanen mot missbruk av hormonpreparat föreslås också att tre nationella kunskapscentra byggs upp i Stockholm, Göteborg och Malmö samt att regionala kompetenscentra upprättas i Örebro, Kalmar, Linköping, Umeå och Växjö.
Aktionsplanen betonar också vikten av samverkan mellan Mobilisering mot narkotika och ett antal gym för att tillsammans med gymmens personal och ägare utveckla bra förebyggande strategier mot hormonmissbruket.
Björn Fries vill också stärka polisens och tullens arbete mot hormonpreparat. Antalet beslag av hormonpreparat är större än till exempel heroin och kokain.
"En stor del av handeln sker via internet och det känns därför angeläget att bidra till en utökad spaningsverksamhet på nätet. Genom våra satsningar får de brottsbekämpande myndigheterna mer resurser att bedriva ett sådant arbete," säger Björn Fries.
Björn Fries fick uppdraget att förstärka insatserna mot dopning* genom ett tilläggsdirektiv (2006:76) i juni i år. Enligt direktivet ska den nationella narkotikasamordnaren uppmärksamma dopningsproblemet och genomföra insatser för att begränsa både utbudet och efterfrågan av dopningsmedel. Vidare ska den nationella narkotikasamordnaren förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer. I uppdraget ingår också att aktivt samverka med berörda departement, myndigheter och, kommuner, frivilligorganisationer och föreningslivet i övrigt.
* Eftersom ordet dopning upplevs som starkt kopplat till idrotten har den nationelle narkotikasamordnaren valt att i aktionsplanen tala om missbruk av hormonpreparat.
Hela aktionsplanen kommer att finnas tillgänglig på www.mobilisera.nu så snart den överlämnats till statsrådet Maria Larsson onsdag 13 december.
"Trots att Sverige är bland de bästa i världen när det gäller behandling av hormonmissbruk, vet vi väldigt lite om hur utbrett problemet är. Vi behöver göra kartläggningar om allt ifrån missbrukets omfattning och effekter till könsskillnader och kopplingen mellan missbruket och kriminalitet," säger Björn Fries.
Den nationelle narkotikasamordnaren och Mobilisering mot narkotika föreslår att en särskilt utlysning av forskningsmedel avseende missbruk av hormonpreparat bör genomföras under 2007 och att 10 miljoner kronor satsas på forskning under de nästkommande två åren.
I aktionsplanen mot missbruk av hormonpreparat föreslås också att tre nationella kunskapscentra byggs upp i Stockholm, Göteborg och Malmö samt att regionala kompetenscentra upprättas i Örebro, Kalmar, Linköping, Umeå och Växjö.
Aktionsplanen betonar också vikten av samverkan mellan Mobilisering mot narkotika och ett antal gym för att tillsammans med gymmens personal och ägare utveckla bra förebyggande strategier mot hormonmissbruket.
Björn Fries vill också stärka polisens och tullens arbete mot hormonpreparat. Antalet beslag av hormonpreparat är större än till exempel heroin och kokain.
"En stor del av handeln sker via internet och det känns därför angeläget att bidra till en utökad spaningsverksamhet på nätet. Genom våra satsningar får de brottsbekämpande myndigheterna mer resurser att bedriva ett sådant arbete," säger Björn Fries.
Björn Fries fick uppdraget att förstärka insatserna mot dopning* genom ett tilläggsdirektiv (2006:76) i juni i år. Enligt direktivet ska den nationella narkotikasamordnaren uppmärksamma dopningsproblemet och genomföra insatser för att begränsa både utbudet och efterfrågan av dopningsmedel. Vidare ska den nationella narkotikasamordnaren förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer. I uppdraget ingår också att aktivt samverka med berörda departement, myndigheter och, kommuner, frivilligorganisationer och föreningslivet i övrigt.
* Eftersom ordet dopning upplevs som starkt kopplat till idrotten har den nationelle narkotikasamordnaren valt att i aktionsplanen tala om missbruk av hormonpreparat.
Hela aktionsplanen kommer att finnas tillgänglig på www.mobilisera.nu så snart den överlämnats till statsrådet Maria Larsson onsdag 13 december.
Hur många sitter i fängelse?
I en mängd olika sammanhang diskuteras hur många som sitter i fängelse i olika länder i världen. Jag har också fått en mängd frågor om var man kan hitta tillförlitlig information om detta.
Det finns flera vägar att ta reda på sådan information och en av de enklare är nog att titta närmare på informationen från The International Centre for Prison Studies vid Kings College vid University of London där du kan du börja söka information land för land, via jämförelser mellan länder mm. för att sedan gå vidare i kontakter med kriminalvårdsmyndigheter i det land/de länder som intresserar dig.
Du hittar ytterligare information här.
Torgny Peterson
Det finns flera vägar att ta reda på sådan information och en av de enklare är nog att titta närmare på informationen från The International Centre for Prison Studies vid Kings College vid University of London där du kan du börja söka information land för land, via jämförelser mellan länder mm. för att sedan gå vidare i kontakter med kriminalvårdsmyndigheter i det land/de länder som intresserar dig.
Du hittar ytterligare information här.
Torgny Peterson
Heroin till missbrukare i Storbritannien?
Av David Raynes
Member of the International Task Force on Strategic Drug Policy
Executive Councillor; Advisor on Drug Policy, Drug Politics & Trafficking, National Drug Prevention Alliance UK
I över femtio år har Storbritannien haft något slag av förskrivning av heroin till missbrukare. Förskrivningen begränsades dock kraftigt i slutet av 1960-talet efter att betydande ’heroinläckor’ upptäckts av legalt förskrivet heroin till den illegala heroinmarknaden. Heroinet läckte till den illegala marknaden på två sätt – antingen genom att missbrukare sålde en del av sitt legalt förskrivna förråd eller genom korrupta eller inkompetenta läkare som skrev ut för mycket. Slutsatsen blev att heroin, om det skulle förskrivas, skulle intas under medicinskt överinseende, dvs i närvaro av en läkare eller sjuksköterska.
Diamorfin (heroin) är en legal medicin i Storbritannien för smärtlindring för t ex cancerpatienter i slutskedet.
Av de läkare som har särskilt tillstånd att förse missbrukare med heroin är det mycket få som visar någon stor entusiasm för det eller som tycks tro på sådan förskrivning annat än i ett kortsiktigt perspektiv. Endast mycket få läkare har någonsin visat något entusiasm att engageras för att förse/behandla missbrukare med heroin. I Storbritannien förekommer omfattande förskrivning av metadon. Kostnaden för metadonförskrivningen ökar och systemet med fortsatt förskrivning har ifrågasatts av Skottlands ledande drogexpert, som sagt att metadon som behandlingsform inte fungerar. Väldigt få missbrukare som får metadon blir fria från sitt missbruk och kostnaderna ökar som sagt.
Det finns inga omfattande bevis för att förskrivning av metadon har någon större effekt på brottsligheten och missbrukare som får metadon kompletterar ofta tillgången på metadon med gatuheroin OCH deltar i brottslig verksamhet, inklusive försäljning av narkotika.
En del anser, med tvekan, att förskrivning av heroin kan rättfärdigas för att stabilisera de mest kaotiska missbrukarna och utgöra ett hjälpmedel för att leda in dom i behandling avsedd att leda till drogfrihet, vilket är vad en majoritet av missbrukarna vill.
Varför allt prat om förskrivning av heroin i Storbritannien?
En analys baserad på goda källor ser ut som följer. Premiärminister Tony Blair har alltid varit mycket oroad över uppgifterna om brottslighet och uppgifter om drogrelaterad brottslighet. Det påstås att premiärminister Blair ”övertygades” om nedklassificeringen av cannabis, mot bättre vetande, eftersom han samtidigt fick påpekat för sig att mer polisresurser skulle gå till att bekämpa heroin och att fler missbrukare skulle förskrivas heroin och på så sätt hållas borta från kriminalitet.
Ordföranden för en parlamentskommitté, parlamentsledamoten Chris Mullen (tillika medlem av Senlis Council) argumenterade också för förskrivning av heroin till alla heroinmissbrukare. Det har funnits ringa stöd för det förslaget som betraktas som mer än måttligt vansinnigt.
Legaliserings- och harm reductionförespråkare lobbar för förskrivning av heroin och presenterar det som ett universalmedel mot brottslighet. Förslaget har fått massmedial uppmärksamhet efter ett tal av en biträdande polischef på en poliskonferens för några veckor sedan. Hans främsta skäl var att minska kriminaliteten, men hans förslag bortser från vissa politiska och finansiella fakta. Dessutom finns det inga garantier för att en förskrivning av heroin skulle åstadkomma en avsevärd minskning av kriminaliteten. Vidare har kostnaderna för en sådan verksamhet underskattats oerhört, inte minst av den biträdande polischefen.
Ett föreslaget heroinexperiment i Brighton kommer att inkludera 30 speciellt utvalda missbrukare av totalt 2 500 missbrukare. Att föreslå att förskrivning av heroin skulle kunna ske över hela Storbritannien är extremt missvisande. Det skulle innebära en massiv överföring av medel från den offentliga sjukvården och dessutom vara politiskt och ekonomiskt ohållbart även om man kunde hitta läkare som skulle genomföra det hela, vilket i sig är mycket tveksamt. Hur som helst så handlar det inte bara om kostnaden för heroin.
På grund av sin korta verkan kommer en heroinist, till skillnad från de som får metadon, att vara bunden till sin klinik på ett helt annat sätt. Varje liten stad skulle behöva sin egen klinik med åtminstone två läkare plus sjuksköterskor, lokaler och säkerhetsanordningar. Större städer skulle behöva mer än en sådan klinik. London skulle behöva ett stort antal. Varje klinik skulle behöva vara öppen från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Med detta som utgångspunkt skulle kostnaderna bli enorma samtidigt som tillgången på medicin och behandling för ’riktiga’ sjukdomar som cancer är undermåliga.
Även med dessa enorma insatser skulle missbrukare fortsätta att begå brott. Många missbrukar dessutom andra preparat. Skulle förslaget genomföras i någon större skala skulle det dessutom uppmuntra drogturism.
Förskrivning av heroin ska bara övervägas då det sker under mycket välkontrollerade former och för särskilt utvalda missbrukare som missbrukat lång tid. Heroin ska i sådana fall förskrivas (om det nu överhuvudtaget ska förskrivas) i ett sammanhang där det med kraftfulla ansträngningar handlar om att få missbrukaren ur sitt missbruk.
Det är viktigt att vi talar klartext om heroinförskrivningen och förklarar bristerna i förslagen.
Av forskning utförd av Joseph Rowntree Foundation framgår att det i Storbritannien för närvarande finns 70 läkare med tillstånd att förskriva heroin. Av dessa är det endast 40 som gör det regelbundet till totalt mindre än 500 missbrukare. Kostnaderna för förskrivning av heroin uppskattas vara tre gånger högre än för förskrivningen av metadon på grund av behovet för striktare övervakning och kontroll. The Royal College of General Practitioners har inte visat något intresse för att utvidga förskrivningen av heroin. Trycket för en sådan utvidgning kommer snarare från inrikesministeriet (Home Office), inte från hälsovårdsministeriet (Dept o Health).
Member of the International Task Force on Strategic Drug Policy
Executive Councillor; Advisor on Drug Policy, Drug Politics & Trafficking, National Drug Prevention Alliance UK
I över femtio år har Storbritannien haft något slag av förskrivning av heroin till missbrukare. Förskrivningen begränsades dock kraftigt i slutet av 1960-talet efter att betydande ’heroinläckor’ upptäckts av legalt förskrivet heroin till den illegala heroinmarknaden. Heroinet läckte till den illegala marknaden på två sätt – antingen genom att missbrukare sålde en del av sitt legalt förskrivna förråd eller genom korrupta eller inkompetenta läkare som skrev ut för mycket. Slutsatsen blev att heroin, om det skulle förskrivas, skulle intas under medicinskt överinseende, dvs i närvaro av en läkare eller sjuksköterska.
Diamorfin (heroin) är en legal medicin i Storbritannien för smärtlindring för t ex cancerpatienter i slutskedet.
Av de läkare som har särskilt tillstånd att förse missbrukare med heroin är det mycket få som visar någon stor entusiasm för det eller som tycks tro på sådan förskrivning annat än i ett kortsiktigt perspektiv. Endast mycket få läkare har någonsin visat något entusiasm att engageras för att förse/behandla missbrukare med heroin. I Storbritannien förekommer omfattande förskrivning av metadon. Kostnaden för metadonförskrivningen ökar och systemet med fortsatt förskrivning har ifrågasatts av Skottlands ledande drogexpert, som sagt att metadon som behandlingsform inte fungerar. Väldigt få missbrukare som får metadon blir fria från sitt missbruk och kostnaderna ökar som sagt.
Det finns inga omfattande bevis för att förskrivning av metadon har någon större effekt på brottsligheten och missbrukare som får metadon kompletterar ofta tillgången på metadon med gatuheroin OCH deltar i brottslig verksamhet, inklusive försäljning av narkotika.
En del anser, med tvekan, att förskrivning av heroin kan rättfärdigas för att stabilisera de mest kaotiska missbrukarna och utgöra ett hjälpmedel för att leda in dom i behandling avsedd att leda till drogfrihet, vilket är vad en majoritet av missbrukarna vill.
Varför allt prat om förskrivning av heroin i Storbritannien?
En analys baserad på goda källor ser ut som följer. Premiärminister Tony Blair har alltid varit mycket oroad över uppgifterna om brottslighet och uppgifter om drogrelaterad brottslighet. Det påstås att premiärminister Blair ”övertygades” om nedklassificeringen av cannabis, mot bättre vetande, eftersom han samtidigt fick påpekat för sig att mer polisresurser skulle gå till att bekämpa heroin och att fler missbrukare skulle förskrivas heroin och på så sätt hållas borta från kriminalitet.
Ordföranden för en parlamentskommitté, parlamentsledamoten Chris Mullen (tillika medlem av Senlis Council) argumenterade också för förskrivning av heroin till alla heroinmissbrukare. Det har funnits ringa stöd för det förslaget som betraktas som mer än måttligt vansinnigt.
Legaliserings- och harm reductionförespråkare lobbar för förskrivning av heroin och presenterar det som ett universalmedel mot brottslighet. Förslaget har fått massmedial uppmärksamhet efter ett tal av en biträdande polischef på en poliskonferens för några veckor sedan. Hans främsta skäl var att minska kriminaliteten, men hans förslag bortser från vissa politiska och finansiella fakta. Dessutom finns det inga garantier för att en förskrivning av heroin skulle åstadkomma en avsevärd minskning av kriminaliteten. Vidare har kostnaderna för en sådan verksamhet underskattats oerhört, inte minst av den biträdande polischefen.
Ett föreslaget heroinexperiment i Brighton kommer att inkludera 30 speciellt utvalda missbrukare av totalt 2 500 missbrukare. Att föreslå att förskrivning av heroin skulle kunna ske över hela Storbritannien är extremt missvisande. Det skulle innebära en massiv överföring av medel från den offentliga sjukvården och dessutom vara politiskt och ekonomiskt ohållbart även om man kunde hitta läkare som skulle genomföra det hela, vilket i sig är mycket tveksamt. Hur som helst så handlar det inte bara om kostnaden för heroin.
På grund av sin korta verkan kommer en heroinist, till skillnad från de som får metadon, att vara bunden till sin klinik på ett helt annat sätt. Varje liten stad skulle behöva sin egen klinik med åtminstone två läkare plus sjuksköterskor, lokaler och säkerhetsanordningar. Större städer skulle behöva mer än en sådan klinik. London skulle behöva ett stort antal. Varje klinik skulle behöva vara öppen från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Med detta som utgångspunkt skulle kostnaderna bli enorma samtidigt som tillgången på medicin och behandling för ’riktiga’ sjukdomar som cancer är undermåliga.
Även med dessa enorma insatser skulle missbrukare fortsätta att begå brott. Många missbrukar dessutom andra preparat. Skulle förslaget genomföras i någon större skala skulle det dessutom uppmuntra drogturism.
Förskrivning av heroin ska bara övervägas då det sker under mycket välkontrollerade former och för särskilt utvalda missbrukare som missbrukat lång tid. Heroin ska i sådana fall förskrivas (om det nu överhuvudtaget ska förskrivas) i ett sammanhang där det med kraftfulla ansträngningar handlar om att få missbrukaren ur sitt missbruk.
Det är viktigt att vi talar klartext om heroinförskrivningen och förklarar bristerna i förslagen.
Av forskning utförd av Joseph Rowntree Foundation framgår att det i Storbritannien för närvarande finns 70 läkare med tillstånd att förskriva heroin. Av dessa är det endast 40 som gör det regelbundet till totalt mindre än 500 missbrukare. Kostnaderna för förskrivning av heroin uppskattas vara tre gånger högre än för förskrivningen av metadon på grund av behovet för striktare övervakning och kontroll. The Royal College of General Practitioners har inte visat något intresse för att utvidga förskrivningen av heroin. Trycket för en sådan utvidgning kommer snarare från inrikesministeriet (Home Office), inte från hälsovårdsministeriet (Dept o Health).
Slut med champagnedagis i Båstad
I Båstad har krögaren Peter Vaerst upprörts över att kommunen sätter stopp för det så kallade jetsetfolkets aktiviteter under tennisveckans champagnedagis då de sprutar champagne av den dyrare sorten.
Vaerst säger till Kristianstadsbladet att han befarar att "han tappar en halv miljon i intäkter". Stackars Vaerst.
Vi rekommenderar Vaerst och hans kunder att ta del av den senaste rapporten från United Minds, som rapporterar att det signalerar låg status att ha ett intensivt uteliv. Hög status däremot karakteriseras bland annat av allmänbildning och gott föräldraskap.
Egenskaper som, enligt United Minds, signalerar låg status är att kunna spela tennis, ha en fullbokad almanacka, vara duktig på poker eller liknande spel, ha ett intensivt uteliv, vara en duktig amatördiskjockey, vara singel med intensivt kärleksliv, ha gått på friskola, ha barnflicka/städhjälp och betala svart, äga en äkta pälskappa/rock och, allra sist, ha en 15 år yngre fru/man.
De trendnissar som nu tänker lämna champagnedagiset i Båstad och söka ny status kan läsa mer om status och icke-status här.
Torgny Peterson
Vaerst säger till Kristianstadsbladet att han befarar att "han tappar en halv miljon i intäkter". Stackars Vaerst.
Vi rekommenderar Vaerst och hans kunder att ta del av den senaste rapporten från United Minds, som rapporterar att det signalerar låg status att ha ett intensivt uteliv. Hög status däremot karakteriseras bland annat av allmänbildning och gott föräldraskap.
Egenskaper som, enligt United Minds, signalerar låg status är att kunna spela tennis, ha en fullbokad almanacka, vara duktig på poker eller liknande spel, ha ett intensivt uteliv, vara en duktig amatördiskjockey, vara singel med intensivt kärleksliv, ha gått på friskola, ha barnflicka/städhjälp och betala svart, äga en äkta pälskappa/rock och, allra sist, ha en 15 år yngre fru/man.
De trendnissar som nu tänker lämna champagnedagiset i Båstad och söka ny status kan läsa mer om status och icke-status här.
Torgny Peterson
Mäns våldsutövande - barns upplevelser
I somras presenterades rapporten Mäns våldsutövande - barns upplevelser. Rapporten innehåller kartläggningar av verksamheter för våldsamma män och verksamheter för barn som upplever våld i sina familjer, samt förslag på hur kunskapen i dessa verksamheter ska kunna utvecklas, spridas och samordnas.
Arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga som regeringen avser att ta ett helhetsgrepp på.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson bjuder därför in till en hearing nu på måndag för att inhämta synpunkter på förslagen från berörda myndigheter och organisationer.
Arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga som regeringen avser att ta ett helhetsgrepp på.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson bjuder därför in till en hearing nu på måndag för att inhämta synpunkter på förslagen från berörda myndigheter och organisationer.
Holländska penningtvättare bakom lås och bom
Kommer någon ihåg det holländska flygbolaget Air Holland? Möjligen om du åkte med dom mellan Holland och Karibien. Hur som haver gick bolaget i konkurs 2004 trots att ledande figurer gjort vad de kunde för att få knarksmugglare att investera i bolaget.
Efter många turer har nu det rättsliga efterspelet haft sin gång och i går dömdes chefsekonomen i Air Holland, Paul Gruythuysen, till tre års fängelse. Han betraktas som hjärnan bakom 'tvätten' av cirka 35 miljoner euro (cirka 315 miljoner kronor). Enligt åklagaren levererade Gruythuysen personligen stora summor kontanter till personer i Europa, bland annat i Luxemburg och London, inklusive en diplomat från Dominikanska Republiken, men som bekant kan kriminella diplomater klara sig undan med hjälp av - just det - diplomatisk immunitet, så också i det här fallet. Pengarna forslades sedan vidare till mellanhänder som slutförde 'tvättprocessen', vilket gjorde det möjligt att investera dom i Air Holland.
Air Hollands tidigare VD, Cees van Dormael, dömdes till 18 månaders fängelse då han haft kunskap om den illegala verksamheten.
Båda herrarna har för avsikt att överklaga domarna.
Putsa upp din holländska och läs mer här.
Torgny Peterson
Efter många turer har nu det rättsliga efterspelet haft sin gång och i går dömdes chefsekonomen i Air Holland, Paul Gruythuysen, till tre års fängelse. Han betraktas som hjärnan bakom 'tvätten' av cirka 35 miljoner euro (cirka 315 miljoner kronor). Enligt åklagaren levererade Gruythuysen personligen stora summor kontanter till personer i Europa, bland annat i Luxemburg och London, inklusive en diplomat från Dominikanska Republiken, men som bekant kan kriminella diplomater klara sig undan med hjälp av - just det - diplomatisk immunitet, så också i det här fallet. Pengarna forslades sedan vidare till mellanhänder som slutförde 'tvättprocessen', vilket gjorde det möjligt att investera dom i Air Holland.
Air Hollands tidigare VD, Cees van Dormael, dömdes till 18 månaders fängelse då han haft kunskap om den illegala verksamheten.
Båda herrarna har för avsikt att överklaga domarna.
Putsa upp din holländska och läs mer här.
Torgny Peterson
Sverige hopplöst efter....?
Som en följd av att allt fler ägare till klubbar och restauranger utomlands inser att narkotikan i utelivet utgör ett problem så har man också börjat vidta ett flertal konkreta mått och steg för att göra klart för besökarna att narkotika inte accepteras.
Vad säger svenska pub- och/eller klubbägare om åtgärderna på engelska pubar i Spalding?
Ökad vaksamhet, ytterligare utbildning för att upptäcka droger och drogtecken, kunskap om ansvarsfull alkoholservering, icke-knarkande ordningsvakter i all ära, men uppenbarligen måste sådana insatser kompletteras med kraftfullare åtgärder om man menar allvar med att krossa knarket på krogen.
Torgny Peterson
Vad säger svenska pub- och/eller klubbägare om åtgärderna på engelska pubar i Spalding?
Ökad vaksamhet, ytterligare utbildning för att upptäcka droger och drogtecken, kunskap om ansvarsfull alkoholservering, icke-knarkande ordningsvakter i all ära, men uppenbarligen måste sådana insatser kompletteras med kraftfullare åtgärder om man menar allvar med att krossa knarket på krogen.
Torgny Peterson
Välkommen till 'Outer Space'
I all hemlighet har det under en längre tid pågått hemliga diskussioner mellan EU och NASA om hur 'Outer Space' skulle kunna användas för samhällsnyttiga ändamål.
Tanken är att missbrukare som tröttnat på jordelivet ska kunna skickas ut i välplacerade omloppsbanor för att så småningom välkomnas i första hand på månen och, i ett längre tidsperspektiv, på Mars. Strategerna bakom förslaget, mest kriminologer och harm reduction-förespråkare, menar att ett sådant projekt skulle ge aktiva missbrukare nya perspektiv på tillvaron - i ordets alla bemärkelser.
Genom en läcka inom EU har LSD-anhängarna i 'Spaced Out Ltd' fått reda på detaljer kring planerna och planerar nu tillsammans med Die Marijuana Freunde GmBH i Berlin en demonstration och uppskjutning av ett antal nyårsraketer eftersom de menar att rymdcharter för missbrukare bara är ett sätt att försena mer jordnära rehabiliteringsåtgärder.
Än så länge är tillgänglig information mycket knapphändig men konkreta planer beräknas bli offentliga 1 april 2007.
Torgny Peterson
Tanken är att missbrukare som tröttnat på jordelivet ska kunna skickas ut i välplacerade omloppsbanor för att så småningom välkomnas i första hand på månen och, i ett längre tidsperspektiv, på Mars. Strategerna bakom förslaget, mest kriminologer och harm reduction-förespråkare, menar att ett sådant projekt skulle ge aktiva missbrukare nya perspektiv på tillvaron - i ordets alla bemärkelser.
Genom en läcka inom EU har LSD-anhängarna i 'Spaced Out Ltd' fått reda på detaljer kring planerna och planerar nu tillsammans med Die Marijuana Freunde GmBH i Berlin en demonstration och uppskjutning av ett antal nyårsraketer eftersom de menar att rymdcharter för missbrukare bara är ett sätt att försena mer jordnära rehabiliteringsåtgärder.
Än så länge är tillgänglig information mycket knapphändig men konkreta planer beräknas bli offentliga 1 april 2007.
Torgny Peterson
Samverkan krävs för jobb åt unga
Snabbare studier och ökad samverkan mellan samhälle och företag om bland annat ungdomsintroduktion. Det är några förslag som ska underlätta för unga att få jobb. I dag överlämnades betänkandet 'Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden' till statsekreterare Christer Hallerby hos ungdomsminister Nyamko Sabuni.
Det tar allt längre tid för unga att komma in i arbetslivet. Att man studerar längre är en orsak, men i betänkandet från den nationella koordinatorn Lil Ljunggren Lönnberg redovisas flera. Trösklarna in i arbetslivet har blivit orimligt höga. Utredningen visar med statistik från AMS att arbetslösa mellan 25 och 29 år haft upprepade och långvariga perioder av arbetslöshet under de senaste sju åren. I genomsnitt har de unga varit inskrivna vid arbetsförmedlingen fem gånger och varje gång i genomsnitt sex månader.
De närmaste tio åren kommer ungdomskullarna som ska ut på arbetsmarknaden att vara extremt stora, i nivå med 40-talisterna. Dessa hade då fördelen av den offentliga sektorns expansion. Vad är lösningen för de unga i dag?
"Det är rimligt att arbetsplatser tar ansvar för och utvecklar system som tar emot unga och samtidigt stimulerar äldre att vara kvar," framhåller Lil Ljunggren Lönnberg. Då underlättas den kommande generationsväxlingen.
I samverkan med fem länsarbetsnämnder har utredningen startat en försöksverksamhet för introduktion av unga. En handledarutbildning har utarbetats för att underlätta generationsväxling i arbetslivet.
Utredningen pekar också på vikten av att utbildningarna håller hög kvalitet. Ungas utbildnings- och yrkesval bör underlättas genom nära samverkan med arbetslivet och bättre information. Unga med eftergymnasial utbildning hävdar sig bäst på arbetsmarknaden, men studietiden blir ofta för lång. Incitamenten för att öka genomströmningen måste bli tydligare för utbildningsanordnare och studenter. Det kan gälla t. ex. rabatter på återbetalning av studielån för de studerande som avslutar sina studier inom avsedd tid.
Unga, som blir arbetslösa innan de är etablerade på arbetsmarknaden, har särskilda behov av tidigt stöd. Koordinatorn betonar arbetsförmedlingens viktiga roll att se till att unga inte passiviseras eller hamnar i en ond cirkel med arbetslöshetsperioder avbrutna av tillfälliga timanställningar, kurser och arbetsmarknadspolitiska program.
Det tar allt längre tid för unga att komma in i arbetslivet. Att man studerar längre är en orsak, men i betänkandet från den nationella koordinatorn Lil Ljunggren Lönnberg redovisas flera. Trösklarna in i arbetslivet har blivit orimligt höga. Utredningen visar med statistik från AMS att arbetslösa mellan 25 och 29 år haft upprepade och långvariga perioder av arbetslöshet under de senaste sju åren. I genomsnitt har de unga varit inskrivna vid arbetsförmedlingen fem gånger och varje gång i genomsnitt sex månader.
De närmaste tio åren kommer ungdomskullarna som ska ut på arbetsmarknaden att vara extremt stora, i nivå med 40-talisterna. Dessa hade då fördelen av den offentliga sektorns expansion. Vad är lösningen för de unga i dag?
"Det är rimligt att arbetsplatser tar ansvar för och utvecklar system som tar emot unga och samtidigt stimulerar äldre att vara kvar," framhåller Lil Ljunggren Lönnberg. Då underlättas den kommande generationsväxlingen.
I samverkan med fem länsarbetsnämnder har utredningen startat en försöksverksamhet för introduktion av unga. En handledarutbildning har utarbetats för att underlätta generationsväxling i arbetslivet.
Utredningen pekar också på vikten av att utbildningarna håller hög kvalitet. Ungas utbildnings- och yrkesval bör underlättas genom nära samverkan med arbetslivet och bättre information. Unga med eftergymnasial utbildning hävdar sig bäst på arbetsmarknaden, men studietiden blir ofta för lång. Incitamenten för att öka genomströmningen måste bli tydligare för utbildningsanordnare och studenter. Det kan gälla t. ex. rabatter på återbetalning av studielån för de studerande som avslutar sina studier inom avsedd tid.
Unga, som blir arbetslösa innan de är etablerade på arbetsmarknaden, har särskilda behov av tidigt stöd. Koordinatorn betonar arbetsförmedlingens viktiga roll att se till att unga inte passiviseras eller hamnar i en ond cirkel med arbetslöshetsperioder avbrutna av tillfälliga timanställningar, kurser och arbetsmarknadspolitiska program.
Regeringen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin
”Barn- och ungdomspsykiatrin behöver förstärkningar i närtid. Ökningen av barn och ungdomars psykiska ohälsa är alarmerande. Regeringen prioriterar därför åtgärder inom tre specifika områden. Det gäller en utökad vårdgaranti för barn och unga, inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum för barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa och en satsning på baspersonalens kompetens.” Det sa socialminister Göran Hägglund när han talade på konferensen ’Ambition och ansvar, arrangerad av Nationell psykiatrisamordning och Socialstyrelsen på onsdagen.
Några av de konkreta satsningar som kommer att genomföras det kommande året:
1. Vårdgaranti för barn och unga
Den nationella vårdgarantin utökas för att barn och ungdomar skall garanteras att snabbare komma i kontakt med vården. Barn och ungdomar ska genom vårdgarantin garanteras möjlighet till utredning inom maximalt 30 dagar samt behandling efter ytterligare 30 dagar, jämfört med 90 dagar som är gällande idag.
2. Inrättandet av ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa
Regeringen anser att det nationella kunskapscentrumets uppgift skall vara - inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag och finansiering - att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap för att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla psykiska problem.
3. Satsning på baspersonalens kompetens
Det behövs en satsning på kompetenshöjning när det gäller baspersonalen inom landstingens och kommunernas verksamheter för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder.
Inom äldreomsorgen finns ett kompetensutvecklingsprogram för att stimulera fortbildning av personal, Kompetensstegen. Ett liknande program skulle kunna tas fram för t.ex. mentalskötare och kommunal omsorgspersonal. En sådan satsning är särskild viktig med hänsyn till att den utveckling mot psykiatrisk öppenvård, som har pågått under många år, innebär att personer med svår psykiatrisk problematik ges vård och stöd och service i hemmet eller i särskilt boende.
Några av de konkreta satsningar som kommer att genomföras det kommande året:
1. Vårdgaranti för barn och unga
Den nationella vårdgarantin utökas för att barn och ungdomar skall garanteras att snabbare komma i kontakt med vården. Barn och ungdomar ska genom vårdgarantin garanteras möjlighet till utredning inom maximalt 30 dagar samt behandling efter ytterligare 30 dagar, jämfört med 90 dagar som är gällande idag.
2. Inrättandet av ett Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa
Regeringen anser att det nationella kunskapscentrumets uppgift skall vara - inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag och finansiering - att samla, koordinera och föra ut kunskap och vetenskap för att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla psykiska problem.
3. Satsning på baspersonalens kompetens
Det behövs en satsning på kompetenshöjning när det gäller baspersonalen inom landstingens och kommunernas verksamheter för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder.
Inom äldreomsorgen finns ett kompetensutvecklingsprogram för att stimulera fortbildning av personal, Kompetensstegen. Ett liknande program skulle kunna tas fram för t.ex. mentalskötare och kommunal omsorgspersonal. En sådan satsning är särskild viktig med hänsyn till att den utveckling mot psykiatrisk öppenvård, som har pågått under många år, innebär att personer med svår psykiatrisk problematik ges vård och stöd och service i hemmet eller i särskilt boende.
Uppföljning av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador
”Den nationella handlingsplanen mot alkoholskador har haft effekt men den kunde ha utformats bättre”. Det konstaterar Statens folkhälsoinstitut i sin utvärdering av den handlingsplan som riksdagen antog år 2000 för att begränsa alkoholskadorna i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige.
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att utvärdera den nationella handlingsplan mot alkoholskador som omfattat perioden 2001-2005.
Handlingsplanen antogs av riksdagen som ett svar på den ökning av alkoholkonsumtionen - och därmed också av skadorna - som man befarade skulle inträffa i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige. Alkoholen orsakar mycket stora kostnader i form av mänskligt lidande och välfärdsförluster. Att välja rätt strategi för att minska kostnaderna är en central uppgift.
Utvärderingen av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador, som nu har överlämnats till folkhälsoministern visar att handlingsplanen haft effekt men den kunde ha utformats bättre.
Bland annat konstateras att flera av de åtgärder som internationell forskning visat vara de effektivaste inte använts i den utsträckning som varit möjligt. Dit hör insatser för att minska berusningsdrickande på restauranger, alkoholrådgivning i sjukvården och polisarbete för att minska produktion och distribution av illegal alkohol. Dessa är exempel på insatser som i kombination med informationsinsatser bör utgöra grunden för det fortsatta alkoholförebyggande arbetet i Sverige.
Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, kommenterar på sin blogg resultatet av utvärderingen: ”Enligt vår bedömning har den nationella handlingsplanen visserligen inte kunnat bryta en negativ skadeutveckling, men väl medverkat till att utvecklingen blivit mindre negativ än befarat”, skriver Gunnar Ågren. ”Arbetet i framtiden måste i högre grad inriktas på åtgärder som på ett verksamt sätt minskar tillgängligheten till alkohol. Ett exempel på en sådan insats är arbetet för en mer ansvarsfull alkoholservering på restauranger, parat med en effektiv alkoholtillsyn som har en klar inverkan på alkoholrelaterat våld. Andra viktiga insatser är att i högre grad engagera föräldrarna när det gäller alkoholdrickande bland ungdom och sjukvårdens insatser för att identifiera och påverka,” avslutar Gunnar Ågren.
Du hittar rapporten, ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005 – Slutredovisning av regeringsuppdrag’ här.
Alkoholkommitténs nya ordförande Ragnwi Marcelind kommenterar Folkhälsoinstitutets alkoholrapport
”Från år 2004 till år 2005 har totalkonsumtionen av alkohol gått ner, från 10,4 liter ren alkohol per person till 10,2 liter. Minskningen är liten, men utvecklingen går åt rätt håll. Och även fast totalkonsumtionen har gått upp sedan slutet av 90-talet, från drygt 8 liter ren alkohol per person till över 10 liter, har alkoholproblemen ökat i betydligt mindre omfattning än befarat.”
Det säger Alkoholkommitténs ordförande, statssekreterare Ragnwi Marcelind med anledning av Folkhälsoinstitutets rapport ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005’, som den 6 december presenterades för Alkoholkommittén.
I rapporten konstateras att ungdomsdrickandet har minskat och debutåldern verkar ha höjts. Fler ungdomar rapporterar att de aldrig dricker sig berusade och fler ungdomar (åk 9) uppger att de inte dricker alls. Däremot kan man se en polarisering bland ungdomars drickande och det finns en grupp som dricker mer.
Enligt SoRAD:s (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) statistik har också berusningsdrickandet minskat mellan 2003 och 2005. Detta gäller både män och kvinnor och även unga.
Insatserna för att begränsa efterfrågan har ökat under perioden. Organisationen och strukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna har gradvis förbättrats och de förebyggande aktiviteterna har ökat i antal.
Rapporten beskriver också hur viktigt det är att de insatser som görs inom det förebyggande arbetet på alkoholområdet sker med utgångspunkt från väl dokumenterade underlag och efter vetenskapliga metoder för att få bäst genomslagskraft.
”Regeringen kommer att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet. Alkoholkommitténs verksamhet ska permanentas inom ramen för den ordinarie verksamhetsstrukturen. Det ger större möjlighet att tillvarata kompetens och ger en bättre förankring inom folkhälsoområdet,” säger Ragnwi Marcelind.
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att utvärdera den nationella handlingsplan mot alkoholskador som omfattat perioden 2001-2005.
Handlingsplanen antogs av riksdagen som ett svar på den ökning av alkoholkonsumtionen - och därmed också av skadorna - som man befarade skulle inträffa i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige. Alkoholen orsakar mycket stora kostnader i form av mänskligt lidande och välfärdsförluster. Att välja rätt strategi för att minska kostnaderna är en central uppgift.
Utvärderingen av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador, som nu har överlämnats till folkhälsoministern visar att handlingsplanen haft effekt men den kunde ha utformats bättre.
Bland annat konstateras att flera av de åtgärder som internationell forskning visat vara de effektivaste inte använts i den utsträckning som varit möjligt. Dit hör insatser för att minska berusningsdrickande på restauranger, alkoholrådgivning i sjukvården och polisarbete för att minska produktion och distribution av illegal alkohol. Dessa är exempel på insatser som i kombination med informationsinsatser bör utgöra grunden för det fortsatta alkoholförebyggande arbetet i Sverige.
Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, kommenterar på sin blogg resultatet av utvärderingen: ”Enligt vår bedömning har den nationella handlingsplanen visserligen inte kunnat bryta en negativ skadeutveckling, men väl medverkat till att utvecklingen blivit mindre negativ än befarat”, skriver Gunnar Ågren. ”Arbetet i framtiden måste i högre grad inriktas på åtgärder som på ett verksamt sätt minskar tillgängligheten till alkohol. Ett exempel på en sådan insats är arbetet för en mer ansvarsfull alkoholservering på restauranger, parat med en effektiv alkoholtillsyn som har en klar inverkan på alkoholrelaterat våld. Andra viktiga insatser är att i högre grad engagera föräldrarna när det gäller alkoholdrickande bland ungdom och sjukvårdens insatser för att identifiera och påverka,” avslutar Gunnar Ågren.
Du hittar rapporten, ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005 – Slutredovisning av regeringsuppdrag’ här.
Alkoholkommitténs nya ordförande Ragnwi Marcelind kommenterar Folkhälsoinstitutets alkoholrapport
”Från år 2004 till år 2005 har totalkonsumtionen av alkohol gått ner, från 10,4 liter ren alkohol per person till 10,2 liter. Minskningen är liten, men utvecklingen går åt rätt håll. Och även fast totalkonsumtionen har gått upp sedan slutet av 90-talet, från drygt 8 liter ren alkohol per person till över 10 liter, har alkoholproblemen ökat i betydligt mindre omfattning än befarat.”
Det säger Alkoholkommitténs ordförande, statssekreterare Ragnwi Marcelind med anledning av Folkhälsoinstitutets rapport ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005’, som den 6 december presenterades för Alkoholkommittén.
I rapporten konstateras att ungdomsdrickandet har minskat och debutåldern verkar ha höjts. Fler ungdomar rapporterar att de aldrig dricker sig berusade och fler ungdomar (åk 9) uppger att de inte dricker alls. Däremot kan man se en polarisering bland ungdomars drickande och det finns en grupp som dricker mer.
Enligt SoRAD:s (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) statistik har också berusningsdrickandet minskat mellan 2003 och 2005. Detta gäller både män och kvinnor och även unga.
Insatserna för att begränsa efterfrågan har ökat under perioden. Organisationen och strukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna har gradvis förbättrats och de förebyggande aktiviteterna har ökat i antal.
Rapporten beskriver också hur viktigt det är att de insatser som görs inom det förebyggande arbetet på alkoholområdet sker med utgångspunkt från väl dokumenterade underlag och efter vetenskapliga metoder för att få bäst genomslagskraft.
”Regeringen kommer att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet. Alkoholkommitténs verksamhet ska permanentas inom ramen för den ordinarie verksamhetsstrukturen. Det ger större möjlighet att tillvarata kompetens och ger en bättre förankring inom folkhälsoområdet,” säger Ragnwi Marcelind.
Varning! - Missbruk av ingrediens i hostmedicin
Från Kalifornien kommer nu rapporter om ett kraftigt ökande missbruk av en ingrediens i hostmedicin.
Ingrediensen, som tidigare ingick i ett hostdämpande preparat i Sverige, dricks men finns också i både kapsel- och tablettform och i Kalifornien är det receptfria hosttabletter med ingrediensen som missbrukas mest.
1999 rapporterades där 48 fall av missbruk av ingrediensen ifråga; 2004 uppgick antalet till 478. Nästan 75 procent av alla de rapporterade fallen i Kalifornien handlade om ungdomar i åldern 9-17 år (medelålder 16 år).
Läs också:
Ungdomar medvetslösa av hostmedicin
Torgny Peterson
Ingrediensen, som tidigare ingick i ett hostdämpande preparat i Sverige, dricks men finns också i både kapsel- och tablettform och i Kalifornien är det receptfria hosttabletter med ingrediensen som missbrukas mest.
1999 rapporterades där 48 fall av missbruk av ingrediensen ifråga; 2004 uppgick antalet till 478. Nästan 75 procent av alla de rapporterade fallen i Kalifornien handlade om ungdomar i åldern 9-17 år (medelålder 16 år).
Läs också:
Ungdomar medvetslösa av hostmedicin
Torgny Peterson
”Kriminalvårdande” galenskaper
Kriminalvården i olika länder har presenterat en del fantastiska galenskaper, ofta under täckmanteln ’harm reduction’.
I Schweiz, som under olika perioder lett galenskapsligan, delade man under en period till och med ut heroin till intagna i två fängelser. Tänka sig – vilket fantastiskt erbjudande till aktiva heroinister! Fritt heroin på kåken! En dokumenterad heroinist begår ett narkotikarelaterat brott, hamnar på kåken och får statligt heroin som extrabonus. Inte illa, skulle förmodligen flera missbrukare tycka. Mycket illa, tycker jag. Såvitt jag vet har den här galenskapen numera upphört vilket kan tyda på att det även finns hopp om okunniga byråkrater i det schweiziska kriminalvårdssystemet.
I ett helt annat land, Kanada har man – tro det eller ej – haft tatueringsprogram inom det federala fängelsesystemet. Vilken galenpanna som introducerade det är inte bekant i skrivande stund. Vad som däremot är bekant är att den federala regeringen insett att 'satsningen' var slöseri med pengar till en värdelös verksamhet.
Resultat? ’Tatueringsprogrammen’ avslutas.
Läs också:
Kriminella får behandling för ADHD
Läkemedelsverket hemligstämplar Christopher Gillbergs misslyckade experiment med ADHD-drogen Strattera
Torgny Peterson
I Schweiz, som under olika perioder lett galenskapsligan, delade man under en period till och med ut heroin till intagna i två fängelser. Tänka sig – vilket fantastiskt erbjudande till aktiva heroinister! Fritt heroin på kåken! En dokumenterad heroinist begår ett narkotikarelaterat brott, hamnar på kåken och får statligt heroin som extrabonus. Inte illa, skulle förmodligen flera missbrukare tycka. Mycket illa, tycker jag. Såvitt jag vet har den här galenskapen numera upphört vilket kan tyda på att det även finns hopp om okunniga byråkrater i det schweiziska kriminalvårdssystemet.
I ett helt annat land, Kanada har man – tro det eller ej – haft tatueringsprogram inom det federala fängelsesystemet. Vilken galenpanna som introducerade det är inte bekant i skrivande stund. Vad som däremot är bekant är att den federala regeringen insett att 'satsningen' var slöseri med pengar till en värdelös verksamhet.
Resultat? ’Tatueringsprogrammen’ avslutas.
Läs också:
Kriminella får behandling för ADHD
Läkemedelsverket hemligstämplar Christopher Gillbergs misslyckade experiment med ADHD-drogen Strattera
Torgny Peterson
Fler än väntat får ersättning från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
De allmänna försäkringarna är verkligen allmänna. På tolv år har knappt hälften av befolkningen som i slutet av 2005 var 20-64 år någon gång haft sjukpenning (och därmed i allmänhet varit sjuka längre än 14 dagar). Drygt hälften har någon gång varit hos arbetsförmedlingen. Drygt en fjärdedel har varit både sjukskrivna och arbetslösa. Bara en fjärdedel av befolkningen har varken varit sjuk eller arbetslös.
"Det här visar att socialförsäkringarna är en gemensam angelägenhet. Vi löper alla risken att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet," kommenterar utredaren Anna Hedborg.
Hittills har bilden av hur försäkringarna används varit ganska suddig, men genom ett samarbete med Försäkringskassan har Socialförsäkringsutredningen nu tillgång till en databas där såväl sjukförsäkringens som arbetsmarknadspolitikens samtliga händelser under en tolvårsperiod finns med. I skriften Nya siffror om socialförsäkringarna presenteras de första uppgifterna och analyserna med databasen som grund.
I förhållande till hur många som får ersättning från försäkringarna är det ändå relativt få som har obrutna långa tider av vandringar mellan systemen. Av de sjukersatta hade knappt 30 000 personer minst fyra års sammanhängande period av sjukskrivning/arbetslöshet/sjukskrivning eller arbetslöshet/sjukskrivning/arbetslöshet (eller längre kedjor) bakom sig. Allt som allt är det drygt en procent av befolkningen som under tolvårsperioden har vandrat mellan systemen så länge som fyra år sammanhängande.
"Flödena mellan systemen är inte så stora som ibland misstänkts. Sjukdom och arbetslöshet är olika händelser och den som drabbas hårt drabbas oftast i huvudsak av det ena eller det andra," konstaterar Anna Hedborg.
I Sverige är sjukfrånvaron hög när arbetslösheten är låg och lägre när arbetslösheten går upp. En vanlig hypotes har varit att det skulle kunna förklaras av att sjukligare personer får arbete bara i högkonjunktur och då alltså ökar sjuktalen. I den nya databasen kan historien för dem som blev sjuka undersökas - och hypotesen vederläggas. Det visar sig att ökningen av sjukskrivningarna framför allt kom från de etablerade anställda, särskilt om man ser till de långa sjukfallen.
Den kraftiga ökningen mellan 1997 och 2002 drevs framför allt av kraftigt ökade sjukskrivningstider, framför allt för anställda innan de återgick i arbete, men också för arbetslösa och för dem som väntade på sjukersättning.
Bara ungefär 18 procent av ökningen kom 1997-02 från ökat inflöde. Däremot kan den kraftiga nedgången av sjukfrånvaron som skett sedan 2002 nästan uteslutande härledas till att allt färre blir sjukskrivna. Inflödet 2005 understeg 1996 års inflöde med 80 000 personer, men tiderna fortsätter att vara långa.
"För att kostnaderna ska fortsätta att sjunka är det viktigt att tiderna går ned. Om så inte sker riskerar kostnaderna att åter börja skena om inflödet skulle öka från den ovanligt låga nivån just nu," avslutar Anna Hedborg.
Besök också:
Socialförsäkringsutredningen
"Det här visar att socialförsäkringarna är en gemensam angelägenhet. Vi löper alla risken att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet," kommenterar utredaren Anna Hedborg.
Hittills har bilden av hur försäkringarna används varit ganska suddig, men genom ett samarbete med Försäkringskassan har Socialförsäkringsutredningen nu tillgång till en databas där såväl sjukförsäkringens som arbetsmarknadspolitikens samtliga händelser under en tolvårsperiod finns med. I skriften Nya siffror om socialförsäkringarna presenteras de första uppgifterna och analyserna med databasen som grund.
I förhållande till hur många som får ersättning från försäkringarna är det ändå relativt få som har obrutna långa tider av vandringar mellan systemen. Av de sjukersatta hade knappt 30 000 personer minst fyra års sammanhängande period av sjukskrivning/arbetslöshet/sjukskrivning eller arbetslöshet/sjukskrivning/arbetslöshet (eller längre kedjor) bakom sig. Allt som allt är det drygt en procent av befolkningen som under tolvårsperioden har vandrat mellan systemen så länge som fyra år sammanhängande.
"Flödena mellan systemen är inte så stora som ibland misstänkts. Sjukdom och arbetslöshet är olika händelser och den som drabbas hårt drabbas oftast i huvudsak av det ena eller det andra," konstaterar Anna Hedborg.
I Sverige är sjukfrånvaron hög när arbetslösheten är låg och lägre när arbetslösheten går upp. En vanlig hypotes har varit att det skulle kunna förklaras av att sjukligare personer får arbete bara i högkonjunktur och då alltså ökar sjuktalen. I den nya databasen kan historien för dem som blev sjuka undersökas - och hypotesen vederläggas. Det visar sig att ökningen av sjukskrivningarna framför allt kom från de etablerade anställda, särskilt om man ser till de långa sjukfallen.
Den kraftiga ökningen mellan 1997 och 2002 drevs framför allt av kraftigt ökade sjukskrivningstider, framför allt för anställda innan de återgick i arbete, men också för arbetslösa och för dem som väntade på sjukersättning.
Bara ungefär 18 procent av ökningen kom 1997-02 från ökat inflöde. Däremot kan den kraftiga nedgången av sjukfrånvaron som skett sedan 2002 nästan uteslutande härledas till att allt färre blir sjukskrivna. Inflödet 2005 understeg 1996 års inflöde med 80 000 personer, men tiderna fortsätter att vara långa.
"För att kostnaderna ska fortsätta att sjunka är det viktigt att tiderna går ned. Om så inte sker riskerar kostnaderna att åter börja skena om inflödet skulle öka från den ovanligt låga nivån just nu," avslutar Anna Hedborg.
Besök också:
Socialförsäkringsutredningen
CV för äldre- och folkhälsominister Maria Larsson
Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd) är ansvarig samordningsminister på Socialdepartementet för narkotikafrågor.
Den som undrar vad Maria Larsson ägnat sig åt tidigare hittar svaret här.
Torgny Peterson
Den som undrar vad Maria Larsson ägnat sig åt tidigare hittar svaret här.
Torgny Peterson
Läkemedelsverket hemligstämplar Christopher Gillbergs misslyckade experiment med ADHD-drogen Strattera
Christopher Gillberg har testat ADHD-drogen Strattera på vuxna. Experimentet avslutades i maj i år, men slutrapport inkom till Läkemedelsverket först den 23 november.
Läkemedelsverket har hemligstämplat rapporten i sin helhet. Prövaren (inte patienterna) sägs ta skada om resultaten når allmänheten. Den myndighet som ska vara till ”för patienternas och allmänhetens säkerhet” sätter än en gång en psykiatrikers och ett läkemedelsbolags finansiella status före patienternas säkerhet.
Men den här gången har tillräckligt mycket nått ut om resultaten – mörkläggningen har misslyckats.
Vi kommer aldrig att få höra talas om ett experiment där man utgår från/antar att en psykiatrisk drog ger skadliga effekter och innebär säkerhetsrisker vid långtidsanvändning, och sedan bevisar detta. Inget läkemedelsbolag skulle vara intresserat, ingen etikprövningsnämnd skulle godkänna det och ingen psykiatriker skulle utföra det.
Därför får vi aldrig se en publicerad studie i vilken det bevisats att en psykiatrisk drog är skadlig och ineffektiv i långtidsanvändning.
Men Christopher Gillberg har lyckats bevisa detta – även om han tänkte bevisa motsatsen.Gillbergs ansökan om att pröva Strattera på vuxna inkom till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet i januari 2003, efter att först ha granskats och godkänts av verksamhetschefen Björn Kadesjö. Enligt ansökan skulle man testa effekterna av medlet på 40 vuxna under 18 månader, för att se om ”eventuell positiv effekt kvarstår”, samt studera ”[n]egativa sidoeffekter på kort och lång sikt…” (s. 3) [1] Man poängterade: ”Behandlingen av AD/HD sträcker sig i de flesta fall över många år.” (s. 2)
På frågan (s. 3) ”vilka risker för skador och obehag som olika aktörer och berörda kan utsättas för” blev svaret: ”Vi bedömer att studien inte medför några medicinska risker för patienten.” Och vidare: "Allvarliga bieffekter är ytterst sällsynta.” (s. 4).
Gillberg framhåller i ansökan att det tidigare bara gjorts korttidsstudier på vuxna och följaktligen var denna studie unik i det att man skulle testa antagandet att Strattera gav positiva effekter vid längre tids användning och hade få negativa sidoeffekter.
Och vad hände?
Information från kliniken säger att man fick ihop 24 deltagare (av de 40 som det var tänkt). 4 av dessa 24 startade inte. Återstod 20. [2]
Det främsta resultatet: 40 procent (n=8) av deltagarna fick avbryta studien i förtid på grund av att skadeverkningarna av Strattera blev för allvarliga.
Det näst främsta resultatet: 30 procent (n=6) av deltagarna fick avbryta studien i förtid på grund av att Strattera gav dålig effekt.
15 procent (n=3) kom aldrig till återbesök eller avbröt på eget initiativ. (Denna grupp ska rimligtvis räknas till kategorin ovan, varvid andelen som avbröt på grund av dålig effekt stiger till 45 procent (n=9).)
En person avbröt i förtid av annat skäl, och en annan avbröt av oredovisade skäl.
Och till sist: ”Endast en patient har genomfört hela studien.” [3]
De 40 procenten (n=8) som togs ur studien på grund av skadeverkningar drabbades av: leverskada (”förhöjda transaminaser”, n=1), sköldkörtelskada (”förhöjda thyreoidea-värden”, n=1), aggressivitet/fientlighet (n=2), depression (n=3), förhöjt blodtryck (n=1). [2; 4; 5]
Sammanfattningsvis har Christopher Gillberg visat att hypotesen inte höll: Stratteras eventuella positiva effekt kvarstod inte; de negativa sidoeffekterna var så allvarliga att 40 procent av deltagarna fick avbryta behandlingen i förtid (de medicinska riskerna för patienterna var alltför stora).
Nitton av tjugo (95 procent) föll alltså ur studien innan den var slut och bara 1 person genomförde hela studien.
Det speciella med denna studie är att faktiska resultat nått ut innan den är publicerad. Det här innebär att negativa data – som brukligt är – inte kunde begravas i Läkemedelsverkets arkiv. Det innebär också att den planerade selektiva publiceringen inte kan bli speciellt trovärdig.
Läkemedelsverket stoppade inte studien trots att man långt innan den var avslutad fick ta del av säkerhetsriskerna, som beskrivits ovan. Man väntade ett halvår på att få in en slutrapport om experimentet. Och när man till sist fick det hemligstämplade man hela rapporten.
Under tiden har ett stort antal svenska barn fått Strattera, där deras läkare och föräldrar tror att Strattera är en ”säker och effektiv medicin” som ”tolereras väl”.
Gillberg har bevisat motsatsen. Men han kommer inte att publicera sina bevis i ren och oförvanskad form. Han kommer tillsammans med Eli Lillys professionella manipulatörer att välja ut några subjektiva resultat och från dessa dra de mest långtgående positiva slutsatser.
Läkemedelsverket kommer som vanligt inte att ställa upp för patienterna – en myndighet som finansieras av läkemedelsindustrin ser helt enkelt denna industri som sina enda egentliga kunder.
Politikerna bockar lydigt, mumlar att psykiatrin behöver mer pengar, och Eli Lilly skrattar hela vägen till banken.
Janne Larsson
skribent
[1] Gillberg/Kadesjö, Ansökan till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet, 29 november 2002, inkom 14 januari 2003. http://www.jannel.se/refs_strattera_trial/application_gillberg_strattera_ethics_committee.PDF
[2] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning (atomoxetine hydrochloride) ref nr: 2002/74152; 25 april 2006.
[3] Gillberg/Råstam/Cederlund, Klinisk prövning atomoxetine, hydrochloride dnr 1512002/74152, öppen studie av atomoxetine hos vuxna med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), 15 maj 2006.
[4] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning, 11 oktober 2005, inkom Läkemedelsverket den 13 oktober 2005.
[5] Läkemedelsverket, e-postsvar av den 12 december 2005.
Läkemedelsverket har hemligstämplat rapporten i sin helhet. Prövaren (inte patienterna) sägs ta skada om resultaten når allmänheten. Den myndighet som ska vara till ”för patienternas och allmänhetens säkerhet” sätter än en gång en psykiatrikers och ett läkemedelsbolags finansiella status före patienternas säkerhet.
Men den här gången har tillräckligt mycket nått ut om resultaten – mörkläggningen har misslyckats.
Vi kommer aldrig att få höra talas om ett experiment där man utgår från/antar att en psykiatrisk drog ger skadliga effekter och innebär säkerhetsrisker vid långtidsanvändning, och sedan bevisar detta. Inget läkemedelsbolag skulle vara intresserat, ingen etikprövningsnämnd skulle godkänna det och ingen psykiatriker skulle utföra det.
Därför får vi aldrig se en publicerad studie i vilken det bevisats att en psykiatrisk drog är skadlig och ineffektiv i långtidsanvändning.
Men Christopher Gillberg har lyckats bevisa detta – även om han tänkte bevisa motsatsen.Gillbergs ansökan om att pröva Strattera på vuxna inkom till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet i januari 2003, efter att först ha granskats och godkänts av verksamhetschefen Björn Kadesjö. Enligt ansökan skulle man testa effekterna av medlet på 40 vuxna under 18 månader, för att se om ”eventuell positiv effekt kvarstår”, samt studera ”[n]egativa sidoeffekter på kort och lång sikt…” (s. 3) [1] Man poängterade: ”Behandlingen av AD/HD sträcker sig i de flesta fall över många år.” (s. 2)
På frågan (s. 3) ”vilka risker för skador och obehag som olika aktörer och berörda kan utsättas för” blev svaret: ”Vi bedömer att studien inte medför några medicinska risker för patienten.” Och vidare: "Allvarliga bieffekter är ytterst sällsynta.” (s. 4).
Gillberg framhåller i ansökan att det tidigare bara gjorts korttidsstudier på vuxna och följaktligen var denna studie unik i det att man skulle testa antagandet att Strattera gav positiva effekter vid längre tids användning och hade få negativa sidoeffekter.
Och vad hände?
Information från kliniken säger att man fick ihop 24 deltagare (av de 40 som det var tänkt). 4 av dessa 24 startade inte. Återstod 20. [2]
Det främsta resultatet: 40 procent (n=8) av deltagarna fick avbryta studien i förtid på grund av att skadeverkningarna av Strattera blev för allvarliga.
Det näst främsta resultatet: 30 procent (n=6) av deltagarna fick avbryta studien i förtid på grund av att Strattera gav dålig effekt.
15 procent (n=3) kom aldrig till återbesök eller avbröt på eget initiativ. (Denna grupp ska rimligtvis räknas till kategorin ovan, varvid andelen som avbröt på grund av dålig effekt stiger till 45 procent (n=9).)
En person avbröt i förtid av annat skäl, och en annan avbröt av oredovisade skäl.
Och till sist: ”Endast en patient har genomfört hela studien.” [3]
De 40 procenten (n=8) som togs ur studien på grund av skadeverkningar drabbades av: leverskada (”förhöjda transaminaser”, n=1), sköldkörtelskada (”förhöjda thyreoidea-värden”, n=1), aggressivitet/fientlighet (n=2), depression (n=3), förhöjt blodtryck (n=1). [2; 4; 5]
Sammanfattningsvis har Christopher Gillberg visat att hypotesen inte höll: Stratteras eventuella positiva effekt kvarstod inte; de negativa sidoeffekterna var så allvarliga att 40 procent av deltagarna fick avbryta behandlingen i förtid (de medicinska riskerna för patienterna var alltför stora).
Nitton av tjugo (95 procent) föll alltså ur studien innan den var slut och bara 1 person genomförde hela studien.
Det speciella med denna studie är att faktiska resultat nått ut innan den är publicerad. Det här innebär att negativa data – som brukligt är – inte kunde begravas i Läkemedelsverkets arkiv. Det innebär också att den planerade selektiva publiceringen inte kan bli speciellt trovärdig.
Läkemedelsverket stoppade inte studien trots att man långt innan den var avslutad fick ta del av säkerhetsriskerna, som beskrivits ovan. Man väntade ett halvår på att få in en slutrapport om experimentet. Och när man till sist fick det hemligstämplade man hela rapporten.
Under tiden har ett stort antal svenska barn fått Strattera, där deras läkare och föräldrar tror att Strattera är en ”säker och effektiv medicin” som ”tolereras väl”.
Gillberg har bevisat motsatsen. Men han kommer inte att publicera sina bevis i ren och oförvanskad form. Han kommer tillsammans med Eli Lillys professionella manipulatörer att välja ut några subjektiva resultat och från dessa dra de mest långtgående positiva slutsatser.
Läkemedelsverket kommer som vanligt inte att ställa upp för patienterna – en myndighet som finansieras av läkemedelsindustrin ser helt enkelt denna industri som sina enda egentliga kunder.
Politikerna bockar lydigt, mumlar att psykiatrin behöver mer pengar, och Eli Lilly skrattar hela vägen till banken.
Janne Larsson
skribent
[1] Gillberg/Kadesjö, Ansökan till forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet, 29 november 2002, inkom 14 januari 2003. http://www.jannel.se/refs_strattera_trial/application_gillberg_strattera_ethics_committee.PDF
[2] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning (atomoxetine hydrochloride) ref nr: 2002/74152; 25 april 2006.
[3] Gillberg/Råstam/Cederlund, Klinisk prövning atomoxetine, hydrochloride dnr 1512002/74152, öppen studie av atomoxetine hos vuxna med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), 15 maj 2006.
[4] Gillberg/Råstam/Cederlund, Angående klinisk läkemedelsprövning, 11 oktober 2005, inkom Läkemedelsverket den 13 oktober 2005.
[5] Läkemedelsverket, e-postsvar av den 12 december 2005.
Ingen rök utan död
Att tobak dödar är knappast knappast någon nyhet även om de flesta rökare ännu inte tycks ha insett det.
EU har sedan en tid tillbaka arbetat fram nytt anti-tobakmaterial att användas när respektive EU-land så beslutar.
Först ut är Belgien. Kanske blir det också aktuellt i Sverige. Det bildmaterial som är aktuellt för Sverige hittar du här. Enjoy your cigarette! Soon it’ll be too late!
Torgny Peterson
EU har sedan en tid tillbaka arbetat fram nytt anti-tobakmaterial att användas när respektive EU-land så beslutar.
Först ut är Belgien. Kanske blir det också aktuellt i Sverige. Det bildmaterial som är aktuellt för Sverige hittar du här. Enjoy your cigarette! Soon it’ll be too late!
Torgny Peterson
Narkotikatest av gymnasieelever
I danska Århus har nu flera gymnasier infört möjligheten till kontroller med sk drugwipes för snabb upptäckt av förekomst av narkotika i kroppsvätskor (saliv, svett).
Kanske något för svenska skolor att fundera på eller ska vi kanske i likhet med en svensk politiker en gång i tiden ställa oss upp i förorten och istället sjunga ”We shall overcome” och hoppas på det bästa.
Torgny Peterson
Kanske något för svenska skolor att fundera på eller ska vi kanske i likhet med en svensk politiker en gång i tiden ställa oss upp i förorten och istället sjunga ”We shall overcome” och hoppas på det bästa.
Torgny Peterson
Dansk polis ’på hugget’
Som jag skrivit om tidigare (Dansk polis stänger haschklubbar på löpande band) har dansk polis intensifierat insatserna mot narkotikahandeln i Köpenhamn.
Senast har man nu också bommat igen en khat-klubb där polisen i olika omgångar beslagtagit totalt flera hundra kilo khat.
Kanske Örebro, som enligt Nerikes Allehanda upplever ett ökande problem med khat, kan dra nytta av kontakter med Köpenhamn för det fortsatta arbetet.
Torgny Peterson
Senast har man nu också bommat igen en khat-klubb där polisen i olika omgångar beslagtagit totalt flera hundra kilo khat.
Kanske Örebro, som enligt Nerikes Allehanda upplever ett ökande problem med khat, kan dra nytta av kontakter med Köpenhamn för det fortsatta arbetet.
Torgny Peterson
Skyddet mot korruption i statlig verksamhet
Riksrevisionen har granskat skyddet mot korruption i statliga myndigheter och konstaterar att det finns stora brister. Även om det finns exempel på statlig verksamhet som har ett bra skydd, menar Riksrevisionen att skyddet mot korruption i sin helhet är oroväckande svagt.
Riksrevisionen har redovisat slutsatserna av granskningen för riksdagen. Regeringen uppger att det pågår ett arbete med att ta fram nya bestämmelser om intern styrning och kontroll av myndigheter.
Nederländerna tar krafttag mot prostitution
Flera holländska media rapporterar idag om det beslut som stadsfullmäktige i Amsterdam tog igår och som innebär att en tredjedel av bordellrummen, fler än 100 av de nu existerande 360, i Amsterdams ’red light’-distrikt ska stängas igen.
Det kommer i fortsättningen också att bli allt svårare för nya försäljare i sexbranschen att etablera sig då Amsterdam nu infört ett nytt sätt att granska och inspektera prostitutionsverksamheten. Hittills har 33 försäljare fått nobben efter att de nya reglerna infördes.
Borgmästaren i Amsterdam, Jop Cohen, konstaterar att det måste bli ett slut på kriminaliteten i prostitutionsdistriktet.
Inte en dag för sent har Amsterdam konstaterat att kriminaliteten i området är omfattande, något som också gäller cannabishanteringen där antalet så kallade coffee shops i Nederländerna stadigt minskar.
Det är också intressant att notera coffee shop-innehavarnas vandel. Du kan läsa mer om den här.
Torgny Peterson
Det kommer i fortsättningen också att bli allt svårare för nya försäljare i sexbranschen att etablera sig då Amsterdam nu infört ett nytt sätt att granska och inspektera prostitutionsverksamheten. Hittills har 33 försäljare fått nobben efter att de nya reglerna infördes.
Borgmästaren i Amsterdam, Jop Cohen, konstaterar att det måste bli ett slut på kriminaliteten i prostitutionsdistriktet.
Inte en dag för sent har Amsterdam konstaterat att kriminaliteten i området är omfattande, något som också gäller cannabishanteringen där antalet så kallade coffee shops i Nederländerna stadigt minskar.
Det är också intressant att notera coffee shop-innehavarnas vandel. Du kan läsa mer om den här.
Torgny Peterson
Maria Larsson kommenterar generaladvokatens förslag i Rosengren-målet
"Jag välkomnar generaladvokatens förslag. Det är ytterligare ett tecken på att svensk alkoholpolitik är accepterad i EU. När EU idag antagit rådsslutsatser för att reducera alkoholrelaterade skador framstår det tydligt att alla medlemsstater betraktar alkohol också som en folkhälsofråga och ser det som angeläget att arbeta aktivt på nationell arena. Det är en framgång för det synsätt som Sverige drivit i EU."
Det säger Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, med anledning av att generaladvokat Mengozzi idag har lämnat ett förslag till avgörande i Rosengren-målet.
Förbudet mot distanshandel utgör en del av detaljhandelsmonopolets funktionssätt. Importförbudet är också, enligt vår uppfattning, förenligt med de villkor för statliga handelsmonopol som anges i EG-fördraget.
Enligt generaladvokaten strider Sveriges förbud mot privatimport såsom det är utformat i dag inte mot EG-fördraget. Generaladvokaten anser att Sveriges förbud utgör en del av detaljhandelsmonopolets funktionssätt och att förbudet mot privatimport inte i sig missgynnar varor från andra medlemsstater inom ramen för alkohollagen. Tvärtom, menar han, försätts dessa varor i samma situation som de inhemska varorna. I båda fallen kan nämligen privatpersoner endast köpa varorna i Systembolagets butiker och via dess ombud och om varorna inte ingår i sortimentet kan de i båda fallen beställas genom Systembolaget.
Generaladvokaten har ett tillägg, som handlar om den tidigare lydelsen av bestämmelsen i alkohollagen om Systembolagets skyldighet att på begäran anskaffa alkoholdrycker som inte hålls i lager. Den tidigare befogenheten för Systembolaget att vägra importera alkoholdrycker om det fanns hinder däremot, har emellertid enligt uppgift aldrig tillämpats och den aktuella bestämmelsen är i vart fall upphävd sedan den 1 januari 2005.
Det säger Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, med anledning av att generaladvokat Mengozzi idag har lämnat ett förslag till avgörande i Rosengren-målet.
Förbudet mot distanshandel utgör en del av detaljhandelsmonopolets funktionssätt. Importförbudet är också, enligt vår uppfattning, förenligt med de villkor för statliga handelsmonopol som anges i EG-fördraget.
Enligt generaladvokaten strider Sveriges förbud mot privatimport såsom det är utformat i dag inte mot EG-fördraget. Generaladvokaten anser att Sveriges förbud utgör en del av detaljhandelsmonopolets funktionssätt och att förbudet mot privatimport inte i sig missgynnar varor från andra medlemsstater inom ramen för alkohollagen. Tvärtom, menar han, försätts dessa varor i samma situation som de inhemska varorna. I båda fallen kan nämligen privatpersoner endast köpa varorna i Systembolagets butiker och via dess ombud och om varorna inte ingår i sortimentet kan de i båda fallen beställas genom Systembolaget.
Generaladvokaten har ett tillägg, som handlar om den tidigare lydelsen av bestämmelsen i alkohollagen om Systembolagets skyldighet att på begäran anskaffa alkoholdrycker som inte hålls i lager. Den tidigare befogenheten för Systembolaget att vägra importera alkoholdrycker om det fanns hinder däremot, har emellertid enligt uppgift aldrig tillämpats och den aktuella bestämmelsen är i vart fall upphävd sedan den 1 januari 2005.
Ränta vid återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner
Regeringen har nu överlämnat lagrådsremissen 'Vissa regler om ränta i samband med återkrav' till Lagrådet.
I lagrådsremissen lämnas förslag som gör det möjligt för Försäkringskassan att debitera ränta vid återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Det handlar till exempel om förmåner som bostadsbidrag, bostadstillägg och underhållsstöd. Förslagen innebär att personer som är skyldiga att återbetala en socialförsäkringsförmån och som har kommit överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan ska debiteras ränta.
Lagrådsremissen innehåller också förslag om att personer som är återbetalningsskyldiga för en socialförsäkringsförmån och som inte återbetalat beloppet i rätt tid ska till en högre räntenivå betala dröjsmålsränta, om det inte finns särskilda skäl mot det. Dröjsmålsränta utgår också om ett förfallet belopp enligt en avbetalningsplan inte betalats i rätt tid.
Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i januari 2007.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2007.
I lagrådsremissen lämnas förslag som gör det möjligt för Försäkringskassan att debitera ränta vid återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Det handlar till exempel om förmåner som bostadsbidrag, bostadstillägg och underhållsstöd. Förslagen innebär att personer som är skyldiga att återbetala en socialförsäkringsförmån och som har kommit överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan ska debiteras ränta.
Lagrådsremissen innehåller också förslag om att personer som är återbetalningsskyldiga för en socialförsäkringsförmån och som inte återbetalat beloppet i rätt tid ska till en högre räntenivå betala dröjsmålsränta, om det inte finns särskilda skäl mot det. Dröjsmålsränta utgår också om ett förfallet belopp enligt en avbetalningsplan inte betalats i rätt tid.
Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i januari 2007.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2007.
