Uppföljning av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador
”Den nationella handlingsplanen mot alkoholskador har haft effekt men den kunde ha utformats bättre”. Det konstaterar Statens folkhälsoinstitut i sin utvärdering av den handlingsplan som riksdagen antog år 2000 för att begränsa alkoholskadorna i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige.
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att utvärdera den nationella handlingsplan mot alkoholskador som omfattat perioden 2001-2005.
Handlingsplanen antogs av riksdagen som ett svar på den ökning av alkoholkonsumtionen - och därmed också av skadorna - som man befarade skulle inträffa i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige. Alkoholen orsakar mycket stora kostnader i form av mänskligt lidande och välfärdsförluster. Att välja rätt strategi för att minska kostnaderna är en central uppgift.
Utvärderingen av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador, som nu har överlämnats till folkhälsoministern visar att handlingsplanen haft effekt men den kunde ha utformats bättre.
Bland annat konstateras att flera av de åtgärder som internationell forskning visat vara de effektivaste inte använts i den utsträckning som varit möjligt. Dit hör insatser för att minska berusningsdrickande på restauranger, alkoholrådgivning i sjukvården och polisarbete för att minska produktion och distribution av illegal alkohol. Dessa är exempel på insatser som i kombination med informationsinsatser bör utgöra grunden för det fortsatta alkoholförebyggande arbetet i Sverige.
Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, kommenterar på sin blogg resultatet av utvärderingen: ”Enligt vår bedömning har den nationella handlingsplanen visserligen inte kunnat bryta en negativ skadeutveckling, men väl medverkat till att utvecklingen blivit mindre negativ än befarat”, skriver Gunnar Ågren. ”Arbetet i framtiden måste i högre grad inriktas på åtgärder som på ett verksamt sätt minskar tillgängligheten till alkohol. Ett exempel på en sådan insats är arbetet för en mer ansvarsfull alkoholservering på restauranger, parat med en effektiv alkoholtillsyn som har en klar inverkan på alkoholrelaterat våld. Andra viktiga insatser är att i högre grad engagera föräldrarna när det gäller alkoholdrickande bland ungdom och sjukvårdens insatser för att identifiera och påverka,” avslutar Gunnar Ågren.
Du hittar rapporten, ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005 – Slutredovisning av regeringsuppdrag’ här.
Alkoholkommitténs nya ordförande Ragnwi Marcelind kommenterar Folkhälsoinstitutets alkoholrapport
”Från år 2004 till år 2005 har totalkonsumtionen av alkohol gått ner, från 10,4 liter ren alkohol per person till 10,2 liter. Minskningen är liten, men utvecklingen går åt rätt håll. Och även fast totalkonsumtionen har gått upp sedan slutet av 90-talet, från drygt 8 liter ren alkohol per person till över 10 liter, har alkoholproblemen ökat i betydligt mindre omfattning än befarat.”
Det säger Alkoholkommitténs ordförande, statssekreterare Ragnwi Marcelind med anledning av Folkhälsoinstitutets rapport ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005’, som den 6 december presenterades för Alkoholkommittén.
I rapporten konstateras att ungdomsdrickandet har minskat och debutåldern verkar ha höjts. Fler ungdomar rapporterar att de aldrig dricker sig berusade och fler ungdomar (åk 9) uppger att de inte dricker alls. Däremot kan man se en polarisering bland ungdomars drickande och det finns en grupp som dricker mer.
Enligt SoRAD:s (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) statistik har också berusningsdrickandet minskat mellan 2003 och 2005. Detta gäller både män och kvinnor och även unga.
Insatserna för att begränsa efterfrågan har ökat under perioden. Organisationen och strukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna har gradvis förbättrats och de förebyggande aktiviteterna har ökat i antal.
Rapporten beskriver också hur viktigt det är att de insatser som görs inom det förebyggande arbetet på alkoholområdet sker med utgångspunkt från väl dokumenterade underlag och efter vetenskapliga metoder för att få bäst genomslagskraft.
”Regeringen kommer att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet. Alkoholkommitténs verksamhet ska permanentas inom ramen för den ordinarie verksamhetsstrukturen. Det ger större möjlighet att tillvarata kompetens och ger en bättre förankring inom folkhälsoområdet,” säger Ragnwi Marcelind.
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att utvärdera den nationella handlingsplan mot alkoholskador som omfattat perioden 2001-2005.
Handlingsplanen antogs av riksdagen som ett svar på den ökning av alkoholkonsumtionen - och därmed också av skadorna - som man befarade skulle inträffa i samband med att införselreglerna för alkoholdrycker förändrades i Sverige. Alkoholen orsakar mycket stora kostnader i form av mänskligt lidande och välfärdsförluster. Att välja rätt strategi för att minska kostnaderna är en central uppgift.
Utvärderingen av den nationella handlingsplanen mot alkoholskador, som nu har överlämnats till folkhälsoministern visar att handlingsplanen haft effekt men den kunde ha utformats bättre.
Bland annat konstateras att flera av de åtgärder som internationell forskning visat vara de effektivaste inte använts i den utsträckning som varit möjligt. Dit hör insatser för att minska berusningsdrickande på restauranger, alkoholrådgivning i sjukvården och polisarbete för att minska produktion och distribution av illegal alkohol. Dessa är exempel på insatser som i kombination med informationsinsatser bör utgöra grunden för det fortsatta alkoholförebyggande arbetet i Sverige.
Gunnar Ågren, Folkhälsoinstitutets generaldirektör, kommenterar på sin blogg resultatet av utvärderingen: ”Enligt vår bedömning har den nationella handlingsplanen visserligen inte kunnat bryta en negativ skadeutveckling, men väl medverkat till att utvecklingen blivit mindre negativ än befarat”, skriver Gunnar Ågren. ”Arbetet i framtiden måste i högre grad inriktas på åtgärder som på ett verksamt sätt minskar tillgängligheten till alkohol. Ett exempel på en sådan insats är arbetet för en mer ansvarsfull alkoholservering på restauranger, parat med en effektiv alkoholtillsyn som har en klar inverkan på alkoholrelaterat våld. Andra viktiga insatser är att i högre grad engagera föräldrarna när det gäller alkoholdrickande bland ungdom och sjukvårdens insatser för att identifiera och påverka,” avslutar Gunnar Ågren.
Du hittar rapporten, ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005 – Slutredovisning av regeringsuppdrag’ här.
Alkoholkommitténs nya ordförande Ragnwi Marcelind kommenterar Folkhälsoinstitutets alkoholrapport
”Från år 2004 till år 2005 har totalkonsumtionen av alkohol gått ner, från 10,4 liter ren alkohol per person till 10,2 liter. Minskningen är liten, men utvecklingen går åt rätt håll. Och även fast totalkonsumtionen har gått upp sedan slutet av 90-talet, från drygt 8 liter ren alkohol per person till över 10 liter, har alkoholproblemen ökat i betydligt mindre omfattning än befarat.”
Det säger Alkoholkommitténs ordförande, statssekreterare Ragnwi Marcelind med anledning av Folkhälsoinstitutets rapport ’Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005’, som den 6 december presenterades för Alkoholkommittén.
I rapporten konstateras att ungdomsdrickandet har minskat och debutåldern verkar ha höjts. Fler ungdomar rapporterar att de aldrig dricker sig berusade och fler ungdomar (åk 9) uppger att de inte dricker alls. Däremot kan man se en polarisering bland ungdomars drickande och det finns en grupp som dricker mer.
Enligt SoRAD:s (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) statistik har också berusningsdrickandet minskat mellan 2003 och 2005. Detta gäller både män och kvinnor och även unga.
Insatserna för att begränsa efterfrågan har ökat under perioden. Organisationen och strukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna har gradvis förbättrats och de förebyggande aktiviteterna har ökat i antal.
Rapporten beskriver också hur viktigt det är att de insatser som görs inom det förebyggande arbetet på alkoholområdet sker med utgångspunkt från väl dokumenterade underlag och efter vetenskapliga metoder för att få bäst genomslagskraft.
”Regeringen kommer att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet. Alkoholkommitténs verksamhet ska permanentas inom ramen för den ordinarie verksamhetsstrukturen. Det ger större möjlighet att tillvarata kompetens och ger en bättre förankring inom folkhälsoområdet,” säger Ragnwi Marcelind.
Kommentarer
Postat av: Hannah
Härlig blogg du har :)
Trackback
