National Drug Threat Assessment 2009
I USA har nu The National Drug Intelligence Center, som är en del av Justitiedepartementet och landets främsta enhet för strategisk underrättelse om narkotika, publicerat The National Drug Threat Assessment 2009, som ger utförlig information om smuggling och missbrukstrender i USA.
Du kan läsa hela rapporten här.
Torgny Peterson
Visste du att det går åt 140 liter vatten till en kopp kaffe?
Det är professor Arjen Hoekstra från Twente universitetet i Nederländerna som räknat ut att det går åt 140 liter vatten för att göra en kopp kaffe och det är också han som utvecklat "vattenavtrycket, som presenterades i London igår (16 december).
Människor dricker massor med vatten, använder vatten till matlagning och disk, men stora mängder går också åt för tillverkning av mat, papper, bomullskläder etc. "Vattenavtrycket" är ett mått på användningen av vatten som tar hänsyn till konsumentens eller producentens direkta och indirekta vattenanvändning
En individs, ett samhälles eller ett företags "vattenavtryck" definieras som den totala volym färskvatten som används för att producera de varor och tjänster som konsumeras av enskilda individer eller samhället, eller som produceras av företag.
På "Vattenavtryckets" hemsida kan du läsa mer och också beräkna ditt eget "vattenavtryck".
Torgny Peterson
En reformerad grundlag
Slutbetänkande från Grundlagsutredningen som har haft i uppdrag att göra en samlad översyn om regeringsformen.
En reformerad grundlag, del 1 av 2, sammanfattning och kapitel 1-38, SOU 2008:125 (pdf 5,0 MB)
En reformerad grundlag, del 2 av 2, författningskommentarer och bilagor, SOU 2008:125 (pdf 2,9 MB)
Utredningen lämnar i betänkandet ett antal förslag:
Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.
Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.
Det kommunala folkinitiativet förstärks. En rådgivande folkomröstning ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det.
En bestämmelse om kommunala extra val införs. För att extra val ska hållas krävs att två tredjedelar av ledamöterna i kommun- eller landstingsfullmäktige står bakom det.
En omröstning om statsministern ska hållas efter varje val. Genom omröstningen klargörs den sittande regeringens parlamentariska ställning i den nyvalda riksdagen.
En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete.
Konstitutionsutskottets rätt till handlingar för sin granskning tydliggörs.
Vikten av att samtliga riksdagsutskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut markeras.
Det s.k. uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen.
Lagrådets förhandskontroll bl.a. av lagars grundlagsenlighet förstärks.
Regeringsformens bestämmelser om rättskipningen och om förvaltningen delas upp i var sitt kapitel. På detta sätt tydliggörs den reglering som gäller för de båda områdena.
Rekryteringen av högre domare förändras. Samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd. Det nuvarande s.k. kallelseförfarandet avskaffas.
Ett särskilt kapitel om kommunerna införs i regeringsformen. I kapitlet finns bl.a. bestämmelser om den kommunala självstyrelsen, om en proportionalitetsbedömning vid lagstiftning som kan innebära en be-gränsning av självstyrelsen samt om kommunal skatteutjämning.
Riksdagen ges möjlighet att låta kommunerna själva införa regler bl.a. om s.k. trängselskatter.
Bestämmelsen om egendomsskyddet reformeras. Huvudprincipen om rätt till full ersättning vid expropriation skrivs in i bestämmelsen. Vidare införs ett undantag för s.k. rådighetsinskränkningar som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Rätten till ersättning i vissa fall vid sådana ingrepp utreds vidare.
Skyddet mot diskriminering utvidgas till att också omfatta sexuell läggning.
Bestämmelser om rätt till rättvis rättegång och om forskningens frihet införs.
Det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara samt för minoriteters möjligheter till kultur- och samfundsliv markeras. Samerna omnämns särskilt bland minoriteterna.
Regeringsformens bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för anställningar och uppdrag förenklas. Det särskilda kravet att statsråd måste ha varit svenska medborgare i minst tio år avskaffas.
Regeringsformen ges en enklare och mer lättillgänglig utformning. Språket blir könsneutralt.
Relaterade publikationer
SOU 2007:40 Valsystem och representationseffekter - En jämförande studie av 25 länder
SOU 2007:42 Från statsminister till president? - Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv
SOU 2007:67 Regeringsformen ur ett könsperspektiv - En övergripande genomgång
SOU 2007:68 Ett decennium med personval - Erfarenheter och utfall
SOU 2007:68 Bestämmelser om domstolarna i regeringsformen
SOU 2007:84 Värdet av valdeltagande
SOU 2007:85 Olika former av normkontroll
SOU 2007:93 Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd
SOU 2007:94 Folkomröstningar i Europa
SOU 2008:42 Normgivningsmakten
SOU 2008:43 Tre rapporter till Grundlagsutredningen
SOU 2008:61 Krisberedskapen i grundlagen
Besök också:
Förstärkning av Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket
Europeiska rådet beslutade igår om en förstärkning av EU:s åklagarsamarbete Eurojust. Rådets beslut innebär en viktig effektivisering av samarbetet inom Europa i kampen mot den grova och gränsöverskridande brottsligheten.
Eurojust inrättades 2002. Sverige var en av initiativtagarna. Eurojust har sedan inrättandet utvecklats positivt. Antalet ärenden till Eurojust från medlemsstaterna ökar hela tiden. Sex års erfarenheter från samarbetet har dock visat att det finns ett behov av att effektivisera Eurojust. Mot den bakgrunden initierade Sverige och 13 andra medlemsstater i början av 2008 en revidering av Eurojustbeslutet.
Det nya Eurojustbeslutet innebär bland annat att de nationella medlemmarna i Eurojust ska ha en minimibehörighet att besluta om bland annat brådskande åtgärder. Dessutom inrättas en jourorganisation som är tillgänglig dygnet runt för brådskande ärenden. Eurojusts beslutande organ, kollegiet, ges uppgiften att lösa jurisdiktionskonflikter mellan medlemsstaterna. Rådsbeslutet innebär också att medlemsstaterna ska inrätta ett nationellt samordningssystem som länkas till Eurojust. Systemet ska koordinera det arbete som utförs av flera nationella kontaktpunkter.
Genom beslutet ges också det europeiska rättsliga nätverket - EJN en tydligare och mer effektiv roll. EJN inrättades 1998 och består av företrädare för nationella brottsbekämpande myndigheter (kontaktpunkter). Kontaktpunkternas huvuduppgift är att underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter vid bekämpandet av framför allt grov brottslighet.
Straff för mord
I morgon, torsdag 18 december, finns frågan om Straff för mord m.m. på regeringens ärendeförteckning.
Betänkande från Patientsäkerhetsutredningen
Idag har Patientsäkerhetsutredningen överlämnat sitt betänkande Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) till socialminister Göran Hägglund.
Utredningen föreslår bland annat att den nuvarande lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) ersätts med en ny lag om patientsäkerhet med mera. I den föreslagna lagen har införts bestämmelser om bland annat skyldighet för vårdgivare att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Det föreslås också framgå av lagen att vårdgivarna ska vara skyldiga att informera patienter när en vårdskada har inträffat. Patienterna ska få information om både trolig orsak till det inträffade och vad vårdgivaren avser vidta för åtgärder för att det inträffade inte ska hända igen. Den som drabbats av vårdskada ska även få information om bland annat vilka möjligheter det finns att erhålla ersättning för det inträffade.
Utredningen föreslår vidare att det nuvarande hälso- och sjukvårdsrättsliga disciplinansvaret ersätts med utökade möjligheter för staten att ha skärpt tillsyn över de yrkesutövare som kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Det föreslås därvid att staten ska kunna ställa krav på exempelvis kompetensutveckling eller - om yrkesutövaren har missbruksproblem - på att denne ska genomgå behandling. Ett bland flera argument bakom förslaget om att ersätta disciplinansvaret med utökade möjligheter till skärpt tillsyn är att en disciplinpåföljd enbart är en administrativ påföljd. En erinran eller varning följs inte upp från statens sida, vilket är negativt ur patientsäkerhetssynpunkt.
Både Riksrevisionen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har i skrivelser till regeringen framhållit att patientens ställning är svag i nuvarande regelverk. En patient som vänder sig till HSAN måste i dag kunna precisera sin anmälan och bland annat ange vem eller vilka yrkesutövare patienten anser har gjort fel. Utredningen konstaterar att det vore bättre - både för patienter och för patientsäkerheten - om patienter enbart behövde anmäla vad som inträffat och att det sedan var statens sak att utreda händelsen ur ett brett och förutsättningslöst perspektiv. I betänkandet föreslås att patienter inte ska behöva precisera sin anmälan på sätt som är fallet i dag. Inom ramen för denna reform föreslås även att det sker en renodling av Socialstyrelsens respektive HSAN:s uppdrag.
I enlighet med utredningsdirektiven innehåller betänkandet vidare överväganden och förslag som rör bland annat:
- hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
- vårdgivarnas rapporteringsskyldighet till Socialstyrelsen
- möjligheten att återkalla legitimation och annan behörighet
- begränsning av förskrivningsrätt
- skyldighet för apotekspersonal att vid misstanke om överförskrivning av bland annat narkotiska läkemedel informera Socialstyrelsen
- patientnämndernas verksamhet
- registerkontroll vid anställning och utfärdande av legitimation
- tillsyn över bland annat förtroendeläkare
Många holländare ifrågasätter landets liberala tolerans
Landets ideal testas nu genom den verklighet de medfört, säger Dick Houtman, professor i sociologi vid Erasmus-universitetet i Rotterdam.
I ett uttalande till AFP i måndags konstaterar Houtman vidare att Nederländerna gick längre än många andra länder genom att tillåta alla sorters friheter.
Houtman säger vidare att människor i olika delar av samhället nu ifrågasätter den liberala toleransen. Det finns en känsla av att vår tolerans är den främsta anledningen till de många problem vi upplever nu. Debatten handlar om var frihet och tolerans bör ha ett slut och där ordning bör börja, säger Houtman vars uttalande till AFP citeras av Islam online.
Historikern och författaren Han van den Horst, som citeras av samma källa, tror att landet håller på att bli mer konservativt. Man rör sig bort från sex, droger och rock'n roll mot ganska borgerliga värderingar.
Förändringen började som ett högerfenomen, säger Houtman, men blir nu mer av en huvudströmning som får legitimitet och trovärdighet hos arbetarklassen.
I samma artikel säger sociologen Gert de Vries vid det fria universitetet i Amsterdam att de liberala partierna har flyttat sig lite åt höger.
Läs också:
Andreas Kinnegin, Professor of Law, University of Leiden, Netherlands -
The Dutch Drug Policy - Philosophy Part I
Andreas Kinnegin, Professor of Law, University of Leiden, Netherlands -
The Dutch Drug Policy - Philosophy Part II
Frans Koopmans, de Hoop, Netherlands -
The Dutch drug policy: Facts and Philosophy Part I
Frans Koopmans, de Hoop, Netherlands -
The Dutch drug policy: Facts and Philosophy Part II
Torgny Peterson
Cannabisreceptor kan ge nytt sätt att bedöma prostatacancer
Den verksamma molekylen i cannabis, THC (tetrahydrocannabinol), ger sina effekter i kroppen genom att aktivera två särskilda mottagarmolekyler, cannabionoidreceptorerna CB1 och CB2. CB1-receptorn finns i riklig mängd i hjärnan och ryggmärgen, där den påverkar bl.a. aptiten och smärtkänsligheten samt förmedlar de psykiska effekter som eftersträvas av haschmissbrukare. Men CB1-receptorn finns också i andra delar av kroppen, bl.a. prostatakörteln där den har en roll för att kontrollera muskelsammandragningar. Det fynd som Umeåforskarna nu har gjort är att det i tumörprover från patienter med prostatacancer finns olika nivåer av CB1-receptorer, och att män med höga nivåer har sämre prognos för sin sjukdom än män med låga nivåer.
Studien hade sin början i en rapport om att odlade prostatacancerceller visade högre nivåer av CB1-receptorer än normala prostataceller. Cellodlingar är dock något annat än den kliniska verkligheten, och vi ville veta om samma förhållande gäller i vävnad från patienter med prostatacancer, säger en av initiativtagarna till studien, Christopher Fowler, professor i farmakologi vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Umeå universitet är forskningsledande kring både prostatacancer och cannabinoider, och med det samarbetsklimat som råder vid universitetet är det en av få platser i världen där denna studie har kunnat bli möjlig.
Huvudfyndet, att uttrycket av canabinoidreceptorer är kopplade till överlevnadstiden, innebär att det i framtiden kanske kan användas som en prognostisk markör, framförallt hos patienter där det idag är svårt att välja behandlingsstrategi, kommenterar Anders Bergh, professor i patologi vid Inst. för medicinsk biovetenskap, som tillsammans med Pär Stattin, docent i urologi vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, svarade för insamling och karakterisering av den prostatavävnad som ingår i studien.
Innan fyndet kan användas i sjukvården som metod för att bedöma prostatacancer krävs dock omfattande forskning för att klarlägga orsaken till att CB1-receptornivån är påverkad.
Det är lite hönan och ägget över det här just nu, säger Christopher Fowler, Vi vet ännu inte om det är de mest aggressiva tumörerna som uttrycker högre nivåer av receptorn eller om det är de höga nivåerna som leder till att tumörer blir mer aggressiva.
För mer information, kontakta gärna professor Christopher Fowler,
tel. 090-785 15 10,
e-post [email protected]
SC Chung, P Hammarsten, A Josefsson, P Stattin, T Granfors, L Egevad, G Mancini, B Lutz, A Bergh, CJ Fowler: "A high cannabinoid CB1 receptor immunoreactivity is associated with disease severity and outcome in prostate cancer". (European Journal of Cancer)
Stort tillslag mot italiensk maffia i "Operation Perseus"
1 200 poliser assisterade av helikoptrar har nu gjort ett av de största tillslagen under senare år mot Cosa Nostra i flera städer på Sicilien.
Omkring 100 personer har gripits misstänkta för att vara på väg att sätta upp en ny maffiakommission - maffians högsta beslutande organ.
Bland de gripna finns personer som betraktas som hjärnorna bakom försöket att sätta upp den nya kommissionen.
Du kan läsa mer här och i två pressmeddelanden från Italienska polisen (Carabinieri) I. pressmeddelande från Carabinieri II. pressmeddelande från Carabinieri.
Bildmaterial på personer före gripande finns här.
En intervju med Italiens "maffiajägare" nummer ett kan du lyssna på här där du samtidigt kan se en video i samband med de gripanden som gjorts.
Torgny Peterson
Forskningskonferens om prevention och behandling av missbruk
Idag öppnades en internationell konferens, Drug Addiction Prevention and Treatment: From Research to Practice, om prevention och behandling av missbruk i Wien.
Ett trettiotal ledande forskare och ytterligare cirka 200 deltagare, däribland Nora Volkov, chef för NIDA (National Institute on Drug Addiction) i USA. Volkov presenterade de senaste vetenskapliga rönen som visar hur missbruk påverkar hjärnan och att detta faktum gör att drogmissbruk ska betraktas som vilket annat hälsoproblem som helst. Hon talade vidare om den komplicerade interaktionen mellan arv och miljö och hur detta kan leda till drogmissbruk, och om hur drogmissbruk kan förhindras på ett effektivt sätt.
Under den pågående konferensen kommer WHO (Världshälsoorganisationen) och UNODC att presentera ett gemensamt handlingsprogram mot drogberoende - ett program som formellt lanseras i samband med CND:s (Commission on Narcotic Drugs) möte i mars nästa år.
Torgny Peterson
Intensifierad kamp mot heroin från Afghanistan
I Wien träffas den här veckan ett stort antal personer som arbetar mot narkotika för att diskutera möjligheter att strypa utförseln av heroin från Afghanistan.
Mötet som sker inom ramen för den så kallade Parispakten syftar till att bekämpa smugglingen av opiater från Afghanistan och också konsumtion och andra, relaterade problem i de länder som berörs.
Mer än 50 länder och internationella organisationer deltar i Parispakten vars medlemmar träffas varje år för att gå igenom operativa rekommendationer och utbyta information om hur deltagande partners tillämpar rekommendationerna.
På programmet står också diskussioner bland annat om hur man kan minska tillgången på opiumvallmo och därmed också heroin, om finansiella flöden kopplade till produktion och smuggling, om smuggling av prekursorer för tillverkning av heroin men också frågor om prevention och behandling av narkotikamissbruk och HIV-epidemin i Afghanistan.
Torgny Peterson
Används Singapore som transitområde för narkotika till USA och Europa?
Idag rapporterar Straits Times att den mängd narkotika som beslagtas i Singapore är så stor att CNB (Central Narcotics Bureau) menar att narkotikan är avsedd för andra delar av världen.
Thomas Pietschmann hos UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) säger till tidningen att flyg från Singapore kontrolleras i allmänhet i mindre utsträckning i USA och Europa än flyg från Myanmar (Burma), Thailand, Afghanistan eller Pakistan.
Kanske dags att ändra på det om påståendena i tidningen är korrekta.
Torgny Peterson
Intresserad av organiserad brottslighet i USA?
Vill du veta mer om organiserad brottslighet i USA? En enkel och grundläggande introduktion hittar du här.
Torgny Peterson
Hampa ingen höjdare i Kanada
Satsningen på odling av hampa i Kanada har minskat dramatiskt. 2006 odlades hampa på cirka 48 000 tunnland. 2007 skedde en kraftig minskning till 15 000 tunnland och innevarande år är odlingsarealen nere på 8 000 tunnland.
Med tanke på landets odlingsbara areal, cirka 168 miljoner tunnland, är det använda utrymmet för hampa inte mycket mer än en fjärt i rymden.
Torgny Peterson
Grundlagsutredningen
I morgon, onsdag den 17 december, överlämnar Grundlagsutredningen betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) till justitieminister Beatrice Ask.
Grundlagsutredningens ordförande Per Unckel kommer att presentera betänkandet på en pressträff i Rosenbad. Även andra ledamöter i utredningen medverkar.
Ny prognos visar dystra konjunkturutsikter för svensk ekonomi
Statsfinanserna och tillväxten försvagas samtidigt som arbetslösheten ökar i spåren av den tilltagande finanskrisen. Det visar regeringens nya prognos för svensk ekonomi som presenterades av finansminister Anders Borg under tisdagen.
Tack vare att vi har värnat starka offentliga finanser i goda tider kan vi möta nedgången utan att tvingas till nedskärningar eller skattehöjningar, sade finansminister Anders Borg vid en pressträff med riksdagsjournalisterna.
Överskotten i de offentliga finanserna vänds till underskott de kommande åren. Från överskott på 2,5 procent i år till underskott på 1,0 procent för både 2009 och 2010 (KORRIGERADE SIFFROR). Under 2011 väntas de offentliga finanserna återigen visa överskott och uppgå till 0,7 procent, strax under målet på 1 procent.
Våra gemensamma finanser kommer att visa underskott under den närmaste tiden. Med en fortsatt ansvarfull politik kommer underskotten att kunna hållas kontrollerade, begränsade och tillfälliga, säger finansminister Anders Borg.
Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi blir allt dystrare när efterfrågan på svenska exportprodukter sjunker, varslen ökar och hushållen blir allt mer försiktiga. Enligt regeringens bedömning väntas tillväxten i Sverige uppgå till -0,8 procent nästa år, 1,5 procent 2010 och 3 procent 2011.
Arbetslösheten stiger de kommande åren och bedöms uppgå till 7,7 procent 2009 och 8,5 procent 2010. Under 2011 väntas dock en vändning ske på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker något och bedöms uppgå till 8,3 procent.
Ytterligare information hittar du här.
Läs också:
Fler offer för mefedron
I söndags avled en 18-årig flicka i Stockholm efter att ha använt mefedron och i helgen fördes en 19-årig flicka från Luleå till sjukhus med kramper och andningssvårigheter efter att ha använt samma drog.
Den 15 december klassades substansen mefedron som hälsofarlig vara. Det innebär att försäljning och innehav av drogen är olaglig.
4-metylmetkatinon eller "mefedron" är en ny substans vars utbredning ökat kraftigt på relativt kort tid. Substansen anses kunna ge ett euforiskt rus med hallucinogen effekt.
Första indikationen av drogen finns registrerad under våren 2008 med en snabb spridning under tidig höst. Den 17 oktober lämnades underlag för klassning som hälsofarlig vara in till Socialdepartementet.
Statens folkhälsoinstitut har uppdrag att bevaka och utreda behovet av klassificering av varor och substanser som inte är läkemedel. Läkemedelverket ansvarar för de varor som även används som läkemedel. Om någon av myndigheterna finner behov av kontroll av en substans föreslås detta till regeringen som fattar beslut i frågan.
Bedömningen för 4-metylmetkatinon är att det finns en stor risk för ett etablerat missbruk om inte substansen regleras. Och för att förhindra att mefedron får ytterligare spridning klassificeras den från 15 december 2008 som hälsofarlig vara. Det gör substansen olaglig att sälja och inneha.
För ytterligare information, kontakta Anders Persson, utredare vid Folkhälsoinstitutet, 063-19 96 67
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2008/2009
Regeringen har nu publicerat en skrift som innehåller en kort sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2008/2009.
Du hittar materialet här.
Patientens rätt - Några förslag för att stärka patientens ställning
Den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården är till för att främja befolkningens hälsa och ge en god vård efter behov. Från den utgångspunkten borde patienter ha en ytterligt stark ställning.
Normalt är det också så att vården ges med stor respekt för och med beaktande av patientens individuella situation. Inte desto mindre finns en lång rad områden där det har konstaterats att patienter systematiskt har en alltför svag och ibland, åtminstone upplevd, underordnad ställning. Sådana brister är inte bara allvarliga för de patienter som direkt berörs. Brister som försvagar patientens ställning hotar också att gradvis urholka tilltron till hälso- och sjukvården som organiseras av kommuner och landsting samt tilltron till dess gemensamma finansiering
Utredningen om patientens rätt (SOU 2008:127), som idag överlämnades till socialminister Göran Hägglund, lämnar i detta delbetänkande flera förslag för att stärka patientens ställning.
Utredningen föreslår bland annat följande
En lagreglering av vårdgarantin. Utredningen förordar att den yttre tidsgränsen för vårdgarantin innebär att alla som behöver ska få del av beslutad vårdinsats, alltså t.ex. att behandling ska påbörjas, inom 120 dagar och att en bedömning om vård ska göras inom 30 dagar.
En lagreglering där landsting åläggs att ge patienter individuellt anpassad information om väntetider, valmöjligheter och innehållet i sin vårdgaranti.
En lagändring med innebörden att hälso- och sjukvården ska tillvarata patientens möjligheter att råda över valet av vårdgivare.
En lagreglering där verksamhetschefen ges ansvaret att en fast vårdkontakt utses vid behov. Den fasta vårdkontakten kan svara för kontinuitet, men kan också ha en stödjande samordningsroll för de olika kontakter en vårdprocess kan omfatta.
Presentation av utredningen Yrkeskrav i äldreomsorg
Tisdag 16 december presenteras resultatet från utredningen Yrkeskrav i äldreomsorg av den särskilde utredaren Gösta Jedberger. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson medverkar vid presskonferensen.
Målet med utredningen har enligt direktiven varit att:
- all personal inom äldreomsorgen ska ha grundläggande yrkesutbildning inom äldreomsorgen
- bättre kompetensutveckling inom äldreomsorgen
- bättre karriärmöjligheter
- ökad geografisk rörlighet
