Margareta Åberg blir lagman i Länsrätten i Göteborg

Regeringen har i dag utnämnt kammarrättspresidenten Margareta Åberg till lagman i Länsrätten i Göteborg.


Margareta Åberg förordnades till kammarrättsassessor i Kammarrätten i Stockholm 1992. Under åren 1992-1993 tjänstgjorde hon i Justitiedepartementet. Hon var därefter anställd vid Datainspektionen, först som dataråd och från 1997 som kanslichef. Hon tjänstgjorde även som chefsjurist på Rättsmedicinalverket åren 1992-1997. År 2000 blev hon kammarrättslagman i Kammarrätten i Göteborg och stannade där till 2005 då hon blev kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm (Migrationsöverdomstolen). Margareta Åberg är sedan 2007 kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.


Margareta Åberg är ordförande i Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag och ledamot i Domarnämnden. Hon är också särskild utredare i 2008 års Kameraövervakningsutredning.


Margareta Åberg tillträder den 1 september 2009.


Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

I promemorian (Ds 2009:17) föreslås att Sverige tillträder Europarådets konvention om förebyggande av terrorism (ETS 196). Vidare lämnas förslag till genomförandelagstiftning avseende dels den nyss nämnda konventionen, dels det inom Europeiska unionen framförhandlade rambeslutet 2008/919/RIF om ändring i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism.


Innehållet i konventionen och rambeslutet är - låt vara att konventionen behandlar flera frågor som överhuvudtaget inte berörs av rambeslutet - i centrala delar mycket likartat. Det är därför naturligt att behandla genomförandet av de båda instrumenten i ett sammanhang.


De förslag till lagstiftning som lämnas innebär i huvudsak

- att det införs en ny lag om straff för uppvigling, rekrytering och utbildning avseende särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall,

- att uppvigling och rekrytering respektive utbildning avseende särskilt allvarlig brottslighet kriminaliseras som självständiga brottstyper i den nya lagen, samt

- att svensk lag ska tillämpas på brott enligt den nya lagen i vissa fall som inte faller under 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken.


Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2010.


Kommun köper heroin för tre miljoner

Odense i Danmark kommer att köpa heroin för tre miljoner kronor då man från och med den 1 januari nästa år startar den kommunala langningen av heroin till heroinister. Totalt får kommunen sju miljoner av Sundhedsstyrelsen för att genomföra den kommunala langningen. Odense kommer att erbjuda 25-30 narkomaner per dag fritt heroin. Snacka om att det kommer att bidra till ökad motivation att sluta använda heroin!


Det är inte bara Odense som kommer att tillämpa systemet med kommunal lagning. Köpenhamn, Glostrup, Esbjerg och Århus inrättar också kommunala langningscentra. Priset för heroin per missbrukare per dag uppskattas till 300 danska kronor!


Danska Urban har fått tillgång till Lægemiddelstyrelsens rekommendationer när det gäller hanteringen av heroin. Heroinet kommer att transporteras av säkerhetsklassade chaufförer och låsas in i kassaskåp med tidsstyrda lås. Heroinet kommer att inhandlas hos en utländsk firma och har ett värde på gatan på cirka 1 200 kronor per gram.


Det finns inte så många utländska firmor att välja på så Macfarlan i Edinburgh är en god gissning, skulle jag tro.


Torgny Peterson


Skadestånd för kränkningar av mänskliga rättigheter utreds

Artikel

Göteborgs Posten 7 maj 2009

Beatrice Ask, Justitieminister


Skadestånd för kränkningar av mänskliga rättigheter utreds

Med andra världskrigets fasor i färskt minne gick tio europeiska stater, bland dem Sverige, samman och bildade Europarådet. Syftet var att knyta staterna närmare varandra och arbeta för att omöjliggöra en upprepning av krigets fruktansvärda lidande.


Inom rådet förhandlade medlemmarna fram en konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen om mänskliga rättigheter är i dag en grundpelare i arbetet för mänskliga rättigheter i Europa.


Genom konventionen inrättades en europeisk domstol för mänskliga rättigheter. Till domstolen kan enskilda vända sig när en stat inte uppfyllt sina skyldigheter. Domstolen prövar om staten brutit mot konventionen och kan döma en stat att betala skadestånd till den som drabbats.


1994 tog den dåvarande borgerliga regeringen ett stort steg för att öka konventionens betydelse och genomslagskraft i Sverige. Den reform som gjordes då innebär att Europakonventionen nu gäller som lag i Sverige. Det betyder att konventionens bestämmelser är direkt bindande för svenska myndigheter och domstolar.


Nu tar Alliansregeringen ytterligare ett viktigt steg för att stärka konventionens genomslag. I dag utses före detta hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt till utredare av lagregler om skadestånd från staten när myndigheter inte följer konventionen.


Under senare år har antalet ansökningar till Europadomstolen ökat kraftigt. Det tar lång tid att få en ansökan prövad. Därför blir det allt viktigare för de enskilda staterna att ta ansvar för att konventionen följs. Den som drabbas ska inte behöva vända sig till domstolen för upprättelse. Upprättelse, som skadestånd eller i annan form, ska finnas tillgänglig i det egna landet.


I Sverige pågår sedan 2005 en utveckling i den riktningen. Högsta domstolen har i några fall tilldömt enskilda skadestånd, utan direkt stöd i svensk lag, med hänvisning till konventionen och domar från Europadomstolen. Detta gör det lättare för den som drabbats att få kompensation. Samtidigt har det skapat en osäkerhet om vilka regler som gäller. Lagstiftningen har blivit förbisprungen av. För att skapa tydlighet och garantera enskildas rättigheter måste lagen uppdateras.


Utredaren ska först göra en analys av Europadomstolens domar. Därefter ska det utformas lagregler som anger när svenska domstolar ska döma staten att betala skadestånd för konventionsbrott. Förutsättningarna för statens ansvar ska tydligt kunna utläsas av lagen.


En särskild fråga som ska utredas är skadeståndskrav som grundar sig på att riksdagen eller regeringen gjort fel. Sedan lång tid har en specialregel skyddat staten från skadeståndskrav grundade på fel av riksdagen och regeringen. Regeln bygger på en gammalmodig syn på de högsta myndigheterna som närmast ofelbara. För den som drabbas är det lika illa om regeringen gjort fel som om någon annan myndighet gjort det. Utredaren ska därför överväga om det inte är dags att avskaffa den begränsningen och ge riksdag och regering samma ansvar som andra myndigheter.


Beatrice Ask

Justitieminister


OM cannabisodlingar i Sverige och Holland och om narkotika i Danmark

Om cannabisodlingar i Sverige

Om cannabis i Holland

Om narkotika i Danmark


Användarnamn: user
Lösenord: gbg


Nederländerna är inte längre något skatteparadis

Enligt Nederländernas finansminister Jaan Kees de Jager kommer USA att avlägsna Nederländerna från listan över skatteparadis efter protester framförda av Nederländernas ambassadör i Washington.


Läs också:

Barack Obama: "Nederländerna skatteparadis"


Torgny Peterson


Kraftig minskning av kokainanvändning bland amerikanska arbetare

Enligt Quest Diagnostics Drug Testing Index(TM) minskar användningen av kokain bland amerikanska arbetare.


Användningen av metamfetamin minskar samtidigt som användningen av amfetamin fortsätter att öka.


Samtidigt meddelas att drogtester på arbetsplatsen förefaller att avhålla människor från att använda narkotika.


Du kan läsa mer här.


Torgny Peterson


Tjeckien har godkänt Lissabonfördraget

Tjeckien har idag godkänt Lissabonfördraget. Den svenska regeringen gläds rejält åt beslutet och låter via Europaministern Cecilia Malmström meddela följande:


The Swedish government welcomes today's decision by the Senate of the Czech Republic to approve the Lisbon Treaty. The Treaty will provide the European Union with a modern set of rules and greater possibilities to take up important challenges, such as cross-border crime. The Lisbon Treaty reinforces the EU's decision-making capacity while making the Union more open and democratic.


The ratification process will now continue. The Swedish government hopes that the Lisbon Treaty will also be approved in a referendum in Ireland later this year, in order to come into force as soon as possible.


Belgiens hälsominister har koll?

Mediauppgifter igår om att Belgiens hälsominister förespråkar kontroll av kokainkvalitén dementeras idag av belgiska media. Vi tackar för det.


Det förefaller ligga politiskt spel på hög nivå bakom uppgifterna som helt dementeras av ministern. Kontakter i Belgien meddelar idag att DH, som meddelade nyheten om kokainkontrollen, inte är särskilt förtjust i den socialistiska hälsoministern. Vidare ägnar sig uppenbarligen belgiska politiker idag åt smutskastning av det mer otrevliga slaget inför valet i juni.


Att hälsoministern "vantolkats" kan möjligen hänga ihop med att ministern gett en intervju i frågan och att svaren sedan tolkats efter behag.


Jag återkommer om nya uppgifter kommer fram.


Torgny Peterson


Svensk hacker åtalad i USA



Svensken Philip Gabriel "Stakkato" Pettersson har nu åtalats i USA för att ha hackat Cisco Systems och NASA, meddelar amerikanska justitiedepartementet.


Pettersson, idag 21 år bröt sig in hos Cisco i maj 2004 då han var 16 år för att stjäla affärshemligheter, enligt åtalet .


Maxstraffet för varje intrång och stöld av affärshemligheter är 10 års fängelse, tre års villkorlig frigivning och böter på 250 000 dollar.


Läs också:

Uppsalahackaren åtalas för kodstöld från Cisco


Torgny Peterson


Studenter, alkohol och hälsa

Frågan om studenters alkoholvanor är brännhet. Närmare 200 deltog i den nationella högskolekonferensen om riskbruk som Folkhälsoinstitutet anordnade i Stockholm den 2 april.


På vilket sätt bör högskolan engagera sig i studenternas alkoholvanor och hälsa?


Den frågan diskuterades under den välbesökta konferensen Skål och välkommen i början av april. Representanter från Studenthälsan, universitet, högskola samt studenter delade med sig av sina erfarenheter.


Alkoholvanor grundläggs i tidiga vuxenår. Därför bör alla högskolor ha ett aktivt riskbruksarbete, sa statssekreterare Ragnwi Marcelind som inledningstalade.


Datoriserat alkoholvanetest med återkoppling, Individual Coping and Alcohol Intervention Program (ICAIP) liksom metoden Alcohol Skills Training Program (ASTP) var några ämnen för dagen.


Du kan läsa mer här.


Över hälften av svenskarna valde e-deklarationen

Drygt 3,9 miljoner deklaranter valde i år elektronisk deklaration, vilket motsvarade 53 procent av alla som kunde deklarera elektroniskt. Invånarna i Oxelösund och Hofors har varit flitigast med att e-deklarera. Där har 64,59 respektive 63,59 procent av deklaranterna skickat in sin deklaration elektroniskt.


Fler och fler inser fördelarna med att använda e-legitimation. Bland annat kan man göra mer komplicerade deklarationer, exempelvis som enskild företagare, säger Kay Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Antalet e-deklaranter ökade med drygt 9 procent jämfört med förra året. Utfallet visar att cirka 53 procent av dem som kunde deklarera elektroniskt valde att göra det. Skatteverkets lite optimistiska målsättning var att 60 procent skulle deklarera elektroniskt.

Det är klart att det är en viss besvikelse, men samtidigt ska vi komma ihåg att det tar tid att ändra människors beteenden. Det var ändå cirka 350 000 människor fler som e-deklarerade i år jämfört med i fjol, säger Kay Kojer.

Säkerhetskoden populärast
Den populäraste elektroniska deklarationsmetoden var även i år den förtryckta säkerhetskoden, via Internet, som användes av 1,46 miljoner människor, motsvarande cirka 37 procent. På andra plats kom e-legitimationen som 955 302 personer använde, vilket motsvarade nästan 24 procent.

På tredje plats kom telefonen som 908 497 personer, eller 23 procent, använde sig av. Sist hamnade sms med 592 296 människor eller drygt 15 procent av alla e-deklaranter.

Jämfört med förra året ökade användningen av e-legitimation med cirka 15 procent och de flitigaste användarna finns bland sjuttiotalisterna.

Vi ser en kraftig ökning av e-legitimationerna och vi tror att det kommer att slå igenom ytterligare när e-legitimation används i allt fler sammanhang i samhället, som vid ansökan av sjukpenning eller ersättning för vård av sjukt barn hos Försäkringskassan, säger Kay Kojer.

Kvinnor är fortsatt något bättre än män på att e-deklarera och personer födda på 1970- och 1980-talet är den ålderskategori som är bäst på e-deklarationer. Där har drygt 70 procent deklarerat elektroniskt. De som är födda 1987 nådde den högsta noteringen på nästan 79 procent.


"Tron på rättsväsendet ska stärkas"

"Tron på rättsväsendet ska stärkas"


Artikel

Svenska Dagbladet 6 maj 2009

Beatrice Ask, Justitieminister


Om enskilda ska känna förtroende för rättsväsendet måste brott bekämpas effektivt. Brotten ska utredas och i största möjliga utsträckning leda till åtal. Tiden mellan anmälan och dom ska vara kort. Brottsbekämpningen får dock inte bli så effektiv att den påverkar rättssäkerheten negativt. Varje demokrati måste ha ett rättssystem som säkerställer att oskyldiga inte döms. Rättssäkerheten är avgörande för att allmänhetens förtroende för rättsväsendet ska vara fortsatt högt.


På senare år har kritik riktats mot rättsväsendet i vissa avseenden. Det är allvarligt, men vi måste inse att misstag kan begås även av rättsväsendets personal. Däremot måste vi se till att reglerna så långt det är möjligt utformas så att misstag inte leder till att oskyldiga döms. Dessutom måste vi ha ordentliga regler för förfarandet vid ansökan om resning i brottmål.


Flera av de regler som ska garantera rättssäkerhet inom brottsbekämpningen har inte ändrats sedan de trädde i kraft 1948. Det är dags att göra en översyn. Det är viktigt att regler som styr förundersökningen är anpassade efter rådande förhållanden. Regeringen tillsätter i dagarna en utredning som ska se över hur rättssäkerheten kan stärkas och resningsförfarandet förbättras. Till utredare kommer hovrättslagmannen Staffan Levén utses.


Kravet på att poliser och åklagare agerar objektivt är grundläggande i brottsutredande verksamhet. Vid en förundersökning ska både omständigheter som talar emot den misstänkte och sådana som är gynnsamma för den misstänkte beaktas. Det saknas dock uttryckliga bestämmelser om att detta krav på objektivitet gäller även före och efter en avslutad förundersökning. Det behöver tydliggöras hur långt objektivitetsprincipen sträcker sig och övervägas vilka krav på objektivitet som bör ställas på polis och åklagare.


Brottsutredningar ska dokumenteras noga. Det är viktigt såväl för polis och åklagares möjlighet att utreda brott som för den enskildes rättssäkerhet. En ordentlig dokumentation från förundersökningen är nödvändig för att den misstänkte ska kunna få veta inte bara den brottsmisstanke som riktas mot honom eller henne, utan även underlaget för misstanken. Detta är i sin tur en förutsättning för att den misstänkte ska kunna göra en bedömning av om han eller hon ska begära komplettering av utredningen och kunna förbereda sitt försvar. Utredaren ska därför överväga i vilken utsträckning det bör vara obligatoriskt att spela in förhör och spara dessa efter att förundersökningen eller rättegången har avslutats.


I större brottsutredningar blir ofta undersökningsmaterialet omfattande. Åklagaren ska vid sammanställandet av förundersökningsprotokollet rensa bort sådant som inte har betydelse för utredningen. Det är en grannlaga uppgift. Åklagaren ska då självfallet vara objektiv och inte ta bort uppgifter som ur försvarets synvinkel kan framstå som betydelsefulla. Utredningsmaterial som inte har tagits in i förundersökningsprotokollet kan trots detta ha betydelse för den enskildes möjligheter att förbereda sitt försvar. Men det saknas dock särskilda regler om hur sådant material ska dokumenteras och bevaras. Utredaren ska överväga om sådana regler ska tas fram.


Dessutom bör förutsättningarna för att genomsöka till exempel en dator hos journalister eller advokater klargöras. Bland annat Justitiekanslern har påtalat att det bör klargöras om begränsningar i rätten att beslagta skriftliga handlingar är tillämplig även på elektroniska handlingar samt att det måste bli tydligt på vilket sätt en dator som tillhör en journalist eller advokat ska få genomsökas. Det finns skäl att utredaren tittar närmare på den frågan.


Utredaren ska vidare utvärdera polis och åklagares metoder för kvalitetssäkring och om så behövs föreslå förbättringar.


I dag är det i första hand den som vill ansöka om resning i ett brottmål som måste ta fram nödvändig utredning i resningsmålet. Detta kan vara svårt för den enskilde. Sedan år 2007 finns inom riksåklagarens kansli en särskild funktion för handläggning av resningsärendena. Däremot finns inga särskilda bestämmelser som anger i vilka situationer utredningsåtgärder eller förundersökning ska göras när någon har begärt resning. En förutsättning för att åklagaren ska kunna besluta om en teknisk undersökning eller hålla ett vittnesförhör i ett resningsärende är att förundersökningen återupptas. Men det saknas regler om vad som krävs för att en förundersökning ska få återupptas. Det medför svårigheter för den enskilde att avgöra när han eller hon kan få del av polisens och åklagarnas utredningsresurser. Utredaren får i uppdrag att pröva om det finns ett behov av en lagreglering. Resningsförfarandet skulle då bli mer förutsebart och tydligt för de enskilda parterna. Det finns också skäl att överväga om åklagaren har behov av att kunna vidta begränsade utredningsåtgärder utan att behöva återuppta förundersökningen. Resultatet av sådana utredningsåtgärder kan innebära att åklagaren får ett bättre beslutsunderlag för beslut i frågan om en förundersökning ska återupptas eller inte.


Vidare ska utredaren överväga om, och i så fall under vilka förutsättningar, den som varit part i det tidigare brottmålet ska ha rätt till rättsligt biträde i samband med ett resningsärende.


Alla som bor i Sverige ska vara säkra på att man får en rättvis och rättssäker behandling den dag man kommer i kontakt med rättsväsendet. Det krävs att vi ständigt strävar efter  detta. Vi vet att medborgarna i internationell jämförelse har stort förtroende för rättsväsendet. En översyn av bestämmelser som rör rättssäkerhet och förfarandet vid resning kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare stärka förtroendet.


Beatrice Ask

Justitieminister


Goda nyheter från Danmark: Inget heroin - än

Förra året beslutade danska Folketinget om distribution av heroin till opiatmissbrukare, men än har någon sådan distribution inte börjat.


I dagsläget tror man att projektet, som Folketinget avsatt 70 miljoner kronor till, kommer igång tidigast i slutet av det här året. Skälet till dröjsmålet är att förhandlingar mellan Sundhedsstyrelsen och danska kommuner inte är slutförda.


Det finns skäl påpeka att distribution av heroin till aktiva missbrukare inte har något med vetenskap att göra utan bara är ytterligare ett uttryck för de drogpolitiska pseudoaktiviteter som innebär att man underlättar för missbrukare att upprätthålla sitt missbruk med statens goda minne.


Torgny Peterson


Många vill arbeta i aktionsgrupper mot organiserad brottslighet

Ansökningstiden för anställningarna till polisens nya aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet har gått ut. Intresset för de 200 platserna är mycket stort. Över 2 000 ansökningar har kommit in till polisen.


Måndag den 4 maj gick ansökningstiden ut för anställningarna till aktionsgruppen i Västra Götaland. Det var de sista i en rad utlysningar till de särskilda aktionsgrupper som ska arbeta mot grov organiserad brottslighet.


Av antalet inkomna ansökningar att döma är det populära positioner. Från samtliga polismyndigheter som ska starta aktionsgrupper rapporteras ett högt söktryck. I Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Örebro och Östergötland har man tagit emot i snitt 100 ansökningar vardera. Storstadsregionerna har lockat än fler. 152 ansökningar har kommit in till Skåne, medan Stockholm meddelar att man fått in 431 ansökningar och Västra Götaland cirka 300. Dessutom har drygt 660 personer sökt arbete i den aktionsgrupp som ska placeras på Rikskriminalpolisen.
 
Det är väldigt glädjande att så många vill delta i kampen mot organiserad brottslighet. Att vi fått in ett stort antal ansökningar bådar gott när vi nu går vidare med vårt uppdrag. Vi kommer att kunna anställa mycket kvalificerade personer till dessa aktionsgrupper, säger rikspolischef Bengt Svenson.


Bland de nio myndigheter där aktionsgrupperna ska placeras pågår nu ett intensivt arbete med urval och intervjuer.


De berörda polismyndigheterna arbetar intensivt nu och jag är övertygad om att vi kommer att ha tillsatt alla tjänster den sista juni, i enlighet med regeringens uppdrag. Själva verksamheten kommer att vara i gång från och med den 1 september, säger rikspolischefen.


FAKTA/ Aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet

Aktionsgrupper är lokalt stationerade specialistgrupper bestående av till exempel spanare, analytiker och utredare.


Aktionsgrupper har tidigare använts framgångsrikt i form av tidsbegränsade insatser mot bland annat mc-gäng, illegal spelverksamhet och människosmuggling.


De nya aktionsgrupperna blir permanenta och kommer att finnas på åtta av landets polismyndigheter och på Rikskriminalpolisen.


Grupperna ska arbeta regionalt men kunna lyftas in i insatser över hela landet för både kortare och längre uppdrag.


Ifrågasatt alkoholstatistik håller måttet

Det finns ingen avgörande kritik mot det svenska sättet att mäta alkoholkonsumtion och inga andra bättre metoder. Det menar flera internationella experter som synat mätningarna.

Alkoholkonsumtionens utveckling är av stor betydelse för folkhälsan. Därför följer Statens folkhälsoinstitut den kontinuerligt. En viktig datakälla är den så kallade Monitor-undersökningen som SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning genomför varje månad. Metodiken bygger på att officiell försäljningsstatistik från Systembolaget, restauranger och dagligvaruhandeln kombineras med undersökningar av den icke-statistikförda konsumtionen, främst privatinförsel och smuggling. Resultaten har stor betydelse för alkoholpolitiska beslut.

Monitor-undersökningen har de senaste åren talat för att den totala alkoholkonsumtionen varit stabil i Sverige. Men vissa förändringar ses när det gäller hur svenskarna införskaffar alkohol; försäljningen på Systembolaget har ökat och privatinförseln av alkohol från utlandet har minskat, liksom smugglingen.

Men bilden som mätningarna ger ifrågasätts av vissa, framförallt av företrädare för alkoholindustrin. Man är främst tveksam till att privatinförseln skulle ha minskat. Tvärtom hävdar man att införseln har ökat.

För att skapa större klarhet i frågan bjöd Statens folkhälsoinstitut tillsammans med SoRAD in ledande internationella forskare på området till ett metodseminarium för att diskutera styrkor och svagheter i Monitor-undersökningen. Bland deltagarna fanns ledande alkoholforskare från Norden, Canada och USA.

Bland annat kom följande fram:

Monitor-undersökningen placerar den svenska alkoholkonsumtionen mellan den danska och den norska. Om uppgifter från industrin istället skulle användas, där man hävdar att införseln ökat med minst tio procent om året sedan 2004 skulle den svenska konsumtionen idag vara högre än den danska. Det förefaller osannolikt med en lägre tillgänglighet och högre priser i Sverige.

Vad lutar sig kritikerna emot? Dels handlar det om svenska bryggeriers försäljning till gränshandelsbutikerna i Tyskland som har ökat, vilket också bekräftas i Monitor-undersökningen. Dels handlar det om Sprit & Vinleverantörsföreningens uppgifter om gränshandeln som inte är allmänt tillgängliga, och som dessutom begränsas till procentuella förändringar i ett urval populära märken.

Utöver det finns uppgifter från Tullen, som hävdar att de inte ser någon minskning i införsel eller smuggling. Här saknas data, frånsett intryck från tjänstgörande personal.

Har benägenheten att uppge att man köpt smugglad alkohol minskat? Inget i SoRAD:s data talar för detta.

Fångar Monitor-undersökningen upp att en större del av införseln nu kommer från Tyskland? Ja, vilket stöder undersökningen.

Tillgänglig statistik över svenskarnas resvanor stämmer väl överens med Monitor-resultaten.

Slutsatsen är att Monitor-undersökningen är trovärdig och bättre än andra tillgängliga alternativ för att beräkna alkoholkonsumtionen, även om det finns förbättringsområden. Den rapporterade minskningen i privatinförsel bedömdes dock som trovärdig, säger Sven Andréasson, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.

Harold Holder, amerikansk nestor bland internationella alkoholforskare, konstaterade under seminariet att det inte framkommit någon avgörande kritik och sammanfattade den allmänna uppfattningen med "If it ain't broke, don't fix it".


Flera banktjänstemän misstänkta för penningtvätt



Italiens centralbank har vidtagit åtgärder mot Cassa di Risparmio i San Marino i Italien efter att flera banktjänstemän igår greps misstänkta för penningtvätt.


Torgny Peterson


Barack Obama: "Nederländerna skatteparadis"

I ett uttalande 4 maj konstaterar USA:s president Barack Obama att det är dags att på allvar ta itu med skatteparadis där amerikanska företag väljer att vara närvarande istället för att utnyttja de möjligheter som USA ger, enligt Obama.


Nästan en tredjedel av alla förtjänster utomlands som rapporterades av amerikanska företag 2003 kom från tre små länder med låga skatter: Bermuda, Nederländerna och Irland, konstaterar Obama i sitt uttalande.


Flera media i Nederländerna är märkbart irriterade över att Nederländerna utnämnts till skatteparadis.

Du kan se video med Barack Obama här nedan.

Torgny Peterson



Liberaliserings-/legaliseringsanhängare försöker stoppa kandidater vid val till FN:s narkotikakontrollorgan

Det är dags att välja/omvälja ledamöter till  FN:s narkotikakontrollorgan INCB (International Narcotics Control Board). Inför valet agerar nu flera liberaliserings- och legaliseringsanhängare för att stoppa, i deras tycke olämpliga, kandidater. Officiellt hävdar man att INCB måste moderniseras. OM den dolda agendan sägs dock ingenting såvida man inte studerar existerande korrespondens närmare.


Så skriver till exempel Mike Trace, som fick lämna UNODC på grund av sin verksamhet som "femtekolonnare" där, till sina kollegor om kandidater som dessa bör opponera sig emot, nämligen CAMILO URIBE GRANJA, PHAM ILCO ZAHARIEV och TATJANA PETRUSEVSKA. Speciellt oroad är Mike Trace över TATYANA DMITRIEVA. Om henne skriver Trace att vi är speciellt störda over hennes ansökan om återval eftersom hon står nära den ryska regeringen - INCB:s medlemmar ska stå oberoende av regeringar - och [den ryska regeringen] har flera gånger använt hennes position som medlem av INCB för att göra vetenskapligt inkorrekta uttalanden om  missbruksbehandling. Vi överväger att skriva ett formellt klagomålsbrev om henne till ordföranden för ECOSOC.


I år "tävlar" 21 kandidater om sex platser I INCB. Två av dessa söker omval.


Mike Trace och hans kamrater har ingen formell roll i valprocessen - vi tackar för det - men, säger han, vi har erbjudit oss att samla information om kandidaterna och föreslå en kort kandidatlista för de länder som stöder ett mer balanserat och hälsoinriktat INCB. Och Mike Trace fortsätter, på detta tidiga stadium har jag tydlig information om att tre kandidater bör ges stöd, Kamil Kalina(Tjeckien), Janusz Sieroslawski (Polen) och Lochan Naidoo (Sydafrika). Återigen varnar Trace kollegorna för Tatyana Dmitrieva och att man bör motsätta sig hennes kandidatur eftersom hon intar en extremt ideologisk linje när det gäller drogkontroll och hon har vid flera tillfällen missbrukat sin position i INCB för att påverka nationella och regionala debatter.


Personer med kunskap om Trace´s bakgrund i narkotikapolitiska frågor har all anledning att ifrågasätta hans agerande inför valet till INCB.


Torgny Peterson

Har den belgiska hälsoministern drabbats av total galenskap?


Laurette Onkelinx

Har den belgiska hälsoministern Laurette Onkelinx drabbats av total galenskap eller...?


Ministern ifråga kommer att tillåta kokainmissbrukarna att testa sitt kokain gratis. Nio centra i Flandern säger sig vara beredda att erbjuda "servicen". Kokainet lämnas in för analys och missbrukaren får sedan besked om kokainet är "säkert" eller ej att använda. Att kokain överhuvudtaget inte är säkert att använda har tydligen inte Onkelinx kommit på än.


Skälet till lanseringen av denna galenskap är att kokainet många gånger har dålig kvalité vilket kan medföra diverse oönskade problem. Att det vore en bättre idé att försöka minska missbruket istället för att underlätta det har uppenbarligen Onkelinx inte heller kommit på.

Liknande försök att underlätta användning av ecstasy har tidigare förekommit i Holland där den kringresande "analytikern" August de Loor erbjöd samma typ av otjänst. Då gällde det test av ecstasy.


Torgny Peterson


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0