Ifrågasatt alkoholstatistik håller måttet
Det finns ingen avgörande kritik mot det svenska sättet att mäta alkoholkonsumtion och inga andra bättre metoder. Det menar flera internationella experter som synat mätningarna.
Alkoholkonsumtionens utveckling är av stor betydelse för folkhälsan. Därför följer Statens folkhälsoinstitut den kontinuerligt. En viktig datakälla är den så kallade Monitor-undersökningen som SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning genomför varje månad. Metodiken bygger på att officiell försäljningsstatistik från Systembolaget, restauranger och dagligvaruhandeln kombineras med undersökningar av den icke-statistikförda konsumtionen, främst privatinförsel och smuggling. Resultaten har stor betydelse för alkoholpolitiska beslut.
Monitor-undersökningen har de senaste åren talat för att den totala alkoholkonsumtionen varit stabil i Sverige. Men vissa förändringar ses när det gäller hur svenskarna införskaffar alkohol; försäljningen på Systembolaget har ökat och privatinförseln av alkohol från utlandet har minskat, liksom smugglingen.
Men bilden som mätningarna ger ifrågasätts av vissa, framförallt av företrädare för alkoholindustrin. Man är främst tveksam till att privatinförseln skulle ha minskat. Tvärtom hävdar man att införseln har ökat.
För att skapa större klarhet i frågan bjöd Statens folkhälsoinstitut tillsammans med SoRAD in ledande internationella forskare på området till ett metodseminarium för att diskutera styrkor och svagheter i Monitor-undersökningen. Bland deltagarna fanns ledande alkoholforskare från Norden, Canada och USA.
Bland annat kom följande fram:
Monitor-undersökningen placerar den svenska alkoholkonsumtionen mellan den danska och den norska. Om uppgifter från industrin istället skulle användas, där man hävdar att införseln ökat med minst tio procent om året sedan 2004 skulle den svenska konsumtionen idag vara högre än den danska. Det förefaller osannolikt med en lägre tillgänglighet och högre priser i Sverige.
Vad lutar sig kritikerna emot? Dels handlar det om svenska bryggeriers försäljning till gränshandelsbutikerna i Tyskland som har ökat, vilket också bekräftas i Monitor-undersökningen. Dels handlar det om Sprit & Vinleverantörsföreningens uppgifter om gränshandeln som inte är allmänt tillgängliga, och som dessutom begränsas till procentuella förändringar i ett urval populära märken.
Utöver det finns uppgifter från Tullen, som hävdar att de inte ser någon minskning i införsel eller smuggling. Här saknas data, frånsett intryck från tjänstgörande personal.
Har benägenheten att uppge att man köpt smugglad alkohol minskat? Inget i SoRAD:s data talar för detta.
Fångar Monitor-undersökningen upp att en större del av införseln nu kommer från Tyskland? Ja, vilket stöder undersökningen.
Tillgänglig statistik över svenskarnas resvanor stämmer väl överens med Monitor-resultaten.
Slutsatsen är att Monitor-undersökningen är trovärdig och bättre än andra tillgängliga alternativ för att beräkna alkoholkonsumtionen, även om det finns förbättringsområden. Den rapporterade minskningen i privatinförsel bedömdes dock som trovärdig, säger Sven Andréasson, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Harold Holder, amerikansk nestor bland internationella alkoholforskare, konstaterade under seminariet att det inte framkommit någon avgörande kritik och sammanfattade den allmänna uppfattningen med "If it ain't broke, don't fix it".
