Synpunkter på snus och utförselförbudet
Statens folkhälsoinstitut betonade hälsoriskerna med svenskt snus när frågan om utförselförbudet på EU:s inre marknad diskuterades vid ett seminarium idag. Det finns god grund att hävda snusets negativa hälsoeffekter och det saknas vetenskapligt stöd för att snus fungerar som medel för rökavvänjning.
Sverige har sedan inträdet i EU ett permanent undantag till tobaksdirektivet vilket innebär att det är förbjudet att sälja svenskt snus på någon annan marknad inom EU. Handelsminister Ewa Björling har det senaste året vid olika sammanhang tagit upp frågan och anordnade den 19 maj ett seminarium om svenskt snus. Forskare, opinionsbildare, experter, jurister och politiker förde en dialog om utförselförbudet ur olika aspekter. Statens folkhälsoinstitut förde bland annat fram följande synpunkter:
Statens folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkät visar att:
Fyra av tio män som snusar röker också dagligen eller då och då. Snus leder alltså i hög grad till att man inte slutar röka utan får ännu ett beroende.
Fyra av tio snusare har startat sitt tobaksbruk med snus.
Endast fem procent av alla rökare som slutat har gjort det med hjälp av snus.
Rapporten Hälsorisker med Svenskt snus (2005) som är framtagen av Karolinska institutet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut konstaterar flera hälsorisker med snus:
Ökad risk för cancer i bukspottskörteln
Snusning tycks inte öka risken att få hjärtinfarkt, men ökar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar
Orsakar skador i munnen såsom frilagda tandhalsar och skadade slemhinnor
Bland ungdomar ses en koppling mellan snusning och en riskabel alkoholkonsumtion, då de som snusar i större utsträckning också har en riskabel alkoholkonsumtion än de som röker eller de som inte använder tobak.
Läs också:
